EMMALJUNGA TORVMULL AB TORVTÄKT STORA HOLMEBO VÄRNAMO OCH LJUNGBY KOMMUNER Förslag till kontroll av verksamheten gällande torvtäkt inom Stora Holmebo i Värnamo och Ljungby kommuner 2010-11-03 Nr 161-02 1 (11)
Innehåll 1 LÄSANVISNING... 3 2 BAKGRUND... 3 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 4 ORGANISATORISKT ANSVAR... 4 5 LOKALISERING... 4 6 GÄLLANDE BESLUT OCH VILLKOR... 5 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 5 7.1 PRODUKTIONEN... 5 7.1.1 Uttag... 5 7.1.2 Processen... 5 7.1.3 Arbetstider... 6 7.2 LUFTVÅRD... 6 7.2.1 Miljöpåverkan... 6 7.2.2 Gällande föreskrifter... 6 7.2.3 Skyddsåtgärder och kontroll... 6 7.3 VATTENVÅRD... 7 7.3.1 Miljöpåverkan... 7 7.3.2 Gällande föreskrifter... 7 7.3.3 Skyddsåtgärder och kontroll... 7 7.4 KEMIKALIER... 8 7.4.1 Miljöpåverkan... 8 7.4.2 Gällande föreskrifter... 8 7.4.3 Skyddsåtgärder och kontroll... 8 7.5 AVFALL... 9 7.5.1 Miljöpåverkan... 9 7.5.2 Skyddsåtgärder och kontroll... 9 7.6 SÄKERHETSASPEKTER... 9 7.6.1 Gällande föreskrifter... 9 7.6.2 Skyddsåtgärder och kontroll... 9 7.7 ÖVRIGA GÄLLANDE FÖRESKRIFTER... 9 8 DRIFTSINSTRUKTIONER... 9 8.1 JOURNALFÖRING... 9 8.2 RAPPORTERING... 10 9 REFERENSLISTA... 11 Nr 161-02 2 (11)
EMMALJUNGA TORVMULL AB Förslag till kontroll av verksamheten gällande torvtäkt inom Stora Holmebo i Värnamo och Ljungby kommuner 1 Läsanvisning Förslaget har följande upplägg: Under rubriken verksamhetsbeskrivning görs en kortfattad beskrivning av verksamheten och processen. Därefter beskrivs de miljöstörningar som är betydelsefulla för verksamheten såsom luftvård, vattenvård, avfall, kemikaliehantering och säkerhetsaspekter. Under varje miljöstörning har lämnats plats för de föreskrifter som meddelas av Länsstyrelsen i kommande tillstånd. Sist under miljöstörningarna beskrivs vilka skydds- och kontrollåtgärder som Emmaljunga Torvmull AB (Bolaget) har åtagit sig för att förebygga dem. Efter miljöstörningsavsnittet följer uppgifter gällande driftskontroll samt hur den löpande dokumentationen och rapporteringen ska ske. Dokumentet avslutas med en referenslista. Kontrollprogrammet fokuserar på skydds- och kontrollåtgärder. För mer utförlig information angående miljöpåverkan läs miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Eventuellt olika provundersökningar, MKB, etc som hänvisas till i texten finns tillgängliga hos Emmaljunga Torvmull AB, Vittsjö. 2 Bakgrund Enligt 26 kap 19 miljöbalken (1998:808) skall den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Vidare skall den som bedriver sådan verksamhet lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. Därutöver skall, enligt 22 kap 1 5 p, en ansökan i ett ansökningsmål innehålla förslag till övervakning och kontroll av verksamheten. Nr 161-02 3 (11)
I egenkontrollen finns föreskrivet vissa skall- krav. I föreliggande förslag till kontroll av verksamheten redogör Bolaget därför också för hur man avser att uppfylla vad som föreskrivs i egenkontrollförordningen och hur mätning och provtagning skall ske. 3 Administrativa uppgifter Platsnamn: Kommun: Huvudman: Kontor: Telefon: e-post: Stora Holmebo Ljungby och Värnamo Emmaljunga Torvmull AB Pl 2123, 280 22 VITTSJÖ 0451-242 15 (vxl) lasse@emmaljungatorvmull.se Kontaktperson: Lasse Svensson, mobil 0705-41 17 14 Organisationsnr: 556171-3040 Vid olyckor ring SOS: 112 Vid varje olycka eller haveri som kan orsaka skador på människor eller omgivning skall Lasse Svensson, 0705-41 17 14, kontaktas. Olycksplan finns i fordonens hytt och vid kontoret. Vid miljöskada skall också tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen i Jönköpings län, kontaktas snarast möjligt tfn: 036-39 50 00 under ordinarie arbetstid, alternativt fax: 036-12 15 58 eller e- post: jonkoping@lansstyrelsen.se vid tillbud utanför ordinarie arbetstid (kvällstid eller på helgdag). 4 Organisatoriskt ansvar VD, Astrid Liljenberg, är ansvarig för frågor, domar och beslut rörande miljöbalken. Göran Andersson (operativt ansvarig) är ansvarig föreskrifter enligt miljöbalken för driften av verksamheten samt egenkontrollen inklusive provtagningar. 5 Lokalisering Stora Holmebo är belägen mellan Rydaholm och Ryssby ca 3 km norr om väg 25. Täkten är belägen i Värnamo och Ljungby kommuner i Jönköping- och Kronobergs län. Nr 161-02 4 (11)
6 Gällande beslut och villkor Här kommer att listas de villkor som meddelas av länsstyrelsen i kommande beslut. 7 Verksamhetsbeskrivning 7.1 Produktionen 7.1.1 Uttag Under en i första hand icke tidsbegränsad period och i andra hand för 30 år beräknas totalt ca 5 600 000 m 3 torvmaterial utvinnas. 7.1.2 Processen Täktverksamheten innebär brytning av harv- och blocktorv. Brytning av blocktorv sker med grävmaskin och blocken staplas för hand och lagras utmed tegdikena. Med hjälp av vanliga grävmaskiner utrustade med ett speciellt grävaggregat grävs större block upp ur mossen. Ca 0,5-1,5 m djupa tegdiken kommer att bildas med ca 20 m avstånd i brytningsområdet allt eftersom att skörd av torv fortgår. Tegdikenas bredd ökar allt eftersom produktionen fortskrider. Allt eftersom att tegdikenas bredd ökar, minskar den plint som grävmaskinen står på när torven skördas. När plinten blivit alltför smal för att bära en grävmaskin skördas även denna torv. Detta innebär att mossens yta sänks allt eftersom torven skördas. Blocken staplas med maskin eller för hand på pallar och lagring sker utmed tegdiken under maj- november. Blocktorven lastas på traktor med släp eller liknande och transporteras till mellanlager vid täkten för transport till fabrik för vidare förädling och paketering. Harvtorven rivs upp med harv och samlas ihop i strängar för att sedan tas upp med en torvsamlarvagn. Momenten är i huvudsak följande och utförs med traktordragna redskap: Fräsning/harvning. Ett 1,5-2,0 cm skikt av mossytan lösgöres med cylindriska s k kam- eller pinnfräsar eller stora modifierade jordbruksharvar, vilka avverkar upp till halva tegbredden, d v s ca 9 m i varje körning. För att torven skall torka snabbare vänds den på tegarna en eller flera gånger med ett i regel harvliknande redskap. Omkring tio skördecykler hinns med under sommaren innan dagg, korta dagar och höstregn hindrar arbetet. Tidigast en dag men normalt tre dagar efter fräsning/harvning är torven torr nog för att bärgas. Insamling sker vanligtvis med torvsamlarvagn eller sugvagn vid frästorvsproduktion. Den torra torven skrapas samman till en eller flera strängar på tegarna. Den samlas upp alt sugs upp och transporteras till lager i vagnar försedda med paternosterverk och stort lastutrymme (15-30 kubikmeter). Nr 161-02 5 (11)
Underhållsarbete på täkten kan komma att ske dagtid året runt. In- och utfart från täkten sker via enskild väg till väg 691 och via enskild väg ut till väg 692. 7.1.3 Arbetstider Arbetstiden för täktverksamheten under september- februari är normalt kl 07.00-16.00 men kan vid hög arbetsbelastning behöva förlängas till 06.00-22.00. 7.2 Luftvård 7.2.1 Miljöpåverkan 7.2.1.1 Damm Damning uppstår främst vid produktionen av torven, lastning samt transporter. Intensiteten på damningen varierar såväl beroende på väderförhållanden och vindstyrka, produktionsmetod, som på fuktigheten på torven, torvens grad av nedbrytning och partikelstorlek. 7.2.1.2 Övriga utsläpp Avgasutsläpp uppkommer i samband med produktionen och transporter till och från täkten samt inom densamma. 7.2.2 Gällande föreskrifter Här kommer att redovisas föreskrifter som tas upp i kommande tillstånd. 7.2.3 Skyddsåtgärder och kontroll 7.2.3.1 Damm Det är ca 300 m till närmaste bostadshus men risken är liten för påverkan från damm och avgaser vid bostadshus. Vägar kan vid torrt väder vattnas för att minska damning. Ingen återkommande kontroll av dammhalt kommer att ske, förutom de kontroller som kan ske inom ramen för arbetsmiljölagstiftningen, då damning inte bedöms påverka bebodda fastigheter. 7.2.3.2 Övriga utsläpp Fordon kommer att köra så korta sträckor som möjligt då detta är både bränsleekonomiskt och tidsbesparande. Alla fordon och maskiner använder bränsle av miljöklass 1 eller motsvarande bränsle. Nr 161-02 6 (11)
Inga utsläppskontroller av växthusgaser kommer att göras. 7.3 Vattenvård 7.3.1 Miljöpåverkan Vattnet som samlas i täkten är dels vatten i form av vanlig nederbörd och dels ytvatten från omgivningen. Detta vatten bortleds från täkten genom dikessystemet och sedimentationsdammarna. Täkten på Stora Holmebo avvattnas åt samtliga vädersträck men vattnet når två vattendrag. Ljungabäcken och Helge å, (se täktplan, flik 5). Föroreningar kan komma från olycksfall och spill, främst av oljeprodukter. 7.3.2 Gällande föreskrifter Här kommer att redovisas föreskrifter som tas upp i kommande tillstånd. 7.3.3 Skyddsåtgärder och kontroll Då de största riskerna för förorening föreligger vid olyckor så har åtgärder för att minska olycksrisken vidtagits, se Kemikalier. Avrinnande vatten från täkten kommer att passera genom sju sedimentationsdammar som samtliga kommer att vara försedda med länsar. Dammarnas utlopp i kan förses med överfall av Thompsontyp för att möjliggöra flödesmätning. Dammarna har en sammanlagd areal av ca 2240 m 2. Enligt praxis dimensioneras normalt dammarna till minst 5 m 2 dammyta per hektar öppen täkt. Tegdiken fungerar även som fördröjningsmagasin och sedimentationsdammar. Sedimentationsdammarna kommer att rensas regelbundet i samband med lågvattenföring. Bakgrunden till en dimensionering av sedimentationsdammar med en storlek av 5 m 2 /avvattnad ha kommer från Johansson (1984). Arbetet refereras till i Stenbeck (1985). Johansson utgår från Stokes lag, laminär strömning, densiteten på partiklar och tittar på sambandet vattenföring och diameter på partiklarna samt storlek på sedimentationsdammar. Ytterligare förutsättningar är att det är högflöde (3 5 l/s och ha). Sammanfattningsvis kan man säga att effektiviteten för sedimentationsdammarna ökar kraftigt upp till ca 5 m 2 /ha produktionsyta. Därefter så ökar inte effektiviteten nämnvärt vid ökad storlek på sedimentationsdammen. Nr 161-02 7 (11)
Kontroll av verksamhetens eventuella påverkan på recipienten kommer att ske genom vattenprovtagning. Provtagningfrekvens föreslås till 2 ggr per år; vid högvatten i samband med snösmältning (mars-april), samt vid lågvatten (augusti-september). Vattenprover kommer att tas på utgående vatten från Bolagets sedimentationsdammar. Referensprov tas i det dike som löper mellan betesmarken i väster (se punkt 8.1, flik 6) och Bolagets verksamhets- och brytningsområde. Resultat och utvärdering av provtagningarna kommer att ligga till grund för kommande provtagningar och frekvens för provtagning. Följande parametrar kommer att ingå i provtagningen: Suspenderade ämnen Turbiditet Konduktivitet ph Temperatur TOC Tot- N NH4 Flöde Vattenproverna kommer att analyseras av ackrediterat laboratorium. Laboratoriet bestämmer utifrån antagen standard den analysmetod som är lämplig för varje parameter. Analysmetod redovisas i rapporterna. 7.4 Kemikalier 7.4.1 Miljöpåverkan De kemikalier som används är främst oljeprodukter. Ett oljespill innebär i sämsta tänkbara fall att hela dieseltankens innehåll läcker ut. Det kan även röra sig om betydligt mindre mängder som spills då fordonen tankas eller från olyckor när hydraulslangar går av. Om kemikalier kommer ut i miljön kan de få negativa effekter på växter och djur samt vattenkvalitet. 7.4.2 Gällande föreskrifter Här kommer att redovisas föreskrifter som tas upp i kommande tillstånd. 7.4.3 Skyddsåtgärder och kontroll Förvaring av dieselolja sker i godkända och besiktiga tankar (ADR) vid de tillfällen diesel förvaras i täkten. Förvaring av dieselolja sker annars vid Bolagets fabrik. Även övriga oljeprodukter förvaras där. Oljeupptagande granulat eller liknande finns så att spill kan tas om hand omedelbart. Normalt förvaras inga kemikalier i täkten, skulle behovet uppstå kommer kemikalier och Nr 161-02 8 (11)
övriga oljeprodukter förvaras i låst container. 7.5 Avfall 7.5.1 Miljöpåverkan Miljöfarligt avfall kan genom oförsiktighet eller olycka förorena både mark och vatten. Miljöfarligt avfall såsom oljefilter, ljusrör, batterier etc hanteras inte vid denna täkt. Oljebyte och annan service som kan generera spillolja och oljefilter utförs normalt av ambulerande serviceföretag eller vid större märkesverkstäder som tar hand om avfallet. 7.5.2 Skyddsåtgärder och kontroll Ev spillolja och oljefilter lagras i låst miljörum vid fabriken innan borttransport av godkänd transportör. Anmälan till Länsstyrelsen kommer att ske om transport av mindre mängder farligt avfall såsom t ex oljefilter, lysrör, batterier kommer att ske av Bolaget. 7.6 Säkerhetsaspekter 7.6.1 Gällande föreskrifter Här kommer att redovisas föreskrifter som tas upp i kommande tillstånd. 7.6.2 Skyddsåtgärder och kontroll Gränsen för brytningsområdet utgörs av kransdiken. Bolaget har en olycksplan som följs vid ett tillbud. 7.7 Övriga gällande föreskrifter Här kommer att redovisas föreskrifter som tas upp i kommande tillstånd. 8 Driftsinstruktioner För anläggningen skall finnas driftinstruktioner som beskriver hur anläggningen skall skötas och övervakas för att miljöstörningarna skall minimeras och tillståndsvillkoren efterlevas. 8.1 Journalföring Uppgifter som är av intresse för kontroll av miljösituationen och för villkorskontrollen skall kontinuerligt journalföras och hållas tillgängliga för tillsynsmyndigheten i minst 5 år. Sedvanlig dagbok med uppgift om produktionen, kontroller, störningar, mätresultat mm förs av platschefen eller dennes ställföreträdare. Dessa uppgifter finns införda i en "ʺTäktpärm"ʺ som förvaras vid bolagets platskontor i Vittsjö samt vid fabriken i anslutning till Nr 161-02 9 (11)
täkten. Journalförda uppgifter inkluderar: - produktion - faktiska drifttider - genomförda kontrollåtgärder enligt driftinstruktionen - resultat av mätningar och provtagningar - driftstörningar av betydelse från miljösynpunkt - uppgiftslämnarens signatur 8.2 Rapportering Resultat av eventuella provtagningar och mätningar enligt kontrollprogrammet redovisas för tillsynsmyndigheten om denna begär detta. Vid olyckor och andra oförutsedda händelser se bilaga 1. Nr 161-02 10 (11)
9 Referenslista Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 2010-11- 03 till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken i ärende om täktverksamhet, upprättad av GeoPro AB, Jönköping. Jönköping 2010-11- 03 GeoPro AB Robert Wedmo Nr 161-02 11 (11)