RESERAPPORT Tävling GAC Group ITTF World Tour, German Open (Super Series Event) Max Schmeling Halle, Berlin 13-17 november 2013. Domare: Rebecca Bergfeldt (Eskilstuna) Klasser: Herr- och damsingel, herr- och damdubbel samt U21 herr-och damsingel. Resa Den så smidigt tänkta direkttransporten mellan Eskilstuna och Arlanda blev svettigare än anat med anledning av tågurspårning söder om Stockholm. Byte av tåg mellan Södertälje och Flemingsberg; snabbt beslut om att skippa vidare pendel- och busstransport in till T-centralen fångade jag en taxi. Visade sig fungera sådär och när morgontrafiken bokstavligen kröp fram togs nytt beslut att bli avsläppt vid närmsta T-banestation. Sagt och gjort varefter ett sista försök att hinna i tid gjordes och Arlanda Express fick stå för den sista biten. Med 30 min till avgång tillät man mig checka in och jag kunde andas ut. Det hade varit måttligt roligt att addera den redan kryddade resekassan med att förskaffa sig en helt ny flygbiljett Väl framme i Berlin stod arrangör och väntade vid ankomsten. Ingen väntetid, men å andra sidan var jag sist in i bussen som tog oss till spelhallen för ackreditering. Den senare hemresan gick lite lugnare till, men innefattade ändå ett abrupt uppvaknande när receptionen ringde arla morgon och funderade om jag inte hade för avsikt att åka med den transport som väntade till flygplatsen Det måste uppenbarligen ha blivit någon form av miss i kommunikationen, men jag lyckades snabbt samla ihop mig och mina grejer och hinna med. Hemma i Sverige orsakade den tidigare tågurspårningen fortfarande problem och jag fick boka om min resa. Summerat kan man väl säga att jag i resväg hade tur i oturen denna turnering. Inkvartering Park Plaza Prenzlauer Berg (4-stjärnigt), några kilometer från tex Branderburger Tor. Enkelt att ta sig vidare då tunnelbanestation låg runt hörnet. 1
Bra hotell med fri tillgång till trådlöst internet Samtliga domare bodde på detta hotell samt en del spelare. De flesta spelarna tror jag bodde på ett hotell som låg granne med vårt. Som vanligt inkvarterades vi i dubbelrum och jag, efter eget önskemål, tillsammans med Isabelle Beumier från Belgien. Måltider Frukost förtärdes på hotellet medan lunch (kl 12-16) och middag (kl 19-23) serverades i hallen. Alla måltider var i bufféform och av mycket god klass och variation. Alltid gott om grönsaker, bröd och efterrätt. I hallen hade domarna dessutom ett uppehållsrum där mineralvatten, äppeldryck, kaffe och te fanns och som kompletterades med smörgåsar. Samma utbud fanns även i bägge spelhallarnas call area; något som uppskattades när tjänstgöringsschemat var tajt och man inte alltid hann ta rast eller ens infinna sig till de generöst tilltagna hålltiderna för mat. Lokala transporter Busstransport gick mellan hotell och hall. Trafiken gick med täta mellanrum; varje kvart på morgon och kväll, övrig tid varje halvtimme i vardera riktningen. Sträckan var bara drygt 5 km, men små och hårt trafikerade vägar gjorde att man fick räkna med en resa på 20 minuter. Ackreditering Som nämnts hölls all ackreditering i hallen. Vi domare hade egen ackreditering vilket gjorde det hela till en snabb historia där man delade ut ryggsäck, ackrediteringskort, program, tävlingsinfo, matkuponger samt turistinformation för staden. Hallen Tävlingen spelades i Max Schmeling Halle fördelat på två hallar med vardera 8 bord. Huvudhallen hade två show court där matchdomaren satt på hög stol. Bägge hallarna fina och med läktare även om hall nummer 2 var mer som en gymnastiksal. Den mindre hallen var för övrigt utrustad lite speciellt med temporär extrabelysning belysning. 2
Såväl match- som assisterande domare använde sig av manuella räkneverk så som man gör i Tyskland (och hemma i Sverige). Många domare från andra länder är ovana att som matchdomare kombinera handsignaler med manuellt räkneverk och precis som vi i Sverige gör, så motiverar man det i Tyskland, med service för publiken. Matchdomaren på hög stol använde sig (givetvis) enbart av handsignaler. Handduksbehållarna var identiska på samtliga bord fram till finaldagen då show court uppdaterades med en mer flashig variant. För Time-Out användes, på samtliga bord, en vit mindre markör av känt format som på finaldagen ersattes med en blå, något större variant. På domarborden markerades Time-Out med våra egna kort i fickformat. Material Bord: Blå Donic Delhi 25, Bollar: vita Double Happiness 40***, Nät: Blå Donic Stress, Handdukskorgar och Räkneverk: Blå Double Happiness, Barriärer: Blå med reklam för Donic och Double Happiness. Skyltning Spelschema och resultat sattes löpande upp på informationstavlor i hallen. Den stora hallen hade även TV-skärm i taket med pågående matcher och resultat. Domargenomgång Informationsblad 1 och 2 med praktisk information hade i förväg mejlats ut till samtliga domare. Domargenomgången hölls i ett konferensrum i hallen på tisdagskvällen (kl 21:00) av överdomare Michael Zwipp och varade i drygt 1 timme. 3
Genomgången öppnades upp med en något utdragen presentation av varje utländsk domare. Förutom just detta var det en, i mitt tycke, mycket bra och framför allt tydlig genomgång. Metodiskt, väl förberett och bra framfört. Kanske så man borde kunna förvänta sig av en person som axlade rollen som överdomare vid OS 2012. Själva regelbiten hoppades över och istället låg fokus på vilka uppgifter som skulle hanteras i Call Area. Kanonbra med tydliga bilder hur hallen såg ut och hur vi skulle förhålla sig i och till den. Exempel på matchprotokoll och vart och vilka uppgifter som skulle noteras delades ut tillsammans med information om racketkontroll. Tjänstgöringsschema för första gången distribuerades inte denna kväll. Istället uppmanades alla att ta 7:45-bussen till hallen på den första tävlingsdagen. Fotografering stod då på schemat och alla körde sedan på för fullt hela dagen. Schema för övriga dagar delades ut kvällen före. Domarorganisation Överdomare: Michael Zwipp (GER) tillsammans med biträdande Markus Baish (GER), Milana Mitric (SRB) och Steve Welch (ENG). Domarkontroll (call area): Carsten Böhmert, Torsten Kuneth, Sven Weiland och Walter Zickert. Domarschema: Martin Förstig 52 domare totalt varav 8 st nationella domare och 31 st med Blue Badge status. Av dessa var 18 st utländska domare (AUS, AUT, BEL, CRO, 2 st ENG, FRA, Guernsey, JPN, 2 st KOR, NED, ITA, RUS, SUI, SWE, 2 st USA). En hel del matcher i U21-klasserna dömdes med endomarsystem, men i övrigt var det i vanlig ordning två domarsystem. Vi var till antalet för få domare och i kombination med att man tex erbjöd alla utländska domare en ledig dag var arbetsbelastning hög. Under de första dagarna kunde det hända att en tysk domare dömde match med tysk spelare. Som domare är vi neutrala var ledordet. Noterbart är att ifall slagräkning skulle inträffa under de två första dagarna fick assisterande domare agera slagräknare. 4
Blue Badge Mike Skinner (CAN) och Paul Schiltz (LUX) var ITTF:s tjänstgörande utvärderare (evaluator) på plats. Med det stora antalet domare att bedöma (31 st BB och 1 st BBC) var det ett välkommet tillskott när ITTF beviljade Michael Geiger (GER) AUT-bedömarstatus. Geiger kom med ilfart och kunde börja bedömningar på dag 2. En del domare bedömdes vid två tillfällen, andra vid ett. Jag själv utvärderades vid ett tillfälle, med godkänt resultat. Generellt anser våra bedömare att domarkåren är för svag i våra servebedömningar. Vad gäller hur vi går och står så ges indikationer på att man mer och mer kommer vilja att vi ställer upp så som vi kommer in eller går ut ur hagen. Det vill säga att domaren ev. ställer sig på fel sida domarstolen på vägen in så att assisterande inte behöver kliva över och på motsvarande sätt på vägen ut, dvs domaren ställer sig på den sida stolen som är närmast utgången. Call area Bollval / Racketkontroll I de två hallarnas vardera call area fanns det en ansvarig på plats under hela tiden samtidigt som givetvis överdomarna fanns på nära avstånd. I övrigt så hanterades all racketkontroll i call area och av domarna. Med andra ord inget särskilt racketkontrollcenter. Vi domare samlades i call area 25 min före matchstart. Spelarna 20 min. Sysslorna i call area är inga konstigheter; kontroll av racket, avstämning av tröjfärg och att spelarens namn är tryckt på tröjrygg. Bollval, namn på utsedd coach samt avstämning av sida för coach. I bägge call area fanns två set av elektronisk tjockleks- och planhetsmätare förutom en VOC-mätare. De elektroniska instrumenten fanns tillgängliga att använda ifall man var osäker på mått tagna med nätsticka men användes många gånger direkt då mätningen är tämligen snabb och enkel, men ändå mer precis. Endast racket som signalerade värden utom satta gränser noterades på särskilt racketkontrollblankett. 5
En solklar majoritet av spelarna dök upp i Call area före match och det flöt på fint. Racket som inte testades före match genomgick obligatorisk test efter match istället; med risk för diskvalifikation. Tjänstgöring i call area var aldrig någonting domare gjorde som ett separat arbetspass utan man var på plats där för att förbereda sin egen match. Med tävlingens förseningar i tidschemat blev det stundtals mer regel än undantag att vi domare hjälpte varandra när spelare infann sig i call area, men att utsett domarpar ännu inte var klar med föregående match. Det blev naturligt att hjälpas åt och alla på plats växte i sin call area roll då den var helt ny för vissa. En erfarenhet jag tar med mig är att noggrant markera vad som gjorts på matchprotokollet. Har bollar valts, så noterar man det På tal om bollar så var bollkartongerna förmärkta med 1,2,3 så att det tydligt framgick från vilket håll boll 1 kontra boll 3 låg. Det är de små hjälpmedlen så ger smörj i maskineriet! Tjänstgöring Domarparen hölls ihop under en och samma dag, men växlade för var ny dag. Fördelningen mellan dömning i hall 1 och hall 2 kändes jämnt fördelad. Mina domarpartners var nya för mig som parhästar vid bordet, men tyckte att det fungerade bra. Partner för dag 3 var en ny bekantskap i form av en ung, nybliven IU och YUP-kandidat. Kul att se en sådan lovande domare som redan nu visade prov på såväl mod som stil! Tidsangivelserna nedan är enligt tjänstgöringsschema. Samling i Call area 25 min före match. Med anledning av en hel del och stora förseningar pga många spelare, utdragna matcher och tajt schema (dag 1 och 2 var 7-sets matcher satta till 40 min) så blev dagarna längre och pauserna färre. Att stå och vänta på att ett bord ska bli ledigt är ingen vila, varken för domare eller spelare Onsdag: -med Pietro De Pinto (BB-ITA) - 9 matcher + 2 reserv kl 09:30 20:50 Torsdag: -med David Edwards (BB-ENG) 11 matcher + 1 reserv kl 09:30 21:00 Fredag: -med Kerstin Duchatz (IU-GER) 9 matcher + 1 reserv kl 16:00 20:45 Lördag: -med Thomas Purcell (BB-ENG) 3 matcher kl 10:00 20:00 (samtliga TV-sända live) 6
Söndag: -med Jacky Simons (BB-FRA) hade uppdrag som corner kl 12:15 och dömde sedan Herrsingelfinal kl 15:30 (TV-sändning live, med mikrofon som hördes såväl i TV som hall) Speciella ingripande/händelser Efter flertalet tävlingar utan något särskilt att notera under denna punkt så upplevde jag faktiskt en del mindre frekventa saker här. Tilläggas ska väl direkt att det inte rör sig obehagliga situationer där färgade kort tillgrips eller dylikt. Under lördagen tjänstgjorde jag endast vid tre matcher. Samtliga på TVbord. Match 1 bjöd på slagräkning, match 2 på skadepaus och match 3 på eftermatchtest för racket. För mig som inte hamnat i en slagräkningssituation sedan mitt första uppdrag i en internationell tävling (SOC) -98 så kändes situationen tämligen obekväm. Det är en sak att hantera reglerna i teori, en annan i skarp miljö. Slagräknarens uppgift må vara enkel i form av att kunna räkna till 13, men åh så viktig. Tajming är nästan allt och vad bör man göra när slagräknaren missar att räkna ett slag..? Efter match fick vi dessutom feedback på att slagräkningen skulle ha kommit till stånd i ett tidigare skede av matchen då tidtagningen i vårt fall stoppades när boll hämtades även inom hagen. På tal om tid så tyckte jag att det tog anmärkningsvärt lång tid att få överdomarens uppmärksamhet på att slagräknare behövdes. I en hall med match på endast 3 bord borde responsen varit snabbare. Med två defensiva spelare och en domarbedömare som noterade att tiden löpt för länge sedan borde slagräkningen inte kommit som en överraskning för någon. Allra minst ÖD. Att slagräknaren sedan var samma person som direkt efter avslutad match skulle döma två efterföljande matcher på samma bord kändes mindre smart. Bättre förberedelser var att önska. Varför ingen av domarparet som var uppsatta som reserv gick in vet jag inte. I match 2 inträffade paus för skada. Min roll här var assisterande domare. Även här uppfattade jag överdomarens tid att agera, dvs komma fram till hagen, alldeles för lång. Tre minuter beviljades, men då hade redan 1,5 min förflutit. Spelet fortlöpte sedan utan konstigheter. I matchen där eftermatchtest blev aktuell för en spelares racket så blev det stressigt. Racket kom mycket sent till call area och kanske jag redan 7
där skulle ha avvisat möjligheten till racketkontroll, men man vill ju helst få saken utförd, vilket så också gjordes. När racket sedan kontrollerades och gav signaler på avvikelse sprang tiden iväg i beslutsgången och det slutade med att jag själv endast precis hann i tid för inmarsch. Under hela tävlingen hade det fungerat med call area personal, men just här när borden bara vara tre och endast en dag återstod, så fick jag, överdrivet sagt, leta med ljus och lykta för call area personal och ÖD. I övrigt kan väl nämnas att näthöjden inte gick att justeras tillräckligt bra på ett (TV-)bord. Jag noterade det under match 1 och inför match 2 påpekade jag det för ÖD som gick in och stämde av saken. Nöjd med att insats gjorts (inget nät fanns att ersätta med) så var besvikelsen stor när vi kom in till match 2 och fann nätet i samma dåliga funktion. Grrr! Senare under dagen kunde nätet bytas ut, men ändå Vad gäller nät, så hände det mig vid två tillfällen under matcher att nätreklamen föll av. Som tur var ned på golvet bägge gångerna. Reklamen var fastsatt med hjälp av kardborre. Efter en avslutad match begärde en coach att få se matchbollen och hävdade därefter att matchbollen inte var den matchboll som han själv valt i call area. Jag själv var inte den som hanterade call area för denna match och kunde därmed inte egentligen riktigt veta eventuell sannolikhet i coachens påstående. Kändes sådär. Arrangemanget i stort Som vanligt håller tyska arrangemang hög klass och det är en inspirerande miljö att arbeta i. Den stora skaran av frivilliga är imponerande och en välsmord organisation. För domare är det en attraktiv tävling; många söker uppdraget och standarden på enbart de inhemska domarna är anmärkningsvärt bra. Stimulerande! Hallen var bra och hemmapubliken kunde glädja sig åt många tyska framgångar vid bordet. Försäljning av pingismaterial, mat och dryck fanns i hallen. Fickpengar Sedvanlig ersättning (Euro) delades ut på andra speldagen. 8
Övrigt Som redan nämnts var hjälpsamheten stor och det fungerade bra i call area. Det kändes som vi alla hjälpte varandra och humöret var hyggligt trots att arbetsbördan var hög. Trots långa dagar blev det varje kväll en gemensam samling på hotellet. Det är först när organisationen är så god som denna som man har råd att dyka ner och anmärka på detaljer. Förutom en enkät angående arrangemanget ombads vi domare att besvara en enkät om nätkvalitet från ITTF. ITTF bad oss även att besvara en enkät om regelverk och kontroll av icke tillåtna belag. Om hur vi arbetar på nationell och regional nivå i våra hemländer. I hallens fanns ett info-center där även fri tillgång till wifi tillhandahålles. Till lördagskvällen bjöds alla domare in till en mottagning på hotellet. Det tyska förbundet bjöd på dryck och enskilda personer bjöd på snacks till oss alla. Alla utländska domare fick dessutom varsitt kit med kort, nätspänningsmätare och lottningsbricka. ÖD Zwipp bidrog själv med en liten souvenirgåva till alla kvinnliga domare. Att presidenten för det tyska förbundet är sin vana trogen och alltid kommer till deras domarmottagningar är anmärkningsvärt, uppskattat och säger något om det tyska förbundets syn på domarkåren. Positivt! Jag valde att inte ta en hel fridag vilket ju annars erbjöds samtliga utländska domare. Jag brukar ta chansen till sightseeing när jag är på uppdrag, men denna gång nöjde jag mig med ett par, tre timmar och en kort skymt av Berlin som stad. Trots att det var slitsamt så kändes beslutet rätt, då jag upplever att m an kommer av sig en smula med en hel dags ledighet. Särskilt om som i detta fall skulle ha varit borta hela fredagen, då huvudturneringen kör igång på riktigt, bara för att återkomma till hallen på lördagen då man dessutom dukat om och halverat antal bord. Till Tyskland återvänder jag gärna och jag hoppas att vi i Sverige kan se och lära en del av deras arbete! 9
Jag tackar för förtroendet och möjligheten att representera den svenska domarkåren. Vid pennan: Rebecca Bergfeldt 10