Informationsmodell Foma Sidan 1 av 120

Relevanta dokument
1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Analysrapport. ProvId: 7,00. Provplats: Rotsundagårdsvägen 62, Fsk Växthuset (Inspira) Box 972

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Analysrapport. ProvId: 7,00. Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 2094

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Analysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 2094

Analysrapport. ProvId: 7,00. Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P8 Box 2094

1006 ISO/IEC Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Analysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran vid P23 Box 2094

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Analysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Uranusgatan 2, Galaxskolan Östra Bangatan 3

Analysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P8 Box 2094

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Dricksvattnet i Kärda

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.

Tillstånd för bevattning

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Om dricksvattenkvalitet

Vattenkvalitet i Dannäs

Grundvatten På gång på Länsstyrelsen

Underlag för uppdatering av kontrollprogram för bekämpningsmedel i vattendrag

Undersökningsprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning

Bekämpningsmedel i skånska vattendrag. Redovisning av resultatet från den nationella och regionala miljöövervakningen 2015

Författare Adielsson S., Törnquist M., Asp J., Kreuger J. Utgivningsår 2006

Fakta om glyfosat i miljön

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

Pesticider i nederbörd Version 1:1:

Vinterprovtagning av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån 2001/2002

Bakgrund och syfte med undersökningstypen

Dricksvattnet, senaste provtagning

Nyutvecklad teknik för tidsintegrerad vattenprovtagning. Ove Jonsson Institutionen för vatten och miljö, SLU

Grundvattenkontrollprogram

Bilaga 7. Beräkning av totalkoncentration av ett organiskt ämne i vatten från den upplösta fasen provtagen med passiv provtagare

Bekämpningsmedel, typområden 1 Version 1:

KONTROLLPROGRAM FÖR GRUNDVATTEN

Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014

KONTROLLPROGRAM FÖR GRUNDVATTEN

Haltvariationer av växtskyddsmedel i ytvatten från ett typområde i Skåne - flödesproportionell provtagning 2006/2007

Analyseras alla relevanta växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten?

Analyser av växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten

Användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde

Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vattentäkter

Pesticider i nederbörd. Version 1:2:

Bakgrund och syfte med undersökningstypen

Föroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv

Egenkontrollprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning

Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2003

Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt

Analysrapport. Analys påbörjad Ankomsttemp C Provtagare Provtagningsdatum. Odlingsbara mikroorganismer 22 C 190 cfu/ml

3a. Provtagning av vattnet - Utgående dricksvatten från vattenverket/brunnen

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten - jämförelse av modellerade och uppmätta resultat i Höje Ås avrinningsområde

Analys av vattendirektivsämnen i ytvattentäkter för dricksvatten i Örebro län

Bekemnin gsmedel '2,6- Diklorbenz Aktinomyc ph. 1,1,2- Triklorete n. VD Rådhuset ,2 <1 <1 < 0.01 < ,03 6 < 0.

Bekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och i nederbörd under 2002

Metaller och bekämpningsmedel i Segeå och Risebergabäcken 2007

Jämförelser av PEC och PNEC från EFSA med riktvärden och uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Analysrapport. Ankomsttemp C Mikro Ankomsttemp C Kem Provtagningsdatum Mikrob. analys påbörjad Kemisk analys påbörjad Provtagare Desinfektion

Bilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning

Oönskade kemikalier i våra vatten

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Rapport Bekämpningsmedel i grundvatten 2016

Introduktionskurs Mjölby

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007

Rapport om Grundvattenkontrollen

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Nationell screening av bekämpningsmedel i åar i jordbruksområden Uppföljning av 2015 års undersökning

Undersökning av bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten inom ett typområde på jordbruksmark i Västra Götalands län år 2002 och 2003

Kriterier för certifiering Giltiga från 1 september 2017 till 1 juni 2018 Fastställt Dokument 2.0

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Växtnäringstillförsel till åkermark via avloppsslam

Introduktionskurs Hallsberg Växtskyddsmedel och Miljö. Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP

Bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag - miljöövervakning visar trenderna

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Välkommen på Utbildningsdag

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

BT Kemi Problemställning kring cocktaileffekter. Peter Englöv, BT Kemi Efterbehandling

Grundvattenkontrollprogram

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Underlag till rapportering till EU 2005 med anledning av ramdirektivet för vatten, prioriterade ämnen - pesticider

Växtskyddet då, nu och sen

Bekämpningsmedel i grundvatten. Hörby Bekämpningsmedelsanalys av dricksvatten hos fastigheter med enskild vattentäkt.

Provtagning och analyser

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Transkript:

Informationsmodell Foma Sidan 1 av 120 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Versionshistorik... 2 Modellens syfte... 2 Metodik... 2 Information... 3 Miljöövervakningsprojektet... 7 Roller... 11 Fysiskt prov... 15 Metoder... 20 Observation... 23 Observerade egenskaper... 28 Egenskapshierarki... 33 Beräknade egenskaper... 37 Observationsobjekt... 41 Provtyper... 46 Utrustning... 49 Observationslokal... 51 Ytor och objekt... 55 Exempelsamling... 60 Vatten... 61 Exempel: Vattenkemi... 62 Exempel: Växtplankton... 80 Övriga exempel... 91 Exempel på odlingsdata... 92 Exempel på avloppshantering... 95 Exempel på pegeldata... 96 Exempel på referensobjekt... 98 Exempel på provtagningsyta... 99 Exempel på tidsserie... 100 Exempel för ett markprov... 102 Exempel på observerade egenskaper... 104 Exempel på provytor... 106

Informationsmodell Foma Sidan 2 av 120 Inledning Detta dokument är genererat från enterprise architect modellen Labbsystem.eap. Utskrivna kopior kan vara inaktuella. Detta dokument är genererat 2010-11-02 kl 01:17. Versionshistorik 2010-11-02 Dokumentet genererat Modellens syfte Modellen syftar till att vara en grund för framtida systemutveckling inom området Fortlöpande miljöanalys samt skapa en gemensam begreppsapparat och syn på informationsinnehåll. Metodik Modelleringar har genomförts inom datavärdskapen, på NL-fakulteten, inom ramen för utveckling av datavärdsportal samt på institutionen för vatten och miljö, samt institutionen för mark och miljö. De resulterande modellerna har ensats till en gemensam modell av Andreas Hägglund. Dokumentation har skett i Enterprise Architect som klassdiagram med UML-notation.

Informationsmodell Foma Sidan 3 av 120 Information Informationsmodellen är framtagen för att stödja funktioner som finns i verksamheten idag, funktioner som borde finnas redan idag, men inte gör det samt funktioner som kommer att behövas i framtiden. Modellen är gemensam för fortlöpande miljöanalys. Nedanstående bild ändrades senast 2010-11-02 01:12:22. Fysiskt prov 0..* ankomsttidpunkt Journalnummer kommentar mängd ProvId Provstatus 0..1 referensobjekt 1 tas från/ur 1 0..* 0..1 Observ ationsobjekt namn position Observ ationstillfälle Inhämtningstidpunkt Observationstidpunkt Planeringsdatum status = Planerad görs vid 1..* kan vara del av 0..* Mätplan beskriver egenskaper i beskriver egenskaper i anmärkning egenskap status tidpunkt Mätning Observ ationsmetod används för att observeradetektionsgräns Precision resulterar 1..* i 0..* Datalev erans Leveransdatum Leveranskommentar Leverantör består av 1..* 1..* kan referera till Observ erad egenskap Egenskapstidpunkt egenskapsvärde enhet Granskningstidpunkt insamlingsdatum kostnad kvalitet Källa licens Observationstidpunkt sekretess variabelnamn varians 1 1..* 0..* Taxon Taxa versionshistorik Diagrammet ger en grafisk överblick över de centrala delarna av informationsmodellen. Mätplan () - En mätplan beskriver de parametrar som har mätts eller ska mätas. Den är sammansatt av

Informationsmodell Foma Sidan 4 av 120 de provtagningar och observationer som ingår i den. Via mätplanen kan undersökningen och beställningen identifieras, och via dessa kan uppdragsgivaren identifieras. Fysiskt prov () - En fysisk representation av ett observationsobjekt som tas med hem till institutionen för närmare studier. Exempel på fysiska prover är jordprover och vattenprover. ankomsttidpunkt - Tidpunkt då provet ankommit till laboratoriet eller motsvarande. Om provet inte inkommit finns ingen tidpunkt. Journalnummer - Journalid är på vattenlabb ett löpnummer som sätts efter i vilken ordning proven inkommer till labb. kommentar - mängd - ProvId - Unik identitet för provet. Sätts i samband med att försöksplanen upprättas eller uppdateras. Provstatus - Provets status kan vara planerat, ankommet, registrerat, förberett, analys påbörjad, färdiganalyserat, arkiverat, förstört etc. Observationsmetod () - Observationsmetoden definierar hur man går tillväga för att inhämta information om en egenskap. Det finns olika typer av observationsmetoder beroende på om de används i fält, på labb eller någon annanstans. Varje egenskap har sin egen observationsmetod. Exempel på observationsmetoder som används i fält är avläsning av termometer, en observationsmetod som används ex situs är avläsning med hjälp av en ph-mätare. Exempel på metoder är; att avläsa en temperatur på plats och skriva ner i ett fältprotokoll, att identifiera lavar som växer på grenar och skriva in i ett protokoll, eller att analysera ph-halt i ett vattenprov med ett analysinstrument på ett laboratorium. detektionsgräns - En metod har en begränsning i hur små egenskapsvärden den kan detektera. Precision - En observationsmetod har en viss högsta precision i egenskapsvärdet. Observationstillfälle () - Ett tillfälle då observationer och/eller provtagningar genomförs. Information knuten till observationsaktiviteten. En observation kan men måste inte ingå i en försökplan. Inhämtningstidpunkt - Tidpunkt då observationsresultatet inhämtades, t.ex. kan en logger registrera vattennivåer varje timme, medans mätvärdena inhämtas varannan vecka. Observationstidpunkt - Tidpunkt då observationen faktiskt genomfördes (kan skilja från det planerade datumet). Kan också vara en tidsperiod, t.ex. två veckor. Planeringsdatum - Den dag då observationen var planerad att genomföras. status - En observations status kan vara (bl.a.); planerad, genomförd, inställd, uppskjuten. Alla planerade observationer genomförs inte. Alla genomförda observationer är inte planerade i förväg. Mätning () - En observation som planeras bli utförd, eller har utförts, enligt en beställning. Till exempel analys av en viss kemiparameter i ett fysiskt prov som skall hämtas in, eller mätning på plats av en annan kemiparameter. anmärkning - Fritextfält för noter. T ex om mätningen aldrig kommer att kunna genomföras, kan orsaken antecknas här. egenskap - Den benämning eller det namn som normalt används om egenskapen. T ex fosforhalt, temperatur, biomassa. status - Kan vara "planerad", "pågående", "genomförd" eller "omöjlig". tidpunkt - När en observation är planerad att utföras. Det kan även vara en period, eller ett intervall för upprepning.

Informationsmodell Foma Sidan 5 av 120 Dataleverans () - Dataleveransen görs enligt avtal av utföraren (undersökningen). Leveransdatum - Datum då leverans till datavärden görs. Leveranskommentar - Kommentarer ang. leveransens kvalitet. Leverantör - Person/organisation som gör leveransen. Observerad egenskap () - En observerad egenskap är ett resultat av antingen en fältobservation (in situ) eller en labbanalys av ett fysiskt prov (ex situ). Egenskapen tillldelas ett (mät)värde. som erhålls från provobjektet. Definition av ex situ: Observation som kräver att man tar ett prov från provplatsen till ett laboratorium eller motsvarande för analys. Det krävs då att man hanterar metadata och spårbarhet från det fysiska provet till egenskapsvärdet. Skillnaden mellan egenskapsvärden in situ och ex situ är framförallt att vid egenskapsvärden in situ finns det inget fysiskt prov att hantera spårbarhet för. Här beskrivs de attribut som är gemensamma för samtliga egenskaper, oavsett vad egenskapen gäller. Till exempel handlar det om attribut som har med kvalitetssäkring och spårbarhet att göra. Många olika typer av egenskaper kan observeras. Några exempel är: Markfysik väderdata vattenkemi skador (beskrivning, orsak, position) Händelse Bebyggelse Avlopp Inom vattenkemi registreras bl.a. följande egenskaper : Ca, CI, HCO3, K, Kond, Mg, Na, NH4_N, NO3_N, NPOC, ph, PO4_pf, SO4_S, Susp, Tot_N, Tot_P, Inom mark och gröda registreras bl.a. följande egenskaper: aciditet, arsenikkoncentration, bly, bor, effektiv basmättnadsgrad, effektiv katjonbyteskapacitet, förråsfosfor, humushalt, kadmium, karbonatkol, kol-kvävekvot, koppar, krom, kvicksilver, kvot p-ai/p-hci, kväve, lättlöslig fosfos, mangan, ph, selen, svavel, utbytbart kalcium, utbytbart kalium, utbytbart magnesium, zink, Inom pesticider registreras bl.a. följande egenskaper : BAM, Bentazon,, atrazindesetyl, MCPA, atrazin, glyfosat, fluroxipyr, diklorprop, mekoprop I, soproturon, AMPA, klopyralid, kvinmerak, terbutylazin, metazaklor, atrazindesisopropyl, terbutylazindesetyl, hydroxyatrazin, fenoxaprop, cyanazin, simazin, etofumesat, dimetoat, metamitron, 2,4-D, metsulfuronmetyl, Tifensulfuronmetyl, Kloridazon, Diuron, Bitertanol, Hexazinon, Imazapyr, Difenylamin, Dikamba, Tribenuronmetyl, amidosulfuron, lindan, pirimikarb, metalaxyl, aklonifen, azoxystrobin, diflufenikan, terbutryn, cyprodinil, fluazinam, karfentrazonetyl, diklobenil, DNOC, DDT, DMST m.fl. Beorende på vad det är för lokal eller föremål obesrveras olika egenskaper. T.ex. så observeras dikning/dränering för marklokaler. För vattenlokaler observeras transporter av olika egenskaper.

Informationsmodell Foma Sidan 6 av 120 Egenskapstidpunkt - Den tidpunkt som den observerade egenskapen avser. Det finns fyra tidpunkter att hålla reda på avseende de observerade egenskaperna. Under vilken tidsperiod ett prov är insamlat, när provet hämtas in, när provet analyseras på labb och för vilken tid den observerade egenskapen är giltig. För observationer i fält är alltid insamlingstidpunkt och observationstid samma. Exempel: Vatten kan samlas in i kontinuerligt i en flaska under en vecka (t.ex. v.26). Denna flaska kan sedan hämtas och köras till labbet på måndag v. 27 för att sedan analyseras på tisdagen. Egenskapstidpunkten är då v. 26, insamlingsdatumet måndag v.27 och anaysdatumet tisdag v.27. egenskapsvärde - Det egenskapsvärde som observerats. enhet - Granskningstidpunkt - Den tidpunkt då egenskapsvärdet granskades och aktuell kvalitetsstatus definierades. insamlingsdatum - datum då egenskapsvärdet samlades in kostnad - Fakturerbar kostnad för att ta fram egenskapsvärdet. kvalitet - Den kvalitetsnivå som deklarerats för egenskapsvärdet. Kan t.ex. vara preliminär/ej granskad, godkänd, osäker, fel, korrekt. Källa - En observerad egenskap spåras till ett fysiskt prov eller någon form av protokoll (fältprotokoll) från observationstillfället. licens - Den licensform som omfattar egenskapsvärdet. Observationstidpunkt - Tidpunkt då egenskapen observerades/beskrevs (i fält eller på labb) sekretess - Om det individuella egenskapsvärdet får distribueras och presenteras. variabelnamn - Den benämning eller det namn som normalt används om egenskapen, t.ex. fosforhalt, termperatur, biomassa. varians - Taxa () - Taxon - Information om en art. Observationsobjekt () - Det finns två huvudtyper av observationsobjekt; observationslokaler och observationsföremål. Antingen så studerar man ett område och räknar där antalet förekomster av någonting (observationslokal) eller så studerar men ett föremåls beskaffenhet (observationsföremål). Observationsobjektet väljs ut så att det skall vara representativt för det man vill studera och definierar den kategori av data (de egenskaper) som ska mätas; t.ex.: matjord, 0-20 cm. kemikaliehalt i vatten, bottenfaunaförekomst på mjukt substrat, förekomst av fågelart i strandkant. hel sjö, mark, lakvatten, ytvatten 0-0,5 m, ytvatten 0-2 m, grundvatten, sjöbotten, sublitoral botten

Informationsmodell Foma Sidan 7 av 120 Provobjektet anger med andra ord vad egenskapen representerar. Vid fysisk provtagning är observationsobjektet det man tar ett prov av/ur vilket definieras av frågeställningen. Några exempel: Är det fysiska provet en liter vatten så är observationslokalen vatten, t.ex. sjövattnets ytskikt. Är det fysiska provet en trädkrona så är observationsföremålet ett träd, är det fysiska provet ett träd så är observationslokalen skogen eller marken etc. Ett observationsobjekt kan ha vissa "normalegenskaper" som används som jämförelseegenskaper/tröskelvärden vid kvalitetssäkring. Dessa normalegenskaper läggs på ett "referensobservationsbjekt" som länkas till det aktuella observationsobjektet. namn - position - Positionsangivelse för observationsobjektet (föremålet eller lokalen). Positionen kan vara en punkt eller en yta/område.

Informationsmodell Foma Sidan 8 av 120 Miljöövervakningsprojektet Nedanstående bild ändrades senast 2010-11-02 00:18:05. Lev eransav tal Projektplan uppdragsgiv are Roll adress fakturainformation kontaktperson namn organisationsnummer 1..* skriver 1..* beställning beställningsdag budget slut start Metod beskrivning namn finansieras av styr utformning av föreskriver Undersökningsplan Datalev erans Leveransdatum Leveranskommentar Leverantör Undersökning Ansökan Frågeställning Slut start drivs enligt analyser beskrivning försöksdesign försökskod metodik omfattning provhantering föreskriver Utrustning Observ ationsutrustning Detektionsgräns felmarginal kalibrering Rapport Mätplan 0..* kan vara del av 1..* Seriesammanställning ansvarig datum Observ ationsobjekt namn position referensobjekt 1 0..1 Observ ationstillfälle Inhämtningstidpunkt Observationstidpunkt Planeringsdatum status = Planerad beställning () - Beställning av observerade egenskaper. Beställningen kan dels omfatta ett helt forskningsprojekt, eller en enstaka provtagning/försök. Detta objekt kallades "projekt" i NL-fakultetens modell. beställningsdag - Datum då beställningen gjordes. budget - slut - start - Leveransavtal () - Leveransavtalet beskriver vilken data som ska levereras av undersökning, när den ska levereras och i vilket format.

Informationsmodell Foma Sidan 9 av 120 Mätplan () - En mätplan beskriver de parametrar som har mätts eller ska mätas. Den är sammansatt av de provtagningar och observationer som ingår i den. Via mätplanen kan undersökningen och beställningen identifieras, och via dessa kan uppdragsgivaren identifieras. Projektplan () - Projektplanen beskriver vem som gör vad när. Rapport () - Undersökning () - Undersökningen som utför provtagningar och analys samt levererar data till datavärden. En undersökning kan vara av karaktären engångsundersökning eller kontinuerlig undersökning. Ansökan - Ansökan från SLU om medel för forskning. Ansökan om medel till forskningsprojekt. En ansökan kan föregå ett forskningsprojekt. I det fallet skriver institutionsledningen en beställning (definierar ett projekt) när ansökan om medel beviljats. Frågeställning - Frågeställningen som undersökningen skall utreda. Formulering av den frågeställning som ett forskningsprojekt ska besvara. Alla beställningar syftar inte till att besvara någon frågeställning. Slut - start - Undersökningsplan () - Försöksplanen beskriver hur man ska gå tillväga för att besvara frågeställningen. analyser - beskrivning - försöksdesign - försökskod - metodik - omfattning - provhantering - Metod () - Gemensamma egenskaper för alla typer av metoder som används vid forskning/undersökning. beskrivning - namn - Beskrivande namn av metoden, t.ex. "med ruttnerhämtare", "med kvantitativ håv", "med ekmanhämtare" för olika provtagningsmetoder. Observationstillfälle () - Ett tillfälle då observationer och/eller provtagningar genomförs. Information knuten till observationsaktiviteten. En observation kan men måste inte ingå i en försökplan. Inhämtningstidpunkt - Tidpunkt då observationsresultatet inhämtades, t.ex. kan en logger registrera vattennivåer varje timme, medans mätvärdena inhämtas varannan vecka. Observationstidpunkt - Tidpunkt då observationen faktiskt genomfördes (kan skilja från det planerade datumet). Kan också vara en tidsperiod, t.ex. två veckor. Planeringsdatum - Den dag då observationen var planerad att genomföras. status - En observations status kan vara (bl.a.); planerad, genomförd, inställd, uppskjuten. Alla planerade observationer genomförs inte. Alla genomförda observationer är inte planerade i förväg. Dataleverans () - Dataleveransen görs enligt avtal av utföraren (undersökningen).

Informationsmodell Foma Sidan 10 av 120 Leveransdatum - Datum då leverans till datavärden görs. Leveranskommentar - Kommentarer ang. leveransens kvalitet. Leverantör - Person/organisation som gör leveransen. Seriesammanställning () - Observerade och beräknade egenskaper sammanställs i serier under analysarbetet för att besvara den aktuella frågeställningen. Olika frågeställningar resulterar i olika seriesammanställningar. Sammanställningarna används också i årsrapporterna. ansvarig - datum - Observationsobjekt () - Det finns två huvudtyper av observationsobjekt; observationslokaler och observationsföremål. Antingen så studerar man ett område och räknar där antalet förekomster av någonting (observationslokal) eller så studerar men ett föremåls beskaffenhet (observationsföremål). Observationsobjektet väljs ut så att det skall vara representativt för det man vill studera och definierar den kategori av data (de egenskaper) som ska mätas; t.ex.: matjord, 0-20 cm. kemikaliehalt i vatten, bottenfaunaförekomst på mjukt substrat, förekomst av fågelart i strandkant. hel sjö, mark, lakvatten, ytvatten 0-0,5 m, ytvatten 0-2 m, grundvatten, sjöbotten, sublitoral botten Provobjektet anger med andra ord vad egenskapen representerar. Vid fysisk provtagning är observationsobjektet det man tar ett prov av/ur vilket definieras av frågeställningen. Några exempel: Är det fysiska provet en liter vatten så är observationslokalen vatten, t.ex. sjövattnets ytskikt. Är det fysiska provet en trädkrona så är observationsföremålet ett träd, är det fysiska provet ett träd så är observationslokalen skogen eller marken etc. Ett observationsobjekt kan ha vissa "normalegenskaper" som används som jämförelseegenskaper/tröskelvärden vid kvalitetssäkring. Dessa normalegenskaper läggs på ett "referensobservationsbjekt" som länkas till det aktuella observationsobjektet. namn - position - Positionsangivelse för observationsobjektet (föremålet eller lokalen). Positionen kan vara en punkt eller en yta/område. Observationsutrustning () - Utrustning för att göra observationer prover. Kan tas med av provtagaren (t.ex. penetrationsrör) eller vara fast placerade på provtagningspunkten (t.ex. dräneringsrör, loggers).

Informationsmodell Foma Sidan 11 av 120 Några olika sorters utrustning: Slang - Används för tagning av vattenprover. Slangpump - Används för tagning av vattenprover. Penetrationsrö - Används för att mäta jordens packningsgrad... En skrivande pegel används för att mäta (månadskurvor) vattenavståndet över utskov (v-spets). Vattenståndet mäts manuellt vid början, mitten och slutet av pegelkurvan. Digitaliseirngsbord och Pg-program är kopplade till pegeln. Logger med modem - Används för digital registrering av vattennivå. Grundvattenrör - Används för att ta vattenprover från åkermark. klucklod - Används för mätning av trycknivå i grundvattenrör. Detektionsgräns - Minsta nivå, halt, volym etc. som kan upptäckas av utrustningen. felmarginal - Ett instrument har ett möjligt mätfel. kalibrering - vilka inställningar som använts vid observationen uppdragsgivare () - Person som beställer undersökning. Den organisation som antingen finansierar hela eller delar av ett projekt eller beställar ett enstaka prov/en enstaka analys. Det kan finnas flera beställare till ett projekt/prov. I det fallet behöver man reda ut vem eller vilka som ska ha rättigheterna till de observerade egenskaperna. adress - fakturainformation - kontaktperson - namn - organisationsnummer - Forskningsprogram () - slut - start - ämnesområde - Leveransavtal () - Leveransavtalet beskriver vilken data som ska levereras av undersökning, när den ska levereras och i vilket format. Mätplan () - En mätplan beskriver de parametrar som har mätts eller ska mätas. Den är sammansatt av de provtagningar och observationer som ingår i den. Via mätplanen kan undersökningen och beställningen identifieras, och via dessa kan uppdragsgivaren identifieras. Projektplan () - Projektplanen beskriver vem som gör vad när. Rapport () - Undersökning () - Undersökningen som utför provtagningar och analys samt levererar data till datavärden. En undersökning kan vara av karaktären engångsundersökning eller kontinuerlig undersökning. Ansökan - Ansökan från SLU om medel för forskning.

Informationsmodell Foma Sidan 12 av 120 Ansökan om medel till forskningsprojekt. En ansökan kan föregå ett forskningsprojekt. I det fallet skriver institutionsledningen en beställning (definierar ett projekt) när ansökan om medel beviljats. Frågeställning - Frågeställningen som undersökningen skall utreda. Formulering av den frågeställning som ett forskningsprojekt ska besvara. Alla beställningar syftar inte till att besvara någon frågeställning. Slut - start - Undersökningsplan () - Försöksplanen beskriver hur man ska gå tillväga för att besvara frågeställningen. analyser - beskrivning - försöksdesign - försökskod - metodik - omfattning - provhantering - beställning () - Beställning av observerade egenskaper. Beställningen kan dels omfatta ett helt forskningsprojekt, eller en enstaka provtagning/försök. Detta objekt kallades "projekt" i NL-fakultetens modell. beställningsdag - Datum då beställningen gjordes. budget - slut - start -

Informationsmodell Foma Sidan 13 av 120 Roller Nedanstående bild ändrades senast 2010-11-02 00:52:02. uppdragsgiv are - adress: int - fakturainformation: int - kontaktperson: int - namn: int - organisationsnummer: int Av tal - Ersättning: int - giltighetsperiod: int kan vara part i Instruktion har Roll 1..* har 0..* Person - Adress: int - Mobiltelefon: int - Namn: int - Person/org.nr: int - Telefon: int Ägare Prov tagare Granskare Observ atör tillhör Organisation Fotograf Labbassistent Provtagare () - Roll/person som tagit provet. Om flera personer varit inblandade i provtagning är provatagaren den som varit ansvarig för provtagningen. Provtagare kan vara den intresserade allmänheten (t.ex. hushållningssällskapet), markägaren, inhyrda konsulter, kommunansställda, SLU's egen personal, privatpersoner. Instruktion () - Alla metoder har en instruktion för hur man går tillväga. T.ex. finns det instruktioner för provtagning, inventering och transport av prover. Fotograf () - Person som tagit bilden Granskare () - Den person som granskat det observerade egenskapsvärdet. Observatör () - Den person som utfört observationen. För en in situ-observation, den som varit ute i fält

Informationsmodell Foma Sidan 14 av 120 och observerat. För en observation ex situ den som genomfört analysen av inhämtat prov. Den som använder observationsutrustningen för att göra en observation. Kan t.ex. vara en labbassistent eller en provtagare. En observatör är den eller det som tar ett prov eller gör en observation. Beroende på anskaffningsmetoden kan det vara en eller flera observatörer som arbetar tillsammans. T.ex. så görs inventeringar av hela inventeringslag. Ägare () - Organisation som äger rättigheterna till egenskapsvärdet. Avtal () - Personer kan få ersättning för sitt arbete i undersökningen (t.ex. provtagning, markupplåtelse, intervjutid). Ersättning - giltighetsperiod - Labbassistent () - Labbassistenten är en slags observatör. Kan också kallas operatör eftersom det är den som sköter instrumentet vid labbanalys och därför den som då gör den faktiska observationen. Organisation () - Organisation (juridsk person) till vilken en (fysisk) person är ansluten/anställd av. Person () - Person som innehar roll och utför därmed tilldelade uppgifter. Adress - Mobiltelefon - Namn - Person/org.nr - Telefon - Roll () - En person kan ha ett antal olika roller, liksom en roll kan innehas av flera olika personer. Vissa roller kan dock enbart innehas av juridiska personer. Olika roller är relevanta i olika sammanhang. Några exempel på olika roller är; I relation till egenskapsvärdet: - Granskare (godkänner egenskapsvärdet) - Observatör - Rättighetsinnehavare - Ägare I relation till ett fysiskt prov: - Provtagare I relation till kommentarer: - Portalanvändare - Undersökningsledare I relation till projektet: - Leverantör - Handläggare - Undersökningsledare uppdragsgivare () - Person som beställer undersökning. Den organisation som antingen finansierar hela eller delar av ett projekt eller beställar ett enstaka prov/en enstaka analys. Det kan finnas flera beställare till ett projekt/prov. I det fallet behöver man reda ut vem eller vilka som ska ha rättigheterna till de observerade egenskaperna. adress -

Informationsmodell Foma Sidan 15 av 120 fakturainformation - kontaktperson - namn - organisationsnummer - Avtal () - Personer kan få ersättning för sitt arbete i undersökningen (t.ex. provtagning, markupplåtelse, intervjutid). Ersättning - giltighetsperiod - Fotograf () - Person som tagit bilden Granskare () - Den person som granskat det observerade egenskapsvärdet. Labbassistent () - Labbassistenten är en slags observatör. Kan också kallas operatör eftersom det är den som sköter instrumentet vid labbanalys och därför den som då gör den faktiska observationen. Observatör () - Den person som utfört observationen. För en in situ-observation, den som varit ute i fält och observerat. För en observation ex situ den som genomfört analysen av inhämtat prov. Den som använder observationsutrustningen för att göra en observation. Kan t.ex. vara en labbassistent eller en provtagare. En observatör är den eller det som tar ett prov eller gör en observation. Beroende på anskaffningsmetoden kan det vara en eller flera observatörer som arbetar tillsammans. T.ex. så görs inventeringar av hela inventeringslag. Organisation () - Organisation (juridsk person) till vilken en (fysisk) person är ansluten/anställd av. Person () - Person som innehar roll och utför därmed tilldelade uppgifter. Adress - Mobiltelefon - Namn - Person/org.nr - Telefon - Roll () - En person kan ha ett antal olika roller, liksom en roll kan innehas av flera olika personer. Vissa roller kan dock enbart innehas av juridiska personer. Olika roller är relevanta i olika sammanhang. Några exempel på olika roller är; I relation till egenskapsvärdet: - Granskare (godkänner egenskapsvärdet) - Observatör - Rättighetsinnehavare - Ägare I relation till ett fysiskt prov: - Provtagare I relation till kommentarer: - Portalanvändare - Undersökningsledare I relation till projektet: - Leverantör - Handläggare - Undersökningsledare

Informationsmodell Foma Sidan 16 av 120 uppdragsgivare () - Person som beställer undersökning. Den organisation som antingen finansierar hela eller delar av ett projekt eller beställar ett enstaka prov/en enstaka analys. Det kan finnas flera beställare till ett projekt/prov. I det fallet behöver man reda ut vem eller vilka som ska ha rättigheterna till de observerade egenskaperna. adress - fakturainformation - kontaktperson - namn - organisationsnummer - Ägare () - Organisation som äger rättigheterna till egenskapsvärdet.

Informationsmodell Foma Sidan 17 av 120 Fysiskt prov En beskrivning av information relaterad till ett fysiskt prov. Nedanstående bild ändrades senast 2010-11-02 00:30:05. kan referera till Observ erad egenskap 0..* 1 versionshistorik referensobjekt 1 0..1 Observ ationsobjekt namn position Observ ationstillfälle Inhämtningstidpunkt Observationstidpunkt Planeringsdatum status = Planerad 1 beskriver egenskaper i tas från/ur 1..* Egenskapstidpunkt egenskapsvärde enhet Granskningstidpunkt insamlingsdatum kostnad kvalitet Källa licens Observationstidpunkt sekretess variabelnamn varians beskriver 1..* egenskaper i 0..1 resulterar i analyseras enligt Observationsmetod Labb-/Analysmetod ::Observationsmetod detektionsgräns Precision ::Metod beskrivning namn Prov tagare Roll Utrustning Prov tagningsutrustning tas med tas med 0..* 0..* Fysiskt prov ankomsttidpunkt Journalnummer kommentar mängd ProvId Provstatus tas av Observ ationsprotokoll datum kommentar Prov tagningsmetod del av väljs enligt förvaras i transporteras i tas vid kan förvaras i förvaras i Metod Prov hanteringsmetod ::Metod beskrivning namn föreskriver Behållare material Emballage Prov tagningsposition Förv aring adress arkivplats föreskriver Detta diagram presenterar en delmängd av informationsmodellen. Provtagare () - Roll/person som tagit provet. Om flera personer varit inblandade i provtagning är provatagaren den som varit ansvarig för provtagningen. Provtagare kan vara den intresserade allmänheten (t.ex. hushållningssällskapet), markägaren, inhyrda konsulter, kommunansställda, SLU's egen personal, privatpersoner.

Informationsmodell Foma Sidan 18 av 120 Behållare () - Behållare för förvaring och transport av fysiska prover. kan t.ex. vara flaskor. material - Emballage () - Material som behållare läggs i. Förvaring () - förvaring av fysiska prover och protokoll. Kan vara tillfällig eller avse slutförvaring (arkivering). Inte alla prover arkiveras dock. adress - Arkivets besöksadress. arkivplats - Provats plats i arkivet. Fysiskt prov () - En fysisk representation av ett observationsobjekt som tas med hem till institutionen för närmare studier. Exempel på fysiska prover är jordprover och vattenprover. ankomsttidpunkt - Tidpunkt då provet ankommit till laboratoriet eller motsvarande. Om provet inte inkommit finns ingen tidpunkt. Journalnummer - Journalid är på vattenlabb ett löpnummer som sätts efter i vilken ordning proven inkommer till labb. kommentar - mängd - ProvId - Unik identitet för provet. Sätts i samband med att försöksplanen upprättas eller uppdateras. Provstatus - Provets status kan vara planerat, ankommet, registrerat, förberett, analys påbörjad, färdiganalyserat, arkiverat, förstört etc. Observationsprotokoll () - Protokoll förs av provtagaren vid provtagningstillfället. Dokumentation över hur provet anskaffades. I praktiken kan ett protokoll avse fler än ett prov och kan dessutom innehålla resultatet för mätningar gjorda på plats (in situ), t.ex. avläsningar av temperatur, vattensikt och vattennivå. datum - kommentar - Provtagningsposition () - Position där provet inhämtas, eller därifrån observationen görs. Enbart intressant för att kunna hitta till platsen. Är inte alltid nödvändig. En position kan ha en form/yta. Labb-/Analysmetod () - Metod för laboratorieanalys av fysiska prover i syfte att erhålla den observerade egenskapen. Provhanteringsmetod () - Metod för hantering av fysiska prover. Består av ett antal delmetoder. Dessa kan vara beskrivna i ett eller flera olika dokument. Provtagningsmetod () - Metod för provtagning/insamling, t.ex. ruttnerhämtare. Observationstillfälle () - Ett tillfälle då observationer och/eller provtagningar genomförs. Information knuten till observationsaktiviteten. En observation kan men måste inte ingå i en försökplan. Inhämtningstidpunkt - Tidpunkt då observationsresultatet inhämtades, t.ex. kan en logger registrera vattennivåer varje timme, medans mätvärdena inhämtas varannan vecka. Observationstidpunkt - Tidpunkt då observationen faktiskt genomfördes (kan skilja från det planerade datumet). Kan också vara en tidsperiod, t.ex. två veckor.

Informationsmodell Foma Sidan 19 av 120 Planeringsdatum - Den dag då observationen var planerad att genomföras. status - En observations status kan vara (bl.a.); planerad, genomförd, inställd, uppskjuten. Alla planerade observationer genomförs inte. Alla genomförda observationer är inte planerade i förväg. Observerad egenskap () - En observerad egenskap är ett resultat av antingen en fältobservation (in situ) eller en labbanalys av ett fysiskt prov (ex situ). Egenskapen tillldelas ett (mät)värde. som erhålls från provobjektet. Definition av ex situ: Observation som kräver att man tar ett prov från provplatsen till ett laboratorium eller motsvarande för analys. Det krävs då att man hanterar metadata och spårbarhet från det fysiska provet till egenskapsvärdet. Skillnaden mellan egenskapsvärden in situ och ex situ är framförallt att vid egenskapsvärden in situ finns det inget fysiskt prov att hantera spårbarhet för. Här beskrivs de attribut som är gemensamma för samtliga egenskaper, oavsett vad egenskapen gäller. Till exempel handlar det om attribut som har med kvalitetssäkring och spårbarhet att göra. Många olika typer av egenskaper kan observeras. Några exempel är: Markfysik väderdata vattenkemi skador (beskrivning, orsak, position) Händelse Bebyggelse Avlopp Inom vattenkemi registreras bl.a. följande egenskaper : Ca, CI, HCO3, K, Kond, Mg, Na, NH4_N, NO3_N, NPOC, ph, PO4_pf, SO4_S, Susp, Tot_N, Tot_P, Inom mark och gröda registreras bl.a. följande egenskaper: aciditet, arsenikkoncentration, bly, bor, effektiv basmättnadsgrad, effektiv katjonbyteskapacitet, förråsfosfor, humushalt, kadmium, karbonatkol, kol-kvävekvot, koppar, krom, kvicksilver, kvot p-ai/p-hci, kväve, lättlöslig fosfos, mangan, ph, selen, svavel, utbytbart kalcium, utbytbart kalium, utbytbart magnesium, zink, Inom pesticider registreras bl.a. följande egenskaper : BAM, Bentazon,, atrazindesetyl, MCPA, atrazin, glyfosat, fluroxipyr, diklorprop, mekoprop I, soproturon, AMPA, klopyralid, kvinmerak, terbutylazin, metazaklor, atrazindesisopropyl, terbutylazindesetyl, hydroxyatrazin, fenoxaprop, cyanazin, simazin, etofumesat, dimetoat, metamitron, 2,4-D, metsulfuronmetyl, Tifensulfuronmetyl, Kloridazon, Diuron, Bitertanol, Hexazinon, Imazapyr, Difenylamin, Dikamba, Tribenuronmetyl, amidosulfuron, lindan, pirimikarb, metalaxyl, aklonifen, azoxystrobin, diflufenikan, terbutryn, cyprodinil, fluazinam, karfentrazonetyl, diklobenil, DNOC, DDT, DMST m.fl. Beorende på vad det är för lokal eller föremål obesrveras olika egenskaper. T.ex. så observeras dikning/dränering för marklokaler. För vattenlokaler observeras transporter av olika egenskaper. Egenskapstidpunkt - Den tidpunkt som den observerade egenskapen avser. Det finns fyra tidpunkter att hålla reda på avseende de observerade egenskaperna. Under vilken tidsperiod ett prov är insamlat, när provet hämtas in, när provet analyseras på labb och för vilken tid den observerade egenskapen är giltig. För observationer i fält är alltid insamlingstidpunkt och observationstid samma. Exempel: Vatten kan samlas in i kontinuerligt i en flaska under en vecka (t.ex. v.26). Denna flaska kan sedan hämtas och köras till labbet på måndag v. 27 för att sedan analyseras på tisdagen.

Informationsmodell Foma Sidan 20 av 120 Egenskapstidpunkten är då v. 26, insamlingsdatumet måndag v.27 och anaysdatumet tisdag v.27. egenskapsvärde - Det egenskapsvärde som observerats. enhet - Granskningstidpunkt - Den tidpunkt då egenskapsvärdet granskades och aktuell kvalitetsstatus definierades. insamlingsdatum - datum då egenskapsvärdet samlades in kostnad - Fakturerbar kostnad för att ta fram egenskapsvärdet. kvalitet - Den kvalitetsnivå som deklarerats för egenskapsvärdet. Kan t.ex. vara preliminär/ej granskad, godkänd, osäker, fel, korrekt. Källa - En observerad egenskap spåras till ett fysiskt prov eller någon form av protokoll (fältprotokoll) från observationstillfället. licens - Den licensform som omfattar egenskapsvärdet. Observationstidpunkt - Tidpunkt då egenskapen observerades/beskrevs (i fält eller på labb) sekretess - Om det individuella egenskapsvärdet får distribueras och presenteras. variabelnamn - Den benämning eller det namn som normalt används om egenskapen, t.ex. fosforhalt, termperatur, biomassa. varians - Observationsobjekt () - Det finns två huvudtyper av observationsobjekt; observationslokaler och observationsföremål. Antingen så studerar man ett område och räknar där antalet förekomster av någonting (observationslokal) eller så studerar men ett föremåls beskaffenhet (observationsföremål). Observationsobjektet väljs ut så att det skall vara representativt för det man vill studera och definierar den kategori av data (de egenskaper) som ska mätas; t.ex.: matjord, 0-20 cm. kemikaliehalt i vatten, bottenfaunaförekomst på mjukt substrat, förekomst av fågelart i strandkant. hel sjö, mark, lakvatten, ytvatten 0-0,5 m, ytvatten 0-2 m, grundvatten, sjöbotten, sublitoral botten Provobjektet anger med andra ord vad egenskapen representerar. Vid fysisk provtagning är observationsobjektet det man tar ett prov av/ur vilket definieras av frågeställningen. Några exempel: Är det fysiska provet en liter vatten så är observationslokalen vatten, t.ex. sjövattnets ytskikt. Är det fysiska provet en trädkrona så är observationsföremålet ett träd, är det fysiska provet ett träd så är observationslokalen skogen eller marken etc. Ett observationsobjekt kan ha vissa "normalegenskaper" som används som jämförelseegenskaper/tröskelvärden vid kvalitetssäkring. Dessa normalegenskaper läggs på ett

Informationsmodell Foma Sidan 21 av 120 "referensobservationsbjekt" som länkas till det aktuella observationsobjektet. namn - position - Positionsangivelse för observationsobjektet (föremålet eller lokalen). Positionen kan vara en punkt eller en yta/område. Provtagningsutrustning () - Utrustning för att ta fysiska prover. Utrustningen som kopplas till ett prov är det specifika exemplar som används vid inhämtning av provet, alternativt typ av utrustning. Kan innehålla attribut såsom volym, längd etc. Exempel på provtagningsutrustning är håvar, borrar, hinkar, spadar m.m. Behållare () - Behållare för förvaring och transport av fysiska prover. kan t.ex. vara flaskor. material - Emballage () - Material som behållare läggs i. Fysiskt prov () - En fysisk representation av ett observationsobjekt som tas med hem till institutionen för närmare studier. Exempel på fysiska prover är jordprover och vattenprover. ankomsttidpunkt - Tidpunkt då provet ankommit till laboratoriet eller motsvarande. Om provet inte inkommit finns ingen tidpunkt. Journalnummer - Journalid är på vattenlabb ett löpnummer som sätts efter i vilken ordning proven inkommer till labb. kommentar - mängd - ProvId - Unik identitet för provet. Sätts i samband med att försöksplanen upprättas eller uppdateras. Provstatus - Provets status kan vara planerat, ankommet, registrerat, förberett, analys påbörjad, färdiganalyserat, arkiverat, förstört etc. Förvaring () - förvaring av fysiska prover och protokoll. Kan vara tillfällig eller avse slutförvaring (arkivering). Inte alla prover arkiveras dock. adress - Arkivets besöksadress. arkivplats - Provats plats i arkivet. Observationsprotokoll () - Protokoll förs av provtagaren vid provtagningstillfället. Dokumentation över hur provet anskaffades. I praktiken kan ett protokoll avse fler än ett prov och kan dessutom innehålla resultatet för mätningar gjorda på plats (in situ), t.ex. avläsningar av temperatur, vattensikt och vattennivå. datum - kommentar - Provtagare () - Roll/person som tagit provet. Om flera personer varit inblandade i provtagning är provatagaren den som varit ansvarig för provtagningen. Provtagare kan vara den intresserade allmänheten (t.ex. hushållningssällskapet), markägaren, inhyrda konsulter, kommunansställda, SLU's egen personal, privatpersoner. Provtagningsposition () - Position där provet inhämtas, eller därifrån observationen görs. Enbart intressant för att kunna hitta till platsen. Är inte alltid nödvändig.

Informationsmodell Foma Sidan 22 av 120 En position kan ha en form/yta.

Informationsmodell Foma Sidan 23 av 120 Metoder En beskrivning av information relaterad till olika metoder och hur dessa metoder hänger ihop. Nedanstående bild ändrades senast 2010-11-02 00:31:17. Instruktion har Roll förklarar användning av Metod beskrivning namn är ett slags är ett slags används enligt Utrustning Benämning Beskrivning Inköpsår Märke Skötselinstruktion Ägare Observ ationsmetod detektionsgräns Precision Prov hanteringsmetod del av Destruktionsmetod del av är ett slags är ett slags del av Prov tagningsmetod Labb-/Analysmetod Fältobserv ation Transportmetod är ett slas Bildanalys Inv entering Arkiv eringsmetod Samlingsprov tagning Diagrammet är en delmängd av informationsmodellen.

Informationsmodell Foma Sidan 24 av 120 Arkiveringsmetod () - Bildanalys () - Bildanalys är en observationsmetod som används vid analys och tolkning av flygfoton, satellitbilder och andra fotografier. Destruktionsmetod () - Metod för förstöring av fysiska prover. Används troligen enbart vid risk för farligt avfall. Fältobservation () - Metoden för fältobservation beskriver hur man arbetar i fält. Instruktion () - Alla metoder har en instruktion för hur man går tillväga. T.ex. finns det instruktioner för provtagning, inventering och transport av prover. Inventering () - Ett specialfall av fältobservation är när man gör en inventering, dvs går ut i fält och räknar antal individer i en lokal. Labb-/Analysmetod () - Metod för laboratorieanalys av fysiska prover i syfte att erhålla den observerade egenskapen. Metod () - Gemensamma egenskaper för alla typer av metoder som används vid forskning/undersökning. beskrivning - namn - Beskrivande namn av metoden, t.ex. "med ruttnerhämtare", "med kvantitativ håv", "med ekmanhämtare" för olika provtagningsmetoder. Provhanteringsmetod () - Metod för hantering av fysiska prover. Består av ett antal delmetoder. Dessa kan vara beskrivna i ett eller flera olika dokument. Provtagningsmetod () - Metod för provtagning/insamling, t.ex. ruttnerhämtare. Samlingsprovtagning () - Prover från en tidsperiod blandas ihop till ett fysiskt prov. T.ex. kan vattenprover tas varje timme under ett dygn eller en två veckorsperiod. Transportmetod () - Metod för transport av fysiska prover från provtagningspunkten till labb. Observationsmetod () - Observationsmetoden definierar hur man går tillväga för att inhämta information om en egenskap. Det finns olika typer av observationsmetoder beroende på om de används i fält, på labb eller någon annanstans. Varje egenskap har sin egen observationsmetod. Exempel på observationsmetoder som används i fält är avläsning av termometer, en observationsmetod som används ex situs är avläsning med hjälp av en ph-mätare. Exempel på metoder är; att avläsa en temperatur på plats och skriva ner i ett fältprotokoll, att identifiera lavar som växer på grenar och skriva in i ett protokoll, eller att analysera ph-halt i ett vattenprov med ett analysinstrument på ett laboratorium. detektionsgräns - En metod har en begränsning i hur små egenskapsvärden den kan detektera.

Informationsmodell Foma Sidan 25 av 120 Precision - En observationsmetod har en viss högsta precision i egenskapsvärdet. Utrustning () - Benämning - Beskrivning - Inköpsår - Märke - Skötselinstruktion - Ägare - Roll () - En person kan ha ett antal olika roller, liksom en roll kan innehas av flera olika personer. Vissa roller kan dock enbart innehas av juridiska personer. Olika roller är relevanta i olika sammanhang. Några exempel på olika roller är; I relation till egenskapsvärdet: - Granskare (godkänner egenskapsvärdet) - Observatör - Rättighetsinnehavare - Ägare I relation till ett fysiskt prov: - Provtagare I relation till kommentarer: - Portalanvändare - Undersökningsledare I relation till projektet: - Leverantör - Handläggare - Undersökningsledare Arkiveringsmetod () - Bildanalys () - Bildanalys är en observationsmetod som används vid analys och tolkning av flygfoton, satellitbilder och andra fotografier. Destruktionsmetod () - Metod för förstöring av fysiska prover. Används troligen enbart vid risk för farligt avfall. Fältobservation () - Metoden för fältobservation beskriver hur man arbetar i fält. Instruktion () - Alla metoder har en instruktion för hur man går tillväga. T.ex. finns det instruktioner för provtagning, inventering och transport av prover. Inventering () - Ett specialfall av fältobservation är när man gör en inventering, dvs går ut i fält och räknar antal individer i en lokal. Labb-/Analysmetod () - Metod för laboratorieanalys av fysiska prover i syfte att erhålla den observerade egenskapen.

Informationsmodell Foma Sidan 26 av 120 Labb-avtal () - Avtal om laboratorieanalys av ett visst antal prover, vid en eller flera tidpunkter, enligt ett visst sätt med leverans på ett visst format. Metod () - Gemensamma egenskaper för alla typer av metoder som används vid forskning/undersökning. beskrivning - namn - Beskrivande namn av metoden, t.ex. "med ruttnerhämtare", "med kvantitativ håv", "med ekmanhämtare" för olika provtagningsmetoder. Provhanteringsmetod () - Metod för hantering av fysiska prover. Består av ett antal delmetoder. Dessa kan vara beskrivna i ett eller flera olika dokument. Provtagningsmetod () - Metod för provtagning/insamling, t.ex. ruttnerhämtare. Samlingsprovtagning () - Prover från en tidsperiod blandas ihop till ett fysiskt prov. T.ex. kan vattenprover tas varje timme under ett dygn eller en två veckorsperiod. Transportmetod () - Metod för transport av fysiska prover från provtagningspunkten till labb.

Informationsmodell Foma Sidan 27 av 120 Observation En beskrivning av information relaterad till observationer. Nedanstående bild ändrades senast 2010-11-02 00:36:28. Observ erad egenskap 0..* versionshistorik Egenskapstidpunkt 1 egenskapsvärde enhet Granskningstidpunkt insamlingsdatum kostnad 1..* kvalitet Källa licens Observationstidpunkt kan 0..* referera till sekretess variabelnamn varians resulterar i 0..* beskriver egenskaper i Metod Observ ationsmetod detektionsgräns Precision används för att observera Observ ationsobjekt namn position 0..1 referensobjekt 1 observerar 1..* Mätning anmärkning egenskap status tidpunkt 1..* görs vid Observ atör använder Roll deltar vid Observ ationstillfälle Inhämtningstidpunkt Observationstidpunkt Planeringsdatum status = Planerad avser Observ ationsutrustning inköpsår leverantör namn Observ ationskommentar Observationskommentar () - Observationsmetod () - Observationsmetoden definierar hur man går tillväga för att inhämta information om en egenskap. Det finns olika typer av observationsmetoder beroende på om de används i fält, på labb eller någon annanstans. Varje egenskap har sin egen observationsmetod. Exempel på observationsmetoder som används i fält är avläsning av termometer, en observationsmetod

Informationsmodell Foma Sidan 28 av 120 som används ex situs är avläsning med hjälp av en ph-mätare. Exempel på metoder är; att avläsa en temperatur på plats och skriva ner i ett fältprotokoll, att identifiera lavar som växer på grenar och skriva in i ett protokoll, eller att analysera ph-halt i ett vattenprov med ett analysinstrument på ett laboratorium. detektionsgräns - En metod har en begränsning i hur små egenskapsvärden den kan detektera. Precision - En observationsmetod har en viss högsta precision i egenskapsvärdet. Observationstillfälle () - Ett tillfälle då observationer och/eller provtagningar genomförs. Information knuten till observationsaktiviteten. En observation kan men måste inte ingå i en försökplan. Inhämtningstidpunkt - Tidpunkt då observationsresultatet inhämtades, t.ex. kan en logger registrera vattennivåer varje timme, medans mätvärdena inhämtas varannan vecka. Observationstidpunkt - Tidpunkt då observationen faktiskt genomfördes (kan skilja från det planerade datumet). Kan också vara en tidsperiod, t.ex. två veckor. Planeringsdatum - Den dag då observationen var planerad att genomföras. status - En observations status kan vara (bl.a.); planerad, genomförd, inställd, uppskjuten. Alla planerade observationer genomförs inte. Alla genomförda observationer är inte planerade i förväg. Observationsutrustning () - Utrustning som används för observationen. Kan vara personlig eller fast monterad/stationär. Analysinstrumentet används enligt analysmetoden för att observera det fysiska provets egenskaper. Varje analysinstrument kalibreras vilket gör att två instrument faktiskt kan ge olika observationer och det är därför viktigt att veta vilket instrument som använts för vilken analys. Utrustning som används vid anskaffning. Det kan vara permanent utrustning, t.ex. regnmätare och system för dränering, eller utrustning som provtagaren tar med sig, t.ex. kikare. inköpsår - leverantör - namn - Mätning () - En observation som planeras bli utförd, eller har utförts, enligt en beställning. Till exempel analys av en viss kemiparameter i ett fysiskt prov som skall hämtas in, eller mätning på plats av en annan kemiparameter. anmärkning - Fritextfält för noter. T ex om mätningen aldrig kommer att kunna genomföras, kan orsaken antecknas här. egenskap - Den benämning eller det namn som normalt används om egenskapen. T ex fosforhalt, temperatur, biomassa. status - Kan vara "planerad", "pågående", "genomförd" eller "omöjlig". tidpunkt - När en observation är planerad att utföras. Det kan även vara en period, eller ett intervall för upprepning. Observerad egenskap () - En observerad egenskap är ett resultat av antingen en fältobservation (in situ) eller en labbanalys av ett fysiskt prov (ex situ). Egenskapen tillldelas ett (mät)värde. som erhålls från provobjektet. Definition av ex situ: Observation som kräver att man tar ett prov från provplatsen till ett laboratorium eller motsvarande för analys. Det krävs då att man hanterar metadata och spårbarhet från det fysiska provet till egenskapsvärdet. Skillnaden mellan egenskapsvärden in situ och ex situ är framförallt att vid egenskapsvärden in situ finns

Informationsmodell Foma Sidan 29 av 120 det inget fysiskt prov att hantera spårbarhet för. Här beskrivs de attribut som är gemensamma för samtliga egenskaper, oavsett vad egenskapen gäller. Till exempel handlar det om attribut som har med kvalitetssäkring och spårbarhet att göra. Många olika typer av egenskaper kan observeras. Några exempel är: Markfysik väderdata vattenkemi skador (beskrivning, orsak, position) Händelse Bebyggelse Avlopp Inom vattenkemi registreras bl.a. följande egenskaper : Ca, CI, HCO3, K, Kond, Mg, Na, NH4_N, NO3_N, NPOC, ph, PO4_pf, SO4_S, Susp, Tot_N, Tot_P, Inom mark och gröda registreras bl.a. följande egenskaper: aciditet, arsenikkoncentration, bly, bor, effektiv basmättnadsgrad, effektiv katjonbyteskapacitet, förråsfosfor, humushalt, kadmium, karbonatkol, kol-kvävekvot, koppar, krom, kvicksilver, kvot p-ai/p-hci, kväve, lättlöslig fosfos, mangan, ph, selen, svavel, utbytbart kalcium, utbytbart kalium, utbytbart magnesium, zink, Inom pesticider registreras bl.a. följande egenskaper : BAM, Bentazon,, atrazindesetyl, MCPA, atrazin, glyfosat, fluroxipyr, diklorprop, mekoprop I, soproturon, AMPA, klopyralid, kvinmerak, terbutylazin, metazaklor, atrazindesisopropyl, terbutylazindesetyl, hydroxyatrazin, fenoxaprop, cyanazin, simazin, etofumesat, dimetoat, metamitron, 2,4-D, metsulfuronmetyl, Tifensulfuronmetyl, Kloridazon, Diuron, Bitertanol, Hexazinon, Imazapyr, Difenylamin, Dikamba, Tribenuronmetyl, amidosulfuron, lindan, pirimikarb, metalaxyl, aklonifen, azoxystrobin, diflufenikan, terbutryn, cyprodinil, fluazinam, karfentrazonetyl, diklobenil, DNOC, DDT, DMST m.fl. Beorende på vad det är för lokal eller föremål obesrveras olika egenskaper. T.ex. så observeras dikning/dränering för marklokaler. För vattenlokaler observeras transporter av olika egenskaper. Egenskapstidpunkt - Den tidpunkt som den observerade egenskapen avser. Det finns fyra tidpunkter att hålla reda på avseende de observerade egenskaperna. Under vilken tidsperiod ett prov är insamlat, när provet hämtas in, när provet analyseras på labb och för vilken tid den observerade egenskapen är giltig. För observationer i fält är alltid insamlingstidpunkt och observationstid samma. Exempel: Vatten kan samlas in i kontinuerligt i en flaska under en vecka (t.ex. v.26). Denna flaska kan sedan hämtas och köras till labbet på måndag v. 27 för att sedan analyseras på tisdagen. Egenskapstidpunkten är då v. 26, insamlingsdatumet måndag v.27 och anaysdatumet tisdag v.27. egenskapsvärde - Det egenskapsvärde som observerats. enhet - Granskningstidpunkt - Den tidpunkt då egenskapsvärdet granskades och aktuell kvalitetsstatus definierades. insamlingsdatum - datum då egenskapsvärdet samlades in kostnad - Fakturerbar kostnad för att ta fram egenskapsvärdet. kvalitet - Den kvalitetsnivå som deklarerats för egenskapsvärdet. Kan t.ex. vara preliminär/ej granskad, godkänd, osäker, fel, korrekt. Källa - En observerad egenskap spåras till ett fysiskt prov eller någon form av protokoll (fältprotokoll) från observationstillfället.