REGIONAL STRATEGI för ANDT-arbetet i Östergötlands län 2014 juni 2016 Alkohol Narkotika Dopning Tobak
Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 6 Aktörer... 14 Samverkan... 15 Framgångsfaktorer... 16 Nationell strategi... 18
Förord Målet för den nationella ANDT-strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning ( ANDT = Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Det är ett ambitiöst mål som kräver insatser på flera områden, insatser som måste vara verkningsfulla och bygga på god kunskap om vad som verkligen fungerar. Många måste vara engagerade och det vi gör måste ske i god samverkan. Under 2011 tog jag initiativ till att bilda ett regionalt ANDT-råd, i vilket länspolismästaren, landstingråd, tre kommunalråd och Regionförbundet Östsam finns representerade. Vi har nu tillsammans arbetat fram en regional ANDT-strategi och en handlingsplan där det tydligt är uttryckt vad som ska göras och av vem. De insatser som presenteras i handlingsplanen är resultatet av en process där vi kartlagt pågående arbete och försökt finna områden som behöver utvecklas. Handlingsplanen kan komma att utvecklas och förändras under strategiperioden beroende på exempelvis den omorganisation som polismyndigheten står inför, men också om nya behov uppstår. Handlingsplanens insatser omfattar de myndigheter som finns representerade i rådet, men även andra myndigheter. Hela det civila samhällets engagemang och arbete krävs för att uppnå dessa ambitiösa nationella mål. Omfattningen på strategin och handlingsplanen är ansenlig, men ANDT-relaterade problem berör många och insatserna behöver ske på många områden för att bli framgångsrika. ELISABETH NILSSON Landshövding, Länsstyrelsen Östergötland
Inledning År 2011 antog riksdagen en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2011-2015. ANDT-området är en del av folkhälsopolitiken. Det nationella målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål har sedan brutits ned i elva målområden, varav flera berör ANDT-området. Det övergripande målet i den nationella ANDT-strategin är: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Med en femårig strategi för ANDT-arbetet vill regeringen öka förutsättningarna för långsiktighet, ökad samordning, och samverkan mellan myndigheter och andra aktörer. För att förverkliga strategin krävs insatser från statliga myndigheter, kommuner och landsting, näringsliv och civilsamhället. Det övergripande målet bygger på visionen om ett samhälle där alla ska kunna växa upp och leva utan risk att skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak. Basen i det svenska alkohol- och drogförebyggande arbetet utgörs av bland annat begränsad tillgänglighet, prispolitik och opinionsbildning. En god hälsa och en upplevd trygghet i vardagen tillhör grundstenarna i vårt välfärdssamhälle. Därför blir arbetet med att förebygga de faktorer som riskerar vår hälsa och trygghet extra viktigt. Många av de faktorer som allvarligt hotar vår hälsa och vardagliga trygghet ryms inom ANDT-området. ANDT-arbetet har varit prioriterat i Östergötland under många år. Det ANDT-förebyggande arbetet utgör till exempel ett viktigt inslag i arbetet med att ge våra barn och ungdomar en god uppväxtmiljö. En nyckel till framgång i de insatser som planerats och genomförts i länet står att finna i en god samverkan mellan en bred sammansättning av olika aktörer. Regionalt ANDT-råd 2011 bildades ett regionalt ANDT-råd som leds av Landshövdingen. Där ingår Länspolismästaren och politiker från landstinget, Östsam och de tre största kommunerna i länet. I rådet lyfts aktuella frågor och inriktningsbeslut fattas om vilka satsningar som ska göras på ANDT-området. 4
ANDT-arbetet i Östergötland ska utgå från den nationella strategin och genomsyras av ett: folkhälsoperspektiv, där basen är befolkningsinriktade insatser och ett hälsofrämjande synsätt som utgår från hälsans bestämningsfaktorer barnperspektiv, där barns rättigheter och möjligheter beaktas utifrån FN:s barnkonvention jämlikhetsperspektiv, där pojkar och flickor, kvinnor och män, oavsett etnicitet eller andra sociala förutsättningar och bakgrund tillmäts samma värde och inflytande, samt bemöts utifrån sina upplevda behov. Syfte Syftet med den regionala ANDT-strategin är: Arbetet med ANDT-frågorna är viktigt för att förbättra människors hälsa och minska risken för sjukdom och för tidig död. FREDRIK SJÖSTRAND (M) Landstingsråd, 1:e vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden och ordförande i Läns-SLAKO. att arbeta för att förverkliga målen i den nationella ANDT-strategin, att lyfta fram det arbete som görs i länet, att ge ökad kunskap om varandras uppdrag, att för ett mera offensivt arbetssätt ytterligare utveckla samarbetet mellan organisationer och professionella inom området, att våra samlade och kompletterande kompetenser ger ett mervärde inom ANDT-området. I Östergötland och i Linköping görs goda insatser inom ANDT-området. Viktigast är att förebygga att unga personer inte lockas in i ett bruk eller beroende av tobak, alkohol eller narkotika. JAN-WILLY ANDERSSON (KD) Kommunalråd med ansvar för äldre-, omsorgs-, sociala och folkhälsofrågor, Linköpings kommun ordförande i Läns-SLAKO. 5
Bakgrund Ungdom och användning av ANDT I Sverige genomför CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, undersökningar bland skolelever sedan 1971. Syftet är i första hand att belysa utvecklingen av drogvanorna och studera skillnaden mellan olika åldersgrupper. Analyser av data visar att den totala droganvändningen har sjunkit kraftigt. Den sjunkande alkoholkonsumtionen bland unga har inte ersatts av en liknande ökning av narkotikabruket. Alkohol Enligt Missbruksutredningens forskningsbilaga från 2011 bedöms: runt 700 000 svenskar ha en riskabel alkoholkonsumtion utöver dessa lever ca 330 000 personer med ett alkoholberoende cirka 25 000 av dessa har en betydande social problematik, exempelvis bostads- eller försörjningsproblem. många av personerna med alkoholberoende, men som saknar social problematik, är okända för socialtjänsten samt hälso- och sjukvården bland föräldrar med hemmavarande barn under 18 år beräknas omkring 60 000 mammor och 115 000 pappor ha en riskabel eller skadlig alkoholkonsumtion. Ser man över ett längre tidsperspektiv har totalkonsumtionen ökat. Under de senaste åren har dock Procent 100 80 60 40 20 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 0 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 och gymnasiets år 2 efter kön.. 1971-2012. Källa: CAN. konsumtionsutvecklingen gradvis sjunkit och beräknas nu vara den lägsta på tio år. Gruppen med störst alkoholkonsumtion är unga män i åldern 16-29 år. Det finns socioekonomiska skillnader när det gäller sjukdom och för tidig död. Alla stora dödsorsaker i befolkningen hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland dem med kort utbildning. De som har kort utbildning upplever också sin hälsa som sämre och upplever sig ha mer psykisk ohälsa. Alkohol och ungdomar Trenden bland ungdomar visar på fortsatt minskad alkoholkonsumtion och fortsatt minskat berusningsdrickande. Hand i hand med den utvecklingen har också andelen hög- och riskkonsumenter sjunkit kraftigt. Nedgången är som tydligast i grundskolans årskurs 9, men syns också i gymnasiet. Andelen unga som dricker alkohol har sjunkit under den senaste tolvårsperioden. 6
7 Foto: Christina Fagergren
Narkotika Jämfört med övriga länder inom EU har Sverige ett lågt narkotikamissbruk. Det finns dock få uppgifter om hur vanlig användningen är bland vuxna. Bland män, i åldersgruppen 16-75 år, uppger ca 15-16 procent att de någon gång använt narkotika. Bland kvinnorna är siffran ca 8 procent. När det gäller bruket av narko tika är cannabis det i särklass vanligaste preparatet. I hela befolkningen uppger mindre än en procent att de använt cannabis de senaste månaderna. Enligt Missbruksutredningens beräkningar uppskattas 29 500 personer ha ett tungt narkotikamissbruk. Med tungt missbruk avses att injicera eller dagligen konsumera narkotika. Narkotikarelaterade inläggningar inom hälso- och sjukvården har ökat för både kvinnor och män i alla åldersgrupper, men allra snabbast i åldersgruppen 15-24 år. Näthandeln med syntetiska droger har under de senaste åren ökat i snabb takt. Sommaren 2013 fanns enligt en rapport från EM-CDDA, EU:s narkotikacenter i Lissabon, totalt 280 lagliga droger på den europeiska marknaden. Antalet nya kända droger ökar för varje år. Enligt CAN har var tjugonde kille i gymnasie skolans årskurs 2 testat en nätdrog. Åtta av tio av dessa använde redan cannabis och 15 procent av dem kokain parallellt med någon drog som köpts via nätet. Narkotika och ungdomar Andelen pojkar som uppgett att de använt narkotika steg från mitten av 00-talet till 2010 men därefter Procent 30 25 20 15 10 5 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 0 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som någon gång använt. narkotika efter kön. 1971-2012. Källa: CAN. har andelen sjunkit för att i årskurs 9 vara tillbaka på samma nivå som var 2006, dvs. 7 procent uppger att de använt narkotika. I gymnasiet steg motsvarande andel från 16 procent år 2004 till 21 procent 2010. Därefter har nivån stabiliserats eller sjunkit något. 2013 var det knappt 20 procent av pojkarna som uppgav att de använt narkotika. När det gäller flickorna har nivåerna legat mer stabilt under senare år, oftast mellan 5-7 procent i årskurs 9 och 14-15 procent i gymnasiets år 2. I årets mätning (2013) var andelen 6 procent i årskurs 9 och 14 procent i gymnasiets år 2. Dopning Det saknas säkra data rörande antalet användare av dopningsmedel i Sverige. Enligt de riksrepresentativa undersökningar som genomförts i Sverige har omkring en procent av männen och mindre än 0,5 procent av kvinnorna någon gång provat anabola androgena steroider, AAS. 8
Utifrån den senaste frågeundersökningen som genomfördes av Statens folkhälsoinstitut 2009 framgår att bruket av dopningsmedel är vanligast bland män mellan 18 och 34 år. I denna grupp har cirka en procent provat dopningsmedel under det senaste året, omräknat till antal personer innebär det minst 10 000 personer. Tobak I Sverige är cirka en miljon personer dagligrökare. Rökning leder till att cirka 6 400 människor i Sverige varje år dör i förtid, de flesta i hjärt- och kärlsjuk domar. Varannan rökare dör i förtid och i genomsnitt förkortas livet med tio år för en rökare jämfört med en person som inte röker. I den nationella folk hälso enkäten 2012 uppgav omkring 12 procent av kvinnorna (16-85 år i riket) att de röker dagligen, motsvarande siffra bland männen var tio procent. Ytterligare tio procent av kvinnorna och 12 procent av männen uppgav sig röka då och då. Högst andel rökare finns i åldersgruppen 45-64 år och bland personer med kort utbildning. Av männen snusar 19 procent dagligen medan mot svarande siffra för kvinnorna är fyra procent. Ytterligare fem procent av männen och tre procent av kvinnorna snusar då och då. Åldersgruppen 65-84 år snusar mindre än övriga åldersgrupper. Det är vanligare att personer med låg utbildning eller som är yrkesarbetande snusar än personer med längre utbildning eller som arbetar som tjänstemän. Totalt använder 27 procent av männen och 15 procent av kvinnorna någon form av tobak dagligen. Det motsvarar ungefär 2,3 miljoner personer. Tobak och ungdomar Andelen rökare bland elever i årskurs 9 har minskat under 2000-talet. När det gäller dagligt bruk av tobak (rökning och/eller snus) har andelarna i årskurs 9 i stort sett halverats under åren 2000 2012. Detta gäller både pojkar och flickor. I gymnasiet syns ingen minskning av andelen dagligrökare från 2004 till 2012, snarare en viss ökning bland pojkarna. Procent 50 40 30 20 10 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 0 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Total tobakskonsumtion. Andelen som röker och/eller snusar. Procentuell. fördelning efter kön i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. 1997-2012. Källa: CAN. 9
Vattenpipa Under de senaste åren har en ny typ av tobaksbruk fått fäste i Sverige, rökning av vattenpipa. Det är vanligast att man röker tobak i vattenpipan. Det är betydligt vanligare att röka vattenpipa i yngre åldrar än äldre. Enligt CAN:s skolmätning hade omkring en tredjedel av ungdomarna i årskurs 9 och över hälften av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet rökt vattenpipa någon gång 2012. Vattenpipans hälsoeffekter är inte särskilt utforskade, men den som röker vattenpipa utsätter sig sannolikt för samma typ av hälsorisker som cigarettrökare. Då man röker vattenpipa produceras stora volymer rök som innehåller giftiga ämnen och partiklar. Röken innehåller bland annat kolmonoxid som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar samt tjära och tungmetaller som innehåller cancerframkallande ämnen. Vattenpipstobak innehåller nikotin och har därför potential att skapa ett beroende på samma sätt som cigaretter. Studier visar att vattenpiperökning fördubblar risken för lungcancer, orsakar sjukdomar i andningsvägarna samt ökar risken för svår tandlossning. En session med vattenpipa ger betydligt högre kolmonoxidvärden än en cigarett eftersom det bildas mer rök och man röker längre tid. Genom länets handlingsplan och strategi för ANDT-frågorna har vi fått förutsättningar för en bättre samordning och samverkan inom aktuella områden. Detta är viktigt för vårt fortsatta arbete med att minska kriminaliteten och öka tryggheten i Östergötland. Det ger en god grund för det uthålliga arbete som behövs och den gemensamma kompetensutvecklingen vi behöver för nya insatser inom ANDT-området. ULRIKA HERBST Länspolismästare vid Polismyndigheten i Östergötlands län. Vikten av preventivt arbete för att förhindra eller åtminstone minska risken att människor hamnar i ett destruktivt sätt att leva är odiskutabelt. Att vi nu har en strategi som är tydlig både vad vi ska göra och vem som har ansvaret känns toppen. Jag är imponerad över mångfalden och kvalitén i det vi gör.. Vi är bra men vi ska bli bättre. ROGER KÄLLS (S) Ordförande socialnämnden, Norrköping 10
ÖSTERGÖTLAND Alkohol Alkoholkonsumtionen i Östergötland följer de mönster som finns nationellt, där unga män mellan 16 och 19 år har den högsta riskkonsumtionen. I Östergötland uppskattas cirka 60 000 personer ha riskabla alkoholvanor. Av dessa uppskattas mellan 15 000 och 20 000 vara beroende av alkohol på ett sätt som påverkar deras hälsa och sociala liv. Det är viktigt att alkoholvanor tas upp i samtal där det är relevant, exempelvis vid kontakt med hälso- och sjukvården, som en del i ett hälso främjande och sjukdomsförebyggande arbete. Narkotika Under 2000-talet har flera kartläggningar av det kända narkotikamissbruket i Östergötland genomförts och en ny kartläggning kommer göras under perioden 2013-2014. Inom länet skiljer sig användningen av narkotika åt mellan de olika länsdelarna och kommunerna. Kartläggningarna har visat att cannabismissbruket är mest utbrett. Det var flest män som var kända som miss brukare av narkotika och de flesta återfanns i åldersgruppen 20-29 år. Majoriteten av de kända missbrukarna var födda i Sverige och ungefär var femte hade egna barn. En relativt ny problematik är de nya psykoaktiva substanser, NPS, som ofta säljs via internet. Många som idag ertappas med narkotika är födda på 90-talet och bland ungdomar kan man se en mera liberal inställning till droger. Dopning Enligt en enkätundersökning som 2012 genomfördes på gymanläggningar i Linköping, Norrköping och Motala anger 1,8 % (25 personer) av de tillfrågade männen och 0,6 % (5 personer) av kvinnorna att de någon gång använt dopningsmedel. Knappt 9 % (192 personer) angav att de känner någon som de säkert vet använder dopningsmedel. De vanligaste orsakerna som angavs till att använda dopningspreparat var att få snyggare kropp, större muskler och att orka träna mer. Fler än hälften av de 30 personer som använt dopningsmedel har också använt narkotika i någon form. Tobak I Östergötland fanns år 2011 cirka 70 400 tobaksbrukare, vilket var en minskning med cirka 14 000 personer jämfört med 2009. Jämfört med riket har Östergötland en högre andel kvinnor 2009-2012 som aldrig rökt (riket 60 %, Östergötland 64 %). I övrigt är siffrorna jämförbara med riket. Hälso- och sjukvårdens arbete för minskat användande av tobak har utvecklats och etablerats de senare åren. Inom primärvården, ungdomsmottagningen/ungdomshälsan och på flera kliniker finns tillgång till tobaksavvänjare. Inom flera vårdenheter pågår arbete med tobaksfri operation. En styrka i Östergötland är tandvårdens utbredda arbete med tobaksfrågor, med bland annat tillgång till tobaksavvänjare och informationsinsatser i skolor. Länsstyrelsen har under flera år arbetat för att utveckla det tobakspreventiva arbetet och tillsynen i länets kommuner. Bland annat har flera utbildningar genomförts för olika målgrupper. En kartläggning av hur tobakslagen följs på länets skolor visade att det 2013 fortfarande röks på skolor i länet. 11
Samordningsstrukturer på nationell, regional och lokal nivå LOKAL NIVÅ NATIONELL NIVÅ REGIONAL NIVÅ Näringsliv Regeringskansliet/ departementen ANDT-rådet ANDT-sekretariatet Statliga myndigheter med uppgifter inom ANDT-området* NATIONELLT ANSVAR ANDT-samordning** Polismyndigheter, Tullverket, Kustbevakningen, Kriminalvården Landsting / Regionförbund Länsstyrelser ANDT-samordning Kommuner Polismyndigheter, Tullverket, Kustbevakningen Landsting KOMMUNAL SAMORDNING Intresseorganisationer och idéburna organisationer*** Idéburna organisationer Idéburna organisationer */ Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Konsumentverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens skolverk, Ungdoms styrelsen och Läkemedelsverket **/ Folkhälsomyndigheten ***/Arbetsgivar-/intresseorganisationer, riksorganisationer för alkohol-, narkotika-, dopnings- och/eller tobaksfrågor, brukaroch patientorganisationer, folkbildningsverksamheter, idrottsoch friluftsorganisationer med flera med ANDT-inriktning 12
13
Aktörer Kommunerna i Östergötland Kommunerna arbetar med lokal samordning av det ANDT-förebyggande arbetet med tydliga policydokument och med politisk förankring. Frågorna är olika organiserade i kommunerna. Det skiljer också när det gäller avsatta resurser. I ett flertal av kommunerna finns en tydlig struktur för det lokala arbetet med samverkan med landstinget, polisen, föreningslivet och Länsstyrelsen. Den lokala samverkan kring ANDT-frågor är ibland samorganiserad med det brottsförebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet sker inom olika områden som till exempel alkohol- och tobakstillsyn, arbete med hälsofrämjande miljöer, information, utbildning och kommunikation samt social mobilisering. Landstinget i Östergötland Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård. Landstinget utgör, genom sina breda kontaktytor gentemot befolkningen, en betydelsefull aktör i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Detta sker bland annat genom att tidigt upptäcka individer i riskzonen, motivera till förändrade levnadsvanor, identifiera och stödja sårbara grupper, effektivt behandla och rehabilitera samt sprida kunskap. Länsstyrelsen Östergötland På den regionala nivån har Länsstyrelsen ett regionalt samordnande uppdrag. Länsstyrelsen ska också stödja genomförandet av den nationella ANDT-politiken i länet, bidra till utvecklingen av ett långsiktigt kunskapsbaserat arbete i länet, stödja tvärsektoriella insatser i kommuner och landsting, stödja samarbetet på lokal, regional och nationell nivå och bidra med utbildning och kompetensutveckling i länet. Länsstyrelsen leder det regionala ANDT-rådet. Länsstyrelsens arbete och uppdrag på ANDT-området innefattar även tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen. I största möjliga utsträckning ska tillsynen samordnas med det förebyggande arbetet på alkoholoch tobaksområdet. Varje år ska Länsstyrelsen redovisa hur tillsynen bedrivits inom länet samt vilka åtgärder som vidtagits för att övervaka och stödja den tillsyn som kommunerna bedriver enligt alkohollagen och tobakslagen. Barn och unga har rätt till goda uppväxtvillkor. Genom att vara lyhörda för deras behov kan vi i samverkan minska riskerna för en ohälsosam livsstil och därigenom skapa förutsättningar för ett gott vuxenliv. Det innebär vinster för individ och samhälle. CAMILLA EGBERTH(S) Kommunstyrelsens ordförande Motala 14
Samverkan Polismyndigheten i Östergötland I de olika polisförfattningarna har sedan lång tid polisens huvuduppgift angetts till att beivra brott och bekämpa brottsligheten. De senaste decennierna har detta uppdrag utökats till att även omfatta brottsförebyggande verksamhet. Till detta kan knytas det övergripande kriminalpolitiska målet för polisens verksamhet, som är att minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället. Polisens verksamhet sträcker sig över många olika verksamhetsgrenar och innefattar alla kategorier av brottslighet. Den omfattar bland annat nationella inriktningar för att minska de så kallade mängdbrotten och våldsbrotten, samverkan sida vid sida kommun-polis, polisens trafiksäkerhetsarbete, arbetet mot grov organiserad brottslighet och narkotikabrottslighet. Polisens uppdrag är således brett och ANDT är en del i ett större sammanhang det brottsförebyggande uppdraget, innefattande arbets- och samverkansmetoder som ger gemensamma förutsättningar för att klara uppdraget. Regionförbundet Östsam Östsam har ett uppdrag att utveckla en hållbar struktur för regional samordning kring folkhälsopolitiken och folkhälsoarbetet i samverkan med andra myndigheter, civilsamhället, näringslivet med flera i Östergötland. Arbetet utgår från regionala utvecklingsprogrammet, folkhälsopolitisk policy, det aktuella hälsoläget och pågående folkhälsoarbete i länet. Nätverk Det regionala folkhälsoarbetet i Östergötland styrs övergripande av en folkhälsopolitisk policy som är gemensam för kommunerna, Landstinget och region förbundet Östsam och policyn utgår ifrån det nationella målet för folkhälsan. Ett nätverk för folkhälsopolitiskt ansvariga politiker i kommunerna och representanter från tre av landstingets beredningar samt ett nätverk för tjänstemän med ansvar för folkhälsofrågor i kommunerna och landstinget deltar aktivt i det regionala arbetet. Länsstyrelsen driver sedan drygt tio år nätverk för ANDT-förebyggande insatser tillsammans med kommunerna, landstinget och Studenthälsan. Ett annat nätverk är det som finns för alkohol- och tobakshandläggare i länets kommuner. Länsstyrelsen driver också andra nätverk för olika specialområden till exempel studenterna vid Linköpings universitet. Det finns ett regionalt brottsförebyggande råd, regbrå, som består av kommunerna, polismyndigheten och Linköpings universitet. regbrå har till uppgift att inhämta och förmedla kunskap i det brottsförebyggande arbetet. Samverkan mellan kommunerna och polisen har utvecklats till ett väl fungerande koncept och idag har samtliga kommuner samverkansöverenskommelse med polismyndigheten. 15
Framgångsfaktorer Det finns goda skäl att prioritera ANDT-arbetet i Östergötland utifrån den nationella ANDT-strategin. Detta gäller såväl ur ett hälsofrämjande, förebyggande, brottsbekämpande som behandlande och rehabiliterande perspektiv. För att nå framgång i arbetet slås fast att det måste ske samordnat och i samverkan regionalt och lokalt. Framgångsfaktorer för lokalt ANDT-arbete Faktorer som har stor betydelse för hur arbetet i en kommun utvecklas: att det ANDT-förebyggande arbetet är viktigt och har hög prioritet för kommunen att det finns en lokal samordningsfunktion med mandat och tydlig strategisk roll att det finns en stödstruktur/organisation där beslutsfattare ingår att det finns samsyn om vad förebyggande arbete innebär att det finns fungerande samverkan mellan flera aktörer med tydlig rollfördelning att det finns fungerande nätverk och mötesplatser att uppdragsgivare efterfrågar regelbundna lägesrapporter. Prevention insatsnivåer För att vara framgångsrik kan och bör prevention bedrivas på olika nivåer samtidigt. Olika aktörer agerar på olika preventionsnivåer men ibland på samma nivå. Hälsofrämjande arbete är åtgärder som riktar sig till hela befolkningen och avser att göra det möjligt för människor att öka sin kontroll över, främja och förbättra sin hälsa. Prevention syftar till att förebygga ohälsa och kan vända sig till friska personer, till personer i riskzonen eller redan sjuka personer. Generella insatser riktar sig till hela befolkningen. Riktade insatser vänder sig till en utvald målgrupp som kan vara personer i risk. Risk- och skyddsfaktorer Riskfaktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som ökar risken för ohälsa eller problem hos individer. Skyddsfaktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som skyddar individen och minskar risken för ohälsa eller problem. Effektiva generella insatser bygger på kunskap om riskoch skyddsfaktorer och ska ligga till grund för samtliga insatser. Om insatserna syftar till att sänka/minska en riskfaktor kallas den ofta förebyggande. Om den istället bidrar till att öka tillgången till en skyddsfaktor kallas den hälsofrämjande. 16
RISKFAKTORER..Tillgång till alkohol,. narkotika och tobak..skolfrånvaro..bjudvanor i hemmet SKYDDSFAKTORER..Goda strukturerade. fritidsvanor..skolnärvaro..trygghet i familjen Närvaro av skyddsfaktorer kan göra att individen inte utvecklar ohälsa eller normbrytande beteende, trots att han eller hon exponeras för riskfaktorer. Risk- och skyddsfaktorer finns på individ-, familje-, skola-/kamrat- och samhällsnivå. Generella hälsofrämjande åtgärder på samhällsnivå vars syfte är att förändra människors livsstil kan vara: underlättande, exempelvis arbete med att erbjuda drogfria miljöer för barn och ungdomar försvårande, exempelvis prispolitik tvingande, exempelvis lagstiftning. Arbetet med ANDT-frågorna är angeläget och ett framgångsrikt arbete för att minska bruk och missbruk är viktigt. Det jag vill framhålla som det i särklass viktigaste är att jobba uppströms och undanröja de orsaker till att många söker sig till droger och missbruk. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete som utgår från att minska klasskillnader och verkar för att alla människor ska ha ett innehållsrikt och meningsfullt liv är den väg som jag förordar. LELLE KARLSSON (V) Folhälsopolitiskt ansvarig. Regionförbundet Östsam 17
Nationell strategi Det övergripande målet i strategin är Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Strategin anger mål, inriktning och prioriteringar för samhällets insatser under perioden 2011-2015. Förutsättningarna för långsiktighet och ökad samordning och samverkan mellan myndigheter ska ges ökad möjlighet. Regeringen följer varje år upp med en årlig åtgärdsplan och nationella indikatorer ska ge möjlighet till en god uppföljning. För vart och ett av de långsiktiga målområdena har ett antal prioriterade insatser identifierats. Sju långsiktiga mål är utpekade: 1. Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska. 2. Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. 3. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika eller dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska. 4. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk, eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. 5. Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. 6. Antalet döda eller skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. 7. En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt. REGIONAL HANDLINGSPLAN 2014 JUNI 2016 Den regionala ANDT-strategin och länets prioriteringar följer samma struktur som den nationella strategins sju långsiktiga mål. De målområden och insatser som presenteras här gör inte anspråk på att omfatta hela det samlade ANDT-förebyggande arbetet i länet utan är ett antal gemensamma satsningar som berör en eller flera av ANDT-rådets myndigheter. Det sjunde målområdet behandlas inte alls inom ramen för denna handlingsplan. 18
Innehållet i denna broschyr har sammanställts av ANDT-rådets arbetsgrupp: Anna Bengtsson, Landstinget i Östergötland Annika Larsson, Östsam Anders Björkman, Motala kommun Anders Netin, Linköpings kommun Caroline Amundsson, Länsstyrelsen Östergötland Lena Lindhe Söderlund, Landstinget i Östergötland Lotta Hjalmarsson Österholm, Länsstyrelsen Östergötland Per-Åke Andersson, Polismyndigheten i Östergötland Petra Isaksson, Norrköpings kommun För mera information kontakta: Länsstyrelsen Östergötland, tfn 010 22 35 000 Utgivningsår: 2013 Denna publikation hittar du på vår webbplats: www.lansstyrelsen.se/ostergotland Foto: Göran Billeson, där inte annat anges
Länssamarbetet för. ANDT-frågor i Östergötlands län