Janne Thurman:...något möjligen vore att göra av denna ort
Skaparen av Grankulla - vad annat var han? Den 15 mars 1906, då Aktiebolaget Grankulla grundades, har allmänt ansetts vara villasamfundets egentliga födelsedatum. Projektets primus motor och en av aktieägarna var filosofie doktor, bankdirektör Johan ( Janne) Thurman. Men vem var han, vad gjorde han annars? Disponent för tobaksindustriföretaget Ab Ph.U. Strengberg & K:ni i Jakobstad 1909-1911. Aktiv inom kommunalpolitiken. Jakobstad / Pietarsaari Barndomsåren 1869-c. 1880 Nykarleby / Uusikaarlepyy Kuopio Vikariat i historia och geografi i Kuopio svenska samskolan, vårterminen 1891. Födelsestad 1866, skolstad 1880-1888: Svenska klassiska lyceum (numera Katedralskolan i Åbo). Student 1888. Janne T. den andra från vänster (sittande): Gymnastiken i Åbo Lycei Turnföreningvar mycket viktigt. Åbo /Turku Grankulla / Kauniainen Helsingfors / Helsinki Lokalkontorets direktör vid HAB (Helsingfors Aktiebank) 1926-31. Studerande vid Helsingfors universitet 1888, filosofie kandidat 1892, filosofi licentiat 1898 med avhandlingen Pargasmålet, ljudoch formlära, filosofie doktor 1900. Lärare bland annat vid Nya svenska läroverket, Svenska reallyceum i Helsingfors och Lönnbeckska samskolan. Under studietiden medarbetare i Hufvudstadsbladet, Nya Pressen och Helsingfors-Posten. Karriären inom affärslivet inledde Thurman år 1898 när han utnämndes till disponent för Finsk Tidskrifts tryckeri. År 1903 blev Frenckellska tryckeri Ab hans arbetsgivare. 1911 återvände han till Helsingfors som direktör och direktionsmedlem i Nylands Aktiebank. Från och med fusionen med Helsingfors Aktiebank var han medlem bankens ledning till år 1925. Fullmäktige i Helsingfors 1914-1916.
GRANKULLA HITTAS Höyryjunan kuva Janne Thurman slog ner sina bopålar i Grankulla på grund av hälsoskäl. Hans läkare hade uppmanat patienten, som ofta insjuknade i angina, att söka sig bort från Helsingfors till hälsosammare trakter. Efter idogt letande fastnade Thurman och hans hustru 1905 för den trakt som i dag kallas Grankulla. HELSINGFORS RÄCKHALS HOPLAKS ALBERGA Min hustru och jag började då nästan varje eftermiddag resa med tåg till Helsingfors omgivningar för att finna en lämplig bostadsplats. Under dessa utflykter kommo vi även till: GRANKULLA!!! Av ägaren till Glims hemman inköpte jag två tunnland jord, en villalott belägen c:a 60 meter från den nuvarande stationen. Där uppförde Villa Åsa. Den var den första villon som byggdes i närheten av Grankulla järnvägshållplats som togs i bruk år 1904. Villa Åsa var i Janne Thurmans ägo till år 1909. Under vintern 1905 började jag tänka på att något möjligen vore att göra av denna ort. Thurman insåg traktens potential som bostadsområde för Helsingforsbor som drömde om ett hem i en fridfull miljö med ren luft. Tack vare den nya kustbanan var förbindelserna till Helsingfors goda, restiden var cirka en halv timme. glims tila Jag försökte bilda ett aktiebolag för att inköpa Glims hemman samt stycka detsamma. Jag vände mig till åtskilliga av mina bekanta, men nej och nej fick jag av alla.
AB GRANKULLA 1906 Slutligen vände jag mig till min personlige vän Julius Tallberg. Han lovade teckna 10 aktier, som representerade en summa av 10 000 mark. Själv tecknade jag fem aktier, alltså för 5 000 mark. Sedan besökte jag åter utan resultat ett antal personer. Julius Tallberg - räddaren - och affärssnille. Till sist vände jag mig till mina vänner i Privatbanken. Jag kom i ett lyckligt ögonblick. de hade samma dag lyft sina tantiemer, som just det året voro ovanligt stora. Axel R. Ehrnrooth tecknade 10 aktier, Ch. Em. af Frosterus och Henrik Kihlman vardera fem, Karl Saurén eftertelefonerades, kom och teckande fem. Jag hade följaktligen lyckats få ihop 40 000 mark. Ab Grankulla grundades och med dessa pengar köptes Glims hemman. Åt Lönnberg betalades kontant 35 000 mark, och åt mig överlämnades 5 000 mark, för att jag omedelbart skulle låta igångsätta arbeten med vägar och utbrytande av villalotter. Jugendsalen, som byggdes 1904, var en del av Privatbankens kontor. Banken slutade sin verksamhet 1922. Nuförtiden är salen en del av ett cafe. Julius Tallberg, som innehavare av aktier i Ab Grankulla, var delägare i flera jordinköpsbolag och förutom Tallberg var Thurman, af Frosterus och Ehrnrooth med om att i december 1906 grunda bolaget Parkstad (Ab Parkstad Wanda Puistokylä), ett bostadsområde avsett för arbetarbefolkning. Janne Thurman var bolagets första direktör 1907-1909.
EN STUDIERESA UTOMLANDS Aktiebolaget beviljade Janne Thurman ett stipendium för att göra studieresor till de nya villastadsdelarna i Stockholm, Köpenhamn och Kristiania (Oslo). Jag gjorde flera rön, vilka voro av stor nytta för Ab Grankulla, skriver Thurman i sina minnesanteckningar. Under studieresan konkretiserades de målsättningar man satte upp för Grankulla: Thurman började sin resa med båten till Stockholm. Där besökte han alla nyare villasamhällen i trakten. stora tomter relativt gles bebyggelse vägar som följde terrängen Arkitekten Lars Sonck fick i uppdrag att göra upp en stadsplan på norr om banan. Lantmätar Immell och jag syyslade med Jorv och de delar av Ers, som blivit inköpta, berättar Thurman. Janne Thurman (till vänster) med stationsdirektör Hugo Wadestjerna. Enligt parcelleringsplanen skulle all användbar mark styckas längs så långa och raka rågränser som möjligt. Endast mossen med sin dåliga grund och de mest svårsålda bergsluttningarna förblev ostyckade. Bolaget gick in för att först avyttra de tomter som låg närmast järnvägen, så att skogsmarkerna skulle te sig mera lockande. För att sprida bosättningen till de mera avlägsna delarna styckades tomterna längs huvudvägarna på lagom avstånd från varandra. För att göra området mera bovänligt gick man också in för att bygga vägar, gräva diken, torrlägga mossar och fälla skog.
Janne Thurman var aktiv för att järnvägsplattformen skulle upphöjas till stationen. Han berättar i sina memoarer: att inom järnvägsstyrelsen dryftades länge om att inrätta en järnvägstation mellan Esbo och Sockenbacka. Kilo var naturligtvis det ställe där stationen skulle placeras. Men jag och redaktör Julius Hirn voro av annan mening. Grankulla hade en byväg, som förmedlade trafiken till en mängd stora egendomar och byar såväl norr som söder om Grankulla. Kilo däremot berördes icke på samma sätt av någon sådan väg. Om en vinter reste Hirn och jag varje ledig afton från ställe till ställe för att presentéra en lista, där Hirn skrivit en mästerlig ingress till förmån för Grankulla. Dessutom hade A.B. Grankulla utlovat gratis jord för stationen. kilokonkurenterna voro i detta avseende snålare. DET MAGISKA GREPPET Under Thurmans tid började Grankulla få sina former. Omkring en järnvägsplattform utvecklades en livlig samhälle och den drivande kraften var Thurman. Grankulla var då en del av Esbo. Grankulla järnvägstationen öppnades för godstrafik 1907 och för persontrafik 1908. Doktor Axel Limnell ville inrätta ett sanatorium i huvudtadens omedelbara närhet. Många dagar strövade vi kring Grankulla områderna, och där fann han slutligen en lämplig plats, där Bad Grankulla nu står. Den viktigaste frågan var: Fanns där vatten?. Jag ansvarade för detta, ty i Blåbrinksbacken framkvällde den ena källan invid den andra. Bad Grankulla, känd som Kauniala nuförtiden, öppnade sina dörrar 1910. Samskolebyggnaden i Grankulla uppfördes år 1909. I sina memoarer konstaterar Janne Thurman att skolan var en av grundförutsättningarna för ett välfungerande samhälle. Det satsades mycket för att uppnå målet. I all tysthet gjorde jag mitt bästa för att få skolan till stånd, men också andra starka krafter bidrog till den positiva utgången. Verksamheten kunde inledas i tillfälliga lokaler år 1907. Skolbyggnaden som är avbildad på det här vykortet blev färdig år 1909 och byggdes ut år 1911. Grankulla samskolan var det första läroverket i Esbo kommun.
AFFÄREN VAR LÖNSAM I egenskap av verkställande direktör för Ab Grankulla ansvarade Janne Thurman för bolagets verksamhet och samhällets utveckling under åren 1906-1909, det vill säga fram till flytten till Jakobstad. Och inom ett år hade alla aktieägarna fått de återfått de investerade medlen. Man kunde nog inte träffa ett bättre val, och han tog sin uppgift på sådant allvar som endast den kan taga, som hyser för en sak ett eget, starkt utprägladt intresse. Han gick helt upp i sitt arbete och han tog själf reda på hvar det behöfde dikas han kände hvarje träd och hvarje backe, för att ej tala om alla människor, som funnos, och alla, som kommo jämt till skriver professor Alma Söderhjelm år 1920 om Janne Thurman. Söderhjelm besökte ofta Grankulla vid den här tiden. Före aktiebolagets tid bildades 10 nya fastigheter under åren 1901-1905. Stommen i villasamhällets bebyggelse tillkom under en femårsperiod av intensiv byggverksamhet på 1910-talet. År 1912 hade 497 fastigheter bildats. År 1908 var ett rekordår och Ab Grankulla gjorde 249 fastighetsaffärer. Även om Thurmans projekt inte väckte någon omedelbar entusiasm kunde bolagets delägare ändå sist och slutligen vara rätt nöjda med resultatet: inom ett år hade de fått de återfått de investerade medlen. Affärsmannen Gunnar Waenerberg köpte sin tomt 1907. Villan Gunnarsberg vid Magistervägen blev färdig 1909. Thurmans allén i början av 1910-talet.
ÅTERKOMSTEN TILL ORTEN Thurman återvände till Grankulla och bodde sedan i sin nya villa vid Bolagsvägen tillsammans med hustrun Eugenie och döttrarna Greta och Brita under åren 1916-1926. Grankulla Underrättelser, ett informationsblad som delades ut till hushållen i Grankulla, visste i november 1913 berätta att Janne Thurman, vår förra kung, bygger sig som bäst en villa härstädes. Villan som då var under byggnad är numera bättre känd som Villa Wulff. Villan stod färdig år 1916. För planeringen stod arkitekten Waldemar Aspelin och Paul Olssons trädgårdsarkitekturbyrå. I Villa Thurman bodde också Jannes mor Sofia Thurman samt hustruns föräldrar konsertmästare Anton och Serafima Sitt. På bilden bredvid Janne sitter dottern Brita. Janne Thurman påverkade som lokalkontorets direktör vid HAB i Grankulla 1926-1931. Efter återkomsten till Grankulla, som var separerat från Esbo, åtog sig Janne Thurman en del förtroendeuppdrag. Han invaldes i Grankulla samhällsfullmäktige år 1917 och i ortens första köpingsfullmäktige år 1920, men ingetdera förtroendeuppdraget blev särskilt långvarigt. Tillsammans med kommerserådet Wilhelm Bensow och direktör Lennart Bärlund invaldes Thurman i ett särskilt finansutskott i samband med köpingens finansiella problem i början av 1920-talet.
BORTGÅNG Janne Thurman avled 1931 vid 65 års ålder. Jordfästningen skedde i Betlehemskyrkan vid Kyrkovägen och Thurman fick sin sista viloplats i Grankulla begravningsplatsen. Den invigdes 1927 och ligger i tomten som ingick i konsul Frans Stockmanns donation. Betlehemkyrkan invigdes 1917. Kistan förflyttas från kyrkan. Familjegraven. Manuskript och grafisk layout: Jaana af Hällström Foto: Grankulla lokalhistoriska arkivet Jaana af Hällström (Betlehemkyrkan, Jugendsalen, Villa Wulff, Glims, gravstenen) Museiverkets historiska bildarkiv (Thurman & Wadenstjerna). Producent: Grankulla stads kulturbyrå (2010).