Elfiskeundersökningar i Torsås kommun, Kalmar län 2011

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun, Kalmar län 2011 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Torsås kommun Av: Carl-Johan Månsson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 INLEDNING 5 RESULTAT OCH DISKUSSION 7 Tätheter öring och ekologisk status 7 Brömsebäcken, nedströms bron vid Bröms 9 Grisbäcken, nedströms gamla riksvägen (Grisbäck) 11 Bruatorpsån, utmed kvarn Bruatorp 15 Bruatorpsån, nedan damm Vallmans göl 17 Applerumsån, Kvilla 500 m nedan bro 20 Strömby å, nedströms kvarn, Norra Gullabo 23 Bruatorpsån, Nedströms omlöp vid Åd 3:1 25 Glasholmsån, Uppströms Hagalund 28 DISKUSSION 31 REFERENSER 33 Bilaga. Elfiskeprotokoll samtliga lokaler, 2011 34 Datum: 2011-11-15 Referens/kontakt: Carl-Johan Månsson Fiskerikonsulent/fiskeribiolog Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar Telefon 0768-791531 E-post carl-johan.mansson@hushallningssallskapet.se Hemsida http://hs-h.hush.se/?p=86 Lake en missgynnad och numera rödlistad art (Nära hotad). Fångad i Bruatorpsån vid Bruatorp. Bild omslag: Tvåårig öring från Grisbäcken 2011 samt öringunge på 8 cm från Bruatorpsån 2011. 2

Förord På uppdrag av miljökontoret i Torsås kommun genomfördes kvantitativa elfiskeundersökningar i Torsås kommun på sju lokaler samt en lokal i Kalmar kommun under september 2011. Syftet med elfisket var att inventera och utvärdera fiskbeståndet i ån samt att följa upp utveckling och ta fram underlag för åtgärdsförslag kring statushöjande åtgärder. Elfiskeundersökningen utfördes av Hushållningssällskapets fiskerikonsulent Carl-Johan Månsson som också gjort all rapportering och sammanställning. Stan Weyns och Pernilla Landin från Torsås kommun var medhjälpare vid fisket. Sammanfattning I mitten av september genomförde Hushållningssällskapet i Kalmar elfiskeundersökningar på uppdrag av Torsås kommun. Syftet var att följa upp fiskbeståndets utveckling. Totalt undersöktes 8 lokaler, 7 i Torsås kommun och 1 i Kalmar kommun (strax norr om kommungränsen). Både havsvandrande och stationär (öring som ej vandrar ut i havet) öring fångades i varierande antal. Fångsterna var på flera lokaler lägre än vid tidigare provfisken som Hushållningssällskapet genomfört 2007-2010. Extremt höga flöden hösten 2010 kan vara en orsak. På ett par lokaler var vattenståndet högt vilket försvårar elfisket. Grumlingen och vattenfärgen var också stark på flera lokaler vilket kan innebära försämring, framför allt hos öringen. På sju av åtta lokaler fångades öring vilket är positivt och visar vattendragens höga bevarandevärde. Flertalet av lokalerna bedöms vara kärnområden för öringen. Goda tätheter av öring noterades i Brömsebäcken, Grisbäcken och Glasholmsån. Glasholmsån har ett skyddsvärt stationärt öringbestånd i den övre delen och den fiskade lokalen låg i bästa statusklassen: hög ekologisk status. I Grisbäcken fångades färre öringar än vid provfisket 2010, vilket drar ner klassningen till otillfredsställande status. Lokalen i Brömsebäcken hamnade i klassen god ekologisk status. De försämringar som föreligger i statusen beror på faktorer kopplade till vattensystemens egenskaper, exempelvis onaturligt snabb avrinning. Resultatet visar att vattendragen är känsliga för yttre påverkan. Viktiga åtgärder framöver är att få en jämnare vattenföring med olika typer av våtmarker, öka den vattenkemiska provtagningen och bevara fungerande miljöer/sträckor. Kostnadseffektiva åtgärder är att placera ut lekgrus och död ved vilket är en bristvara i vattendragen i Torsås kommun. Tabell 1. Elfiskelokaler och datum för elprovfiske i Torsås kommun 2011 samt lokalernas vattentemperatur, läge höjdmässigt och uppmätta ph. Vattendrag Lokal Provfisketillfälle Koordinater Vatten temperat ur C Höjd över havet m Brömsebäcken Nedströms bron vid Bröms 2011-09-14 624377, 151450 13,3 3 7,3 Grisbäcken Nedan gamla riksvägen 2011-09-14 624547, 151527 13,1 3 7,5 Bruatorpsån Utmed kvarn Bruatorp 2011-09-14 625725, 151640 14,5 6 7,4 Bruatorpsån Nedan Vallmans göl 2011-09-15 625345, 151200 13,4 12 7,1 Applerumsån Kvilla 500 m nedan bro 2011-09-15 625651, 151162 12,8 16 6,4 Strömby å Nedströms kvarn, Gullabo 2011-09-15 625975, 151082 13,1 26 5,7 Bruatorpsån Nedströms omlöp Åd 3:1 2011-09-16 625665, 151845 13,5 4 6,5 Glasholmsån Uppströms Hagalund 2011-09-16 626303, 151488 12,3 21 6,9 ph 3

Lokalernas läge, ekologisk status (fiskindex VIX) samt totalfångst av öring och förekomst av övriga arter 2011 Glasholmsån uppströms Hagalund Ekologisk status: Hög Öring total/100 m 2 : 19,0 st. Signalkräfta Strömby å kvarn Norra Gullabo Ekologisk status: Otillfredsställande Öring total/100 m 2 : 2,8 st. Mört Bruatorpsån kvarn Bruatorp Ekologisk status: Måttlig Öring total/100 m 2 : 3,2 st. Lake, Gädda Bruatorpsån nedströms omlöp Ådholmen Ekologisk status: Otillfredsställande Öring total/100m 2 : 3,4 st. Mört Applerumsån Kvilla Ekologisk status: Otillfredsställande Öring total/100 m 2 : 3,6 st. Abborre, Signalkräfta Bruatorpsån nedströms Vallmans göl Ekologisk status: Dålig Öring total/100 m 2 : 0 st. Abborre, Gädda, Ål, Mört, Gers Grisbäcken (Grisbäck) nedströms gamla riksvägen Ekologisk status: Otillfredsställande Öring total/100m 2 : 16,9 st. Storspigg, Signalkräfta Brömsebäcken nedströms bron vid Bröms Ekologisk status: God Öring total/100 m 2 : 20,7 st. Gädda, Signalkräfta Bakgrund Åarnas miljö, övergripande status och förhållanden Åarna i Torsås har liknande egenskaper och problembild. De är relativt små och med deras geografiska läge (sjöfattigt och torrt) är de utsatta för omfattande vattenståndsvariationer beroende på växlande torra perioder och kraftiga högflöden. Rensningar och utdikningar har gjort att den naturliga flödesrytmen rubbats och de biologiska förutsättningarna har påverkats negativt. Jordbruksmark dominerar i åarnas nedre delar vilket bidrar till snabb avrinning, en liten mängd död ved och svag beskuggning. I de övre delarna är det främst påverkan från skogsbruk där försurande ämnen och humusutflödet är stort. Avrinningen är mycket snabb och vårflodens 4

högre vatten har ofta bara en varaktighet på någon vecka. Sommartid kan vattenståndet nå kritiskt låga nivåer. Enligt den övergripande statusklassningen (2009) ligger Grisbäcken i sämsta klass: dålig ekologisk status. Bruatorpsån har god status i den nedre delen medan biflöden såsom Glasholmsån, Applerumsån, Strömby å och uppströms Torsås uppvisar måttlig till otillfredsställande ekologisk status. Brömsebäcken har måttlig status. Målet inom vattenförvaltningen är att vattendragen ska uppnå god ekologisk status till 2021. Bedömning av fisksamhället är en viktig del av detta. Flera av lokalerna som fiskades 2011 har fiskats tidigare av Hushållningssällskapet; 2007-2010. Vid fisket 2009 och 2010 var förhållandena bättre med lägre vattenstånd och lägre flöden. Vid årets fiske var det på flera lokaler, speciellt kvarnen i Bruatorp och vid Vallmans göl, högre vatten vilket gjorde det svårfiskat. I november 2010 regnade det mycket varvid åarna fick mycket höga flöden vilket bidrog till översvämningar. I flera vattendrag steg vattnet 1-1,5 m. Detta kan ha påverkat rom och fisk negativt genom ökad tillförsel av organiskt material, grumlig av vattnet och fysiologisk stress hos fisken. På vissa lokaler var vattnet kraftigt färgat 2011, troligen ett resultat av höga flöden. Föreliggande elfiske och rapport är en del i att följa upp utvecklingen av fiskestånden i vattendragen i Torsås kommun och ett led i att försöka förbättra statusen med olika åtgärder. Arbetet är en del i vattenförvaltningsarbetet där målet är god status och likaså en del i miljömålsarbetet Levande sjöar och vattendrag. Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på åtta lokaler (tabell 1). Inom dessa lokaler har provytor definierats. På provytorna har kvantitativa öppna elfisken utförts enligt utfångstmetoden vilka omfattat två st elfisken. Vid elfisket har ett bensindrivet elfiskeaggregat av märket Lugab använts. Efter varje fångstomgång har den erhållna fisken bedövats (MS 222) och protokollförts med avseende på art och antal. Fiskindividerna har längdmätts (mm) artvis. Efter avslutat fiske har all fisk återbördats till vattendraget. I samband med elfisket har också lokalen varit föremål för en utförlig beskrivning och dokumentation enligt följande: Lokalens längd och medelbredd har uppmätts och provytans areal beräknats. Vattendjupet på lokalen har uppmätts, maxdjup och medeldjup har noterats. Vattentemperaturen på lokalen har uppmätts. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats. Vattennivån på lokalen har uppskattats. Vattenhastigheten, bottensubstratet, vegetationen samt närmiljön på lokalen har klassificerats. Lokalens värde som biotop för laxfiskungar har bedömts enligt skalan 0=dålig (ej lämplig), 1=god (intermediär) och 2= mycket god (lämplig). Lokalen har fotograferats. Strömriktningen visas med pil på bilderna. ph (surhetsgraden) har uppmätts på lokalen. 5

Elfiskeundersökningarna har i övrigt skett enligt den metodik som finns redovisad i Miljöhandboken (elfiske i rinnande vatten och lokalbeskrivning). Fångstdata har rapporterats in till Fiskeriverkets provfiskedatabas för vattendrag som finns tillgänglig på www.fiskeriverket.se Analys och utvärdering Vid kvantitativa elfiskeundersökningar kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom den avfiskade provytan beräknas. Metoden bygger på att fångsterna vid en serie identiskt utförda fiskeomgångar inom en given yta successivt sjunker vid ett korrekt utfört elfiske. Detta ger att det föreligger ett linjärt samband mellan fångsten i de olika fångstomgångarna och den ackumulerade fångsten utifrån vilket populationsuppskattningar kan göras. Populationsstorleken av de erhållna fiskarterna har skattats enligt Zippins metod för de olika lokalerna. I de fall fångsten av en art varit så liten att beräkningar inte varit möjliga att göra bygger redovisad beståndsstorlek på det faktiska antal individer som erhölls på lokalen. För att kunna jämföra populationsstorleken av arterna på elfiskelokalen med andra lokaler och tidigare elfisketillfällen har en omräkning utifrån provytans areal gjorts till individtäthet/100 m 2. Den beräknade totalpopulationen av en fiskart inom provytan har med andra ord dividerats med provytans areal (x 100). I resultatdelen av föreliggande rapport redovisas och kommenteras fångstresultaten från varje elfiskestation. VIX (VattendragsIndeX) är ett nytt fiskindex där bedömning av vattendragets ekologiska status görs utifrån ett standardiserat elprovfiske. Förutom ett antal omgivningsvariabler för den fiskade lokalen så används följande indikatorer: - Sammanlagd täthet av öring och lax - Andel individer från toleranta arter (exempelvis mört, abborre, ål, storspigg) - Andel lithofila (leker på sten och grus) individer (exempelvis öring, lake) - Andel toleranta arter - Andel intoleranta arter (exempelvis öring) - Andel laxfiskarter som reproducerar sig För varje elfiskad lokal presenteras ekologisk status enligt VIX sex indikatorer ovan där medelvärdet ger en samlad bedömning och generell påverkan. Indexen klassificeras enligt 5 klasser (p-värde 0-1, ju högre p-värde desto närmare opåverkat tillstånd); dålig, otillfredsställande, måttlig, god och hög där klass 1-2 innebär liten påverkan och klass 4-5 stark eller mycket stark påverkan. Gränsen för god ekologisk status går vid p-värde 0,46. Om den ekologiska statusen (generell påverkan) hamnar inom klasserna måttlig-dålig så kan VIX sidoindex VIXsm indikera försurning/morfologisk påverkan och VIXh kan indikera hydrologisk påverkan. Gränsen mellan måttlig och god status för VIXsm ligger på 0,432 och för VIXh på 0,430. För att med säkerhet bestämma påverkan på fisksamhället krävs i regel en tidsserie med standardiserade elfisken. När man gör slutliga bedömningar tas hänsyn till alla tillgängliga data som vattenkemi, omgivning, förhållanden, påverkan, historik mm. 6

Resultat och diskussion Totalt fångades vid elfiskeundersökningen 2011 följande 9 arter: öring, lake (NT- Nära hotad), ål (CR- Akut hotad), gädda, abborre, mört, gers, storspigg och signalkräfta. Storspigg var en ny art under provfisken i Grisbäcken. Tätheterna av öring (uträknat per 100 m 2 ) var överlag låga och varierade mellan 0 till 20,7 st. Flest öringar fångades i Brömsebäcken, Glasholmsån och Grisbäcken. Enda lokal där ingen öring fångades var Bruatorpsån, Vallmans göl. Tätheter öring per 100 m2, 2011 Öring >0+ Öring 0+ Antal (st)/100 m2 25 20 15 10 5 0 Brömsebäcken Bröms Grisbäcken Bruatorpsån Bruatorp Bruatorpsån Vallmans göl Applerumsån Kvilla Strömby å Bruatorpsån Ådholmen Glasholmsån Lokal Figur 1. Tätheter (antal/100 m 2 ) för öring på samtliga undersökta lokaler. Ekologisk status Gränsen för god ekologisk status går vid 0,46. Lokalerna uppvisar i de flesta fall en sämre ekologisk status jämfört med föregående år. Brömsebäcken uppvisar god status vid de senaste provfiskena. Det förefaller som om lokalerna påverkats negativt av någon eller flera faktorer. De mycket höga vattenflödena hösten 2010 kan vara en sådan. Vid elfisket 2011 var vattnet mycket starkt färgat på flera av lokalerna vilket kan ha betydelse. Klassningen av VIX är helt beroende på om laxfisk (öring) fångas eller ej. Då öring uteblir dras klassningen ner trots att det ibland handlar om ett flertal fiskarter fångade som bidrar till hög artrikedom. Ett exempel på detta är lokalen Vallmans göl, där ål fångades (rödlistad), som klassades som dålig status. Vissa lokaler har vid högre vattenflöden sämre förhållanden för laxfisk vilket bedöms påverka lokalen vid Vallmans göl. Tabell 2. Ekologisk status baserat på elfisken 2011 och tidigare. Samlat p-värde mellan 0-1 där ett högre värde har högre status. Färger markerar statusen; röd: dålig status, orange: otillfredsställande status, gul: måttlig status, grön: god status och blå: hög status. VIX-värde Brömsebäcken nedströms bron 19950926 0,00 Brömsebäcken nedströms bron 19960925 0,46 Brömsebäcken nedströms bron 20020715 0,55 Brömsebäcken nedströms bron 20110914 0,53 7

Grisbäcken nedströms gamla riksvägen 20100922 0,73 Grisbäcken nedströms gamla riksvägen 20110914 0,23 Applerumsån Kvilla 20090918 0,22 Applerumsån Kvilla 20110915 0,16 Bruatorpsån Ådholmen 20080922 0,29 Bruatorpsån Ådholmen 20090917 0,20 Bruatorpsån Ådholmen 20110916 0,27 Bruatorpsån kvarn Bruatorp 20070925 0,55 Bruatorpsån kvarn Bruatorp 20080922 0,64 Bruatorpsån kvarn Bruatorp 20090917 0,70 Bruatorpsån kvarn Bruatorp 20110914 0,44 Bruatorpsån nedströms Vallmans göl 20070925 0,00 Bruatorpsån nedströms Vallmans göl 20080922 0,16 Bruatorpsån nedströms Vallmans göl 20090918 0,15 Bruatorpsån nedströms Vallmans göl 20110915 0,00 Strömby å vid nedströms kvarn n:a Gullabo 0,26 Glasholmsån uppströms Hagalund 0,82 Samlad slutlig bedömning 2011 Brömsebäcken, Bröms: god status Grisbäcken, Grisbäck: måttlig status Applerumsån, Kvilla: otillfredsställande status Bruatorpsån, Ådholmen: otillfredsställande status Bruatorpsån, Bruatorp: god status Bruatorpsån, Vallmans göl: måttlig status Strömby å, Norra Gullabo: måttlig status Glasholmsån, Hagalund: hög status 8

Resultat per lokal Brömsebäcken, Nedströms bron vid Bröms (624377, 151450) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen är belägen nedanför svängen med start från en trädklunga av lönn till strömpartiet där en stor sten finns på östra sidan av ån. Provytan är 194 m 2 och består av strömmande vatten. Botten domineras av sten (10-20 cm) och lokalen har en skuggningsgrad av 80 %. Mossa finns i måttlig mängd på lokalen och död ved förekommer i liten mängd. Lokalen klassas som lämplig (mycket god, bästa klass) för uppväxande öring. Medelvattenstånd rådde vid provfisket och vattenhastigheten uppskattades till 0,7 m/s. Medeldjupet uppgick till 0,3 m och maxdjupet till 1,0 m. Närmiljön består av blandskog där lönn dominerar. Lokalen är fiskad 1995, 1996, 2002 och 2011. Elfiskeresultat 2011 Vid elfisket 2011 erhölls havsöring, gädda och signalkräfta. (tabell 3). Totalt fångades 30 öringar vid de två utfisken som genomfördes. Öring dominerade fångsten. Den totala tätheten av öring på sträckan var 20,7 st/100 m 2 vilket klassas som lågt. Längdfördelningen (figur 2) för öringen visar dominans av fisk i längd 150 mm vilket är tvååringar. Årsungar återfanns också på lokalen. Individtätheten för 0+öring var låg, för öring >0+ normal och för öring totalt låg. Tätheten för gädda var låg (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008). Tabell 3. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Brömsebäcken på lokalen nedan bron Bröms, 2011. Avfiskad areal: 194 m 2. 9

Art/grupp Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² Öring 0+ 6 87 98 79 4,2 Öring >0+ 24 105 195 130 16,5 Signalkräfta 2 99 100 98 1,0 Gädda 1 243 243 243 0,5 Brömsebäcken, Nedströms bron Bröms 20110914 Öring (n=30, 2 utfisken) 10 8 Antal (st) 6 4 2 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 Längd (mm) Figur 2. Längdfördelning hos öringen i Brömsebäcken. Bedömning enligt VIX och samlad bedömning p-värde 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 3. VIX för Brömsebäcken, lokal nedan bro vid Bröms, 2011. Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p-värde 0,46. Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 2 god status Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,40 10

VIXh (hydrologisk påverkan): 0,36 Täthet öring, andel lithofila individer och andel intoleranta arter låg i de sämre klasserna och indikerar en lägre täthet av öring än jämförelsevärdena. Detta kan vara ett resultat av de höga flöden som inträffade under hösten 2010. VIX låg i klassen god status vilket indikerar liten generell påverkan. Sammantaget uppvisar Brömsebäcken god ekologisk status gällande fiskbeståndet. Havsöring reproducerar sig kontinuerlig på lokalen och finns i godkända tätheter. Påverkan är liten och torde främst handla om hydrologin. Kommentarer och förbättringar Sträckan är viktig för fiskbeståndet då flera arter (id, mört, abborre, öring) leker på sträckan och öringen har här sitt troliga kärnområde. Individtätheten skulle öka om man lade i lekgrus och mer död ved. Bra beskuggning råder som är viktigt att bevara för att säkra lämplig vattentemperatur (10-15 C för öring). God vattentillgång under hela året är av stor betydelse för sträckan. Våtmarker högre upp i systemet skulle kunna jämna ut flöden under torrare perioder. De viktigaste åtgärderna är att bevara sträckans förhållanden och att lägga ut lekgrus. Lokalen har haft god ekologisk status vid de senaste provfiskena vilket indikerar relativt stabila förhållanden. Sträckan är en lämplig visningslokal för markägare och andra intresserade. En skylt kan sättas upp som beskriver öringens biologi och skyddet av öringen och vattendraget. Grisbäcken, Nedan gamla riksvägen (624547, 151527) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen sträcker sig från den lilla träbron (spången) till en linje från det röda huset. Provytan är 92 m 2 och består av strömmande vatten och en botten som domineras av finare sediment. Skuggningsgraden är 70 %. Mossa dominerar vattenvegetationen och finns i måttlig mängd. Död ved i vattnet förekommer i liten mängd. Lokalen klassas som lämplig uppväxtplats för öringar. Vattennivån uppgick till medelvattenstånd vid provfisket och vattenhastigheten uppskattades till 0,5 m/s. Medeldjupet uppgick till 0,2 m och maxdjupet till 0,6 m. Närmiljön domineras av blandskog med träslag som lönn, ek och al. Lokalen är fiskad 2010 och 2011. 11

Elfiskeresultat 2011 Vid elfisket 2011 erhölls havsöring, signalkräfta och storspigg (tabell 4). Totalt fångades 15 öringar vid de två utfisken som genomfördes. Öring dominerade fångsten. Den totala tätheten av öring på sträckan var 16,9 st/100 m 2 vilket klassas som lågt. 2010 var individtätheten på lokalen 88,3 st/100 m 2 vilket var betydligt högre. Längdfördelningen för öringen (figur 4) visar dominans av fisk i längd 150 mm vilket är tvååringar. Årsungar återfanns också på lokalen, dock i liten andel. Individtätheten för 0+öring var låg, för öring >0+ normal och för öring totalt låg (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008). Tabell 4. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Grisbäcken, på lokalen nedan gamla riksvägen, 2011. Avfiskad areal: 92 m 2. Art/grupp Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² Öring 0+ 3 91 92 89 3,3 Öring >0+ 13 163,5 210 143 13,6 Signalkräfta 7 63 104 10 9,1 Storspigg 1 55 55 55 1,8 12

Grisbäcken, Nedan gamla riksvägen, 20110914 Öring (n=15, 2 utfisken) 6 5 Antal (st) 4 3 2 1 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 Längd (mm) Figur 4. Längdfördelning hos öringen i Grisbäcken. Bedömning enligt VIX och samlad bedömning p-värde 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 5. VIX för Grisbäcken, lokal gamla riksvägen, 2011. Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p-värde 0,46. Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 4 otillfredsställande status Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,32 VIXh (hydrologisk påverkan): 0,26 Täthet av öring, andel toleranta individer, andel lithofila individer, andel toleranta arter och andel intoleranta arter sänker alla VIX-värdet. Det förefaller som om lokalen har försämrats från föregående år då statusen låg inom god. En kraftigare sedimentation tycktes föreligga på botten mot föregående år vilket kanske kan härledas de kraftiga flöden som inträffade i nov 2010. VIX 13

indikerar en betydande generell påverkan och är ett genomslag av alla låga indikatorer. Fångsten av spigg, som är en ny art vid elfisken i Grisbäcken, drar ned statusen. Sidoindexen indikerar att det finns en påverkan, som främst torde handla om morfologi och hydrologi. Mest påverkan indikeras av hydrologiska faktorer. Påverkan är av kraftig karaktär. Sammantaget visar Grisbäcken otillfredsställande status gällande fiskbeståndet och en försämring från föregående år har skett. Speciellt verkar det som årsungarna minskat vilket kan härledas föregående hösts reproduktion. Vattenkvaliteten är överlag bra. Det verkar som om nedgången handlar om ökad sedimentation och lägre reproduktionsframgång hos öringen. De höga flödena kan också ha inneburit stress hos den uppväxande öringen som kanske var tvungen att förflytta sig. Lokalen har få ståndplatser för öringen då vattenflödet är stort. Havsöring reproducerar sig kontinuerlig på lokalen och finns i normala tätheter vilket styrker lokalens bevarandevärde för Grisbäcken som helhet. Den samlade bedömningen är att lokalen, beroende på variationer hos öringens lekframgång (försämring mellan 2010 till 2011), har måttlig status. Otillfredsställande status är alltför sträng klassning. 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX 2011 2010 Figur 6. Jämförelse p-värden hos de sex indikatorerna och VIX åren 2010 och 2011 i Grisbäcken på lokalen nedan gamla riksvägen. Gräns för god status går vid p-värde 0,46. Kommentarer och förbättringar Lokalen utgör kärnområde för öringen i Grisbäcken. Viss nedgång föreligger för öringen i jämförelse mot 2010. Vattenflödena 2010 kan ha betydelse vilket kan ha bidragit till hög belastning av organiska material. Våtmarker som kan sedimentera partiklar och jämna ut flöden är därför mycket betydelsefullt för Grisbäcken. En våtmark har grävts nedanför lokalen bredvid ån på södra sidan för att förbättra vattenkvalitet ut till kusten och öka fiskreproduktion av gädda och abborre. En del buskar och träd har tagits ner intill ån på i närheten av våtmarken. Huruvida anläggandet av våtmarken har påverkat öringsträckan i någon grad är för tidigt att säga. Det är viktigt att vattennivåer tillgodoses och att öringen inte väljer att gå in i våtmarken där predationen ökar. 14

Sedimentationen av partiklar från områden uppströms är betydelsefullt att begränsa. Detta är viktigt att tänka på anläggande av näringsfällor och andra åtgärder i vattendraget. Det är viktigt att följa upp fiskbeståndets utveckling kommande år, lokalen vid Grisbäck bör elfiskas vartannat år och övriga sträckor i ån bör undersökas efter åtgärder. Flera vatten- och fiskförbättrande åtgärder är planerade i Grisbäcken där det bör betonas att uppföljning är viktig. De viktigaste åtgärderna för lokalen är att bevara skuggning, undvika kritiska lågvattennivåer och lägga ut lekgrus på några platser. Ytterligare död ved skulle gynna sträckan då fler ståndplatser skulle skapas. Bruatorpsån, Utmed kvarn Bruatorp (625725, 151640) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen sträcker sig från en stor al på norra sidan av ån till huset på samma sida. Provytan är 272 m 2 och består av forsande vatten. Högt flöde gjorde lokalen svårfiskad. Botten domineras av sten i storlek 10-20 cm och vattenvegetationen består främst av mossa med måttlig täckning. Skuggningsgraden är god: 70 % medan andelen död ved är mycket liten. Lokalen bedöms som lämplig för uppväxande öring. Vattennivån var hög vid provfisket och hastigheten uppskattades till 1 m/s. Medeldjupet uppgick till 0,3 m och maxdjupet till 0,7 m. Vattnet var grumligt och kraftigt färgat. Närmiljön består av blandskog där lönn och al dominerar. Lokalen är fiskad 2007, 2008, 2009 och 2011. Vid fisket 2011 utökades lokalen från ca 150 m 2 till 272 m 2 beroende på högt vattenflöde för att på så sätt öka den avfiskade kantzonsytan. 15

Elfiskeresultat 2011 Vid elfisket 2011 erhölls öring, gädda och lake (tabell 5). Totalt fångades 7 öringar, 1 gädda och 2 lakar. Den totala tätheten av öring var 3,2 st/100 m 2 vilket är lågt. Tätheten har varierat vid provfiskena 2007-2009; 41 st, 93 st, 60 st. Längderna hos de fångade öringarna varierade mellan 82-175 mm vilket representerar både ensomrig och 2-somrig fisk. Individtätheten för 0+öring var låg, för öring >0+ normal och för öring totalt låg. För gädda var tätheten låg medan det för lake var normalt (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008). Tabell 5. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Bruatorpsån, på lokalen utmed kvarn Bruatorp, 2011. Avfiskad areal: 272 m 2. Art/grupp Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² Öring 0+ 4 93,3 98 82 1,7 Öring >0+ 3 164,3 175 149 1,5 Lake 2 241,5 260 223 1,0 Gädda 1 128 128 128 0,4 Bedömning enligt VIX och samlad bedömning p-värde 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 7. VIX för Bruatorpsån, lokal utmed kvarn Bruatorp, 2011. Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p-värde 0,46. Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 3 måttlig status (nära god status) Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,29 VIXh (hydrologisk påverkan): 0,51 16

Tätheten av öring var låg på sträckan vilket drar ner VIX. VIX hamnar i måttlig klass, dock på gränsen till god. En försämring tycks ha inträtt sen tidigare år men det höga flödet som förelåg 2011 påverkar precisionen i elfisket och därmed resultatet. Sidoindex visar på en betydande påverkan av morfologiska förändringar och/eller försurning. Försurning skulle kunna vara en del av resultatet då de stora regnmängder som kom i november förra året kan ha påverkat romutvecklingen. Vattnet var starkt färgat vilket kan indikera stor organisk belastning. ph var vid fisketillfället på god nivå. Lake, som är missgynnad (rödlistkategori NT), fanns med i fångsten vilket är en art som är relativt känslig för surt vatten. Förekomst av öringungar indikerar ingen försurningspåverkan. Då både årsyngel och äldre öring erhölls i fångsten och det handlade om höga flöden bedöms statusen vara god. Kommentarer och förbättringar Lokalen är en av de viktigaste för öringen i Bruatorpsån. Omlöpet vid Åd har varit en lyckad åtgärd. Öringen reproducerar sig årligen på sträckan som har stort bevarandevärde både lokalt och regionalt. Den nedgång i öringtätheter som förelåg i årets fiske kan vara ett resultat av de extremt höga vattenflöden 2010. Vid fisket visade vattnet en stark färg och grumling vilket kan visa att den organiska belastningen från omgivande skogsmark är hög. Detta kan innebära sedimentation och att försurande humusämnen påverkar biologin. Det kan vara så att det kraftiga regnet förra året innebar en surchock vilket påverkade romutvecklingen. En ökad kontroll och utvärdering av vattenkemin skulle vara betydelsefull i Bruatorpsån och det är viktigt att skapa våtmarker i anslutning till skogsmark där partiklar kan sedimentera. Det finns planer på att åtgärda elfiskesträckan genom att lägga ut sten och grus. Detta skulle gynna hela sträckan då det finns lämpliga strömsatta områden även nedströms i ån. Mer död ved i vattnet skulle gynna fisken och en del större block skulle göra att fler ståndplatser för större fisk skapas. Lokalen och sträckan har stor biologisk funktion för Bruatorpsån och de viktigaste åtgärderna är att bibehålla statusen och ta ett helhetsgrepp om hela ån. Detta finns goda förutsättningar för då kommun, fiskarbetsgrupp (bildades 2011) och vattenråd är aktiva. Uppströms gäller det att begränsa påverkan från framför allt rensningar och skogsavverkningar nära ån. Kvarhållandet av vattnet i form av skapade våtmarker är viktigt även här. Bruatorpsån, Nedan Vallmans göl (625345, 151200) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen sträcker sig från ett stort buskage på norra sidan av ån upp till dammvallen. Provytan är 144 m 2 och består av strykande till forsande vatten. Högt flöde gjorde lokalen svårfiskad. Sten i fraktionen 2-10 cm dominerar botten och övervattenvegetation dominerar växtligheten i vattnet. Skuggningsgraden var mindre bra med en täckning på 40 % och andelen död ved var liten. Lokalen bedöms vara intermediär (god) med avseende på uppehållsplats för öringungar. Det relativt stora medeldjupet och jämnare botten gör dock öringen utsatt för predation. 17

Vattennivån var hög i samband med elfisket och vattenhastigheten uppskattades till 1 m/s. Medeldjupet uppgick till 0,5 m och maxdjupet till 1,0 m. Vattnet hade en kraftig färg och grumling. Närmiljön består av blandskog med främst salix, pil och al. Tomtmark med bebyggelse finns på sträckan. Lokalen har fiskats 2007, 2008, 2009 och 2011. Elfiskeresultat 2011 Vid elfisket 2011 erhölls gädda, ål, abborre, mört och gers (tabell 6). Ålen är en missgynnad art och rödlistad (kategori NT). Ingen öring erhölls. Totalt fångades 1 gädda, 1 ål, 15 abborrar, 4 mörtar och 1 gers. Artantalet var högt (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008). 2009 fångades hela 9 fiskarter vilket visar att lokalen hyser en hög biologisk mångfald. Individtätheten för gädda var normal, för abborre mycket hög och för mört normal (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008). Tabell 6. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Bruatorpsån, på lokalen nedan Vallmans göl, 2011. Avfiskad areal: 144 m 2. Art/grupp Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² Gädda 1 125 125 125 0,7 Ål 1 310 310 310 1,1 Abborre 15 57,5 115 40 14,9 Mört 4 120,8 149 65 3,1 Gers 1 45 45 45 0,7 18

Bedömning enligt VIX och samlad bedömning p-värde 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 8. VIX för Bruatorpsån på lokalen nedan Vallmans göl, 2011. Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p-värde 0,46. Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 5 Dålig status Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,00 VIXh (hydrologisk påverkan): 0,15 Ingen öring fångades på lokalen vilket gör den låga klassningen. Alla värden påverkas av detta faktum. En försämring verkar ha inträffat även här men mycket kan bero på det höga flödet. Några öringar erhölls vid fisket 2008 och 2009 (1 st) men ingen 2007 då vattenflödet var högre. Sidoindex visar på stark påverkan av försurning, morfologi och hydrologi. Dammen ligger precis uppströms lokalen vilket är ett definitivt vandringshinder för öringen och andra fiskarter. När vattennivån är hög är lokalen inte lämplig för uppväxande öring då stort predationstryck troligen råder. Ål fångades vilket egentligen borde höja statusen. Lake saknades i fångsten till skillnad mot 2007 och 2009. Överlag är lokalen artrik och dess status skulle gå att öka väsentligt med riktade åtgärder då uppvandrande större öring med all säkerhet uppehåller sig periodvis nedanför dammvallen. Kommentarer och förbättringar Lokalen hyser alltjämt många fiskarter och i årets provfiske dominerade abborre. Att ål förekommer på lokalen, vilket även fångades 2009, är positivt för ån som helhet. Det skulle vara positivt för fisken om vandringsväg skulle skapas vid dammen. Detta är komplicerat då hindret kan vara spridningsbarriär för signalkräftan. Flodkräftor finns uppströms i systemet. Ett provfiske (ej standardiserat) i Vallmans göl genomfördes 2011 där inga kräftor 19

fångades. Ett standardiserat kräftprovfiske med större ansträngning bör genomföras i dammen för att undersöka om det finns signalkräftor eller flodkräftor. Sträckan skulle gå att förbättra genom att lägga ut mer grus och sten i olika storlekar. För att gynna öringen skulle det krävas en mer varierad strömsträcka. Lokalen har ett undersökningsvärde då det är ett vandringshinder för fisk (och annan fauna). Det är betydelsefullt att samla in data innan eventuella åtgärder genomförs. Vallmans göl borde bli bättre undersökt gällande fisk och vattenkemi då dess miljö påverkar ån nedströms. Dammen har periodvis mycket grumligt vatten. Ål (rödlistkategori NT, nära hotad) från Bruatorpsån 2011. Totalt har två ålar fångats i Bruatorpsån vid Hushållningssällskapet elfisken, båda på lokalen nedströms Vallmans göl. Applerumsån, Kvilla 500 m nedan bro (625651, 151162) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen sträcker sig från en trädgrupp med ask på västra sidan av ån till en sväng där en stor sten finns på samma sida. Provytan är 200 m 2 och består av strömmande vatten. Vattenflödet var relativt högt på sträckan. Sten i storlekarna 10-20 cm dominerar botten och vattenvegetationen domineras av mossa med en måttlig täckning. Andelen död ved på lokalen är liten och skuggningen är hög med 90 %. Lokalen bedöms vara god för uppväxande öring, på gränsen till mycket god, och lämpligt lekgrus finns på några platser. Vattennivån var hög i samband med elfisket och hastigheten uppskattades till 0,7 m/s. Medeldjupet uppgick till 0,4 m och maxdjupet till 1,0 m. Vattnet hade en mycket kraftig färg och grumling. Närmiljön består av blandskog med främst lönn, hassel och ask. Lokalen har fiskats 2009 och 2011. 20

Elfiskeresultat 2011 Vid elfisket 2011 erhölls öring, abborre och signalkräfta (tabell 7). Totalt fångades 6 öringar, 2 abborrar och 1 signalkräfta. Den totala tätheten av öring var 3,6 st/100 m 2 vilket bedöms som lågt. Tätheten 2009 var betydligt högre; 39,1 st/100m 2. Individtätheten för öring 0+ (ensomrig) var låg, för öring >0+ låg och för öring totalt låg. Individtätheten hos abborre var normal (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008). Tabell 7. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Applerumsån, på lokalen Kvilla 500 m nedan bro, 2011. Avfiskad areal: 200 m 2. Art/grupp Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² Öring 0+ 3 79 85 70 2,1 Öring >0+ 3 226,7 268 158 1,5 Abborre 2 104 110 98 1,0 Signalkräfta 1 107 107 107 0,7 21

Bedömning enligt VIX och samlad bedömning p-värde 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 9. VIX för Applerumsån, lokal Kvilla 2011. Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIXvärde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p-värde 0,46. Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 4 otillfredsställande status Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,24 VIXh (hydrologisk påverkan): 0,21 Tätheten av öring var låg på sträckan vilket drar ner VIX. VIX hamnar i otillfredsställande klass och indikerar därmed en betydande generell påverkan. En klar försämring i fångst av öring visar att beståndet är känsligt. Abborre, som är en tolerant art, fångades 2011 vilket inte påträffades 2009. Nejonögon fångades 2009 men inte 2011 vilket kan ha att göra med högre vattennivåer 2011 och försämrad miljö. Sidoindexen visar på liknande påverkansgrad inom försurning/morfologi och hydrologi. ph mättes under provfisket till 6,4 vilket får betecknas som relativt lågt. Försurningen kan ha en betydande roll för öringens utveckling på sträckan. Mört fångades 2009, som är en känslig art för surt vatten, fångades inte 2011. Hydrologisk sätt är sträckan känslig både för flödestoppar och lågt vatten beroende på en hög grad av rensning nedströms. Fångst av årsyngel av öring visar att leken lyckades 2010. Statusbedömningen enligt fiskindex känns rättvis och visar att öringbeståndet fungerar men är av känslig karaktär. Kommentarer och förbättringar En viss försämring verkar ha inträffat men öring i olika storlekar (70-268 mm) fångades. Havsöring vandrar upp till lokalen och leker. Troligtvis handlar det om ett blandat bestånd i Applerumsån där både havsvandrande och stationära fiskar förekommer. Den mycket starka vattenfärgen och det relativt låga surhetsvärdet (ph) är viktigt att följa upp. Bättre övervakning av vattenkemin skulle behöva inledas. 22

Biotopförbättringar som skulle gynna lokalen är utläggning av lekgrus, död ved och att jämna ut flöden/minska sedimentationen genom våtmarker. Lokalen har ett stort bevarandevärde med sitt bestånd av öring. Avverkning av den betydelsefulla kantzonen skulle lätt kunna bidra till försämring. Strömby å, Nedströms kvarn, Norra Gullabo (625975, 151082) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen startar där ån smalnar av och sträcker sig till forsen nedströms bron (kvarnen). Provfiskeytan är 198 m 2 och består av strömmande vatten. Vid provfisket rådde högt vattenstånd. Botten domineras av sten i storlekarna 10-20 cm och på dessa växer främst mossa med en måttlig täckning. Viss övervattensvegetation förekommer på sträckan. Andelen död ved i vattnet är liten på lokalen medan beskuggningen var hög, 90 %. Lokalen bedöms som lämplig (bästa klass) för uppväxande öring (lämpligt bottensubstrat, flera ståndplatser samt vattenhastighet 0,2-1,0 m/s). Botten på sträckan är mycket varierad och lekgrus finns på flera platser. Vattenhastigheten uppskattades till 0,6 m/s. Medeldjupet uppgick till 0,2 m och maxdjupet till 0,5 m. Vattnet hade en mycket kraftig färg och grumling. Närmiljön består av blandskog med främst lönn och al. Inget tidigare provfiske har skett på sträckan. Elfiskeresultat 2011 Vid elfisket 2011 erhölls öring och mört (tabell 8). Totalt fångades 5 öringar och 4 mörtar. Den totala tätheten av öring var 2,8 st/100 m 2 vilket bedöms som lågt. Det handlar om ett stationärt öringbestånd på sträckan. 23

Individtätheten för öring 0+ (ensomrig) var låg, för öring >0+ låg och för öring totalt låg. Individtätheten för mört var normal (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008). Tabell 8. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Strömby å, på lokalen nedströms kvarn, 2011. Avfiskad areal: 198 m 2. Art/grupp Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² Öring 0+ 1 91 91 91 0,5 Öring >0+ 4 169,5 223 147 2,3 Mört 4 159,3 165 153 2,0 Bedömning enligt VIX och samlad bedömning p-värde 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 10. VIX för Strömby å, lokal nedströms kvarn, 2011. Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p-värde 0,46. Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 4 otillfredsställande status, på gränsen till måttlig status Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,38 VIXh (hydrologisk påverkan): 0,28 Tätheten av öring var låg på sträckan vilket drar ner VIX. VIX hamnar i otillfredsställande klass och indikerar därmed en betydande generell påverkan. Mört och öring var de enda fångade arterna och det handlade om äldre mörtar, (>3 år gamla). Sträckan är mycket lämplig för öring och en sidogren av ån (ej fiskad) innehåller också lämpliga biotoper. Fisken kan passera kvarnen. Sidoindex visar främst en stark påverkan från hydrologin i vattnet vilket troligen betyder mycket på sträckan. Försurningen kan också spela en stor roll för ekologin och vid fisket uppmättes mycket låga ph-värdet 5,7 (lägre än ph mål 6,0). Sträckan är troligen periodvis påverkad av försurning, där de låga tätheterna av yngre öring och mört indikerar detta. Statusbedömningen är 24

rättvis angående påverkansgraden, men av sträckans utseende och öringförekomst har den säkerligen periodvis klart bättre status. Lokalen bedöms ha måttlig status då yngre öring förekom. Kommentarer och förbättringar Provfisket var det första på sträckan och glädjande finns det en reproducerande öringstam. Sträckan är mycket lämplig för öring och går att förbättra ytterligare. Det handlar mer om förbättringar kring vattenkemi och hydrologi än om att förbättra biotopen. Det mörka och sura vattnet påvisar en försurningspåverkan med stort humusinflöde till ån. Vattenkemisk provtagning på någon punkt i ån bör inledas för att utreda om kalkning behövs för att upprätthålla miljömålen. Mer större sten och död ved skulle gynna fisken. Kvarnen i Norra Gullabo har kulturhistoriska värden som tillsammans med ett lokalt öringbestånd har stort bevarandevärde för sträckan som helhet. Sträckan skulle kunna utgöra ett bra exempel kring betydelsen av ett vattendrags variation. Skyltar som informerar besökare kan sättas upp. Uppföljning av elfisket 2011 bör ske inom den kommande 3-års perioden. Bruatorpsån, Nedströms omlöp vid Åd 3:1 (625665, 151845) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen är belägen i den västra åfåran vid Ådholmen, strax nedströms omlöpet (anlades 2004). Lokalen börjar vid den tredje stentröskeln sett nedströms och sträcker sig till den översta tröskeln. Det är främst vid dessa trösklar som vattenhastigheten ökar. Partierna mellan trösklarna håller djupare vatten. Provfiskeytan utgör 228 m 2 och består av strömmande vatten och vid tillfället rådde medelvattenstånd. Botten domineras av mindre block och vegetationen i vattnet består av mossa. Andelen död ved i vattnet är mycket liten och beskuggningen är god med 90 % yttäckning. Lokalen bedöms vara av intermedier klass (god) i avseende på lämplighet för uppväxande öring. Troligen är predationen från gädda hög på yngre fisk. Vattenhastigheten uppskattades till 0,6 m/s. Medeldjupet uppgick till 0,4 m och maxdjupet till 0,85 m. Vattnet hade en viss grumling och färg, men inte så stark som uppströms lokaler. Troligen fungerar dammen strax uppströms som sedimentationsbassäng. Närmiljön består av blandskog och tomtmark. Al och ek dominerar kantzonerna. Lokalen har fiskats 1995, 1996, 1999, 2008, 2009 och 2011. 25

Elfiskeresultat 2011 Vid elfisket 2011 erhölls öring och mört (tabell 9). Totalt fångades 7 öringar och 1 mört. Den totala tätheten av öring var 3,4 st/100 m 2 vilket bedöms som lågt. Individtätheten för öring 0+ (ensomrig) var låg, för öring >0+ normal och för öring totalt låg. Individtätheten för mört var normal (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008). Tabell 9. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Bruatorpsån, på lokalen nedströms omlöp Åd, 2011. Avfiskad areal: 228 m 2. Art/grupp Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² Öring 0+ 2 85,5 92 79 1,2 Öring >0+ 5 310,4 465 167 2,2 Mört 1 76 76 76 0,4 Bruatorpsån Nedströms omlöp vid Ådholmen Täthet /100m2 30 25 20 15 10 5 0 Öring 0+ Öring > 0+ 25 10,7 9 7,3 8 0 1,2 2,1 1 1 1995 1996 1999 2008 2009 2011 År 1,2 2,2 Figur 11. Tätheter vid provfisken vid Ådholmen 1995-2011. 26

Bedömning enligt VIX och samlad bedömning p-värde 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 12. VIX för Bruatorpsån, lokal nedströms omlöp Åd, 2011. Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p-värde 0,46. Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 4 otillfredsställande status, på gränsen till måttlig status Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,37 VIXh (hydrologisk påverkan): 0,16 Tätheten av öring var låg på sträckan vilket även drar ner VIX klassning även på denna lokal. VIX hamnar i otillfredsställande klass och indikerar därmed en betydande generell påverkan. Lokalen är inte optimal för öring då den saknar skyddsstrukturer för mindre fisk. Korta lämpliga strömsträckor finns också nedströms bron. Endast en mört fångades förutom öring vilket var något oväntat. Mörten var en 2-somrig fisk vilket antyder ett bra ph. En viss försämring har skett statusmässigt från 2008 till 2011. Låga tätheter av öringungar 2011 indikerar att en negativ påverkan på reproduktionen har skett. De höga flödena 2010 kan vara en faktor som inverkat starkt. Sidoindex visar att det är främst handlar om hydrologisk påverkan vilket bedöms vara riktigt. Försurning torde inte påverka lokalen nämnvärt då mört och öringungar fångades. Stor fisk fångades (46 cm) och ytterligare större öring observerades vid fisket. Stor havsöring fångas på sträckan på spö under vårarna. Statusklassningen bedöms ge ett rättvist resultat. Kommentarer och förbättringar Sträckan är mycket viktig för uppvandrande fisk och omlöpet har visat sig fungera. Det är viktigt att omlöpet har tillräckligt stor lockström ut i ån för att fisken ska vandra vidare. Igenväxning förekommer i omlöpet vilket skulle behöva rensas. Det verkar som en del öringar inte väljer att vandra upp i fiskvägen. Om detta beror på vald strategi eller att de inte hittar är svårt säga. Det är viktigt att fiskvägen håller tillräckligt med vatten hela året för att underlätta uppvandring. En öppning av dammen skulle gynna inte bara öring utan även andra fiskarter som nyttjar ån. 27

För vidare åtgärder är det viktigt att ta fram en modell för hur vattenregleringen ska fungera på bästa sätt för att gynna åns biologiska mångfald. Död ved är en bristvara även här. Det skulle vara värdefullt att veta hur mycket fisk som passerar omlöpet. En fiskräknare/fiskfälla skulle kunna installeras i omlöpet där uppvandrande fisk räknas. Fiskräknare är kostsamma men en fiskfälla i form av ryssja skulle kunna ge bra underlag till rimlig kostnad. Detta skulle ge en god bild av uppvandringens storlek och vilka arter som nyttjar fiskvägen. Glasholmsån, Uppströms Hagalund (626303, 151488) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen börjar vid en större ek på norra sidan av ån och sträcker sig till en större sten i kanten på södra sidan. Provfiskeytan är 104 m 2. Lokalen domineras av strömmande vatten och vattennivån vid fisket var hög. Botten domineras av block i storleken 20-30 cm och mossa dominerar vegetationen i vattnet. Andelen död ved i vattnet är liten och beskuggningen uppgick till 80 %. Lokalen är lämplig (bästa klass) för uppväxande öring. Vattenhastigheten uppgick till 0,7 m/s. Medeldjupet var 0,2 m medan maxdjupet var 0,8 m. Vattnet hade en viss grumling och färg. Närmiljön består av blandskog och i kantzonerna växer al och gran. Skogshygge finns på norra sidan av ån. Uppströms har skuggningen minskat i ån beroende på skogsbruk. Inget tidigare provfiske har utförts på sträckan. 28

Elfiskeresultat 2011 Vid elfisket 2011 erhölls öring och signalkräfta (tabell 10). Totalt fångades 15 öringar och 3 signalkräftor. Den totala tätheten av öring var 19,0 st/100 m 2 vilket bedöms som högt. Individtätheten för öring 0+ (ensomrig) var normal, för öring >0+ normal och för öring totalt hög (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008). Tabell 10. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Glasholmsån, på lokalen uppströms Hagalund, 2011. Avfiskad areal: 104 m 2. Art/grupp Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² Öring 0+ 5 76,4 86 69 8,7 Öring >0+ 10 153,4 208 122 10,3 Signalkräfta 3 45,7 107 10 3,8 Glasholmsån, Uppströms Hagalund, 20110916 Öring (n=15, 2 utfisken) 4 3 Antal (st) 2 1 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 210 220 Längd (mm) Figur 13. Längdfördelning hos öringen i Glasholmsån. Dominerade gjorde 0+ öring runt 70 mm och 2-årig öring runt 140 mm. Reproduktionen är god hos detta stationära öringbestånd. 29