Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011
Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping samt visa på de tillväxteffekter turismen ger en kommun. Turismomsättningen innefattar inresande turism och mäts på både affärs- och privatturism. Enkelt beskrivet innebär den förflyttad köpkraft, d v s en person som reser från sin hemort blir på resmålet en tillfällig besökare som konsumerar en mängd olika varor och tjänster. Under 2011 omsatte besöksnäringen i Linköpings kommun drygt en miljard kronor och uppvisade en ökning från 2010 med 18,5 procent eller 192 miljoner kronor. Det är första gången turismomsättningen nått över en miljard kronor i Linköpings kommun. Turismen är en arbetskraftsintensiv näring, vilket påverkar att ökad omsättning snabbt leder till nya jobb, där många av arbetstagarna dessutom är ungdomar. I Linköping bidrog turismen år 2011 till 856 arbetstillfällen. De senaste årens utveckling i Linköpings kommun och i resten av Sverige, samt de framtidsvisioner och satsningar som görs nationellt från regering och näring, gör att framtiden ser ljus ut för besöksnäringen. Linköping som är en stark destination för såväl mötesdeltagaren som privatresenären, kan med långsiktiga och välriktade satsningar inom båda segmenten fortsatt arbeta för en ökad tillväxt i Linköping. Caroline Staaf Turismchef Visit Linköping Om Visit Linköping INNEHÅllSFÖRtECKNING 4 Om svensk besöksnäring en ny basnäring 6 Turismens ekonomiska betydelse 10 Sysselsättning 13 Svenskars resor 18 Utländska besökares resor Visit Linköping är ett uppdrag överlämnat från Linköpings Kommun till det kommunala bolaget Arenabolaget i Linköping AB, att samordna, marknadsföra och utveckla besöksnäringen i Linköpings kommun. Visit Linköping har varit verksamt som ett affärsområde inom Arenabolaget i Linköping AB sedan 2008. Avtal skrevs i ett första steg för år 2009-2010, vilket förlängdes under 2010 med ett nytt avtal för 2011-2014. 2 3
OM SVENSK BESÖKSNÄRING EN NY BASNÄRING Enligt Förenta Nationerna och den internationellt vedertagna definitionen omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Definitionen omfattar därmed i princip alla aktiviteter och den konsumtion som är direkt kopplad till resandet, inklusive affärsresandet. Det är den som konsumerar och inte vad som produceras som per definition avgör vad som är turism. Turistkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor). Källa: Tillväxtverket/SCB 300 250 Under 2010 ökade turismens totala omsättning i Sverige med 3,2 procent till nästan 255 miljarder kronor, varav svenska fritidsresenärer svarade för nästan 50 procent, svenska affärsresenärer för cirka 17 procent och resenärer från utlandet för drygt 34 procent. Turismens exportvärde, mätt som utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 1,7 procent till drygt 87 miljarder kronor under 2010, vilket var drygt 50 procent mer än järn- och stålexporten och mer än dubbelt så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten. 2010 presenterades Den nationella strategin. Strategin är ett dokument som vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer. Strategin formulerar en storslagen vision: Med fokus på hållbarhetsfrågorna ska svensk besöksnäring fördubblas på tio år. 2020 ska besöksnäringen vara Sveriges nya basnäring. Näringen ska omsätta 500 miljarder kronor och erbjuda 35 exportmogna destinationer. 200 150 100 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sverige har en stor potential att utvecklas som besöksland. Här finns alla förutsättningar: unika platser för upplevelser året runt, rika natur- och kulturvärden, pulserande storstäder och en attraktiv livsstil. Här finns också bra förutsättningar för möten och evenemang, kunskap om målgrupper och marknader, ett växande miljökunnande och en enorm energi hos företagare och anställda. FAkta 254,4 miljarder kronor i total konsumtion, plus 3,2% (plus 69,6% från 2000) 162 100 sysselsatta (personer, medeltal), plus 1,4% (plus 23,9% från 2000) Källa: Tillväxtverket/SCB Total turistkonsumtion Svensk konsumtion Export (utländsk konsumtion i Sverige) 4 5
turismens EKONOMISKA BEtYDElSE Förutom att turism och resande bidrar till att skapa förståelse och broar mellan människor från olika platser och kulturer är den också ett handelsskapande och välståndsbyggande verktyg. Turism och resande ger inkomster för många företag och skapar arbetstillfällen. Den ger samhället skatteinkomster och är en förutsättning för att skapa och utveckla en större och mer attraktiv infrastruktur. Turismomsättningen i Linköping Turismen i Linköpings kommun omsätter drygt en miljard kronor eller 1 040 miljoner kronor och ger arbete åt cirka 856 personer under år 2011. Den totala turismomsättningen har ökat med 192 miljoner kronor 2011 jämfört med 2010. Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknadsföring, har ökat med 132 miljoner kronor 2011 jämfört med 2010. Den omsättningsmässigt största ökningen har skett inom kategorin dagbesök som har ökat med 67,5 miljoner kronor och 23 procent p g a högre utlägg och ett ökat antal beräknade besök. Den icke kommersiella delen av omsättningen uppvisar en ökning med 60 miljoner kronor 2011 jämfört med 2010 vilket beror på ett ökat antal övernattningar i fritidshus och hos släkt/vänner samt fler genomfartsresenärer. Hotellen är den omsättningsmässigt största kategorin med 44 procent av den totala turismomsättningen och 89 procent av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar 2011. Antalet hotellgästnätter har ökat med 6,2 procent och omsättningen har ökat med 32 miljoner kronor 2011 jämfört med 2010. Intäkter från turister 2000, 2005-2011, Linköpings kommun (tkr). Intäkter Källa: från turister Resurs 2000, 2005-2011, Linköpings kommun (Miljoner kr) 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kommersiell turismomsättning Icke kommersiell turismomsättning Total turismomsättning Intäkter från turister utifrån bransch 2000, 2005 2011, Linköpings kommun (miljoner kr). Källa: Resurs 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Logi 214 462 260 191 276 631 304 255 299 300 222 487 234 088 271 126 Livsmedel 47 150 69 011 64 470 55 348 56 388 66 993 61 404 74 660 Restaurang 133 800 208 669 209 650 237 331 243 931 269 814 230 545 224 528 Transport inkl bensin 99 018 133 086 125 342 129 738 132 787 97 188 110 801 153 419 Shopping 109 943 167 912 148 794 125 617 164 433 198 861 154 635 230 341 Aktiviteter 33 020 44 131 50 766 55 546 63 503 71 691 56 369 86 189 totalt 637 393 883 001 875 653 907 835 960 342 927 033 847 840 1 040 265 6 7
Turismomsättningen i Östergötland Turistkronan Under 2011 hade inresande turister (både affärs- och fritidsresande) i och till Östergötland en konsumtion Turismomsättningen i Sverige Den totala turistkonsumtionen i Sverige ökade med 3,2 procent under 2010*. Sedan 2000 har den totala turistkonsumtionen i Sverige ökat med nästan 70 procent i löpande priser. Exporten, det vill säga värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige, har under motsvarande period ökat med nästan 115 procent eller med i genomsnitt 8,2 procent per år i löpande priser. Exportvärdets andel av den totala konsumtionen har sedan 2000 ökat från cirka 27 till drygt 34 procent. Även förädlingsvärdet och antalet sysselsatta med turism har ökat sedan 2000. Turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP har sedan 2000 pendlat mellan 2,7 och 3,0 procent, vilket visar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar inom den övriga ekonomin påverkar dock turismens andel av BNP mer än upp- eller nedgångar inom själva turismen. på drygt 2,8 miljarder kronor. Linköpings kommun står för mer än 1/3 av denna. Fördelningen av turismens konsumtion i Svergie 2010 (miljarder kronor) med förändring från 2009 (procent). Källa: Tillväxtverket/SCB Svenska affärsresenärer 43,1 (+3,1) Transport 53,6 (+6,9) Luftfart, 23,4 (+5,3) Resebyråer/arrang. 10,1 (+21,0) Landtransporter, 9,4 (+0,6) Hyrbilar, 4,3 (+8,3) Järnväg, 3,3 (+5,0) Sjöfart, 3,0 (-0,8) Svenska fritidsresenärer 124,2 (+4,4) TURISM I SVERIGE 254,4 (+3,2) Boende & Restaurang 76,5 (+5,0) Boende 41,4 (+3,7) Restaurang 35,1 (+4,3) Kultur/rekreation, 14,5 (+0,0) Övriga tjänster, 7,5 (-5,1) Kultur & Tjänster 22,0 (-1,8) Utländska besökare 87,1 (+1,7) Varuhandel 102,3 (+1,2) Övrig handel 49,7 (+1,2) Livsmedel 26,3 (+1,4) Drivmedel 26,3 (+1,1) Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt medan aktiviteter tar minst del av omsättningen, men samtidigt är den del som är den viktiga reseanledningen till en destination. Turistkronan. Intäkter från turister utifrån bransch (procent) 2011, Linköpings kommun. Källa: Resurs 8% 22% 22% 15% 7% 26% Transport Boende Livsmedel Restaurang Aktiviteter Shopping Genomsnittligt utlägg för övernattningsresor i Sverige Genomsnittligt utlägg för övernattningsresor i Sverige var 1 095 kronor under 2011. Eftersom resenärerna stannar borta 2,89 nätter innebär detta, i genomsnitt, cirka 379 kronor per dygn. För dagresor var utläggen 506 kronor per dag. Genomsnittligt utlägg för övernattningsresor i Linköping var 895 kronor under 2011. Resenärerna stannar 2,07 nätter vilket ger cirka 432 kronor per dygn. För dagresor var utläggen 390 kronor per dag. * Siffrorna är från 2010 då 2011 års siffror blir offentliga i juli 2012. 8 9
Sysselsättning Turismens exportvärde utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi, men under senare år har även turismens förmåga att bidra till ökad sysselsättning fått en avgörande betydelse. Särskilt viktig är sektorns förmåga att skapa arbetstillfällen åt unga och sektorns behov av den kompetens som många med utländsk bakgrund kan bidra med. Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige har minskat, har turismen bidragit med 31 300 nya arbeten sedan 2000. Under 2010 bidrog turismen till drygt 162 000 arbetstillfällen. Sysselsättningen i Linköping Under 2011 gav besöksnäringen i Linköping sysselsättning till 856 personer. Det är en ökning med 120 personer sedan 2010. Sysselsättning utifrån bransch genererat av turister 2000, 2005, 2010, 2011, Linköpings kommun. Källa: Resurs 2000 2005 2010 2011 Livsmedel 23,1 28,9 26,7 32 Restaurang 132,5 289,4 299,4 287,5 Transport 31,7 45,7 33,4 45,7 Shopping 56,1 80,7 67 98,4 Aktivitet 44,9 64,1 72 108,6 Logi 217,7 289,8 234,3 280 Administration 4,4 1 3,5 4 Totalt 510,4 799,6 736,3 856,2 Observera att sysselsättningstal inte är ett verkligt resultat utan visar hur stor sysselsättning som omsättningen bör ge upphov till. Branschvis omsättning (miljoner kr) antal årsverken 2011, Linköpings kommun. Källa: Resurs 350 300 250 200 150 100 50 0 Logi Livsmedel Restaurang Transport inkl bensin Shopping Aktiviteter Årsverken Omsättning Sysselsättningen i Östergötland Östergötlands besöksnäring gav sysselsättning till 2 444 personer 2011. Det är en ökning med 107 personer jämfört med Sysselsättningen i Sverige Mätt i medeltal sysselsatta har antalet personer som arbetar med turism ökat med cirka 24 procent sedan 2000. Sveriges totala sysselsättning har under motsvarande period ökat med cirka 5 procent. Av totalt 162 100 personer sysselsatta med turism under 2010 arbetade flest inom hotell- och restaurangbranschen. Branschen sysselsatte 75 300 personer eller drygt 45 procent av alla sysselsatta med turism. Den näst största sektorn var reseoch transportbranscherna med resebyråer, researrangörer och alla transportörer tillsammans som sysselsatte 33 200 personer eller drygt 20 procent av totalen. 2011. 64 procent av sysselsättningen avser restaurang och logi trots att dessa bara står för 47 procent av omsättningen. Index för turismens sysselsättningsutveckling i jämförelse med den totala sysselsättningsutvecklingen i Sverige. Index 2000 = 100. Källa: Tillväxtverket/SCB 150 140 130 120 110 100 90 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Medeltal sysselsatta inom turism i Sverige Medeltal för total sysselsättning i Sverige 10 11
Skatteintäkter Svenskars resor Besöksnäringen i Linköpings kommun resulterar i skatteintäkter för kommunen och Landstinget. Skatteintäkter delas in i två delar: Direkta avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. Totala avser alla företag som påverkas, t ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Detta är också att se som den totala effekten, d v s om all turism försvinner påverkas också många andra företag som levererar varor och tjänster. (tkr) 2010 2011 Direkta Kommun 28 035 33 251 Landsting 13 537 16 055 Totala Kommun 56 330 68 484 Landsting 27 198 33 067 Källa: Resurs När svenskar reser inom landets gränser är det främst länen Stockholm, Västra Götaland och Skåne som får besök. Det främsta syftet vid resa inom landet är att besöka släkt och vänner. Resor genomförs antingen på fritiden eller i tjänsten. Svenskars resor till Linköping Totalt gjordes 1 252 000 resor till eller i Linköping 2011. Huvuddelen av dessa var fritidsresor. Resor per hemregion till Linköpings kommun. Svenska fritidsresenärer som övernattar (procent). Källa: Resurs Stockholm Västra Götaland Kalmar Örebro Östergötland 9,40% 9% 13,20% 12,50% 21,70% 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Resor per hemregion till Linköping. Svenskars arbets-/tjänsteresor med övernattning (procent). Källa: Resurs Västra Götaland 35,60% Örebro 15,20% Gotland 14,10% Stockholm 11,10% Skåne 10,60% 0 5 10 15 20 25 30 35 40 12 13
Svenskars resor i Sverige Svenskarna gjorde totalt 44,7 miljoner resor med övernattning inom Sverige under 2010, en ökning med nästan 15 procent från 2009. Av dessa stod resor på fritiden för nästan 90 procent eller 39,7 miljoner, som var en ökning med drygt 13 procent från 2009. Affärsresandet ökade med över 20 procent under 2010 till drygt fem miljoner övernattningsresor. Resmål 2010, resor med övernattning inom Sverige, affärsresor (procent). Källa: Resurs Stockholm 29,1% Västra Götaland 16,6% Stockholm Skåne 9,7% 29,1% Västra Jönköping Götaland 4,4% 16,6% Dalarna Skåne 3,9% 9,7% Jönköping Uppsala 3,8% 4,4% Västernorrland Dalarna 3,7% 3,9% Östergötland Uppsala 3,1% 3,8% Västernorrland 0 3,7% 5 10 15 20 25 30 Östergötland 3,1% Resmål 2010, resor med övernattning inom Sverige, resor på fritiden 0 5 10 15 20 25 30 (procent). Västra Götaland Källa: Resurs Stockholm 16,6% 15,4% Västra Götaland Skåne 8,7% 16,6% Stockholm Dalarna 6,9% 15,4% Halland Skåne 5,0% 8,7% Dalarna Kalmar 4,7% 6,9% Östergötland Halland 4,5% 5,0% Jämtland Kalmar 4,3% 4,7% Östergötland 0 4,5% 5 10 15 20 25 30 Jämtland 4,3% 0 5 10 15 20 25 30 Resor utifrån ressyften - Linköping Den största kategorin av svenskars resor som görs till Linköping är resor som sker på fritiden som inkluderar övernattning (509 000 resor). Tätt därefter följer fritidsresa utan övernattning (470 000 resor). Resor i tjänsten är inte riktigt lika många. Svenskar som reser i tjänsten utan att övernatta gjorde 186 000 resor under 2011. Resor i tjänsten utan övernattning var 88 000 resor. Antal resor i procent utifrån resekategori Linköpings kommun 2011. Källa: Resurs 7% 38% 15% 41% SFÖ SFD SAÖ SAD 14 15
Källa: Resurs Konferens/kurs/seminarie 11,0%!"#$% Tjänsteresa till filial, likn. 59,3% Resor per ressyften, SFÖ Nästan 80 procent av alla fritidsresor med övernattningar till Linköping görs med syfte att träffa släkt eller vänner. Resor till Linköpings kommun per ressyften. Svenska fritidsresenärer med övernattning (procent). Källa: Resurs Resor per ressyften, SAÖ Knappt 60 procent av affärsresorna med övernattning görs till filial eller annat kontor inom det egna företaget. Resor till Linköpings kommun per ressyften. Svenska affärsresenärer med övernattning (procent). Källa: Resurs Resor utifrån ressyften - Sverige Det vanligaste syftet vid resor med övernattning för svenska affärsresenärer i Sverige var en enskild tjänsteresa för besök eller möten inom företaget eller organisationen och svarade för drygt 34 procent av samtliga affärsresor under 2010. Nästan 60 procent av de svenska fritidsresenärerna reste inom Sverige för att träffa släkt och vänner och det är en andel som har ökat något under senare år. Enskild tjänsteresa/internt Konferens/kongress/kurs Enskild tjänsteresa/externt Ordinarie arbete på annan ort 16,9% 15,8% 29,2% 34,1% Träffa släkt 48,2% Mässa/utställning 2,5% Träffa vänner 31,1% Studiebesök 1,2% Komma bort/komma ifrån Gemenskap med andra 12,8% 18,8% Tjänsteresa till filial, likn. Annan tjänsteresa utanför egna företaget 23,0% 59,3% Syfte med resan 2010, resor med övernattning inom Sverige (procent). Källa: Resurs Incentive/belöningsresa 0,2% 0 10 20 30 40 50 60 Lugn och ro/avkoppling 11,3% Konferens/kurs/seminarie 11,0% Enskild tjänsteresa/internt 34,1% Träffa släkt och vänner 59,7% 0 10 20 30 40 50 60 0 10 20 30 40 50 60 Konferens/kongress/kurs 29,2% Komma bort, komma ifrån 24,6% Enskild tjänsteresa/externt 16,9% Lugn och ro/avkoppling 15,2% Ordinarie arbete på annan ort 15,8% Vistas i fritidshus 15,0% Mässa/utställning 2,5% Gemenskap med andra 14,6% Studiebesök 1,2% Bröllop, begravning, dop mm 7,3% 11,0%!"#$% 59,3% Incentive/belöningsresa 0,2% 0 10 20 30 40 50 60 Nöje och underhållning 6,7% 0 10 20 30 40 50 60 16 Träffa släkt och vänner 59,7% 17
utländska besökares resor Enligt FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) har det internationella resandet i världen ökat med drygt 110 procent sedan 1991. Under senare år är det en stark tillväxt i Mellanöstern och Asien som svarat för en stor del av ökningen på världsbasis. I Europa har ökning varit nästan 80 procent. Utländsk turism i Sverige mätt i antal utländska övernattningar har under motsvarande period ökat med drygt 120 procent. Sverige som destination har därmed haft en lika bra eller bättre utveckling än i övriga världen, och en betydligt bättre tillväxt än i övriga Europa. Resor till Linköping från utlandet Resor till Sverige från utlandet Under 2011 gjordes 16,7 miljoner besök i Sverige av personer bosatta i andra länder. 13,5 miljoner, mer än 80 procent, gjordes av personer som besökt Sverige tidigare. Majoriteten av besöken kom från Norge, Danmark och Finland, som tillsammans stod för 61 procent av samtliga besök. Hälften av besöken från Norge, Danmark och Finland var endagsbesök. Tyskland stod för över 10 procent av besöken. 2,7 miljoner besök tillhörde kategorin affärsresor och 14 miljoner privatresor. Mer än hälften av affärsbesöken var enskild affärsresa medan cirka en halv miljon avsåg en konferens/kongress/ seminarium. 40 procent av de totalt 14 miljonerna privatbesöken var fritidsresa/semester och 18 procent shopping. Av det totala antalet besök till Linköpings kommun kommer ca 20 procent från utlandet. Nedanstående statistik baserar sig på övernattande gäster på kommersiella boendeanläggningar i Linköpings kommun 2011. Fördelning av nationaliteter på kommersiella boendeanläggningar 2009-2011, Linköpings kommun. Källa: SCB Utländska besökare i Sverige 2011, andel och antal fördelat på marknad. Källa: Tillväxtverket!"#"!""$ 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 10 726 8 686 10 285 11 754 10 498 10 896 5 293 6 104 7 701 7 209 4 353 3 956 4 602 4 740 5 280 4 053 4 216 3 821 2 083 1 407 1 872 1 665 1 324 824 JK+!LL JM+##M 2011 2010 2009 Norge Danmark 3 743 268 3 693 868 Finland 2 727 682 Övriga Europa 2 654 457 Tyskland 1 796 016 Övriga Världen 609 971 Storbritannien 586 278 USA 486 118 Polen 380 084 Tusental 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 18 19
visitlinkoping.se Visit Linköping Arenabolaget i Linköping AB Box 1397 581 14 Linköping Tel: 013-190 00 70 E-post: info@visitlinkoping.se Källor: Fakta om svensk turism 2010/Tillväxtverket, SCB inkvarteringsstatistik, TEM 2011 Linköping, TEM 2011 Östergötland, Turistdatabasen/Resurs Fotografer: Göran Billeson, Niclas Albinsson, Fotograf Oskar, Ray Leigh/Baldchemist communications, David Einar, Shutterstock