RESULTATREDOVISNING... 4 1 INLEDNING... 4 1.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 1.2 VERKSAMHETSINDELNING OCH ORGANISATION... 5 1.2.1 De operativa processerna... 5 1.2.2 Organisation... 5 1.2.2.1 Allmänt...5 1.2.2.2 Processtyrning...5 1.2.2.3 Personal...6 1.2.2.4 Samarbete med näringslivet...6 1.3 EFFEKTMÅLEN OCH TULLVERKETS BEDÖMNING AV UPPFYLLANDET... 8 1.3.1 Effektmål inom Skatteförvaltning och uppbörd... 8 1.3.2 Effektmål inom Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 9 1.3.3 Effektmål inom Näringsliv... 9 1.4 INTERNATIONELL VERKSAMHET... 12 1.4.1 Inledning... 12 1.4.2 Internationellt tullsamarbete inom brottsutredningar... 12 1.4.3 Utvidgningsprocessen... 12 1.4.4 Inför ordförandeskapet... 12 1.4.5 Utvecklingsarbete... 13 1.4.6 Övrigt... 13 2 VERKSAMHETSMÅL OCH ÅTERRAPPORTERING... 14 2.1 PRODUKTIVITETSUTVECKLING... 14 2.1.1 Volymförändringar... 14 2.1.2 Resursredovisning... 14 2.1.2.1 Arbetad tid...14 2.1.2.2 Driftkostnader...15 2.1.3 Produktivitets- och effektivitetsutveckling... 16 2.1.3.1 Effektiv handel...16 2.1.3.2 Gränsskydd...17 2.1.3.3 Sammanvägd...19 2.1.4 Effektivitetsutveckling... 19 2.2 EFFEKTIV HANDEL... 21 2.2.1 Beskrivning... 21 2.2.1.1 Beskrivning av delprocesserna...21 2.2.1.2 Beskrivning av stödprocesserna...22 2.2.2 Service... 22 2.2.2.1 Vidtagna åtgärder...24 2.2.2.1.1 Öppettider...24 2.2.2.1.2 Ny teknik...24 2.2.2.1.3 Etablerandet av nya flyg- och färjeförbindelser...24 2.2.2.1.4 Förkortade handläggningstider...24 2.2.2.1.5 Förenklad hantering i övrigt...24 2.2.2.2 Tullverkets servicenivå...25 2.2.3 Verksamhetsmål... 25 2.2.3.1 Information - rätt från början...25 2.2.3.2 Elektronisk anslutning till Tulldatasystemet...27 2.2.3.3 Varuundersökningar...27 2.2.3.4 Uppbörd...29 2.2.3.4.1 Debiterad uppbörd...29 2.2.3.4.2 Influten uppbörd...30 2.2.3.4.3 Rätt uppbörd...31 2.2.3.5 Uppbörd av tullmedel...31 2.2.3.5.1 Tullmedel inom systemet för gemenskapernas egna medel...32 2.2.3.5.2 Genomsnittlig kredittid...32 2.2.3.5.3 Omprövningar...34 2.2.3.6 Kvalitet på handelsstatistiken...34 2.2.3.7 Efterkontrollverksamheten...34 2.2.3.7.1 Tullrevision...35 2.2.3.7.2 Eftergranskning...36 2.2.3.7.3 Metodutveckling...36 2.2.4 Ekonomisk brottslighet... 37 2.2.4.1 Allmänt...38 2.2.4.2 Samverkansprojekt...38 Sida 1(71)
2.2.4.3 Internationell samverkan i ekobrottsbekämpningen...38 2.2.4.4 Redovisning av ekobrottsdata...38 2.2.5 Övrig verksamhet inom Effektiv handel... 38 2.2.5.1 Internationellt arbete...38 2.2.5.2 Övrigt...39 2.2.5.2.1 Exportbidragskontroll...39 2.2.5.2.2 Gränstullsamarbete...40 2.2.5.2.3 Försäljning av vägavgiftsbevis...40 2.2.5.2.4 Immateriella rättigheter...40 2.2.5.2.5 Sjöfartsverket...40 2.3 GRÄNSSKYDD... 41 2.3.1 Beskrivning... 41 2.3.1.1 Beskrivning av delprocesserna...41 2.3.1.1.1 Förebyggande verksamhet...41 2.3.1.1.2 Fysisk kontroll vid inre och yttre gräns...42 2.3.1.1.3 Punktskattekontroll...42 2.3.1.2 Beskrivning av stödprocesserna...42 2.3.1.2.1 Underrättelse- och analys...42 2.3.1.2.2 Brottsutredning...42 2.3.1.3 Internationellt samarbete...43 2.3.1.4 Beräkning av samhällsnyttovärde...44 2.3.1.5 Förändringar under året...44 2.3.1.5.1 Öresundsbron...44 2.3.1.5.2 Arlanda...44 2.3.2 Service... 45 2.3.2.1 Vidtagna åtgärder...45 2.3.2.1.1 Ny teknik...45 2.3.2.1.2 Etablering av nya flyg- och färjeförbindelser...45 2.3.2.2 Tullverkets servicenivå, bemötande från tullverkets tjänstemän...45 2.3.3 Verksamhetsmål och återrapportering... 45 2.3.3.1 Träffsäkerhet i urval av kontrollobjekt...45 2.3.3.1.1 Vidareutveckling av underrättelse- och analysverksamheten...46 2.3.3.2 Bekämpning av illegal införsel av narkotika...47 2.3.3.3 Kontrollerade leveranser...48 2.3.3.4 Bekämpning av illegal införsel av alkohol och tobak...48 2.3.3.4.1 Åtgärder inom brottsutredningsprocessen...49 2.3.3.4.2 Punktskattekontrollverksamheten...50 2.3.4 Övrig verksamhet inom Gränsskydd... 51 2.3.4.1 Gränstullsamarbete...51 2.3.4.2 Farligt gods...51 2.3.4.3 Bevakningsuppgifter mm...51 2.4 UTVECKLINGSARBETE... 52 2.4.1 Inledning... 52 2.4.2 Omvärldsbevakning... 52 2.4.3 Projektverksamhet... 52 2.4.3.1 Pågående utvecklingsprojekt...53 2.4.3.2 Avslutade utvecklingsprojekt...54 2.4.3.3 Projektdeltagare och ledare...54 2.4.3.4 IT-upphandling...54 2.5 ÖVRIG RAPPORTERING... 55 2.5.1 Beredskapsfrågor... 55 2.5.2 Uppdrag... 55 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER... 56 FINANSIELL REDOVISNING... 57 3 RESULTATRÄKNING... 57 BALANSRÄKNING... 58 5 ANSLAGSREDOVISNING... 59 5.1 REDOVISNING MOT INKOMSTTITLAR... 59 5.2 REDOVISNING MOT ANSLAG... 60 6 FINANSIERINGSANALYS... 60 Sida 2(71)
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER... 62 7 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR... 62 8 NOTER... 64 UNDERSKRIFT... 71 Sida 3(71)
1 INLEDNING 1.1 Verksamhetsbeskrivning RESULTATREDOVISNING Tullverkets huvudsakliga uppgifter är dels att fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt samt andra skatter och avgifter som tas ut vid import och export av varor, dels att övervaka och kontrollera trafiken till och från landet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor efterlevs. Tullverket skall i sitt arbete verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom verket, samt tillhandahålla en så god service att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Tullverket har formulerat arbetets inriktning genom följande verksamhetsidé: Verksamhetsidé! Vi ska erbjuda smidiga tullrutiner inom regelverkets ram för utrikeshandeln, en enkel gränspassage för resande och ett effektivt gränsskydd.! Vi ska ständigt förbättra tullrutinerna för att nå största möjliga samhällsnytta och stärka svensk konkurrenskraft. I vårt arbete ska vi samverka med näringslivet och andra myndigheter. Inom Tullverket har vi också fastlagt en inriktning för utveckling och förbättring inom en rad områden. Denna konkretiseras i en vision om vilken roll Tullverket skall ha senast år 2005. Vision! Det svenska näringslivet uppfattar vår myndighet som den effektivaste tulladministrationen i Europa.! Vi samverkar med näringslivet och kvaliteten på mottagna deklarationer är så hög att 90 % inte kräver manuell hantering.! Vi har en ledande roll i gränsskyddet och samhällets kostnader för illegalt införd narkotika, alkohol och tobak har minskat med 25 %.! I det nationella och internationella samarbetet är vi kända för nytänkande, förenklingsarbete och arbetsmetodutveckling.! Vi arbetar på en bra arbetsplats med goda utvecklingsmöjligheter och känner stolthet över att genom vårt arbete skapa samhällsnytta. Tullverket bedriver verksamhet huvudsakligen finansierad med anslagsmedel. Tabell 1: Tullverkets intäkter (tkr) 2000 1999 1998 Anslagsmedel 1 158 912 1 107 047 1 071 244 Avgifter, ersättningar mm 41 082 30 185 28 514 Bidrag 5 220 8 793 13 637 Summa 1 205 214 1 146 025 1 113 395 Sida 4(71)
1.2 Verksamhetsindelning och organisation 1.2.1 De operativa processerna Tullverkets operativa verksamhet är indelad i två huvudprocesser och två stödprocesser. Huvudprocesserna är Effektiv handel, som hanterar den legala kommersiella trafiken, och Gränsskydd, som har till uppgift att förhindra den illegala trafiken. Analys och Brottsutredning är stödprocesser till de båda huvudprocesserna. Som redovisas i regleringsbrevet till Tullverket motsvaras den nya huvudprocessen Effektiv handel av den gamla verksamhetsgrenen Uppbörd, och i huvudsak motsvaras den nya huvudprocessen Gränsskydd av den gamla verksamhetsgrenen In- och utförselrestriktioner. Båda processerna inkluderar det mål som avser service- och effektivitetsdimensionen i myndighetens verksamhet. 1.2.2 Organisation 1.2.2.1 Allmänt Tullverkets nuvarande organisation och omvandling till en myndighet, genomfördes den 1 mars 1999 i syfte att stödja den processorienterade verksamhetsindelningen och att skapa gemensamma synsätt. Tullverkets organisation delas in i ett Huvudkontor med huvudsakligt syfte att övergripande leda verksamheten och sex tullregioner med huvudsakligt syfte att bedriva den operativa verksamheten. Såväl Huvudkontorets som regionernas organisation är baserad på processindelningen. 1.2.2.2 Processtyrning Under året har implementeringen av styrningen i processer fortsatt. Processägare för samtliga Tullverkets processer har utsetts. Ansvarsfördelningen mellan processägaren, processnätverken och processägargruppen har tydliggjorts i arbetsordningen. Verksamhetsplanerings- och budgetprocessen har utvecklats i samma syfte. Under hösten 2000 fastställdes för första gången budgetar för år 2001 för de fyra operativa processerna. (Effektiv handel, Gränsskydd, Analys och Brottsutredning). Inom processerna har arbetet i nätverken utvecklats ytterligare. Processägarna på huvudkontoret har regelbundna möten med de processansvariga i regionerna. Vid dessa möten diskuteras bl.a. frågor om policy, normgivning och praxis i processerna i syfte att åstadkomma enhetlighet över landet i tillämpning av regler och procedurer. Arbetet i processer följer nu den ordning som framgår av figur 1. Sida 5(71)
Utveckling -strategisk -ständig förbättring Rita processkarta Diskussion i Nätverk Ändringar i Processkarta Reviderad karta Direktiv Utförande Utvärdering Figur 1: Processägandet 1.2.2.3 Personal Antalet anställda tulltjänstemän har under år 2000 förändrats från 2 559, fördelat på 1 161 kvinnor och 1 398 män, till 2 567, med fördelning 1 174 kvinnor och 1 394 män. Andelen kvinnor är således oförändrat 45%. Vid årets slut var antalet tjänstemän per region: Huvudkontoret 365 (196 K, 169 M), varav 95 på IT-avdelningen i Luleå (32 K, 63 M), Övre Norrlandsregionen 86 (15 K, 71 M), Nedre Norrlandsregionen 76 (22 K, 54 M), Mälardalsregionen 645 (326 K, 319 M), Östersjöregionen 186 (84 K, 102 M), Skåneregionen 587 (222 K, 365 M) och Västsvenska regionen 622 (308 K, 314 M). Under året har 159 tjänstemän anställts, varav 101 tullaspiranter, fördelat på 49 kvinnor och 52 män. Tullaspiranternas medelålder är 26 år och flertalet har rekryterats till Mälardalsregionen och Skåneregionen. Antalet avgångar uppgår till 175. Medelåldern för de tjänstemän som lämnat Tullverket för annan anställning - 47 st. - var 35 år. Antalet pensionsavgångar har varit 16, medan avgångar till följd av 1999 års omorganisation uppgår till 90 tjänstemän. Antalet anställda varierar kraftigt över året beroende på när avgångar respektive anställningar ligger. För redovisning av antalet arbetade timmar se avsnitt 2.1.2.1 Personalomsättningen i procent ligger på 5,9. Medelåldern har till följd av nyrekryteringen sjunkit något - från 44,7 till 44,4 år. Mälardalsregionen har den lägsta medelåldern med 41,7 medan Övre Norrlandsregionens tjänstemän är äldst med en medelålder på 49,4. 1.2.2.4 Samarbete med näringslivet. Samarbetet med näringslivet har utvecklats ytterligare under året. Näringslivsorganisationer och företag har deltagit i konkret utvecklingsarbete bl.a. inom ramen för projektet Servicetrappan (se närmare om Servicetrappan i avsnitt 2.4.3.1). Tullverkets samrådsorgan (den s.k. Alfredgruppen) med deltagande från 11 näringslivsorganisationer, Kommerskollegium och Statens Jordbruksverk (SJV) har haft 4 möten under året. En principöverenskommelse har träffats i denna grupp om att ytterligare fördjupa samarbetet. Sida 6(71)
Alfred-gruppen ombildas till en renodlad policygrupp med generaltulldirektören som ordförande och en näringslivsrepresentant som vice ordförande. Samtidigt kommer ett nytt samarbetsorgan för löpande samråd i frågor om bl.a. regeltillämpning och praxis främst inom processen effektiv handel att inrättas. En diskussion om ökad medverkan från näringslivet i Tullverkets gränsskyddsarbete har inletts. Samarbetet med näringslivet kan illustreras på följande sätt: Alfredgruppen Ordförande Generaltulldirektören Kommerskollegium, Statens jordbruksverk Näringslivsorganisationer e-tull Taric on line Konsultationer Regeltillämpning Informations center Servicetrappan Konsultationer IT-utveckling Figur 2: Alfredgruppen På regional nivå finns väl etablerad samverkan mellan Tullverket och näringslivet, framförallt i de tre största regionerna. Samverkansmönstret ser olika ut beroende på trafikstruktur och det regionala/lokala näringslivets och intresseorganisationernas struktur. Sida 7(71)
1.3 Effektmålen och Tullverkets bedömning av uppfyllandet Effektmålen för Tullverket är fördelade på tre utgiftsområden; område 3 Skatteförvaltning och uppbörd, område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt område 24 Näringsliv. 1.3.1 Effektmål inom Skatteförvaltning och uppbörd Effektmål: Att inom ramen för gällande regelverk säkerställa avsedda skatte-, tull- och avgiftsintäkter. Tullverkets del därav: att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Tullverket har tre huvudmetoder för att fastställa rätt uppbörd, - förebyggande verksamhet (information, kvalitetssäkring o dyl.) - initialkontroll (kontroll vid klareringstillfället) - efterkontroll (tullrevision och eftergranskning). Utgångspunkten för verksamheten i huvudprocessen Effektiv handel, är att sträva mot rätt från början, d.v.s. att risken för fel förebyggs eller att fel upptäcks så tidigt som möjligt. Tullverkets strävan är att genom underrättelse- och analysarbete identifiera de största riskerna och utifrån dessa vidta åtgärder (förebyggande verksamhet, initial- eller efterkontroll) så att den sammantagna effekten blir rätt uppbörd. Det förebyggande arbetet bedrivs med inriktningen att via information, utbildningsinsatser och kvalitetssäkring av företagens tullrutiner medverka till att uppgifterna i avlämnade deklarationer blir rätt från början. Inte minst har det under året skett genom förbättring av publikationen Tullinformation samt utveckling av Tullverkets hemsida. I den initiala kontrollen är systemet med automatklarering av ärenden en avgörande faktor för effektivitet. Med utgångspunkt från riskanalyser och maskinella kontroller automatklarerades 63% av alla import- och exportärenden vid utgången av 2000. Syftet med automatklareringen är bl.a. att resurserna i större utsträckning än tidigare skall inriktas på förebyggande verksamhet och kontroll av ärenden där riskerna för fel bedöms vara högre än genomsnittet. En av förutsättningarna för att automatklareringsnivån skall kunna höjas är att det elektroniska uppgiftslämnandet till Tullverket ökar. Ett projekt har under året tagit fram ett antal förslag på hur detta skall kunna ske. Bl.a. arbetar Tullverket nu på att skapa en web-edi-lösning som skall göra det möjligt att lämna uppgifterna via Internet. En lösning som bedöms bli intressant framför allt för små och medelstora företag. Efterkontrollverksamheten har under året resulterat i debiteringar och återbetalningar som ger ett totalt netto till statskassan på ca 95 miljoner kronor. Kreditförlusterna för tulluppbörden under 2000 var lägre än föregående år och uppgick till 0,03%. Detta skall jämföras med 1999 och 1998 då mosvarande siffra var 0,07 %. Vidare har den uppnådda genomsnittliga kredittiden minskat i förhållande till föregående år med 0,2 dagar. Sida 8(71)
Sammantaget bedömer Tullverket att vad som ovan redovisats visar att uppfyllelsen av effektmålet är mycket tillfredsställande och att de insatser som planeras ytterligare kan förbättra säkerheten och effektiviteten i uppbörden. 1.3.2 Effektmål inom Hälsovård, sjukvård och social omsorg Effektmål: Att verka för ett narkotikafritt samhälle genom insatser för att minska tillgången och efterfrågan på narkotika. Tullverkets del därav: att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor efterlevs. Tullverkets gränsskyddsverksamhet är en viktig del i samhällets samlade resurser mot den gränsöverskridande grova brottsligheten. Högsta prioritet ges åt att bekämpa narkotikasmuggling. De kontrollmetoder som gränsskyddet använder för att avslöja narkotikasmuggling utvecklas ständigt, vilket idag är ett måste för att kunna avslöja nya smugglingsmetoder. Tillgången till bra tekniska hjälpmedel vid de kontroller som utförs är därför av stor vikt och Tullverket följer noga den tekniska utvecklingen på marknaden. Men inte bara teknik är viktig, även gränsskyddets narkotikahundar utgör en värdefull resurs och hundtjänsten har under det gångna året anpassats bl.a. till de nya förutsättningar som kom med öppnandet av Öresundsbron. Förutom förfinandet av själva kontrollmetoderna försöker gränsskyddet styra sin kontrollverksamhet, så att rätt objekt tas ut för kontroll. Det görs genom att dels kontinuerligt följa vad som sker i omvärlden för att därigenom bedöma var risken är som störst, i det omfattande trafikflödet, och dels genom att använda sig av en allt mer förbättrad underrättelsetjänst. En strävan är att alla framtida kontroller ska vara baserade på kunskap och riskvärdering. Därigenom ökar möjligheterna att koncentrera resurserna mot rätt objekt samtidigt som den legala trafiken och varuflödet slipper störande inslag i form av onödiga kontroller. Tabell 2: Samhällsekonomiska värdet av beslag, tkr 2000 1999 1998 Narkotika 701 962 1 410 648 558 249 Alkohol/tobak 340 702 181 863 267 350 Summa 1 042 664 1 592 512 825 599 Under 2000 har antalet narkotikabeslag ökat med ca 300 st. Däremot är den beslagtagna mängden mindre, det samhällsekonomiska värdet av beslagtagen narkotika uppgår till ca 700 miljoner. Beslagen av sprit och tobak har dock ökat. Bedömningen är att Tullverket på ett betydande sätt bidragit till regeringens mål om ett narkotikafritt samhälle. 1.3.3 Effektmål inom Näringsliv Effektmål: Att vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Tullverkets verksamhetsidé och vision innebär en tydlig inriktning mot ökad service och rätt från början. Den förebyggande verksamheten har prioriterats. Fortlöpande identifieras operativa arbetsuppgifter som kan föras från central till regional nivå. För närvarande utreds på vilket sätt regionerna ska involveras i hanteringen av EDI-tillstånd Sida 9(71)
och utfärdandet av Bindande klassificeringsbesked (BKB) i syfte att föra verksamheten närmare företagen. Den kundundersökning som genomfördes under 1999 har under året legat till grund för bl.a. informationsinsatser som bedrivits gentemot företagen. I publikationen Tullinformation presenteras nyheter i lagstiftningen snabbt och på ett lättillgängligt språk. En omfattande kursverksamhet för företagen bedrivs i regionerna. I samverkan med företagen utformas också information och utbildningar efter det enskilda företagets behov. Tullverket har lagt ut EU:s tulltaxa, Taric på Internet. Företagen får därmed tillgång till en ständigt uppdaterad version med information om bl.a. varukoder, import- och exportbestämmelser och valutakurser. Tullverket ställer också (som första och hittills enda land) genom Taric fildistribution en dagligt uppdaterad ADB tulltaxa till näringslivets förfogande. Detta leder till besparingar för företagen genom att det tidigare varit både svårt och tidskrävande att ta reda på de gällande villkoren. På Tullverkets välbesökta hemsida är det Taric-informationen, publikationen Tullinformation och informationen om valutakurser som är mest eftersökt. För att minimera kostnaderna för såväl näringslivet som för Tullverket pågår ett systematiskt och långsiktigt arbete för att åstadkomma regelförändringar i tullprocedurerna både på nationell och internationell nivå. Arbetet bedrivs i stor utsträckning i samarbetet med näringslivet. Betydande insatser görs fortlöpande av de svenska delegaterna för att driva att de moderniseringsarbeten som pågår inom kommissionen av olika regelverk också skall resultera i kraftfulla förenklingar av bestämmelserna. Ett intensivt arbete har bl.a. pågått i Tullkodexkommitténs sektioner för tullförfaranden med ekonomisk verkan (aktiv och passiv förädling, bearbetning under tullkontroll, temporär import ) och tullager och frizoner för att harmonisera bestämmelserna i tillämpningskodex samt i viss utsträckning förenkla dem. Detta arbete har med varierad intensitet bedrivits under hela den tid Sverige varit medlem i gemenskapen. I december röstade medlemsstaterna enhälligt för kommissionens förslag till ändring av bestämmelserna vilka sannolikt kommer att träda i kraft den 1 juli 2001. Tullverket utvecklar ständigt nya arbetsmetoder för att bättre bidra till en effektivare utrikeshandel. I projektet Servicetrappan har en pilotfas inletts som innebär att ett kvalitetssäkringsarbete har inletts hos ett antal företag. Principen för Servicetrappan är att ju högre kvalitet en operatör har på sina tullrutiner desto fler möjligheter till förenklingar och ökad service kan Tullverket erbjuda. Servicetrappan innehåller fem steg där varje steg har två sidor. Den ena sidan beskriver företagets möjligheter till en förenklad tullhantering och den andra de förutsättningar som gäller för att få ta del av dessa förenklingar. Operatören graderas av Tullverket att tillhöra något av de fem trappstegen i Servicetrappan. Ett stort antal ytterligare projekt pågår i syfte att förbättra villkoren för företagen. Här kan bl.a. nämnas Småföretagarprojektet som arbetar med att skapa funktioner för att hjälpa småföretagen att förenkla sin tullhantering. Sida 10(71)
Mot denna bakgrund bedömer Tullverket att vi vidtagit åtgärder som har bidragit och kommer att bidra till ökad service och minskade kostnader både för företagen och för Tullverket. Sida 11(71)
1.4 Internationell verksamhet 1.4.1 Inledning Tullverket är en av Sveriges mest internationella myndigheter med representation i 130 internationella grupper. Representationen sker i flera olika organ, främst inom EU och World Customs Organization (WCO), där tullfrågor som rör import, export, transitering och brottslighet behandlas. I avsnitt 2.2.5.1. Effektiv handel och avsnitt 2.3.1.3 Gränsskydd lämnas beskrivningar av det internationella arbetet inom dessa processer. 1.4.2 Internationellt tullsamarbete inom brottsutredningar Tullverket samarbetar internationellt med många länder både inom och utanför EU med stöd av dels internationella konventioner och dels med bilaterala avtal med många länder. Antalet internationella ärenden har under året uppgått till 245. Till övervägande del har det rört sig om förfrågningar från andra länder till Sverige om hjälp i utredningar. Länderna runt Östersjön svarar för en stor del av ärendena. En tendens är att andra länder oftast frågar om utredningshjälp, för att fastställa riktigheten i lämnade uppgifter i import- och exportdeklarationer, medan svensk tull främst efterfrågar utländsk hjälp i ärenden rörande fysisk smuggling 1.4.3 Utvidgningsprocessen Tullverket stödjer utvidgningsprocessen inom EU. De största insatserna görs i Lettland, där ett bilateralt samarbetsavtal utgjort stommen i biståndsarbetet. Projektet finansieras av SIDA. I Lettland pågår också ett antal twinning-projekt med svenskt deltagande, bl.a. på PAA-nivå (Preaccession advisor). Aktiviteterna i Lettland förväntas bestå. Samarbetet med Ryssland drivs i flera fora. Bilateralt har en samverkansgrupp bildats mellan Tullverkets ledning och regionmyndigheten i S:t Petersburg. Den samverkansgruppen har bl.a. ansvar för det s.k. Grön korridor-projektet som nämns nedan under avsnitt 1.4.5. Tullverket deltar aktivt i Barents-samarbetet, där en ökad service till näringslivet i Barentsområdet ges hög prioritet. 1.4.4 Inför ordförandeskapet År 2000 har inneburit långt gående förberedelser för det svenska ordförandeskapet under det första halvåret 2001. Tullverket biträder Finans-, Utrikes- och Justitiedepartementen i arbetet i de olika grupperna inom såväl I:a som III:e pelarna. Särskilda arbetsgrupper etablerades under år 2000 för att förbereda arbetet med ordförandeskapsfrågorna. En särskild ordförandesida på Internet, eller rättare sagt tre nya ordförandesidor på svenska, engelska och franska, har tagits fram för att lyfta upp det svenska ordförandeskapet. Sida 12(71)
1.4.5 Utvecklingsarbete Under 2000 har Tullverket arbetat intensivt på internationell nivå genom olika utvecklingsprojekt. Som exempel kan nämnas Grön Korridor med syfte att skapa förenklad gränspassage till Ryssland för kvalitetssäkrade operatörer på steg 5 i Servicetrappan. Vidare har ett benchmarkingprojekt genomförts med Nederländerna med syfte att skapa en internationell kvalitetssäkringsmodell samt att genom pilotdrift införa steg 5 i Servicetrappan för två internationella företag, en svensk och en holländsk operatör. Ett benchmarkingprojekt har också startats med den italienska tulladministrationen i syfte att jämföra bland annat metodik för kvalitetssäkring av operatörer. Båda dessa benchmarkingprojekt har bedrivits inom ramarna för Tull 2002-programmet inom vilket även ett stort antal tjänstemän deltagit i andra projektgrupper, seminarier samt utbytestjänstgöring. 1.4.6 Övrigt Kraven på att Tullverket skall åta sig internationella uppdrag ökar. De internationella samfunden efterfrågar tullkompetens i kris- och oroshärdar. Sedan flera år tillbaka har Tullverket ställt tjänstemän till FN:s och EU:s förfogande för fredsbevarande- och sanktionsövervakande insatser. Sida 13(71)
2 VERKSAMHETSMÅL OCH ÅTERRAPPORTERING 2.1 Produktivitetsutveckling Redovisningen av produktivitetsförändringarna inleds med en sammanfattning av volymoch resursförändringar. 2.1.1 Volymförändringar Inom huvudprocessen Effektiv handel har antalet deklarationer som klarerats ökat med 7 %. Tabell 3: Antal klarerade import, export- och transitdeklarationer 2000 1999 1998 Förenklad deklaration, import 1 023 000 950 000 908 000 Normalförtullning, import 565 000 519 000 488 000 Kompletterande deklaration, import 999 000 917 000 882 000 Transitering, påbörjad 404 000 405 000 383 000 Transitering, avslutad 217 000 214 000 236 000 Exportdeklaration 2 178 000 2 021 000 1 960 000 Summa 5 386 000 5 026 000 4 857 000 Inom huvudprocessen Gränsskydd har den gränsöverskridande trafiken ökat med 2 %. Tabell 4: Gränsöverskridande trafik, antal enheter (tusental) 2000 1999 1998 Transportmedel 13 500 13 200 12 200 - vid inre gräns 7 000 6 400 6 500 - vid yttre gräns 6 500 6 800 5 700 Resande 52 800 51 700 50 800 - vid inre gräns 29 700 29 700 32 100 - vid yttre gräns 23 100 22 000 18 700 Summa 66 300 64 900 63 000 2.1.2 Resursredovisning 2.1.2.1 Arbetad tid Den totalt arbetade tiden har minskat med ca 2,5 %, från 3 710 000 till 3 626 000 timmar (nettotid). Jämfört med föregående år har en liten ökning skett inom huvudprocessen Gränsskydd, men liksom under föregående år har en något större andel av den nedlagda arbetstiden ägnats huvudprocessen Effektiv handel. Tabell 5: Arbetad tid fördelad på huvudprocesserna och övriga processer (tusental timmar) 1 2000 1999 1998 Effektiv handel 1 506 1 517 1 730 Gränsskydd 1 305 1 276 1 220 Övriga processer 815 915 875 Summa 3 626 3 710 3 825 1 Se ytterligare kommentarer i avsnitt Tilläggssupplysningar och noter : Verksamhetsindelning Sida 14(71)
Resurserna fördelas olika mellan huvudprocesserna vid de olika regionerna, vilket sammanhänger såväl med deras varierande förutsättningar avseende trafik-, gods- och resandeflöden som med skillnader i näringslivsstrukturen. I Övre Norrlandsregionen och Skåneregionen ligger tyngdpunkten på huvudprocessen Gränsskydd, medan i Mälardalsregionen och Västsvenska regionen leder koncentrationen av import- och exportföretag till att tyngdpunkten ligger på Effektiv handel. Jämfört med föregående år förekommer endast marginella skillnader vad gäller regionernas inbördes storlek. I Skåneregionen har Öresundsbron haft effekten att inriktningen mot Gränsskydd accentuerats något. Tabell 6: Arbetad tid per region; andel av total tid samt fördelning på huvudprocesserna. Föregående års siffror inom parantes. Effektiv handel Gränsskydd Andel av total Övre Norrlandsregionen, ÖN 43 % (42%) 57 % (58 %) 3,5 % (3,5%) Nedre Norrlandsregionen, NN 56 % (59%) 44 % (41 %) 3,4 % ( 3,4 %) Mälardalsregionen, MR 59 % (57%) 41 % (43 %) 23,9 % (23,9%) Östersjöregionen, ÖR 62 % (59%) 38 % (41 %) 8,0 % (8,2%) Skåneregionen, SR 34% (37%) 66 % (63 %) 22,8% (22,4%) Västsvenska regionen, VR 63 % (61 %) 37 % (39 %) 24,6 % (24,6%) Huvudkontoret 63 % (61%) 37 % (39%) 13,9 % (14,0%) Tullverket 54 % (54%) 46% (46%) 100 % (100 %) 2.1.2.2 Driftkostnader Driftkostnaderna har ökat med ca 4 %. Kostnadernas fördelning på huvudprocesserna framgår av tabell 7. Jämfört med föregående år har en liten förskjutning skett mellan processerna så att Gränsskydd har ökat från 47,5 till 48,6 %. Tabell 7: Driftkostnadernas 2 fördelning per huvudprocess (tkr i löpande priser, inkl andel av övriga processer) 2000 1999 1998 Effektiv handel 608 000 597 100 635 175 Gränsskydd 575 000 541 200 457 065 Summa 1 183 000 1 138 300 1 092 240 Driftkostnadernas fördelning per region framgår av tabell 8. Huvudkontorets andel av de totala kostnaderna är relativt stor i förhållande till antalet anställda, beroende på att flera verksgemensamma uppgifter med förhållandevis högre kostnad utförs där, t.ex. ITavdelningen. Jämfört med föregående år förekommer endast marginella skillnader vad gäller regionernas inbördes storlek. Öppnandet av Öresundsbron har haft effekten att Skåneregionens andel av de totala kostnaderna ökade med en procentenhet. 2 Se ytterligare kommentarer i avsnitt Tilläggssupplysningar och noter : Avstämning mot finansiell redovisning Sida 15(71)
Tabell 8: Driftkostnader per region; andel av total och fördelning på huvudprocesser. Föregående års uppgifter (avser mars - december) inom parentes. Effektiv handel Gränsskydd Andel av total kostnad Övre Norrlandsregionen, ÖN 39% (39%) 61 % (61 %) 3,3 % (3,3 %) Nedre Norrlandsregionen, NN 54 % (55%) 46 % (45%) 3,0 % (3,1 %) Mälardalsregionen, MR 60 % (62%) 40 % (38%) 19,1 % (19,4%) Östersjöregionen, ÖR 54 % (55%) 46 % (45%) 6,7 % (6,5%) Skåneregionen, SR 33 % (35%) 67 % (65%) 18,8 % (17,8%) Västsvenska regionen, VR 60 % (61%) 40 % (39%) 20,0 % (20,1 %) Huvudkontoret 53 % (52%) 47 % (48%) 29,1 % (29,8%) Tullverket 51 % (52%) 49 % (48 %) 100 % (100%) Sambandet mellan arbetad tid och driftkostnadernas fördelningen mellan huvudprocesserna leder till att timkostnaden för Effektiv handel blir ca 404 kr (1999: 393 kr) och för Gränsskydd ca 441 kr (1999: 424 kr). Skillnaden utgörs huvudsakligen av att Gränsskyddsverksamheten är förbunden med ca 50 % högre omkostnader (drivmedel, resor etc.) samt att lönekostnaderna är högre till följd av att olika tillägg är mer förekommande (obekvämtid, övertid etc.). 2.1.3 Produktivitets- och effektivitetsutveckling 2.1.3.1 Effektiv handel Fördelningen av resurser mellan regionerna är anpassade till arbetsvolymerna. Det är dock inte ändamålsenligt att eftersträva en absolut överensstämmelse mellan arbetsvolymer i form av t.ex. ärenden och resurser. På vissa platser måste tullnärvaro finnas för att hålla en rimlig service till näringslivet även om trafikunderlaget är litet. Exempel på detta är de tullstationer som finns längs finska och norska gränsen i de två nordliga regionerna. Likartade problem finns även i de färjelägen med enstaka ankomster som finns utanför regionhuvudorterna. I figur 3 åskådliggörs utfallet av arbetade timmar inom Effektiv handel och mängden ärenden per region. Av figuren framgår att i allt väsentligt finns en god överensstämmelse mellan tid och arbetsunderlag. Avvikelserna i Övre Norrland och Nedre Norrland förklaras av kravet på tullnärvaro på flera platser även om trafikvolymen är låg. Sida 16(71)
Tabell 9: Produktivitetstal för Effektiv handel 3 2000 1999 1998 Förändring 1999->2000 TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2000 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% ÖN NN MR ÖR SR VR Andel ärenden Andel tid Figur 3: Regionala andelar av ärenden respektive arbetad tid inom Effektiv handel Inom processen Effektiv handel styrs tillflödet av arbetsunderlag i stor utsträckning av utrikeshandelsföretagens agerande. Det yttre kravet på korta handläggningstider är högt samtidigt som rättsäkerhet och kvalitet måste upprätthållas. Även om all tid inom processen inte är direkt relaterad till klarering av import- och exportdokument så sammanhänger den resterande tiden indirekt med mängden ärenden och därför kan en total produktivitet beräknas för processen. Produktiviteten ökar alltjämt både mätt som antal klarerade ärenden per timme och per krona. Antalet ärenden fortsätter dock att öka år från år. Tullverket kan främst möta denna ökning genom att höja automatklareringsnivåerna samt en ökad satsning på "rätt från början" vilket i sin tur erfordrar omfattande utvecklings- och informationsinsatser. Antal ärenden 5 238 000 4 845 000 4 688 000 + 8 % Arbetad tid, timmar 1 460 800 1 477 400 1 673 300-1 % Arbetsproduktivitet, antal per timme 3,6 3,3 2,8 + 9 % Total kostnad, tkr 589 700 580 600 621 000 + 2 % Kostnadsproduktivitet, antal per tkr 8,88 8,34 7,55 + 6 % I importflödet, som är det väsentligaste ur uppbördssynpunkt, rapporterades under året ca 55 000 felaktigheter mot ca 69 000 felaktigheter 1999. Antalet manuellt granskade ärenden var oförändrat 1,2 miljoner år 2000. Genomförda kvalitetsundersökningar i två regioner, utförda kontroller och korrigerade fel under aktuell period samt den långsiktiga trenden indikerar att kvaliteten har förbättrats. 2.1.3.2 Gränsskydd Fördelningen av resurser inom processen Gränsskydd kan inte helt relateras till det antal objekt som finns för kontroll; lastbilar, fartyg, resande etc. Här måste också vägas in den hotbild beträffande smuggling som finns. Den trafik som bedöms medföra störst hot är den som kommer till Sverige i mellan-, syd- och väst-sverige. Resursfördelning och tillgängliga objekt redovisas i figur 4. 3 Exklusive gränstullsamarbetet, dvs. ärenden som klarerats av norska tullen ingår ej. Arbetad tid för norska tullen ingår ej. Sida 17(71)
40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% ÖN NN MR ÖR SR VR Andel trafik Andel tid Figur 4: Regionala andelar av arbetad tid och objekt inom Gränsskydd Resursfördelningen i förhållande till andel objekt skiljer sig relativt kraftigt åt mellan regionerna. I Övre Norrland är det främst den mycket omfattande trafiken med relativt liten hotbild över gränsen till Finland som förklarar avvikelsen. Till viss del gäller samma förhållande i Västsvenska regionen vid gränsen mot Norge, som dock utgör gräns mot tredje land. Mätt på detta sätt, och med beaktande av de skilda förutsättningar som gäller inom regionerna, kan resursfördelningen betraktas som tillfredställande. Tullverket ser löpande över hur resurserna ska fördelas för att ge största möjliga nytta. Under året är det två händelser som påverkat resursfördelningen; nämligen Öresundsbron och utökning av antalet utrikesterminaler på Arlanda flygplats. Inom huvudprocessen Gränsskydd utgörs prestationerna av antalet fysiska kontroller som utförs (exkl. punktskattekontroller). Produktiviteten har, mätt på detta sätt, minskat. Förändringen beror på att antalet kontroller har minskat, vilket delvis beror på att en större andel av resursinsatserna har använts till utbildning. Tabell 10: Produktivitetstal för huvudprocessen Gränsskydd 4 2000 1999 1998 Förändring 1999 -> 2000 Antal utförda kontroller 224 000 244 000 266 000-8 % Arbetad tid, timmar 1 305 000 1 276 000 1 233 000 + 2% Arbetsproduktivitet, antal per timme 0,17 0,19 0,22-10 % Total kostnad (tkr) 575 000 541 200 457 600 + 6 % Kostnad / st., kronor 2 567 2 218 1 720 + 16 % Kostnadsproduktivitet, antal per tkr 0,39 0,45 0,58-13 % Att mäta produktivitet på detta sätt är enligt Tullverkets uppfattning missvisande och motverkar Tullverkets verksamhetsidé och vision. Tullverket anser att nuvarande produktivitetsmått för Gränsskydd bör ersättas med ett effektivitetsmått, se nedan avsnitt 2.1.4. Arbetet inom processen Gränsskydd är huvudsakligen initiativstyrt. Det innebär att urval av objekt för kontroll sker med utgångspunkt från tillgänglig underrättelseinformation, eller vid direkt misstanke på plats samt tillgängliga personalresurser. Målsättningen för verksamheten är att i huvudsak använda resurserna mot objekt som kan förväntas ge 4 Antal kontroller exkluderar punktskattekontroller. Sida 18(71)
resultat i form av beslag samtidigt som kontrollerna även ska ha en preventiv effekt. Därigenom blir verksamheten mer kostnadseffektiv samtidigt som störningarna i trafikflödet kan minimeras. Under 2000 har antalet narkotikabeslag ökat från ca 2 600 st. till ca 2 900 st. 2.1.3.3 Sammanvägd En sammanvägd produktivitetsutveckling har beräknats genom att ge varje produktivitetsförändring en vikt motsvarande respektive huvudprocess andel av de totala kostnaderna. Av denna beräkning framgår att myndighetens totala kostnadsproduktivitet har förändrats negativt från föregående år. Vid bedömning av den totala produktiviteten måste dock hänsyn tas till att det är två olika verksamheter som läggs ihop vars helt skilda förutsättningar beskrivits ovan. Någon slutsats av det sammanvägda talet går därmed inte att dra. Tabell 11: Produktivitetsförändring, per huvudprocess och sammanvägd 2000 1999 1998 Effektiv handel + 6 % + 10 % + 3 % Gränsskydd - 13 % - 22 % - 20 % Sammanvägd - 3 % - 5 % - 5 % I stort ingår alla kostnader i beräkningarna av produktivitetsutvecklingen. I beräkningen av produktiviteten för Effektiv handel ingår dock endast 97 % av kostnaderna. Resterande kostnader avser handläggning av norska och finska tullens ärenden. 2.1.4 Effektivitetsutveckling Effektivitetsutvecklingen inom gränskontrollverksamheten går att mäta genom att jämföra det samhällsekonomiska värdet av beslagen med kostnaden för processen Gränsskydd. Det samhällsekonomiska värdet av årets beslag uppgår till ca 1 miljard kronor. I senare avsnitt redovisas fördelningen på olika typer av beslag. I tabellen nedan redovisas samhällsnyttan per region. Tabell 12: Samhällsekonomiskt värde av beslag 2000, per region Övre Norrland Nedre Norrland Mälardalen Östersjö Skåne Västsvenska Tullverket Samhällsnytta (tkr) 1 744 1 012 129 812 24 093 688 155 197 847 1 042 664 Då kostnaden för huvudprocessen Gränsskydd uppgår till 575 miljoner kronor har Tullverket skapat samhällsekonomisk nytta som närapå uppgår till det dubbla. Det är dock en minskning jämfört med föregående år, vilket närmare analyseras i kommande avsnitt. Tabell 13: Effektivitetstal för Gränsskydd 2000 1999 1998 Kostnad för Gränsskydd, tkr 575 000 541 200 457 065 Samhällsekonomiskt värde av beslag, tkr 1 042 662 1 592 512 825 599 Effektivitetstal 1,8 2,9 1,8 Sida 19(71)
Det samhällsekonomiska värde av beslagen som redovisas ovan utgår från modellen som togs fram i utredningen En gräns en myndighet (SOU 1998:18). Jämfört med förgående år har den ekonomiska samhällsnyttan av gjorda beslag de facto minskat. Anledningen är tre mycket stora kokainbeslag som gjordes av tullen i Göteborg föregående år, med en sammanlagd vikt på mer än 400 kilo och till ett värde av ca 600 miljoner kronor. Den utredning som följde av dessa beslag har kommit fram till att kokainet sannolikt inte var avsett för den Skandinaviska marknaden, utan istället för det övriga Europa. Om dessa beslag rensas från 1999 års resultat blir effektivitetstalet även detta år 1,8. Sida 20(71)
2.2 Effektiv handel 2.2.1 Beskrivning Huvudprocessen Effektiv handel hanterar den legala kommersiella godstrafiken. Syftet med processen är att genom kvalitetssäkring utveckla och vidmakthålla Tullverket som en effektiv länk i utrikeshandelskedjan och, inom regelverkens ramar, på ett så smidigt sätt som möjligt ta in uppbörd och underlag för handelsstatistiken. För Effektiv handel gäller liksom för Gränsskydd att medverka till att den legala handeln kan bedrivas utan att utsättas för illojal konkurrens. Processen består av tre övergripande arbetsflöden import, export, transit - och har sin början redan utanför Tullverket. Den startar redan med överväganden hos företaget att importera, exportera eller transitera varor och avslutas när Tullverket har levererat rätt uppbörd, avlämnat rätt statistikuppgifter till Statistiska Centralbyrån (SCB) eller när en transitering avslutats på korrekt sätt. I vissa speciella fall avslutas processen först då en brottsanmälan gjorts. Huvudprocessen Effektiv handel indelas i ett antal delprocesser; förebyggande verksamhet, initialkontroll, omprövning, uppbörd, efterkontroll och utbildning. Tabell 14: Arbetad tid per delprocess inom Effektiv handel, timmar 2000 % 1999 % Ledning, planering 93 000 6 95 000 6 Förebyggande verksamhet 206 000 14 214 000 14 Analys 45 000 3 45 000 3 Initialkontroll 615 000 41 701 000 46 Omprövning 29 000 2 31 000 2 Uppbörd 51 000 3 49 000 3 Efterkontroll 72 000 5 79 000 5 Brottsutredning 17 000 1 18 000 1 Utbildning 143 000 10 59 000 4 Övrigt 235 000 16 227 000 15 Totalt Effektiv handel 1 506 000 100 1 517 000 100 Av tabellen framgår att delprocesserna ligger på ungefär samma nivå som 1999 med undantag av initialkontrollen. Minskningen här kan hänföras till att de ackumulerade effekterna av automatklareringen mera tydligt slår igenom. Samtidigt har genomförts en stor satsning på kompetensutveckling. 2.2.1.1 Beskrivning av delprocesserna Delprocessen Förebyggande verksamhet syftar till att med information, utbildning och kvalitetssäkring underlätta för företagen att med korrekta uppgifter i tid säkra kvaliteten i tullarbetet. Strävan är att balansera insatserna så att den sammantagna effekten blir rätt från början och rätt uppbörd. Delprocessen Initialkontroll omfattar alla de olika slag av kontroller som görs vid in- och utförsel av transportmedel och i samband med att varor anmäls till godkänd tullbehandling. Kontrollerna är både manuella och automatiska. De automatiska kontrollerna sker med hjälp av tulldatasystemet (TDS). Sida 21(71)
Delprocessen uppbörd har till uppgift att effektivt säkerställa att så stor del som möjligt av debiterad uppbörd blir betald. Kreditförlusterna ska begränsas till ett minimum och kredittiden ska hållas nere. Insatserna balanseras så att inte kostnaderna blir onödigt höga för företagen, t.ex. genom eftersträvan av så optimala avvägningar som möjligt vad gäller storleken på de säkerheter som krävs av företagen. Delprocessen Efterkontroll, som främst utförs genom granskning av import- och exportföretags rutiner, räkenskaper och varor, syftar till att säkerställa rätt uppbörd, förebygga och upptäcka ekonomisk brottslighet, rätta till systemfel samt förhindra att fel upprepas. 2.2.1.2 Beskrivning av stödprocesserna Analys- och brottsutredningsprocesserna utgör stödprocesser till de två huvudprocesserna. Processen Analys har som huvuduppgift att bearbeta och analysera informationsflöden i syfte att identifiera och värdera risker och hot för överträdelser av gällande bestämmelser. Identifierade risker och hot delges processerna Effektiv handel och Gränsskydd, så att dessa ges möjlighet att på effektivaste sätt kunna bemöta och förebygga eventuella hot. Processen Brottsutredning säkerställer rätt tillämpning av regelverken genom att producera ett underlag för beslut om eventuella sanktioner, straff och påföljder. Figur 5 illustrerar sambanden mellan de väsentligaste del- och stödprocesserna. TULLVERKET Förebyggande verksamhet Omprövning Kund Initialkontroll Uppbörd Staten Analys Efterkontroll Brottsutredning Allmän åklagare Figur 5 2.2.2 Service Förbättringsförslag som tjänstemännen framför i det dagliga arbetet tas om hand inom regionen eller kanaliseras till centrala projekt. Flertalet av de projekt som pågår inom Tullverket kommer att medföra att tullhanteringen underlättas och förenklas för Sida 22(71)
företagen. Projektet Elektronisk förvaltning har i sin slutrapport gett en bild av hur Det virtuella tullkontoret kan se ut om några år innehållande information, verktyg m.m. och som kommer att ge företagen möjlighet att elektroniskt hantera merparten av sina ärenden gentemot Tullverket. Det pågående arbetet med Servicetrappan innebär att företagen stegvis kommer att kunna erhålla lättnader och förenklingar i proceduren i takt med ökad kvalitet på lämnade uppgifter. Småföretagarprojektet arbetar med att skapa funktioner för att hjälpa småföretagen att förenkla sin tullhantering, avancera i Servicetrappan samt för att ge råd och information på småföretagens villkor. Utöver seminarier vid "Tulldagar" har inom regionerna bedrivits såväl löpande utbildningar för företagen, bl.a. tulldeklarationskurser, som mer företagsanpassade kurser. Tullverket menar att detta är ett effektivt sätt att arbeta mot målet att lämnade uppgifter i tulldeklarationerna i större omfattning än idag ska vara rätt från början, så att resurser sparas både inom Tullverket och hos företagen. Utbildning av egen personal har skett via det interna utbildningssystemet samt regionalt anordnade kompetensdagar inom specifika sakområden. Generella informationssatsningar har gjorts liksom riktade informationsinsatser till företag och ombud. Inriktningen av informationen tenderar att bli allt mer styrd efter företagens behov - företagen kontaktar Tullverket och vill ha information/kurser. Inom upplysningstjänsten har det skett en förskjutning i förfrågningar från telefon till e-post, vilket skapat ett nytt sätt att kontakta tullen dygnet runt. Dessa frågor kommer framför allt från privatpersoner. Samtliga regioner har nu e-postadresser, vilka kan nås från Tullverkets hemsida. Inom processen har via nätverk utformats standardsvar på ofta förekommande e-postfrågor. Svaren finns på Tullverkets hemsida och tanken är att de frågande skall finna svaren direkt utan att behöva skicka över frågan till Tullverket. Standardsvaren är också en hjälp för tjänstemännen att kunna ge snabba och enhetliga svar på frågorna. Samarbete via de interna nätverken har stärkt möjligheterna att snabbt komma fram till lösningar i frågor som rör tullrutiner hos företag som agerar på flera orter i landet. Samtliga regioner bedriver kvalitets- och förbättringsarbete bl.a. som en följd av den under 1999 genomförda kundenkäten. De svenska delegaterna i EU:s kommittéer och arbetsgrupper driver kontinuerligt den svenska linjen att arbeta för förenklingar av EU:s regelverk. Arbetet drivs bl.a. i samråd med näringslivet. Den 1 januari 2001 trädde en ny svensk tullagstiftning i kraft i form av en moderniserad, mer EG-anpassad tullag (2000:1281), tullförordning (2000:1306) och Tullverkets tullordning (TFS 2000:20). Tullverket har intensivt följt arbetet i regeringskansliet och riksdagen med den nya tullagstiftningen, inte minst under år 2000, där verkets synpunkter också har tagits till vara. Utvecklingen av en ny tullordning har redovisats vid flera tillfällen för näringslivets organisationer bl.a. vid en temadag. De synpunkter och bidrag som kommit fram under arbetets gång har noggrant övervägts och tagits till vara. Sida 23(71)
Till följd av bestämmelserna i Rättsinformationsförordningen finns fr.o.m. 2000-07-01 Tullverkets författningssamling (TFS) åtkomlig för näringslivet och allmänheten genom den gemensamma ingångssidan i Internet ( Lagrummet ) för Rättsinformationssystemet. Rättsinformationssystemet, vars utbyggnad pågår, kommer i framtiden att möjliggöra fritextsökningar och strukturerade sökningar i hela systemet samtidigt. För att minimera kostnaderna för såväl näringslivet som för Tullverket har ett systematiskt och långsiktigt arbete för att åstadkomma regelförändringar i tullprocedurerna pågått under 2000 både på nationell och internationell nivå. Detta arbetet har i ännu större utsträckning än tidigare bedrivits i samarbetet med näringslivet. Under 2000 har arbetet med förändringar av transiteringssystemet samt moderniseringsarbetet av tullkodex bestämmelser om de ekonomiska förfarandena avslutats. 2.2.2.1 Vidtagna åtgärder 2.2.2.1.1 Öppettider För att tillhandahålla en god service till näringslivet och samhället har ansträngningar gjorts i regionerna att anpassa öppettider och bemanning till trafiken. Lokala lösningar har införts i några regioner för klarering av gods utom öppethållandetider. 2.2.2.1.2 Ny teknik Tullverket har lagt ut EU:s tulltaxa, Taric på Internet. Företagen får därmed tillgång till en ständigt uppdaterad version med information om bl.a. varukoder, import- och exportbestämmelser och valutakurser. Tullverket ställer också (som första och hittills enda land) genom Taric fildistribution en dagligt uppdaterad ADB tulltaxa till näringslivets förfogande. Detta leder till besparingar för företagen genom att det tidigare varit både svårt och tidskrävande att ta reda på de gällande villkoren. Ett ökat antal automatklarerade import- och exportdeklarationer har också bidragit till förenklad hantering för många företag 2.2.2.1.3 Etablerandet av nya flyg- och färjeförbindelser En ny färjelinje har etablerats mellan Västervik och Ventspils i Lettland. Personal för klarering och kontroll av trafiken reser från Norrköping i anslutning till ankomster och avgångar. 2.2.2.1.4 Förkortade handläggningstider Arbete pågår inom processen Effektiv handel att kartlägga arbetsflödena och rita processkartor för samtliga ingående processer på en alltmer detaljerad nivå. Syftet är att identifiera störningar i flödena och lägga fast rutiner för en enhetlig tillämpning av regelverken och för att bl.a. åstadkomma kortare handläggningstider. 2.2.2.1.5 Förenklad hantering i övrigt Införandet av Servicetrappan har under året övergått i en införandefas under vilken kvalitetssäkringsarbetet har inletts med tolv företag spridda över hela landet. Tullsystemet Servicetrappan innebär att företagen kommer att kunna erhålla lättnader och förenklingar i proceduren i takt med ökad kvalitet på uppgiftslämnandet, så att slutligen en kvalitets- Sida 24(71)
säkrad relation mellan företag och myndighet kan uppnås. Även i det arbetet har bl.a. näringslivsorganisationerna deltagit. Tullverket och Servicetrappan har av regeringen lyfts fram som goda exempel på förvaltning, något som bland annat resulterat i deltagande vid en kvalitetskonferens i Portugal i maj 2000. 2.2.2.2 Tullverkets servicenivå Tullverket deltog 1999 i Näringsdepartementets undersökning bland myndigheternas företagskunder. Undersökningen var riktad främst till småföretagare och målet har varit att få en samlad bild av hur företagen upplever myndigheters information, service och tillgänglighet. Resultatet i den undersökningen visade att 57 % av kunderna var nöjda med verkets service och 65 % hade förtroende för Tullverket. Tolv myndigheter ingick i undersökningen och Tullverket kom på tredje plats. Bland de myndigheter som har en roll närmast motsvarande uppbördsverksamhet tog Tullverket förstaplatsen. Resultaten från undersökningarna som gjordes 1999 har utgjort grunden i det arbete som bedrivits under 2000 för att förbättra Tullverkets servicenivå. Serviceinriktning och bemötande är de kvalitetsområden som i störst utsträckning påverkar om kunderna är nöjda eller inte med samarbetet med Tullverket. Dessa områden ligger därför i fokus i det förbättringsarbete som bedrivs på central och regional nivå. Med utgångspunkt från resultatet av nämnda kundundersökning har en rad åtgärder vidtagits för att förbättra information, service och tillgänglighet främst för små och medelstora företag. Taric, EU:s - tulltaxa, har gjorts tillgänglig via Internet. Det ger företagen tillgång till en kontinuerligt uppdaterad version. Vidare ges tillgång till aktuell information om import- och exportbestämmelser m.m. Nyhetsbrevet Tullinformation är ett viktigt redskap för att förmedla information till företagen. Nyhetsbrevet, som finns både i tryckt version och som nättidning, har under året fått en ny layout och ett fylligare innehåll. Strävan är att ge företagen snabb information om nya och ändrade regler återgivna med ett förenklat språk som ökar förståelsen och tillgängligheten. För den som vill leta sig vidare i regelverket finns hänvisningar till bakomliggande bestämmelser. Likaledes har Tullverkets författningssamling (TFS) gjorts tillgänglig via Internet. Enkel och snabb information i tullfrågor finns nu under hemsidans "Vanliga frågor och svar", där svar på frekventa frågor lämnas. Svar kan också lämnas med hänvisningar till Tullverkets informationsmaterial eller - med telefonnummer - till personer som kan lämna ytterligare upplysningar. Tullverket erbjuder också företagen möjligheten att ha en egen kontaktperson för tullfrågor inom respektive region. Under 2001 kommer Tullverket i egen regi att genomföra en upprepning av 1999-års kundenkät. 2.2.3 Verksamhetsmål 2.2.3.1 Information - rätt från början Som ett led i att förbättra förutsättningarna för en effektiv och säker uppbörd, efterlevnad av införselrestriktioner samt god kvalitet på utrikeshandelsstatistiken ska Tullverket förbättra informationen till företagen, så att dessa i tulldeklarationerna från början lämnar riktiga och Sida 25(71)