1
FJÄLLÄVENTYRET Kompendium sammanställt av Lennart Andersson Tid: 21 28 mars 2015. Plats: Vallbo Fjällgård - Vägbeskrivning Med bil: Kör E14 till Undersåker. Tag av mot Vålådalen. Ca 6 km före Vålådalen tag av vänster mot Vallbo. Med tåg: Tåg till Undersåker, därefter buss/taxi till Vallbo. Koordinater: 63 0 09 25.15 N och 13 0 04 15.94Ö. PROGRAM Vi samlas på Vallbo Fjällgård under eftermiddagen lördagen den 21 mars och äter en gemensam middag 18:00. Söndag förmiddag ger vi av på turen som kommer att genomkorsa Lunndörrsfjällen. Hur är beroende av vädret. Jag hoppas dock att vi skall kunna gå alla de stora dalgångarna/passen. Vi kommer åter till Vallbo under fredagen den 27 mars och efter bastu och dusch äter vi åter en god middag tillsammans. Lördag morgon vänder vi kosan hemåt efter en (förhoppningsvis) givande vecka. Turen ställer krav på god fysik på såväl deltagare som deras hundar. Deltagaren måste dessutom vara beredd att ställa in sig i ledet. Gruppen kommer hela tiden att hållas samlad och i händelse av dålig sikt kan detta vara helt livsavgörande. Deltagarna måste dessutom ha all den utrustning som krävs för att på ett säkert sätt vara ut på vinterfjället. Ett dygn på fjället, hur ser det ut? A. Morgonbestyr - Mata hundar - Äta frukost och riva tält/tömma stuga. Bor man i stuga är det mycket viktigt att komma ihåg att göra rent efter hundarna och lägga hundskiten på av stugvärden anvisad plats. - Packa släde, valla skidor, kolla ev. väderprognoser och koppla in hundarna m.m. B. Dagen - Sikten kan försvinna mycket snabbt och det är därför mycket viktigt att hela tiden följa med på kartan så att man vet var man är. 2
- Försämras vädret och därmed sikten är det viktigt att hela tiden hålla kontakt bakåt så att ingen i gruppen försvinner. Går man orösat (ej efter led) kan det vara omöjligt att hitta igen varandra om sikten blir dålig. - Börjar man frysa/svettas måste man justera klädseln för att undvika detta. Observera att det kan vara lika farligt att svettas mycket som att frysa. Dock, just vid starten gör det inget om man känner sig lite kall. Värmen brukar komma så fort man börjar röra på sig och man slipper på det viset stanna efter några hundra meter för att justera klädseln. - Under dagen stannar vi för att äta lunch. Lunchen består av någon varm soppa (söt eller salt allt efter eget tycke och smak) som man har i en termos och färdigbredda smörgåsar. C. Kvällsbestyr - Slå upp tält - Mat till hundar och människor. - Diskning och toalettbestyr, hur sköter man det när man bor i tält? - Förbereda nästa dags frukost. - Natti, natti. Fjällväder Allmänt Vädret i fjällen varierar väldigt mycket och väldigt snabbt. Stora lokala variationer förekommer och det innebär att väderleksprognoser ibland kan vara mycket felaktiga. Därmed inte sagt att man inte skall lyssna på väderleksprognoser när man har möjlighet. Det är dock viktigt att komma ihåg att * man alltid skall ha den utrustning och erfarenhet som krävs för att själv klara av hårt väder. * man skall också alltid komma ihåg att i en grupp är det alltid den för stunden tröttaste personen som bestämmer takten. Samtidigt har den som för dagen känner sig trött (detta kan variera inom en grupp) ansvar för at tala om detta för gruppens ledare. Den som för dagen är tröttast skall alltid gå direkt efter ledaren och aldrig långt bak i gruppen. * mobiltelefonernas täckning kan vara mycket begränsad, vilket gör att det kan vara omöjligt att tillkalla hjälp. 3
* kylan gör att batterikapaciteten snabbt sjunker, vilket gör att ex. en GPS kanske inte längre fungerar som den ska. * det alltid är rätt att vända om man känner sig osäker. Machovärderingar hör definitivt inte hemma ute på fjället. * får man problem skall man alltid först se till att själv komma i skydd och därefter ta hand om hundarna. Våra raser klarar av extremt tufft väder, men det gör inte vi människor om vi inte beter oss på ett riktigt sätt. * vinden är kanske den enskilt viktigaste faktorn som ökar risken under en fjälltur. Skälet till detta är dels den kyleffekt som vinden har, dels att sikten försämras avsevärt och kan, vid hård vind i kombination med snöfall, bli obefintlig, samt att det blir väldigt arbetsamt att åka mot vinden. Av nedanstående diagram kan ni se hur vinden och temperaturen påverkar kyleffekten. Ett observandum i detta sammanhang är att även kraftig medvind kan vara ett problem pga. att farten kan bli mycket hög (utan att man märker det) samtidigt som sikten är dålig. Snabbt uppdykande hinder i någon form kan då vara svåra att hinna väja för och därmed ökar risken för olyckor. 4
Låga temperaturer & vind Kylan är naturligtvis ett stort problem när man är ute på vinterfjället och det som kan hända är att man drabbas av 1. Lokala kylskador 2. Allmän nedkylning 1. Lokala kylskador uppstår på del av kroppen som av någon anledning har kylts ner så långt så att kroppen har stängt av blodtillförseln till denna del. Man delar in kylskadorna i tre steg: A. Första gradens kylskada är den lindrigaste formen. Kylskadan är ytlig, huden blir vit, man tappar känseln i den och vävnaden kan kännas hård. Uppstår denna typ av kylskadade skall man så snabbt som möjligt åtgärda den genom att ändra klädseln så att utsatta kroppsdelar skyddas, värma kroppsdelen med hjälp av en kompis nakna hud (ofta hand) och gärna dricka varm dryck. Man skall aldrig massera vävnaden eller lägga snö på den som det ibland sägs. Observera att fötterna är en känslig del som kan vara svår att komma åt. Det får dock inte hindra att man åtgärdar dem. B. Andra gradens kylskada innebär att förfrysningen av vävnaden har fortgått och därmed blivit djupare. Det kommer att innebära blåsbildning, svullnad och rödfärgning. Vid förfrysning på denna nivå måste den förfrusne komma under läkarvård så snart som möjligt. C. Tredje gradens kylskada innebär att situationen har förvärrats ytterligare och det kan bli kallbrand i den förfrusna vävnaden med amputation som resultat. Vid förfrysning på denna nivå måste den förfrusne komma under läkarvård så snart som möjligt 2. Allmän nedkylning innebär att kroppstemperaturen sjunker i hela kroppen. Denna nedkylning är mycket svår att upptäcka för den drabbade eftersom omdömet blir sämre och sämre med sjunkande kroppstemperatur. Ofta märker färdkamraten denna förändring och det är ytterligare ett argument till varför man aldrig skall gå ensam på fjället. När kroppstemperaturen går under 33 grader faller människan i medvetslöshet och får man då inte hjälp snabbt så betyder det slutet. 5
Märker man att färdkamraten börjar uppträda underligt så måste man se till att han/hon snabbt får på sig mer kläder, samt varm energirik dryck och mat. Kompisen är i denna situation ofta inte medveten om problemet, kan vara mycket gnällig, irriterad och inte särskilt samarbetsvillig och vill ofta absolut inte äta eller dricka något. I det läget måste man med alla till buds stående medel se till att få personen att dricka och äta snabb energi. Får den nedkylde bara i sig energi börjar hjärnan snabbt att fungera normalt och den nedkylde blir möjlig att samtala med och en mer långsiktig lösning på problemet går att finna. En person som har blivit medvetslös på grund av allmän nedkylning måste tinas upp långsamt och man skall kontakta kunnig sjukvårdspersonal och fråga hur man skall göra innan man gör något. Det är därför bättre att avvakta med att göra något tills man har fått instruktioner av någon kunnig person än att göra något förhastat. Skydda den nedkylde mot fortsatt nedkylning - ja, men uppvärmning nej. En snabb uppvärmning genom att ex. lägga den nedkylda personen i ett varmt bad kan leda till döden! Ett kuriosa i sammanhanget är att de flesta människor som fryser ihjäl gör det vid plusgrader i städer. Hur kan man då skydda sig mot hård vind och den därmed ökade kyleffekten. Det första man skall göra är naturligtvis att ta på sig a/vindtätare klädsel. Viktigt är då att inte tidigare ha varit så varmt klädd så att man har svettats. Svetten transporteras bort ifrån kroppen med hjälp av vår kroppsvärme och innebär en avkylning av kroppen, något vi i detta läge vill undvika. För att värma en lokal kylskada och/eller för att äta kommer b/ vindsäcken till hjälp. Känner man att vinden ökar och man bedömer det som att det kommer att bli värre skall man omedelbart c/ vända och åka med vinden ner till mindre vindexponerade områden. Vindstyrkan avtar ofta mycket snabbt med lägre höjd och nere i björkskogen skyddar vegetationen mot den värsta vinden. Väl ner i skogen kan man sedan sätta upp sitt tält och ha det gott. Går man längs en led kan det finnas ett d/ vindskydd eller kanske en fjällstuga i vindriktningen. Självklar blir det då målet för att få skydd. Skulle man hamna i en situation där inget av ovanstående går att göra och man måste försöka söka 6
skydd på platsen kan man gräva ett e/ blockskydd (se nedan), f/ en nisch (se nedan), eller g/ vicka omkull släden och lägga sig i vindsäcken i lä av släden. I samtliga fall ovan (b, e, f & g) gäller att man skall ta fram sitt liggunderlag och lägga sig/sitta på detta för att minska nedkylningen. Vidare skall man självfallet ta på sig de förstärkningskläder man har samt att fram termos och smörgåspaket så att man kan få i sig energi. Lägger man sig i sin vindsäck är det viktigt att denna går att försluta i nedreänden så att snö inte kan yra in. Har man färdats längs en led bör/skall man sätta någon form av markering på det närmaste ledkrysset för att underlätta för ett eventuellt fjällräddningspådrag. Observera att alla dessa tre alternativ (e, f & g) ofta är ett uttryck för att man har överskattat sina egna krafter/förmåga. Vänd i tid så slipper ni försöka er på ovanstående varianter. Vindens verkningar vintertid 8-11 m/s, Frisk vind Det börjar bli jobbigt att gå mot vinden, snödrev piskar mot ansiktet. I allmänhet lågt snödrev men tidvis mer än manshögt. 11-14 m/s, Frisk vind Det är mycket jobbigt att ta sig fram mot vinden. Manshögt snödrev vid lössnö, lågt snödrev även över hårdare snöyta. 14-17 m/sek, Hård vind "Varning för hårt väder". Begynnande svårigheter att orientera sig. De flesta upplever nu vinden som "storm". Högt tätt snödrev som sätter ner sikten till högst ett par hundra meter. Svårt att hålla ihop i en grupp. 17-21 m/s, Hård vind "Varning för mycket hårt väder". Omöjligt att orientera sig, svårigheter att följa markerade leder, besvärligt att gå på skidor även i medvind, mycket dålig sikt, svårt att använda stavarna. 21-24 m/sek, Hård vind 7
Vind och snödrev gör det omöjligt att ta sig fram på skidor över fjället, mycket besvärligt även i medvind, sikten obefintlig. 25 32 m/sek, Storm Det går inte att hålla sig upprätt. Svårt att överleva. >33 m/sek, Orkan Man blåser bort med utrustning och allt och får mycket svårt att klara sig. Varningsgräns för hårt väder Från och med vintern 1996 är gränsen för hårdvädervarning ändrad från 11 m/s till 14 m/s. Om det finns god tillgång till lössnö i terrängen eller ihållande snöfall väntas ska varning också utfärdas för vindhastigheter mellan 11 och 14 m/s. Om vinden överstiger 11 m/s ska varning också utfärdas vid temperatur lägre än -7 grader på grund av kyleffekten. Varning för mycket hårt väder ges när vinden väntas bli över 17 m/s. Väderinformation Laviner De lokala prognoserna finns tillgängliga på telefonsvarare hos SMHI. Laviner är något som de flesta av oss aldrig kommer i kontakt med. Spår av dem kan man dock ofta se och ibland kan det vara mycket dramatiska spår som gör att man känner sig glad för att man inte har varit i vägen. Laviner kan gå i alla sluttningar med över 20 graders lutning och risken för laviner är som störst när - det är jämna sluttningar utan träd och/eller större stenar som kan binda snön. - det har blåst och snöat mycket under de senaste dygnen. - höga temperaturer som gör snön blöt = tung. - stora temperaturvariationer tidigare under vintern som har gjort att det har bildats rinnsnöskikt i snön. Eftersom det är mycket svårt att förutse laviner och de kan gå på en mängd olika platser så är det också svårt att skydda sig mot dem. Vad man kan göra är att ta reda på kända lavinplatser inom det område som man planerar att passera och 8
undvika dem. Undvik trånga dalgångar med fjällsidor där stora snömängder kan ligga. Undvika att passera tvärs över jämna sluttningar, speciellt om de är konvexa och skall man nedför en sådan sluttning skall man försöka åka nerför så rakt som möjligt. Detta kan dock ha sina faror om det är så brant så att man har svårt att bromsa släden. Passage av/längs med jokkar Här finns ett observandum och det är de lock över öppet vatten som kan bildas vid snöfall och vind och som ofta kan vara mycket svåra att upptäcka speciellt vid s.k. white out. Utrustningslista Observera att den personliga utrustningen och hur mycket man behöver ha på sig är mycket personlig/varierande! Klä sig - gångkläder Underställ (ylle) Vindtrosor Pjäxor (nordisk) Damasker (nordisk) Skjorta Mössa/pannband Vantar Kniv Solskyddssalva Klä sig förstärkning vind Anorak Skyddsglasögon Reservhandskar (vindtäta) Sockor/strumpor (ullfrotté) Byxor Varma kängor (släde) Tröja (tunn) Lättare vindjacka Handskar (vindtät tumhandske) Halsduk (ylle) Solglasögon Vindbyxor (skall gå att ta på utan att ta av pjäxorna!) Vindtät mössa 9
Klä sig förstärkning kyla Dunjacka, alt. tjock ylletröja/fleecetröja Täckbyxor Bivackskor Varm mössa Snöpåsar Sovkläder (ställ, sovmössa) Klä sig ombyteskläder Underställ (ylle) Vantar Underkläder Bo Tält Spade Sovsäck Renskinn (eventuellt) Snöborste Tältlampa (eventuellt) Underlag kök Något att dricka & äta ur Diskmedel, svamp, borste Sockor/strumpor (ullfrotté) Inläggssula till pjäxorna Snötältpinnar Liggunderlag Ev. förstärkning sovsäck Sittlapp Pannlampa Kök & bränsle Köksutrustning Termos, minst 1 l/pers. Snöskor (eventuellt) Mat Ni skall ha med er mat för hela turen (utom för tiden i Vallbo). Åka Släde Draganordningar Kontaktlina Reservskidspets (eventuellt) Reservstav Kätting, alt. stakeout Kompass Valla (nordisk) Kapell Selar Skidor (nordisk stil) Stavar Snöankare (slädhundstil ev. nordisk) Karta*/ Reservkompass */ Aktuella kartor för denna tur är Lantmäteriets Fjällkartan Z 6 och Z7 eller Calazos Jämtlandsfjällen 10
Hygien Tandborste Extra glasögon Toapapper Läppsalva Tandkräm Liten handduk Solskyddskräm Reparation: material, människor, hundar Rep och linor Hakar Tejp Multiverktyg Delar till kök? Remmar Plåster Skoskavstejp Första förband Solskydd Värktabletter Tassalva Första förband Hundskor Klotång Några (det finns fler!) hemsidor med utrustning, kläder m.m. Friluftsutrustning diverse addnature.com - friluftsutrustning fritidsbutiken.com tält, ryggsäckar mm getout.se friluftsutrustning highsport.se friluftsutrustning naturkompaniet.se friluftsutrustning, kläder m.m. svima.se - eg.kanotbutik,men de har bl.a. mycket bra vattentäta packpåsar XXL.se friluftsutrustning, kläder m.m. Kläder klättermusen.se kläder Fjällraven.se kläder, sovsäckar, ryggsäckar m.m. haglof.com kläder, ryggsäckar, sovsäckar m.m. wildo.com kläder sidenselma.se/ siden plagg oolpower.se ullfrotté 11
Tält, vindsäckar, sovsäckar, kläder mm norrona.no fjellsport.no haglof.com fjallraven.se helsport.no ajungilak.no sovsäckar mm hilleberg.se tält, vindsäckar tentipi.com - tält moskoselkatan.se tält exped.com liggunderlag Pannlampor, kompasser olspecialisten.com pannlampor, kompasser, friluftsutrustning petzl.se pannlampor letro.se pannlampor, kompasser Kök optimus.se primus.se Slädar, draglinor mm kallasgarden.se karlbergslädar oinakka.com slädar bjorkis.com - slädar Selar, tolkbälten mrkoppel.se selar, tolkbälten,koppel mm oinakka.com slädar bjorkis.com - slädar 12