Avdelning 03 2015-09-18 Meddelad i Stockholm Mål nr 6017-15 1 KLAGANDE Siwertell AB Ombud: Advokat Matti Scheffer och jur.kand. Glenn Nyström Kilpatrick Townsend & Stockton Advokat KB Box 5421 114 84 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Polismyndighetens beslut den 24 juni 2015 i ärende nr A263.511/2015, se bilaga A SAKEN Rätt att ta del av allmän handling KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten upphäver Polismyndighetens beslut och visar målet åter till Polismyndigheten för sekretessprövning av innehållet i de handlingar som avses i begäran. Dok.Id 349083 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg 5 08-561 690 00 08-14 98 89 måndag fredag 103 17 Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se www.kammarrattenistockholm.domstol.se 08:00-16:00
2 YRKANDEN M.M. Siwertell AB yrkar att samtliga handlingar som ingår i de beslag som gjorts i förundersökningen ska lämnas ut till bolaget och anför till stöd för sin talan bl.a. följande. Bolagets begäran omfattar inte själva lagringsmedierna utan endast de dokument och ritningar som finns i pärmarna samt kopior av de filer som finns på lagringsmedierna. Det råder inte någon tvekan om att dokumenten, ritningarna och filerna är handlingar i 2 kap. 3 tryckfrihetsförordningens (TF) mening. Handlingarna har kommit in till Polismyndigheten i samband med att handlingarna togs i beslag. Polismyndigheten har i sitt beslut kommit fram till att handlingarna inte är en del av förundersökningen och därför inte är allmänna handlingar. Bolaget delar inte Polismyndighetens uppfattning att frågan om huruvida handlingarna är en del av förundersökningen eller inte har en avgörande betydelse för frågan om handlingarna är allmänna. I 2 kap. 11 TF finns undantag från vad som är allmänna handlingar. Beslagtagna handlingar finns inte upptagna i den uttömmande uppräkningen. Mot bakgrund av detta är de handlingar som finns bland den beslagtagna egendomen allmänna. Polismyndigheten har angett att det skulle leda till orimliga konsekvenser om beslagtagna handlingar skulle ses som allmänna. Detta är en bedömning som ankommer på lagstiftaren och inte på Polismyndigheten. Handlingarna som finns bland den beslagtagna egendomen är allmänna eftersom de förvaras hos Polismyndigheten och är inkomna, alternativt upprättade. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE De handlingar som bolaget har begärt att få ta del av är handlingar som tagits i beslag av Polismyndigheten. Polismyndigheten har i sitt beslut kommit fram till att handlingarna inte är allmänna, bl.a. med hänvisning till att de inte tagits in i utredningen (dvs. förundersökningen). Bolagets begäran att få ta del av handlingarna har därför avslagits.
3 I 2 kap. TF finns bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet. Enligt 2 kap. 3 första stycket TF är en handling allmän om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet. Av 2 kap. 6 första stycket TF framgår att en handling anses inkommen till en myndighet när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa. För vissa kategorier av handlingar, t.ex. anbudshandlingar, gäller särskilda bestämmelser i det avseendet (andra stycket i samma paragraf). I 2 kap. 10 och 11 TF finns bestämmelser som innebär att vissa typer av handlingar i olika situationer inte anses vara allmänna handlingar. Handlingarna förvaras hos Polismyndigheten. Frågan i målet är om handlingarna ska anses vara inkomna till Polismyndigheten, med anledning av att de finns där efter att ha tagits i beslag, och därmed utgöra allmänna handlingar. Kammarrätten gör följande bedömning. Kammarrätten konstaterar att det inte finns någon bestämmelse i TF som innebär att en beslagtagen handling inte ska anses som inkommen till en myndighet respektive inte ska anses som en allmän handling. Det framgår heller inte av rättspraxis att beslagtagna handlingar inte ska behandlas som allmänna handlingar. Mot denna bakgrund får de aktuella handlingarna anses som allmänna handlingar. Handlingarna ska därför lämnas ut till bolaget om inte hinder föreligger på grund av någon bestämmelse om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det ankommer i första hand på Polismyndigheten att göra denna prövning.
4 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 2). Ann-Jeanette Eriksson Fredrik Fries Hanna Kristiansson kammarrättsråd kammarrättsråd kammarrättsråd ordförande referent Karolina Rydman föredragande
Bilaga B Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul-, eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. DV 682 Formulär 2