Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

Södertörns brandförsvarsförbund Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor för räddningstjänst och förebyggande verksamhet i: Botkyrka Ekerö Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Beslutad i direktionen för Södertörns brandförsvarsförbund 2008-04-18 Södertörns brandförsvarsförbund Box 563 Tfn: 08-721 22 00 www.sbff.se Org.nr.: 222000-0737 136 25 Haninge Fax: 08-721 22 23 brandforsvaret@sbff.se

Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor Södertörns brandförsvarsförbund Box 563 136 25 Haninge Tfn växel 08-721 22 00 Fax: 08-721 22 23 E-post brandforsvaret@sbff.se Hemsida: http://www.sbff.se Handläggare: Brandingenjör/civilingenjör i riskhantering Sandra Danielsson, tfn 08-721 22 92 Brandingenjör/analyschef Anders Edstam tfn 08-721 22 11

Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Riskbild...6 2.1 Olika omfattning...6 2.2 Olyckor av mindre omfattning...7 2.3 Vem drabbas?...8 2.4 När inträffar olyckor?...9 2.5 Omfattande olyckor...9 2.6 Kommunernas riskbild...11 3 Vision och mål...14 3.1 Vision...14 3.2 Nationella mål...14 3.3 Mål för Södertörns brandförsvarsförbunds verksamhet...14 4 Förebyggande verksamhet...16 4.1 Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor...16 4.2 Skriftlig redogörelse...16 4.3 Stöd till den enskilde...16 4.4 Rengöring av fasta förbränningsanordningar och kontroll av brandskyddet...17 4.5 Olycksförloppsutredning...18 4.6 Meddelande av eldningsförbud...18 5 Genomföra räddningsinsatser...19 5.1 Insatsförmåga...19 5.2 Ledning av räddningsinsatser...19 5.3 Hur allmänheten varnas vid allvarliga händelser...20 5.4 Räddningstjänst under höjd beredskap...20 5.5 Hamnar och dess gränser i vattnet...20 6 Samverkan...21 6.1 Samverkan med medlemskommunerna...21 6.2 Avtal om samverkan vid räddningsinsatser...21 6.3 Geografiskt samverkansansvar...22 6.4 Hjälp vid klassificering av farlig verksamhet...22 6.5 Myndigheters utredningar...22 7 Uppföljning...23 8 Bilaga Hamnområden...24 8.1 Hamnområde Dalarö, Haninge kommun...24 8.2 Hamnområde Södertälje hamn, Södertälje kommun...25 8.3 Hamnområde Nynäshamn hamn, Nynäshamns kommun...26 9 Bilaga förtydligande av gränsdragning...27 Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 3 av 27

1 Bakgrund Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska en kommun anta ett handlingsprogram, dels för räddningstjänst, dels för förebyggande verksamhet för skydd mot olyckor som kan leda till räddningsinsats. Lagstiftningen anger att olyckor som inte leder till räddningsinsats inte ska ingå i handlingsprogrammet, varför detta inte återfinns i dokumentet. Detta dokument utgör handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet i följande kommuner: Botkyrka Ekerö Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Bild 1: Karta över förbundets verksamhetsområde. Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 4 av 27

Handlingsprogrammet gäller från och med 2008-04-18. Direktionen för Södertörns brandförsvarsförbund beslutar enligt förbundsordningen om handlingsprogrammet för ovanstående kommuner. Mer information kan hämtas från Södertörns brandförsvarsförbunds riskanalys, PM, instruktioner, larmplaner, tjänstemeddelanden eller motsvarande samt från de årliga verksamhetsplanerna. Då Södertörns brandförsvarsförbund strävar efter att vara en flexibel organisation som utvecklas efter förändringar i omgivningen är mål och beskrivningar endast övergripande i detta dokument. Handlingsprogrammet har en relativt lång livslängd, och därför redovisas inte detaljer som snabbt kan bli inaktuella. En mer detaljerad nulägesbeskrivning av t ex resurser och bemanning kan löpande fås från förbundets räddningscentral. Målen i detta handlingsprogram är övergripande och avser säkerhet i förbundets medlemskommuner. För att uppnå målen krävs prestationer av både Södertörns brandförsvarsförbund och de kommunala förvaltningarna. Intentionen är att målen ska brytas ned till mer detaljerade mål som återfinns i verksamhetsplan hos Södertörns brandförsvarsförbund samt i medlemskommunernas förvaltningar. Bild 2: Beskrivning av målarbetet Avsikten är att de kommunala förvaltningarna och Södertörns brandförsvarsförbund ska verka för att även andra organisationer och myndigheter ska sträva mot de mål som anges i handlingsprogrammet. Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 5 av 27

2 Riskbild 2.1 Olika omfattning Förbundets nio medlemskommuner drabbas årligen av drygt 2000 händelser där någon form av nödläge föreligger. De allra flesta olyckorna är små och innebär ingen stor påverkan på vare sig den drabbade, Södertörns brandförsvarsförbund eller samhället i stort. Exempel på sådana händelser är lättare trafikolyckor utan personskador, bränder i papperskorgar m m. Ett mindre antal olyckor, som dock förekommer så gott som dagligen, är små ur ett samhällsperspektiv och har liten påverkan på Södertörns brandförsvarsförbunds verksamhet, men kan samtidigt vara en tragedi för den som drabbas. Exempel på sådana olyckor är trafikolyckor med svårt skadade eller döda samt brand i bostad. Några få olyckor är stora olyckor. I dessa påverkas antingen Södertörns brandförsvarsförbund genom att insatsen innebär ett stort resursbehov, eller så påverkas hela samhället av olycksförloppet och dess konsekvenser. Exempel kan vara långvariga avstängningar av större trafikleder, olyckor med flera döda eller bränder i stora eller komplexa byggnader. Riktigt stora olyckor, katastrofer, inträffar lyckligtvis mycket sällan och syns överhuvudtaget inte i förbundets egen statistik. Bild 3: Principbild av sambandet mellan storleken på olycka (konsekvens) och hur ofta de uppstår (frekvens). Även om inte varje liten olycka i sig påverkar samhället i stort är det ändå här vi hittar en absolut majoritet av mängden personskador. Varje olycka innebär endast ett fåtal skadade eller döda, men den relativt stora frekvensen gör att det sammantaget är betydligt fler som Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 6 av 27

skadas och omkommer i de s k vardagsolyckorna än i omfattande olyckor. Nedan följer en genomgång av olyckor av mindre omfattning och stora olyckor. 2.2 Olyckor av mindre omfattning Södertörns brandförsvarsförbund utför ca 5000 uppdrag varje år. Av dessa är drygt 2000 kommunal räddningstjänst, d v s olyckor där nödläget är så stort att kommunens räddningstjänst har en skyldighet att agera. Ytterligare drygt 300 uppdrag rör sjukvårdslarm där vi är landstinget behjälpliga vid insatser i samband med hjärtstopp. Övriga larm är en blandning av insatser där det inte alls förekommit något nödläge (t ex automatiska brandlarm och uppsåtliga falsklarm) samt olyckor där räddningstjänsten vid framkomst kan konstatera att ingen hjälp behövs (någon annan har släckt branden, väldigt enkla trafikolyckor etc). Sjukvård; 323 Brand i byggnad; 417 Övrigt; 147 Trafikolycka; 535 Brand ej i byggnad; 876 Diagram 1: Fördelning av insatser som har bedömts vara kommunal räddningstjänst samt sjukvårdslarm för 2006. Brand ej i byggnad är den vanligaste olyckstypen för insatser där faktiskt nödläge funnits. Olyckstypen beskriver alla bränder som uppstår i annat än byggnader, exempelvis bilbränder, containerbränder och markbränder. Skadorna för den enskilde är ofta begränsade och en stor andel av dessa olyckor kan hanteras snabbt av räddningstjänsten. Mer omfattande eller flera samtidiga bränder i skog och mark kräver stora ansträngningar från Södertörns brandförsvarsförbunds organisation. I statistiken syns detta genom att en mycket stor andel av de tillfällen då förbundet haft svårt att upprätthålla normal beredskap för nya larm, inträffar just under sommarmånaderna i samband med torr väderlek. Den näst största gruppen, trafikolyckor, är en olyckstyp som normalt inte kräver särskilt stora räddningsinsatser och dessutom kan avklaras relativt fort. Sett ur mänskligt lidande är dock denna typ av olycka den i särklass största. Hela 90 % av dem som skadas i olyckor som räddningstjänsten larmats till gör det i trafikolyckor. Även när det gäller dödsfall är trafikolycka den vanligaste orsaken bland räddningstjänstens olyckstyper, drygt hälften av dem som dödats i samband med olyckshändelse gjorde det i trafikolycka under 2006. Övriga skadade och döda finns framför allt i grupperna brand i byggnad och drunkning. Drunkning Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 7 av 27

som olyckstyp utmärker sig genom att det är många som dör i förhållande till hur många som skadas. År 2006 omkom onormalt många i drunkningsolyckor, både inom förbundets medlemskommuner (5 st) och i Sverige som helhet. Brand i byggnad Lindrigt skadade Svårt skadade Döda Trafikolycka Drunkning Övriga 0 100 200 300 400 500 600 Diagram 2: Antalet personer som har skadats och dödats vid räddningsinsatser (ej sjukvårdslarm) under 2006 per olyckstyp. Den sista stora gruppen nödlägen är olyckstypen brand i byggnad. Ett sådant nödläge inträffar i snitt drygt en gång per dygn. En stor andel av dessa bränder har begränsad omfattning och kan snabbt hanteras av räddningstjänstens insatspersonal. För den drabbade kan det dock innebära en katastrof då även en liten brand kan göra ett hem obeboeligt och i värsta fall även döda människor som befinner sig i brandens närhet. Större bränder kan vara extremt resurskrävande för räddningstjänsten då stora räddningsstyrkor måste mobiliseras på mycket kort varsel för att kunna bryta skadeutvecklingen. Brand i byggnad är en dominerande orsak till skadad egendom. 2.3 Vem drabbas? Olyckor kan drabba alla i samhället. Genom att studera egna data och andras undersökningar kan vi dock konstatera att vissa grupper i samhället utmärker sig i statistiken. Drog- och alkoholpåverkade är oftare inblandade i trafikolyckor och brand i byggnad än övriga grupper i samhället Bland dödsfall i samband med brand i byggnad är äldre och missbrukare överrepresenterade. Gemensam faktor för dessa grupper är att de inte har samma förmåga att upptäcka brand och sätta sig i säkerhet som andra grupper i samhället. En stor andel av dem som drunknar är äldre män. Detta är sannolikt beroende av val av fritidssysselsättning och simkunnighet samt en försämrad förmåga att agera i ett nödläge. Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 8 av 27

2.4 När inträffar olyckor? De flesta olyckorna som inträffar är orsakade av någon form av mänsklig aktivitet. Därför inträffar de flesta olyckorna under den tid på dygnet då människor är vakna. Trafikolyckor är på samma sätt mest frekventa under rusningstrafik. Bränder har en tendens att bli mer omfattande nattetid, helt enkelt beroende på att det tar längre tid innan de upptäcks. Skillnaden är dock inte markant och totalt sett inträffar lika många stora bränder dagtid som nattetid. Någon betydande skillnad mellan veckans dagar är svår att se i statistiken över olyckor. Över året finns en del tydliga tendenser. Att bränder i skog och mark i stort sett endast existerar under vår- och sommarmånader i samband med torr väderlek är naturligt. Likaså syns en ökning av brand i byggnad i december då många börjar använda sina eldstäder och tänder ljus. Trafikolyckor har ingen tydlig fördelning utöver anhopningar av olyckor vid plötslig halka etc. V 259 Huddinge Centrum V 226 V 259 Bild 4: Exempel på användning av GIS, geografiska informationssystem. Genom att lägga ut inträffade händelser på en karta är det lätt att hitta riskfyllda platser i trafiken. På bilden markeras inträffade trafikolyckor med en stjärna. Platsen är väg 226 där den passerar Huddinge Centrum och tydliga anhopningar av olyckor kan ses i korsningen mot väg 259 samt i trafikplatsen vid Huddinge Centrum 2.5 Omfattande olyckor När det gäller omfattande olyckor är det i stort sett endast fantasin som sätter stopp för uppräkningen av svåra och omfattande olyckor och andra oönskade händelser som skulle kunna inträffa. T ex har händelserna den 11 september 2001 helt förändrat synen på vad som kan vara en tänkbar olycka och vad som är alltför osannolikt. Den nedanstående uppräkningen är därför inte någon lista över svåra olyckor som kan inträffa på en särskild plats, utan ska ses som exempel på olyckor som kan ske i vårt område. Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 9 av 27

2.5.1 Infrastruktur Inom förbundets medlemskommuner löper stora och viktiga trafikleder för väg, järnväg och sjötrafik. Större olyckor kan innebära att många personer skadas fysiskt. Olyckor kan även leda till att infrastruktur slås ut med stora samhällsstörningar som följd. Exempel på olyckor som fått svåra samhällsstörningar som följd är Lodbroks påsegling av Essingebron 2005 och bilbränder i samband med värdetransportrån på E4 2005. Haveri i Södertälje kanal: Fartyg sjunker i kanalen. Inga personskador men kanalen blir blockerad till dess att fartyget bärgats. Krock ledbuss/lastbil på v 73: Vid varje olycka med en fullsatt ledbuss finns risk för att uppemot 100 personer skadas eller dör. 2.5.2 Skyddsvärda anläggningar Inom förbundets område finns flera anläggningar som är särskilt skyddsvärda och där t ex en brand får värre konsekvenser än om den uppstått någon annanstans. Det kan röra sig om samhällsviktiga anläggningar som el- och teleförsörjning, objekt som är av stort intresse ur kulturminnessynpunkt samt inte minst anläggningar där väldigt många personer kan befinna sig samtidigt. Brand på Drottningholms slott: Drottningholms slottsområde är en anläggning som ingår i UNESCOs världsarvslista. Här finns unika byggnader mestadels uppförda i trä som är oersättliga ur kulturminnessynpunkt. Attentat mot samlingslokal i norra Botkyrka: Sverige har varit relativt förskonat från attentat med religiösa förtecken, men i en föränderlig värld måste vi inse att liknande händelser även kan inträffa hos oss. Ett attentat kan innebära en mycket stor förödelse och många skadade och döda i en lokal med många människor. Brand på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge: Sjukhuset är ett av Europas större sjukhus med ett stort antal människor som är sängliggande och inte själva kan utrymma vid en olycka. En olycka kan också innebära att vården i regionen påverkas då planerad verksamhet kan tvingas att ställas in och flyttas. 2.5.3 Utsläpp av farligt ämne I dagens samhälle används många olika kemikalier varav några är mycket giftiga för människan och naturen. Utöver de fabriker och lagerdepåer som finns inom vårt område transporteras dessa ämnen på väg, järnväg och fartyg, och därigenom är mycket stora delar av området indirekt hotat av en olycka med farligt gods. Giftiga gaser från kemisk industri: I regionen finns flera anläggningar som hanterar ämnen som är giftiga för människan, och för att inte dessa ska komma ut finns olika säkerhetssystem. Vid större påverkan på en anläggning, t ex en explosion, kan skyddssystemen slås ut och exempelvis giftig gas spridas över fabriksområdet. Inom förbundets område finns (i oktober 2007) fyra anläggningar som har så stor mängd kemikalier att de är klassificerade enligt den s k sevesolagstiftningen, d v s lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 10 av 27

kemikalieolyckors högre kravnivå. Anläggningarna är Nynas AB i Nynäshamn, AstraZeneca AB i Södertälje, AB Svenska Shell i Södertälje och Vopak Logistics AB i Södertälje. Nynas AB och AstraZeneca AB hanterar ämnen som både kan skada miljön och människor, övriga två innebär främst hot för miljön. Tåg i kollision vid Huddinge station: Längs stambanan transporteras betydande kvantiteter av farligt gods alldeles intill tättbebyggda områden. Huddinge är ett exempel där järnvägen passerar alldeles intill centrumbebyggelse och ett utsläpp av giftig gas skulle här kunna få mycket stora konsekvenser i form av skadade och döda människor. 2.5.4 Naturolycka Naturolyckor där av olika slag har förekommit flera gånger under den gångna tioårsperioden i Sverige i form av stormar, översvämningar och stora skogsbränder. Södertörn har varit relativt förskonat jämfört med andra delar av landet, men verkningarna av inträffade olyckor visar med vilken kraft dessa naturfenomen även kan drabba oss. Stormskador med påföljande elavbrott. Stormen i sig kan medföra mycket skador i form av nedblåsta träd och byggnadsdelar som lossnat. Detta medför i sin tur samhällsstörningar då vägnät, el och tele kan slås ut. Utöver att samhällsmedborgarna är direkt drabbade av detta kan även en sådan situation kraftigt påverka räddningstjänstens förmåga att bedriva räddningsinsats. Större skogsbrand Tyresta. Större skogsbränder är extremt resurskrävande och kräver samverkan såväl med andra räddningstjänster som andra myndigheter i samhället. Ingen räddningstjänst i Sverige kan ensam hantera en skogsbrand av den storlek som den s k Tyrestabranden 1999. 2.6 Kommunernas riskbild Nedan följer en kortfattad redovisning av vad som utmärker respektive medlemskommun avseende risker och insatsstatistik. Redovisningen är mycket kortfattad och beskriver det som avviker från den normala riskbilden på Södertörn och i riket. 2.6.1 Botkyrka Botkyrka kommun har flera stora och viktiga kommunikationsleder i form av järnväg och E4/E20 för vägtrafik. Om dessa inte kan användas leder det snabbt till stora samhällsstörningar. E4/E20 är hårt drabbad av olyckor. I övrigt finns inga anläggningar som kan betecknas som särskilt farliga i kommunen. Insatsstatistiken visar att bränder i personbilar och avfallscontainrar är mycket vanligare i Botkyrka än i övriga förbundet. 2.6.2 Ekerö Ekerö är känsligt ur tillgänglighetssynpunkt. Dels finns det bara en fast vägförbindelse till kommunen (utöver färjetrafik med begränsad kapacitet) vilket innebär att ett brohaveri kan skapa stora störningar, dels finns flera öar utan fast vägförbindelse där insatstiderna kan bli relativt långa vid inträffade olyckor. Inom kommunen finns två världsarv. Dessa är Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 11 av 27

Drottningholm med den unika bebyggelsen kring slottet och resterna av vikingastaden Birka i Mälaren. Ekerö har många trafikolyckor utslaget per kommuninvånare jämfört med övriga förbundet. 2.6.3 Haninge Haninge kommun är en skärgårdskommun med många bebodda öar där räddningstjänstens insatstider kan bli långa. I kommunen passerar väg 73 som är tungt trafikerad och svårt olycksdrabbad. I Jordbro industriområde finns flera anläggningar som hanterar farliga ämnen såsom ammoniak och större mängder alkohol. Även vägtunneln till Muskö och bergrummen på Muskö örlogsbas utgör miljöer där det kan bli mycket svårt att bedriva räddningsinsats. Haninge är förbundets mest drabbade kommun avseende bränder i skog och mark. Även andelen brand i byggnad är hög om man tar hänsyn till kommunens befolkningsmängd. 2.6.4 Huddinge Även Huddinge passeras av flera stora trafikleder. I öster passerar väg 73 kommunen och i väster E4/E20. Däremellan finns järnvägen samt Huddingevägen (v 226). I kommunen finns flera anläggningar där ett mycket stort antal personer kan vistas samtidigt, t ex IKEA och Heron City i Kungens kurva. Karolinska universitetssjukhuset är ett av Sveriges största sjukhus där riskbilden även påverkas av en helikopterflygplats på sjukhusets tak. Huddinge kommun avviker inte i någon olyckstyp från vare sig förbundets eller rikets medelvärden för inträffade olyckor. 2.6.5 Nykvarn Den dominerande riskkällan i Nykvarns kommun är motorvägen E20 som passerar kommunen. Detta syns även i skadestatistiken där trafikolyckor är relativt vanliga medan kommunen har låg andel av alla andra olyckstyper. 2.6.6 Nynäshamn Väg 73 till Nynäshamn är hårt drabbad av olyckor med personskador som följd. I kommunen finns dessutom ett raffinaderi som hanterar betydande mängder farliga ämnen. Hamnen byggs för närvarande ut och mängden farligt gods som kommer att passera hamnen kommer att öka mångfalt i framtiden. I kommunen finns även skärgård med långa insatstider för räddningstjänsten vid olyckor. I olycksstatistiken avviker Nynäshamn genom att ha onormalt mycket trafikolyckor i förhållande till kommunens storlek. 2.6.7 Salem I Salems kommun är de största riskkällorna de stora transportlederna i form av järnväg och motorvägen E4/E20 som passerar kommunen. I övrigt finns mycket få riskanläggningar. Däremot finns en särskilt skyddsvärd vattentäkt inom kommunen. Salem avviker i insatsstatistiken på ett positivt sätt genom att mycket få olyckor inträffar i kommunen, även om man tar hänsyn till befolkningsmängden. Trafikolyckor ligger på ett Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 12 av 27

medelvärde medan övriga olyckstyper har en lägre eller mycket lägre frekvens i Salem än i förbundets övriga område. 2.6.8 Södertälje I Södertälje finns flera risktyper. Utöver de tunga transportlederna E4, E20, flera järnvägssträckningar och Södertälje kanal som passerar kommunen finns även tung industri som hanterar farliga ämnen. Tre av de fyra anläggningar som klassas som s k sevesoanläggningar enligt högre kravnivån (se avsnitt 2.5.3) ligger inom tätorten varav två i hamnområdet. I Södertälje förekommer alla olyckstyper mer frekvent än genomsnittet i förbundet. 2.6.9 Tyresö I Tyresö finns få riskobjekt, och kommunen har låg andel inträffade olyckor i alla olyckskategorier. Brevikshalvön är känslig då befolkningen utökas och att hela halvön i stort sett endast betjänas av en väg. Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 13 av 27

3 Vision och mål 3.1 Vision Enligt Södertörns brandförsvarsförbunds vision ska vi skapa säkerhet, trygghet och förtroende. I ett tryggt och säkert samhälle inträffar inga olyckor, inga människor skadas och miljön är oförstörd. 3.2 Nationella mål Det övergripande målet för arbetet enligt lagen om skydd mot olyckor är uttryckt i lagens första paragraf: Den verksamhet som skall bedrivas enligt denna lag syftar till att det i hela landet upprätthålls ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor för människors liv och hälsa och för egendom och miljö. För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Samverkan betonas för att inte motverka andra aktörer eller ta över ansvar som någon annan har. I paragraf tre, samma lag, framhålls att Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 3.3 Mål för Södertörns brandförsvarsförbunds verksamhet Följande mål beskriver vilken verkan Södertörns brandförsvarsförbunds verksamhet ska ha på samhället och invånaren. Målens utformning indikerar vilken nytta samhället kan förvänta sig av förbundets tjänster. Detta innebär samtidigt att måluppfyllelse till vissa delar ligger utom förbundets kontroll då andra faktorer i samhället påverkar utfallet inom målsättningarna. Flera mål är av typen nollvision och därmed i praktiken mycket svåra att nå. Kvantitativa och mer detaljerade mål återfinns i förbundets verksamhetsplan. 3.3.1 Brand ska upptäckas och släckas inom 2 minuter i byggnader där människor finns närvarande. Räddningstjänstens grundläggande problematik ligger i att de samlade räddningsresurserna nästan aldrig finns på den plats där nödläge uppstår. Vid varje nödläge måste räddningsresurser först larmas, köra till platsen för att sedan påbörja en insats. Då olyckor utvecklas med tiden kan skadorna innan vår ankomst hinna bli betydande. Om istället de personer som verkar och bor i fastigheter själva upptäcker och snabbt påbörjar ett agerande mot brand kan olycksförloppet brytas innan omfattande skador uppstått. Södertörns brandförsvarsförbunds uppgifter för att nå målet är att informera, utbilda och skapa förutsättningar för detta. År 2007 inträffade 420 bränder i byggnader i förbundets medlemskommuner. Av dessa var 333 begränsade till brand i endast ett rum och 212 släcktes redan i startföremålet. Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 14 av 27

Måluppfyllelsen kan mätas genom att analysera data från räddningstjänstens insatsrapporter. Vi kan förvänta oss en minskning av det totala antalet bränder men andelen små bränder kan öka. 3.3.2 År 2010 ska samtliga verksamhetsutövare i medlemskommunerna ha ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA). När varje verksamhetsutövare själv förstår de risker som verksamheten är förknippad med och hur dessa risker ska hanteras kan en anläggning anses trygg och säker. Då kan de människor som finns på plats i anläggningen säkerställa att brandskyddet fungerar och att avvikelser hanteras innan olyckor inträffar. Räddningstjänsten ska identifiera vilka anläggningar som har brister och genom information, utbildning och tillsyn stötta verksamhetsutövarna för att få igång ett väl fungerande SBA. I dagsläget har knappt hälften (43%) ett godkänt betyg för det systematiska brandskyddsarbetet baserat på bedömning vid senaste genomföra tillsyn. Måluppfyllelsen kan mätas genom utvärdering av resultatet från genomförda tillsyner. 3.3.3 Vid räddningsinsatser ska räddningsstyrka vara på plats inom 8 minuter (genomsnitt). Tiden från att en olycka inträffar till dess att någon bryter händelseförloppet är mycket viktig. Idag är vår genomsnittliga framkomsttid drygt 10 minuter vid s.k. prio 1-uppdrag. Genom att jobba med mindre och mer flexibla enheter samt god strategisk planering kan tiden till att första resurs är på plats minskas samtidigt som annan verksamhet kan lösas på ett effektivt sätt. Måluppfyllelsen kan mätas genom att analysera data från räddningstjänstens insatsrapporter. 3.3.4 Ingen brandskada ska uppstå utanför den brandcell där branden börjat, och ingen person ska omkomma utanför brandcellen där branden börjat. Under perioden 2005-2006 inträffade 946 bränder i byggnader i förbundets medlemskommuner. I 77 fall (ca 8 %) spred sig branden vidare till intilliggande brandcell eller annan byggnad. För att nå målet måste de brandceller som finns fungera. Vidare måste räddningstjänsten genomföra effektiva insatser med god kvalitet. Måluppfyllelsen kan mätas genom analyser av räddningstjänstens insatsrapporter. Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 15 av 27

4 Förebyggande verksamhet 4.1 Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor Tillsyn av brandskyddet ska utföras dels som regelbunden tillsyn, dels som så kallad annan tillsyn. Tillsyn av brandskyddet görs enligt 5 kap 1 lagen om skydd mot olyckor. Tillsynen ska innefatta kontroll av att brandskyddet håller en skälig nivå enligt 2 kap 2 och 4 lagen om skydd mot olyckor. Med skälig nivå menas att verksamhetens risker balanseras av tillräckliga skyddssystem och kunskap. För anläggningar med stora risker krävs större insatser för brandsäkerheten än för en anläggning med väldigt små risker. Södertörns brandförsvarsförbund värderar de anläggningar som finns i medlemskommunerna avseende hur riskfylld verksamheten är samt vilken nivå anläggningen har på sitt brandskydd. Med hjälp av denna värdering görs en prioritering av tillsynsinsatserna genom att tillsyn sker oftare på anläggningar med sämre brandskydd än i de anläggningar som har ett gott brandskydd. Så kallad annan tillsyn kan inriktas på viss typ av objekt eller viss verksamhet, specifikt område, viss brandteknisk installation eller liknande. Annan tillsyn kan även genomföras vid de tillfällen då särskilt behov av tillsyn uppstår, t ex om vi får kännedom om en allvarlig brist i en anläggning. Temat för annan tillsyn förändras från år till år och baseras på utförd riskanalys, erfarenheter från tidigare olyckor, kommunernas önskemål och Södertörns brandförsvarsförbunds tjänstemäns erfarenhet. Det övergripande syftet vid all tillsyn är att få den enskilde att få bättre förståelse för vikten av ett gott brandskydd samt kontrollera att det ansvar som åligger ägare och nyttjanderättshavare verkligen uppfylls. 4.2 Skriftlig redogörelse En skriftlig redogörelse för brandskyddet ska enligt 2 kap 3 i lagen om skydd mot olyckor lämnas in till kommunen för vissa objekt. För förbundets medlemskommuner är Södertörns brandförsvarsförbund mottagare av skriftliga redogörelser. Vilka objekt som omfattas av kravet berörs i statens räddningsverks föreskrift om skriftlig redogörelse för brandskyddet (SRVFS 2003:10). Den skriftliga redogörelsen kan lämnas in genom att ägarna/nyttjanderättshavarna använder sig av ett digitalt dokument som finns tillgängligt på Södertörns brandförsvarsförbunds hemsida. Alternativt kan ägarna/nyttjanderättshavarna använda sig av bilagan till SRVFS 2004:4. De skriftliga redogörelserna ska, kompletterat med handläggarens kunskap om objekten, användas för riskindexbedömningen, se kapitlet om tillsyn ovan. 4.3 Stöd till den enskilde Kommunen ska, enligt 3 kap 2 lagen om skydd mot olyckor, stötta den enskilde i sin skyldighet att ta sitt ansvar enligt samma lag. Nedan anges översiktligt vilka kontaktvägar den enskilde har med räddningstjänsten och vilken möjlighet som finns att få stöd. Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 16 av 27

Rådgivning och information Förbundet har en hög tillgänglighet med personal som kan svara på frågor dygnet runt. Jourpersonal med fackkunskap kan åka ut på plats vid behov. Genom en informativ webbplats kan den enskilde själv söka information, ansöka om olika tillstånd och med hjälp av olika mallar komma igång med systematiskt brandskyddsarbete. Genom informationskampanjer och mediabearbetning läggs fokus på prioriterade frågor vid olika tidpunkter, t ex brandvarnare, anlagd brand, bostadsbränder, ljusbränder i juletid m m. Tillsyn Verksamhetsutövaren har en kontaktperson i förbundet att vända sig till med frågor och för vidare rådgivning. För mer information, se kapitel 4.1 Tillsyn. Utbildning Förbundet utbildar privatpersoner, kommunanställda och anställda inom andra verksamheter i brandskydd och sjukvård. Inom vissa av medlemskommunerna omfattas samtliga anställda av en grundläggande brandkunskapsutbildning. Förbundet utbildar skolbarn från 6 års ålder i grundläggande brandkunskap. Utbildningen återkommer i årskurs 2, 5 och 8 med variation i innehåll efter ålder. Övrigt stöd Via kommunrepresentanter, se kapitlet om samverkan med medlemskommunerna. Genom räddningstjänstens medverkan i nätverk inom och utanför länet. Se kapitlet om Övrig samverkan. 4.4 Rengöring av fasta förbränningsanordningar och kontroll av brandskyddet 4.4.1 Lagkrav Enligt 3 kap 4 lagen om skydd mot olyckor ska kommunen i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) av förbränningsanordningar sker. Kommunen ska även ansvara för att det som ska rengöras också kontrolleras ur brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Denna kontroll gäller även tak, skorsten och anslutande byggnadsdelar. 4.4.2 Nuläge Södertörns brandförsvarsförbund har slutit avtal med entreprenörer som utför brandskyddskontroll och rensning för kommunens räkning. Entreprenörerna utför all föreskriven sotning och brandskyddskontroll inom sina kommuner. De följer gällande föreskrifter i lagen om skydd mot olyckor, förordningen om skydd mot olyckor och myndighetsbestämmelser som gäller för sotningsverksamheten. Entreprenörerna ansvarar för att upprätthålla den kompetens som krävs vad gäller brandskyddskontroll och sotning. Brandskyddskontrollanterna ska vara godkända av Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 17 av 27

Södertörns brandförsvarsförbunds direktion. I avtalen beskrivs i detalj entreprenörernas och skorstensfejarmästarnas åtaganden. Entreprenörerna och skorstensfejarmästarna ansvarar för verksamhetens kvalité och genomförande. De förbinder sig att planera verksamheten så att kommuninvånarna får en god service till så låga kostnader som möjligt. Sotning och brandskyddskontroll ska samordnas så att minsta möjliga olägenhet och kostnad uppstår för fastighetsägaren/innehavaren. 4.4.3 Principer Södertörns brandförsvarsförbunds direktion beslutar om taxan för sotning och brandskyddskontroll och antar frister. Den som vill sota själv eller låta annan behörig sotare utföra sotningen kan begära dispens hos Södertörns brandförsvarsförbunds direktion. Regler för hur man söker dispens ska göras känt bland kommunernas fastighetsägare. Södertörns brandförsvarsförbund kontrollerar att entreprenörerna utför sotning och tillhörande tjänster korrekt. Den ekonomiska redovisningen i sin helhet är tillgänglig för Södertörns brandförsvarsförbunds revisorer. 4.5 Olycksförloppsutredning För att tillgodogöra sig erfarenheter från olyckor ska s k olycksförloppsutredningar göras. Kravet regleras i 3 kap 10 lagen om skydd mot olyckor. Återkopplingen till Södertörns brandförsvarsförbund och samverkande aktörer t ex medlemskommunerna sker genom interna kanaler, men även genom möten med externt inblandade. Endast utredningar av värde för återkoppling skall framläggas. Ansvarig utredare gör en bedömning av värdet för Södertörns brandförsvarsförbund och de externt medverkande. Vid upprepade mönster avseende rätt eller fel agerande är målsättningen att utarbeta en utbildning för att ta vara på eller motverka hur man har agerat. Efter varje insats skrivs en insatsrapport. Om det finns behov av en djupare undersökning kan man genomföra en utökad olycksundersökning. Beroende på behov och intresse kan den utökade undersökningen vara mer eller mindre omfattande. 4.6 Meddelande av eldningsförbud Södertörns brandförsvarsförbund får, enligt 2 kap 7 förordningen om skydd mot olyckor, utfärda föreskrifter om förbud mot eldning utomhus och liknande åtgärder för att förebygga bränder. Det är brandchefen som har denna delegation. Beslut ska rapporteras till direktionen. Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 18 av 27

5 Genomföra räddningsinsatser 5.1 Insatsförmåga Den som har den största förmågan att göra en effektiv räddningsinsats är krasst sett den som själv är drabbad. Med detta menas att det alltid är den drabbade som är först på plats vid en olycka, och därigenom kan påbörja ett arbete för att avbryta skadeutvecklingen och dess konsekvenser. T ex kan många bränder släckas mycket enkelt om insats påbörjas tidigt. Detta förtar dock inte kommunens ansvar att ha en effektiv skadeavhjälpande organisation som kan rycka ut och bistå den som drabbats av en olycka. Ibland kan inte den drabbade genomföra någon insats då denne kan vara fysiskt skadad av olyckan, och ibland är skadans omfattning så stor att det kan vara för riskabelt för den drabbade eller annan att påbörja insats. Södertörns brandförsvarsförbund har därför en utryckningsorganisation som finns tillgänglig dygnet runt och året runt. Utryckningsorganisationen består av ett tiotal grupper utspridda över förbundets medlemskommuner. Brandstationerna är placerade i de större tätorterna för att kunna nå så stor del av befolkningen så snabbt som möjligt vid nödlägen. Grupperna består normalt av 3-6 personer som självständigt kan hantera mindre olyckshändelser med de fordon och den utrustning som gruppen disponerar. Grupperna kan utgå från brandstationen eller annan plats där de befunnit sig när nödläget uppstått. Vid alla akuta räddningsuppdrag strävar vi efter att larma den resurs som snabbast kan ta sig till olycksplatsen för att så tidigt som möjligt påbörja ett skadeavhjälpande arbete. På varje brandstation i förbundet finns utrustning för de vanligaste räddningsåtgärderna, t ex brandsläckning och omhändertagande vid trafikolycka. Specialresurser som används mycket sällan, t ex djurlivräddningsutrustning, finns utplacerade på enstaka brandstationer inom förbundet. Vid större olyckor måste flera grupper samverka med varandra för att olyckans skadeutveckling ska kunna brytas. Inom förbundet samverkar grupper från olika brandstationer dagligen, och för att säkerställa effektiva räddningsinsatser även i förbundets ytterkanter finns samverkansavtal med alla angränsande kommuner om ömsesidig hjälp vid behov. Förbundets resurser kan alltså komma att nyttjas utanför medlemskommunerna samtidigt som andra kommuners räddningstjänst bistår oss vid behov. Arbetsbelastningen är betydligt större dagtid än nattetid. Dels inträffar fler olyckor på dagen än på natten, dels har vi fler andra arbetsuppgifter att lösa under dagtid. I dessa arbetsuppgifter ingår t ex det förebyggande arbetet i form av information och tillsyn, men också arbetet för att säkerställa utryckningsorganisationens färdighet såsom övningar och materielvård. För att möta snedfördelningen av arbetsbelastning sett över dygnet har förbundet fler grupper i utryckningsorganisationen dagtid än nattetid. 5.2 Ledning av räddningsinsatser Ledning är en mycket viktig delmängd av räddningstjänstens organisation. I begreppet ledning finns många arbetsuppgifter, nedan redovisas de huvudsakliga i punktform. Att ha en väl dimensionerad ledningsorganisation är nödvändigt för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Behovet av ledning varierar med tiden och mängden personal Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 19 av 27

som hanterar dessa frågor bestäms för varje given situation. Omvärldsanalys och resursfördelning. Omvärlden förändrar sig ständigt, och med det behovet av resurser för räddningstjänst. Det kan röra hot om att olycka kan inträffa eller att olycka verkligen har inträffat. Ledningsfunktionerna inom Södertörns brandförsvarsförbund, samlar in, tolkar och fördelar de tillgängliga resurserna så att de finns där de behövs mest. I klartext betyder detta att brandbilar med personal flyttas mellan olika områden inom förbundet för att finnas tillgängliga där det är mest sannolikt att behovet uppstår. Det drabbade sammanhanget. Utöver den faktiska olyckan, t ex huset som brinner, måste flera åtgärder vidtas för att minimera den skadliga påverkan som olyckan medför samhället. Exempel på andra faktorer kan vara att hantera personer som utrymts, avstängda vägar m m som kan ge större samhällskonsekvenser än själva olyckan. Södertörns brandförsvarsförbund ska beakta dessa frågor, meddela andra aktörer i samhället som behöver få kännedom om händelsen samt samverka med myndigheter och organisationer för att nå ett så bra omhändertagande som möjligt. Direkt insatsledning. I alla räddningsinsatser förekommer det direkt insatsledning i form av att sätta mål för insatsen, tilldela arbetsuppgifter och följa upp händelsen. Hur komplext och resurskrävande ledningsarbetet är beror på olyckans omfattning, mängden insatta resurser, hur snabbt olycksförloppet går samt möjligheten till att överblicka olycksförloppet. Ledningsfunktionens storlek varierar alltså kraftigt från insats till insats. 5.3 Hur allmänheten varnas vid allvarliga händelser I tätorter ska allmänheten kunna varnas genom signalen viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Signalen styrs från Räddningscentral Södertörn via kommunernas utomhusvarningssystem (tyfoner). Innan VMA-signalen ljuder ska ett meddelande, som kan läsas upp i samband med signalen, skickas till Sveriges Radio. I områden utanför tyfonernas hörbarhet kommer allmänheten att varnas enbart via Sveriges Radio. 5.4 Räddningstjänst under höjd beredskap Räddningstjänst under höjd beredskap bygger i huvudsak på den fredstida organisationen. Vid höjd beredskap förstärks fredsräddningstjänsten med civilpliktiga räddningsmän och samverkande särskilda resurser. Räddningsenheterna placeras i kommunernas insatsområden med hänsyn till riskutsatthet. 5.5 Hamnar och dess gränser i vattnet Inom Södertörns brandförsvarsförbunds område finns ett antal hamnar där den kommunala räddningstjänsten har insatsansvar enligt lagen om skydd mot olyckor. För bestämning av hamnområden har diskussioner förts med Sjöfartsverket och Kustbevakningen. Hamnarna ligger i Haninge, Nynäshamn och Södertälje kommuner. Se bilaga för närmare detaljredovisning av gränsdragning och plats. I bilaga finns också en redovisning över andra vattenområden där gränsdragning mellan kommunalt och statligt ansvar behöver förtydligas. Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 20 av 27

6 Samverkan 6.1 Samverkan med medlemskommunerna Södertörns brandförsvarsförbund har kommunrepresentanter för respektive medlemskommun. Kommunrepresentanterna är medarbetare på räddningstjänsten som har ett särskilt ansvar för att underlätta de centrala kontakterna med respektive kommun. Arbetsuppgifter som kommunrepresentanterna har är t ex att delta i kommunens eventuella riskhanteringsgrupper, arbete med övrig kris- och riskhantering och att vara ett stöd för kommunen i kontakter med räddningstjänsten. Tillsammans med medlemskommunerna kan särskilda kommunspecifika planer med aktiviteter, mål och uppföljning upprättas. I de fall kommunerna upprättar kommunövergripande handlingsplaner för skydd mot oönskade händelser el dyl ser Södertörns brandförsvarsförbund sig som en naturlig aktör i detta arbete. Även brandpersonalen som arbetar i respektive kommun är delaktiga i samarbetet med kommunerna t ex genom utbildningar av kommunalanställda eller besök i skolor. Södertörns brandförsvarsförbund är aktivt i olika arbetsgrupper inom den kommunala verksamheten, t ex riskhanterings- eller säkerhetsgrupper. Södertörns brandförsvarsförbund arbetar för att i nära samarbete med medlemskommunerna öka skyddet mot olyckor som kan leda till räddningsinsats. Dessutom stöttas medlemskommunerna i övrigt arbete för att öka skyddet även mot andra olyckor och oönskade händelser. Södertörns brandförsvarsförbund bistår kommunerna i arbetet inom ramen för närliggande lagstiftning. 6.2 Avtal om samverkan vid räddningsinsatser Samverkan ger regionerna i länen (Stockholm och Södermanland) bättre uthållighet över tiden vid en eller flera insatser. Räddningstjänsterna i Stockholms län Samverkansöverenskommelsen mellan räddningstjänsterna i Stockholms län ger regionerna möjlighet att begära och vara behjälpliga med resurser. Överenskommelsen ger även möjlighet till hjälp med stabs- och ledningsstöd på skadeplats och/eller mellan räddningscentralerna. I länet finns även en gemensam organisation för händelser med farligt ämne. Organisationen bygger på ett gemensamt handlingssätt, kunskapsorientering och strategisk utlokalisering av olika resurser/kompetenser för händelser med kemikalieinslag. I avtalet om gemensam kemorganisation avtalas även om att skyttar för acetylengasflaskor ska finnas som länsresurs. Ansvarig för skytteverksamheten är Södertörns brandförsvarsförbund. Stockholms brandförsvar Södertörns brandförsvarsförbund har avtal med Stockholms brandförsvar om vattendykning. Stockholms brandförsvar har även en taksprängningsresurs som dock inte är avtalsreglerad. Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 21 av 27

Räddningstjänsterna i Södermanlands och Östergötlands län Södertörns brandförsvarsförbund, Sörmlandskustens räddningstjänst, Strängnäs räddningstjänst och Norrköpings brandförsvar har en ömsesidig ambition om att vara varandra behjälpliga med resurser vid räddningsinsats. Statens räddningsverk Södertörns brandförsvarsförbund har avtal med räddningsverket om oljeskyddsdepå. Oljeskyddsdepån är en regional/nationell resurs och ska kunna vara behjälplig vid insats där behov föreligger. Stockholms läns landsting Södertörns brandförsvarsförbund har avtal med landstinget om att bistå landstinget i sjukvårdsinsatser under vissa förutsättningar, samt att bistå med sjuktransporter i terräng och lyfthjälp. 6.3 Geografiskt samverkansansvar Kommunerna ska ta initiativ till samarbete i den olycks- och skadeförebyggande verksamheten inom kommunen. Syftet är att åstadkomma samsyn i fråga om trygghet och säkerhet och att undvika sektorskollisioner. Kommunen ska dock inte överta ett ansvar som åvilar någon annan myndighet eller annat organ. Genom att vara aktiva i kommunarbetet skapas nätverk och samarbetsformer. Förbundet är aktivt i länsgemensamma fora och även i länsstyrelsens utbildning för regional samverkan. En strävan är att utöka och förbättra formerna för samverkan i linje med lagen om skydd mot olyckor. Samverkan är en naturlig och prioriterad del av arbetet med att uppfylla målen och nå syftet med lagen om skydd mot olyckor. 6.4 Hjälp vid klassificering av farlig verksamhet Då länsstyrelsen så begär inkommer förbundet, enligt 2 kap 3 lagen om skydd mot olyckor, med underlag för länsstyrelsens beslut om vilka anläggningar inom förbundets geografiska område som kan vara aktuella att klassa som farlig verksamhet enligt samma lag. Anläggningar med verksamhet som klassas enligt ovan finns registrerade hos räddningstjänsten. 6.5 Myndigheters utredningar Södertörns brandförsvarsförbund har, enligt 3 kap 8 förordningen om skydd mot olyckor, en skyldighet att bistå andra myndigheter med utredning efter vissa olyckor och tillbud. Förbundet ska delta aktivt i detta arbete med lämpliga resurser i skälig omfattning. Vad det gäller sådana utredningar som berörs i lagen om skydd mot olyckor samverkar Södertörns brandförsvarsförbund med exempelvis polisen. Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 22 av 27

7 Uppföljning Uppföljning av verksamheten inom Södertörns brandförsvarsförbund görs delvis vid den generella tertialuppföljningen. Då sker en avstämning mot fastlagda mål genom nyckeltal, inklusive målen i verksamhetsplanen. Den huvudsakliga uppföljningen sker dock genom avstämning gentemot mål och handlingsprogram vid varje årsskifte. Resultatet redovisas bl a i korta ordalag i årsberättelsen. I verksamheten används nyckeltal för att löpande mäta såväl förbundets verksamhet samt samhällets skadeutfall. Dessa används för att kunna mäta utfallet av de mål som finns formulerade. Nyckeltalen är både direkta, d v s siffran är en direkt angivelse om måluppfyllelse, och indirekta. Med indirekta menas nyckeltal som beskriver en delmängd av ett mål eller en indirekt indikator på måluppfyllelse, t ex är anspänningstiden en delmängd av vårt mål om kortare insatstider. Resultatet från uppföljningen används tillsammans med en uppdaterad version av riskanalysen för att skapa nya eller förbättra nästa periods mål. Metoder och system förbättras kontinuerligt. Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 - s 23 av 27

8 Bilaga Hamnområden 8.1 Hamnområde Dalarö, Haninge kommun Hamnområdet avgränsas av bryggornas yttre spetsar. Hamnområde Bilaga Södertörns brandförsvarsförbund 2008 -

8.2 Hamnområde Södertälje hamn, Södertälje kommun Det kommunala ansvarsområdet för räddningstjänst begränsas i norr av en begränsningslinje vid ön Fläsket och i söder vid Halls holme. Vattnet däremellan inklusive kanalen och Maren är kommunalt ansvarsområde. Norra begränsningslinjen Hamnområde Södra begränsningslinjen Hamnområde Bilaga Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 -

8.3 Hamnområde Nynäshamn hamn, Nynäshamns kommun Hamnområdet begränsas i norr av Brunnsviks holmes med en linje från dess södra spets till norra spetsen av del av Bedarön. I söder ges begränsningslinjen av Trehörningen med en linje från dess östra spets till Bedarön. Hamnområde Bilaga Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 -

9 Bilaga förtydligande av gränsdragning I samråd med Sjöfartsverket och Kustbevakningen har följande tolkningar mellan kommunalt och statligt ansvarsområde överenskommits: 1. Albysjön (Huddinge/Botkyrka): Kommunalt ansvar 2. Dalarö kanal (Haninge): Statligt ansvar, del av havet 3. Dragets kanal (Nynäshamn): Kommunalt ansvar, kanal 4. Muskö kanal (Haninge): Kommunalt ansvar 5. Rassa Vikar (Nynäshamn): Kommunalt ansvar 6. Svartsjöviken (Ekerö): Kommunalt ansvar söder om bron 7. Tappström (Ekerö): Statligt ansvar, del av Mälaren 8. Törnbyviken (Ekerö): Kommunalt ansvar Bilaga Handlingsprogram Södertörns brandförsvarsförbund 2008 -