Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamheten Södermanlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Som företagsam räknas individer som har en f skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen driver ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. 10,2 procent är företagsamma Vid halvårsskiftet 2010 fanns det 19 983 aktivt företagsamma individer i Södermanlands län, vilket är 10,2 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Det är en något högre andel jämfört med förra mätningen och klart lägre än riksgenomsnittet. I riket som helhet finns det 808 000 personer som definieras som företagsamma. Sammantaget är alltså 11,8 procent av svenskarna i arbetsför ålder företagsamma. Av de företagsamma individerna i Södermanland är drygt 5 900 kvinnor. Av länets kvinnor i arbetsför ålder ansvarar alltså 6,1 procent för ett företag, vilket är en betydligt lägre andel än i riket som helhet (6,9 procent). Antalet yngre företagsamma (16 34 år) ökar i länet jämfört med för ett halvår sedan. Vid halvårsskiftet fanns 2 480 unga företagsamma personer i Södermanlands län, vilket är 4,2 procent av länets yngre population. Motsvarande andel i riket som helhet är något högre (5,4 procent). 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas.

Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 11,8% 10,2% Trosa är Södermanland läns mest företagsamma kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på deras olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Trosa kommun har Södermanlands mest företagsamma befolkning där 15,5 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar industrikommunen Oxelösund där 6,0 procent räknas som företagsamma. Trosa tillsammans med Gnesta har länets yngsta företagsamhet. Av kommunens yngre population ansvarar 5,5 procent för ett företag. I Oxelösund är motsvarande notering 2,5 procent, vilket är lägst i regionen. Trosa kommun har även en kvinnopopulation som är högst delaktig i företagandet där mer än var tionde kvinna i arbetsför ålder ansvarar för ett företag.

Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning i arbetsför ålder Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel yngre TROSA 1297 15,5% 10,1% 5,5% GNESTA 1098 14,5% 9,7% 5,5% STRÄNGNÄS 3070 13,2% 8,5% 4,8% FLEN 1312 11,2% 6,9% 3,7% VINGÅKER 717 11,1% 6,0% 4,2% NYKÖPING 4027 10,9% 6,2% 4,5% KATRINEHOLM 2120 9,1% 5,5% 3,8% ESKILSTUNA 5859 8,4% 4,7% 4,0% OXELÖSUND 493 6,0% 4,0% 2,5% Företagsamheten ökar med 1,3 procent Under första halvåret 2010 ökade företagsamheten i länet med 256 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,3 procent. Södermanlands företagsamhet ökar således i en något snabbare takt än för riket. Bakom förändringen ligger en stor dynamik. Cirka 1 100 nya individer har tillkommit som företagsamma medan drygt 850 personer har avslutat sin företagsamhet under det senaste halvåret. Trenden med både ett ökat antal nyföretagsamma och fler avslutare fortsätter. Sannolikt är konjunkturläget en bidragande orsak. Arbetslösheten är fortfarande relativt hög vilket gör att många provar på eget företagande. En del av dessa försök misslyckas och därmed ökar även antalet avslutare. I takt med att konjunkturen förbättras kommer antalet nyföretagsamma mer styras av affärsmöjligheterna än av att det saknas lediga jobb. Antalet företagsamma kvinnor har vuxit något snabbare i länet (1,8 procent) än den totala företagsamheten. Trenden med en högre tillväxttakt av företagsamheten bland landets kvinnor är gemensamt för de flesta av Sveriges län.

Diagram 2. Tillväxt av antal företagsamma individer 2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% 1,3% 1,2% Företagsamheten ökar snabbast i Oxelösund Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Oxelösunds kommun under mätperioden. Där har företagsamheten ökat med 19 individer, vilket ger en tillväxttakt på 4 procent. Det bör påpekas att tillväxten i absoluta tal är relativt liten beroende på att företagsamheten i kommunen ligger på en låg nivå i jämförelse med övriga kommuner. Gnesta kommun har länets svagaste tillväxt där antalet företagsamma minskade med en person eller 0,1 procent under det senaste halvåret. Ingen annan kommun i Södermanland uppvisar en negativ tillväxt av företagsamheten. Även antalet företagsamma kvinnor har under det senaste halvåret ökat snabbast i Oxelösund där tillväxttakten uppmättes till 6,0 procent. Även Strängnäs har en hög tillväxt av de företagsamma kvinnorna.

Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer Kommun Företagsamma 30/6 Företagsamma 31/12 Förändr Tillväxt Tillväxt unga Tillväxt kvinnor OXELÖSUND 493 474 +19 4,0% 7,8% 6,0% STRÄNGNÄS 3070 2992 +78 2,6% 1,0% 4,9% ESKILSTUNA 5859 5764 +95 1,6% 2,6% 1,6% KATRINEHOLM 2120 2090 +30 1,4% 3,0% 0,6% TROSA 1297 1284 +13 1,0% 5,5% 1,2% FLEN 1312 1302 +10 0,8% 3,7% 0,8% VINGÅKER 717 715 +2 0,3% 0,0% 0,5% NYKÖPING 4027 4017 +10 0,2% 0,0% 1,4% GNESTA 1098 1099 1 0,1% 11,4% 0,6% Fler företagsamma ungdomar Trenden mot ett allt högre deltagande i företagsamheten hos landets ungdomar fortsätter även i denna mätning. Antalet företagsamma personer yngre än 35 år i Södermanland har ökat med 0,8 procent jämfört med första halvåret, vilket är något lägre än riksgenomsnittet. Med tanke på den stora generationsväxling som till del redan har påbörjats är ett större deltagande i företagandet hos den yngre befolkningen välkommet. Oxelösunds kommun uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med 7,8 procent. I Gnesta kommun är det däremot klart färre ungdomar som ansvarar för ett företag än det var förra halvåret och minskningen uppgår till hela 11,4 procent. Även länets mest företagsamma kommun, Trosa, redovisar en negativ utveckling av den unga företagsamheten. Diagram 3. Tillväxt av antal unga företagsamma personer (16 34 år) 4% 3% 2% 1% 0% 1,4% 0,8% 1% 2%

Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Sammantaget finns nu 2 480 personer med ansvar för företagande som är yngre än 35 år, vilket är 4,2 procent av den yngre generationen. Sedan den första företagsamhetsmätningen utfördes har antalet företagsamma ungdomar ökat med 4,9 procent. Samtidigt har den totala företagsamheten i länet ökat i en något långsammare takt under samma period (+3,2 procent). Det bör dock påpekas att skillnaden är betydligt större i de flesta övriga län. Andelen företagsamma kvinnor har också stadigt ökat sedan år 2008. Det finns nu 5 914 kvinnor med ansvar för ett företag, vilket är en ökning med 6,9 procent sedan två år tillbaka. Såväl ungdomarna och kvinnorna har alltså tagit ett större ansvar för länets företagsamhet under senare tid och bägge grupperna står för en relativt sett större del av tillväxten. Som diagrammet nedan visar har företagsamheten för såväl kvinnor och ungdomar dessutom vuxit snabbare än befolkningsökningen för respektive grupp. Diagram 4. Utveckling av företagsamma individer, unga och kvinnor. 2008 2010. 6,5% 6,0% 5,5% 5,83% 6,10% 5,0% Ungdomar Kvinnor 4,5% 4,0% 4,11% v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 4,21%

Högre nyföretagsamhet Under första halvåret 2010 valde 1 091 nya personer att ansvara för ett företag i Södermanland. Detta är klart fler än under förra halvåret då 919 personer registrerades som nyföretagsamma. I relation till den arbetsföra befolkningen valde 5,6 personer per 1000 invånare att bli företagsam. Av de genuint nyföretagsamma i Södermanland var 37 procent kvinnor en något högre andel jämfört med föregående halvår. Med 9,1 nyföretagsamma per 1000 invånare har Stockholms län rikets mest frekventa nyföretagsamhet under mätperioden. Motsvarande notering för länet med den svagaste nyföretagsamheten, Blekinge, ligger på 4,8 nyföretagsamma per 1000 invånare. Samtliga län uppvisar dock en klart högre nyföretagsamhet än förra halvåret. Diagram 5. Antal nyföretagsamma per 1000 invånare i arbetsför ålder 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,6 5,6

Nyföretagsamheten högst i Trosa Med nyföretagsamma avses de som personer som blivit företagsamma under det senaste halvåret i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer som tidigare inte varit involverade i företagande och inflyttade personer som varit företagsamma i andra delar av landet tidigare. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Trosa kommun uppvisar länets högsta relativa nyföretagsamhet. Totalt har 82 nya individer tagit ansvar för ett företag under mätperioden. Ställt i relation till kommunbefolkningen blir det 9,8 nya företagsamma individer per 1000 invånare. Av dessa är cirka en fjärdedel inflyttade från andra kommuner, vilket är en relativt genomsnittlig andel i jämförelse med andra kommuner med en hög nyföretagsamhet. Katrineholms kommun har länets lägsta nyföretagsamhet. Endast 6,3 nya personer per 1000 invånare räknades som nyföretagsamma i kommunen under det första halvåret 2010. Gnesta har de relativt flesta nyföretagsamma kvinnorna. Av den kvinnliga befolkningen blev 8,9 per 1000 invånare nyföretagsam. Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Genuint nya Inflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor TROSA 63 19 82 9,8 9,2 7,2 STRÄNGNÄS 167 54 221 9,5 10,2 8,2 GNESTA 46 24 70 9,3 7,5 8,9 OXELÖSUND 46 21 67 8,1 9,7 6,1 NYKÖPING 182 79 261 7,0 8,8 5,5 VINGÅKER 31 11 42 6,5 9,0 3,8 FLEN 59 16 75 6,4 7,8 4,6 ESKILSTUNA 380 64 444 6,3 7,8 4,1 KATRINEHOLM 117 30 147 6,3 7,7 4,0 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle nyföretagsamheten överskattas om dessa personer inkluderades.

Ungdomar står för 36 procent av nyföretagsamheten Av de 1 091 genuint nyföretagsamma i Södermanland var 36 procent yngre än 35 år, vilket är en något högre andel jämfört med förra halvårets notering. Strängnäs uppvisar länets högsta nyföretagsamhet hos den yngre populationen. Hela 10,2 nyföretagsamma personer yngre än 35 år per 1000 invånare blev företagsamma i Strängnäs under det gångna halvåret. Även Oxelösund och Trosa har en relativt hög nyföretagsamhet hos den yngre populationen. Kronobergs län har den yngsta nyföretagsamheten i landet (41 procent är yngre än 35 år). Motsvarande andel i Västernorrlands län ligger på 32 procent lägst i Sverige. I riket som helhet uppgick ungdomarnas andel av nyföretagsamheten till 39 procent, vilket är en något lägre andel än vid förra mätningen. Diagram 6. Andel unga av de genuint nyföretagsamma 50% 45% 40% 35% 39% 36% 30% 25%

Nyföretagsamheten hos personer under 35 år ökar kraftigt jämfört med föregående halvår. Antalet unga nyföretagsamma i Södermanland uppgick till 389 under det senaste halvåret. I relation till befolkningen har således 6,6 ungdomar per 1 000 invånare blivit företagsamma under perioden. Trots den kraftiga ökningen är noteringen fortsatt något lägre jämfört med riket som helhet (7,7 per 1000 invånare). Även kvinnornas nyföretagsamhet ökar kraftigt i denna mätning. Föregående halvår noterades 3,4 nyföretagsamma kvinnor per 1000 invånare. Denna andel har nu stigit till 4,1 kvinnor per 1000 invånare, vilket även det är något lägre än riksgenomsnittet (4,8). Diagram 7. Utveckling av antal nyföretagsamma individer i relation till befolkningen. 2008 2010 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 6,6 6,0 4,1 3,5 v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 Ungdomar Kvinnor Drygt 850 personer försvann från företagsamheten Som tidigare nämnts kännetecknas denna företagsamhetsmätning av en hög dynamik. Samtidigt som 1 091 personer blev företagsamma försvann samtidigt 874 personer bort från företagandet. Många av de kommuner som ligger i topp när det gäller nyföretagsamheten ligger även i topp när det gäller avslutning av företagandet. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå studerar vi två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I Gnesta kommun försvann 71 personer från företagandet under första halvåret 2010. I relation till befolkningen betyder det 9,4 avslutare per 1000 invånare. Av kommunens avslutare var det nästan

40 procent som flyttade ut från kommunen, vilket är en hög notering i jämförelse med andra kommuner. Eskilstuna har Södermanlands lägsta frekvens avslutare med 5,0 avslutare per 1000 invånare. Av dessa hade 18 procent flyttat ut från kommunen och fortsatte vara involverade i företagande på annan ort. Gnesta kommun har länets högsta frekvens av kvinnliga avslutare, vilket ytterligare stärker kopplingen mellan ett högt nyföretagande och ett högt avslutande. Gnesta hade ju även den högsta nyföretagsamheten hos sin kvinnliga population. Tabell 4. Antal avslutare per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Avslutare Utflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor GNESTA 43 28 71 9,4 8,4 8,3 TROSA 53 16 69 8,2 7,3 6,0 NYKÖPING 191 60 251 6,8 6,1 4,7 VINGÅKER 26 14 40 6,2 6,6 4,1 STRÄNGNÄS 113 30 143 6,2 4,4 4,2 OXELÖSUND 35 13 48 5,8 5,1 3,8 FLEN 45 20 65 5,6 3,4 5,1 KATRINEHOLM 84 33 117 5,0 4,8 3,6 ESKILSTUNA 284 65 349 5,0 4,5 3,3

Sammanfattning Under första halvåret 2010 ökade antalet företagsamma personer med 256 personer (+1,3 procent). Södermanlands tillväxttakt ligger något högre än riksgenomsnittet. Dynamiken i företagsamheten ökade också kraftigt jämfört med föregående halvår, knappt 1 100 nya individer inträdde i företagsamhet medan cirka 875 personer försvann från densamma. Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Oxelösunds kommun under mätperioden. Där har företagsamheten ökat med 19 individer, vilket ger en tillväxttakt på 4 procent. Det bör påpekas att tillväxten i absoluta tal är relativt liten beroende på att företagsamheten i kommunen ligger på en låg nivå i jämförelse med övriga kommuner. Gnesta kommun har länets svagaste tillväxt där antalet företagsamma minskade med en person eller 0,1 procent under det senaste halvåret. Ingen annan kommun i Södermanland uppvisar en negativ tillväxt av företagsamheten. Antalet unga företagsamma individer ökade under mätperioden. Södermanlands ökningstakt uppmättes till 0,8 procent, vilket är något svagare än riksgenomsnittet. Oxelösunds kommun uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med 7,8 procent. Trosa kommun har Södermanlands mest företagsamma befolkning där 15,5 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar industrikommunen Oxelösund där 6,0 procent räknas som företagsamma.