Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO
Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är en eftergymnasial utbildning regleras genom lagen (2009:128) yrkeshögskolan och förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan är dessutom ansvarig för kompletterande utbildningar enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar. I vilken utsträckning leder utbildningen till jobb? Enligt en enkätundersökning som myndigheten genomfört i samverkan med SCB har ca 86 % sysselsättning ett år efter avslutad YH-utbildning. Vem får delta i utbildningen? Enligt 3 kap. förordningen om yrkeshögskolan är den behörig att antas till utbildningen som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng, 2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng, 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Från den första januari 2013 kommer punkt 1 ovan att få följande lydelse: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. Samtidigt kommer punkten 2 att utgå. För behörighet att antas till en utbildning får det utöver vad som anges i punkterna 1 och 2 ställas krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper, 2. yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högst 20 % av de studerande får antas till en utbildning trots vad som ovan angivits om den sökande bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Om antalet platser inom en utbildning är mindre än antalet behöriga sökande får ett urval göras. Hänsyn ska då tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. Vid urvalet får en eller flera av följande urvalsgrunder användas: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet.
Elektriska Installatörsorganisationen Sida 3 av 8 Vilken volym har utbildningen? Under 2011 pågick 1 129 YH- och KY-utbildningar och drygt 44 000 studerande deltog i utbildningarna. De största utbildningsområdena var ekonomi, administration och försäljning (28 % av de studerande), teknik och tillverkning (18 %) samt hälso- och sjukvård samt socialt arbete (11 %). Inom kompletterande utbildningar, som inte ingår i YH men som administreras av Myndigheten för yrkeshögskolan, genomförs ca 100 utbildningar. Antalet studerande är närmare 9 000. Hur finansieras den studerandes uppehälle under studietiden? Utbildning i Komvux är studiemedelsberättigande. En studerande i yrkeshögskolan kan - om studierna bedrivs på deltid eller distans - finansiera sitt uppehälle under studietiden genom eget arbete. Hur finansieras utbildningen? 2011 utbetalade Myndigheten för yrkeshögskolan 1 512 692 000 kronor i statsbidrag till YH- och KYutbildningar. För kompletterande utbildningar betalades 155 988 000 kronor ut i statsbidrag. (Kostnaden för yrkeshögskolan motsvarar därmed nästan anslaget för grundutbildning vid Lunds universitet, vilket samma år var 1 756 694 000 kronor.) Vem anordnar utbildning? Utbildning inom yrkeshögskolan får anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda fysiska eller juridiska personer. Antalet utbildningsanordnare uppgick 2011 till totalt 241. Av dessa var 122 privata huvudmän (51 %), 109 kommuner (45 %), 8 landsting (3 %) samt 2 statliga (1 %). Inom kompletterande skolor finns ytterligare 50 anordnare, samtliga är privata. Yrkeshögskolan i dag Myndighetens för yrkeshögskolan anslag för statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning under 2012 är drygt 1,6 miljarder kr (1 649 406 tkr) Diagram 3.1. Utveckling av statsbidraget för yrkeshögskoleutbildning. Statsbidrag för yrkeshögskoleutbildning 2 000 000 1 712 445 1 843 882 1 649 406 1 500 000 1 184 717 Tkr 1 000 000 500 000 0 2009 2010 2011 2012 Källa: Myndighetens regleringsbrev.
Elektriska Installatörsorganisationen Sida 4 av 8 Det bör uppmärksammas att anslaget används såväl till att besluta om nya utbildningar som att ge bidrag till redan beslutade och påbörjade utbildningar. Hur stort utrymme som finns ett visst år för att besluta om nya utbildningar beror på dels hur många utbildningar som upphör under det kommande året, dels hur långa och hur dyra de kvarvarande utbildningarna är. Utbildningarnas antal, sektorsinriktning och regionala fördelning Under 2010 beviljade Myndigheten för yrkeshögskolan 327 av 920 ansökningar om att bedriva YHutbildning med statligt stöd, vilket motsvarar 28 %. Motsvarande för 2009 var 99 beviljande av 414 ansökningar (24 %). 2010 beviljades flest utbildningar inom områdena Ekonomi, Teknik och tillverkning och administration och försäljning. Flest utbildningar beviljades inom storstadslänen. Årsplatser En årsplats inom yrkeshögskoleutbildning omfattar 40 studieveckor på heltid. Detsamma gäller för KYutbildningar. Antalet årsplatser avseende KY- och YH-utbildningar uppgick till 2010 till 25 529. År 2009 uppgick de till 23 200. Snittbidraget per utbetald årsplats i KY- och YH-utbildningar uppgick till 58 100 kr jämfört med 57 700 kronor för 2009. Mest bidrag gick till utbildningar som var mellan 2 och 2,5 år. Antal utbildningar Med pågående utbildning avses en utbildning som haft ett eller flera utbildningsintag/utbildningsomgångar som pågått under året. Det totala antalet utbildningar som pågick någon gång under 2010 uppgick till 1 136 (905). Detta är en ökning med 231 utbildningar, 25 %, jämfört med året innan. Andelen YH-utbildningar uppgick under 2010 till 38 % och andelen KY-utbildningar till 62 %. KY-utbildningar fasas ut och upphör helt från och med 2014. Tabell 8.1. Pågående utbildningar under åren 2007-2010 År 2007 2008 2009 2010 Totalt 760 734 912 1 136 Källa: Myndighetens för yrkeshögskolan årsredovisning för 2010. Utbildningar fördelade efter utbildningsområden Majoriteten av utbildningsintagen/omgångarna var inom utbildningsområdena Teknik och tillverkning samt Ekonomi, administration och försäljning. Fördelningen av startade utbildningsintag/omgångar mellan de olika utbildningsområdena har under den i ovanstående diagram redovisade fyraårsperioden varit tämligen konstant. Det område där utbudet ökat mest är Teknik och tillverkning med fem procentenheter om man jämför åren 2007 och 2010. Diagram 8.2. Andel pågående utbildningar enligt utbildningsområden enligt SUN 2010.
Elektriska Installatörsorganisationen Sida 5 av 8 De största utbildningsområdena 2010, avseende antal pågående utbildningar var Ekonomi, administration och försäljning, följt av Teknik och tillverkning, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Data/IT, Hotell, restaurang och turism samt Samhällsbyggnad och byggteknik. Utbildningar pågick i alla län utom Gotlands län. Pågående och startade utbildningar Med pågående utbildning avses att utbildningen haft ett eller flera utbildningsintag/ utbildningsomgångar som pågått under året. Med startad utbildning innebär att utbildningen haft ett eller flera utbildningsintag/ utbildningsomgångar som startats under året. Av diagram 8.3 framgår att fördelningen mellan olika utbildningsområden varit relativt stabil under de senaste fyra åren. De två största områdena är Ekonomi, administration, försäljning samt Teknik och tillverkning. Diagram 8.3. Pågående KY- och YH-utbildningar under perioden 2007 2010. Pågående utbildningar 2007-2010 Antal utbildningar 300 250 200 150 100 50 0 2007 2008 2009 2010
Elektriska Installatörsorganisationen Sida 6 av 8 Regional fördelning Diagram 8.4 visar att de tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne har en större andel av det totala antalet utbildningar än övriga län tillsammans. Diagram 8.4. Pågående utbildningar 2010 länsvis fördelning (procentuell andel). Pågående utbildningar 2010 - länsvis fördelning (procentuell andel) 25,0 Andel (procent) 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Antal studerande Under år 2010 fanns totalt drygt 43 300 studerande inom KY- eller YH-utbildning. Av dessa är cirka 30 procent, ungefär 13 000, studerande vid en yrkeshögskoleutbildning, resterande deltar i en KYutbildning. Diagram 8.6 Antal studerande inom KY och YH 2007 2010. Antal studerande inom KY och YH 2007-2010 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 Totalt Kvinnor Män 10 000 5 000 0 2007 2008 2009 2010
Elektriska Installatörsorganisationen Sida 7 av 8 Det totala antalet studerande har ökat med 16 % mellan åren 2007-2010. Diagram 8.7 visar att antalet studerande i absoluta tal är störst i storstadsregionerna, Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Tar man hänsyn till invånarantalet framträder dock en annan bild. Antalet studerande i relation till invånare i åldern 20-64 år är klart störst i Kronoberg och Blekinge följt av Västernorrland. Diagram 8.7 Antal studerande inom Ky och YH per utbildningsområde 2007-2010. Utbildningsbakgrund Närmare 20 000 av samtliga studerande 2010 hade genomgått ett yrkesförberedande gymnasieprogram och dryga 14 000 hade en teoretisk eller studieförberedande gymnasieutbildning. De flesta studerande (85 %) 2010 var födda i Sverige. Därefter följde gruppen födda i övriga världen (länder utanför EU och Norden) med cirka 11 %. Någon skillnad mellan könen avseende födelseland fanns inte. Fördelningen av studerande avseende födelseland har varit stabil under perioden 2007-2010. Könsfördelningen mellan de studerande har varit jämn över åren, med en viss övervikt för kvinnor. 2009 läste män genomsnitt längre utbildningar än kvinnor. Drygt fem procent av männen fanns inom utbildningar på 2,5-3 år, vilket var ungefär dubbelt så hög andel som för kvinnorna. Cirka en tredjedel av kvinnorna fanns inom utbildningar på 1-2 år, vilket är ungefär fyra procentenheter högre än för männen. Skillnaden sedan 2006 har dock minskat något. Andelen kortare utbildningar 1-2 år har ökat över tid sedan 2006 med cirka fem procentenheter. Framförallt är det de ettåriga utbildningarna som ökat i omfattning.
Elektriska Installatörsorganisationen Sida 8 av 8 Diagram 8.8. Andelen kvinnliga och manliga studerande i yrkeshögskolan 2007 2009. Andel kvinnliga och manliga studerande 60 50 Procent 40 30 20 Kvinnor Män 10 0 2006 2007 2008 2009 Källa Myndigheten för yrkeshögskolan. Årsredovisning 2011. Ålder 2010 var medelåldern för studerande 29,5 år (29,3 år). För kvinnor var medelåldern 30,8 år (30,5 år 2009) och för män 28,1 (27,9 år 2009). Sysselsättning året efter avslutad utbildning De huvudsakliga resultat som avser sysselsättningen året efter examen för examinerade från Ky 2009 var följande: Drygt åtta av tio examinerade 2009 har arbete eller driver eget företag året efter examen. Drygt sju av tio examinerade hittade sitt första arbete efter KY-utbildning inom en månad och omkring åtta av tio inom sex månader efter avslutad utbildning. Andelen examinerade som är arbetslösa är på samma nivå före som efter utbildningen, knappt en av tio. Ungefär åtta av tio examinerade 2009 tycker att deras arbete eller eget företag helt, eller delvis befinner sig inom samma yrkesområde som utbildningen syftade att leda till. Drygt hälften av de examinerade 2009 bedömer att en KY- eller YH-utbildning är lämplig i deras nuvarande arbete medan cirka två av tio anser att en gymnasieutbildning är lämplig och cirka en av tio anser att en universitets- eller högskoleutbildning är lämplig. En jämförelse mellan de olika utbildningsområdena visar att det år 2009 är fram för allt utbildningar inom Samhällsbyggnad och byggteknik som har lyckats bra i det avseendet att de ledde till arbete. Andra utbildningsområden där de examinerade 2009 som året efter examen lyckats mycket bra på arbetsmarknaden är Ekonomi, administration och försäljning, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete och Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske. Teknik och tillverkning samt Säkerhetstjänster utmärker sig dels genom att de examinerade tycks ha haft svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, dels genom att de examinerade är mindre nöjda med sin KY-utbildning än samtliga examinerade. Den konjunkturella nedgången i samband med finanskrisen drabbar även examinerade inom utbildningsområdet Transporttjänster.