Elfiskeundersökningar i Torsås kommun, Kalmar län 2013

Transkript

1 Elfiskeundersökningar i Torsås kommun, Kalmar län 2013 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Fiskundersökningar på 9 lokaler och jämförelser med tidigare undersökningar Torsås kommun Av: Carl-Johan Månsson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 5 INLEDNING 5 Fältundersökningar elfiske 5 Analys och utvärdering 6 RESULTAT 7 Antal arter 7 Tätheter öring 7 Andel öringungar/äldre öring 8 Ekologisk status 8 Samlad slutlig bedömning Per lokal: Brömsebäcken, nedströms bron vid Bröms 11 Grisbäcken, nedströms gamla riksvägen, Grisbäck 14 Grisbäcken, bron Skorrö 18 Bruatorpsån, Nedströms omlöp vid Åd 21 Bruatorpsån, utmed kvarn Bruatorp 25 Bruatorpsån, nedströms bron i Torsås 29 Bruatorpsån, nedan damm Vallmans göl 31 Applerumsån, Kvilla 500 m nedan bro 32 Strömby å, nedströms kvarn, Norra Gullabo 35 Strömby å, uppströms kvarn, Norra Gullabo 36 Glasholmsån, Uppströms Hagalund 38 DISKUSSION 42 REFERENSER 42 Framsida: Öring från Grisbäcken 2013 samt figur över tätheter i Bruatorpsån vid Bruatorp. Rapportens datum: Carl-Johan Månsson, , carl-johan.mansson@hushallningssallskapet.se 2

3 Förord På uppdrag av miljökontoret i Torsås kommun genomfördes elfiskeundersökningar på åtta lokaler i Torsås kommun samt en lokal i Kalmar kommun under september Sju lokaler har undersökts tidigare, två lokaler var nya. Elfiskeunderökningar är en viktig del i att följa fiskbeståndens utveckling i vattendrag. Inom Torsås kommun har flertalet vatten- och fiskevårdande åtgärder genomförts de senaste åren, bl.a. anläggande av våtmarker och utläggning av lekgrus. Elfisken är en viktig del i att utvärdera åtgärderna samt som övervakningsmetod över vattendragens status. Elfiskeresultatet kan användas som planeringsunderlag samt inom vattenförvaltningsarbetet. Fiskbestånden är en god indikator för vattenmiljöer så resultatet speglar vattendragens helhetsstatus. Öringen, en fisk som många känner igen men som sällan ses i vattnet, är en indikator för goda vattenförhållanden och genom att gynna denna ökar vattendragens biologiska mångfald. På detta sätt är elfisken en viktig del i åtgärdsarbetet där målet bör vara robusta vattensystem. Elfiskens betydelse inom naturvården kommer sannolikt att öka i framtiden. Syftet med elfisket var att inventera och utvärdera fiskbeståndet samt att följa upp utveckling och trender. Vidare ges, med utgångspunkt från resultatet, förslag på kommande åtgärder. Elfiskeundersökningen utfördes av Hushållningssällskapets fiskerikonsulent Carl-Johan Månsson som också gjort all rapportering och sammanställning. Pernilla Landin, Torsås kommun, tackas för hjälp i fält och trevliga fältdagar. Sammanfattning I mitten av september utfördes elfiskeundersökningar på uppdrag av Torsås kommun. Syftet var att följa upp fiskbeståndets utveckling. Totalt undersöktes nio lokaler, åtta i Torsås kommun och en i Kalmar kommun (strax norr om kommungränsen). Sammanlagt fångades åtta fiskarter; öring, lake (NT, nära hotad), småspigg, mört, gädda, bäcknejonöga, abborre, sutare samt signalkräfta. Öring fångades på sju lokaler. Höga till mycket höga tätheter med öring erhölls på tre lokaler; Bruatorpsån vid kvarn Bruatorp, Bruatorpsån vid Ådholmen samt Glasholmsån. Nejonöga, som ofta återfinns på samma sträckor som öring, fångades på tre lokaler; Bruatorpsån i Torsås, Appelrumsån och Glasholmsån. På samtliga lokaler där öring ingick, erhölls både årsungar och äldre öring vilket visar regelbunden reproduktion. Mellan åren 2007 och 2013 har Hushållningssällskapet utfört 30 st elfisken i olika områden. Elfisket 2013 uppvisade goda förhållanden med lagom vattenföring på flera sträckor. Vattnet var ovanligt klart på många sträckor. Positiv trend kan ses på lokalerna kvarn Bruatorp, Ådholmen, Kvilla och uppströms Hagalund. Lokalerna vid kvarn Bruatorp (figur framsida) och Kvilla uppvisade de hittills högsta öringtätheterna, troligen har biotopåtgärderna 2012 redan gett viss effekt. På lokalen uppströms Hagalund fångades ett stort antal årsungar som indikerar att havsöring har etablerat ett vandrande bestånd på sträckan. Därmed är det troligt att havsöring numera nyttjar en stor del av åsträckorna, även högre belägna. Detta är positivt eftersom vandringshinder ofta blockerar viktiga lek- och uppväxtområden, områden som hyser de bästa miljöerna. Det fortsatta åtgärdsarbetet bör fokusera på vandringshinder. Enligt fiskindex VIX, som till stor del är inriktat på fångst av laxfisk, så hamnade fyra lokaler på god status. Dessa lokaler utgörs till stor del av mer varierade biotoper, de är mindre fysiskt påverkade än övriga. Fyra lokaler hamnade inom klassen måttlig, alltså med måttlig avvikelse mot 3

4 ett opåverkat fiskbestånd. Resultatet indikerade främst hydrologisk påverkan, samtliga vattendragen har periodvis problem med skiftande vattenföring. En lokal hamnade i otillfredsställande klass, på sträckorna i samhället finns flera påverkansfaktorer, däribland tidigare rensningar. Vattenföringen är ett problem, vid högflöden transporteras mycket humusämnen ut till vattnet och vid lågvatten försämras fiskens ståndplatser. Vid elfisket noterades att Grisbäcken höll relativt bra vattenföring, öringen i Strömby å hade det troligen svårt eftersom vattenmängden var obefintlig i de bättre områdena. Våtmarker har anlagts ett flertal i Torsås kommun de senaste tio åren, vilket är en av de mest prioriterade åtgärder för att gynna fisken och göra vattendragen mer robusta. I den samlade bedömning som gjorts utifrån fångade arter, artsammansättning och förhållanden så höjdes statusklassen för några lokaler. En lokal sänktes vilket var Strömby å. Här finns troligtvis flera problem, vattenföringen är ett, vattenkemisk provtagning bör inledas. Det åtgärdsarbete som gjorts inom Torsås kommun har hittills varit framgångsrikt. Det är först om ytterligare några år som man kan utvärdera dessa helt. Åtgärder för att gynna öringen bör fortsätta kommande år. Samtliga elfiskade vattendrag har stor potential, vilket resultaten visar. Sammantaget håller många sträckor god status gällande fiskbestånd, samtliga vattendrag håller höga naturvärden. Tabell 1. Elfiskelokaler och datum för elprovfiske i Torsås kommun 2013 samt lokalernas vattentemperatur, läge höjdmässigt och uppmätta ph (ph-penna Hanna). Vattendrag Lokal Sträcka från havet (km) Provfisketillfälle Koordinater Vatten temperat ur C Höjd över havet m ph (2011) 2010* Brömsebäcken Nedströms bron vid Bröms , ,1 3 6,9 (7,3) Grisbäcken Nedströms gamla riksvägen , ,5 3 6,7 (7,5) Grisbäcken Bron Skorrö , ,3 10 6,8 7,2* Bruatorpsån Utmed kvarn Bruatorp , ,2 6 7,2 (7,4) Bruatorpsån Nedströms bron i Torsås , ,5 11 7,1 Bruatorpsån Nedströms omlöp Åd 3: , ,5 4 6,7 (6,5) Applerumsån Kvilla 500 m nedströms bro , ,4 16 7,1 (6,4) Strömby å Uppströms kvarn, Gullabo , ,1 27 7,0 Glasholmsån Uppströms Hagalund , ,7 21 7,0 (6,9) Tabell 2. Täthet öring, arter, klass enligt VIX samt trend för samtliga lokaler Vattendrag Brömsebäcken Grisbäcken Lokal Nedströms bron vid Bröms Nedströms gamla riksvägen Täthet öring (st/100m2) Övriga arter VIX ekologisk status 97,6 Småspigg, signalkräfta Måttlig, nära gräns för god Trend Stabil 46,7 Mört, signalkräfta Måttlig Stabil Grisbäcken Bron Skorrö 7,6 Gädda, signalkräfta Måttlig Stabil Bruatorpsån Utmed kvarn Bruatorp 142,8 Lake God + Bruatorpsån Nedströms bron i Torsås 0 Gädda, abborre, sutare, bäcknejonöga Otillfredsställande Bruatorpsån Nedströms omlöp Åd 3:1 45,2 Gädda, lake, signalkräfta God + Applerumsån Kvilla 500 m nedströms 47,8 Bäcknejonöga, gädda God bro + Strömby å Uppströms kvarn, Gullabo 0 Gädda Måttlig Glasholmsån Uppströms Hagalund 122,8 Bäcknejonöga, signalkräfta God + 4

5 Bakgrund Åarnas miljö, övergripande status och förhållanden Vattendragen runt Torsås har liknande egenskaper och problembild. De är relativt små och med deras geografiska läge (sjöfattigt och torrt) är de utsatta för omfattande vattenståndsvariationer beroende på växlande torra perioder och kraftiga högflöden. Rensningar och utdikningar har gjort att den naturliga flödesrytmen rubbats och de biologiska förutsättningarna har påverkats negativt. Jordbruksmark dominerar i åarnas nedre delar vilket bidrar till snabb avrinning, en liten mängd död ved och svag beskuggning. I de övre delarna handlar det främst om påverkan från skogsbruk där försurande ämnen och humusutflödet är stort. Avrinningen är snabb och vårflodens högre vatten har ofta bara en varaktighet på någon vecka. Sommartid kan vattenståndet nå kritiskt låga nivåer. Vandringhinder finns på flera sträckor. Bara i Bruatorpsån finns 22 vandringshinder noterat för de sträckor som är karterade (Länsstyrelsen, 2004). Enligt den övergripande statusklassningen (VISS, 2009) ligger Grisbäcken i sämsta klass: dålig ekologisk status. Bruatorpsån har god status i den nedre delen medan biflöden såsom Glasholmsån, Applerumsån, Strömby å och uppströms Torsås uppvisar måttlig till otillfredsställande ekologisk status. Brömsebäcken har måttlig status. Målsättningen är att vattendragen ska uppnå god ekologisk status senast Bedömning av fisksamhället är en viktig del i detta. Enligt preliminära data ( ) så har ändringar gjorts i statusklassningen för följande vattenförekomster: Grisbäcken: Otillfredsställande status Bruatorpsån nedre delen (mynningen): Måttlig status Strömby å: Otillfredsställande status Grisbäcken har därmed fått högre status medan de två andra vattenförekomsterna fått lägre status (VISS, 2013). Flertalet lokaler har tidigare undersökts av Hushållningssällskapets fiskeavdelning. Vid elfisken 2009 och 2010 var förhållandena bra med lägre flöde i åarna, 2011 var det på vissa lokaler höga flöden, vilket kan försvåra elfisket. Undersökningarna 2013 utfördes vid lägre vattenföring och därmed goda förhållanden. Ett par planerade lokaler gick dock inte att elfiska beroende på lågt vatten. Inledning Fältundersökningar - elfiske Elfisken har utförts på nio lokaler (tabell 1). Inom dessa lokaler har provytor definierats. På provytorna har kvantitativa öppna elfisken utförts enligt utfångstmetoden vilka omfattat två st elfisken förutom på två lokaler där ett utfiske gjordes. Vid elfisket har ett bensindrivet elfiskeaggregat av märket Lugab använts. Efter varje fångstomgång har den erhållna fisken bedövats (MS 222) och protokollförts med avseende på art och antal. Fiskindividerna har längdmätts (mm) artvis. Efter avslutat fiske har fisken återbördats till vattendraget. I samband med elfisket har också lokalen varit föremål för en utförlig beskrivning och dokumentation enligt följande: Lokalens längd och medelbredd har uppmätts och provytans areal beräknats. Vattendjupet på lokalen har uppmätts, maxdjup och medeldjup har noterats. Vattentemperaturen på lokalen har uppmätts. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats. Vattennivån på lokalen har uppskattats. 5

6 Vattenhastigheten, bottensubstratet, vegetationen samt närmiljön på lokalen har klassificerats. Lokalens värde som biotop för laxfiskungar har bedömts enligt skalan 0=dålig (ej lämplig), 1=god (intermediär) och 2= mycket god (lämplig). Lokalen har fotograferats. ph (surhetsgraden) har uppmätts på lokalen. Elfiskeundersökningarna har skett enligt den metodik som finns redovisad i Naturvårdsverkets miljöhandbok (elfiske i rinnande vatten och lokalbeskrivning). Fångstdata har rapporterats in till SLU elfiskedatabas SERS. Fältprotokoll, lokalbeskrivningar samt alla rådata finns arkiverat på Hushållningssällskapets fiskeavdelning i Kalmar. Analys och utvärdering Vid kvantitativa elfiskeundersökningar kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom den avfiskade provytan beräknas. Populationsstorleken av de erhållna fiskarterna har skattats enligt Zippins metod för de olika lokalerna. I de fall fångsten av en art varit så liten att beräkningar inte varit möjliga att göra bygger redovisad beståndsstorlek på det faktiska antal individer som erhölls på lokalen. För att kunna jämföra populationsstorleken av arterna på elfiskelokalen med andra lokaler och tidigare elfisketillfällen har en omräkning utifrån provytans areal gjorts till individtäthet/100 m 2. I resultatdelen av föreliggande rapport redovisas och kommenteras fångstresultaten från varje elfiskestation. VIX (VattendragsIndeX) är ett fiskindex där bedömning av vattendragets ekologiska status görs utifrån ett standardiserat elprovfiske. Förutom ett antal omgivningsvariabler för den fiskade lokalen så används följande indikatorer: Sammanlagd täthet av öring och lax Andel individer från toleranta arter (exempelvis mört, abborre, ål, storspigg) Andel lithofila (leker på sten och grus) individer (exempelvis öring, lake) Andel toleranta arter Andel intoleranta arter (exempelvis öring) Andel laxfiskarter som reproducerar sig För varje elfiskad lokal presenteras ekologisk status enligt VIX sex indikatorer ovan där medelvärdet ger en samlad bedömning och generell påverkan. Indexen klassificeras enligt 5 klasser (p-värde 0-1, ju högre p-värde desto närmare opåverkat tillstånd); dålig, otillfredsställande, måttlig, god och hög där klass 1-2 innebär liten påverkan och klass 4-5 stark eller mycket stark påverkan. Gränsen för god ekologisk status går vid p-värde 0,46. Om den ekologiska statusen (generell påverkan) hamnar inom klasserna måttlig-dålig så kan VIX sidoindex VIXsm indikera försurning/morfologisk påverkan och VIXh kan indikera hydrologisk påverkan. Gränsen mellan måttlig och god status för VIXsm och VIXh ligger på 0,43. För att med säkerhet bestämma påverkan på fisksamhället krävs i regel en tidsserie med standardiserade elfisken. Varje lokal har slutligen bedömts med hänsyn till VIX, tidigare resultat, omgivningsfaktorer, påverkan på sträckan samt fångstsammansättning/ingående arter. Samma fem klasser som enligt VIX användes. Vissa lokaler har på detta sätt bedömts i en annan statusklass, både högre och lägre. Man kan säga att VIX utgör en klass enligt en strikt beräkningsmodell medan den slutliga objektiva bedömningen görs med ytterligare faktorer, däribland en faktor som bygger på utförarens erfarenhet från andra vattendrag. 6

7 Resultat Antal arter, tätheter öring & andel öringungar/äldre öring Vid elfisket 2013 fångades totalt 9 arter; öring, lake, småspigg, mört, gädda, bäcknejonöga, abborre, sutare samt signalkräfta. Ingen ål fångades, som ingick 2011, däremot bäcknejonöga på flera nya lokaler. Småspigg fångades på en av lokalerna. Högst antal arter fångades i Bruatorpsån vid Åd och i Torsås medan lägst antal fångades i Strömby å (figur 1). Elfiske Torsås Antal arter 5 Antal arter (st) Brömsebäcken Bröms Grisbäcken Nedstr gamla riksvägen Bruatorpsån Åd Bruatorpsån kvarn Bruatorp Aåpplerumsån Kvilla Strömby å uppströms kvarn Bruatorpsån nedstr bron Torsås Glasholmsån uppstr Hagalund Grisbäcken bron Skorrö Vattendrag/lokal Figur 1. Antal arter per lokal Tätheterna för öring (uträknat per 100 m 2 ) var överlag höga, betydligt högre än 2011, och varierade mellan 0 (ingen öring) till 142,8 st (2011 upp till 20,7 st). Flest öringar fångades i Bruatorpsån vid kvarn Bruatorp och i Glasholmsån (figur 2). Tätheter öring per 100 m2, 2013 Öring >0+ Öring 0+ Antal (st)/100 m Brömsebäcken Bröms Grisbäcken nedstr g:a riksvägen Grisbäcken bron Skorrö Bruatorpsån kvarn Bruatorp Bruatorpsån Ådholmen Bruatorpsån nedstr bron Torsås Applerumsån Kvilla Strömby å uppstr kvarn Glasholmsån uppstr Hagalund Lokal Figur 2. Täthet (antal/100 m 2 ) för öring på samtliga nio undersökta lokaler. En stor andel årsungar av öring indikerar att reproduktionen varit god föregående höst samt att det handlar om havsvandrande öring. Havsöringen vandrar vanligtvis ut till kusten som 7

8 tvååringar. Andelen årsungar 2013 dominerade på samtliga lokaler (figur 3). Resultatet indikerar lek/yngelproduktion varit god 2012/2013. Positiv trend kan tydligast ses för lokalerna Grisbäcken och Glasholmsån. Andel årsungar/äldre öring Procentuell andel årsungar av öring procentuell andel äldre öring Andel 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Brömsebäcken 2011 Brömsebäcken 2013 Grisbäcken 2010 Grisbäcken 2011 Grisbäcken 2013 Applerumsån 2009 Applerumsån 2011 Applerumsån 2013 Bruatorpsån Åd 2008 Bruatorpsån Åd 2009 Bruatorpsån Åd 2011 Bruatorpsån Åd 2013 Kvarn Bruatorp 2007 Kvarn Bruatorp 2008 Kvarn Bruatorp 2009 Kvarn Bruatorp 2011 Kvarn Bruatorp 2013 Glasholmsån 2011 Glasholmsån 2013 Lokal och år Figur 3. Andel årsungar och äldre öring 2013 samt tidigare år. Ekologisk status Tabell 3 redovisar statusklassningen enligt VIX-värde för lokalerna. Gränsen för god ekologisk status går vid p-värdet 0,46. Några lokaler uppvisar högre klass än vid elfisket 2011, några lägre. Den ekologiska statusen blir något missvisande ifall någon tolerant art såsom spigg eller mört fångas. Tabell 3. Ekologisk status baserat på elfisken 2013 och tidigare år. Samlat p-värde mellan 0-1 där ett högre värde har högre status. Färger markerar statusen; röd: dålig status, orange: otillfredsställande status, gul: måttlig status, grön: god status och blå: hög status. För beskrivning finns mer under rubriken Analys och utvärdering. VIX-värde Brömsebäcken nedströms bron ,00 Brömsebäcken nedströms bron ,46 Brömsebäcken nedströms bron ,55 Brömsebäcken nedströms bron ,53 Brömsebäcken nedströms bron ,45 Medelvärde ,51 Grisbäcken nedströms gamla riksvägen ,73 Grisbäcken nedströms gamla riksvägen ,23 Grisbäcken nedströms gamla riksvägen ,35 Medelvärde ,44 Grisbäcken bron Skorrö ,57 Grisbäcken bron Skorrö ,39 Medelvärde ,48 8

9 Applerumsån Kvilla ,22 Applerumsån Kvilla ,16 Applerumsån Kvilla ,50 Medelvärde ,29 Bruatorpsån Ådholmen ,29 Bruatorpsån Ådholmen ,20 Bruatorpsån Ådholmen ,27 Bruatorpsån Ådholmen ,61 Medelvärde ,34 Bruatorpsån kvarn Bruatorp ,55 Bruatorpsån kvarn Bruatorp ,64 Bruatorpsån kvarn Bruatorp ,70 Bruatorpsån kvarn Bruatorp ,44 Bruatorpsån kvarn Bruatorp ,66 Medelvärde ,60 Bruatorpsån nedströms Vallmans göl ,00 Bruatorpsån nedströms Vallmans göl ,16 Bruatorpsån nedströms Vallmans göl ,15 Bruatorpsån nedströms Vallmans göl ,00 Medelvärde , gick lokalen inte att fiska pga. lågt vatten Strömby å nedströms kvarn Gullabo , gick lokalen inte att fiska pga. lågt vatten Strömby å uppströms kvarn Gullabo ,32 Bruatorpsån, nedströms bron i Torsås ,20 Glasholmsån uppströms Hagalund ,82 Glasholmsån uppströms Hagalund ,71 Medelvärde ,77 9

10 Samlad slutlig bedömning 2013 I tabell 4 redovisas den slutliga bedömningen per lokal. Merparten av lokalerna bedöms till god status, måttlig status för lokalerna Grisbäcken Skorrö och Bruatorpsån Torsås. Mest avvek lokalen Strömby å där bedömningen blev otillfredsställande. I Strömby å kan fysisk påverkan, vandringshinder och vattenkemi innebära påverkan på fiskbeståndet. Tabell 4. Samlad slutlig bedömning per lokal Vattendrag Lokal Samlad bedömning Brömsebäcken Nedströms bron vid Bröms GOD Grisbäcken Nedströms gamla riksvägen GOD Grisbäcken Bron Skorrö MÅTTLIG Bruatorpsån Utmed kvarn Bruatorp GOD Bruatorpsån Nedströms bron i Torsås MÅTTLIG Bruatorpsån Nedströms omlöp Åd 3:1 GOD Applerumsån Kvilla 500 m nedströms bro GOD Strömby å Uppströms kvarn, Gullabo OTILLFREDSSTÄLLANDE Glasholmsån Uppströms Hagalund HÖG 10

11 Resultat per lokal Brömsebäcken, Nedströms bron vid Bröms (624377, ) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen är belägen vid Bröms, nedanför där ån svänger, med start från en trädklunga av lönn till strömpartiet där en stor sten finns på östra sidan av ån. Provytan var 135 m 2 och bestod av strömmande vatten. Botten dominerades av sten (2-10 cm) och lokalen var välbeskuggad, 90 %. Mossa växte i måttlig mängd på lokalen, död ved förekom i liten mängd. Lokalen klassades som mycket lämplig för uppväxande öring. Lågvatten rådde vid provfisket, maxdjupet uppgick till 0,3 m. Närmiljön består av blandskog där lönn och al dominerar. Lokalen är fiskad 1995, 1996, 2002, 2011 och Figur 4. Lokalen vid Bröms är väl beskuggad och består av blandad stenbotten. Lågvatten rådde Lokalen utgör kärnområde för öringen i Brömsebäcken. Elfiskeresultat 2013 Vid elfisket 2013 erhölls öring, småspigg och signalkräfta (tabell 5). Totalt fångades 100 öringar vid de två utfisken som genomfördes. Den totala tätheten av öring på sträckan var 97,6 st/100 m 2 (20,7 st 2011) vilket klassas som normalt (Fiskeriverkets jämförelsevärden, 2008). Tätheten av årsungar var också den normal. Tabell 5. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Brömsebäcken på lokalen nedströms bron Bröms, Avfiskad areal: 135 m 2. Art/grupp Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² Öring , ,8 Öring > , ,8 Småspigg ,3 Signalkräfta 2 22, ,2 11

12 ÖRING Antal fångade fiskar Längdintervall(mm) Figur 5. Längdfördelning öring, Brömsebäcken

13 Bedömning enligt VIX och samlad bedömning VIX ,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 6. VIX för Brömsebäcken, lokal nedströms bro vid Bröms, Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p- värde 0,46. Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 3 Måttlig status Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,55 VIXh (hydrologisk påverkan): 0,37 Bra tätheter av öring. En småspigg fångades som sänker statusen orättvist. Lokalen är troligen känslig för flödesvariationer. Sammantaget har lokalen god status med liten påverkan. Kommentarer och förbättringar En viktig sträcka för flertalet vandrande kustfiskarter. Högre tätheter av öring 2013 än 2011, lokalen uppvisar positiv trend. Mer lekgrus skulle gynna öringen. Avsaknaden av sjöar uppströms i systemet innebär periodvis låga flöden, våtmarker skulle prioriteras uppströms. Fortsatt god status råder för sträckan. 13

14 Grisbäcken, Nedströms gamla riksvägen (624547, ) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen sträcker sig från den lilla träbron (spången) till en linje med det röda huset, på södra sidan av ån. Provytan var 100 m 2 och bestod av strömmande vatten och en botten som domineras av blandad stenbotten. Skuggningsgraden var 70 %. Påväxtalger (trådalger) dominerade vattenvegetationen med måttlig täckning. Död ved i vattnet saknades helt på lokalen. Lokalen klassas som lämplig uppväxtplats för öring. Lågvatten rådde på platsen vid provfisket 2013, medeldjupet var 0,1 m och maxdjupet 0,2 m. (2011: 0,2 respektive 0,6 m). Närmiljön domineras av blandskog med trädslag som ek och hassel. Lokalen är tidigare fiskad 2010 och Strax nedströms lokalens startpunkt ligger en anlagd våtmark bredvid ån. Våtmarken hyser gädda i olika storlekar samt mört (egen observation 2013). Figur 7. Mycket glädjande upptäcktes det vid elfisket 2010 att Grisbäcken hyser öring. Sträckan nedströms gamla riksvägen är viktig och bör bevaras. Om öringen gynnas på kärnsträckor som denna så kan beståndet väntas att öka även högre upp i systemet. Elfiskeresultat 2013 Vid elfisket 2013 erhölls havsöring, mört och signalkräfta (tabell 6). Totalt fångades 43 öringar vid de två utfisken som genomfördes. Öring dominerade fångsten. Den totala tätheten av öring på sträckan var 46,7 st/100 m 2 (16,9 st 2011) vilket klassas som normalt. Vid provfisket år 2010 var individtätheten på lokalen 88,3 st/100 m 2. Tätheten av årsungar var normal. 14

15 Tabell 6. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Grisbäcken, på lokalen nedströms gamla riksvägen, Avfiskad areal: 100 m 2. Art/grupp Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² Öring ,7 Öring > Mört ,4 Signalkräfta ,0 ÖRING Längdintervall(mm) Antal fångade fiskar Figur 8. Längdfördelning öring i Grisbäcken, nedströms gamla riksvägen

16 Bedömning enligt VIX och samlad bedömning VIX 2010, 2011, ,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 9. VIX för Grisbäcken, lokal gamla riksvägen, 2010, 2011 och Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p-värde 0,46. Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 3 Måttlig status Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,44 VIXh (hydrologisk påverkan): 0,28 Flera av VIX indikatorer sänks beroende på att en mört ingick i fångsten. Lokalen ligger kustnära och en mört betyder nödvändigtvis inte att lokalen har sämre status. 2010, när lokalen hade högre status, så fångades endast öring. Sidoindex indikerar främst påverkan från den varierade vattenföringen, vilket bedöms riktigt. Grisbäckens vattenföring är känslig, ändå tycks det som om den vattenhållande förmågan fungerar ganska väl. Vid provfisket 2013 noterades att vatten fanns i god mängd på flera sträckor. Tätheten av öring når inte upp till 2010 år resultat, trots liknande provfiskeförhållanden. Botten på sträckan är till stor del överväxt med trådalger, något som tycks ha ökat efter provfisket Påväxtalger kan innebära att lekplatserna försämras och det blir sämre miljö för öringungarna. Grisbäcken håller en god öringstam, men det tycks som om beståndet förändrats något. Vid 2010 och 2011 års provfisken så fångades högre tätheter med äldre fisk (1-2 åringar). Vid årets undersökning utgjordes fångsten till stor del årsungar. Detta tyder på att leken hösten 2012 varit god men att uppväxande fisk möjligen har minskat. Kanske är det så att uppväxtmiljöerna försämrats på sträckan och färre ungar når större storlek. Om åns rovfiskbestånd ökat, genom den närliggande våtmarken, går det inte att utesluta att detta kan påverka beståndet via predation. Sträckan håller få ståndplatser för uppväxande öring och skulle fisken, vid låga/höga flöden, tvingas flytta sig så är risken stor att de utsätts för predation. En utsatt tid för öringen är när den vandrar ut till kusten. Trots att fisken har strategier för detta så kan predation från gädda vara betydande. 16

17 Sammantaget hamnar lokalen inom klassen måttlig, nära gränsen för god status. Bedömningen som görs är att lokalen, utifrån fångsten, hamnar på god status. Kommentarer och förbättringar Viss nedgång tycks ha skett för den uppväxande äldre öringen under provfiskeperioden. Sträckan är kärnområde för den vandrande öringen och åtgärder i form av utlagt grus/större sten skulle snabbt få god effekt. Lekgrus bör placeras på den undersökta sträckan och större sten som skapar ståndplatser kan placeras ut nedströms spången. Att bevara kantzonerna är av största prioritet. Sträckan skulle gynnas av att död ved placeras ut. 17

18 Grisbäcken, Skorrö bron (624825, ) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen sträcker sig från en klunga med al på östra sidan av ån till strax uppströms bron. Fisket utfördes även under bron. Provytan var 80 m2 och bestod av strömmande vatten, botten dominerades av rikligt med finsediment över en blandad stenbotten. Skuggningen var 80 %. Vattenvegetationen dominerades av påväxtalger. Andelen död ved var liten. Lokalen klassas som lämplig uppväxtplats för öring, men gränsfall mot lägre klass beroende på mycket sediment/alger på botten. Lågvatten rådde på platsen vid provfisket 2013, medeldjupet var 0,2 m och maxdjupet 0,5 m (2010: 0,3 respektive 0,6 m). Närmiljön domineras av lövskog med al och rönn. Lokalen är tidigare fiskad Figur 10. Sträckan som fiskades nedströms bron. Sträckan är kraftigt rensad, mycket sten återfinns i kanterna. Påväxtalger på stenarna indikerar att vattenståndet blir lågt vissa tider. Elfiskeresultat 2013 Vid elfisket 2013 erhölls öring, gädda och signalkräfta (tabell 7). Totalt fångades 6 öringar, 1 gädda och 4 signalkräftor vid de två utfisken som genomfördes. Den totala tätheten av öring på sträckan var 7,6 st/100 m2 (0,9 st 2010) vilket klassas som normalt. Tätheten av årsungar var låg. 18

19 Tabell 7. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Grisbäcken, på lokalen Skorrö, Avfiskad areal: 80 m 2. Art/grupp Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² Öring ,3 Öring > , ,3 Gädda ,7 Signalkräfta 4 28, ,4 ÖRING Längdintervall(mm) Antal fångade fiskar Figur 11. Längdfördelning öring i Grisbäcken, Skorrö

20 Bedömning enligt VIX och samlad bedömning VIX ,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 12. VIX för Grisbäcken, lokal Skorrö. Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p-värde 0,46. Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 3 Måttlig status Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,24 VIXh (hydrologisk påverkan): 0,56 Tätheten av öring var låg vilket ger stor inverkan på VIX. Högre fångst av öring än Yngel av öring har producerats både 2010 och Inga karpfiskar fångades vilket höjer värdet. Sidoindex indikerar påverkan från främst försurning/morfologi och troligen har äldre rensningar i vattnet betytt mycket. VIX samlade värde visar måttlig status, relativt nära god status. Indexet stämmer väl in på bedömningen att måttlig påverkan föreligger, lokalens bottenförhållanden kan vara försämrade, därmed sätts statusen till måttlig. Kommentarer och förbättringar Det är värdefullt att öringen regelbundet vandrar upp till sträckan och leker men miljön är inte optimal och troligen är det yngelöverlevnaden/miljön snarare än tillgången på lekfisk som avgör hur mycket yngel som produceras. Detta gör lokalen väl lämpad för biotopåtgärder där grus och sten läggs ut. Död ved är viktigt. Lokalen bör prioriteras kommande år för biotopåtgärder och uppföljning med elfiske. 20

21 Bruatorpsån, Nedströms omlöp vid Åd 3:1 (625665, ) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen är belägen i den västra åfåran vid Ådholmen, strax nedströms omlöpet (anlades 2004). Lokalen började vid den tredje stentröskeln, sett nedströms, och sträckte sig till den översta tröskeln. Det är främst vid dessa trösklar som vattenhastigheten ökar. Partierna mellan trösklarna håller djupare vatten. Den provfiskade ytan uppgick till 120 m 2 som bestod av strömmande vatten och vid provfisket var vattenståndet lågt till medel. Botten dominerades av sten cm och vegetationen var måttlig utbredd med mossa. Skuggningen var god, 90 %, det var en liten andel död ved på sträckan. Lokalen bedömdes vara av intermedier klass (god) för uppväxande öring. Troligen är predationen hög på öring mellan strömtrösklarna. Djupet på sträckan var betydligt lägre än vid 2011 års provfiske, medel-/maxdjup 2013 var 0,2/0,6 m. Sträckan hade klart vatten. Ett vattenrör från damm passerar på sträckan. Närmiljön består av blandskog och tomtmark. Lönn, al och ek dominerar i kantzonerna. Lokalen har fiskats 2008, 2009, 2011 och 2013, dessutom finns äldre elfisken gjorda i anslutning till lokalen. Figur 13. Lokalen vid Ådholmen kännetecknas av uppbyggda trösklar nedanför damm/omlöp. Sten och grus som läggs ut och skapar längre strömsträcka skulle gynna öringen. Omlöpet strax uppströms lokalen har varit en lyckad åtgärd för Bruatorpsån. Elfiskeresultat 2013 Vid elfisket 2013 erhölls öring, lake, gädda samt signalkräfta (tabell 8). Totalt fångades 29 öringar, 3 lakar, 3 gäddor och 3 signalkräftor. Den totala tätheten av öring var 45,2 st/100 m 2 vilket bedöms som normalt. Tätheten av öringungar (0+) var hög medan tätheten av äldre öring var normal. Tätheten av gädda klassas som hög på sträckan. 21

22 Tabell 8. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Bruatorpsån, på lokalen nedströms omlöp Åd, Avfiskad areal: 120 m 2. Art/grupp Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² Öring , ,8 Öring > , ,4 Gädda ,5 Lake 3 219, ,5 Signalkräfta ,7 ÖRING Längdintervall(mm) Antal fångade fiskar Figur 14. Längdfördelning hos öring i Bruatorpsån nedströms omlöp vid Åd

23 Öring Bruatorpsån nedströms omlöp Öring 0+ Öring äldre Öringtot Linjär (Öring 0+) Linjär (Öringtot) Tätehet (antal per 100 m2) Provfiske Figur 15. Täthet öring och trendlinjer vid provfisken på lokalen nedströms omlöp vid Åd Bedömning enligt VIX och samlad bedömning VIX ,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 16. VIX för Bruatorpsån, lokal nedströms omlöp Åd, Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p- värde 0,46. Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 2 god status Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,51 VIXh (hydrologisk påverkan): 0,64 23

24 De klart högsta tätheterna med öring hittills, även om man tar med alla provfisken utförda på 1990-talet i anslutning till lokalen (nedströms damm). God föryngring tycks ha skett på sträckan efter leken hösten Den samlade bedömningen blir detsamma som VIX: god status. Kommentarer och förbättringar Sträckan skulle kunna förbättras avsevärt och med små medel. De trösklar som idag finns bör jämnas ut så man erhåller en längre strömsträcka och man bör tillföra lekgrus. Bättre ståndplatser för uppväxande öring skulle på så sätt anordnas. Enligt uppgifter från närboende är vegetationen tät i omlöpet, något som bör kontrolleras. Av rekryteringen att döma på uppströms sträckor så har leken föregående år varit god och många öringar tycks leta sig upp genom omlöpet. Omlöpet har betytt mycket för Bruatorpsåns fiskbestånd, det fungerar väl. I rapporten 2011 nämns att det vore intressant att placera någon form av fiskräknare vid omlöpet för att mer säkert kunna precisera hur mycket öring som vandrar upp. Troligen är det en stor mängd fisk som idag besätter de övre delarna av ån. Mycket har hänt inom området fiskräknare och om några år kanske det finns utrustning som inte kostar orimligt mycket. 24

25 Bruatorpsån, Utmed kvarn Bruatorp (625725, ) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen sträcker sig från en stor klunga med ask på åns södra sida till i kant med kvarnhuset på samma sida. Provytan var 104 m2 och bestod av strömt vatten. Flödet var lågt, jämför bilder nedan. Botten domineras av sten i storlekar 2-10 cm, mossa växer i riklig mängd på sträckan. Skuggningsgraden var god: 70 %, medan andelen död ved var liten. Lokalen bedöms som mycket lämplig för uppväxande öring. Medeldjupet för sträckan var 0,10 m medan maxdjupet var 0,15 m (2011: 0,3 m och 0,7 m). Vattnet var klart och utan grumling (2011: grumligt och kraftigt färgat). Närmiljön består av blandskog där hassel och lönn dominerar. Lokalen är fiskad 2007, 2008, 2009, 2011 och Figur Lokalen är mycket lämplig för öring, på fotona syns skillnader i vattennivå. Lokalen har en positiv trend och 2013 uppnådde tätheterna med öring de högsta hittills. Notera på bilden från 2013 att näckmossa på stenar syns tydligt; ett bra tecken på bättre sträckor

26 Elfiskeresultat 2013 Vid elfisket 2013 erhölls öring och lake (tabell 9). Totalt fångades 111 öringar och 1 lake. Den totala tätheten av öring var 142,8 st/100 m 2 vilket klassas som mycket högt. Tätheten av årsungar var också den mycket hög. I figuren nedan visas hur tätheten har varierat mellan olika år. På rapportens framsida visas en figur med tätheterna vid elfiskeundersökningarna Tabell 9. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Bruatorpsån, på lokalen vid kvarn Bruatorp, Avfiskad areal: 104 m 2. Art/grupp Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² Öring , ,8 Öring > Lake ,4 ÖRING Längdintervall(mm) Antal fångade fiskar Figur 20. Längdfördelning öring i Bruatorpsån vid kvarnen i Bruatorp

27 Öring Bruatorpsån kvarn Bruatorp Öring 0+ Öring äldre Öringtot Linjär (Öring 0+) Linjär (Öringtot) Täthet (antal per 100 m2) Provfiske Figur 21. Tätheter av öring med utritade trendlinjer vid elfisken i Bruatorpsån, kvarn, Bedömning enligt VIX och samlad bedömning VIX ,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 22. VIX för Bruatorpsån, lokal vid kvarn Bruatorp, Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p- värde 0,46. Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 2 God status Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,62 VIXh (hydrologisk påverkan): 0,60 27

28 VIX ,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 VIX 2007 VIX 2008 VIX 2009 VIX 2011 VIX 2013 Figur 23. VIX samlade p-värde vid samtliga provfisken vid Bruatorp. Färg grön = god status, gul = måttlig status. Efter det lägre resultatet 2011 så var nivån av öring uppe i på mycket höga nivåer. Tätheterna klassas som mycket höga enligt elfiskeregistrets jämförelsevärden. En öring per m 2 är mycket bra och visar åter sträckans betydelse för öringbeståndet. Reproduktionen var hösten 2012 bra och möjligen har biotopåtgärder på sträckan nedströms 2012 gjort att öringen redan gynnats. Vid 2013 års provfiske var vattnet klarare än vid provfisket 2011, då högt flöde rådde. VIX visar genomgående god status vilket bedöms som riktigt. Sträckan är en av de viktigaste i hela Bruatorpsån och är högt skyddsvärd. Kommentarer och förbättringar Öringbeståndet är uppe på höga nivåer vilket är glädjande, både på lokala och regionala planet. Resultatet visar vilken betydelse en relativt liten å kan ha och vilken fin öringsstam den kan hålla. Kommande åtgärder bör inriktas på att hålla vattnet under bevakning och fortsätta att ha fokus på information och flödesproblematiken. Att åtgärda vandringshinder uppströms i Bruatorpsån är högt prioriterat i en framtid. På längre sikt bör man också utreda om det skulle finnas intresse bland vattenägare att bilda ett FVO för Bruatorpsån. Även på denna sträcka är behovet av död ved stort. 28

29 Bruatorpsån, Nedströms bron i Torsås (625361, ) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen började nedströms bron inne i Torsås samhälle och sträckte sig upp till strömpartiet i vassområdet. Provytan var 180 m 2. Lokalen dominerades av strömt vatten, lugnt vatten vid början av lokalen (figur 24). Vid fisket rådde lågvatten. Botten utgjordes varierande av sten, sand och finare sediment. På sträckan växte mossa men här fanns också flytblads- och övervattensvegetation. Beskuggningen på ytan var låga 30 % och andelen död ved obefintlig. Djupen som noterades var 0,5 m max och 0,25 m medeldjup. Närmiljön domineras av lövskog med al och pil, i anslutning till lokalen finns vägar, broar och tomter. Lokalen bedömdes som intermediär för öring, gränsfall mot olämplig. Ny lokal. Figur 24. Lokalen i Torsås utgörs av främst lugnare vatten. Elfiskeresultat 2013 Vid elfisket, ett utfiske, erhölls 8 abborrar, 4 gäddor, 1 sutare och 3 bäcknejonögon. Tätheten för abborre var mycket hög, för gädda extremt hög och för nejonöga extremt hög. Tabell 10. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Bruatorpsån, på lokalen nedströms bron i Torsås, Avfiskad areal: 180 m 2. Art/grupp Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² Abborre ,9 Gädda ,4 Bäcknejonöga 3 86, ,2 Sutare ,6 29

30 Bedömning enligt VIX och samlad bedömning VIX ,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 25. VIX för Bruatorpsån, nedströms bron, Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p-värde 0,46. Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 4 otillfredsställande status Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,33 VIXh (hydrologisk påverkan): 0,12 VIX visar otillfredsställande status, mycket beroende på att ingen öring fångades samt att flera, främst sjölevande arter fångades. Sidoindex signalerar att lokalen främst är påverkad av hydrologiska förhållanden. Lokalen är på inget sätt optimal för öring och det hade varit överraskande att hitta arten här. Sträckan är viktig för arter såsom abborre, gädda och diverse karpfiskar. Nejonögon indikerar varierade och stabila biotopförhållanden. Detta höjer lokalens status, varvid den samlade bedömningen blir måttlig status. Kommentarer och förbättringar Sträckan inne i Torsås är betydelsefull för många arter. Att nejonöga noterades är intressant och lokalen skulle kunna bli bättre genom att placera ut sten och grus. Sträckan är rensad på sten i hög grad vilket missgynnar öringen. I den övre delen av lokalen upp mot bron växer täta bestånd med kaveldun. Dessa bör slås och en lång strömsträcka kan här bildas med stenutläggning. Sträckan skulle på detta sätt på sikt kunna bli en fungerande lekplats för öringen. 30

31 Bruatorpsån, nedströms Vallmans göl (625345, ) Inget provfiske gick att genomföra på sträckan 2013 eftersom det var i princip torrlagt nedanför dammen. Dammvallen var tätad, inget vatten ut förbi dämmet. Som framhållits i tidigare rapporter så är det av stor vikt att inventera om det finns kräftor i Vallmans göl. Eftersom signalkräfta finns i ån nedströms utgör dammen en spridningsbarriär för de uppströms belägna flodkräftbestånden. Ett mindre provfiske genomfördes i dammen 2011, ingen kräfta fångades. Skulle det finnas signalkräftor ovanför dämmet så är motivet stort för att anlägga fiskväg. Bilderna nedan visar samma område 2011 och Figur Samma parti nedströms dammen 2011 och

32 Applerumsån, Kvilla 500 m nedströms bro (625651, ) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen sträckte sig från en trädgrupp med al på västra sidan av ån förbi en sväng, 30 m uppströms. Nedströms och uppströms dominerade lugnflytande vatten. På grund av lågvattnet så var den elfiskade ytan endast 30 m2. Sträckan är biotopvårdad både 2012 och 2013, grus i olika dimensioner har lagt ut. Sten, 1-5 cm i storlek, dominerade och vegetationen i vattnet utgjordes av mossa med måttlig täckning. Skuggning är god, 80 %. Lokalen klassades upp, efter åtgärderna, till mycket lämplig för uppväxande öring. Maxdjupet var 0,3 m och medeldjupet var 0,1 m (1,0 och 0,4 m 2011). Vattnet var klart. Närmiljön består av blandskog med främst lönn och hassel. Lokalen har tidigare fiskats 2009 och Figur 28. Lokalen vid Kvilla är biotopvårdad, efter förslag från elfisken som inleddes på sträckan Elfiskeresultat 2013 Vid elfisket 2013 erhölls öring, bäcknejonöga och gädda (tabell 11). Totalt fångades 13 öringar, 10 st bäcknejonöga samt 1 gädda. Den totala tätheten av öring var 47,8 st/100 m2 (2011: 3,6 st, ,1 st) vilket klassas som normalt. Tätheten av öringungar var normal. Tätheten av bäcknejonöga var extremt stor. Tabell 11. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Applerumsån, på lokalen Kvilla 500 m nedan bro, Avfiskad areal: 30 m2. Art/grupp Öring 0+ Öring >0+ Bäcknejonöga Gädda Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) 78,4 144, Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² 27,8 20,0 40,8 4,4

33 ÖRING BÄCKNEJONÖGA Längdintervall(mm) Antal fångade fiskar Längdintervall(mm) Antal fångade fiskar Figur Längdfördelning öring och bäcknejonöga i Applerumsån Bedömning enligt VIX och samlad bedömning VIX ,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 31. VIX för Applerumsån, lokal Kvilla Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIXvärde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p-värde 0,46. 33

34 Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 2 God status Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,38 VIXh (hydrologisk påverkan): 0,51 En liten yta fiskades på grund av lågvatten. Goda tätheter av öring samt mycket stora tätheter av bäcknejonöga visar att lokalen har stort värde. Möjligen har fisken redan nu gynnats av genomförda åtgärder. Statusen hamnar inom klassen god status vilket bedöms som riktigt. Kommentarer och förbättringar En uppgång tycks vara fallet. Vid årets undersökning noterades både klarare vatten och högre ph än vid 2011 års provfiske. Resultatet; lekframgång hos öringen, beror till stor del på vattenföring och den påverkan som föreligger vid högflöden. Robustare system bör eftersträvas, vilket i Applerumsån till stor del handlar om våtmarker i skog. Det är viktigt att bevara kantzoner och följa upp utförda åtgärder med elfisken även kommande år. 34

35 Strömby å, Nedströms kvarn, Norra Gullabo (625975, ) Inget provfiske gick att genomföra på lokalen på grund av lågt vatten. En uppströms liggande lokal valdes som ersättare. Det låga ph-värdet, 5,7, som uppmättes i samband med elfisket 2011 berodde troligen till stor del på högflödet. Vid årets undersökning uppmättes ph uppströms kvarnen som visade tillfredsställande 7,0. Sträckan är känslig för flödesvariationer som skapar surstötar och som stressar fisken. Vid tiden för elfisket 2013 fanns få lämpliga ståndplatser för öring och man kan därför anta att öringen missgynnats. Figur Strömby å 2011 till vänster och 2013 till höger. Fisken får det tufft i sådana miljövariationer. 35

36 Strömby å, Uppströms kvarn (625985, ) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen började vid en stor sten i kanten och sträckte sig 50 m uppströms. På åns norra sida går vägen nära. Provytan var 100 m 2. Lokalen dominerades främst av lugnt vatten, det var lågvatten i ån. Nedströms kvarnen gick inte att provfiska beroende på lite vatten. Botten dominerades av sten i storlek cm, vattenvegetation växte i liten mängd och bestod av främst påväxtalger. Andelen död vad var liten, beskuggningen var runt 50 %. Max- och medeldjup var 0,2 och 0,1 m. Närmiljön består av lövskog, däribland björk. Flera dammar finns uppströms, dessa utgör vandringshinder för fisk. Lokalen bedömdes som intermediär för öring, gränsfall mot olämplig. Ny lokal. Figur 34. Strömby å är kraftigt rensad och påverkas starkt av nivåförändringar. Elfiskeresultat 2013 Endast 2 gäddor erhölls i fångsten vid ett utfiske. Dessa var 87 och 227 mm. Tätheten var 4,0 st/100 m 2 vilket klassas som högt. 36

37 Bedömning enligt VIX och samlad bedömning VIX ,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 35. VIX för Strömby å, uppströms kvarn, Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p-värde 0,46. Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 3 måttlig status Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,02 VIXh (hydrologisk påverkan): 0,31 Indexet visar måttlig påverkan, främst signalerar indexet påverkan från försurning/morfologiska faktorer. Lokalen utsätts troligen för stora flödesvariationer, även periodvis lägre ph. Endast två gäddor i fångsten tyder på något sämre miljöförhållanden. Lokalen nedströms kvarnen fick 2011 enligt VIX otillfredsställande status men bedömdes till måttlig vid utvärderingen. Klassningen enligt VIX visar måttlig status, nära gränsen för otillfredsställande. Den sammantagna statusen bedöms till otillfredsställande. Kommentarer och förbättringar Det bör prioriteras att se över hur regleringen/tappningen sköts uppströms i Strömby å, dammar förekommer. Dessa skulle behöva åtgärdas, man bör utreda om det via frivilliga överenskommelser skulle gå att behålla/släppa vatten med hänsyn till öringens känsligaste tider under höst och vår. Våtmarker i skog bör prioriteras i det fortsatta åtgärdsarbetet. Vattenkemisk provtagning (ph) under högflödesperioder bör inledas. 37

38 Glasholmsån, Uppströms Hagalund (626303, ) Lokalbeskrivning Elfiskelokalen börjar vid en större klunga med al på norra sidan av ån och sträcker sig till där ån svänger skarpt. Provytan är 100 m 2. Lokalen dominerades av strömmande vatten och vattennivån var låg. Botten dominerades av sten i storlek 2-10 cm, mossa växer rikligt på lokalen. Andelen död ved i vattnet är liten och beskuggningen uppgick till 80 %. Lokalen är mycket lämplig för uppväxande öring. Medeldjupet var 0,1 m (0,2 m 2011) medan maxdjupet var 0,3 m (0,8 m 2011). Vattnet var mycket klart och utan grumling. Närmiljön består av blandskog och i kantzonerna växer al och rönn. Skogshygge, där nu uppväxande sly kommer, finns på norra sidan av ån. Nedströms i ån finns ett vandringshinder för fisken vid lågvatten, det bedöms inte vara hinder för öring när uppvandring sker. Lokalen fiskades för första gången Figur 36. Elfiskesträckan i Glasholmsån är ringa rensad och består av blandad stenbotten. Notera även här den goda täckningen med näckmossa på lokalen. Elfiskeresultat 2013 Vid elfisket 2013 erhölls öring, bäcknejonöga och signalkräfta (tabell 12). Totalt fångades 86 öringar, 1 bäcknejonöga och 5 signalkräftor. Den totala tätheten av öring var 122,8 st/100 m 2 vilket bedöms som högt. Tätheten av årsungar låg nära gränsen för höga tätheter. Tabell 12. Fångst samt beräknad individtäthet, medelstorlek samt max och minimilängd vid elfisket i Glasholmsån, på lokalen uppströms Hagalund, Avfiskad areal: 100 m 2. Art/grupp Totalfångst antal Medelstorlek längd (mm) Maxlängd (mm) Minimilängd (mm) Beräknat antal/100 m² Öring , ,3 Öring > , ,5 Bäcknejonöga ,6 Signalkräfta ,4 38

39 ÖRING Antal fångade fiskar Längdintervall(mm) Figur 37. Längdfördelning öringen i Glasholmsån

40 Bedömning enligt VIX och samlad bedömning VIX ,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel lithofila individer * Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX Figur 38. VIX för Glasholmsån, lokal uppströms Hagalund, Index för de sex olika indikatorerna som används och samlat VIX-värde. * = arter som är beroende av sten/grusbottnar för sin reproduktion. Gräns för god status går vid p- värde 0,46. Generellt index (gräns god status 0,46) VIX (generell påverkan): 2 god status Sidoindex (gräns god status 0,43) VIXsm (försurning/morfologisk påverkan): 0,69 VIXh (hydrologisk påverkan): 0,52 Goda tätheter av öring, mångdubbelt högre än vid provfisket Nejonöga fångades för första gången i Glasholmsån vilket höjer lokalens värde samt status. Resultatet 2011 tydde på att det handlade om stationärt bestånd men fångsten 2013 tyder på att det handlar om ett havsvandrande bestånd. Det är mycket positivt att havsöringen nyttjar biflödena, lokaler som denna är viktiga för uppväxande öring. Statusvärdet ligger nära gränsen för hög status och beroende på öringfångsten, förekomst av nejonöga, ingen övrig fiskart samt miljön i sig så blir den sammantagna statusen hög. Kommentarer och förbättringar Kantzonerna bör lämnas orörda vilket är prioriterat på denna väl fungerande sträcka. Havsvandrande öring leker på sträckan. Sträckan behöver inga stora åtgärder, utan åtgärder bör riktas till information och bevarande. Lokalen är lämplig som kontrollpunkt inom den lokala miljöövervakningen och beroende på sträckans resultat 2013 så bör elfisken utföras vartannat år. Något som har noterats tidigare och stärks av undersökningen 2013 är att ån håller bra med vatten. Detta är något som troligen tätt hänger ihop med sträckans och öringens goda status. Lokalen är högt skyddsvärd, även på det regionala och nationella planet bör Glasholmsån värderas högt. 40

41 Figur Öring och bäcknejonöga från Glasholmsån Fakta bäcknejonöga Nejonöga tillhör gruppen rundmunnar, långväga släkt med fiskarna. Det finns tre arter av nejonöga i svenska vatten; bäcknejonöga, flodnejonöga och havsnejonöga. Bäcknejonöga är den minsta av arterna och blir cm. Bäcknejonöga lever hela sitt liv i vattendraget medan flodnejonögat vandrar upp i ån, från kust, för att leka. Leken sker i början på maj, ofta på samma plaster som där öringen leker. Förekomst av bäcknejonöga indikerar ett vattendrag med naturlig dynamik, flodnejonöga även fria vandringsvägar. Bäcknejonöga är en skyddad art, upptagen i Bernkonventionen. Nejonöga har fångats vid fyra tillfällen i Hushållningssällskapets elfisken i Torsås kommun; i Bruatorpsån, Applerumsån och Glasholmsån. 41