B Ö N D E R N A S T I D



Relevanta dokument
SVERIGE - EN SOCIAL OCH EKONOMISK HISTORIA

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Industrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt

Det moderna samhällets framväxt böndernas och arbetarnas tid

En modern svensk ekonomisk historia

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

1800-talet Industrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt i Sverige

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

INNEHÄLL DELI. 1. Att skriva historia om Sveriges förhällande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15. Förord 11

Barn och ungdomar och samhällets modernisering

Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

INNEHÅLL DELI. 1 Att skriva historia om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15

Förslag den 25 september Historia

KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Vårterminen 2016 Elsa Trolle Önnerfors

Makt i politik och förvaltning Vem tar makten i det nya folkhemmet?

Sveriges historia från istid till modern tid.

Befolkning. Geografi.

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden. Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015

Boken om Sveriges historia

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Drömsamhället svenska som andraspråk

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Justitia et. Prudentia KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Legal Culture in the Svea Court of Appeal , with Focus on the Law of Wills

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Sveriges historia

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

Arbetsområde: Min tid - min strid

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID Vikingatid och tidig medeltid

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Syfte och mål med kursen

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

DE EKONOMISKA STYRFORMERNA OCH SAMHÄLLET. Organisationer under tva sekler i Sverige. Lars Östman

"RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT."

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Skolan som samhällsinstitution

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

HISTORIA. Ämnets syfte

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Upplysningstidens karta

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?


Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Sverige då och nu. Sveriges historia

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

DEMOKRATI. - Folkstyre

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Tro hopp och kärlek är ingredienser i för ett gott liv. Hur använder vi dessa när vi bygger vår demokrati? Hur kan vi alla oavsett tro vara

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Socialpolitik (Socialt utanförskap och integration) Demokratifrågor (Folkbildning, folkrörelser, skolans demokratiansvar)

Från industrier till upplevelser en studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen. Max Jakobsson

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Digital kompetens i SOklassrummet

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Planering historia talet. VT:2015 åk 6. Namn:

3.13 Historia. Centralt innehåll

Mellankrigstiden Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

Inspirationsartikel 1 (5)

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Transkript:

Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Det moderna samhällets framväxt böndernas och arbetarnas tid 17 Böndernas tid enhetssamhällets upplösning 19 Arbetarnas tid den moderna kapitalismen skapas 19 Könsrelationernas betydelse 21 Källmaterialet DEL 3 BÖNDERNAS TID 1720 1866 25 KAPITEL 9 Ideologier och mentaliteter 27 Upplysning och nya politiska ideologier 30 Kultur 32 Kyrkans roll och sekulariseringen 37 Lagstiftning och förordningar 41 Skolan 41 Kyrkskolan 42 Utbildningsfrågor 44 Folkskolan 45 Några linjer läskunnighet 51 KAPITEL 10 Befolkningsomvandlingen 54 Minoriteterna 56 Befolkningsteori 59 Dödsorsaker 62 Befolkningsstatistik 66 Sjunkande giftermålsfrekvens 70 Maktrelationer inom familjen 74 Några linjer en sexuell revolution? 5

79 KAPITEL 11 Människorna och deras näringar 79 Ekonomisk tillväxt och prisförändringar 83 Infrastruktur 88 Handel, distribution och konsumtion 91 Städerna 93 Jordbrukets omvandling den agrara revolutionen 98 Jordbrukets regionala skillnader 104 Nya grödor, odlingssystem och redskap 108 Skiftesreformer 112 Arbete och försörjning 112 Arbete på landsbygden 115 Arbete i städerna 128 Levnadsstandard 130 De som blev över 137 Några linjer ekonomiskt tänkande och ekonomisk politik 143 KAPITEL 12 Från ståndsriksdag till tvåkammarriksdag 143 En oklar tronföljd 144 Maktens fördelning under frihetstiden 147 Frihetstiden i politiken 154 Den gustavianska tiden fram till 1780-talet 156 Maktens fördelning under den Gustavianska tiden 160 Början till slutet Gustav III:s sista år 162 Från Gustav IV Adolf till Jean Baptiste Bernadotte 165 Bernadotte till makten 168 Maktens fördelning i 1809 års regeringsform 173 Ståndssamhället avvecklas 176 Några linjer kvinnofrågan DEL 4 ARBETARNAS TID 1866 2000 187 KAPITEL 13 Vägen till demokrati 188 Det begränsade medborgarskapet 188 Rösträtt och valbarhet 190 Det tidiga partiväsendet 190 Försvars- och tullfrågorna 192 Stat och samhälle 6

193 Den moderna staden 195 Socialhjälpsstat och filantropi 197 Infrastrukturbygge 199 Folkrörelserna 201 Väckelserörelsen 202 Nykterhetsrörelsen 203 Arbetarrörelsen 208 Idrottsrörelsen 210 Kvinnorörelsen 212 Folkrörelserna i 1800-talets samhälle 213 Arbetsmarknadsrelationerna 214 Industrisamhällets genusordnade arbetsmarknad 215 Statarna 216 De patriarkala bruksmiljöerna 218 Modern industri mellan patriarkalism och byråkrati 220 1909 års storstrejk 221 Staten som arbetsgivare 222 Unionsupplösning och författningsrevision 223 Unionsupplösande tendenser 224 Unionsupplösningens mekanismer 225 Ett första steg mot parlamentarism 225 Nya partibildningar 226 Kampen för rösträtt 227 Karl Staaff och rösträtten 228 Rösträttsreform med konservativa förtecken 229 Världskrig och demokratiskt genombrott 229 Försvarsfrågan 230 Bondetåg och regeringskris 231 Regeringen Hungerskjöld och krigstidsproblemen 232 1919 års författningsrevision 234 Nationalism och demokrati 235 Nationalismens problem 236 En svensk nationalism 238 Nationalism, politik och rasbiologi 240 Nationalismens genus 240 Några linjer 245 KAPITEL 14 Människorna och deras näringar 245 Befolkningsutvecklingen 248 Den demografiska transitionen 249 Befolkningsutvecklingens orsaker 7

250 Familjens förändrade roll 252 Från utvandrar- till invandrarland 252 Emigrationen 254 Emigrationens orsaker 256 Immigrationen 257 Immigrationens orsaker och följder 258 Urbaniseringen 259 Stadsutvecklingen 1850 1920 260 Stadsexpansionen 1920 1970 260 Det moderna Sveriges kommuner 261 Näringarna 262 Näringsstrukturens förändring 263 Jordbrukets omvandling 266 Rennäringens speciella villkor 268 Industrialismens tid 273 Några linjer 275 KAPITEL 15 Det svenska folkhemmet 276 En demokrati med problem minoritetsparlamentarismens decennium 277 Försvars- och säkerhetspolitik 278 Förbudsfrågan 280 1920-talets arbetsmarknadsfrågor mellan Åkarp och Saltsjöbaden 281 Kosackval och skott i Ådalen 284 Folkhemsbygget 286 1933 års krisuppgörelse 287 Befolkningsfrågan 289 Bostadsfrågan 291 Saltsjöbadsavtalet och arbetsmarknadens förändring 293 Arbetsmarknadens genus 295 Den svenska modellen 1930-talet 296 Sverige under andra världskriget 297 Ålandsfrågan och krigsutbrottet 298 Nationell samling och neutralitetskriser 299 Svensk flyktingpolitik 300 Världskrigets vardag 301 Världskrig och demokrati 302 Efterkrigstidens högkonjunktur en socialdemokratisk skördetid 305 Den lokala demokratin 306 En förändrad arbetsmarknad 8

308 Sverige i världen atombomb och neutralitet 310 Pensionsstriden 1957 311 Ett medborgarskap med problem 313 Miljonprogrammet 314 Nya politiska krafter svenskt 1960-tal 317 Efter folkhemmet? 1900-talets epilog 318 1970-talets författningsreformer 318 Regimskifte och kärnkraftsomröstning (1971 1982) 321 Kampen om regeringsmakten 1982 2000 324 Nya frågor och nya folkrörelser 325 Nya partier och nya politiska former 326 Arbetsmarknadens förändring 327 Varannan damernas 329 Sverige i världen 330 Några linjer 333 KAPITEL 16 Tänkande, minne och kulturarv 333 Skola och bildning 334 Från folkskola till bottenskola 335 Läroverk för pojkar och flickskolor 336 1927 års skolpolitiska beslut 337 Det frivilliga bildningsarbetet 338 Grundskola och friskolor 339 Den högre utbildningen 340 Den massmediala revolutionen 340 Dagspressen 342 Filmen 343 Radio och TV 345 Teknik, media och samhällsutveckling 346 Minne och kulturarv 347 Industrisamhällets kulturarv 348 Kulturarv och turism 349 Historieämnets förändring 351 Historieskrivningen som popularisering och utbildning 353 Den kommersialiserade fritiden 353 Den nya fritiden 355 Ungdomen som hot eller löfte 356 Musikens makt från jazz till hiphop 359 Kommersialisering och globalisering 360 Några linjer 9

363 365 Bibliografi Referenser i urval 365 Översiktsarbeten 367 Landsbygdens ekonomiska och sociala historia 368 Städernas utveckling 369 Demografi och hälsa 370 Politiska förlopp och lagstiftning 371 Stånds- köns- och klassfrågor 372 Levnadsförhållanden och social förändring 374 Kyrkan, religionen, förändrade tankar, upplysningen, läskunnighet 383 Register 10