En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser
Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre grad ge en god yrkesutbildning respektive en god förberedelse för högskolestudier. Betoning av utgångskompetenser. Samtliga program ska förbereda för ett kommande arbetsliv och för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Det är genom att betona de specifika utgångskompetenserna som gymnasieskolan grundlägger de generella kompetenserna.
Vad är på gång Ny skollag Ny läroplan för förskolan Reformering av grundskolan Reformering av gymnasieskolan Ny tillträdesregler till högskola/universitet Förändrat betygssystem Lärarauktorisation Ny lärarutbildning Ny rektorsutbildning Lärarlyftet
Nationella programråd För alla yrkesprogram, ej för högskoleförberedande program Ge råd och stöd, beslutar ej Bred representation av intressenter Uppgifter: - Utveckla innehållet I utbildningen - Examensmål och uppgifter för gymnasiearbetet - Elevernas etablering på arbetsmarknaden - Skapa förutsättningar för utbildning inom nya yrken - Följa utvecklingen inom respektive yrkesområde. - Lokala programråd ska finnas
Program Endast nationella program, yrkes- och högskoleför beredande program Ska leda längre än dagens program Två olika examina Gymnasiets tredelade uppdrag ligger fast (yrke/studier medborgarkompetens personlig utveckling)
Yrkesprogram Ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket Tiden för karaktärsämnen ska öka Leda till anställningsbarhet och lägga grund till fortsatta studier t.ex inom Yrkeshögskolan Garantera möjligheten att läsa in grundläggande högskolebehörighet.
De tolv yrkesprogrammen Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet
Skolverket får i uppdrag att: Tydliggöra vilka yrkesutgångar som finns på programmen Tydliggöra vilka högskolebehörighetsgivande kurser som ska erbjudas på BF, NB, VO Överväga på vilket sätt entreprenörskap kan ingå som en del i HA, HV
Gymnasial lärlingsutbildning En alternativ yrkesexamen inom yrkesprogrammen Kan börja första, andra eller tredje året Samma behörighetsregler och examensmål som skolförlagd yrkesutbildning Möjligheten att kombinera anställning och studier ska utredas vidare Utbildningen ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser
De sex högskoleförberedande programmen Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet
Gymnasiegemensamma ämnens minsta omfattning Svenska/Svenska som andra språk Engelska Matematik Idrott och hälsa Historia Samhällskunskap Religionskunskap Naturkunskap 100/300 p 100/200 p 100/200/300 p 100 p 50/100/200 p 50/100/200 p 50 p 50/100 p
Nationella inriktningar Skolverket får i uppgift att lämna förslag på inriktningar i de olika programmen Får i uppgift att lämna förslag till på vilka program inriktningarna får börja redan i år 1 Får i uppgift att utreda om VO bör ha nationella inriktningar och vilka yrkesutgångar programmet ska kvalificera för Dagens lokala inriktningar försvinner
Programfördjupning Begreppet programfördjupning ersätter dagens valbara kurser På yrkesprogrammen svara mot arbetslivets behov och leda till yrkesutgångarna På de högskoleförberedande program motsvara kurser som har särskild betydelse för högskolestudier På vissa yrkesprogram (BF, VO, NB) möjlighet att upppnå särskild högskolebehörighet inom programfördjupningen Finns utrymme för lokal anpassning Skolverket beslutar om vilka kurser som får ingå i respektive program
Individuellt val Ska omfatta 200 poäng Vissa kurser ska alltid erbjudas - Kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen - Estetiska kurser - Kurser inom idrott och hälsa
Gymnasiearbetet Alla program ska innehålla ett gymnasiearbete om 100 poäng Ska betygsättas med godkänt/icke godkänt Måste vara godkänt för att eleven ska få en examen
Särskilda varianter Särskilda varianter ska kunna inrättas inom nationella program Måste uppfylla kraven för examensmålen för nationellt program Kan liksom nationella inriktningar börja det första, andra eller tredje året Omfattas av frisök Kvalitetssäkras av Skolverket Specialutformade program utformade för en grupp elever tas bort Lokala kurser försvinner Nya initiativ ska kvalitetssäkras av Skolverket
Riksrekryterande utbildningar Får avvika i struktur, innehåll och examensmål Olika former av riksrekryterande utbildningar: - Behov på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses på annat sätt - Spetsutbildningar inom idrott eller estetiska områden - Spetsutbildningar inom matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora Försöksverksamheten med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning kommer att fortsätta
Idrottsutbildningar Utöver riksrekryterande idrottsutbildningar ska det vara möjligt att inrätta andra idrottsutbildningar som prövas och godkänns av Skolverket Dessa ska dessförinnan tillstyrkas av ett specialidrottsförbund
Behörighet till gymnasieskolan Behörighet till yrkesprogram utreds vidare Behörighet till högskoleförberedande program: Tolv godkända ämnen Dispens för engelska - rätt till stöd
Betyg Kursbetyg Betygsskala A-F fr.o.m. ht 2011 Nationella kunskapskrav för betygstegen E, C och A
Gymnasieexamen Yrkesexamen eller högskoleförberedande examen För yrkesexamen krävs - 2500 poäng - 2250 godkända poäng - godkänd i sv/sva 1, en 1, och ma1 - godkänd i vissa karaktärskurser - godkänt gymnasiearbete För högskoleförberedande examen krävs - 2500 poäng - 2250 godkända poäng - godkänt i sv/sva 3, en 2 och ma1 - godkänt gymnasiearbete
Examensmål Skolverket ska få i uppdrag att, i samverkan med branscher och avnämare, utforma examensmål Examensmål ersätter programmål Ska ligga till grund för planeringen av undervisningen Ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll Inriktningar, yrkesutgångar och särskilda varianter ska kunna kopplas till examensmålen Ska kunna förstås av elever och föräldrar, arbetsgivare och andra avnämare Elev som avlagt examen ska få ett examensbevis Begreppet slutbetyg tas bort
Ämnesplaner Ämnesplaner ersätter kursplaner Samma princip som för grundskolan Ett centralt innehåll ska införas i ämnesplanerna
Smått och gott Reducerat program finns kvar Reducerat program leder inte till examen För enskild elev kan avvikelser göras från en nationella programstrukturen inom examensmålen Individuella programmet behålls tills vidare. Regeringen återkommer Möjligheten till utökat program finns kvar rätt till utökad undervisningstid
Sammanfattning Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Förändrad programstruktur Yrkesprogram Högskoleförberedande program Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogrammen Två examina införs Lärlingsutbildning införs Nytt betygsytem Historia blir obligatoriskt Skärpta krav på grundläggande högskolebehörighet Näringslivet ges inflytande över yrkesutbildningen - programråd
Fortsatt beredning Ett fjärde tekniskt år Gymnasial lärlingsutbildning i kombination med anställning Behörigheten till yrkesprogrammen IV
Bekymmer!!! Vilken information ger vi till eleverna som idag går i årskurs åtta????? Tidsplan??????