En ekonomi i balans Upptäck Kumla bibliotek!

En ekonomi i balans Upptäck Kumla bibliotek! HUVUOBIBLlOTEK Folkets Hus, Skolvägen 12, Kumla Vu;>.enavd. 2 tro tel: 019 58 81 90 Barnavd. by. tel: 019-58 81 89 Utställningshall by. Öppettider: Måndag-torsdag Fredag Lö<dag Söndag 12-20 12-18 11-14 16-1a n \'~... Sommartid 1 juol-31 augusti Måndag-torsdag 14 20 Fredag 14 18 Lördag-söndagslängt. Vi erbjuderett nkioch varierat bokbestånd, kasettböckerdagstidningar, spännande tldsknfteroch livlig programverksamhet. Kunnig och serviceinriktad personalfinns till Din hjälp! Välkommen! BOKMAGASINET HagendaJsvlligen 26,leI: 019 58 35 ()4 Öppettld:TtSdag 16 18 Sommarstängt 17 juni 19 augusti Utlåmng aväldre böckerochtidsknftersamt försäljning av Kumlakrukor, häradskartor och vykort m.m. Kumla kommuns bokbuss Tel: 070-658 45 52 Inläsningstjänstför synskadade. Ring 019-58 85 00 etter9.00och lyssnatill Kurnlanytt. Skoindustrimuseet Sveavägen 19. KumJa, öppet måndag-ffedag kl. 13--' 7, lördag och söndag kl. 13--16. FÖl" gruppbesök vargod ring 019-58 81 87. Sommarutställning om Oscaria - Sveriges största skofabrik. KUMLAN Informationsblad för Kumla kommun Ansvarigutgivare: Kommunalrådet Dan-Åke Moberg Redaktion: Kullurintendent Mats Runering Postadress: 69280 KUMLA Bes6ksadress: Stadshuset, Kumla torg Telefon: 019/588000 (växel) Nästa nummer utkommer hösten 1997 \, Av kommunalrådet Dlln-Ake Moberg Under flera år har kommunens många verksamhetsgrenar tvingats till omfattande förändringar grundade i en svag ekonomisk situation i kommunen till följd avi huvudsak riketsdåliga finanser. I Kumlan har i [lera tidigare artiklar beskrivits konsekvenserna avden upp komna ekonomiskasituationen och dess inverkan på den kommunala verksam heten. Sparbetingharföljt påsparbeting. Utgångspunkten för den ekonomiska ätstramningen av Kumlasekonomi var att genomföra det ekonomiska ~sane ringsprogrammef' under perioden 1993-1998. Givetvis signalerades.som alltid. alt om inte utlagdasparbeting var tillräckliga skulle nya komma. Det skall i della sammanhang också sägasatt den kommunala budgeten för åren 1995-1997 underbalanserats dvs en planerat minusresullat. för att inte kräva allt för stora besparingar i allt för snabb takt av verksamheterna. I första hand avsägs all nägot underlätta för barn och utbildningsverksamheten lik somden samladesociala verksamheten. Emellertid,ochdet viktiga att framhäl. la idag, är att Kumla kommun liksom riket isin helhet nu har bättrefinanser än för bara några årsedan. Det beror i hu vudsak på det interna sparprogram som genomförts och som för att vara helt lyckosamt måste fullföljas under 1997 och 1998. Det berorockså pä att staten nägot lättat på den ekonomiska åtstramningen gentemot kommunseklorn och som för Kumlas del innebär ett ekonomiskt tillskott om ca 10 miljoner kronor på årsbasis. Vidare så medger försäljningen av vår post av aktier i Örebro Energi AB. möjlighet att på några års sikt lösa samtliga kommunens lån och också i huvudsak all reglera en sedan gammalt upparbetad pensionsskuld. Med andra ord kan man med fog säga att vi har goda förutsättningar förati nå balans i den kommunala ekonomin. Givetvisså hardet kommunala sparprogrammet varit tufft och kanske har indragningar och försämringar skett inom områden som över tiden inte kan anses acceptabla, men vi kan barakonstatera att ekonomi och verksamhet måste gå "hand ihand". Även arbetsmarknaden i Kumla ger underlag fören ekonomi i balans. rförsta hand ärdet Ericsson mobilecommunications AB:s kraftiga expansion i Kumla som inneburit att åtskilliga Kumlabor men ocksåövtiga länsborfåttstadigtarbete. Men det är inte bara Ericsson som växer. Många av de små och medelstora företagen i Kumla nyrekryterar också arbetskraft och det känns som om vi också inom del området är på rätt väg i Kumla. Expanderande företaginnebär i sin förlängning utbyggnaderoch det isin tur behov av arbetskraft till byggnadsindustrin och som i förlängningen ger eh behov av nya bostäder som genererar ytterligarearbeten i industri och i byggverksamhet ochsom isin tur etc. Då detta skrivs har sommaren redan slagit ut i full blom och kanske vi också skall kunna släppa på den ekonomiska åtstramning som också Kumlan drabbats av, det vill säga ett eller två nummerdetta år. Kanske kan vi redan nästa årutkomma med sedvanliga fyra nummer. God forts1i tining på som maren. 2 3

Kumla kommuns bokslut för år 1996 A vekonomichefron"ysa!omollssofl bland annat för stödinsatser vid sociala problem. flyktingmottagning och omsorgomäldre och handikappade. Fimlnsicring och satsningar under 1996 Kommunens verksamhet finansierades under 1996 enligt följande: Som en följd av lågkonjunkturen bar bostadsbyggandet varit mycket lågt under 1996. Kumlas positiva befolkningsutveckling vände tyvärr under året och befolkningenminskademed 101 personer till 18.985 personer. Detekonomiska resultatet Kommunen redovisar ett resultat för år 1996som uppgår till +1565miljoner kronor. Det mycket goda resultatet ärfrämst en följd av att samtliga aktier i Örebro Energi AB försåldes under året. Dåförsäljningsvärdel av aktierna överstegdet bokförda värdet redovisas en realisationsvinst med 161.2 miljoner kronor. Räknar man bort denna engångseffekt uppgår resultatet emellertid lill-4.6 miljonerkronor,vilket kanjämförasmed att i budget kalkylerades meden resultat på -6,2 miljoner kronor, det vill säga någol bättre än väntat De kommunala nämnderna uppvisar ett resultat på -0.2 miljoner kronor. Även om socialnämnd och barn- och utbildningsnämnd redovisar underskott på vardera 4 miljonerkronor Nämnd Kommunstyrelse Miljö- och byggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn-och utbildningsnämnd Socialnämnd Totalt Kommunsrynlst1l svarar bland annat för kommunfullmäktige,central administration, räddningstjänst,sysselsätt ningsbefrämjande åtgärder, väghållning, vatten och avlopp, sophällltning, skötsel avfastigheter mm. Miljö och byggnads nämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendetsamt 4 är nämndernas resultat bra sett mot bakgrund av att sparkrav på I Omiljonerkronor ingått i förutsättningarna för 1996 års verksamhetsamt att storasparkraväven gällt för åren 1993-1995. Verksamhetell5nettokostnader De kommunala nettokostnaderna (totalt 475 miljonerkronor) omräknade per kommuninvånare för de olika verksamhetsområdena år 1996l:ramgårav nedanstående tabell. I tabellen anges också respektive nämnds procentuella andel av den totala nettokostnaden. Med nettokostnad menas kostnad efter avdrag för intäkter (tex hemtjänstavgifler. dagisavgifter. VA-avgifter, hyror och ersättningar mm). KronorI invånare 2.725 357 1.571 12.248 8.156 25,057 Andel av nettokostnad, % 11,0 1,4 6,3 48,8 32,5 100,0 miljö- och hälsoskyddsområdel. Kulturoch fritidsnämnden svarar för biblioteksverksamhet samt skötsel av parker, idrottsanläggningaroch fritidsgårdar. Under bom- och mbildningsnänllldens ansvarsområde finns barnomsorg. grundskola,särskola.gymnasieskola mm.socialnänmden svarar Slat:Sbichg 0Yngt. 3,."..,...,- "... 2.7" Som framgår av diagrammet är kommunalskattensom betalasav kommuninvånarna den viktigaste finansieringskällan förkommunen. Skattenochskatteutjämningsbidraget utgör tillsammans 78 % av kommunens intäkter. Knappt 16 % utgörs av hyror och avgifter medan finansieringskällorna i övrigt endast utgör en mindre del De största investeringarna under år 1996 har varit upprustning avgatu- och ledningsnätet främst i nordvästra delen av Kumla tätort. värme- och ventilalionsarbeten i Vialundsskolan, flyttning av fritidsgård från Malmens skola till Viaundsskolan och inköp av nya sopkärl för övergång från sopsäckar till kärl i renhållningsverksamheten. Vägunderhåll, barmark, kronorlkvadratmeter Ga tubelysning,driftkostnad, kronor/armatur Vatlen- och avlopp, driftkostnad. kronorikubikmeter Sophämtning,driftkostnad. kronor/säck Städkostnad, barnstugor. kronorlkvadratmeter De närmasteåren Genom alt statengenomfört eller aviserat en rad ingreppiden kommunala ekonomin och genom effekteravden rådande höga arbetslösheten är det ekonomiska läget kärvt även för de kommande åren. På grund avdetta pågår i kommunen ett sparprojekt i syfte att minska nettokostnaderna med 30miljoner kronor under åren 1995-1998. Beloppet fördelas på 1995 med 3.5 miljoner kronor, 1996 med 10 miljoner kronor. 1997 med 10 miljoner kronor och 1998 med ytterligare6.5 miljoner kronor. Det finns skäl au tro att kommunens ekonomi successivt kommer att förbättras under de kommande åren. A v den anledningen finns för närvarande inga planerpåatt lägga ut ytterligare sparkrav än de som nämnts ovan. Det är dock viktigt au framhålla att de sparkravsom är beslutade för 1997 och 1998 till fullo skallgenomföras. Någrastatistiska nyckeltal Förutom de nyckeltal som angivits tidigare i artikeln kan följande statistiska uppgifter för åren 1995 och 1996 hjälpa till att ge ytterligare informationomden kommunala verksamheten. 1995 7,06 380,00 4,25 12,98 210.00 1996 8,44 422,00 4,89 15,71 221.00 5

Städkostnad,skolor. kronorlkvadratmeter Lokalkostnad, barnslugor. kronorikvadratmeter Lokalkostnad,skolor, kronorlkvadratmeter Kumlahallen, simhallen. kostnadlbesök (1996=75.602 st). kr Kumlahallen,sporthallen. kostnadlbesök (200.000 st), kr Djupadalsbadet. kostnad!besök (38.490st). kr Campingen, kostnad!besök (7.797st). kr Biblioteket. kostnadllån (258.335 st).kr Ishallen, kostnad!besök (85.300st). kr Fritidsgårdar. kostnad!besök (69.800st). kr Grundskola. nettokostnad/elev (2.157st),kr Gymnasieskola. nettokostnad/elev (708 st). kr Skolskjutsar. nettokostnad/elev (375 st), kr Skolmåltider. nettokostnad/måltid (477.862 st), kr Musikskola. nettokostnad/elev (488 st). kr Barnomsorg. neuokostnadlbarn (903 st).kr Skolbarnsomsorg. nettokostnadlbam (809st). kr Socialbidrag. kostnadlhushåll (344st). kr Socialbidrag flyktingar kostnadlhusbåll (129st). kr Institution/familjehem. kostnad/årsplats (28 st). kr Särskild boendeform. genomsnittligkostnadlvårdtagare 115,00 867,00 591.00 21.49 6,83 31.53 18.11 19.46 2252 31,23 48.857.00 56.554.00 8.122.00 15.84 5.619.00 58.594.00 19.096.00 14.973,00 55.486.00 250.905.00 (307 si). kr 314.763.00 Hemtjänst. genomsnittlig kostnadlvårdtagare (243 st). kr 151.706.00 120,00 936.00 622.00 24,90 6.79 39,74 20,29 19.85 23.58 30.18 50.151,00 59.448.00 7.184,00 15.95 5.868.00 62.206.00 17.n9.00 15.596.00 54.417.00 275.759.00 310.344.00 220.209.00 Kultur- och fritid i förändring A v kllltllr- ochfritidscheflenilart Mellle Kultur-Fritid i Kumla spänner över mycket. Förvaltningen har fått ansvar för att göra kumlabomas lediga tidså berikande och meningsfull som möjligt. Vi håller igång badanläggningar. fritidsgårdar. bibliolek. ishall och isbanor. museiverksamhet, slalombacke. el1jusspår, tennisbanor. fotbollsplaner. konsthall, parker.skogar. kulturhus. vandringsleder, lekplatser. turistbyrå. kulturminnesvård.camping.musik-. film- och teaterverksamhet. föreningskontakteroch förernngsbidragsom isin tur via föreningsaktivitetergör mängfalden ännu bredare och kumlabomasfritid än mer upplevelsefyud. Detsenaste tillskottet iaktiviteterär pensionärernas väntjänstorganisation som fr o m årsskiftet ligger under Kultur-Fritids ansvarsomräde. Kultur-och fritidssektorn brukarkallas "frivillig" eftersom kommunerna egentligen inte behöver bedriva denna typ av verksamhe1.till skillnad från skola-barn omsorg-äldrevård. Men vilket tråkigt ställe Kum1a skulle varaom inte kulturoch fritidsscktorn fanns. eller hur, 8esparingarna Det ekonomiska läget i Sveriges kommuner hargjort alt alla verksamheter fått snävareoch snävare ekonomiska ramar de senaste åren. För Kultur-Fritid i Kum la hardet inneburit besparingar på ca 5 milj kr åren 1993-97 Bland de mera påtagliga besparingarna kan följande nämnas: Indragna tjänster. höjda taxor och avgifter. nedläggning av 3 biblioteksfilialer. minskade bidrag till KormnuninvAfiarna kllllsortcrar allt mer. Men ändå blirdci stora mllngdersopor kvar. I genom snitt kostar det 15:71 kronor alt tomma ettsopkärl. Varje elev i grundskolan kostar 50 ISI kronor. I gymnasieskolan ökardenna kostnad lills9 448 kronor. Vannasommardagarsökersigmånga till Djupadalsbadels bassänger. 6 7

föreningarna, minskat underhåll av parker och lekplatser. Visst märksoeh känns besparingarna. men det skulle ha varit ännu värre om inte föreningslivet ställt upp och tagit sitt ansvar. Det senaste exemplet på delta är samverkan på städområdet på idrottsanläggningarna. Idrottsföreningarna städar nu själva sina omklädningsrum genomgående i hela kommunen. Kultur Fritid har på det sället kunnat sänka driftkostnaderna på idrottsplatserna en hel del. På flera andra anläggningar har vi också hittat samverkansformerför alt hålla driftkostnaderna nere. Slalombacken sköter vi tillsammansmed Kumla Skidförening. Kumla Motorsportklubb "Indianerna" tarett huvudansvar för motorstadion isannahed. Kumla Tennisklubb sköter tennisbanorna. Hembygdsföreningarna lardelansvar för vissa museer för all nu nämna några exempel. Vad voreen sommari Kumla utan "Kumlasjönt"? Samverkanärframtidsmelodin Med tanke på det ekonomiska läget så ligger mycket av utvecklingen i framtiden inom vår sektor i att vi kan hilla samverkansformer med föreningslivet. Vi har ett starkt och aktivt föreningsliv i Kumla och kan vi samverka kan vi flytta fram våra positioner trots kärvaekonomiska tider. Lämliga delar kommunalt bidrag, lämpliga delar ideellt arbete och kanske också någon ytterligare del från annat håll (arbetsmarknadsstöd/sponsring) är en formel för framgång iframtiden. Vill vi uppföra nya anläggningar, vill vi genomföra stora projekt, vill vi sysselsätta fler barn och ungdomar måste vi samverkaoch alla måste bidra med sitt. Senice Service är ett centralt begrepp för oss somjobbarinom kultur- och fritidssektorn. Vår uppgift äratt ge kommuninne-, vånarna service. Servicebegreppet kommer att bli allt viktigare i framtiden. En kundorienterad verksamhet kommeratt vara ett måste. Kultur-Fritid har därför påbörjat ell arbete med att ta reda på vad besökarna tycker om våra anläggningar. En del av Kumlans läsare har kanske redan stött på intervjuare på biblioteket och Kumlahallen som bett all fä svar på en massa frågor. Uppläggningen av dessa kundundersökningar redovisas på annat ställe i della nummer av Kumlan. Knmla och turismen Ansvaret för turistfrågorna ligger på Kultur-Fritid. Kumla kommer aldrig an bli någon större turistor!, men med vissa insatser skall turismen ändå kunna öka även i Kumla. Turismen,ellerbesöksnäringen som är ett riktigare begrepp. är idagden snabbast växande näringsgrenen i världen. Turismens positiva effekter är väl kända. "Ökadomsättning- fler arbetstitlfällen -skatteintäkter". TuriSIsatsningar kommer för del mesta även de egna kommuninnevånarna till del. Visst är del trevligt att ha ett Skoindustrimuseum och en väl bibehållen Officersmässsom vi själva kan besöka och som kan ge oss upplevelser på hemmaplan. Kultur-Fritidjobbarmed flera turistiska ideer för närvarande: Ett stort projekt som diskuterats under flera år, ett geologiskt museum, lockar. Museetskall berätta om vår historia från trilobiternas tid för 500 miljoner år sedan och fram till vår "nutida"sten- och oljeindustriepok. Kvarntorpsområdets unika geologi med kalksten, sandsten och lerskiffer från kambrosiluriiden kommer alt utgöra stommen i museet. Vi vill också göra Kumlas eget "Stadsberg", Kvarntorpshögen, mer tillgänglig med bil. Dä färvi en utsiktsplats föralla, en träffpunkt dit man kan ta sig narvädret är bra, solen går ner eller närhelst andan fallerpå. Kumlasjöområdet är utvecklingsbart. Hur fårvi t ex fler arrangörer att våga sig påarrangemang vid amfiteatern? Den planerade nya rastplatsen vid Sickelsta ger oss ock.så nya infallsvinklar att kunna fånga upp turister. N)'a turistideer eftcrl)'ses Turismen är till sin natur oftasmåskalig. En turistide kan leda till ett turist projekt som börjar i liten skala och som sedan långsamt får växa. I Örebro län finns flera exempel på turistprojekt som sakta växt från nästan ingenting till stora besöksattraktionersom lockar tiotusentals besökare. Glashyttan ilaxå, Aspa herrgård, Grythyttan, Tradjazzfestivalen i Askersundär braexempel på dena. Finnsdet fler turistiska ideer och uppslag? Finns det Kumlabor som går och bär på turistprojekt. stora eller små? Hör gärna avertill Kultur-Fritid. En välfylld idebank ären bra början på en turistisk utveckling. Kommunen kan på turistområdet mycket väl samverka även med privata intressenter. Ä ven på det luristiskaområdet är samverkanen bra modell som leder till framåtskridande. Kultur-och fritidsnämnden: 11 ledamöteroch 11 ersättare Ordförande: Annica Eriksson (s) Kultur- och fritidsförvaltningen sysselsätter c 55 årsarbetare Budget 1997 Kostnader: Intäkter: Netto: 45500,Otkr 15220,Otkr 30280,Otkr 8 9

Kan kundundersökningar i Kumla medföra bättre verksamhet? A IIprojeklleäare Helena Norlillg Det blir allt vanligare bland kommuner all utvärderasina vcrksamhctcrgenom kundundersökningar. På kultur- och frilidsförvaltningen har man salsat påall utbilda den egna personalen för att själv kunna genomföra undersökningarinom den egna verksamheten. Under hösten 1996 genomfördes två kundundefsökningar. en på biblioteket och en på simhallen i Kumlahallen Det är viktigt att den här Iypen av undersökningar görs. En väl fungerande \crksamhcl kraveren god kundkännedom. Kunctundersökningama ska leda till en bäure \crksamhel genom all utnyttjas vid planeringen av förändringar. för att uppställa mål (ör verksamheten etc. Undersökningarna kan QCksä vara ett stöd i del arbele som redan bedrivs om det visar sig all kunderna är nöjda. Man brukar Säga att "en gång är ingen gång'" -det är först niir undersökningen upprepassom man kan se hur de förändringar man gjort tagitsemot av kunderna ocb om mälen man ställt upp blivit nådd,. Förstasteget ien kundundersökning är att utforma en enkät med lämpliga frågor. Dettaskeri regel genomsamarbete med personalen vid den undersökta verksamhcten. Viktigt är att enkäten blir lätt att svara på och missförstånden så få som möjligt. Nästa slegär atl genomföra själva utfrågningcn. Under en vecka delas dct ut cn enkällill var femte kund. N1iren käterna är insamlade påbörjas det enformiga men nödvändiga arbetet med 10 att lägga in resultaten i eu dataprogram. Urdetta program kan man sedan få uppgifter omenkäterna. hur många svarade an öppettiderna passade. var dci stor åldersspridning elc. En del avdcssa upp gifter sammanställsien rapport därsiffrorna omvandlas liii tabellcr och tcxt för an öka tillgängligheten avmalerialet och underlälla den vidare tolkningen och bearbetningenavenkälerna. Många av momelllen tar lång tid i anspråk och krä \'er e}.1:ra personal. l de aktuella kundundersökningarna på biblioteket och simhallen lösles detta genom samarbele medalu-projektet "Drivknuten" och med personerfrån Daiortekei i Kumla. Båda grupperna förtjänar CII stort tack för sina insatser. På bibliotekel deltog 194 personer i undersökningen och på simhallen vardct 265 personersomdeltog. Överlaghardet iule varit några problemalt få enkäterna ifyllda. majoriteten av de tillfrägade har ställt upp. Dettaär naturligtvis glädjande eftersom undersökningen gärs för att kunderna skall få en chans att uurycka hur de upplever verksamhetcn. Detiir viktigt alt barn lärsig sim ma tidigt. Minnesmärken i Kumla Beskrivning: "Helig källa" sedan år1029 (?) med ursprunglig trätavla uppsatt på ekstolpe, numeratext på metallplatta. Texten lyder: Duvandringsman pa vägen gar Kom hitoch drickdusvalka (!Jr. Tyvattnet ägersamma kraft, Somi St0/0(5 tiddet haft. Placering: 200 meternorrom Hardemo kyrka Ola"omvände hardcmobornatilldcn knstna tron ochdöpte dem vid denna källa. Del finns manga 5ågnc:romSanktOlofoch källan. Härärenavdem: -Däva cnsom hellesanlolov.som hadde åtagi sej le bygga Hardemo körka. Men sa ged di inte längre. Di börjaå tr)la valln for dom. Mendå 11g SanlOlovi dike å sovengång. å dj ''linen våt pisia. källådern sprangopp-. Den som idag försöker få del avullans unclergörallde kraft blir bes,'j);en. kallan har ty"arrsmat. Den norske nykristnade kungen Olav (Haraldsson) hade blivil fördriven av norska stormänoch var på landsflykt lill Gårdarike (Ryssland). Kommen liii Hardemo bodde han över vintern 102 1029 hos enjarl (hövding) Sigtrygg. som enligt sägncn hade en borg uppe på ell parti av Hardemoåsen.Sigtryggskullen eller Skeftasberget. Uppgiften omjarlen Sigtryggs borgär troligen en fantasiskapelse från början av 1700-talet och åter finns inte i någon av de många folkliga Olofstraditionema från Hardemo. När nu Olav ändå vislades i Hardemo passade han på att omvända de hedniska hardemoborna till den kristna läran och döpte dem i den aktuella källan. Olav fortsatte till Ryssland men återvände snart till Norge för atl försöka återta sin kungatron. Detta gick dock ej han siupadeår I030utanfÖrTrondheim. i vilken kyrka han begravdes. En helgonkult.. ;å' uppstod omkringolavs person och levnadsöde. Han börjadedyrkas som helgonet Sankt Oloföver hela ordcn. Pilgrimer vallfardade till hansgrav. En av "vågarna" IjilTrondheim passerade ärke. Bådevägfarandeoch boendedrack vatten urden källa i Hardemosom förknippades medsankt Olof. Många kändesig stärktaeller friskare efteråt. Källans undergörande kraft förstärktes ytterligarc... Genom sin ' övervintring i Hardemo och alla sägner som uppstod omkring Sankt Olofbådedå ochsenare kom kulten av honom att bli särskilt stark i Närke med Hardemo som den kanske främsta Sankt Olofkyrkan. Sankt Olofs källa användes länge vid midsommarfirandet i Hardemodå ungdomarna samlades vid källan. där de kunde dricka "märg i ben" för alt sedan dansa och leka uppe på Siglryggskullen. 11

Att vandra runt Söderhavet A v klllturinrcndcnt Mats RlInering.....~.. ;:/.,.. )"t',- 'i\:.:: ~~t'7. "'.::... -"0'" 'J., _ r o..j -~....) '...:.:--- ~--....... r1 "'-.- lo _.-,..-, Varför inte vandra runt Säderhavet i sommar? Nu börjardet finnas markerade vandringsleder i Kvarntorpsområdet. Dessa lederär oftast torra och "lättgångna" och erbjuder en omväxlande meny av kultur- och naturhistoria, intressanta vyeroch fina rastställen. Leden runt Söderhavet ärskyltad och därför lämplig att börja med. För alt komma till ledens startpunkt kan du åka genom Hällabrottet och följa skyltarna "Bredsäuer 3/Norrtorp 3" respektive "Norrtorp 2".700 meter efter det sistnämnda vägskälet kommer du fram till Nordsjön på vänstersida och Säderhavet på höger sida. Parkera din bil eller cykel vid sidan av vägen och ta en promenad motsols runt Söderhavet. För ah du ska få ut så mycket som möjligt av din promenad får du här lite uppgifter om olikasakerdu kommer att se med hänvisningtill numrerad position på kartan. Upplysningar till ledbeskrivningen har lämnats avjan Johansson vad avser geologi m,m, Ingalill Teljå beträffande flora och Ake Ekblom fåglar. Ungdomsbyrån gör ett slort arbete med att bl a röja sly och sköta rastplatserna. Beskrivning Följ den markerade leden söderut 200 metergenom ängsbjörkskog (l). Till högerpå en höjd cirka 20meterfrån leden. påandra sidan ett stängsel, ser du en mängd stenblock,som är ihopsamlade från åkrar. En del avdessa block kan ha legat där Söderhavet idag utbreder sig. Vid stenhögen (2) liggerresterna av enså kallad kalkfyr. Du får veta mer om kalkframställningen i en kommande vandringsledsguide om kalkugnarna i Hällabrottet.Vid fyren ser du delar aven kalkstensmur. Dettaärtroligen lastbryggan till fyren, som drevs av BrydolfÖsterberg. Hundra meter väster om kalkfyren serdu ett flyttblock (3) som förts hit av isen. Med sina 8meterär det ett av de största flyttblocken i hela kommunen. På vänster sidaenstensamling (4) med pelturakalksten, ordovisisk kalksten, granit, gnejs och sandsten. Stcnsamlingenär troligen etts k odlingsröse, där man samlat ihop stenar från de närliggande åkrarna. Duservidaresmå åsar bestående av de jord- och bergartsmassor som man skrapade bortfrån "Söderhavsbrottel" för att komma ål alunskiffern. Växtlivet domineras av björkaroch enstaka barrträd. Du fortsätter att gå på kanten (5) till dagbrouetlsöderhavet. Till skillnad från många andra platser ikvarntorp består inte denna kant av återfylld mark utan har den ursprungliga sammansättningen. Innan det är dags att runda södra viken passerar du ängsbjörkskog (6) och en sittplats med stenskiva (7). Här liggeretl stenblock av "klingdiabas" - det klingar när du knackar på det. Klingdiabasen (kallas även kuldiabas) är900 miljoner år gammal och hitförd av isen. Bredvid klingdiabasen ligger en skiva ortocerkalksten, som är 480miljonerår gammal. Här torde Söderhavet varasom djupast eftersomskifferskiktenlutar mot söder. Med ökandedjup och allt mer material '. Faktarllta: Söderhavet litgörett vattenfyllt dagbrou meden vauenvolym på 2.9 miljonerkubikmeler. Arealen är280000 kvm och mede/djupet10,5 meter. Dagbrottet uppstodfrån minen av l 950-talel genom bryt11ing av alumkijferför utvinning av bensin och olja, som lagrades i stora cisterner vid Högtarp före distribution över hela Sverige. Den skijferaska som bildades efter upphettningen liggerpå Kvarntorpshögen eller haranvänts somfyllnadsmassor. Brotteni Kvarnrorp ärlll1ika -ingenstansi Sverige finns så mycketenergi i en bergart som här. Eftersom alllnskijferlagren medovanpåliggande kalksten silltfar svag~ söderutpå grundaven gammalförkastning är sjön djupare (mer än l,) meterji den södra delen iin i den norra, där man inre behövde ta bortnågon kalksten Söderhavet täcker i princip hela den forna Mossbymossen, som fanns kvartil! cirka 1954. När brytningen började tog man bortmossen/ torven genom att pumpa ut vatten på mossen och sedan suga bortden uppblötta torven Söderhavet har idag ett nästan nelltralt vatten genom att kalkhaltig läubetongkross lagts i Nord!4ön, som ståriförbindelse med Söderhavet genom en kulvert ("kanal"j. Vattnet i Söderhavettilljörsgenom neder~ bördoch genom Ulfsrorpsån men också i form av pumpvatten från bltmd annat sandstemgruvan och Garpings dal. Söderhavet harlåg biologiskprodllktion beroendepå attfo!jforhalten är mycket låg. l sjön finns bes"tånd av sarv, aborre och mört. Fågellivet börjar bli rikt medflera häckandearier. r,,.,-' Il ~I ~ I ',, ".1 12 13

ovanför den efteriraktade alunskiffern ökade utvinningskostnaden kraftigt varför brytningen avstannade här. Skifferoljebolaget sökte brytvärda alunskifferområden där det ovanliggande moränoch kalkskiktet uppgick lill högst 3 meter. På bonen isjön liggersäkert hundratals orstenarsom lågi alunskiffern och som ratadesvid brytningen. En orsten kan du se i vallenkantenlometernorrom sittplatsen. På avslånd serdu Kvarnlorps industriområde med den höga byggnaden som är Alomenergisskiffersilo. Byggnaden ägs idag av Yxhult. Du seräven på avslånd Kvarntorpshögen och Högtorps gård. idag Kumla Golfklubbs klubbsluga. Den vall och de kullar. som ligger utefter denna del av leden bestårav moränmassor och kalkslen som togs bort oär broilet påbörjades. En av världens största släpskopor. Marion.logB kbm massor i skopan - maieriai som drogs in mol brottkan(en och tömdes på denna. Marionskilde inte på morän och kalk utan allt följde med isläpskopan inom en radie av cirka60 meter från maskinen. Du passerarenslags lippningsramp (B) och sersödcrut åkermark. Du kommer lill ursprunglig och oförändrad mass mark (9) - en del av Mossby mossen. Vid Söderhavels södra spels passerar du Kvarntorpstuben (lo). Du ser här också Frommestabäcken i dess ursprungliga skick. Eli pani yppig vegetation (II) med brännässlor och hallon indikerar att jordtäckel består av kväverikt material. Här hillar du också sittplatser med bord på eh moränparti. At höger ser du ett parti (12) av dci gamla jordbrukslandskapet med dungar, slåttervallar och ekar. Så såg det ut överallt i Kvarntorp inmhl Skifferoljebolaget började sin vcrksamhet. Gåöverli1la bron vid Kvarntorpstuben -en kvarvarande men numera oanvänd del av tuben (13). Du ser på högcr sida några hållare/fundamentlillluben. Närdu kommer fram till den långsmala viken i sjöns nordöstra del ser du kanske bubblor i vartnet. Bubblorna uppslårdå organiskt material bryts ned. På ytan brunalgersom växer på organiskt mate rial(14). ärdu nu följer viken mot norrgårdu huvudsakligen på bädden för Kvarntorpstuben och dess servicevag. K\'amtorpstuben var. närden byggdesavskånska Cementgjuteriel, Skandinaviens störsia vattenledning. somgenomett 12 km långt rör av Irä med en inre diameter på cirka 60cm förde kyl- och processvallen från sjön Tisaren till Skifferoljebolagets anläggning i Kvarntorp. Senare övertogs vatlenröret av Kumla konunun för transport av vahen från Tisaren till vattenverket i Blacksta. Numera är den gamla trätuben ersatt av mer beständigl material Vegetalionen består härfrämst av björk och björksly samt al och asp. Runda viken och följ denna Söderut. Duser brännässlor.som växer på kväverikt underlag. samt Pyrola och unga ekplantor. Här liggerstora mängderslybb. dvsdet finkorniga och därmed oanvändbara material man fick vid krossning av alunskiffer (15). Sänkan (16) före den yttersta delen av udden liknar sumpskog - det är Sankmark med al, sälg och björk. Här finns våtmarksväxtersomskogssäv och veketåg. På yttersta delen av udden ser du naturens växtkraft. Della lummiga parti harväxt igen på endast drygt 30år. Följ udden norrut Iiings vattnetochdu kommer till en rastplats med grillpials (l?). Udden består dels av eh orört markparti men också av återfyllt material. Det gula du serien del skifferstycken är uran. "Bänkudde" (18). Nästa sittplats (19) är också på en liten udde. VegetatiOllen domineras på detta avsnil( av vänbjörk. gråal. sälg och asp. Björk är det trädslag som bäst ståremot luftföroreningar. När utsläppen från Skifferoljebolaget och fältugnarna varsom störst släppte man ut cirka 300 ton svavel perdygn varvid all \'äxtlighet dog. Glädjande nog börjar även en och annan planla av lönn. ek. bok och tall alt nu dyka upp. Vägglaväl' vanligt på aspar Ulefter vägar eflersom laven gynnas av damm och kväve. Pä en del äldre träd ser du blås];n' - Sveriges vanligasl förekommande \'äx1. Mossor och lavar är de växtersom elablerarsig tidigast på mark som inte har någon växtlighet -t ex i Kvarntorp efter oljeperioden. Samma fenomen kan du se pä de nybildade vulkanöarna utanför Island och på IUndralandskap. På udden (lo). före kanalen mcllan Nordsjön och Söderhavet. hit tar du Pelturakalksten. som bildades undervatten för cirka 450 miljoner år sedan och som tillväxte med l cm per lod 000 år. Pelturakalkstencn kallas också "stinksten.. och ären storkrislallin kalksten. Om du slår på kalkstenen med något föremål kall du län känna svavellukten. Här finns bänkaroch eh bestånd vårtbjörkar. Passera kanalen. genom vilken vallen från Söderhavet rinner ut i Nordsjön. Därefter rinner vattnet via Kvamtorpshögens fångdammar och Täljeån genom Kvismare kanal. Hjälmaren ochslutligen ut i ÖStersjön. På udden (21) bortom kanalen finns en bänk och en bestånd gråalar. Som på flera ställen ligger härettstort partistybb och kalksten. Någ01längre bort serdu en båtramp. Du passerar ytterligare ett beslånd ängsbjärkskoginnan du är fra mme vid ulgångspunkten. Den lättillgängliga leden runl Söderhavet mäter 2.3 km. Utld~rlug~1 ärofla torrt dränerande material. Följ de orange pilarna. Del finns en mängd r~slplmser vnrav ~11 pur med grillmöjlighel. Iakttag cldningsföreskrifterna vid grillplalscn ochsläck elden väl dterdig. Håll r~nl i naluren. 14 15

Från sten till stad - del 4 Kumla - en vattnig och lerig historia. A v kll!fllr;melldellf Mms Rllllerillg Vi fortsätter var Hlndring genom Kuml~s historia genom all slude.-a hur istiden pherklll utfomldingellll\'dagens Kumla. lidigarl!artiklari Kumlan behandlade rorjllnde epoker: 1995:4 AldSla tiden fram till ror540 liiiljunerårsedan 1996:1 500 miljonerlhlrn lill ror I miljon årsedan 1996:2 Fram liii rorcirka 12 000 år sedan När vi nu lillar på den senaste istiden kan \'i konstatera all istiden inle \arit någon onödig"lidsperiod.lstiden harförselt Kumlabygden med kullerslen.grusoch sand till byggnation. Vi har (å II lera till tegel. Vi har fått moränlera till Sveriges bästajordbruksbygdoch dänned förutsältningar lill dagens samhälle. Istiden har försett oss med vallen och vackra terrängformersom åsar, drumliner, ändmorän och dödisgropar. Istidengavoss Kumlasjön ochandra. riktiga. fornsjöar. Den gav oss naturliga vägar och platser för bebyggelse och gravfält. Exercisfält för militären i Sannahed. Växtplatser för blommor och växter. Torvmossaro.S.v. l J Isälven som rann genom "Kumla"och därvid byggde upp Kumiaåsen sorterade materialet i åsen. Ju högre uppju läuare material. Eftersom sanden lades för sig och det någol tyngre gruset försig underlättades tillvaron fördesom byggde hus och vägar i Kumlabygden långt in på 1900-taleL Det fanns grustäkter söder om Kungsgården. vid viaduktcno.s.v. Kumlaborna hade nytta av Kumlaåsen även på andra sätl De första vägarna drogs pååsen och var dänned väldränerade med vacker utsikt över bygden och skyddade från bakhåll. Vägensom gick på KUln1aåsen varen del av den urgamla vägen mellan Stockholmoch Västergötlands medeltidsstäder tillika en del av den gamlaeriksgatan.därsveriges valda kungar undermedeltiden fardades fram. Därav dagens gatunamn Kungsvägen. Kumlaåsen ärbara en lilen del avden storaås. Närkes ryggrad. som egentligen heter Karlslundsåsen och går från Motala till Lindesberg. Hardemoåsen och Åbytorpsåsen är biåsar till Karlslundsåsen. I den pjatta Kumlabygden tillhörde rullstensåsarna de panier som tidigast höjde sig över vallenylan. De blev tidigt befolkade. Hit förladesstjgaroch vägar. byar. kyrkor. vallentäkter och gravfält som t ex i Kumla. Kumla bys gravfält. Kumla högar. har givit namn åt kommunen. Tyvärr lockade det väl sorterade grusen i åsen alltförmycket. Störredelen av åshöjden och gravfältet försvann genom grustäkt under bl a 1700-taleL Bland växtligheten på åsen intar tallen en särstäuning. Kvarvarande tallbestånd finns vid Kumlasjön och vid tennisbanorna vid Solbacka. Kumlaåsen ger oss drid.s' alten En annan tillgång Kumlaåsen erbjudit är dess funktion som vallentäkt. Omkring senastesekelskiftet vatvanemillgången i Kumla samhälle dåligsamtidigt som avloppsdikena varöppna. Ofta grasserade! J [~lidcn hargivii oss bördigajordbruksområden......liksom åsar all bebygga... '6 17

den så kallade Kumlasjukan. vilken bl a yttrade sig som svår magknip oeh drabbade en stordel av befolkningen. Genom att ta upp nera valtenkällor i Kumlaåsen, uppföra vattentornet 1914. numera ombyggt till bostäder. med pumpstation och nytt ledningsnät ansåg man sig ha löst Kumlas vattenbehov för all framtid. Även om åsvattnet idag inte räcker till fyller åsen ändå en viktig funktion genom att vatten från sjöntisaren infiltreras i Kumlaåsen vid Blacksta innan det pumpasvidare ut till konsumenterna. Ni kanju föreställa er hur sjövattnet skulle smaka om det inte först fick röra sig i KumJaåsen. sarnas funktion som vallentäkt och deras urgamla betydelse för vägnät och bebyggelse borde innebära att åsarna i den till ytan begränsade Kumla kommun skyddasfrån grus- ochsandtäkteroch au vi är rädda om de åspartier som finns h'ar. Dödisgropar, t ex Kumlasjön Ibland kunde stora isblock som fördes med av isälven eller som ramlade ned från isälvstunnelns tak kila fast sig på m\got ställe. Dessa stora isblock bäddades in av den morän älven förde med sig. Speciellt stora moränmassoravsattes när älvmynningen närmade sig de "döda" isblocken. Inklädningen med morän fungerade oeksä som värmeisolering. och det kunde därför ta många år innan dessa isblock smälte. Närde smälte bort uppstod givetvis en grop med trattfonnade moränväggar,endödisgrop. Ett flertal vackert utformade dödisgropar finns i åssluttningen öster om vägen mellan Sannahedoch Blacksta. Den mest kända dödisgropen i Kumla äremellertid Kumlasjön. Den naturliga gropen användes från 19 l I somsoptipp för municipalsamhället. När man på I930-talet "grävde" Kumlasjön bestod arbetet huvudsakli- gen av bortförande av gamla sopor och morän samt påläggande aven lerblandning med kalkmjöl på botten för att hindra vattnet från att försvinna ut iåsen. Heden vid Sanna bildadesgenom att den isälv som "byggde" Kumlaåsen här mynnade i grunt vatlen och därvid bildade ett della. Finkornigt lätt material fördes ut idet mer ellcr mindre stillastående vattnet. Den platta och "värdelösa" sandheden var precis det som Närkes regemente söktefternär Kronan 1815 köpte heden för all där by gga övnings- och lägeronuåde, Lera tiu,-älsignelse Lerkornen som var uppslammade i isälven kunde hålla sig svävande i valinet längreänsandkornen och fördes ut i de stora vallnen. Så småningom sjönk lerkornen till bottnen och byggde upp lerlager av ibland ansenliga måll. När isen försvunnit och landel höjt sig ur vallnet blev lerslätterna bördiga jordbruksbygder. t ex Närkeslätten. med kalkhaltig moränlera som klarar försurning bättre. Leran fick också användningsom malerial för tillverkningav tegel. Mycket av det legel som använts i Kumlabygden kommer från Hallsbergs tegelbruk. som hämtade sin lera från Björka.strax utanförcenlralorten Kumla. Dessa lertaghåller nu på att omvandlas till fågelreservat. Ett mindre tegelbruk fanns tidigare isteneo Andmoränen bildas Under drygt I ()(X) år drog sig isen tillbaka. Omkring 8 900 år f Kr skedde en "tijllfällig", 800 år lång, förshmring av klimalet. Avsmältningen stannade. Iskanten stod istortsettsiiila ellerrördesig fram och tillbaka - d.v.s. den retirerade när avsmältningen var större än isens framskjutande kraft. När det var kallare blev avsmältningen inte så stol' och då kunde isen i gengäld tryckas söderut. Under denna period bildades ändmoränvallarna i Säbylund genom all isen i en kalvningsbukt tillfälligt ryckte fram och därvid sköt stora moränmassor framför sig. När framryckn ingen avbröts retirerade isen och lämnade kvar vallen. Dessaändmorän liggerparallellt med iskanten och dänned oftast i öst-västlig riktning. Ibland kunde en sloriskaivningske varvid isranden med ens kanske flyttades...och vallen all dricka. tillbaka 50 meter. Eftersom isrörelsen söderut fortsatte började isen skjuta en ny moränvall framförsig på havsbotten. Genom upprepade kalvningarsköts iskanten tillbaka norrut för att av och till göra framryekningarsöderut meden ny moränvall framför sig... Exempel på ändmorän ärområdet vid $äbylund där det finns ett stort antal 1-3 meter höga ändmoränvallar i riktning nordnordväst. Ett parav dem är500 meter långa Andra exempel är ÖrMa kulle (Kolsberg), Sånnersta. Sandtorp och Lundsbacken. $,allning och klapperstensfau Eftersom hela Kumlabygden legat under \attenytan har de högre partierna. d.v.s. drumlineroch åsar. under någon period av landhöjningstiden utsatts för havsvågornas svallande inverkan. Det lättare materialet fördesbonav vågsvallet mcdan del tyngre materialet låg kvari blottat skick. Klapperstensområden på älbergshammar och väster om Hörstabackcnärexempel. Vattnet stigerochlandet höjs Möjligtvis började landhöjningen redan medan Närkefonfarande var täckt med det minskande istäcket. Genom hela istiden ärdet frågan om Ivå varandra motverkande krafter. Närdetär kallt tillväxer isen i tjocklek varvid världshavets yta sjunkergenom att vattnet binds ide kallaste områdena. Världshaven sjunker som mest 100meter. Inom parentes kan siigas att om all is i Arktisoch Antarktis idag, 1997, skulle smälta så skulle världshavens yta stiga med kanske 50 meter. d.v.s.täekadeågläntadelarnaav Kumla kommun. Niir klimatet blir varmare smälter isen sakta varvid världshavens yta stiger. Men samtidigt höjer sig det tidigare av isen ned- och ihoppressade landet. I början avden vannareperioden 18 19

steg havsnivån, till följd av smältvattnet, mycket snabbare än landet höjde sig. Med resultat att isen ersattesavcirka 100 meter vatten. Baltiska issjön "'Baltiska issjön" bildades isödra Östersjön. Närke, och Kumla, var fortfarande helt täckt av is. Klimatet förbättrades. Omkring8200år f Kr bröt de ibaltiska issjön uppdämdasmältvattenmassorna igenom landisbarriären över Närke västerut. Baltiska issjön sjönk med 26 meter ned till den dåtida Atlantens nivå. 8000 år f KrhadesödraSverige blivit isfritt och hade landförbindelse med kontinenten eftersom havsnivån fortfarande var låg. Den retirerande iskanten låg i höjd med linjen Stockholm-Oslo. Yoldiahavet 8 000 år f Kr 7800år fkr var Närke helt isfritt men låg till större delen under vatten. Smältvattnet från isen bildade en kall sjö nedanför den vikande iskanten. Det var bara Kilsbergen, Tiveden och Tylöskogen som stack upp ovan vattenytan med sina högsta partier. Den fortsatta issmältningen höjde världshavens nivå och medförde att salt vatten från Atlanten trängde in genom Närkesundet mellan Kilsbergenoch Tiveden, och bildade Yoldiahavet. eu bräckvattenhav med svag salthalt. Yoldiaavets yta låg 160 meter över nuvarande havsytan. Arktiska fåglar häckade på klipporna. Kumlabygden låg drygt 100 meter under Yoldiahavets yta. Yoldiahavet sträcktesig utan avbrott från Baltikum till Kilsbergen och Tiveden. Här kan vi än idag se den gamla strandlinjen med dess klapperstensfält, Vi vet att valar simmade in i Yoldiahavet eftersom valkotor upphittats här. Landhöjningen under Yoldiatiden gick snabbt. Den breda havsfjärd som för- 20 band Yoldiahavet med Västerhavet grundades snabbt upp. Östersjön blev åter en insjö. Ancylussjön 7 000-5 000 f Kr Landet som tryckts ned av den väldiga ismassan höjde sig åter när isens tryck lättade och Yoldiahavets breda passage ut i Västerhavet försvann genom landhöjningen i mellansverige. l stället för Yoldiahavet bildades6500år f Kr "Europas" största sötvattensjö. inlandshavet Ancyiussjön, uppkallad efter en sötvanensnäcka. Ancylussjön hade sitt utlopp vid Sveafallen i Deg.erfors mellan Tiveden och Kilsbergen" Aven Ancylussjön täckte Närkeslätten med Kumlabygden, Landförbindelsen mellan Tiveden och Kilsbergen innebarmöjlighet till invandring av växter och dj ur söderifrån över den uppgrundade Sveaälven. Liksom under Yoldiaperioden avsaltes mäktiga lerskikt även under Ancylussjöns period -lera som idag bl a kan ses vid lertaget i Björka. Yoldiahavets leraär brunaktigmedan Ancylussjöns är mörkgrå och Litorinahavetsär blågrå. Milda vintrar rådde under perioden. Ancylussjönlämnadespårav sin dåtida strandlinje,som återfinns på IOS meters nivå över nuvarande havsyta, Allt eftersom landytan höjde sig nyttades Ancylussjöns kustlinje österutöver Närke. Landhöjningen tog ökad fart i Sveriges norra delar. Smältvattenmängdenökade ochsjön fick ett nytt utlopp vid Öresund och Bälten. I nästa avsnitt om Kumlas historia kommer vi att få stifta bekantskap med "stenåldershavet" Litorinahavet och de första människorna i Kumlabygden. Spara gärna dessa artiklar i Kumlan. När serien någon gång i framtiden blir avslutad har du en lättillgänglig och inte a1jtföromfattande text om Kumlas historia från jordens tillblivelse till nutid. Gatunamnen i Hällabrotlet A v klllrurinrendem Mars RlIllerillg Många människor är intresserade av historien bakom gatunamnen. Denföljande förteckningen är förhoppningsvis komplett. Om du har ytterligare uppgifterom någon/några gator i HäJJabrottet eller har uppmärksanunat några felaktigheter i texten ärjagtacksam om du hör av dig, Värdefulla upplysningar har lämnats av bland andra Ake Avenbok, RuneJanssonsamt deltagarna i två lokalhistoriska studiecirklari Hällabrottet. För många år sedan fick jag nera uppgifter från numera bortgångne Lennart Eriksson, tidigare delägare i Berga Stenhuggeri AB. Uppgifter har även hämtats ur bl a bokverket Kumlabygden. Språket är vårt främsta kulturminne. Ofta är de gamla namnen på byar och gårdar det enda som idag finns kvar. Orsaken till varför en väg ellergata har ett visst nanm intresserar nästan alltid människor den talar tijj vår fantasi och våra känslor. I fajjet HäJJabrottet ärdet väldigt mycket fantasi med i spelet närdet gäller namnsättningen. Vad sägs om att en gata kallas Brandgatan därför att en brandchef var bosatt där? Kalkvägen därför att en kalkförsäljare bodde där? Kassörsgatan därför att en kassör bor där? Tågvägen därför att en konduktör bodde här? Polisgatan därför atl..elier är det motsatsen - fantasilöshet. Fältetär fritt förtyckande. Ivilket fah som helst är Hällabrottetär en avde tidigast befolkade bygderna i kommunen med hällkistor från yngre stenåldern. Gatunamnen har dock i många fall tijjkommit omkring mitten av 1900-talet Adlers väg Uppkallad efter Gustaf Otto Adlers (1824-1901) - Yxhuhsgrundare Alfårsgatan Går förbi affären. Almersvägen Almer Larsson arbetade påskandinaviska Banken och bodde i Hjortsberga och hade skogsskiften. Han gjorde flera markdonationer. Askvägen Vägen anlagd avskifferaska när"epadalen" byggdes cirka 1939- t945, Namnet Epadalen lär ha uppkommit genom att Gerda Carlen, påsöndagspromenad,såg de nyuppförda monteringsfärdiga trähusen och då kalladedem "Epa-hus". EPA, Enhetspris AB, var en av de tidigaste varuhuskedjorna och känt för lågt pris och enkel kvalitet. Badbrottsvägen Vägengår ned till Badbrottet,eller Hästhagsbrottet som det egentligen heter. Här finns en badanläggningsom utnyttjas flitigt varma somrar. Björkbacken Einar Björk (1898-1978) var duktig arbetsbasvid YxhultsSödra fabriken. Han bodde ien liten kvarvarande stuga i korsningen mot Yxhultsvägen 76. Einar Björk var tidigare skofabriksarbetare. Fadern, Oskar Björk. var stenhuggare vid Berga stenhuggeri. 21

Blockviigen Vägen är uppkallad efter Ytongblock. Ett område lades ut av Yxhu1t AB som arkitektlävlingpå 1950-talet. Brandgatan Brandchefen i Hällabrottets municipalsamhälle, Elis Igelstad (1907-1990). bodde här. Brandstationen utgjordesavden lilla utbyggnaden på hyvlarverkstaden bredvid värdshuset Trilobiten. Elis var tillika poet med bl a diktsamlingen "Mycket händer och sker'". B)'sta"ägcn Vägen går från Yxhuhsvägcn ned till Bysta. Namnet uttydes troligen "platsen Bildhuggaren AnlOn Englund med ncra av sina wrk. för en försvunnen by'". När senare be byggelse skedde på denna plats övertogs namnet. Carlensväg Uppkallad efter Yxhults AB nydanare Carl August Carlen (1876-1960) Englllnds"äg Uppkallad efter den mest kände bildhuggaren vid Yxhult AB. Anton Eng. luod{l865-1928) Erlands Oskars"äg Er1ands Oskar (Oskar Persson, cirka 1885-1960) var en originell människa. Långhårig och med långt skägg syntes han ofta på Yxhultsvägen medsin skottkärra på små llppdrag. Oskar hade en gård i Hjortsberga. Han fick ofta mat på Willens Matservering,som lågi Gamla Verkmästarbostaden cirka 1945 1960. Fasad'""ägen Vägen är uppkallad efterfasadsten. Friskens,'äg Lantbrukaren Fabian Frisk varstoroch kraftig. lite burdus men rejäl och rättskaffens. Han hade elt s.k. jordbruksegnahem. i västra delen av nuvarande Friskens väg. Gallllllch'ägcn Vägen utgör avsnill av äldre vägsträckmng. Gruvgalan Gick till Berga gruva. där företaget Berga Stenhuggeri AB bröt alunskifferoeh hade kalkugnar. Hjortsbergavägen Vägen går från Yxhultsvägen ned till Hjortsberga. Det medeltida bynamnet innebär troligen "bergdär hjortar brukar hålla till". "Berget" är förmodligen drumlinen Lekebacken med sill stora bygravfält. Hol.magatan Vägen går förbi den medeltida gården Hälgholmen. som ligger på mark som höjer sig över den iäldre tid sanka ängsmarken i öster. Namnet avser troligen högre mark vid sankmark (holm) som varit utsatt för Erost (hela). "l'ljlcbergs"ägen Vägen går [rån Yxhultsvägen ned till Hynneberg. amnet kommerav"hind". hjorthona. "Hynneberg"skulle dänned ungefär betyda "berget där hindarna brukar hålla till'". ågon höjd eller berg letarmandock förgävesefler vid Hynneberg. Namnet utgör troligen det äldre namnet på den höjd som idag heter Hjortabacken men som tidigare förmodligen hette "Hindbacken.. och som ligger cirka 500 meter sydöst om Lekebacken. På "Hindbacken.. fanns ell större gravfält och en bebyggelse från järnåldern försvunnen sedan länge. När boplatsen övergavs blev. ägorna inlagda under Hjortsberga. Alminstone el! hemman flyttades dock då åt motsatta hållet till den platscirka 3kmösterom Hjortsberga där hemmanet Hynneberg sedan medeltiden legal. Kalkugnsgatan Vägen går genom ett område där förr "Vi föds som uriginai och dör som kopior:' Erl1mds Oskar behöll dock sin egen stil hela livet och fick därför en gata uppkallad efler ~ig. mängder av kalkugnar fanns för framställning av bränd kalk. KalkvägclI Erik Johansson "Kalk-Erik". kalkförsäljare vid Berga Kalkgruva. bodde här. Kalle M~lkumsväg Kalle Malkum var lantbrukare och originell till sättet. Han var helsig till temperamenlet. duktig på alt svära och cyklade med en käpp fastbunden från ramen. Kalle \larfädd cirka 1865 och bodde ien liten stuga nära Fabian Frisk. vid grönområdet mellan nuvarande Kalle Malkums vägoch Erlandsaskars väg. Kantgatan Vägen följerskogskanten i utkanten av Hällabroltel. K~pellgatan Vägen gick förbi Metodislkapellet Salemkapellet. som uppfördes 1911 och revs i slutet av 1980-talet av Myresjöhus för alt bygga bostäder. Ännu haringa hus uppförts. Kassörsgatan Här bor f d kassören vid Yxhult. Arne Axelsson. tillika flitig fotograf. KiJgatan Bildarkil mot Yxhultsvägen Klackvägen Härlåg Modins Klackfabrik. Byggnaden finns fortfarande kvar. Förr kallades vägen Modins väg. Korta gatan Gatan är kort. Forts. följer i nästa /Illmmer 22 23

Viktigt att föra dialog med allmänheten när det gäller miljön i området där man bor Projekt Kvarntorp - Hållbar utveckling för Kvarntorpsområdet A v kol1llllllndirektör ThageArvidsson Av Lars-Erik Warg1fil dr, beteendevetare vid Yrkes-och miljömcdicinska kliniken, Regionsjukhuseti Orebro Inte sällan händer det att experter/myn~ dighcler oroarsig för olika slags risker i miljön där man bor. När så sker kanske experterna hävdar att allmänheten "inte har kunskap, atl den blandar ihop känsla och fakta eller att denärofferför illvillig propaganda". Allmänheten å sin sida kanske tycker alt expenerna verkardöva för deras oro, att de på förhand bestämtsig för vad som kan innebära risk ehet atl man inte säger allt som man vet. Det är lätt att föreställa sig hur dialogen, kommunikationen.omdessa risker blir. när man uppenbarligen har svår! att förstå hur "den andrasidan" egentligen tycker. På yrkes- och miljömedicinska kliniken (YMK) vid Regionsjukhuset i Örebro, harvi sedan början av 9O-talet intresserat oss för hur man kan förbättra denna viktiga dialog mellan experten/myndighet och allmänheten. Dettaären intressant fråga intebaraför oss här inärke eller i Sverige. De flesta länder tycker att det är viktigt att man inom landet kan föra en vettig dialog om vad det finns för risker som kan hota hälsa och miljö. Dct visarsigatt människor iallmänhet ofta reagerar på risker på ett mer komplicerat sätt än all bara ta hänsyn till s k "fakta". Detta betyder inte all man ska underskatta allmänhetens förmåga att förstå de mervetenskapliga aspekternaaven risksiwation. Folk vill i regel känna till fakta och de har oftast en 24 rätlighet till denna kunskap. Yttersta syftet med att hitta modeller och metoder för en bättredialog med allmänheten är att förse märmiskor med den infonnation de behöver för att kunna göra välgrundade beslut om risker för den egna hälsan, säkerheten och närmiljön. l Projekt Kvarntorp. som drivs isamarbete mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Kumla kommun. har man tagit dialogen med de boende i Kvarntorpsområdet på allvar. Man har gett YMK i uppdrag att pröva en modell för förbättrad dialogsamt att utvärdera effekterna av en sådan. En projektgrupp under ledning av avdelningsdirektör Roland Andersson på Länsstyrelsen, har påbörjat ett arbete med just detta. Projektgruppen har till samtliga hushåll i Kvarntorpsområdet skickat en enkät där man vill veta de boendes uppfattning om olika aspekter av risker i miljön. Gruppen vill t ex veta vilket förtroende de boende har för myndigheterna. Andra frågor är om de boende tycker att miljön som de bor iär riskfylld och hurde ser på den egna möjligheten au påverka risker i miljön. Allt detta är viktig kunskap som man bör ta hänsyn till då man samtalar om olika risker. I projektet kommer också au provas att låta någon form av fråge- eller rådgivningsgrupp där ett antal boende ingår, följa projektetoch ha synpunkter på hur informationen kan förbättras. Miljön i Kvamtorpsområdet har fått betala ett högt pris för den oljeutvinning som skedde ur alunskiffern under krigsårens avspärrning och fram till år 1965. Området har räknats till etl av Sveriges mest belastade industriområden. Av naturvårdsverket och länsstyrelserna har området placerats i riskklass L vilket innebär att det behövs speciella efterbehandlings- och skyddsåtgärder inom stora delar av området. Atskilliga insatser har redan skett för att förbäura miljön ioturådet. En mängd undersökningaravområdet har genomförts. Grundvattnet i dagbrotten har släppts upp och området har blivit Närkeslättens sjötätasteområde. Vissa delar av Kvarntorpsområdet nyttjas idag förutom förindustriändamål även för olika typer av rekreation som golf, fiske, vattenskidåkningoch vandringsleder. Under vintertid kan även utförsåkning på askberget, där en liftanordning finns, utövas om vädret i övrigt så medger. I Kvanltorp ligger också sedan industriepokens intensivaste tid en av kommunens tätorter med flerbostadshus. Kumla konmlun har planerpå att ytter 1igare utveckla industriområdet medbetoning på kretsloppsanpassad verksamhet. Miljöbeslut kräver omfattande förstudier,lämpliga arbetsmetoder och verktyg för alt uppnå önskat resultat. Länsstyrelsen och Kumla kommun har isamverkan påbörjatett projekt där man bl a ska klargöra de möj ligheter och begränsningar som finns i Kvarntorpsområdet. Projektet måsteske isamförstånd med de som bedriver verksamhet i området och de boendeoch arbetande iområdet. Projekt Kvarntorp delas upp j 4 delprojekt: 1 "Kvarntorp2 000" Projektet tar upp grundvattensituationen i Kvarntorpsområdet och beredningen avmiljöbeslut. VBS Viak AB i Göteborg är huvudansvarig. Syftet är att testa en modell som planeringsinstrument och ett förslag till metod för prognoser av miljökonsekvenser vid olika förändringar av verksamheter inom området. 2 "l'tisl<l<ollllllllllikatioll" Syftet är att få till stånd en dialog med boende och verksamma i området i frågorom hälsa. säkerhet och närmiljö. Se ävell separat artikel i detta nummer av Kumlan. Länsstyrelsen är huvudansvangmedan Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset Örebro, är utförare. 3 "Efterbehandling" Projektet ska genom åtgärder i främst marken minska och förebygga hälso- och miljöstörningar i Kvarntorpsområdet. Länsstyrelsen och Kumla kommun är huvudansvariga. Syftet är att ta fram ett underlag som möjliggör en ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt relevant bedömningav behovet av fortsatta skydds- och återställningsåtgärder samt upprätta en långsiktigåterställningsplan. 25

UPPSLAGET - ett par sidor för konsumenterna Nya IJKolI på pengarna?" Nu kan du få överblick överdin ekonomi med hjälpav nya "'Koll på pengarna?". Konsumentverket har tagit fram farska siffror på vad ditt hushåll kan kosta per månad. antingen du finns i ett ensamh ushåll eller i ell hushåll med Oer medlemmar. Bakom kostnaderna (ör 'Iivsmeder-. "kläder/skor", "fritidijek o'. "möbler. husgeråd.lv" ochså vidare ligger noggranna och aktuella beräkningar för olika hushåll. Del är inte fråga om någon miniminivå men hellerinie nägon lyx. Yadoch hurvi handlar. ätcroch förflyttar oss har Slor betydelse för miljön. "Koll på pengarna?" innehåller också tips på hurman kan leva mermijjöanpassal. Boendet ärstörsta kostnaden i budgeten. Men all äga bil är också kostsamt.. Bilen laren femtedel av hushållsbudgeten. I "Koll på pengarna1" finns spartips och månadskostnader (ör fyra vanliga bilmodeller. När det gäller maten finns också många spartips med. till exempel au du ska laga den själv och inte köpa färdiglagat. Exempel; Hemlagad pizza 15 kr färdigköpt 32 kr Hemlagad broccoliibaconpaj 12 kr- fär digköpt39 kr Hemlagad fiskgratäng 14 kr -färdiglagad 35 kr. 4 "Kvurntorp Vatten" Syftet är att kont'inuerligt genom undersökningar av yt och grundvatten följa utvecklingen avvattenkvaliteten iomnl- 26 Under rubriken "Många bäckarsmå... " finns exempel på vilka stora besparingar det går att göra genom att avstå från småutgifterna för saft, läsk, godis, chips och cigareuer med mera. Vill Du veta mera - ring kommunens konsumentvägledning019-588213 låt dig inte luras aven extra försäkring En särskild försäkring för videon eller mobillelefonen är dyr och ofta onödig, skriver Räd & Rön i nr 1/97. Ibland ger den till och med ett sämreskydd än hem försäkringen och det skydd du redan har enligt Konsumentköplagen. Konsumentverket har granskat villkoren för försäkringar inom hemelektro nikbranschen. Butikskedjornaerbjuder specialförsäkringar under namn som det. Kumla kommun är huvudansvarig. Varje delprojekt kommer att fungera självständigt. "Trygghetsförsäkring" och "Förlängd garanti". -En specialförsäkring ger ett ihåligt skydd, säger Bo Hesselgren, jurist vid Konsumentverket. Åtminstone de två första åren efter köpet ärden ofta onödig. Dåharman enligt konsumentköplagen ändå rän alt få varan gratis reparerad om det finnseu ursprungligt fel på den. Omman har en hemförsäkring har man redan ett stöldskydd. En specialförsäkring blir mycket dyr med tanke på atl man med premien betalar för att få en enda vara försäkrad. Avskrivningsreglerna är i de flesta fall mer oförmånliga än hemförsäkringar nas. Rese- och transportkostnader vid reparation som konsumentköplagen ger rälltili, undantas i villkoren. Undantag för stöld och skador utomlands ärexempel påandra oskäliga villkor förspecialförsäkringarna. Villaägareförening med 1250 medlemmar Kumla villaägareförening harhalt sitt 42;a årsmöte IFolkets hus.man beslutade då b1.a. att sänka årsavgiften till 20 kr moltidigare30 kr.föreningen har över 1250medlemmaroch därmed en god ekonomisom man tycker ska komma villaägama tillgodo. Underåret harföreningen diskuterat mångaolika ärenden därdock energifrågorna varit deviktigaste. Samtalen med Kumla Energi harvarit både många och långa. Efter årsmötesförhandlingarna var riksdagsman Anders Svärd, c, inbjuden för att informera villaägarna om hur regeringen jobbarmed frågorsom intresserarföreningen. 27

Rutverket med tips och information Riksmarschen i Kumla fö~ Cancerfonden 1997 arrangeras den 10-14 september. Dess främsta syfte äratt stimulera lill motion - informera om Iivsstils- ochcancerfrågoroch - - få extra medeiiiii forskningen om cancer. D" R1ksmarschen för cancerfunden 10 14sept1997 Som vanligt har Cancerfonden stöd från hela idrotts- och organisations-sverige, från län och från kommuner. när årets stora hälsosatsning drarigång. Riksmarschen ärsveriges största molionsarrangemang och har blivit en uppskattad folkfest. 1995 varde! drygt 1,3 miljoner människori Sverige som deltog. Startavgift: 50 krförvuxna och 10 kr för barn under 15 år. Se ytterligare information i lokaltidningarna eller ring kultur- och frilidskontoret 019-58 81 06. Kumla är väl värd två mässor Lördag och söndag 23-24 augusti är Du välkommen till Föreningsmässan i BOB-hallen. Mässan är öppen lördag 10-17 och söndag 10-16. På mässan finns merän 90 föreningar representerade med montrar. Ställ frågor och bli gärna medlem i någon förening. Föreningslivet på en ortär viktigt för samhällets utveckling. Företagsmässan arrangeras fredag-söndag 29-31 augusti, där fredagen, öppetkl. 10-17, får en speciell inriktning på skolklasseroch andra intresserade grupper. Fredagen kommer också att användas av företagen för sina kundkontakteroch föratt träffa andra företag och representanter. Mässan ärvidare öppen 10-17 på lördag och 10-16 påsöndag. på företagsmässan kommer det att finnas 86 välfyllda montrarmed de mestskilda företag. För en levande bygd ärett vitalt och omfattande företagande hett avgörande. Du kommeratt få stifta bekantskap med en mycket stor andel av Kumlas företag. Mångaav dem har Du kanske inte hört talas om förut. Missa intedettatillfälle! Du är vannt välkommen även till företagsmässan. Vi räknar med att det ska komma minst 15 000 personer till debåda mässorna eftefsom deär mer omfattande än tidigare och hoppas att Du kommer att vara en av dessa besökare. Nästa möjlighet till mässbesök i Kumla återkommer först om tre år, nämligen år 20001Det är fri entre till båda mässorna. Ny hembygdsförening i Hällabrotlet En hembygdsförening har nu bildats i Häilabrottet med speciell inriktning på att dokumentera, vårda och levandegöra minnena från Hällabrottetbygdens välkända ochomfattande stenhantering. Om Du ärintresserad av att bli medlem kan Du kontakta ordföranderune Jansson, telefon 019-572150. Välkommen till Skoindustrimuseet Öppettider framgår av sid. 2. På museet kan du se utställningar om bl.a. Skamodet från 1890 och 1990, Skofabrikernas arkitektur,skoindustrins utveckling och Skons historia från antiken till våra dagar. Levande skotillverkning i autentisk skofabrik. Skoaffär, modell 1940-tal, med försäljning av museets egnaskoroch tofflor. Kan Kumla leva upp till den stolladevisen från företagsmässan 1994? Kom själv ochförvissa dig sista helgen i augusti! Kulturhusens Dag,söndagen den 14 september, hartemat "militäramiliöeroch byggnader~.1kumla, Sannahed, kommerqfficersmässen med militärhistoriskt museum ochofficersboställel Pukestugan altvisas kl. 13, 140ch 15. Dessutom anordnas guidadeturer genomde bådaregementenas övnlngs- och lägerområden. Agenda 21-arbete Fram till och med 31 augusti 1997 arbetaringalill Teljå som Agenda 21-samordnare ikommunen. Hon ärintresserad av att få informera om och diskutera miljöfrågor iett långsiktigt perspektiv. Kontakta Ingalill på telefon 019-58 82 44. 28 29

Kultur......och fritid UTSTÄLLNINGAR Kumla ul~tijlninp;hall Skolvägen 12.bv 6-24s~pftmbu Måleri Maud EIll"eltSSOn 17stplemlHr.5 ()kt~, Konsteos\ul:a Elever fran Klivesta Folkhögskola 6-18oktoIN, Med alla sinnen Kaisa-MaJja Thoors KUMLASJÖNT Amfiteatern, KumlasjÖll UtlSarn underhailning i Irh-sam miljö Onsdag 2Jjuli TKl: 19.00 HusbandNQVA Onsdag6QuguSll Tid: 19.00 Husband NOVA Onsdag 20augusn Tid: 19.00 Husband NOVA BARNENS KUMLASJÖNT Onsdag J3DUg/Uli Tid: 13.30 MUSEER Skoindustriml1Se('lOppet mandag-fredagkl. 13-17 lördag-söndag kl 13 16 För gruppbesök ring019-588187 Officersmässen med mlllliirmuscum. Puke$tugan och Skomakarslugan i $nnnahed visas söndagar29 juni-3l augusti kl 14-17. Blackslllslugan visas tresöndagar undersommaren. Se "Det händer i Kumla" i Nerikes Allehanda SkoimuseeI LllDdmarkskll skolan ochsockenmil' gasinel i Harderno. Visningar se "Det händcor i Kumla" i Ncori.ke'S Allehanda.GruppvisningpA an. nan tid enligtö\'errenskommejse mcod turislinformationen. TURISTINFORMATION Stadshusel.torgel. lel:1o:onlorslid019-5881 06 Perioden IOjuni-18auguSli finns vi i DjupadalsbadetsCampingreceplion alla dagarkl. 7-22lel.019 588683. FRITIDSANLÄGGNINGAR KUMLAHALLEN Frän den 28julibedriverförconingarna lräningenligl schema.träningslokalen MHäba med Davld M odtsolarieräräppen hela sommaren.alladagarkl 7.00.20.00. Ej bassängbad. Uppl)'!iningargenom DjupadalsbadelS kassa lel. 019-588678. DJUPADALSBADET Tel; 019-5886 78. coll"pedition 019-5886 79 Öppetlider. Måndag-fredag 9.00-20.00 Lördag-söndag 9.00-18.30 TJSdag, fredag morgonbad 7.00-8.00 K~n stänger30 min. före badlidensslut. Provtagningför simmärken varjco dagkl. 12 14. Servering och kiosk öppna varjco dag under badperioden. Bada"gifter Vuxna 22:. Barn l.o.m. 6år fricnlrt Ungdomt.o.m.16år.sluderande II:. Rabalthäfte Vuxna 10 ggr 200:. Rabatthäfte Ungdom IOggr 100;. Hyraavskåp 8:. Hyraavskåphelsäsong 110:- Säsongskort 1person 300:. Säsongskort Familj (inom Kumla) 450:- Säsongskort Familj (utom Kumla) 600:- Blankett för ansökan om familjekort kan hämlas i Kumlahal1ens kassa. Simskolor Instruktionskeritrco olikasimskolor underjuni.juli och augusti. Varje simskola har lvå grupper alla vardagarkl9.00-9.4qoch 9.40-10.20. Simskolan är i (örsta hand a\'sedd för icke simkunniga barn i skolåldern. I man av plats kan!h'en förskolebarn lasemot. Camping" Öppen 15 maj-15seplember Tel. receptionen019-58 8683 Begränsadservice 25 augusti-is sept<:mber. Hyrn3vcampingplalS 90:- El 2{1:. Hrraavsluga 2.S/}. Sen'eriDg Sommar6ppe1 t.o.m. 31 augusti. Öppettider. Vardagar 9.00-20.00 Helger 9.00-19.00 Tel;019 570785 Minigolf12 banor Öppeltider. Måndag-lördagkl.l4---21 Söndagkl.!4--21. A"gift lo:-ispelare TcoI.OI9-S88684 TENNISBANOR Tennisbanorna vid Kumlahallen och Kllmlaby sportfält far under sommarperioden disponeras kostnadsfrin(under ansvar). Tennisbanorna vid Länsmansskogen äröppna för spel perioden maj. september. Bokningskervid banornamedspelku pong.se regler påanslagstavlan vid banan. Kvarn torps tennisbana bokasenligt instruktionervid ba nano FRITIDSGÅRDARNA Fritidsgården K~istcn Öppet Måndagar och Onsdagar kl. 18.00-23.00 LO.m. 16juli.däreftersommarslängtfram till skolstarten. Fredag4juli Rock- o Discokväl1. Vill du måla, teckna eller skulptera! Vi har öppet hus för dig som är 7 år ellef äldre och vid måla, tecknaeller skulptera. Tid och plats: Kumlabibliotek 7-11 juli kl. 13-16och 14-18juli kl. 13-16. Ledare: Sofia Hallström. Upp!; Kumla bibliotek tel. 019-58 8189 elier019-588190. Du som ärpensionär, som bori "il/a elferllgenhet och som hars"art att klara alla problem som dyker uppfor Dig finns VÄNTJÄNSTEN Varje vardagmeflan 10.00-11.45 kan du ringa till väntjänstens telefonjourtef. 019-5605 20. På vår expedition på S Kungsvägen 17 finns en lista på pensionärer som ställer upp som sällskap till vårdinrättningar, post,bank el ler byter glödlampor och persiennsnören. Ring och berätta dina önskemål så hjälper vi dig att lösa dem. Du är välkommen att besöka någon av våra gemenskapsträffar som finns på 5 platser i kommunen. Ring så får du information. Pensionärernas väntjänst har telefon 019-56 05 20. 30 31

Gruppkorsband KONSTRUTAN Konstnär: Titel: Bengt Blomqvist(Mölndal) MarmorgotvetiYxhuJts huvudkontor Marmormosaik 1956 YxhultABhade froo 1900sitt huvudkontor i deo byggnad som idag inrymmervärdshuset Trilobiteo. När verksamheten expanderade med bl a Ytong-tillverkning och utländska dotterbolag erfordrades större lokaler. Det nya huvudkontoretstod klart 1956 med professor Helge Zimdal, Göteborg, somarkitekt. Fasaden ärutförd delsi vit glanshammarsmarmorochdels i pulsadytong.. 8yggmästarevarAB Armerad Betong,Orebro. Den konslnär1iga utsmyckmngen beslår främst i ett praktfulltgolv, ett avde vackraste i Sverige. som det Idag skulle vara näst irrtil omöjligt anåstadkomma. Golvet är lagt av 34 olika marmorsorter från 1O Del8\ det\'ockra marmorgoo.el Förebesök måste kontakt tagasmed Ylthult AB. olika länder, föreställandeutidshavet.. Det urtldshavsomsettsandslenen bildas liksom lerskrffer, alunskifferochkalksten. Dethavsomsen en ofantlig mängd livsformerfödasochdöut. Konstnären harsjälv lämnatföljande förklaring till sitt konslvef1o;; ~Motivet behandlar marmornstillblivelse och Själva scenen tänkes ha utspelats lörcirka 50 miljonerår sedan - innan människorna funnes till. En gul månelyser på en mör1igrå urtidshimmel, över vilken några flygödlorjaga och en ödla (Brachiosaurus) slår på en gul klippa undervattnet ochåser del hela. Till vänsler bildar en grupp svarta basaltpelare med sina spetsar kontrast mot den runda månenslorm. Ivattnet simma primitiva lungfiskar och övergångsformer av fiskar. till hälften beklädda med pansar respektive fjäll komplettera fiskfaunan. Koralief ha bildat dengula klippan i mitten. På klippspelsama ochsidorna sitta svarta SJÖbOffill'. Nederst till vänstervid den gula klippan Iu'aren bläckfisk iklädd ett svart skyddande skal. Ortoceratiterochtrilobiter röra sig trögt och längstner vid botten hadiverseskal avallehandakalkdjur bildat sedimentlager. Under klippans tryck harslutligen den egentligamarmorn utkristalliserats och bildats. Den nederst böljandefrisen söker åskådliggöradefvlasista fas, därde spetsiga "konerna-utgöra förstorade ~. Ortocemliterärensorts blackiisk, somi NlIn\eklMlde bismeterlång. Idenslipadekalksten som Yxhult AB levererat som golv, fönstert>änkar osv kan Duoftaseortoceratiter. Trilobitervarettleddjursom i storamängderlevdeidegrundaredelamaavhaven från för 540 miljonerår sedanlin för300 miljoner år sedan. Trilobitema återtinnes idag idengröna ~kiffem och i kalkstenen. Kvarntorp och Hällabrottet tillhör världens bästa trilobitlol<;aler. Kumlans läsare tillönskas en skön och avkopplande sommar