Exempel på hur Enabygdens Naturskolas teman är kopplade till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll



Relevanta dokument
Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

för samtalen och diskussionerna framåt

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

År 1-3 År 4-6. Engelska Sånger, ramsor Ord och fraser Enkla samtal Läsa och förstå enkla texter Filmer och enkla dramatiseringar

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Elevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Pedagogisk planering

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Förslag den 25 september Biologi

Naturorienterande ämnen

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Grovplanering 2012/2013 BILD

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Storyline i praktiken Vikingatiden

SVENSKA 3.17 SVENSKA

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Förslag den 25 september Fysik

NoT och centralt innehåll i Lgr 11

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Storyline i praktiken Djurparken

FOLK OCH FÄ PÅ LILLARYDSGÅRDEN

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Svenska som andraspråk

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

2012/13 Bilaga A2. Kopplingar till läroplanerna Lgr11

Planering de fyra elementen

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

LGR 11 ÅK 1 3. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Svenska som andraspråk Åk

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

RÖDA TRÅDEN NO: biologi, fysik, kemi och teknik F-KLASS ÅK

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Naturskolan Kom Ut - LGR 11

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

VAD SÄGER LÄROPLANEN?

Lokal studieplan för svenska.

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Transkript:

Exempel på hur Enabygdens Naturskolas teman är kopplade till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll Tema 1-11 tränar delar av nedanstående naturvetenskapliga och tekniska förmågor: Använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö, samhälle, hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet Genomföra systematiska undersökningar Använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i människokroppen, naturen och samhället identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid 1. Använd dina sinnen åk F-5 NO: Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. 2.Teknik ute Åk 1-3 No:. Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Tek: Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl. Material för eget

konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. 3. Fysik på lekplatsen Åk 1-3 No: Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor. Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Tek: Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. 4. Småkryp åk 3-9 NO: Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, Biologi: Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt Biologi: Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald

grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. 5. I skogen på vintern åk F-7 NO: Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. Biologi: Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt Biologi: Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. 6. Vår i skogen åk F-5 NO: Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Biologi: Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt Samband mellan organismer och den icke levande miljön. Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras sorteras och grupperas.

7. Naturens mångfald år F-9 NO: Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Biologi: Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Biologi: Biologisk mångfald Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. 8. Mekanik åk 5-9 Fysik: Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i Teknik: Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. 9. Eld åk 4-9 Kemi: Förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner. Luftens egenskaper och sammansättning. Teknik: Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Fysik: Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor. Teknik: Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Kemi: Förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner. Teknik: Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. 10. Småfåglar i holkar åk 4-7 Biologi: Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt Biologi: Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald Slöjd: Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter. Slöjd: Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de

arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar. Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter. kan läsas, följas Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöj-ligheter. 11. Tema Fåglar år 4-9 Biologi: Djurs, växters och andra organismers liv Biologi: Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. Tema 12-14 tränar delar av nedanstående förmågor i idrott och hälsa: Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang Genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer 12. Skidutflykt i skogen åk 3-4 Idrott och hälsa: Lekar och rörelse i natur- och utemiljö. Idrott: Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. 13. Vandra på Upplandsleden år 2-9 Idrott och hälsa: Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning. Idrott och hälsa: Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler. Idrott och hälsa: Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering. Lekar och rörelse i natur- och utemiljö. Allemansrättens grunder. Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Kulturella traditioner i samband

vid natur- och utevistelser. Hemkunskap: Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser. Hemkunskap: Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.bakning och matlagning och olika metoder för detta. med friluftsliv och utevistelse Hemkunskap: Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet. Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet. 14. Friluftsliv åk 6-9 Idrott och hälsa: Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Hem- och konsumentkunskap: Måltidens betydelse för gemenskap. Teknik: Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer I övrigt se 20. Äventyrspedagogik 1 Idrott och hälsa: Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Hem- och konsumentkunskap: Måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande. Teknik: Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. I övrigt se 20. Äventyrspedagogik 1

Tema 15-18 tränar delar av nedanstående förmågor i svenska: Formulera sig och kommunicera i tal och skrift Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer 15. Svenska ute åk 1-9 Många momenten i svenskans centrala innehåll kan tas upp. Här är några exempel: Många momenten i svenskans centrala innehåll kan tas upp. Här är några exempel: Många momenten i svenskans centrala innehåll kan tas upp. Här är några exempel: Svenska: Alfabetet och alfabetisk ordning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Svenska: Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Svenska: Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. 16. Den lilla upptäcksfärd en år 3-5 Svenska: Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Svenska: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.. Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om. muntligt berättande för olika mottagare Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning

17. Naturreportrarna år 5-7 Svenska: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Svenska: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. Biologi, samhällskunskap och historia: Beroende av vilket område som skall dokumenteras kommer även olika centrala innehåll från biologi, samhällskunskap och historia in. Biologi, samhällskunskap och historia: Beroende av vilket område som skall dokumenteras kommer även olika centrala innehåll från biologi, samhällskunskap och historia in. 18. Lyrik år 5-9 Svenska: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. muntligt berättande för olika mottagare Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse Svenska: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar muntligt berättande för olika mottagare Skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och skilda delar av världen Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter.

Tema 19 tränar delar av nedanstående förmågor i historia och samhällskunskap: Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer (historia) Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar (samhällskunskap) 19. Hantverk Forntida teknik åk F-9 Samhällsorienterande ämnen: Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk. Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Historia: Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Historia: Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser. Tema 20 tränar bl. a. nedanstående förmågor i matematik: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Föra och följa matematiska resonemang 20.Matematik ute år F-9 De flesta momenten i matematikens centrala innehåll kan tas upp. Här är några exempel: De flesta momenten i matematikens centrala innehåll kan tas upp. Här är några exempel: De flesta momenten i matematikens centrala innehåll kan tas upp. Här är några exempel: De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform. Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden. Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av tvåoch tredimensionella objekt. Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.

Tema 21-23 tränar samarbete och problemlösning samt att respektera människors olikheter 21. Äventyrspedagogik 1 åk 6-9 Ur övergripande mål och riktlinjer: Skolan ska ansvara för att varje elev kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt kan lära, utforska och arbeta tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor 22. Äventyrspedagogik 2 23. Kompisövningar åk 8-9 åk F-5 Se Äventyr 1 ovan Se äventyr 1 ovan Tema 24-25 varierar helt beroende på valt innehåll. 24. Lägerskola 25. Amerikaskogens klassrum åk 3-9 Beroende på innehåll Beroende på innehåll Beroende på innehåll åk 3-6 Beroende på innehåll Beroende på innehåll Beroende på innehåll