Utbildningsinspektion i Huddinge kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 2005:41 Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Beslut Kommunrapport Skolrapporter

Beslut Huddinge kommun 141 85 Huddinge 2005-06-29 1 (6) Genomförd utbildningsinspektion i Huddinge kommun Skolverket har genomfört inspektion i Huddinge kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 7 september till den 9 december 2004. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom fyra månader från beslutsdagen, dvs. den 28 oktober 2005 skall Huddinge kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Beslut 2005-06-29 2(6) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Huddinge kommun övergripande är av god kvalitet. Den pedagogiska verksamheten ligger i linje med de nationella bestämmelserna och målen för verksamheten/utbildningen. Måluppfyllelsen är god i skolor och andra verksamheter. Resultatsammanställningar och analyser finns för respektive skola, oftast är det dock i första för svenska, engelska och matematik. Inom flera verksamheter bör åtgärder sättas in för att öka elevernas möjlighet att nå målen. Relationen mellan personal och elever är god och bygger på ömsesidig respekt. Kännetecknande är att eleverna trivs och är trygga såväl i skolans yttre som inre miljö. På skolorna sker ett kontinuerligt värdegrunds- och trygghetsfrågor. Trots det bör handlingsprogrammen mot kränkande behandling förbättras i ett flertal skolor. Inspektionen visar att kommunen har en god struktur för styrning och ledning och kvalitetsarbete. Skolornas kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningar är dock av skiftande kvalitet och bör därför utvecklas. Ofta saknas det kvalitativa analyser av den enskilda skolans resultat. Motsvarande gäller även förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Förbättringsområden I den övergripande kommunrapporten och i skolrapporterna finns närmare redovisat om vad som behöver förbättras inom respektive område. Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i hela kommunen eller vid ett flertal skolor är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: Normer och värden - Elevernas värderingar och attityder bör utvecklas mot värdegrunden i författningarna. - Elevernas rätt till en trygg miljö bör stärkas på några skolor. - Elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll bör utökas. - Barns och föräldrars möjlighet till inflytande i förskoleverksamheten bör utvecklas. Kunskaper - Arbetet med att följa upp och synliggöra barnens utveckling och lärande bör förbättras i förskoleverksamheten. - Den systematiska uppföljningen av resultaten i samtliga ämnen bör förbättras. - Elevernas kännedom om kursplanemål och betygskriterier kan förbättras. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling så att de omfattar alla former av kränkande behandling, tydliggör det förebyggande arbetet, innehåller ett vuxen-

Beslut 2005-06-29 3(6) elevperspektiv samt att vårdnadshavare kontaktas utan dröjsmål om kränkningar uppstår. - Integrationen av eleverna på IVIK (individuella programmet för invandrarungdomar) på Huddingegymnasiet behöver förbättras. Pedagogisk verksamhet och undervisning - Kommunövergripande diskussioner om kursplanemål och betygskriterier bör initieras. - Skolornas rutiner bör ses över så att elever i behov av särskilt stöd får sina behov tillgodosedda i tillräcklig omfattning i alla ämnen och att åtgärder vidtas så att åtgärdsprogram upprättas för samtliga elever i behov av särskilt stöd - Kommunen bör se över sin organisation så att elever i behov av studiehandledning i modersmålet får sina behov tillgodosedda. - Utvecklingssamtalen behöver förbättras till sitt innehåll och omfatta alla ämnen. - En del skolor bör utveckla sitt arbete i fråga om främjandet av elevernas känsla av sammanhang och kontinuitet i sitt lärande. Styrning, ledning och kvalitetsarbete - På en del skolor tenderar lärarlagen till att bli en skola i skolan. Rektorernas pedagogiska ledarskap behöver därför utvecklas. - Rektorerna bör delta i elevvårdskonferenser i större omfattning. - Skolornas kvalitetsarbete bör förbättras och kvalitetsredovisningarna utvecklas så att de till fullo uppfyller de krav som förordningen ställer, dvs. avseende såväl kvalitativt innehåll som bedömning av måluppfyllelse och åtgärder för utveckling. - Kommunen bör se över delar av administrativa rutiner, bl.a. beslut om placering av elever i särskilda undervisningsgrupper och anpassad studiegång samt rutiner för återrapportering av delegationsbeslut. - Kommunen bör se över grundskolornas tillämpning av timplanen. - Kommunen bör vidta åtgärder för att säkerställa att beslut om mottagande i särskolan fortsättningsvis grundas på fullgoda beslutsunderlag. - Kommunen bör se över sina rutiner för återrapportering av delegationsbeslut. Tillgång till utbildning - Barn med annat modersmål än svenska bör erbjudas möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan. - Det finns brister i vissa timplaner som medför att särskolans elever riskerar att inte tillförsäkras den garanterade undervisningstid de har rätt till.

Beslut 2005-06-29 4(6) - Elevens val bör utvecklas så att eleverna ges ett allsidigt urval av ämnen. - Kommunen bör se över hur undervisningen i hem- och konsumentkunskap organiseras. - Kommunen bör se över vilka avgifter och kostnader som eventuellt förekommer för elevernas utbildning inom olika verksamheter så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning. Resurser - Andelen personal med högskoleutbildning på vissa förskolor bör öka. - Andelen personal med kompetens inom det specialpedagogiska området bör öka. - Användningen av IT i undervisningen behöver utvecklas. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Kunskaper - Särskoleelever som är integrerade i grundskolan läser inte efter grundsärskolans timplan och kursplan (6 kap. 1 särskoleförordningen). Arbetsmiljö och delaktighet - Handlingsplan mot kränkande behandling saknas för sfi och för den grundläggande vuxenutbildningen (Läroplanen för det frivilliga skolväsendet avsnitt 2.6 Rektors ansvar). - Vid Huddingegymnasiet och Sjödalsgymnasiet genomförs inte klassråd i samtliga klasser (4 kap. 3 gymnasieförordningen). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen, ges inte stöd i den utsträckning de har rätt till vid Edboskolan, Hörningsnäs rektorsområde, Källbrinksskolan, Segeltorpsskolan, Skogåsskolan, Tomtbergaskolan, Vistaskolan och Vårby skolor (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Barn i behov av särskilt stöd för sin utveckling inom skolbarnsomsorgen vid Visättraskolan får inte sina behov tillgodosedda (2a kap. 3 skollagen). - Studiehandledning ges inte de elever som behöver det vid Hörningsnäs rektorsområde, Mörtviksskolan, Skogåsskolan, Solfagra rektorsområde, Tomtbergaskolan och Vårby skolor (5 kap. 2 grundskoleförordningen).

Beslut 2005-06-29 5(6) - Åtgärdsprogram upprättas inte i de ämnen där det behövs vid Balingsnässkolan, Källbrinksskolan, Mörtviksskolan, Skogåsskolan, Snättringeskolan Tomtbergaskolan och Vårby skolor (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Kvalitetsredovisning saknas för den obligatoriska särskolan (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång fattas inte alltid för skolpliktiga elever i kommunens förberedelseklasser (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Vid Vårby skolor saknas rutiner för beslut om placering i särskild undervisningsgrupp samt anpassad studiegång (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Vid Skogåsskolan får vissa elever betyg i ämnen de inte fått undervisning i (7 kap. 3 och 4 grundskoleförordningen). - Rektorn deltar inte i tillräcklig utsträckning i elevvårdskonferenser vid Skogåsskolan och Tomtbergaskolan (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om mottagande saknas för vissa elever i den obligatoriska särskolan (3 kap. 3-4 och 1 kap. 16 skollagen). - Beslut om mottagande i särskolan fattas av rektor trots att delegation saknas (6 kap. 33-38 kommunallagen och 3 kap. 4 skollagen). - Elever som är mottagna i särskolan, men får sin undervisning i en grundskoleklass, följer inte alltid de kursplaner som gäller för särskolan. Det saknas vid vissa skolor kännedom om att dessa elever skall få intyg, alternativt studieomdöme eller betyg, i enlighet med vad som anges i särskoleförordningen (6 kap. 1 och 7 kap. 2-7 särskoleförordningen). Tillgång till utbildning - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna vid Kungsklippeskolan, Kvarnbergsskolan, Källbrinksskolan, Trångsundsskolan, Vistaskolan, Visättraskolan, Vårby skolor och särskolan (2 kap. 19 grundskoleförordningen och 2 kap. 7-8 särskoleförordningen). - Genomförandet av undervisningen i hem- och konsumentkunskap vid Annerstaskolan, Hörningsnäs rektorsområde, Mörtviksskolan, Skogåsskolan, Solfagra rektorsområde, Snättringeskolan och Visättraskolan sker inte i enlighet med författningarna (2 kap. 6 grundskoleförordningen och bilaga 3 skollagen). - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte för samtliga elever som är berättigade till detta vid Annerstaskolan, Kungsklippeskolan, Mörtviksskolan, Skogåsskolan, Snättringeskolan och Solfagra rektorsområde, och (2 kap. 15 grundskoleförordningen).

Beslut 2005-06-29 6(6) - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte för samtliga elever som är berättigade till detta vid Annerstaskolan, Kungsklippeskolan, Mörtviksskolan, Skogåsskolan, Snättringeskolan och Solfagra rektorsområde, och (2 kap. 15 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska erbjuds inte som språkval vid Solfagra rektorsområde (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Kommunen anordnar engelskspråkig undervisning i strid med bestämmelserna (2 kap. 8 grundskoleförordningen). - Lokala kurser erbjuds vars innehåll tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Eleverna vid Sågbäcksgymnasiet erbjuds inte till fullo lärarledd undervisning (1 kap. 2 gymnasieförordningen). Skolverket kommer att informera Arbetsmiljöverket som är tillsynsmyndighet för arbetsmiljön, om arbetsmiljösituationen vid Sågbäcksgymnasiet. På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Anna Kjellberg Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Marie-Hélène Ahnborg samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

Utbildningsinspektion i Huddinge kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Verksamhets- och skolformer Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet (kommunal verksamhet) 3 526 Skolbarnsomsorg 3 645 Förskoleklass 1 043 Grundskola 10 595 Särskola 149 Gymnasieskola 2 267 Gymnasiesärskola 20 Kommunal vuxenutbildning, komvux 810 (heltid) Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 1 Svenskundervisning för invandrare, sfi 450 Uppgifterna är kommunens egna från januari 2005. Fram till den 31 december 2002 hade Huddinge kommun en organisation med sex kommundelar samt ett antal centrala nämnder. Från och med den 1 januari 2003 har kommunen en ny organisation med enbart centrala nämnder. Förskole- och grundskolenämnden ansvarar bl.a. för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola. Gymnasienämnden ansvarar för gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning inkl. sfi och särvux. De båda nämnderna har en gemensam förvaltning, utbildningsförvaltningen, som leds av en förvaltningschef. Enheterna för förskolan, grundskolan respektive gymnasieskolan inklusive vuxenutbildningen leds av varsin verksamhetschef. Förvaltningen har även en gemensam kvalitetssäkringsavdelning samt en elevstödsavdelning, den senare arbetar dock främst mot grundskolan. Inom kommunen finns ett antal för kommunen gemensamma särskilda undervisningsgrupper som är lokaliserade till några grundskolor. Beslut om placering fattas av chefen för elevstödsavdelning i samråd med berörd rektor. Rektorn i den skola där eleven placeras är därefter verksamhetsansvarig för eleven. Elevstödet är indelat i fyra geografiska områden med varsitt stödteam som bistår med utredningar samt stödjer den ordinarie personalen vid behov. För gymnasieskolans del finns det numera en samordnare för elever i behov av särskilt stöd. Kommunen har nyligen genomfört en översyn av elevstödsavdelningen och dess verksamhet. Elevstödsavdelning har ansvaret för den övergripande planeringen av särskolan. Särskoleklasserna är lokalintegrerade på ett antal grundskolor och gymnasieskolor. Respektive rektor har dock verksamhetsansvaret för eleverna. Gymnasiesärskolan är en relativt nystartad verksamhet inom kommunen. Vid Sågbäcksgymnasiet erbjuds det nationella hotell- och restaurangprogrammet. Vid Östra gymnasiet erbjuds ett specialutformat program samt ett individuellt program. Det individuella programmet består av yrkesträning och verksamhetsträning, dessutom erbjuds det individuella programmet för elever med autism. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Inom vuxenutbildningen erbjuder kommunen grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning och sfi. Sfi-undervisningen anordnas av två externa utbildningsanordnare; Utbildningsborgen med inriktning mot fortsatta studier (sfi-utbildningsborgen) och Infokomp med inriktning mot arbete och fortsatta studier (sfi-infokomp). Den grundläggande vuxenutbildningen har kommunen hittills upphandlat, men kommer från hösten 2005 anordnas i egen regi. Gymnasial vuxenutbildning anordnas dels inom egen regi i komvux, dels vid upphandlad utbildning hos bl.a. Lärgården och Lernia. En påbyggnadsutbildning anordnas vid Sågbäcksgymnasiet, den kommer dock att övergå till att bli en kvalificerad yrkesutbildning, (KY-utbildning) från hösten 2005. Kommunens särvuxelever får i första hand undervisning i annan kommun. Innevarande läsår får dock en särvuxelev sin undervisning inom kommunen. I Huddinge kommun finns sex fristående grundskolor; Södertörns Friskola, Myrstugubergets friskola, Myrängsskolan, Pärlans skola, Juringeskolan och Helianthus (endast förskoleklass). Samtliga fristående grundskolor utom Juringeskolan och Helianthus har ingått i den aktuella inspektionen. Inom kommunen finns även en fristående gymnasieskola; IT-gymnasiet Södertörn som också har varit föremål för inspektion. Genomförandet av inspektionen i Huddinge kommun Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barnoch ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Anna Kjellberg (teamledare), Per-Olof Artberg, Mariette Dennholt, Jan Engstedt, Gunnel Eriksson, Tomas Johansson, Anna Löfström, Pia-Lotta Sahlström, Stig Westlund, Monica Åtting samt experterna Lars-Göran Börjesson, Mona Engberg, Jukka Kuusisto och Lars Wallinder. Besöken i verksamheterna inleddes den 7 september 2004 och avslutades den 9 december 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. 3

SKOLVERKET Ett urval förskolor har besökts; Sesams förskola, Gräshoppans förskola och Ringblommans förskola. Även ett urval fritidshem (Visättraskolan, Tomtbergaskolan och Sjötorpskolan) ingår i underlaget till kommunrapporten. I Huddinge kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen, den centrala skolutvecklingsgruppen, rektorer, personal, elever och föräldrar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna bedömer att resultatet av arbetet med normer och värden på de besökta förskolorna och fritidshemmen är av god kvalitet. Barnen trivs och förskoleverksamheten bidrar till att barnen utvecklar sin förmåga att respektera och ta hänsyn till varandra. Tryggheten och omsorgen är viktig för föräldrar och personal på förskolorna och bedöms av inspektörerna fungera väl. Vid fritidshemmen har barnen möjlighet till inflytande över sin miljö. Exempel finns på att barnen tillfrågas i samband med inköp av leksaker och lekredskap och ofta blir det sedan som barnen önskar. De inspekterade verksamheterna upplevs som lugna och trygga. Barnen respekterar varandra och accepterar varandras olikheter. Respektive skolas handlingsprogram mot kränkande behandling gäller även fritidshemmen. Inspektörerna bedömer sammanfattningsvis att resultaten av arbetet med normer och värden på de besökta fritidshemmen är av god kvalitet. Barn- och ungdomsutbildning Elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll varierar, men oftast är det relativt begränsat. Graden av elevinflytande minskar i takt med stigande ålder. Vanligtvis får eleverna välja vissa arbetsuppgifter inom ramen för lärarens planering. Detta bekräftas även i förvaltningens kvalitetsredovisningar till nämnderna. Särskoleeleverna har dock inflytande över den egna utbildningens utformning i fråga om t.ex. val av uppgifter och hur lång tid som varje elev behöver för en uppgift. Enligt kommunen har eleverna troligen inte alltid klart för sig vad inflytande och delaktighet innebär. Kommunen menar också att det är svårt att få eleverna intresserade och engagerade i elevdemokratifrågor. Nämnderna har för år 2005 givit skolorna i uppdrag att de s.k. styrtalen 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun för Inflytande och delaktighet (se avsnitt 5) skall förbättras jämfört med tidigare år. Inspektörerna delar nämndernas bedömning att elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll bör förbättras. Elevernas möjlighet till inflytande över verksamheten som helhet är relativt god. Eleverna är medvetna om och har möjlighet att träna sig i demokratiska processer. Goda exempel på möjlighet till inflytande via elevrådsarbete finns på Sjödalsgymnasiet där elevrådet varje år genomför en s.k. acceptdag för hela skolan med program som planerats av elevrådet och på Huddingegymnasiet där elevrådet deltar vid anställning av personal. Inspektörernas samlade intryck är att eleverna är trygga och visar varandra respekt i olika situationer. Inspektörerna uppfattar det som en trygg miljö på de flesta grund- och gymnasieskolorna. På några grundskolor behöver man dock förbättra sitt värdegrundsarbete. På en av skolorna upplever sig eleverna kränkta av de vuxna, vid en annan är det elever som kränker personal. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolorna visar på goda resultat avseende normer och värden. Vuxenutbildning Enligt den intervjuade personalen och enligt inspektörernas observationer i klassrum och i skolmiljön är miljön lugn. Såväl personalens bemötande mot de studerande som bemötandet studerande emellan är gott. De trivselregler som finns uppsatta i de flesta klassrummen följs. De intervjuade studerande bekräftar att det är en lugn miljö och att de respekterar - alla är vuxna - och hjälper varandra. Studerande på Huddingegymnasiet och Sågbäcksgymnasiet följer respektive skolas handlingsprogram mot kränkande behandling. Däremot saknas det ett handlingsprogram för studerande på grundläggande vuxenutbildning och sfi. Sammanfattning Inspektionen visar att kommunens resultat avseende normer och värden generellt sett är goda, men att det finns utvecklingsområden. Inspektörernas intryck är att eleverna är trygga och att de har ett gott förhållningssätt. Eleverna har relativt goda möjligheter till inflytande i organiserad form. Elevernas värderingar och attityder bör dock utvecklas på några grundskolor. De flesta skolorna behöver dock arbeta vidare med att förbättra elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen. 5

SKOLVERKET 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna bedömer att resultatet av lärande varierar mellan de besökta förskolorna, se vidare under rubrik 4. Såväl inom som mellan förskolorna varierar det i vilken utsträckning personalen följer och synliggör barns utveckling och lärande med utgångspunkt i läroplanens mål. Det varierar också i vilken utsträckning man gemensamt diskuterar och reflekterar kring barnens lärande. I vissa personalgrupper förekommer detta systematiskt och ligger till grund för pedagogisk dokumentation. I andra personalgrupper genomförs den pedagogiska dokumentationen utan att på ett lika systematiskt sätt ha varit föremål för personalens reflektion och analys. Därmed försvåras förskolornas möjligheter att göra bedömningar av resultat och måluppfyllelse. Förskolorna bör därför förbättra arbetet med att följa och synliggöra barnens utveckling och lärande så att detta görs mer medvetet och systematiskt som stöd för att vidareutvecklas det pedagogiska arbetet. Personalen vid fritidshemmen deltar tillsammans med lärarna i den samlade skoldagen. Det finns en genomtänkt pedagogisk planering av verksamheten med delvis fritt arbete och delvis strukturerad verksamhet. Inspektörerna bedömer att fritidshemmen uppfyller kraven på att vara ett komplement till skolan och att ge barnen en meningsfull fritid. Barn- och ungdomsutbildning I grundskolorna följs kontinuerligt resultaten i svenska, engelska och matematik upp, i synnerhet i samband med ämnesproven i årskurs 5 och 9. År 2004 var andelen elever som bedömdes nå målen i årskurs 5 i svenska 89 procent, i matematik 88 procent och i engelska 89 procent. Motsvarande resultat för 2004 i ämnesproven i årskurs 9 i matematik var 87 procent. Uppgifter saknas för ämnesproven i svenska och i engelska. Anledningen är enligt kommunen att respektive ämnesprov bestod av tre delar och att Skolverket fr.o.m. våren 2002 inte gett ut några anvisningar för att ta fram ett samlat provresultat. År 2004 hade ca 73 procent av eleverna i årskurs 9 uppnått målen i samtliga ämnen. Vissa skolor hade lägre värden. Rikssnittet var ca 76 procent. Andelen behöriga till nationella program var i nivå med rikssnittet. Resultaten skiftar mellan skolorna, bland annat på grund av elevernas bakgrund. De elever som har anpassad studiegång når enligt inspektörerna målen i tillfredställande omfattning. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun I kommunens skolor är det ovanligt att uppföljning över tid görs. Därmed saknas möjligheten att göra en bedömning av om skolans resultat förbättras eller försämras. Skolorna har sällan en för skolan gemensam sammanställning över hur resultaten gestaltar sig i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Kunskaperna om dessa resultat upprätthålls av de enskilda lärarna och presenteras för elever och föräldrar vid utvecklingssamtal. Likaså saknas det en samlad bild av hela särskoleverksamhetens resultat. Kunskapen om respektive särskolas resultat bör förbättras så att den ger en övergripande bild av hela särskolan. På flera skolor finns exempel på hur man med anledning av resultaten gör olika stödinsatser. Flertalet elever i gymnasieskolan fullföljer utbildningen inom utbildningstiden, men en stor andel elever får reducerat program eller samlat betygsdokument, vilket bör förbättras. Av eleverna med individuella program (IV) fortsätter de flesta inom ett år på ett nationellt program. De flesta eleverna i den obligatoriska särskolan i årskurs 9/10 nådde målen i svenska, engelska och matematik. Av de 22 elever som slutade grundsärskolan vårterminen 2004 har 14 begärt och fått avgångsbetyg. Övriga elever får intyg efter avslutad utbildning. Gymnasiesärskolan är en nystartad utbildning. Samtliga elever har dock individuella studieplaner som regelbundet stäms av. Eleverna på de individuella programmen gör framsteg och på det nationella programmet når eleverna i stor utsträckning kunskapsmålen. Inom kommunen varierar det i vilken utsträckning det finns skriftliga lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna och betygskriterierna. På samtliga skolor diskuterar dock lärarna kursplanemål och betygskriterier. Inom hela särskolan understöds elevernas kunskapsutveckling på ett bra sätt. I några av kommunens skolor finns det dock elever som är inskrivna i särskolan och som får sin undervisning i en klass i grundskolan, s.k. integrerade elever. Även om en särskoleelev är integrerad i grundskolan skall eleven följa och bedömas mot särskolans kursplaner. I inspektionen har framkommit exempel på individintegrerade särskoleelever som följer grundskolans kursplaner, vilket inte är godtagbart. Samtliga elever inom särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har individuella studieplaner. Enligt nämndens mål skall detta även finnas för grundskolans elever, arbetet med att få fram detta pågår. På samtliga skolor pågår i olika utsträckning diskussioner inom och mellan arbetslagen om kursplanemål och betygskriterier. Elevernas kunskaper kännedom om kunskapsmål och bedömningsgrunder kan dock förbättras. Vuxenutbildning Andelen studerande med slutbetyg inom den gymnasiala vuxenutbildningen ökar. Inom grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning har dock ett antal studerande avbrutit sina studier, ca 22 respektive 13 procent. En orsak uppges vara att de studerande på grund av studiestödet tvingas gå vidare i sina studier innan de egentligen är redo för det. Studerande söker och kommer in på för många kurser och hoppar av de kurser de inte nödvändigtvis anser sig behöva. Ett antal studerande söker arbete kontinuerligt under terminens gång och om de lyckas få arbete så avbryter de sina studier. Andra studerande har missbedömt sin förmåga att hinna med både studier och familj och 7

SKOLVERKET avbryter av den anledningen. Studerande vid Sfi-Utbildningsborgen använder enligt kommunen vanligen inte de 525 timmar de har rätt till, oftast klarar de utbildningen på ca 350-400 timmar. Inom sfi-infokomp finns det många svaga studerande som kan behöva upp mot 1000 timmar. Den totala andelen avbrott inom sfi är dock ca 48 procent sina studier. Rektorn har tillsammans med respektive kursanordnare ständigt återkommande diskussioner om nivåplacering, vid behov sker byte av nivå. Samtidigt utökas möjligheterna till stödundervisning och läxhjälp. Exempel på åtgärd som vidtagits är att starta en grupp för de studerande som kan engelska. De studerande inom vuxenutbildningen känner till målen och kriterierna i respektive ämne eller kurs. Enligt lärarna kan det dock ibland vara svårt för de studerande att förstå innehållet. Sfi-lärarna behärskar dock flera språk och kan därför hjälpa de studerande med detta på deras modersmål. De flesta studerande är nöjda med den information de får om kunskapsmålen och sina studieresultat. Sammanfattning Inspektionen visar att resultaten avseende kunskaper varierar. Inom förskoleverksamheten behöver arbetet med att följa och synliggöra barnens utveckling och lärande förbättras. Flertalet elever i de olika skolformerna når målen i utbildningen. Skolornas uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och dokumentation av densamma bör dock förbättras, i synnerhet i grundskolan. Resultatsammanställningar och analyser finns för respektive skola. Oftast är det dock i första för ämnena svenska, engelska och matematik som följs upp. Skolorna behöver därför förbättra den systematiska uppföljningen av resultaten i samtliga ämnen för att kunna göra en bedömning av skolans resultat. Det finns särskoleelever som är integrerade i grundskolan inte följer grundsärskolans timplan och kursplaner. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektionen visar att föräldrarna får information om barnets utveckling och lärande. Kommunikationen med förskolan fungerar i stort sett bra vid hämtning och lämning samt vid utvecklingssamtal. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Resultaten från föräldraenkäter på de besökta förskolorna visar dock på ett betydligt lägre resultat inom området inflytande och delaktighet, dvs. föräldrarnas möjlighet att påverka verksamheten, jämfört med övriga enkätområden. Inspektionen visar även att arbetet med barnens delaktighet och inflytande varierar på de besökta förskolorna. På en förskola sker arbetet med barnens delaktighet på ett mycket bra sätt. Arbetet utgår från barnens intressen, planeringen av arbetet sker tillsammans med barnen och miljön tillåter barnen att vara självständiga i sina val av aktiviteter och i genomförandet av dem. På en annan förskola som besöktes behöver personalen däremot fördjupa diskussionen kring barnens delaktighet, så att barnen får en alltmer aktiv del. Inspektörerna bedömer sammanfattningsvis att informationen till föräldrarna om barnens omsorg och lärande fungerar bra på de besökta förskolorna. Däremot varierar graden av inflytande och delaktighet för både barn och föräldrar. Fritidsverksamheten för de yngre barnen består ofta av uteaktiviteter. För de äldre barnen erbjuds olika idrottsverksamheter. Vid fritidshemmen har barnen vanligen olika ansvarsområden, som t.ex. att duka borden i anslutning till mellanmålet. Vidare förs kontinuerliga samtal om normer och värden. Man tar upp och diskuterar händelser framförallt i närområdet, men även värdegrunden i stort, t.ex. hur man är en bra kompis. I vissa fall har barnen även deltagit i att ta fram egna regler. Vid flera skolor används trivselenkäter. Resultaten från enkäten gås sedan igenom vid personalmöten där även fritidshemspersonalen deltar. Inspektörerna bedömer att arbetet för att främja en god arbetsmiljö och ge utrymme för elevernas delaktighet är av god kvalitet på de besökta fritidshemmen. Barn- och ungdomsutbildning Elevernas inflytande över undervisningen är i många fall begränsat. Vanligtvis får eleverna välja vissa arbetsuppgifter inom ramen för lärarens planering. Enligt eleverna finns det en önskan från deras sida om mer inflytande. Lärarna uppger dock att det ibland kan vara svårt att få eleverna intresserade av ett större inflytande. Många lärare beskriver att de ständigt arbetar med värdegrunden, att det hela tiden uppkommer nya situationer att diskutera och att arbetet kräver kontinuitet. Klassråd eller motsvarande genomförs regelbundet på grundskolorna. Även inom den obligatoriska särskolan finns det klassråd. Eleverna känner till tågordningen mellan klassråd och elevråd. Många elever är även bra på att återföra till sina klasskamrater om vad som beslutats på elevrådet. Ett bra exempel på detta fann inspektörerna i Mörtviksskolan. När det gäller samverkan med föräldrar varierar det hur pass delaktiga dessa är. På flera skolor finns dock föräldraråd eller liknande. Enligt gymnasieförordningen skall det vid varje gymnasieskola regelbundet genomföras klassråd och skolkonferens. Klassråd genomförs dock inte vid två av gymnasieskolorna. På skolorna sker ett kontinuerligt arbete med värdegrunds- och trygghetsfrågor. På t.ex. Utsäljeskolan har man ett mycket bra arbete med att betona allas lika värde och finna former för god samverkan mellan särskolan och grundskolan. De flesta skolorna arbetar med åtgärder för att förebygga kränkande behandling, vid några skolor behöver dock detta förbättras. Vid inspektionen framkom 9

SKOLVERKET att elever vid en grundskola känner sig utsatta för kränkande behandling, vilket inte är godtagbart. De flesta skolorna har aktuella handlingsprogram mot mobbning/kränkande behandling. Programmen har dock sällan ett vuxenelevperspektiv, vilket bör förbättras. På två grundskolor dröjer skolan med att kontakta hemmen när en elev blivit utsatt för kränkande behandling. Enligt riktlinjerna i läroplanen skall rektorn se till att hemmen informeras om det uppstår problem och svårigheter för en elev. Om en elev upplevt sig utsatt för kränkande behandling bör information lämnas så fort som möjligt. Vuxenutbildning Även inom vuxenutbildningen bedrivs ett värdegrundsarbete och trivselregler eller liknande finns utarbetade. Dock saknas en handlingsplan mot kränkande behandling för sfi och för den grundläggande vuxenutbildningen. När något akut inträffar samtalar man direkt med varandra. De studerande har vissa möjligheter till inflytande över utbildningen. För närvarande har man inte fått till stånd elevråd eller motsvarande. De studerande på barn- och fritidsprogrammet och påbyggnadsutbildningen på Sågbäcksgymnasiets har möjlighet att delta i skolans programråd. I verksamhetsplanen anges att det finns planer på att hålla vuxråd där de studerande kan framföra synpunkter och önskemål. Sammanfattning Inspektionen visar att kommunens arbete för en god arbetsmiljö och för att främja elevers delaktighet generellt sett är bra, men det finns ändå vissa utvecklingsområden. Det organiserade inflytandet fungerar i stort sett bra, men elevernas inflytande över undervisningen är i de flesta fall begränsat och bör därför utvecklas. På skolorna sker ett kontinuerligt arbete med värdegrunds- och trygghetsfrågor. De flesta skolorna arbetar med åtgärder för att motverka kränkande behandling. Vid en grundskola känner sig dock elever utsatta för kränkande behandling, vilket inte är godtagbart. Skolornas handlingsprogram mot mobbning/kränkande behandling behöver dock utvecklas i enlighet med vad som angivits ovan. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna bedömer att tyngdpunkten i de besökta förskolornas arbete ligger på omsorg och trygghet. För att förskolans verksamhet skall utvecklas i förhållande till läroplanens mål och uppdrag är det viktigt att omsorg och pedagogisk verksamhet förenas så att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Huddinge kommun prioriterar språk och kommunikation och på en av de besökta 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun förskolorna bedrivs en medveten språkträning av mycket god kvalitet. Där bedrivs även det skapande arbetet med utgångspunkt i en medveten pedagogisk tanke. Huddinge kommun har fyra förskolor för förskolebarn i behov av särskilt stöd kan få det stöd som behövs. Detta gäller barn som har ett större behov av individuellt stöd och fordrar en mindre grupp och mer personal. Målet är att barnet ska kunna vara kvar i sin närmiljö i så hög grad som möjligt. Inspektörerna bedömer att kvaliteten varierar beträffande arbetet med barn i behov av särskilt stöd på de besökta förskolorna. Ett gott exempel är en av förskolorna där man har en tydlig struktur kring arbetet. Vid den aktuella förskolan finns en specialpedagog som arbetar med handledning av personalen och personalen använder sig av åtgärdsprogram för att kunna göra uppföljningar av insatserna på såväl kort som lång sikt. Enligt förskolecheferna äskar de medel för barn i behov av särskilt stöd hos kommunens stödteam, där beslut om särskilt stöd fattas. Inspektionen visar att övergången från förskolan till skolan fungerar olika bra beroende på vilken skola barnen börjar i. Övergången sker dock enligt personal och förskolechefer på de besökta förskolorna helt på skolans villkor. Inspektörerna bedömer sammanfattningsvis att tyngdpunkten i det pedagogiska arbetet ligger på omsorg och trygghet. Däremot varierar kvaliteten kring arbetet med lärandet i andra situationer på de besökta förskolorna, så också arbetet med barn i behov av särskilt stöd, vilket bör förbättras. Fritidshemmens verksamhet är till största delen integrerad i kommunens skolor. För barn i åldern 10-12 år erbjuds öppen fritidsverksamhet. Arbetet på fritidshemmen planeras inom arbetslagen där personal från såväl skolbarnsomsorgen som skolan ingår. Planeringen utgår från en helhetssyn på all pedagogisk verksamhet i skolan. Detta synsätt omsätts sedan i praktiken och verksamheten vid fritidshemmen kompletterar därmed grundskolan på ett bra sätt. Exempel på detta är att det förekommer att personal från fritidshemmen deltar vid utvecklingssamtal för de yngre eleverna. Barnen erbjuds en varierad verksamhet med såväl fri lek som planerade aktiviteter. De intervjuade föräldrarna vid de olika skolorna är nöjda med fritidshemsverksamheten. Vid inspektionen har det framkommit att det på ett av de besökta fritidshemmen finns barn inom skolbarnsomsorgen som inte får särskilt stöd, trots att de av sociala skäl får det under skoltid. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling, enligt skollagen skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Barn- och ungdomsutbildning Lokala mål och innehåll Kommungemensamma diskussioner om kursplanemål och betygskriterier som genomfördes inom grundskolan för ett antal år sedan kommer att inledas på nytt under 2005. På samtliga skolor pågår i olika utsträckning sådana diskussioner inom och mellan arbetslagen. Sjödalsgymnasiet har påbörjat en diskussion med några grundskolor om de olika skolformernas kursplaneinnehåll. Huddingegymnasiet försöker få till stånd gemensamma diskussioner med övriga 11

SKOLVERKET gymnasieskolor inom kommunen. Programråd finns på de flesta program med yrkesämnen. Inom särskolan har personalen bearbetat kursplanerna. Flera skolor efterlyser dock tid och utrymme för gemensamma diskussioner om kursplaner och betygskriterier såväl inom som mellan skolorna. Bland annat utifrån det faktum att skolorna utvecklats olika långt, bedömer inspektörerna att det sammantaget finns ett behov av en kommungemensam diskussion om kursplanemål och betygskriterier. De flesta eleverna känner till att det finns läroplansmål, kursplanemål, betygskriterier och för gymnasieelevernas del även programmål. I vilken utsträckning eleverna får denna information varierar dock såväl mellan som inom skolorna samt mellan lärare och ämne och kan därför förbättras. Organiseringen Inom kommunens tidigare organisation fanns en gemensam tillämpning av timplanen för grundskolorna inom respektive kommundel. För närvarande är det varje rektor som ansvarar för kontrollen av att eleverna får sin garanterade undervisningstid. En avstämning sker även vid rektorsträffar och vid förvaltningens dialogbesök (se vidare avsnitt 5). Undervisningstiden i de olika kurserna på gymnasieskolorna fastställs av respektive skolledning efter pedagogiska överväganden av lärarna. Eleverna får i allmänhet 86 procent av antalet kurspoäng. Samtliga skolor har rutiner för överlämnade och mottagande av elever såväl inom respektive skola som mellan skolorna. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Enligt kommunens mål skall även eleverna i grundskolan ha en individuell studieplan. Detta mål är ännu inte uppnått. Elever och föräldrar får dock information om elevens kunskapsutveckling och den sociala utvecklingen vid utvecklingssamtalen. Den s.k. röda tråden som är ett av kommunens prioriterade målområden syftar till att undervisningen i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan skall länka samman utifrån en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Skolorna har ännu inte hunnit arbeta med detta i någon större omfattning. Elevernas behov av stöd identifieras oftast av respektive ämneslärare. Klasskonferenser där arbetslagen går igenom varje elevs resultat förekommer på flera skolor för att tidigt upptäcka stödbehov. För grundskolans del genomförs vid behov även utredningar av psykologer m.fl. av stödteamen. Diskussioner mellan förskolan och grundskolan har inletts för att länka samman de olika verksamheternas kartläggning av stödbehov. Inom gymnasieskolan utreds elever främst av skolornas speciallärare. Åtgärdsprogram upprättas för de flesta eleverna i behov av särskilt stöd. Det finns dock exempel på åtgärdsprogram på någon grundskola som endast gäller svenska, engelska och matematik. Vid några grundskolor upprättas inte åtgärdsprogram för alla de elever som behöver stöd. Även inom gymnasieskolan finns det ett behov av att förbättra upprättandet av åtgärdsprogram. Det pågår dock för närvarande en s.k. processkartläggning i syfte att skapa gemensamma rutiner, vilket redan fått genomslag på bl.a. Huddingegymnasiet. Elevvårdskonferenser genomförs vid behov på samtliga skolor. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Studiehandledning på modersmålet ges vid behov i de flesta skolor. Inspektörerna bedömer dock att studiehandledning inte ges i enlighet med författningarna vid några skolor. Stödundervisning ges i första hand inom klassens ram. Flera grundskolor har mindre undervisningsgrupper där eleverna vid behov får sin undervisning i olika hög grad. I de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna som Huddinge Tal- och språkskola ges eleverna ytterligare stöd. Vid ett antal grundskolor får dock inte eleverna stöd i den utsträckning de har behov av. Generellt sett koncentreras all stödundervisning till svenska, engelska och matematik. Inom särskolan sker det relativt sällan att det beslutas om särskilda stödinsatser som t.ex. särskild undervisning i hemmet, anpassad studiegång eller studiehandledning på modersmålet, vilket bör ses över. På gymnasieskolorna finns flera goda exempel på stöd, som t.ex. Huddingegymnasiets arbete med specialidrott. Arbetssätten Vid inspektionen av grundskolorna och gymnasieskolorna framkom att det skiljer mellan skolorna avseende arbetssätt och hur verksamheten anpassas efter olika behov. Den variation som eleven möter i arbetssätt bestäms dock i första hand av skillnader i lärare arbetssätt. Vid lektionsbesök framkom att eleverna till stor del ägnar sig åt enskilt arbete. För de äldre eleverna i grundskolan är det vanligt med arbete i olika arbetsböcker och enskilt arbete med tilldelade uppgifter. För de yngre eleverna synes variationsmöjligheterna vara större. Förskoleklasser och grundskolans årskurs 1-3 har vissa gemensamma aktiviteter. Särskolans arbetssätt är så varierat att det i sig tillgodoser elevernas behov och förutsättningar. Överhuvudtaget är det en omväxlande verksamhet i hela särskolan. Likaså inom gymnasiesärskolan varieras arbetssätten, metoderna sträcker sig från i hög grad individualiserad, enskild undervisning till mer grupporienterad undervisning. Vägledning och utvecklingssamtal Utvecklingssamtal genomförs på alla skolor, inom grundskolan görs detta dock inte i alla ämnen. En viktig utgångspunkt för samtalen är att elever och föräldrar har en god kunskap om kursplanemål och betygskriterier, denna kunskap varierar dock bland grundskolorna och behöver därför förbättras. Ett gott exempel är gymnasiesärskolan vid Östra gymnasiet där mentorerna har vuxensamtal med eleverna varje vecka. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning I arbetslagen sker en regelbunden genomgång av varje elevs resultat. På flera skolor hålls även klasskonferenser. En stor del av utvärderingen av elevens kunskaper grundar i för hög utsträckning sig på skriftliga prov. Ett förbättringsområde är därför att arbeta för att hitta ytterligare former för att utvärdera elevernas kunskaper så att bedömningen skall bli allsidig som läroplanerna anger. På samtliga skolor pågår i olika utsträckning dessutom diskussioner inom och mellan arbetslagen. Inspektörerna bedömer att eleverna i särskolan får betyg eller intyg, underlaget utgörs av respektive elevs individuella studieplan och regelbundna avstämningar inom arbetslaget/skolan. 13

SKOLVERKET Samverkan och öppenhet I anslutning till undervisningen genomför skolorna olika typer av studiebesök. PRAO (praktisk arbetslivsorientering) genomförs på samtliga skolor med årskurs 8 och 9. Den för kommunen gemensamma praktikpoolen ordnar både PRAO för grundskolorna och arbetsplatsförlagd utbildning (APU) för gymnasieskolorna. Inom gymnasieskolan finns flera goda exempel på samverkan med omvärlden som Trainee handel på Sågbäcksgymnasiet, KI-dagen på Huddingegymnasiet och Ung företagsamhet på Sjödalsgymnasiet. Vuxenutbildning Diskussioner kring kursplaner och betygskriterier sker främst inom respektive anordnare. Personalen på Utbildningsborgen har t.ex. resonerat kring bedömningsmaterialet för sfi-kurserna A-D. Samtliga studerande tas emot i vuxenutbildningen genom den gemensamma vägledningen vid Lärcentra i komvux egna lokaler. Lärarna avgör i vilken grupp de studerande skall placeras. För de studerande på sfi kartläggs utbildningsbakgrund och erfarenheter inför beslut om aktuell grupp. Inom ramen för den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds även undervisning i döv- eller hörselklasserna. Det finns även tillgång till hjälp för studerande med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Enligt rektorn är det svårt för flera studerande med invandrarbakgrund att gå vidare från grundläggande vuxenutbildning till gymnasial vuxenutbildning. Studerande på sfi kan kombinera sfi med andra utbildningar, men vanligen läser de först svenska på grundläggande vuxenutbildning innan de börjar med andra ämnen eller kurser. Några IVIK-elever (det individuella programmet för invandrarungdomar) på Huddingegymnasiet följer den grundläggande vuxenutbildningen och några av sfi-eleverna från samma skola läser matematik C med övriga ungdomar. Samtliga studerande har individuella studieplaner. De studerande informeras regelbundet om kursplaner och betygskriterier. Det är hela tiden täta avstämningar av de studerandes kunskapsutveckling. Inom yrkesutbildningarna valideras de studerandes yrkeskunskaper. Här får de studerande även läxhjälp. Alla studerande får enligt rektorn det stöd de behöver. På t.ex. Huddingegymnasiet erbjuds mattestuga för svaga studerande. Lärarna är enligt rektorn mycket observanta på om de studerande har läs- och skrivproblem och rekommenderar studerande till ett besök hos komvux dyslexicentrum. Språkpraktik anordnas för sfi. Det är dock svårt att få tag i lämpliga praktikplatser. Sammantaget bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten inom vuxenutbildningen är av god kvalitet. Sammanfattning Inspektionen visar att den pedagogiska verksamheten och undervisningen generellt sett är av god kvalitet, även om det finns stora variationer i undervisningen. Inspektörerna bedömer också att bl.a. utifrån det faktum att skolorna utvecklats olika långt, att det finns ett behov av en kommunövergripande diskussion om kursplanemål och betygskriterier. Skolornas rutiner för att upptäcka, åtgärda och följa upp elevers behov av stöd är i stort sett goda. Vid några skolor får inte elever stöd i den omfattning de har behov av. Det finns dock även exempel på skolor där åtgärdsprogram inte upprättas då så erfordras. Motsvarande exempel finns även från förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor, arbetslagen i förskolan, lärare och övrig personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till omsorg och utbildning av god kvalitet tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheterna har en ledning enligt nationella bestämmelser i kommunallag och skollag, hur styrning och ledning fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt för att värna enskildas rättsäkerhet. Kommunen saknade vid besöket en aktuell skolplan. En ny skolplan för perioden 2005-2007 är dock under framtagande och kommer under våren 2005 att beslutas i kommunfullmäktige. Istället styrs verksamheterna, förutom av de nationella målen, av mål i kommunens Mål & budget, nämndernas verksamhetsplaner samt skolornas/förskolornas arbetsplaner. Huddinge kommun har sedan den 1 januari 2003 en gemensam struktur för hur verksamheterna skall bedriva sitt kvalitetsarbete. Varje verksamhets resultat sammanställs i Huddinge skolbild, ett s.k. balanserat styrkort med fem perspektiv. Inom varje perspektiv redovisas resultatet med hjälp av ett styrtal per mål/framgångsfaktor. Perspektiv samt mål/framgångsfaktor överensstämmer med verksamhetsplanens, arbetsplanens och kvalitetsredovisningens struktur. Styrtal 10 innebär, då enkät använts som uppföljningsmetod, att samtliga instämt helt i de påståenden som använts för att följa upp ett specifikt mål/framgångsfaktor. Styrtalen används vid uppföljning och resultatanalys. Från flera gymnasieskolor har det kommit önskemål om att de kommungemensamma resultaten skulle omfatta mer än betygen i tre A-kurser. Enligt gymnasiechefen vill dock inte kommunen styra för mycket. De uppföljningar och utvärderingar som är gemensamma för kommunen är elevenkäten, medarbetarenkäten, elevernas självvärdering samt betygen i svenska, engelska och matematik. Analysen skall sedan på varje skola kompletteras med ledningens och personalens kvalitativa bedömningar. Verksamhetscheferna har regelbundet en avstämning med respektive rektor/förskolechef angående vilka åtaganden mm som skall gälla för läsåret. En formell överenskommelse tecknas sedan, budgeten är dock en osäkerhetsfaktor. Ett mål som kommunen prioriterat är den s.k. röda tråden, från förskolan och vidare till vuxenutbildningen. Enligt kommunen har verksamheterna dock inte hunnit arbeta med detta. Ett nytt mål kommunen satsar på är Språk och kommunikation. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Samtliga kommunala förskolor har en kvalitetsredovisning enligt samma modell som skolorna använder sig av. Det finns även en kvalitetsredovisning för den samlade förskoleverksamheten. Verksamhetschefen för förskolan har det övergripande ansvaret medan förskolecheferna ansvarar för och leder den kommunala förskoleverksamheten. Inspektionen bedömer att arbetet med styrning, ledning och kvalitetsarbete varierar i allt för stor utsträckning på de besökta förskolorna. 15

SKOLVERKET Personalen vid fritidshemmen ingår vanligen i grundskolornas övriga arbetslag, men bildar även egna arbetslag som träffas ca en gång per vecka. Det är relativt sällan fritidshemmen har egna målbeskrivningar, vilket kan utvecklas. Uppföljningar och utvärderingar liksom en bedömning av måluppfyllelsen avseende fritidshemmen i skolornas kvalitetsredovisningar kan också utvecklas. Barn- och ungdomsutbildning Fullersta rektorsområde deltar sedan 2002 i den nationella försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldramajoritet inom grundskolan och den obligatoriska särkskolan. Enligt den förordning som reglerar försöksverksamheten anges att företrädare för elevernas vårdnadshavare skall vara fler än övriga ledamöter. Vid tidpunkten för inspektionen framkom att så inte var fallet. Den nya styrelsen är dock sammansatt i enlighet med förordningen. Skolledningsorganisationen i kommunen har sammantaget en tydlig ansvarsfördelning. Oftast består skolledningen av en rektor och en eller flera biträdande rektorer. Inspektörerna bedömer dock att styrningen och ledningen på några skolor behöver ses över då frågor hanteras olika inom skolan. Rektorernas leder det pedagogiska arbetet genom att bl.a. initiera pedagogiska konferenser och lektionsbesök. På en del skolor tenderar dock lärarlagen att bli en skola i skolan. Inspektörerna bedömer därför att rektorernas pedagogiska ledning behöver utvecklas. Inom särskolan är ansvaret uppdelat mellan elevstödsavdelningen och respektive skolas rektor. En utredningssekreterare vid avdelningen, tidigare rektor för särskolan, fattar beslut om mottagande i särskolan mm. Därefter är varje skolas rektor verksamhetsansvarig för eleven. Inspektörerna bedömer att det finns behov av förtydligande av vem som ansvarar för vad inom särskolan, inte minst avseende den pedagogiska ledningen. Kvalitetsarbetet Samtliga skolor har lokala arbetsplaner. Personal är ofta med vid utarbetandet av arbetsplanerna. Elever och föräldrar deltar dock sällan i detta arbete, vilket kan utvecklas. Skolornas kvalitetsredovisningar för läsåret 2003/04 är den första generationen kvalitetsredovisningar i kommunens nya organisation. De utförliga uppgifter som enligt kommunens kvalitetsmodell redovisas i förvaltningens kvalitetsredovisningar till nämnderna, finns inte angivna i skolornas kvalitetsredovisningar. Kvalitetsmodellen bygger på att respektive skola skall göra en kvalitativ analys utifrån egna resultat och andra utvärderingar och uppföljningar. Så har dock ännu inte skett. De kvalitetsredovisningar som inspektörerna tagit del av bedöms kunna förbättras avseende såväl kvalitativt innehåll som bedömning av måluppfyllelse och åtgärder för utveckling. Personalen och eleverna är inte delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningar. Försöket med Klassens kvalitetsrapport där fem grundskolor deltagit visar på att det går att få elever delaktiga i kvalitetsarbetet. Den obligatoriska särskolan skall enligt riktlinjer ingå i respektive skolas kvalitetsredovisning. Vid inspektionen framkom att så inte var fallet. Att särskolan fortfarande saknar kvalitetsredovisningar oavsett hur goda skäl är inte godtagbart och måste åtgärdas. Vidare kan arbetet med kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar förbättras. Gymnasiesärskolan kommer att ingå i kvalitetsredovisningen för respektive gymnasieskolas redovisning. Utvärderingar och mot- 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun svarande avstämningar sker regelbundet. Kommunens kvalitetsredovisning följer samma tidsperiod som skolornas, dvs. per läsår. Kommunens kvalitetsredovisning för 2004/05 beräknas vara klar i september. Rättssäkerhet I den tidigare organisationen fanns det en gemensam tillämpning av timplanen för grundskolorna inom varje kommundel, vilka till viss del lever kvar. Numera saknas dock en övergripande avstämning av den garanterade undervisningstiden. Kontrollen av att eleverna får den undervisning de har rätt till sker enligt kommunen främst i samband med grundskolechefens besök på skolorna samt vid rektorsträffarna. Vidare skall det framgå av elevernas individuella studieplaner och betyg vilken undervisning de har fått. Inspektörerna bedömer dock att det finns skäl att se över grundskolornas tillämpning av timplanen Vid en del grundskolor deltar rektorn inte tillräckligt ofta vid elevvårdskonferenser. Detta är inte godtagbart då det därmed blir oklart när det är rektorn som beslutar om särskilt stöd. Enligt JO-beslut har inte rektor rätt att delegera sin uppgift att vara ledamot till någon annan, t.ex. biträdande rektor. Däremot kan rektor vid enstaka tillfällen utebli från elevvårdskonferens. Det är heller inget krav att rektor skall leda mötet. Vid några grundskolor saknas dock rutiner för beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och om anpassad studiegång. Vid en grundskola får vissa elever betyg i ämnen de inte fått undervisning i, vilket inte är godtagbart. Det är elevstödschefen som beslutar om placering i kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper och s.k. externa placeringar. Inför mottagande i obligatoriska särskolan skall styrelsen för skolan enligt författningarna bedöma om eleven ifråga inte kan uppnå kunskapsmålen i grundskolan på utvecklingsstörning. I Huddinge kommun saknas dock ofta pedagogiska utredningar och medicinska och sociala förekommer i begränsad omfattning. Kommunen bör därför vidta åtgärder för att säkerställa att beslut om mottagande i särskolan fortsättningsvis grundas på fullgoda beslutsunderlag. Det saknas beslut om mottagande som beslut om mottagande på försök. Det förekommer också att beslut om mottagande saknas för elever som sedan en längre tid får sin utbildning i särskolan. Beslut om mottagande i särskolan, liksom beslut om mottagande är på försök, fattas av en beslutsfattare som inte har beslutsrätt. Dessa brister i beslutsunderlaget är inte godtagbara och måste åtgärdas. Det finns även brister i den information hemmen får ta del av, vilket kan förbättras. Elever som är individintegrerade särskoleelever vid Vårby skolor följer inte särskolans kursplaner och timplaner, vilket inte är i enlighet med författningarna. Inom gymnasiesärskolan fattas beslut mm enligt författningarna. Elevernas frånvaro registreras kontinuerligt på skolorna. Inom gymnasieskolorna pågår under 2005 ett gemensamt arbete med att se över skolornas arbete med åtgärdsprogram, fusk och frånvaro. Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen finns det en rektor med ett huvudansvar och en biträdande rektor med ett operativt ansvar för sfi och den grundläggande vuxenutbildningen. Ansvaret för komvux på Huddingegymnasiet respektive Sågbäcksgymnansiet är fördelat på varsin biträdande rektor. Rektorn för vuxenutbildningen gör täta besök i verksamheter, leder betygsträffar osv. Vuxenutbildning- 17

SKOLVERKET en har en egen övergripande arbetsplan. Komvux på Huddingegymnasiet och Sågbäcksgymnasiet följer respektive skolas arbetsplan så gott det går. De upphandlade utbildningarna utvärderas och följs upp regelbundet enligt respektive avtal. Exempel på kontroll utöver detta är de lokala uppföljningsprov som görs varannan vecka på Utbildningsborgen. Arbetet med en kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen är under vidareutveckling, i samband med nästa redovisning kommer även t.ex. personalen att vara delaktiga. Sammanfattning Inspektionen visar att kommunen har en god struktur för styrning och ledning och kvalitetsarbete. Skolornas kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningar är dock av skiftande kvalitet och bör därför utvecklas på dessa skolor. Vanligen saknas det kvalitativa analyser av de enskilda skolornas resultat och därmed också åtgärdsförslag. Likaså behöver kvalitetsarbetet inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen förbättras. För närvarande saknas det en kvalitetsredovisning för den obligatoriska särskolan. Det finns även andra brister avseende den obligatoriska särskolan. Exempel finns på att formellt beslut om mottagande i särskolan saknas. Det finns även särskoleelever som är integrerade vid en grundskola som inte följer särskolans kursplaner och timplaner. På några grundskolor saknas också vissa formella beslut som t.ex. placering i särskild undervisningsgrupp. 6. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och det offentliga skolväsendet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Inom de obligatoriska och frivilliga skolformerna skall det finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Ett brett utbud av gymnasieskolans program skall erbjudas. Vuxenutbildningen skall ge vuxna, i första hand dem som erhållit minst utbildning, möjlighet att komplettera sin utbildning. Funktionshindrade skall ha likvärdiga möjligheter till omsorg och utbildning som övriga barn, ungdomar och vuxna. Information om möjligheter till omsorg, utbildning och valmöjligheter skall ges och vara aktiv, saklig och anpassad till olika målgrupper. Granskningen gäller om tillgång till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och de olika skolformerna finns i den omfattning och med den valfrihet som de statliga bestämmelserna anger. Även informationen om omsorgs- och studiemöjligheter behandlas. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Vid inspektionen fanns det sex öppna förskolor i kommunen som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskolan. Inspektionen visar att förvaltningen varje månad har kontakt med förskolorna om tillgång till plats. Kommunen har fem placeringsassistenter anställda som arbetar med placering av barn i förskoleverksamhet områdesvis. Det finns planer på att utöka antalet förskoleplatser. Behovet av förskoleplatser skiftar inom olika delar av kommunen. Inspektionen vill göra kommunen uppmärksam på skyldigheten att erbjuda plats så nära barnets eget hem som möjligt med beak- 18

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun tande av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser. Skälig hänsyn skall också tas till vårdnadshavarnas synpunkter. På två av de besökta förskolorna är barn som har ett annat modersmål än svenska i majoritet. Vid dessa förskolor finns tillgång till tvåspråkig personal. På en av de besökta förskolorna där det finns få barn som har ett annat modersmål än svenska har modersmålsstöd inte erbjudits berättigade barn trots att föräldrarna har önskat detta. Kommunen bör se över detta så att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Skolbarnsomsorg erbjuds alla barn till och med 12 årsålder i form av fritidshem eller familjedaghem. Barn i ålder 10-12 år erbjuds öppen fritidsverksamhet. Barn- och ungdomsutbildning Huddinge kommun är en stor kommun med alla slags bostadsområden och elevgrupper. Kommunen erbjuder sina elever/studerande ett stort utbud av olika typer av utbildningar. Modersmålsundervisningen som samordnas inom kommunen erbjuds de elever som har rätt till detta. Eftersom det inom kommunen finns ett stort antal små språkgrupper, koncentreras undervisningen till vissa skolor. För särskolans elever medför de extra resorna att de kan få svårt att delta. Vid en grundskola ingår undervisningen i svenska som andraspråk som en del i den ordinarie undervisningen i svenska istället för som ett eget ämne. Vid några grundskolor sker undervisningen mer i form av stödundervisning. Detta är inte i enlighet med bestämmelserna som anger att svenska som andraspråk är ett eget ämne med en egen kursplan och skall anordnas istället för undervisning i svenska. Det är rektorn som bedömer en elevs behov av undervisning i svenska som andraspråk, så sker dock inte vid en av grundskolorna. Samtliga elever i grundskolan erbjuds språkval i tyska, franska och spanska från årskurs 6. De elever som inte nått målen för årskurs 5 i svenska och/eller engelska erbjuds med något undantag som alternativ till ett modernt språk, förstärkt undervisning i svenska och engelska. I många skolor finns kostnader för vårdnadshavare för att genomföra olika aktiviteter som en del av elevernas utbildning. Det gäller t.ex. insamlingar till klasskassor för at finansiera skolresor, lägerskolor osv. som sker på skoltid. Ett annat vanligt exempel är att skolan vid friluftsdagar anordnar aktiviteter där eleven får bekosta vissa inslag. Det förekommer även att föräldrar uppmanas att bekosta böcker, skrivmateriel mm. som är nödvändiga för utbildningen. Kommunen måste vara observant på att utbildningen skall vara avgiftsfri och att det i verksamheten endast får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleven. Detta gäller även de varianter av klasskassor och sparformer som förekommer som befinner sig i gråzonen av vad som kan tillåtas. En grundskola får anordna huvuddelen av undervisningen i engelska för barn som vistas i Sverige under en begränsad tid och som har tillräckliga kunskaper för att kunna delta i undervisningen. Vid antagningen till den engelskspråkiga undervisningen vid skolan tar dock skolan även emot elever som bor stadigvarande i Sverige, vilket inte är godtagbart. 19

SKOLVERKET På vissa skolor begränsas elevernas valmöjligheter inom elevens val till endast ett fåtal alternativ eller så får eleverna inte tillräckligt antal timmar. I den nationella timplanen för grundskolan anges ett visst antal timmar för elevens val liksom att eleverna skall ges möjlighet att bredda och fördjupa sina ämneskunskaper. Inspektörerna bedömer att elevens val inte erbjuds i enlighet med författningarna på flera skolor. På några grundskolor saknar undervisningen i hem- och konsumentkunskap viktiga inslag som kursplanen kräver. De praktiska momenten av undervisningen har i några fall genomförts i elevens hem i samarbete med föräldrarna. Enligt författningarna skall undervisningen planeras av lärare och elever tillsammans och genomföras under lärares ledning. På några skolor anordnas inte hem- och konsumentkunskap förrän i årskurs 6. Hem- och konsumentkunskap kan integreras i andra ämnen, men det skall i så fall vara klart uttalat från skolans sida att skolan arbetar för att eleverna skall uppnå målen redan i årskurs 5. Inom kommunen finns det fyra gymnasieskolor som tillsammans erbjuder 14 av de nationella programmen och ett antal specialutformade program. I samverkan med Haninge kommun kommer kommunen att erbjuda ytterligare utbildningar från läsåret 2005/06. Det individuella programmet erbjuds i första hand på Sågbäcksgymnasiet. Vid Huddingegymnasiet anordnas ett individuellt program med samhällsvetenskaplig inriktning för elever med Aspbergers syndrom. Vid skolan erbjuds även undervisning i svenska för invandrare (sfi) 16-19 år undervisning för ungdomar samt det individuella programmet för invandrarungdomar (IVIK). Vid Sågbäcksgymnasiet har det inträffat att elever vid början av en kurs fått en planering men sedan kunnat arbeta helt på egen hand. Det enda kravet som ställts på eleverna har varit att de skall komma till skolan och göra proven. Detta är inte godtagbart då undervisningstid är tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under en lärares ledning. Det finns ett rikt utbud av kurser för individuellt val. I ett tillsynsbeslut den 2 juli 2004 (dnr 53-2003:1304) riktade Skolverket kritik mot Huddinge kommun avseende programstrukturer och studievägar vid Huddingegymnasiet. I samband med inspektionen av kommunen följer Skolverket upp vilka åtgärder kommunen vidtagit med anledning av kritiken. Vid inspektionen har framkommit att kommunen ser över de områden som kritiserades på samtliga gymnasieskolor. Skolorna erbjuder dock fortfarande ett antal lokala kurser, varav flera kan sägas svara mot sådana behov som tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan, vilket inte är godtagbart. I övriga delar av ärendet avslutas i särskild ordning. Vid tidpunkten för inspektionen var den valbara kursen idrott och hälsa B obligatorisk vid två gymnasieskolor, detta kommer dock att justeras till hösten 2005. Vuxenutbildning Kommunen kommer från hösten 2005 att anordna den grundläggande vuxenutbildningen i egen regi. De studerande har möjlighet att läsa samtliga ämnen. Sfi med inriktning mot studier anordnas av Utbildningsborgen, sfi med inriktning mot arbete och fortsatta studier anordnas av Infokomp. I avtalen avseende sfi anges antalet timmar. De studerande på Infokomp behöver ofta ca 1000 timmar. Den största delen av den gymnasiala vuxenutbildningen ges inom 20

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun komvux. Vissa yrkesutbildningar är dock upphandlade som elektronikutbildning hos Lernia och omvårdnadsprogrammet hos Lärgården. Kommunen erbjuder även en påbyggnadsutbildning till läkarsekreterare, som dock blir en KYutbildning från hösten 2005. Ansvaret för att informera de studerande om valbara kurser ligger på respektive anordnare. Det finns fyra lokala kurser som är aktuella och används, de ingår dock i kommunens totala översyn av lokala kurser. Sammanfattning Inspektionen visar att tillgången på verksamhet/utbildning generellt sett är god. Beträffande förskoleverksamheten bör barnens rätt till modersmålsstöd ses över. Det finns dock en del brister i verksamheten bl.a. gäller detta undervisning i svenska som andraspråk som inte anordnas för samtliga elever som är berättigade till detta vid ett antal grundskolor. Kommunen bör vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar föräldrarna med kostnader som kan strida mot skollagen. Undervisningen av hem- och konsumentkunskap liksom elevens val genomförs på en del grundskolor inte enligt författningarna. Lokala kurser erbjuds vars innehåll motsvaras av nationellt fastställda kursplaner. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolorna skall genomföra sitt uppdrag. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser exempelvis krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektionen bedömer att det på de besökta förskolorna är en stor variation på andelen förskollärare. På de flesta förskolorna är andelen förskollärare och barnskötare ca.50 procent, medan det på någon förskola är så lågt som ca 20 procent. I riket är andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i kommunal förskola ca 52 procent (år 2003). Vid intervjuer har framkommit att medelåldern bland förskollärare i kommunen är hög. Den framtida generationsväxlingen behöver därför förberedas. Vid fördelningen av personalförstärkningspengar prioriteras förskoleverksamheten. Inspektörerna ser det som angeläget att kommunen aktivt söker personal med pedagogisk högskoleutbildning till kommunala förskolor med låg andel personal med sådan utbildning. Inspektörerna bedömer att möjligheterna till kompetensutveckling som sker i form av handledning och kurser på de besökta förskolorna, är god. Den största andelen av personalen vid ett av de besökta fritidshemmen har fritidspedagogutbildning. Vid de två övriga är andelen pedagogiskt utbildad personal låg, trots försök till rekrytering. Skolorna anordnar dock särskild kompetensutveckling för personalen för att komma tillrätta med detta. I övrigt deltar fritidshemspersonalen oftast i skolornas gemensamma kompetensutveckling. 21

SKOLVERKET Tillgången till lokaler är sammantaget god, även om det på någon skola kan bli trångt om fler barn vill vara inomhus. Barn- och ungdomsutbildning Kommunen har en hög andel lärare med pedagogisk utbildning. Ett antal pedagoger följer den s.k. SÄL-utbildningen (särskild lärarutbildning). På en del skolor finns det dock önskemål om fler specialpedagoger. Grundskolorna har tillgång till kuratorer och psykologer genom stödteamen. Gymnasieskolorna har egna kuratorer. Kompetensutveckling genomförs på samtliga skolor. På några skolor har man gjort en analys av behovet med medel från Växtkraft Mål 3 (EU-projekt). Kommunen har ett samarbete med lärarhögskolan. Exempel på central kompetensutveckling är mentorsutbildning (särskild satsning på gymnasieskolan), processkartläggning av skolledare och arbetslagsutbildning. Tillgången på datorer är på en del skolor begränsad, därmed försvåras möjligheterna till användandet av datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Inspektörerna bedömer att kommunen bör se över hur skolornas IT-användning kan utvecklas. Tillgången till läromedel och utrustning i övrigt bedöms generellt sett som god. Inspektörerna bedömer sammantaget att tillgången till läromedel och utrustning är godtagbar. Lokaltillgången är sammantaget god, i vissa fall är lokalerna dock inte ändamålsenliga. En gymnasieskolas lokaler för gymnasiesärskolan bedöms inte vara fullt ut anpassade till funktionshindrade. En gymnasieskolas fläktsystem fungerar inte som det borde. Det går inte att utnyttja den garanterade undervisningstiden på grund av att man tvingas ta en paus för att vädra. Den hårt trafikerade Huddingevägen går endast några meter från skolbyggnaden varför det inte går att ha fönstren öppna och samtidigt bedriva undervisning. Samtliga gymnasieelever får sin i undervisning i idrott och hälsa i Huddingehallen som inte är dimensionerad för antalet elever. Hösten 2006 sker dock en avlastning då Sjödalsgymnasiet får en egen idrottshall. Nämnderna har från och med 2004 tagit beslut om nya principer för resursfördelning. Förskole- och grundskolenämnden fördelar resurser utöver en grundtilldelning, utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund, språkersättning i förskolan för barn med annat modersmål än svenska och i grundskolan svenska som andraspråk och modersmålsundervisning. Gymnasienämnden har medel avsatta för att fördelas till elever med otillräckliga förkunskaper och elever med särskilda behov. Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen har kommunen en hög andel lärare med pedagogisk utbildning, detta gäller även inom de upphandlade utbildningarna. Kompetensutveckling för lärarna inom komvux sker i första hand med övriga lärare på respektive gymnasieskola. Det finns även möjlighet för lärarna till kompetensutveckling avseende vuxenutbildning. Det är god tillgång till läromedel och annat liksom till bibliotek. Detta gäller även datorer, i synnerhet på Sågbäcksgymnasiet. 22

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sammanfattning Tillgången till resurser är i stort sett god. Exempel på förbättringsområden är dock att andelen personal med högskoleutbildning i förskoleverksamheten kan öka. Tillgången på datorer är på en del skolor begränsad, därmed försvåras möjligheterna till användandet av datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Huddinge kommun övergripande är av god kvalitet. Den pedagogiska verksamheten ligger i linje med de nationella bestämmelserna och målen för verksamheten/utbildningen. Huddinge kommun är en stor kommun med alla slags bostadsområden och elevgrupper. Kommunen erbjuder sina elever/studerande ett stort utbud av olika typer av utbildningar. Huvudmannen har skapat en god struktur för styrning och ledning och kvalitetsarbete och resultaten är i flera avseenden goda. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: Normer och värden - Elevernas värderingar och attityder bör utvecklas mot värdegrunden i författningarna. - Elevernas rätt till en trygg miljö bör stärkas på några skolor. - Elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll bör utökas. - Barns och föräldrars möjlighet till inflytande i förskoleverksamheten bör utvecklas. Kunskaper - Arbetet med att följa upp och synliggöra barnens utveckling och lärande bör förbättras i förskoleverksamheten. - Den systematiska uppföljningen av resultaten i samtliga ämnen bör förbättras. - Elevernas kännedom om kursplanemål och betygskriterier kan förbättras. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling så att de omfattar alla former av kränkande behandling, tydliggör det förebyggande arbetet, innehåller ett vuxen-elevperspektiv samt att vårdnadshavare kontaktas utan dröjsmål om kränkningar uppstår. - Integrationen av eleverna på IVIK (individuella programmet för invandrarungdomar) på Huddingegymnasiet behöver förbättras. Pedagogisk verksamhet och undervisning - Kommunövergripande diskussioner om kursplanemål och betygskriterier bör initieras. 23

SKOLVERKET - Skolornas rutiner bör ses över så att elever i behov av särskilt stöd får sina behov tillgodosedda i tillräcklig omfattning i alla ämnen och att åtgärder vidtas så att åtgärdsprogram upprättas för samtliga elever i behov av särskilt stöd - Kommunen bör se över sin organisation så att elever i behov av studiehandledning i modersmålet får sina behov tillgodosedda. - Utvecklingssamtalen behöver förbättras till sitt innehåll och omfatta alla ämnen. - En del skolor bör utveckla sitt arbete i fråga om främjandet av elevernas känsla av sammanhang och kontinuitet i sitt lärande. Styrning, ledning och kvalitetsarbete - På en del skolor tenderar lärarlagen till att bli en skola i skolan. Rektorernas pedagogiska ledarskap behöver därför utvecklas. - Rektorerna bör delta i elevvårdskonferenser i större omfattning. - Skolornas kvalitetsarbete bör förbättras och kvalitetsredovisningarna utvecklas så att de till fullo uppfyller de krav som förordningen ställer, dvs. avseende såväl kvalitativt innehåll som bedömning av måluppfyllelse och åtgärder för utveckling. - Kommunen bör se över delar av administrativa rutiner, bl.a. beslut om placering av elever i särskilda undervisningsgrupper och anpassad studiegång samt rutiner för återrapportering av delegationsbeslut. - Kommunen bör se över grundskolornas tillämpning av timplanen. - Kommunen bör vidta åtgärder för att säkerställa att beslut om mottagande i särskolan fortsättningsvis grundas på fullgoda beslutsunderlag. - Kommunen bör se över sina rutiner för återrapportering av delegationsbeslut. Tillgång till utbildning - Barn med annat modersmål än svensks bör erbjudas möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan. - Det finns brister i vissa timplaner som medför att särskolans elever riskerar att inte tillförsäkras den garanterade undervisningstiden de har rätt till. - Elevens val bör utvecklas så att eleverna ges ett allsidigt urval av ämnen. - Kommunen bör se över hur undervisningen i hem- och konsumentkunskap organiseras. - Kommunen bör se över vilka avgifter och kostnader som eventuellt förekommer för elevernas utbildning inom olika verksamheter så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning. 24

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Resurser - Andelen personal med högskoleutbildning på vissa förskolor bör öka. - Andelen personal med kompetens inom det specialpedagogiska området bör öka. - Användningen av IT i undervisningen behöver utvecklas. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. Kunskaper - Särskoleelever som är integrerade i grundskolan läser inte efter grundsärskolans timplan och kursplan (6 kap. 1 särskoleförordningen). Arbetsmiljö och delaktighet - Handlingsplan mot kränkande behandling saknas för sfi och för den grundläggande vuxenutbildningen (Läroplanen för det frivilliga skolväsendet avsnitt 2.6 Rektors ansvar). - Vid Huddingegymnasiet och Sjödalsgymnasiet genomförs inte klassråd i samtliga klasser (4 kap. 3 gymnasieförordningen). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen, ges inte stöd i den utsträckning de har rätt till vid Edboskolan, Hörningsnäs rektorsområde, Källbrinksskolan, Segeltorpsskolan, Skogåsskolan, Tomtbergaskolan, Vistaskolan och Vårby skolor (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Barn i behov av särskilt stöd för sin utveckling inom skolbarnsomsorgen vid Visättraskolan får inte sina behov tillgodosedda (2a kap. 3 skollagen). - Studiehandledning ges inte de elever som behöver det vid Hörningsnäs rektorsområde, Mörtviksskolan, Skogåsskolan, Solfagra rektorsområde, Tomtbergaskolan och Vårby skolor (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte i de ämnen där det behövs vid Balingsnässkolan, Källbrinksskolan, Mörtviksskolan, Skogåsskolan, Snättringeskolan Tomtbergaskolan och Vårby skolor (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Kvalitetsredovisning saknas för den obligatoriska särskolan (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång fattas inte alltid för skolpliktiga elever i kommunens förberedelseklasser (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Vid Vårby skolor saknas rutiner för beslut om placering i särskild undervisningsgrupp samt anpassad studiegång (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Vid Skogåsskolan får vissa elever betyg i ämnen de inte fått undervisning i (7 kap. 3 och 4 grundskoleförordningen). 25

SKOLVERKET - Vid Skogåsskolan får vissa elever betyg i ämnen de inte fått undervisning i (7 kap. 3 och 4 grundskoleförordningen). - Rektorn deltar inte i tillräcklig utsträckning i elevvårdskonferenser vid Skogåsskolan och Tomtbergaskolan (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om mottagande saknas för vissa elever i den obligatoriska särskolan (3 kap. 3-4 och 1 kap. 16 skollagen). - Beslut om mottagande i särskolan fattas av rektor trots att delegation saknas (6 kap. 33-38 kommunallagen och 3 kap. 4 skollagen). - Elever som är mottagna i särskolan, men får sin undervisning i en grundskoleklass, följer inte alltid de kursplaner som gäller för särskolan. Det saknas vid vissa skolor kännedom om att dessa elever skall få intyg, alternativt studieomdöme eller betyg, i enlighet med vad som anges i särskoleförordningen (6 kap. 1 och 7 kap. 2-7 särskoleförordningen). Tillgång till utbildning - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna vid Kungsklippeskolan, Kvarnbergsskolan, Källbrinksskolan, Solfagraskolan, Trångsundsskolan, Vistaskolan, Visättraskolan, Vårby skolor och särskolan (2 kap. 19 grundskoleförordningen och 2 kap. 7-8 särskoleförordningen). - Genomförandet av undervisningen i hem- och konsumentkunskap vid Annerstaskolan, Hörningsnäs rektorsområde, Mörtviksskolan, Skogåsskolan, Solfagra rektorsområde, Snättringeskolan och Visättraskolan sker inte i enlighet med författningarna (2 kap. 6 grundskoleförordningen och bilaga 3 skollagen). - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte för samtliga elever som är berättigade till detta vid Annerstaskolan, Kungsklippeskolan, Mörtviksskolan, Skogåsskolan, Snättringeskolan och Solfagra rektorsområde, och (2 kap. 15 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska erbjuds inte som språkval vid Solfagra rektorsområde (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Kommunen anordnar engelskspråkig undervisning i strid med bestämmelserna (2 kap. 8 grundskoleförordningen). - Lokala kurser erbjuds vars innehåll tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Eleverna vid Sågbäcksgymnasiet erbjuds inte till fullo lärarledd undervisning (1 kap. 2 gymnasieförordningen). 26

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Skolverket kommer att informera Arbetsmiljöverket som är tillsynsmyndighet för arbetsmiljön, om arbetsmiljösituationen vid Sågbäcksgymnasiet. Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Anna Kjellberg Marie-Hélène Ahnborg Per-Olof Artberg Lars-GöranBörjesson Mariette Dennholt Mona Engberg Jan Engstedt Gunnel Eriksson Tomas Johansson Jukka Kuusisto Anna Löfström Pia-Lotta Sahlström Lars Wallinder Stig Westlund Monica Åtting 27

Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola Utbildningsinspektion i Annerstaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1-9 och Huddinge tal- och språkskola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattan- 1

Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola SKOLVERKET de bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. Beskrivning av skolan/rektorsområdet Annerstaskolan Antal barn/elever Förskoleklass 35 Grundskola 577 Huddinge Tal- och språkskola Antal barn/elever Förskoleklass 4 Grundskola 23 Annerstaskolan i Flemingsberg ligger vackert inbäddad mellan små bergspartier och skogsdungar. Till läsåret 2003 stod den nya Annerstaskolan klar och består av Annerstaskolan och ett annex som är sammanbyggda med en ny del. Idrottshall och matsal ligger i centrumbyggnaden ca 200 m från skolan. Vid tillbyggnaden rustades även den yttre miljön upp. Annerstaskolan och har utvecklats från en årskurs 1 6 till en skola där utbildningen numera omfattar förskoleklass, årskurserna 1 9 och flera särskilda undervisningsgrupper där skolan tar emot elever från hela Huddinge kommun. I rapporten behandlas även Huddinge tal- och språkskola. Den tar emot förskole- och skolbarn med en försenad eller avvikande tal- och/eller språkutveckling. Skolan tar inte emot barn och elever som har språkstörningar orsakade av andra funktionshinder som nedsatt syn och hörsel, rörelsehinder, förståndshandikapp eller psykisk sjukdom. Huddinge tal- och språkskola har sin verksamhet i lokaler i Annerstaskolan. Skolan utgör en del av Annerstaskolan och de har en gemensam ansvarig rektor. Genomförandet av inspektionen i Annerstaskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Annerstaskolan och Huddinge tal- och språkskola har bestått av undervisningsrådet Gunnel Eriksson samt experten Lars-Göran Börjesson. Besök i Annerstaskolan inleddes inleddes tisdagen den 14 september och avslutades den 16 september. Besök i Huddinge tal- och språkskola gjordes torsdagen den 7 oktober 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Annerstaskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I de besökta skolorna genomfördes formella intervjuer med skolledningar, ett urval av elever, föräldrar och lärare. Inspektörerna besökte ett urval av klasser och lektioner. Under besöket fördes också samtal med Annerstaskolans elevråd och elevvårdande personal. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Ansvarstagande Eleverna på de besökta skolorna är öppna och lätta att få kontakt med. Alla är mycket hjälpsamma och tvekade t.ex. aldrig att visa inspektörerna vägen till lokaler eller lärare. Eleverna talar gärna om vad de tycker i olika frågor. De anser att deras åsikter är viktiga och säger också att de kan lyssna på andras. Eleverna menar att det är viktigt att kunna påverka sin miljö både utanför och inne i skolan. Under inspektionen framkom flera exempel på hur elever tar ansvar för det egna arbetet och för den gemensamma miljön. Som exempel nämns läxor, planering av det egna arbetet, att några elever är tränare i skolans idrottsförening samt att elever i årskurs 8 9 introducerar nya elever i årskurs 7. Eleverna vid Huddinge tal- och språkskola visar prov på ansvar genom att hjälpa de yngre barnen på rasterna, vara veckans meteorolog och klassvärd, hjälpa till med matserveringen och läsa sagor för yngre elever som de är faddrar för. Skolorna är påfallande rena från klotter och nedskräpning vilket tyder på att eleverna vårdar sin skola Inte på någon av skolorna har eleverna något stort reellt inflytande på vad man skall arbeta med eller vilka arbetssätt de skall använda i klassrummet. På lektioner är det vanligast att läraren har en planering som eleverna följer. Inflytandet är större då eleverna planerar eller arbetar med teman eller andra större projekt. I tal- och språkskolans arbetssätt ingår att till en viss del låta eleverna styra för 3

Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola SKOLVERKET att skapa ett bra lärande. Inspektörerna kan konstatera vid besök i klasser i båda skolorna att elevernas synpunkter tas emot med respekt, vilket också bekräftas vid samtal med eleverna. Inspektörerna bedömer ändå att alla elevers inflytande över undervisningen behöver utvecklas. Etiska förhållningssätt Eleverna på Annerstaskolan och Huddinge tal- och språkskola visar acceptans för olikheter, och de säger att man får vara olika utan att bli retad. Inga elever som inspektörerna pratat med accepterar kränkande behandling, och om sådant förekommer talar man direkt med lärarna. Lärare på Annerstaskolan framhåller särskilt elevernas stora förståelse för alla de olikheter som finns på skolan då eleverna kommer från många kulturer. Trygghet och lust att lära Elever som inspektörerna talat med säger att de är trygga i sin skola. Det bekräftas också av intervjuade föräldrar. Resultatet från Huddinge kommuns elevenkät våren 2004 visar också att flertalet elever är trygga på skolan och att det alltid finns någon vuxen att vända sig till. Vid inspektionstillfället hade tal- och språkskolan haft en del inbrott, något som gjort flera barn oroliga. Vid intervjuer säger eleverna att de har en stor lust att lära sig nytt. Lärarna vid Annerstaskolan menar att lusten att lära är särskilt stor i mottagnings- och förberedelseklasserna. Inspektörernas intryck är att det stämmer. Vid inspektörernas besök, särskilt i klasser för yngre elever, var elevernas entusiasm för arbetet stort. Elever på tal- och språkskolan säger att de har längtat hela sommaren efter att börja i skolan igen. Eleverna tycker att det är meningsfullt att lära sig nya saker och de förstår att det är viktigt med utbildning. Närvaron är hög, vilket enligt lärare är ett uttryck för att eleverna trivs i skolan och tycker att det är viktigt att vara där. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultat av arbetet med normer och värden är gott vid Annerstaskolan och Huddinge tal- och språkskola. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. På skolorna känner alla elever som inspektörerna talat med till kunskapsmål för ämnena. Lärarna säger att man alltid går igenom mål inför nya arbetsområden. Även föräldrarna är bekanta med målen och uppger att lärarna visat dessa både i samband med föräldramöten och vid utvecklingssamtal. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola Kunskaper relaterade till mål att sträva mot och att uppnå i skolår 5 och skolår 9 Resultaten från de nationella proven vid Annerstaskolan i årskurs 5 läsåret 2003 2004 visade att 44 procent av eleverna nådde målen i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. Andelen elever i årskurs 9 som nådde de nationella målen i samtliga tre ämnen var 25 procent. I ämnet svenska/svenska som andraspråk, var antalet godkända elever 30 procent. Resultatet kan tyckas vara lågt men då är samtliga elever i årskurs 9 inräknande, alltså även de som finns i mottagningsgrupper och resursgrupper. Vissa av dessa elever har varit i Sverige mindre än ett år. Inspektörernas bedömning är att Annerstaskolan har rutiner för att sammanställa och dokumentera hur elevernas kunskaper utvecklats i svenska, engelska och matematik genom skolåren. En sammanställning av resultat i övriga ämnen saknas, men lärare och föräldrar menar ändå att information om dessa ämnen ges vid utvecklingssamtalen. På Huddinge tal- och språkskola följer lärarna elevernas kunskapsutveckling mycket noggrant. Inga elever hade dock vid inspektionstillfället genomfört något nationellt prov. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas kännedom om målen är bra. Elevernas kunskapsresultat vid Annerstaskolan är oroväckande låga. Även om resultaten till vissa delar kan förklaras med att några av skolans elever är nyanlända i Sverige, är det angeläget att skolan vidtar nödvändiga åtgärder för att förbättra resultaten. Det är därför viktigt att skolan utvecklar rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, analysera resultaten samt vidta åtgärder för en högre måluppfyllelse. Skolverkets inspektörer bedömer att personalen vid Huddinge tal- och språkskola kan säkerställa att eleverna når godkända resultat i matematik och svenska. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Värdegrundsarbetet Vid Annerstaskolan bedrivs ett omfattande och väl genomtänkt arbete för att skapa bra relationer bland elever och personal. Arbetet startade hösten 1997 som ett projekt och fick namnet Mobbingförebyggande och relationsfrämjande arbete på Annerstaskolan. Då tog all personal på skolan ställning mot de negativa attityder som genomsyrade tillvaron för barn och ungdom. Enligt skolledningen bildar innehållet i det arbete som sker i projektet skolans värdegrund. 5

Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola SKOLVERKET Varje år genomförs ett eller flera omfattande teman för att förbättra integrationen mellan elever från olika kulturer samt att förebygga alla former av kränkande behandling. Alla teman omfattar elever, föräldrar, personal på skolan och organisationer utanför skolan. Som ett led i arbetet i samband med olika teman inbjuder skolan föräldrar till symposier. Föräldrar får utbildning och information som ett stöd för att kunna ta ett ökat ansvar för sina barns utveckling. Förutom föräldrar, engageras närpolis, representanter för kyrkan, organisationer, politiker m.fl. Annerstaskolan arbete för att skapa bra relationer mellan elever har blivit mycket uppmärksammat. Skolan har fått ett flertal priser, bl.a. Skolornas fredspris som delades ut våren 2004. Annerstaskolan har tydliga regler för hur arbetsmiljön för eleverna skall se ut. Elever har i olika omfattning varit med vid framtagandet av reglerna. I några klasser arbetar lärarna med att skapa förståelse för reglerna genom att låta elever rita bilder eller att koppla konflikter till dem. Skolverkets inspektörer kan under besöket på Annerstaskolan se hur medveten och kompetent personalen är i frågor kring normer och värden. Under samtal och observationer framgår det hur alla arbetar för att skapa en god utvecklingsmiljö för eleverna. Personal och elever syns ofta tillsammans även på raster och i skolan cafeteria möts både elever och personal. På Huddinge tal- och språkskola pratar lärarna ofta med eleverna om hur man skall vara mot varandra. Det är få elever och flera vuxna i varje klass och man kan direkt ta tag i konflikter ifall de uppstår. Eleverna har själva varit med och tagit fram de regler som gäller för hur man skall vara mot varandra. Annerstaskolan har en handlingsplan som tydligt beskriver vad som är mobbning och hur personal och elever skall agera när mobbning upptäcks. Arbetet mot mobbning utgår från Farstamodellen 1. Skolan har en antimobbningsgrupp som leds av en biträdande rektor. Föräldrar och elever är förtrogna och införstådda med handlingsplanen. Intervjuade föräldrar är imponerade av Annerstaskolans arbete för att förebygga mobbning. De framhåller särskilt personalens snabbhet att ta itu med mobbning i de fall som uppstår. Skolans handlingsplan, liksom antimobbningsgruppens arbete utgår från det snäva begreppet mobbning. I skolans uppdrag ingår att aktivt förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Trots att skolan bedriver ett medvetet förebyggande arbete mot kränkande behandling finns inte detta beskrivet i handlingsplanen. Av planen framkommer inte heller hur skolan avser att arbeta om en elev utsätts för kränkning av en vuxen eller tvärtom. 1 Farstamodellen bygger på att mobbing ska angripas direkt, och att det i första hand ska lösas inom skolan. Föräldrarna kontaktas bara vid svårare fall. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola Huddinge tal- och språkskola har hittills inte haft en egen plan för kränkande behandling utan kommer att arbeta efter Annerstaskolans plan. Inga elever på båda skolorna som inspektörerna talat med accepterar kränkande behandling. De säger att kränkningar förekommer, men att det inte är vanligt. Enligt en representant för ledningsgruppen förekommer kränkningar av elever från de vuxnas sida men i liten omfattning. Ledningsgruppen ser mycket allvarligt på denna form av kränkningar, och tar omedelbart itu med dem. Samverkan i skolmiljön Vid Annerstaskolan finns klassråd och elevråd. Eleverna i årskurs 7 9 får söka till elevrådet och blir uttagna genom intervjuer. De bildar en styrelse som mer i detalj behandlar förslag och frågor som kommer från elevrådsrepresentanterna i klasser med yngre elever. Medlemmarna i styrelsen har olika uppgifter, ett exempel är att vara idrottsansvarig i skolans idrottsförening och att skapa en trivsam arbetsmiljö och hålla skolans lokaler i fint skick. Elever deltar även i matråd och vid vissa tillfällen i lärarnas ämneskonferenser. Eleverna tycker att elevrådet är viktigt. De är dock inte helt nöjda med elevrådets arbete det senaste året då det enligt deras mening har blivit för lite gjort. De har inte känt att de varit tillräckligt delaktiga i viktiga frågor kring skolans verksamhet. Den biträdande rektor som är ansvarig för elevrådet säger att arbetet skall förbättras bl.a. genom att elevrådet delas i två delar, ett för elever i förskoleklass årskurs 6 och ett för årskurs 7 9. Vid tiden för inspektionen hade ny elevrådsstyrelse ännu inte valts. När det sker utses även elevskyddsombud. Samverkan med föräldrar på Annerstaskolan sker genom föräldramöten och utvecklingssamtal. Något föräldraråd eller föräldraförening finns inte. De föräldrar som inspektörerna pratat med säger att de har bra kontakt med skolans ledning och personal. Huddinge tal- och språkskola har börjat organisera inflytande för eleverna genom klassråd, men vid inspektionstillfället saknades elevråd. Skolans personal och föräldrar har nära kontakt genom personliga möten vid hämtning och lämning, vid föräldramöten och utvecklingssamtal Elevernas inflytande på Annerstaskolan över hur arbetet skall organiseras och vilket innehåll det skall ha är enligt inspektörerna begränsat. Vid samtal med elever och i observationer har framkommit att eleverna oftast arbetar efter lärarnas planering. Enligt lärare i de tidigare åren kopplar man ofta elevernas upplevelser till det kommande arbetet i klassen. Lärare i de senare åren menar även att eleverna i olika omfattning kan påverka innehållet på lektionerna genom att man gemensamt planerar ett arbetsområde eller tema. Eleverna säger att de inte har så stort inflytande på arbetet. Lärarna menar ändå att man utformar arbetet efter varje elevs behov och ofta tar hänsyn till deras idéer och synpunkter. 7

Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola SKOLVERKET Elevhälsa Personalen på Annerstaskolan arbetar medvetet med att stärka elevernas hälsa och att förebygga användandet av droger. I fyra av Annerstaskolans profiler har eleverna utökad tid för idrott, dans eller annan rörelse. Skolans elever deltar ofta i olika slags idrottsevenemang. Eleverna har stora framgångar på tävlingar, och skolan uppmärksammar det genom att publicera resultaten på hemsidan. Skolan har en idrottsförening för att ge många elever möjlighet att prova olika idrotter. Där vill inspektörerna, som tidigare nämnts, särskilt framhålla att äldre elever är instruktörer eller tränare för yngre elever och då blir förebilder som visar hur viktigt det är att röra på sig. Skolan har startat en dansgrupp för elever i årskurs 1 6, ett stort antal elever dansar varje vecka. Förutom idrottslektioner har flera klasser uteaktiviteter varje vecka Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att arbetet på Annerstaskolan för en god arbetsmiljö och delaktighet är av god kvalitet. Skolans arbete med att skapa goda relationer, motverka segregation och kränkande behandling kan mycket väl tjäna som inspiration för andra skolor. Handlingsplanen mot mobbning bör dock utvecklas till att omfatta alla former av kränkande behandling och även belysa perspektivet vuxen elev. Vidare bedömer inspektörerna att elevernas inflytande över det egna lärandet och det formella inflytandet i Annerstaskolan är begränsat och bör utvecklas. Skolans hälsobefrämjande arbete är av mycket god kvalitet. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll I årskurs 7 9 finns det lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna i alla ämnen utom slöjd och hem- och konsumentkunskap. Vid Annerstaskolan har förskoleklassen och årskurs 1 6 mål för ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska formulerade i den individuella utvecklingsplanen. I elevernas individuella utvecklingsplan finns även målen i kärnämnena mera konkret formulerade än i den lokala kursplanen. Lärarna säger att kursplanerna styr hur undervisningen planeras. Huddinge tal- och språkskola har ännu inga lokala kursplaner men planerar att arbeta efter Annerstaskolans. Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Annerstaskolan har i förskoleklass och årskurs 1-6 en organisation i tre strängar, vilket innebär att samma personal följer eleverna hela skoltiden t.o.m. årskurs 6. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola Årskurs 7 9 är organiserade i profilklasser. Profilerna har olika inriktningar: friidrott, fotboll, ishockey, it, kultur samt en profil med fördjupning i svenska, engelska och matematik. Skolan har även mottagningsklasser samt förberedelseklasser för elever från förskoleklass till årskurs 9. Mottagningsklasserna består av elever som endast varit Sverige en kortare tid. Så snart de bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska flyttas de till förberedelseklasser. Vid Annerstaskolan finns också fyra/fem kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper. Två grupper är för elever i förskoleklass och årskurs 1 3 respektive årskurs 4 6 med olika typer av diagnoser. För årskurs 7 9 finns två grupper, en för elever med inlärnings- och socioemotionell problematik och en samundervisningsgrupp med grundsärskole- och grundskoleelever. Huddinge tal- och språkskola har två förskolegrupper med barn 3-5 år, två grupper med förskoleklass och årskurs 1-2, en grupp årskurs 3-5 samt en grupp årskurs 6-9. I förskolegrupperna finns möjlighet till barnomsorg och för elever i grundskolan finns skolbarnsomsorg. Eleverna är organiserade i små grupper med en lärare och en fritidspedagog i varje grupp. Till grupperna är en talpedagog kopplad som tillsammans med personalen i gruppen bildar ett team. Skolan har också tillgång till logoped. Det finns en övergripande timplan för årskurs 1-9. Av den framgår att eleverna erbjuds en undervisningstid som motsvarar den i skollagen garanterade undervisningstiden. Enligt rektor följs elevernas undervisningstid upp noggrant. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd I Huddinge kommun finns fyra elevvårdsteam varav ett i Flemingsberg. Teamet består av en samordnare, specialpedagog, kurator/socialpedagog, och skolpsykolog. Denna grupp skall tillsammans med skolsköterska och skolläkare samverka med arbetslagen på skolan. Målet för arbetet är att verka så nära skolenheterna som möjligt. Enligt organisationsplanen skall ansvaret för att eleverna får den hjälp de behöver, finnas hos den personal som arbetar med eleverna dagligen och som har kompetens att möta elever i behov av stöd Annerstaskolans elevvårdsplan beskriver hur man arbetar för att skapa stöd för de elever som har svårigheter. Eleverna vid Annerstaskolan har genom sina kulturella bakgrunder olika typer av stödbehov. I första hand försöker lärarna lösa det inom sina klasser. Det kan bl.a. ske genom att lärarna utökat sin tid med eleverna. I de fall då eleverna behöver ytterligare stöd finns rutiner för hur elevvårdsarbetet planeras och genomförs. Biträdande rektor och specialpedagog gör tillsammans med personal i klassen en pedagogisk utredning och ett åtgärdsprogram upprättas i samarbete med föräldrar. I de fall detta inte är tillräckligt kopplar skolan in elevvårdsteamet. De olika åtgärderna dokumenteras och beslut tas av rektor. Flera av lärarna på skolan har utvecklat sin kompetens genom utbildning i specialpedagogik. Man har genomfört utbildning i Att möta föräldrar i svåra samtal. Lärarna får även handledning av en specialpedagog, och dessutom uppger lärarna att de får ett bra stöd i arbetslagen. Enligt inspektörerna har Annerstaskolan fungerande rutiner för arbetet med stöd till elever. 9

Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola SKOLVERKET Vid Huddinge tal- och språkskola har alla elever ett åtgärdsprogram och utvecklingsplan. Skolan samverkar med föräldrar när åtgärdsprogram skrivs (se Individanpassning, individuell studieplanering och stöd under Arbetssätt nedan). Arbetssätt Annerstaskolan har enligt sin arbetsplan ett arbetssätt som skall ge goda baskunskaper och skapa lust för lärande. Organisationen i profilklasser innebär att eleverna själva valt inriktning som utgår från deras intresse och starka sidor. De får möjlighet att arbeta med sitt specialintresse inom ramen för det vanliga skolarbetet. Detta sätt att arbeta ger, enligt skolledningen, ett ökat engagemang och skapar motivation i lärandet. Det bekräftas också av alla som inspektörerna pratat med. Elevernas olika bakgrunder kräver att lärarna möter eleverna där de är i sin utveckling. Lärarna säger vid intervjuer att man i sina lektioner försöker utgå från det som sker i nuet, att man bygger lärandet på vad eleverna upplever och möter i sin vardag. Vid observationer, särskilt i klasser för de tidigare åldrarna, mottagnings- och förberedelseklasserna, har inspektörerna noterat hur lärarna tar tillvara elevernas erfarenheter och intressen. Genom medel från regeringens s.k. storstadssatsning 2 har skolan utrustat tre itsalar som främst används av elever i it-profilklasser. Varje elev arbetar vid en dator kopplad till ett skolintranät och Internet. I salen finns även en fast monterad dataprojektor och en interaktiv whiteboard. Utrustningen gör det möjligt för eleverna att dels söka information genom fler kanaler än böcker och dels kan de på ett multimedialt sätt presentera sina kunskaper. Arbetssättet är enligt eleverna mycket inspirerande. För övriga elever i skolan finns tre stora och två mindre datasalar. En av skolans strängar arbetar efter en s.k. Bifrostinspirerad pedagogik. Den innebär att barnen arbetar med läsning, skrivning och forskning utifrån olika teman. Lärare och elever genomför flera olika projekt eller teman under ett läsår. Projekten pågår under flera veckor där alla eleverna på skolan arbetar på ett ämnesövergripande och problemlösande sätt. I projekten är, förutom skolans elever och lärare, olika organisationer inblandade. Projekten avslutas ofta med föreställningar där eleverna presenterar resultatet för föräldrar och andra intresserade. Enligt en informationsbroschyr utgår arbetet vid Huddinge tal- och språkskola från att ge eleverna bästa möjliga utveckling i tal, språk och kommunikation. Verksamheten skall präglas av tydlig vardag där språket står i centrum. Tyngdpunkten i undervisningen för de yngre eleverna läggs på svenska och matematik, övriga ämnen integreras i det arbetet. Eleverna i årskurs 7 9 följer Annerstaskolans kursplaner. Eleverna har undervisning och språklig träning dels i sin grupp, dels i en tillfällig mindre grupp eller enskilt. Enligt personalen bidrar skolans organisation på ett bra sätt till att man kan ge varje elev det han/hon 2 Regeringen storstadssatsning syftar bl.a. till att minska segregation i storstadsregioner. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola behöver. Pedagogerna säger att man använder alla arbetssätt som gör att eleven utvecklas på bästa sätt. Det kan vara att man använder mycket konkret och laborativt material i arbetet med eleverna. Stor vikt läggs vid en tydlig kommunikation som bilder, skrivet språk och kroppsspråk. Eleverna skall få möjlighet att använda sig av alla sina sinnen. Personalen betonar att arbetet måste vara flexibelt och det är ibland nödvändigt att hitta nya infallsvinklar för att ett lärande skall ske, och även elevernas egna idéer har ibland fått styra. Vid observationer under lektioner kunde Skolverkets inspektörer se att eleverna arbetade lugnt, utan stress och med mycket repetition av olika moment. Ett viktigt mål för verksamheten i Huddinge tal- och språkskola är att återföra eleverna till den vanliga skolan. Som ett led i en återföring har eleverna en del av sin undervisning tillsammans med klasser på Annerstaskolan. Vanligast är att det sker i ämnen som idrott, bild och musik. Personalen vid Huddinge tal- och språkskola säger att de har ett mycket bra samarbete med Annerstaskolans personal och planerar att utöka samverkan med lärare i andra ämnen där. När personalen bedömer att en elev är redo för att integreras i en vanlig klass startas en utslussning i samarbete med mottagande klass och föräldrar. Vid intervjuer med föräldrar framkom att de var angelägna om att deras barn skall få möjlighet till undervisning tillsammans med elever på Annerstaskolan för att på så sätt lättare kunna återföras till sin hemskola. Utvecklingssamtal Annerstaskolan och Huddinge tal- och språkskola genomför regelbundna utvecklingssamtal. Elever och föräldrar förbereder sig i flera fall genom att svara på olika enkäter. Lärarna går tillsammans med elev och förälder genom den individuella utvecklingsplanen för att stämma av hur elevens utveckling ser ut. Under samtalet kommer man överens om nya mål som skrivs ner. Elever och föräldrar upplever att utvecklingssamtalen har hög kvalitet och ger den information man vill ha. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Elevernas kunskapsutveckling i matematik, svenska och engelska följs genom förskoleklassen upp till och med årskurs 9. På Annerstaskolan kallar man det för kontrollstationer. I årskurs 2 används Skolverkets diagnostiska material, som följs av de nationella ämnesproven i årskurs 5. Inför årskurs 7 gör man utvärderingar av varje elev, och därefter följer diagnoser och betyg i årskurs 8 och 9 samt nationella prov. Lärarna rättar nationella prov tillsammans och man gör noggranna jämförelser mellan betyg och provresultat. Förutom diagnoser, prov och betyg följs eleverna kunskapsutveckling i deras utvecklingsplaner. I en del klasser är en portfolio kopplad till utvecklingsplanerna. Eleverna har då till sin portfolio valt ut exempel på arbeten som på ett särskilt sätt åskådliggör en kunskapsutveckling. Elever och föräldrar säger att betygen är rättvisa. Lärarna har informerat om betygskriterierna och eleverna menar att de vet på vilka grunder betygen sätts. På Huddinge tal- och språkskola utvärderar regelbundet personalen de åtgärder som anges i elevernas åtgärdsprogram. Lärarna använder ett flertal metoder för 11

Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola SKOLVERKET att kontrollera elevernas utveckling. I de tidigare årskurserna används läsutvecklingsschema LUS, samt Skolverkets diagnostiska material för elever i årskurs 2. Man gör fonemtest (ett test för att pröva konsonant- och vokalljud), utvärderar den oralmotoriska, fin- och grovmotoriska utvecklingen eller andra liknande test för att kontrollera läs- och skrivutvecklingen. Under innevarande verksamhetsår planerar man utveckla elevernas individuella utvecklingsplaner. Samverkan och öppenhet Annerstaskolan samarbetar med olika aktörer i det omgivande samhället (se rubriken Samverkan i skolmiljön i kap. 3). Skolans idrottsförening arbetar tillsammans med Huddinge AIS för att kunna erbjuda elever en meningsfull fritidssysselsättning. Samarbete sker även inom ramen för storstadssatsningen och skolan deltar också i ett EU-projekt EUDAP. Det innebär att den är en kontrollskola där eleverna i årskurs 7 tar ställning mot tobak, alkohol och andra droger. Skolverkets inspektörer kan notera att Annerstaskolan har en omfattande samverkan med organisationer, företag, politiker m.fl. Medvetenheten om att samverkan med det omgivande samhället har stor betydelse för elevernas utveckling, är hög hos ledning och personal. På Annerstaskolan har en av de biträdande rektorerna vidareutbildning till studie- och yrkesvägledare och ansvarar för att elever och föräldrar får information inför studie- och yrkesval samt för prao för elever i årskurs 8. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet vid Annerstaskolan för att nå kunskapsmålen och anpassa undervisningen efter elevers olika behov håller god kvalitet. Enligt inspektörerna finns det i Annerstaskolan fungerande rutiner för att utreda och åtgärda elevers behov av särskilt stöd. Huddinge tal- och språkskolas arbete för att nå målen och anpassa undervisningen efter elevers olika behov håller mycket god kvalitet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarfördelning, beslutsordning och kommunikation I Huddinge kommun fungerar förskole- och grundskolenämnden som en styrelse för den obligatoriska skolan. Det är barn- och utbildningsförvaltningen som genomför förskole- och grundskolenämndens mål i det dagliga arbetet. Till förvaltningen är kopplat olika stödfunktioner som t.ex. ekonomi, kvalitetssäkring m.m. Målen i kommunens verksamhetsplan är gemensamma för förskole- 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola och grundskoleenheten och sorterade under olika målområden/perspektiv, nöjda innevånare, effektiva processer, sund ekonomi och attraktiv arbetsgivare. Utifrån dessa målformuleringar har rektorerna på enheterna i uppdrag att ta fram arbetsplaner där åtagande, arbetssätt och uppföljning beskrivs. Rektors ansvar, befogenheter och funktion En rektor är huvudansvarig för verksamheten i Annerstaskolan. Tre biträdande rektorer har i sin tur ett resultatansvar för var sin del av skolan. De biträdande rektorerna skall stödja personalen i arbetslagen. Ledningen ger varje arbetslag stor pedagogisk frihet samt budget- och schemaansvar. Lärare menar att rektor och biträdande rektorer är väl förtrogna med verksamheten i sina respektive ansvarsområden. Varje månad är ansvarig rektor med på arbetslagsmöten. Lärarna säger också att rektor arbetar för att utveckla den pedagogiska verksamheten. Rektor är väl känd av elever och föräldrar Vid tiden för Skolverkets besök på Huddinge tal- och språkskola är chefen för det lokala stödteamet också verksamhetschef för skolan. Ansvaret kommer att överföras på rektor för Annerstaskolan. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Huddinge kommuns skolor utvärderas med hjälp av balanserade styrkort och enkäter riktas till elever och föräldrar där de tillfrågas om elevernas situation i skolan. Dessutom får all personal besvara en medarbetarenkät. Resultaten följs upp och analyseras av skolan och tillsammans med förslag på förbättringsområden presenteras de i en kvalitetsredovisning. Annerstaskolan har en arbetsplan som beskriver hur skolan skall arbeta för att nå målen. I skolans kvalitetsredovisning presenteras resultat, analyser och förslag på utvecklingsområden. Inför 2004/2005 har skolledningen givit varje arbetslag i uppdrag att skriva en verksamhetsplan där de på ett tydligt sätt beskriver hur man vill arbeta och följa de uppsatta målen. Målen skall vara tydliga och mätbara, samt väl förankrade i arbetslaget. I slutet av läsåret gör arbetslaget en utvärdering som sedan ligger till grund för nästa års verksamhetsplan. Skolledningen ser detta uppdrag som ett utvecklingsområde, och personalen har genomfört kompetensutveckling kring hur verksamhetsplaner skall tas fram. Huddinge tal- och språkskola har en arbetsplan men den utgår inte från förskole- och grundskolenämndens mål. Den beskriver snarare hur skolan skall nå de specifika mål som gäller för dess verksamhet. Verksamhetschefen säger att skolan kommer att utveckla arbetsplanen så att den följer nämndens mål. Någon formell utvärdering och kvalitetsredovisning har inte gjorts vilket inte är godtagbart. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning och ledningen av de båda skolorna är av god kvalitet. Kvalitetsarbetet på Annerstaskolan är bra, men behöver förbättras på Huddinge tal- och språkskola så att genomförda uppföljningar och utvärderingar ligger till grund för planering av verksamheten. 13

Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till verksamhet/utbildning och tillgång till särskilda utbildningsformer I Annerstaskolan erbjuds eleverna språkval i årskurs 7. Elevens val finns inte som ett schemalagt tillfälle i undervisningen. Enligt skolans timplan är tid för elevens val jämt fördelade i årskurs 3 9. I årskurs 7 9 ingår tiden för elevens val i elevernas olika profiler, vilket eleverna också känner till. I de tidigare åldrarna använder lärare tiden för elevens val på olika sätt. I en del klasser används tiden för ämnet svenska, matematik eller för olika hälsobefrämjande aktiviteter. Det framkommer att lärarna betraktar dessa aktiviteter som ett val eleven gör för att fördjupa sina kunskaper. Eleverna i de tidigare åldrarna menar däremot att de inte har något elevens val och vad Skolverkets inspektörer bedömer bör skolan tydliggöra elevernas val. Svenska som andraspråk ingår på Annerstaskolan som en del i den ordinarie svenskundervisningen för alla klasser utom förberedelseklasserna. Där läser eleverna svenska som andraspråk som ett eget ämne. Detta är inte i enlighet med bestämmelserna som anger att svenska som andraspråk är ett eget ämne med en egen kursplan och skall anordnas istället för undervisning i svenska. Modersmålsundervisning erbjuds elever från och med årskurs 3. Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte. Huddinge tal- och språkskola har inte elevens val som ett särskilt ämne. Som tidigare beskrivits så arbetar lärarna så att de olika ämnena integreras i hög grad. Detta arbetssätt ger eleverna flera tillfällen att fördjupa sig i olika ämnen. Skolan erbjuder undervisning i modersmål om någon förälder önskar det. Undervisning i hem- och konsumentkunskap sker först i årskurs 6 vilket inte är godtagbart. För samtliga kursplaneämnen finns mål som eleverna skall ha uppnått efter det femte skolåret. Om undervisning i hem- och konsumentkunskap inte erbjuds förrän i årskurs 6, får eleverna inte möjlighet att uppnå målen för årskurs 5. Skolan måste därför ändra sin organisation så att eleverna ges möjlighet att uppnå kursplanernas mål i alla ämnen. Båda skolorna är väl anpassade för elever med olika funktionshinder. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola Information om utbildning Skolorna använder flera olika sätt för att informera föräldrar om verksamheten. Annerstaskolan skickar hem månadsrapporter och provresultat för underskrift. Skolan har särskild telefontid och några gånger under året är det öppet hus. Flera lärare har kontakt med hemmen via e-post. På skolans hemsida finns även information om kursplaner, resultat från idrottstävlingar mm. Föräldrar på Huddinge tal- och språkskola menar att de får bra information om arbetet på skolan. I några klasser skriver läraren varje dag i en skoldagbok som sedan skickas hem till hemmen för underskrift. Intervjuade föräldrar betonar att man alltid känner sig välkommen att besöka skolorna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna på de besökta skolorna i allmänhet har god tillgång till utbildning. Detta gäller dock inte ämnet hem- och konsumentkunskap i de lägre årskurserna på Annerstaskolan och på Huddinge tal- och språkskola, vilket inte är godtagbart. På Annerstaskolan erbjuds inte studiehandledning på modersmålet och svenska som andraspråk till alla som har behov av det, vilket inte är godtagbart. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser Skolornas personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Både elever och föräldrar är mycket nöjda med den kompetens skolans personal har och det engagemang den visar i det dagliga arbetet. Skolan har en kompetensutvecklingsplan för personalen. Den har arbetats fram utifrån de resultat och analyser som gjordes när skolan genomförde ett EUprojekt, Växtkraft mål 3. Fokus i planerna ligger på skolans värdegrund och normer, utveckling och lärande, elevers ansvar och inflytande samt samverkan skola och hem. Intresset för fortbildning är högt. Ett flertal lärare genomför kurser av olika slag, särskilt inom specialpedagogik. Personalen på Huddinge tal- och språkskola erbjuds handledning av det lokala stödteamet Läromedel, pedagogisk materiel, utrustning och skolmåltider Eleverna vid skolorna har tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Inspektörerna vill särskilt lyfta fram den utrustning som finns för skolans it-profiler. Lokaler Lokalerna på båda skolorna är väl anpassade för den undervisning som bedrivs. Förutom klassrum finns väl tilltagna utrymmen som används av eleverna på 15

Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola SKOLVERKET raster men också för exempelvis grupparbeten. Skolans lokaler håller hög kvalitet och medverkar till trivsel och trygghet. Resursfördelning De resurser som tilldelas Annerstaskolan fördelas av rektor. Rektor avsätter medel till personal och till särskilda satsningar som exempelvis relations- eller hälsofrämjande arbete. Resurser ges till arbetslagen för läromedel som de själva tar ansvar för. Verksamhetsansvarig på Huddinge tal- och språkskola säger att man får de resurser man behöver. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans resurser, med avseende på personalens kompetens, lokaler, läromedel och annan utrustning, är goda. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Annerstaskolan och Huddinge taloch språkskola övergripande är av god kvalitet. Skolledning och personal arbetar ambitiöst för att skapa en god pedagogisk verksamhet. Inspektörerna vill särskilt framhålla Annerstaskolan arbete med värdegrundsfrågor och det hälsofrämjande arbetet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolorna bör utveckla rutiner för att systematiskt följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska och säkerställa att eleverna även utvecklas i riktning mot läroplanens mål och kursplanernas mål att sträva mot. - Annerstaskolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör revideras så att den omfattar skolans arbete för att förebygga och ingripa mot alla former av kränkande behandling. Programmet bör även innehålla en beskrivning av hur skolan avser att arbeta om en elev utsätts för kränkning av en vuxen eller tvärtom. - Annerstaskolan bör öka elevernas möjlighet att med stigande ålder och mognad ta ett allt större ansvar för sitt lärande. - Huddinge tal- och språkskolas kvalitetsarbete bör förbättras så att genomförda uppföljningar och utvärderingar ligger till grund för planering av verksamheten och att de förbättringsåtgärder som planeras utgår från en analys av skolans måluppfyllelse och resultat. - Annerstaskolan bör i de tidigare årskurserna tydliggöra vilka delar i undervisningen som utgörs av elevens val. 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Annerstaskolan samt Huddinge tal- och språkskola Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Genomförandet av undervisningen i hem- och konsumentkunskap vid Annerstaskolan förskoleklass årskurs 6 och Huddinge tal- och språkskola (2 kap. 6 grundskoleförordningen och bilaga 3 skollagen). - Studiehandledning på modersmålet ges inte de elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte för samtliga elever som är berättigade till detta (2 kap. 15 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Lars-Göran Börjesson Gunnel Eriksson 17

Balingsnässkolan Utbildningsinspektion i Balingsnässkolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Balingsnässkolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Balingsnässkolan Antal barn/elever Förskoleklass 52 Grundskola 416 Särskola 19 Utbildningen vid Balingsnässkolan omfattar förskoleklass och grundskolans årskurs 1 9, särskola samt fritidshem som är lokalmässigt integrerat i skolan. Inspektionen avser förskoleklass och grundskola. Vid inspektionen fanns ännu inga elever i årskurs 9. Balingsnässkolan är ny och invigdes i januari 2004. Eleverna kommer från flera olika skolor, bland annat gamla Balingsnässkolan och Tomtbergaskolan. Huvudbyggnaden är uppbyggd kring elva s.k. hemvister i två våningsplan samt innehåller specialsalar, hantverkshus, bibliotek samt matsal. I nära anslutning till skolan finns även en gymnastikhall. Flertalet elever bor i närområdet och cirka tio procent har skolskjuts. Skolans elever och pedagogiska personal är organiserad i åtta arbetsenheter: fyra arbetsenheter för förskoleklass och årskurs 1 3, en för årskurs 4 6, en för årskurs 7 8 samt en för särskolan årskurs 1 10. Utbildningen i förskoleklass och årskurs 1 3 bedrivs i åldersblandade grupper. I övriga årskurser bedrivs åldershomogen undervisning. Genom bland annat en kreativ miljö med rörelse, sång, musik, färg och jonglering som inslag vill skolan stimulera eleverna att använda båda hjärnhalvorna lika mycket. Skolans verksamhetsidé är att utbilda vad den kallar helhjärnade barn och elever. Utbildningen skall utgå från ett tvärvetenskapligt synsätt som bygger på hur de båda hjärnhalvorna lär sig på det mest optimala sättet. Genomförandet av inspektionen i Balingsnässkolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Balingsnässkolan har bestått av undervisningsråden Mariette Dennholt och Gunnel Eriksson. Besök i Balingsnässkolan genomfördes den 30 september och den 1 oktober 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Balingsnässkolan, dels den information som samlats in vid observationer, inter- 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Balingsnässkolan vjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Balingsnässkolan genomfördes formella intervjuer med rektorn, specialläraren, skolsköterskan, elevrådsrepresentanter samt ett urval av lärare, elever och föräldrar. Lektioner i ett flertal klasser besöktes och det fördes även informella samtal med andra elever och personal än den intervjuade. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Inflytande, delaktighet och ansvarstagande I Balingsnässkolans arbetsplan för år 2004/05 anges att delaktighet och att ge redskap för eget lärande är två av skolans fyra övergripande mål för verksamheten (se även område fem). I arbetsplanen har skolan därutöver angett åtaganden och ett av dessa är att eleverna skall uppleva att de kan påverka sin utbildning och arbetsmiljö. Skolan har påbörjat ett arbete för att lära eleverna vad demokrati är och inspektörernas noterar att elever i allmänhet ger uttryck för en medvetenhet kring betydelsen av att kunna påverka. I skolan finns samverkansorgan med eleverna i form av klassråd och elevråd, som nyligen startat sin verksamhet och som i stort uppges fungera enligt elever och personal. Inspektionen visar dock att eleverna anser att klassråden inte alltid fungerar i alla klasser. I vissa klasser hålls inte klassråd med regelbundenhet och i andra avhandlas ibland frågor som borde tas upp i andra sammanhang. Dessutom berättar elever i årskurs 7 8 att klassråd hålls på tider då elevens val är schemalagt, vilket medför att alla elever inte kan medverka. Skolan har två elevråd (se vidare område tre) och elevrådet för de äldre eleverna har nyligen börjat utforma sin verksamhet. Eleverna är överlag nöjda med arbetet hittills, men anser att det är av vikt att alla klasser representeras i elevrådet samt att rådens ansvar bör vidgas till att avse även frågor om elevernas utbildning vid skolan och inte bara vissa miljöfrågor och saker till skolgården. Inspektörernas bedömning är att arbetet i klassråd och elevråd bör ses över. Eleverna tränas i att ta ansvar för sin arbetsmiljö på olika sätt, exempelvis genom ansvarsområden i klassrummen och en årlig städning av skolgården. Dess- 3

Balingsnässkolan SKOLVERKET utom ansvarar årskurs 3 8 för olika områden i skolan: uteförrådet, pappersåtervinningen, matsalen, kafeterian och biblioteket. Vid inspektionsbesöket framkommer dock att de olika årskursernas ansvarsområden ännu inte är kända av alla elever. Inspektionen visar ändå att eleverna generellt tar ansvar för miljön. När det gäller elevernas ansvarstagande för det egna lärandet upplever intervjuade lärare att det över lag är bra, men att det finns en variation mellan eleverna. Lärarna upplever vidare att de äldre elevernas ansvarstagande har förbättrats. Inspektionen visar att skolan är på god väg när det gäller elevernas inflytande över undervisningen med hänsyn till den korta tid skolan varit i gång. Eleverna ges i olika grad och omfattning möjlighet att påverka undervisningens utformning, t.ex. genom egen planering, inom eget arbete och teman samt i slöjdarbetet. Några elever beskriver även en skillnad jämfört med tidigare och upplever att de numera får vara med och påverka sitt eget lärande i större utsträckning. Men det finns också några elever som upplever att de inte har något större inflytande. Inspektörerna bedömer att elevinflytande över det egna lärandet finns på skolan, men att det kan utvecklas vidare samt att skolan bör öka elevernas medvetenhet om sin delaktighet då detta varierar. Etiska förhållningssätt och trygghet Nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling är ett annat av Balingsnässkolans övergripande mål för verksamheten. Skolan har genomfört elevenkäter och skolgårdsenkäter för rastvärdar, men vid inspektionsbesöket fanns dock inga sammanställningar av mätresultaten. Inspektionen visar att eleverna i allmänhet är trygga och trivs på skolan. Eleverna uppger att de visar respekt för varandra och tar avstånd från kränkande behandling. Mobbning och annan kränkande behandling är inte vanligt förekommande på skolan enligt de intervjuade grupperna. Det framkom dock att enstaka allvarliga incidenter har förekommit och att det finns några elever som är utsatta för mobbning. Rektorn och personalen uppger att det kan finnas förklaringar i att mycket händer när många barn möts i en ny skola och att det tar tid innan man tillsammans formar normer och värderingar. Enligt samtliga intervjuade grupper tar dock skolan snabbt itu med uppkomna konflikter eller andra problem. Flertalet elever uppger att det alltid finns någon vuxen att vända sig till vid behov. Några upplever dock att det finns enstaka vuxna som inte bryr sig när man ber om hjälp. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av skolans arbete med normer och värden är av förhållandevis god kvalitet, men att det kan utvecklas vidare med avseende på elevernas inflytande på undervisningen. Det finns anledning för skolan att förbättra arbetet i klassråd och elevråd för att utveckla detta utifrån alla elevers rätt att lära sig de demokratiska principerna. Inspektionen visar att eleverna i allmänhet är trygga och trivs på skolan, men att arbetet med att skapa en god miljö för utveckling och lärande samt för att se över alla elevers trygghet på skolan kan förbättras. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Balingsnässkolan 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål att sträva mot När det gäller kunskaper är läroplanens mål att sträva mot mångfacetterande och skall, bland annat, ge en grund för fortsatt utbildning. I läroplanen anges vidare att, för att eleverna skall ha möjlighet att ta ansvar för sina studier krävs att skolan delger eleverna målen för utbildningen. I skolan pågår ett arbete med bearbetning av de nationella kursplanerna. Skolans elever har varierande kunskaper om målen för utbildningen. Elever i årskurs 6 8 känner till målen genom att lärarna har presenterat de nationella kursplanerna och betygskriterierna eller presenterat målen inom olika ämnen, arbetsområden och teman. Flertalet av de yngre eleverna saknar dock kännedom om målen för utbildningen. Några yngre elever känner till vad de skall kunna eller lära sig inom vissa ämnen. Inspektionen visar att eleverna i Balingsnässkolan får prova olika arbetssätt, vilket skapar tillfällen för eleverna att utveckla sitt eget lärande. Eleverna uppger att de kan arbeta både enskilt och tillsammans med andra. Inspektörerna bedömer att resultatet av rektorsområdets arbete mot läroplanens mål att sträva mot kan förbättras, genom att stärka elevernas kännedom om målen generellt på skolan. Kunskaper relaterade till mål att uppnå i årskurs 5, 9 Inspektionen visar att Balingsnässkolans elever ges olika möjligheter att visa sitt lärande, bland annat genom muntliga och skriftliga redovisningar, skriftliga läxförhör eller prov. Skolan följer även elevernas kunskapsutveckling i svenska och matematik genom läsförståelsetest, matematiktest och diagnoser. Av skolans redovisning av resultaten i de nationella ämnesproven för årskurs 5 våren 2004 framgår att en stor andel av eleverna nått goda resultat. 89 procent av eleverna nådde målen i samtliga tre ämnen. I svenska uppnådde 98 procent av eleverna målen, i engelska 93 procent och i matematik 96 procent. Särskilt stöd ges och åtgärdsprogram upprättas för de elever som inte uppnår målen. Vid tidpunkten för inspektionen fanns ännu inga elever i årskurs 9. När det gäller elevernas kunskapsresultat i övriga ämnen saknar skolan en övergripande samlad bild. Dokumentation handhas av varje enskild lärare och sker på olika sätt. Inspektörernas bedömning är att skolan bör se över och utveckla ett övergripande och mer enhetligt system för uppföljning och dokumentation av kunskapsutvecklingen hos eleverna. 5

Balingsnässkolan SKOLVERKET Eleverna uppger att de är nöjda med sin utbildning, tycker att det är roligt i skolan och att de lär sig mycket. Inspektörerna noterade vid besöket att elever i allmänhet visar stor lust att lära och är engagerade i sin undervisning, särskilt var detta märkbart hos många yngre elever. Inspektörernas bedömning är att elevernas kunskaper är goda när det gäller resultatet på de nationella ämnesproven. Sammanfattningsvis visar inspektionen att eleverna nått goda resultat vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 år 2004. Resultaten i de övriga ämnena för eleverna är inte kända och skolan bör arbeta fram rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen mot målen. Skolan bör även arbeta med att tydligare delge och diskutera målen för utbildningen med eleverna. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön Inspektionen visar att skolan har börjat arbeta medvetet för att ge eleverna ansvar och inflytande, genom bland annat klassråden och elevråden. Eleverna upplever att dessa i stort fungerar bra och att de lär sig rutinerna för det formella demokratiska arbetet. Skolan har två elevråd gemensamt för elever i grundskolan och särskolan, ett för förskoleklass till och med årskurs 3 samt ett för årskurs 4 10. Elevråden håller på att forma sin verksamhet. Eleverna har dock synpunkter om förbättring och utveckling av rådens verksamhet och innehåll, vilket framgår under område ett. Inspektionen visar att man på olika sätt arbetar för att eleverna skall tränas i att ta ansvar för sin arbetsmiljö, se även område ett. Förutom olika årskursers ansvarsområden i skolan och ansvarsområdena i klasserna, finns kamratstödjare och ett faddersystem bland de yngre eleverna på skolan, vilket är mycket uppskattat av elever och föräldrar. I läroplanen anges att eleverna skall få ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande skall öka med stigande ålder och mognad. Inspektionen visar också att eleverna i stor utsträckning även ges möjlighet till detta och att skolan sedan starten kommit en bra bit på väg (se även område ett). Inspektörerna bedömer dock att elevernas reella inflytande över undervisningen kan utvecklas vidare och att skolan i detta arbete bör diskutera hur eleverna kan göras mer medvetna om sitt inflytande. Skolans formella samverkan med föräldrarna har nyligen påbörjats. Samverkan sker genom ett föräldraråd, med två representanter från respektive enhet. I skolans informationsbroschyr framgår att föräldrarådets prioriterade områden för 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Balingsnässkolan hösten är bibliotekets uppbyggnad, elevsamverkan och skolans traditioner. Ett annat samverkansorgan är teamet Föräldrar mot mobbning, FMM, som är tänkt att vara ett stödforum för skolan i arbetet mot kränkande behandling. Arbetet mot kränkande behandling Balingsnässkolan lägger stor vikt vid arbetet för att motverka kränkande behandling. Ett av skolan prioriterade mål är nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling och enligt arbetsplanen skall detta ske bland annat genom kompissamtal, massage, kamratstödjare samt kill- och tjejgrupper. Inspektionen visar att detta arbete i stor utsträckning också har påbörjats på skolan. I klasserna förs värdegrundsdiskussioner med eleverna och i förskoleklassen och årskurs 1 3 har man kompissamtal, fadderverksamhet samt massage. Under hösten har ett arbete med Friends introducerats, en metodik som innebär att elever väljs ut för att stötta och hjälpa sina kamrater. Elever i årskurs 3 är kamratstödjare för barn i förskoleklass samt årskurs 1 3, och fr.o.m. årskurs 4 väljs fyra elever från varje årskurs till detta uppdrag. Kamratstödjarna har ännu inte fått någon utbildning, vilket dock enligt rektor skall ordnas. Yngre elever säger att de vänder sig till kamratstödjare, och kamratstödjare uppger att de rycker in för att hjälpa och trösta ensamma eller ledsna kamrater. Skolans värdegrund kommer att presenteras i en kommande folder, Balingsnässkolans trivselstrategi regler och förhållningssätt. I framtagandet av de gemensamma reglerna har skolans personal varit delaktig och elevrådet har getts möjlighet att lämna synpunkter. I varje klass finns även ordnings- och trivselregler som har utarbetats tillsammans med eleverna. Inspektörerna bedömer att skolan har kommit igång med ett gott förebyggande arbete mot kränkande behandling och att eleverna är delaktiga i detta arbete. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram mot kränkande behandling. På Balingsnässkolan finns Teamet mot mobbning, TMM, i vilket några ur personalgruppen ingår i. Skolan har vidare utarbetat TMM, ett arbetsmaterial mot mobbning och kränkande beteenden. Dokumentet, som finns i skolans informationsbroschyr, innehåller en definition av mobbning samt beskriver skolans förebyggande och åtgärdande arbete. Föräldrarna har genom FMM getts möjlighet att lämna synpunkter på planen. Planen saknar dock en definition av kränkande behandling samt beskrivning av vad som sker om en vuxen kränker en elev. En gång per månad samlas hela skolan till ett stormöte, varvid rektorn informerar om angelägna frågor och elever ges möjlighet att framträda. I detta sammanhang har TMM, kamratstödjarna och deras arbete presenterats. Flertalet elever känner också till skolans handlingsprogram, TMM och vet vart de skall vända sig. Skolhälsovård och elevhälsa Balingsnässkolan erbjuder skolhälsovård i enlighet med skollagens krav. Skolan avser att bedriva ett aktivt hälsoarbete och erbjuda eleverna dagliga fysiska aktiviteter. För närvarande erbjuds utomhusaktiviteter för eleverna och eleverna skall dagligen promenera en motionsslinga i skogen. 7

Balingsnässkolan SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete med arbetsmiljö och delaktighet är bra. Inspektörerna vill framhålla skolans påbörjade arbete för att förebygga kränkande behandling och att skolan arbetar för ett ökat elevinflytande på undervisningen. Arbetet kan dock utvecklas vidare på skolan när det gäller alla elevers inflytande och skolan bör se över handlingsprogrammet mot mobbning och kränkande behandling. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll På Balingsnässkolan pågår i arbetsenheterna ett arbete med att bearbeta de nationella kursplanerna och betygskriterierna. Eleverna deltar dock inte i detta arbete. Tills vidare använder skolan de nationella och till viss del en annan skolas bearbetningar av betygskriterier. Inspektionen visar att äldre elever känner till målen för utbildningen genom att lärarna har presenterat de nationella kursplanerna eller presenterat målen inom olika arbetsområden. Flertalet yngre elever saknar dock kännedom om målen. Några av de yngre eleverna beskriver dock att de känner till vad de skall kunna eller skall lära sig inom vissa ämnen, se även område två. På skolan pågår ett arbete med att utforma målen för verksamheten utifrån ett tvärvetenskapligt synsätt som bygger på den senaste hjärnforskningen om hur våra två hjärnhalvor lär sig på ett optimalt sätt. Skolans vision är att utbilda helhjärnade barn och elever. Organisering av undervisningen och tidsanvändning Som tidigare nämnts bedrivs utbildningen i förskoleklass och årskurs 1 3 i åldersintegrerade grupper, vilket möjliggörs på ett bra sätt genom flexibla lösningar i lokalerna. I övriga årskurser bedrivs åldershomogen undervisning. Vid inspektionstillfället fick inspektörerna se exempel på varierande arbetssätt för eleverna bland annat inom ramen för teman, undervisning i större och mindre grupper, enskilt arbete och undervisning i klassrum. Inspektörerna erfor att flexibiliteten i undervisningen synes vara mer utvecklad i de lägre åldrarna. Inspektörernas bedömning är också att samverkan mellan förskoleklass och skola är god. Vid inspektionsbesöket tog några elever upp frågan om det är nödvändigt att ha raster om endast fem minuter, vilka upplevs som meningslösa och stressande. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Balingsnässkolan Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Som tidigare nämnts, under område två, har Balingsnässkolan olika sätt att följa upp och bedöma elevernas kunskapsutveckling. Alla elever har en mentor, och i årskurs 7 8 har eleverna en utvecklingsmapp som mentorn ansvarar för. I den kan man följa kunskapsutvecklingen i samtliga ämnen. Inspektionen visar dock att lärarna över lag använder olika varianter av dokumentation, exempelvis portfolio, individuella utvecklingsplaner, andra utvecklingsplaner och program, som dessutom i sig används på lite olika sätt. Innehållet varierar också när det gäller omfattningen av ämnen, allt ifrån alla ämnen till ett fåtal. Inspektörerna bedömer att det finns anledning för skolan att se över och renodla begrepp, innehåll och användning av dokumentationen. Balingsnässkolan har skriftliga rutiner för elevvårdsärenden, ett s.k. flödesschema. I skolan finns en specialpedagog som främst arbetar med förskoleklass och årskurs 1 3. Skolan befinner sig i en inledningsfas för att identifiera elevers stödbehov. Inspektionen visar att rutiner fungerar när det gäller elever till och med årskurs 3 samt att dessa elever också erhåller stöd. Skolan behöver dock tydligare rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd i årskurs 4 8. Vid intervjuer med föräldrar till äldre elever framförs kritik mot både skolans och kommunen sätt att hantera och tillgodose elevers stödbehov. Inspektörerna bedömer att det är osäkert om stöd ges i tillräcklig omfattning för elever i årskurs 4 8 samt att skolan bör se över elevernas behov av stöd i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Skolan upprättar åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Inspektionen visar emellertid att det på skolan finns elever som ännu inte har något åtgärdsprogram och att det i vissa klasser inte har upprättats åtgärdsprogram för några berörda elever, vilket inte uppfyller författningarnas krav. Vidare gäller det som ovan nämnts om behovet av att se över dokumentationen på skolan, även åtgärdsprogrammens syfte och funktion. Rektorn och personalen har synpunkter på brister i kommunens organisation av elevstödet och efterfrågar ett stöd som är närmare knutet till skolan, exempelvis en kurator. Personalen har även synpunkter om osäkerheten i fråga om vem som fattar beslut, exempelvis avseende placering i särskild undervisningsgrupp. Vägledning och utvecklingssamtal Inspektionen visar att elever och föräldrar uppskattar utvecklingssamtalen vid skolan och tycker att de får bra information. Eleverna förbereder samtalet genom att skriftligt svara på ett antal frågor hemma. Vid samtalet ges information om elevens både sociala och kunskapsmässiga utveckling. Inspektörerna bedömer att utvecklingssamtalen fungerar bra på skolan. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning I Balingsnässkolan har alla elever en skoldagbok, som är tänkt att användas som planeringskalender och utvärdering av lärandet. Skoldagboken fungerar dessutom som en kontaktlänk mellan hem och skola. Skolan har, vilket tidigare nämnts, påbörjat ett arbete med individuella utvecklingsplaner och portfolio för eleverna, vilka dock skall utvecklas vidare. I portfolion skall det egna arbetet utvärderas och inspektörerna såg där även exempel på att eleverna reflekterar över det: Detta dokument förtjänar inträde i min portfolio för att. Inspektionen visar dock att skolans elever har kommit olika långt med användandet av 9

Balingsnässkolan SKOLVERKET skoldagboken. I vissa klasser skriver eleverna in veckoplanering samt utvärderar hur veckan varit och hur skolarbetet gått. Andra klasser använder den inte i någon större utsträckning. Elever i årskurs 6 8 har schemalagd utvärdering en gång per vecka. Därutöver görs utvärderingar i vissa ämnen efter olika arbetsområden eller terminsvis. Inspektörerna bedömer dock att man på skolan bör diskutera hur man tillsammans med eleverna utvärderar undervisningen och även göra det även utifrån en kvalitativ aspekt, eftersom utvärderingen nu i hög grad styrs av den enskilde läraren. Vid inspektionen hade inte några elever vid skolan ännu erhållit betyg. Bedömnings- och betygsdiskussioner sker för närvarande främst genom spontana initiativ lärare emellan, men övergripande diskussioner förs även i arbetslagen i arbetet med framtagandet av kursplaner och betygskriterier. Betygsdiskussioner förs inte med lärare från andra skolor. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över och arbeta fram rutiner för att säkerställa betygens likvärdighet. Samverkan och öppenhet Skolan håller på att bygga upp en samverkan med föreningsliv, idrottsföreningar, arbetsliv och myndigheter. Redan nu samverkar man med några idrottsföreningar och myndigheter. Enligt rektorn kommer eleverna i årskurs 8 och 9 att ha prao, praktisk arbetslivsorientering. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans pedagogiska verksamhet i flera avseenden är bra, t.ex. gäller detta undervisningen i förskoleklass och årskurs 1 3 samt identifiering av stödbehov för dessa elever och utvärderingen av lärandet för äldre elever. Något som skolan dock generellt behöver förbättra är att se över sin dokumentation om elevernas kunskapsutveckling, fortsätta utveckla arbetet med utvärdering av undervisningen och bedömning av elevernas kunskapsutveckling. För att säkerställa alla elevers rätt till stöd bör skolan se över sina rutiner för att identifiera elevers stödbehov och omfattningen av stödet i alla ämnen. Rutinerna för åtgärdsprogram måste åtgärdas så att sådana upprättas för alla elever som är i behov av särskilt stöd. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation Kommunfullmäktige i Huddinge kommun har fastställt sex utvecklingsområden, perspektiv, för samtliga nämnder. Inom dessa har kommunstyrelsen gjort prioriteringar som gäller för förskole- och grundskolenämnden. I nämndens verksamhetsplan för innevarande år har nämndens mål samlats i fyra målområden: Nöjda invånare barn och elever, Effektiva processer, Sund ekonomi och 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Balingsnässkolan Attraktiv arbetsgivare. För vart och ett av dessa områden finns ett antal mål fastslagna av nämnden. Vid inspektionsbesöket på Balingsnässkolan pågick fortfarande arbetet med att ta fram en gemensam arbetsplan. Skolan har senare upprättat en arbetsplan för 2004/05. Planen följer kommunens mall och skolan har formulerat åtaganden utifrån nämndens mål samt angett arbetssätt och hur uppföljning skall ske. Arbetsplanen har utarbetats under medverkan av personalen och har varit på remiss hos föräldrarådet och elevrådet för de äldre eleverna. I arbetsplanen anges följande fyra övergripande mål för verksamheten: Ge redskap för eget lärande, nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling, alla elever skall uppnå kursplanens mål samt delaktighet. Rektorn upplever att samarbetet med förvaltningen och rektorsgruppen fungerar bra, däremot finns en viss otydlighet i fråga om ansvarsfördelning och beslutsvägar. Vid möten med förvaltningen diskuteras främst personal-, budgetoch administrativa frågor, och det finns inte mycket utrymme för pedagogiska diskussioner. Rektors ansvar, befogenheter och funktion Balingsnässkolans ledningsgrupp består av rektorn och en biträdande rektor med ansvar för olika delar av verksamheten. Skolan är organiserad i olika arbetsenheter. Rektorn arbetar för att personalen skall känna sig delaktig och i skolan finns olika arbetsgrupper som har i uppdrag att föra skolans utveckling framåt. All personal har fått välja vilken grupp de önskar tillhöra, t.ex. teamet mot mobbning, skolutvecklingsgruppen, elevrådsgruppen och jour/miljögruppen. Intervjuade lärare anser att ansvarfördelningen på skolan är tydlig och väl fungerande, att de har stor delaktighet och frihet under ansvar samt att rektorn är förtrogen med verksamheterna och tar ansvaret för den pedagogiska utvecklingen. Inspektionen visar även när det gäller den pedagogiska ledningen att rektorn leder detta genom att ha god kännedom och förankring bland annat genom grupperna, är inspiratör och leder arbetet med elevvårdsarbetet. Inspektörerna bedömer dock att den pedagogiska ledningen kan utvecklas för att förstärka ett gemensamt synsätt på skolan, t.ex. vad gäller skolans dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Skolans kvalitetsarbete var vid inspektionsbesöket fortfarande under utveckling. Som ovan nämnts har skolan i arbetsplanen beskrivit hur kommande uppföljningar och utvärderingar av verksamheterna skall genomförs. Inspektörerna bedömer att det nu visserligen finns planering och rutiner för uppföljning och utvärdering, men kan inte bedöma om detta kommer att leda till skolutveckling, eftersom skolan är nystartad och ännu inte kommit så långt i processen. Rättssäkerhetsfrågor Omfattningen av undervisningstiden, för elever som hela sin grundskoletid går i Balingsnässkolan, ligger något över den i skollagen garanterade tiden om 6 665 undervisningstimmar. Rektorn har ännu inte stämt av tiden med de olika skolor som eleverna kommer ifrån och kan därför inte garantera att de elever som 11

Balingsnässkolan SKOLVERKET kommer från andra skolor totalt sett erbjuds den garanterade undervisningstiden. Inspektörerna bedömer att skolan måste utveckla rutinerna för att säkerställa att alla elever erbjuds minst den garanterade undervisningstiden. Inspektionen visar vidare att rektorn inte återrapporterar samtliga beslut till ansvarig politisk nämnd vilket bör förbättras. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete med styrning, ledning och kvalitetsarbete i flera avseenden är bra. Skolledningen är fungerande och arbetar med skolutveckling. Rektorns pedagogiska ledning bör dock utvecklas för att förstärka ett gemensamt synsätt på skolan och se över den garanterade undervisningstiden för alla elever samt se över rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut till nämnden. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till verksamhet/utbildning Inspektionen visar att elevens val erbjuds för elever i årskurs 4 8 i enlighet med gällande bestämmelser. Som språkval erbjuds eleverna spanska, franska och tyska från årskurs 6. Eleverna ges möjlighet att prova på de olika språken i perioder om tre månader innan de gör sina val. Det ges även möjlighet till undervisning i engelska eller svenska inom ramen för språkval. Modersmålsundervisning erbjuds enligt den modell som tillämpas i Huddinge kommun. Ett fåtal elever är berättigade och samtliga deltar också i modersmålsundervisning. Vid inspektionsbesöket fanns inga elever i behov av svenska som andraspråk eller studiehandledning på modersmålet. I skolan finns enligt rektorn några elever med funktionshinder, som bedöms ha likvärdig tillgång till utbildning och omsorg jämfört med övriga elever. Information om utbildning Inspektionen visar att föräldrarna i allmänhet är nöjda med skolans information. Informationen ges på olika sätt, exempelvis genom veckobrev, föräldramöten, stormöten med hela skolan, utvecklingssamtal, skolans informationsbroschyr samt rektorns informationsbrev till hemmen. Alla elever har även en skoldagbok i vilken det ges möjlighet för information om tider och läxor samt reflektioner av elev och lärare kring elevens arbete. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Balingsnässkolan Inspektionen visar dock att eleverna vid skolan ännu inte har tillgång till en studie- och yrkesvägledare, vilket inspektörerna bedömer som angeläget för skolan att se över. Inspektörerna vill peka på läroplanens skrivning i avsnittet Rektors ansvar. Där anges att rektor har ett särskilt ansvar för att den studieoch yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans tillgång till utbildning är god. Skolan bör dock ombesörja behovet av studie- och yrkesvägledare för eleverna. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser för samtliga skolformer, personalens kompetens och kompetensutveckling Inspektionen visar att samtliga lärare vid Balingsnässkolan har en utbildning avsedd för den undervisning som i huvudsak bedrivs. Av dessa är 32 procent män. Läsåret 2003/04 var lärartätheten 7 lärartjänster/100 elever enligt skolans uppgifter. Specialpedagogisk kompetens för årskurs 4 8 samt studie- och yrkesvägledare saknas dock, vilket inspektörerna bedömer som angeläget för skolan att se över. Personalen är mycket nöjd med den kompetensutveckling som hittills erhållits, men det finns önskemål om kompetensutvecklingsplaner på enskild nivå inför framtiden. Vid inspektionen framkommer att föräldrarna och eleverna över lag är nöjda med lärarna. Läromedel, pedagogiska materiel och utrustning Inspektionen visar att läromedel och annat pedagogiskt material är bra och anpassat till de krav en tidsenlig utbildning kräver. Skolan har under det senaste året införskaffat det som behövs. Skolans egna bibliotek är under uppbyggnad och skolan använder sig av närliggande kommunala bibliotek tills vidare. Eleverna har tillgång till datorer som används i undervisningen. Lokaler Balingsnässkolans lokaler är ljusa, fina och ändamålsenliga. Huvudbyggnaden, som består av sex förenade huskroppar, är uppbyggd kring elva hemvister i två våningsplan med flexibelt inredda rum som genom skjutdörrar kan avdelas i mindre enheter. I skolan finns hantverkssalar och olika specialsalar. 13

Balingsnässkolan SKOLVERKET Vid inspektionsbesöket uppger elever att det ibland saknas sittplatser i matsalen, vilket även tagits upp i klassråd och elevråd. Inspektörerna bedömer att skolan behöver se över detta, särskilt mot bakgrund av att elevantalet kommer att öka i takt med att skolan blir fullt utbyggd. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resurserna i Balingsnässkolan är bra och att verksamheten ges goda förutsättningar för att nå de mål som anges i läroplanen och kursplaner. Personalens kompetens är hög, men den specialpedagogiska kompetensen bör förbättras avseende årskurs 4 9. Skolan behöver även se över behovet av sittplatser i matsalen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Balingsnässkolan övergripande är av god kvalitet. Skolan arbetar på ett positivt sätt med värdegrundsfrågor och arbetar för ett ökat elevinflytande på undervisningen. Skolan har god tillgång till resurser gällande lärarkompetens, lokaler och läromedel. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Åtgärder bör vidtas i syfte att skapa förutsättningar för alla elevers rätt till en trygg miljö. - Elevernas kunskaper om läroplanens och kursplanernas mål bör utvecklas. - Skolan bör utveckla system för uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i samtliga ämnen. - Elevernas inflytande över undervisningens innehåll, arbetssätt och därmed det egna lärandet behöver utvecklas vidare. - Arbetet i klassråd och elevråd behöver utvecklas utifrån alla elevers rätt att lära sig de demokratiska principerna. - Handlingsprogrammet mot kränkande behandling behöver omarbetas. - Utveckla arbetet för säkerställande av en likvärdig bedömning och betygssättning. - Skolan bör se över sina rutiner för att identifiera elevers stödbehov och omfattningen av stödet i alla ämnen för att säkerställa alla elevers rätt till stöd. - Skolan bör se över tillämpningen av timplanen. - Skolan bör se över sina rutiner för återrapportering av delegationsbeslut. - Förbättra den specialpedagogiska kompetensen avseende årskurs 4 9. - Behovet av sittplatser i matsalen behöver ses över. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Balingsnässkolan Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte i de ämnen där det behövs (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Mariette Dennholt Gunnel Eriksson 15

Edboskolan Utbildningsinspektion i Edboskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Edboskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Edboskolan Antal barn/elever Förskoleklass 78 Grundskola 730 Verksamheten på Edboskolan omfattar fritidshem, förskoleklass och grundskola årskurs 1-9. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag och både förskoleklassen och skolbarnomsorgen är integrerade i skolans verksamhet. Skolans ledning består av en rektor och tre biträdande rektorer. Biträdande rektorer har en del av sina tjänster i verksamheten. Edboskolan har närmare 800 elever från förskoleklass till årskurs 9. Eleverna och lärarna är indelade i vertikala strängar från förskoleklass till årskurs 9. För närvarande har skolan endast två åldersintegrerade klasser för elever i årskurs 1 och 2. Skolbarnomsorgen är inrymd i sektionen för förskolan och tidigaredelen som en integrerad del av verksamheten. Edboskolan har även en förberedelseklass som startades höstterminen 2004 och en liten undervisningsgrupp för elever med särskilda behov i årskurs 7-9. Edboskolan inryms i en modern skolbyggnad från 1992 och ligger i ett bostadsområde som till större delen består av radhus och villabebyggelse. Skolbyggnaden som blev färdig 1992 har tydligt avskilda sektioner för tidigaredelen (förskoleklass årskurs 5) och senaredelen (årskurs 6 9). Genomförandet av inspektionen i Edboskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Edboskolan har bestått av experten Jukka Kuusisto och undervisningsrådet Gunnel Eriksson. Besök i Edboskolan inleddes den 11 november och avslutades den 17 november 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Edboskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Edboskolan genomfördes formella intervjuer med rektor, elevhälsoteamet, de båda elevråden, ett urval av elever, föräldrar och lärare. Inspektörerna gjorde lektionsbesök i flertalet klasser inklusive förberedelseklassen och gruppen för elever med särskilda behov i årskurs 7-9. Några av eleverna ansvarade för att 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Edboskolan guida inspektörerna runt i skolans lokaler och under besöket fördes spontana samtal med både elever och personal. Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Grundläggande demokratiska värderingar Vid intervjuerna uttrycker eleverna sitt intresse och vilja att vara med och påverka beslut som rör deras vardag och arbete i skolan. Enligt eleverna har skolan klassråd och elevråd som fungerar relativt väl. Det finns ett elevråd för tidigaredelen (förskoleklass - årskurs 5) respektive senaredelen (årskurs 6-9). Eleverna är medvetna om hur de kan framföra sina synpunkter och hur den formella demokratiska processen fungerar. Eleverna har även lämnat förslag på en del förbättringar i skolans verksamhet, men enligt dem har deras förslag inte lett till ändringar varken i skolans fysiska miljö, som till exempel i duschutrymmen och omklädningsrummen vid idrottshallen, eller i den pedagogiska verksamheten. Ansvarstagande I tidigaredelen kan man se tydliga exempel på ansvarstagande hos eleverna. Föräldrar och lärare anser också att de yngre eleverna tar ansvar för sin utbildning, vilket även bekräftas av eleverna. Vid lektionsbesök i tidigaredelen kunde inspektörerna notera att elevernas ansvarstagande var ett naturligt och bestående inslag i arbetet. I årskurs 2 arbetar eleverna med blomman där de på ett enkelt och åldersanpassat sätt kan både planera och utvärdera veckans arbetsuppgifter. Utvärderingen sker muntligt i slutet av arbetsveckan. För elever som inte ännu kan ta så stort ansvar finns ett annat arbetssätt med veckoplanering, där läraren tillsammans med eleven planerar veckans arbete. I en åldersintegrerad klass tar eleverna ansvar för morgonsamlingen och har ett system för olika ansvarsområden i form av ansvarstavlor. De yngsta eleverna i klassen kan själva redogöra för sitt ansvarstagande. Även förskoleklassen arbetar med ett elevaktivt arbetssätt, där ansvarstagandet för sig själv och andra är en viktig del av lärandet. Skolbarnomsorgen är en väl integrerad del av skolans verksamhet. 3

Edboskolan SKOLVERKET Både föräldrar, elever och lärare uppgav vid intervjuerna att ansvarstagandet i senaredelen inte fungerar lika bra. Skolverkets inspektörer kan också konstatera att klotter och viss skadegörelse är förekommande i lokalerna för dessa elever. Även om inflytande över det egna lärandet generellt sett är lägre i senaredelen, kunde inspektörerna notera att ansvarstagandet varierade mellan olika klasser. På en del besökta lektioner i senaredelen tog eleverna stort ansvar för både planering, genomförande och utvärdering. Etiska förhållningssätt Inspektörernas intryck är att eleverna i allmänhet visar acceptans för olikheter och har en människosyn som är förenlig med läroplanen. Mobbning och kränkande behandling är ovanligt och om sådant förekommer kan eleverna vända sig till de vuxna på skolan. Vid intervjuerna framhåller föräldrarna att skolan är relativt fri från mobbning och kränkande behandling och att de vuxna på skolan reagerar snabbt när de får kännedom om mobbning eller kränkande behandling. Även Edboskolans personal och elever uppger i intervjuer att eleverna i allmänhet har demokratiska värderingar, men tillägger att det även förekommit uttryck som tyder på intolerans mot etniska minoriteter. Intervjuade elever, föräldrar och personal nämner att det emellanåt finns grupper av elever med uttalade rasistiska åsikter som strider mot den värdegrund som uttalas i skollagen och i läroplanen. Inspektörerna bedömer att det är synnerligen angeläget att skolan tydligt tar avstånd från alla uttryck för främlingsfientlighet och rasism liksom alla andra former av odemokratiska åsikter och handlingar. Det är därför viktigt att skolan vidtar omedelbara åtgärder. Trygghet och lust att lära Vid samlingarna i förskoleklasserna går det inte att ta miste på elevernas lust att lära. Samma livliga intresse för lärandet präglar i stort sett hela verksamheten i tidigaredelen. I förskoleklassen har man infört flextid på morgonen, vilket skapar en lugn och trygg stämning när föräldrarna lämnar sina barn. Många av föräldrarna stannar kvar en stund innan samlingen startar och det är tydligt att kontakten mellan personal och föräldrar präglas av delaktighet och engagemang. Lektionsbesöken visar att elevernas lust att lära är särskilt tydlig i hela tidigaredelen. I fråga om senare delen visar lektionsbesöken att lusten att lära inte är lika tydlig (se även kapitel 4 Pedagogisk verksamhet och undervisning, under rubrik Arbetssätt). Både elever och föräldrar uppger vid intervjuerna att skolan är en trygg miljö. Inspektörerna kan vid verksamhetsbesöken konstatera att tidigaredelen har lyckats särskilt väl med att skapa en trygg miljö för alla elever. Vid elevintervjuer i senaredelen uppger eleverna att det förekommer en del trakasserier även om det sällan leder till regelrätt mobbning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet avseende normer och värden på Edboskolan är av god kvalitet, men kan förbättras. I senare delen bör elevernas möjligheter till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet ökas. Även om både elever och föräldrar anser att Edboskolan i det stora hela är en trygg skola är det viktigt att inte bortse ifrån att en del elever kän- 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Edboskolan ner sig otrygga. Inspektörerna bedömer vidare att det är synnerligen angeläget att skolan vidtar omedelbara åtgärder för att visa tydligt avståndstagande från alla uttryck för främlingsfientlighet och rasism liksom alla andra former av odemokratiska åsikter och handlingar. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål att sträva mot Edboskolan har sedan vårterminen 2004 arbetat med kravnivåer i olika ämnen. Inspektörerna kan dock konstatera att det råder en osäkerhet över vad begreppet kravnivå betyder. Denna osäkerhet framkommer både i de dokument som inspektörerna har tagit del av och vid intervjuerna. De kravnivåer som har utarbetats av lärarna på Edboskolan innehåller delar från både kursplaner och betygskriterier. Vissa av dokumenten kallas för mål och andra innehåller endast betygskriterier i ämnet. I lärarintervjuerna framkommer att lärarna har saknat tydliga riktlinjer och möjligheter till ämnesövergripande diskussioner om innehållet i kravnivåerna. Det finns anledning att diskutera dessa begrepp innan man fortsätter det pågående arbetet. I elevintervjuerna framkommer att eleverna i många ämnen får information direkt från lärarna om grunderna för betygssättningen. Däremot känner eleverna sig osäkra i fråga om kursplanernas och mål att sträva mot. I föräldraintervjuerna framkommer att föräldrarna känner sig osäkra om grunderna för betygssättning. I tidigaredelen känner eleverna till vad ordet kunskapsmål betyder och säger att de diskuterar målen på lektionerna. Inspektörerna bedömer att Edboskolan bör revidera de lokalt bearbetade kursplanerna och betygskriterierna i alla ämnen. I en del ämnen behövs endast ett förtydligande om vad som är kunskapsmål och vad som är betygskriterier i det dokument som kallas för kravnivåer. I andra ämnen krävs ett större arbete för att skillnaden mellan kunskapsmål och kriterier för betygssättning skall bli tydligare. Vidare bedömer inspektörerna att skolan bör förbättra informationen om kursplaner och betygskriterier gentemot elever och föräldrar. Alla elever på skolan har fått en bedömning av sin läsförmåga och ett värde på läsutvecklingsschemat (LUS). Inspektörerna har dock inte fått ta del av någon sammanställning av LUS-värdena på skolan. Vid lärarintervjuerna framkommer att det inte är känt om det finns planering för analysarbetet med anledning av LUS-resultaten. Inspektörerna bedömer att skolledningen bör förtydliga syftet med användningen av läsutvecklingsschemat. 5

Edboskolan SKOLVERKET Kunskaper relaterade till mål att uppnå mot i årskurs 5 Resultaten från de nationella proven i årskurs 5 våren 2004 visar att 97,4 procent av eleverna nådde målen i svenska, 94,7 procent i engelska och 96,1 procent i matematik. I alla tre ämnen nådde 92,1 procent av eleverna målen. Inspektörerna har inte erhållit några uppgifter om hur många elever som nådde målen i samtliga kursplaners ämnen i årskurs 5. I intervjuerna med lärare i tidigaredelen framkommer att skolan inte har några gemensamma rutiner avseende mätning av måluppfyllelse i övriga ämnen. Inspektörerna bedömer att de resultat som Edboskolan kan redovisa i årskurs 5 är goda men skolan bör skapa rutiner för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga kursplaners ämnen i tidigaredelen. Kunskaper relaterade till mål att uppnå i årskurs 9 Av eleverna i årskurs 9 våren 2004 nådde 81,7 procent målen i samtliga ämnen, det genomsnittliga meritvärdet var 215. Resultaten från de nationella ämnesproven i årskurs 9 våren 2004 i svenska och engelska kan skolan inte redovisa, men i matematik uppnådde 92,7 målen. Skolan kan inte heller uppge hur stor andel av eleverna som uppnådde målen i alla tre ämnen, eftersom resultaten för svenska och engelska saknas. Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA nådde 88 procent av eleverna i årskurs 9 målen i alla ämnen år 2003. Rikssnittet var 75 procent. Sammanställningen i SALSA visar att skolans resultat är högre än det förväntade med hänsyn till elevsammansättningen. Skolans resultat har dock sjunkit något år 2004, men ligger fortfarande över rikssnittet. Inspektörerna bedömer att de resultat som Edboskolan kan redovisa i årskurs 9 är goda men skolan bör skapa rutiner för sammanställning av resultat från nationella ämnesprov i årskurs 9. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Edboskolan bör revidera de lokalt bearbetade kursplanerna och betygskriterierna i alla ämnen. Skolan bör även förbättra informationen om kursplaner och betygskriterier gentemot elever och föräldrar. Vidare bedömer inspektörerna att skolledningen bör förtydliga syftet med användningen av läsutvecklingsschemat. Kunskapsresultaten från våren 2004 på de nationella proven i årskurs 5 och 9 är goda i de ämnen för vilka skolan har kunnat redovisa en resultatsammanställning. Betygsresultaten från våren 2004 visar dock att närmare 20 procent av eleverna i årskurs 9 på Edboskolan inte nådde målen i samtliga ämnen. Inspektörerna bedömer att detta är ett utvecklingsområde för skolan. Inspektörerna bedömer vidare att Edboskolan måste skapa rutiner för att mer systematiskt följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga kursplaners ämnen. Sammanställningen bör bli föremål för analys och ligga till grund för beslut om åtgärder. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Edboskolan 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön Vid Edboskolan finns två elevråd kopplade till tidigare- respektive senaredelen. Elevrådsrepresentanterna uppger vid intervjuerna att klassråden fungerar för det mesta bra och kopplingen till elevråden också fungerar tillfredsställande. Inspektörerna kan dock konstatera att det inte finns någon sammanhållande länk mellan tidigare- och senaredelens elevråd. Eleverna anser att de har lärt sig mötesrutiner och att de för det mesta turas om att vara ordförande och sekreterare. I tidigaredelen är en lärare ordförande och sekreterare i elevrådet. Inspektörerna bedömer att elever skall väljas till ordförande och sekreterare även i tidigaredelens elevråd. Läraren kan ha en stödjande roll under elevrådsmötena. Eleverna kan ge exempel på frågor som har tagits upp både i klass- och elevråd under det senaste året. För det mesta rör det sig om frågor kring den fysiska miljön som till exempel ofräscha duschutrymmen och toaletter, större fotbollsplan och nät till fotbollsmålen. I elevrådet för senaredelen förekommer även frågor som inte enbart rör den fysiska miljön. Som exempel kan eleverna nämna synpunkter angående praoverksamheten och elevernas deltagande i antimobbingteamets möten. Eleverna på Edboskolan anser att de vill vara med och påverka skolans verksamhet, men enligt dem följs deras synpunkter inte upp på ett för dem tydligt sätt. Eleverna anser också att bara några få av deras förslag har lett till konkreta förbättringsåtgärder. Både de äldre och yngre elevrådsrepresentanterna uppger att de saknar kontakt och samarbete mellan skolans två elevråd. Skolan skall, förutom samverkan i olika typer av råd, verka för att eleverna med stigande ålder får ett allt större inflytande över sin utbildning. En viktig del av elevinflytandet är att läraren tillsammans med eleverna planerar och utvärderar undervisningen. På Edboskolan uppger elever att möjligheten till inflytande över lärandet varierar mellan olika lärare. Den enkätundersökning som genomfördes läsåret 2003/04 av Huddinge kommun visar att de äldre elevernas möjligheter till inflytande och delaktighet är mindre än för de yngre eleverna. Detta förhållande bekräftades vid elevintervjuerna och vid lektionsbesöken. Inspektörernas bedömning är att skolan behöver utveckla arbetet med inflytande och delaktighet i årskurserna 6-9. I skolans arbetsplan för 2004/05 åtar sig skolan att öka elevernas möjligheter att påverka undervisningens innehåll och arbetsformer. För att fullfölja sitt åtagan- 7

Edboskolan SKOLVERKET de skall skolan se till att eleverna i större omfattning får påverka undervisningens innehåll och arbetsformer. Vid elevintervjuerna kan eleverna inte ge exempel på hur deras möjligheter att påverka sin utbildning har ökat under detta läsår. Edboskolan har ett samarbetsorgan för föräldramedverkan som kallas samrådet. I varje klass välj representanter till samrådet som har regelbundna träffar med skolans ledningsgrupp. De föräldrar som deltar i samrådets möten uppger vid intervjuerna att samrådet fungerar bra och att de känner att skolan uppskattar deras synpunkter. Föräldrarna känner sig välkomna till skolan och bjuds regelbundet in till klass- och informationsmöten. Arbetet mot kränkande behandling Edboskolan har en arbetsplan mot mobbning som även tar upp det förebyggande arbete mot mobbning. Som exempel på förebyggande arbete nämns bland annat fadderverksamhet mellan klasserna, samtal kring attityder och värderingar, temadagar samt skolans elevstödjare. Vid elevintervjuerna uppgav eleverna att de inte kände till vilka som var elevstödjare. De flesta eleverna kände dessutom inte heller till hur elevstödjarna arbetade. Personalen nämner även arbetsenhetsdagarna som ett sätt att skapa positiva och trygghetsskapande relationer mellan elever i senare- och tidigaredelen. Under dessa dagar arbetar de yngre och äldre eleverna tillsammans kring ett eller flera teman. Vid lärarintervjuerna lyfter man fram vikten av handledning både till elevstödjarna och de lärare som i sin tur handleder elevstödjarna. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra informationen om elevstödjarnas arbete på skolan. Edboskolans arbetsplan mot mobbning innehåller konkreta åtgärder i form av en arbetsgång vid misstänkt eller konstaterad mobbing. Även kränkande behandling tas upp i denna arbetsplan. Arbetsplanen tar däremot inte upp åtgärder mot kränkande behandling eller situationer då en elev känner kränkt av en vuxen på skolan. Arbetsplanen bör byta namn till handlingsprogram mot kränkande behandling för att fånga in det vidare begreppet. Den bör också ta upp perspektivet vuxen och elev. Enligt elever och föräldrar är mobbning relativt ovanligt på skolan och de uppger samtidigt att skolan vidtar tillräckliga åtgärder då elever hamnar i konflikter eller utsätts för kränkande behandling. Eleverna säger att de kan vända sig till vuxna på skolan vid kränkande behandling. Skolhälsovård och elevhälsa På skolan finns det skolhälsovård som genomförs enligt gällande bestämmelser. Under rasterna i tidigaredelen ser de vuxna till att eleverna får möjligheter till rörelse och uteverksamhet. I senaredelen är det däremot ovanligt att elever och vuxna tillbringar raster ute på skolgården. I årskurserna 1-2, i en av strängarna, förekommer inslag av dans som en mycket populär form av rörelseträning bland barnen. Vid elev- och föräldraintervjuerna framförs önskemål om utökning av dans- och dramaverksamheten som ett sätt att arbeta för bättre elevhälsa. Ett av arbetslagen anordnar en temavecka om hälsa under höstterminen 2004. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Edboskolan Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete för samverkan i arbetsmiljön håller god kvalitet. Det finns dock förbättringsområden. Det formella elevinflytandet fungerar väl, men uppföljningen av elevernas synpunkter och förslag bör bli tydligare. I tidigaredelen bör elever väljas till ordförande och sekreterare i elevrådet. Skolan bör erbjuda även de äldre eleverna möjligheter till rörelse och rastverksamhet. Skolan har uppmärksammat behovet att öka elevernas inflytande över sitt lärande, men inspektörernas bedömning är att skolan behöver arbeta mer konkret med inflytandefrågor, framför allt i senaredelen. Arbetet mot kränkande behandling är av god kvalitet. Arbetsplanen mot mobbning är på det hela taget av god kvalitet men bör byta namn till handlingsprogram mot kränkande behandling. Den bör också ta upp perspektivet vuxen och elev. Vidare bör skolan bör förbättra informationen om elevstödjarnas arbete på skolan. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Edboskolans har under föregående läsår arbetat med sina kravnivåer. Svårigheten att tolka skolans kravnivåer (se kap. 2 Kunskaper) utgör ett hinder när skolan skall ge eleverna information om kunskapsmålen och betygskriterierna. Eleverna i senaredelen anger vid intervjuerna att informationen om kursplaner och betygskriterier inte är tillräcklig i alla ämnen. I de fall eleverna får information sker det på olika sätt beroende på ämne och lärare. I en del fall presenterar lärarna kursmålen inför starten av ett nytt läsår och i andra fall presenteras målen för varje termin eller för varje enskilt moment i ämnet. Inspektörernas bedömning är att skolan behöver se över sina rutiner angående information om kursplaner och betygskriterier i senaredelen. I tidigaredelen, framför allt i årskurserna F-3, används kursplanerna kontinuerligt i värdegrundssamtal och i samtal kring elevernas kunskapsutveckling. Ofta finns målbeskrivningar även uppsatta på klassrumsväggar. Eleverna tar på olika sätt ansvar för både planering och utvärdering och detta arbete kopplas till kunskapsmålen i tidigaredelen. Inspektörernas bedömning är att eleverna får god information om kunskapsmålen i tidigaredelen, men en del av kravnivåerna behöver omarbetas. Vid lärarintervjuerna i tidigaredelen framkommer att en omarbetning av kravnivåerna har påbörjats under höstterminen 2004. 9

Edboskolan SKOLVERKET Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Skolan har en struktur för mottagande av elever såväl inom skolan som för nya elever vid skolan. Förskoleklasserna och fritidshemmens verksamhet är integrerade med skolans övriga verksamhet. I en av strängarna kan eleverna i årskurs 1-3 ta del av scenskolan, en verksamhet som innehåller inslag av sång, dans och teater. I skolans kvalitetsredovisning har den röda tråden (elevernas känsla för sammanhang och kontinuitet) ett genomsnittligt värde på 3,5 på en tiogradig skala. Värdet för tidigare delen är 5,0 och för senaredelen 2,1. I resultatanalysen i skolans kvalitetsredovisning för 2003/04 ifrågasätter man formuleringen av den fråga som berör begreppet röda tråden. Frågeställningen i elevenkäten är dock samma för tidigare- och senaredelen och det sämre resultatet i senaredelen kan därmed inte enbart bero på hur lärarna ha förklarat frågan till eleverna. Skolans åtgärd för att främja elevernas känsla av sammanhang och kontinuitet i sitt lärande är att arbeta vidare med individuella utvecklingsplaner och göra begreppet tydligt för eleverna. I lärarintervjuerna framkommer dock att individuella utvecklingsplaner inte används på skolan i någon större omfattning. Inspektörernas bedömning är att Edboskolan bör stärka sitt arbete i fråga om främjandet av sammanhang och kontinuitet i lärandet. Edboskolans olika avdelningar för F-5 och 6-9 skapar en känsla av två fristående enheter inom samma sträng. Intervjuade lärare uppger att det finns inslag av aktiviteter som sammanlänkar det pedagogiska arbetet mellan tidigaredelen och senaredelen på Edboskolan. Även eleverna nämner arbetslagsdagarna som ett sätt skapa en större samhörighet mellan tidigaredelen och senaredelen. I föräldraintervjuerna framkommer att arbetslagen i tidigaredelen har skapat intressanta profiler, men att det även finns en risk för ojämlikhet mellan elever i olika arbetslag. Det finns en övergripande timplan för årskurs 1-9 och skolan uppfyller skollagens krav på den garanterade totala undervisningstiden i grundskolan. Eleverna uppger att de är relativt nöjda med sina scheman och inspektörerna noterar att eleverna har få håltimmar. Undervisningen sker i huvudsak klassvis, men det förekommer att eleverna arbetar i olika grupper till exempel i språkval, naturorienterande ämnen och slöjd. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Edboskolan har ett elevhälsoteam bestående av skolledning, kurator, skolsköterska, speciallärare, elevassistent och företrädare för den lilla undervisningsgruppen. Berörda lärare adjungeras för enskilda ärenden till elevhälsoteamet. Enligt skolans arbetsplan är teamets målsättning att skapa goda förutsättningar för inlärning och ett gott arbetsklimat för eleverna. Teamet skall också arbeta både förebyggande och ge stöd när problem uppstår. Edboskolan har utarbetat en arbetsgång för arbete med elever i behov av särskilt stöd. Arbetsgången omfattar både kartläggning och organisering av stödundervisningen samt uppföljning. Alla elever som behöver någon form av stöd får enligt skolledningen ett åtgärdsprogram. I personalintervjuerna framkommer dock att alla elever som riskerar att inte nå målen i något ämne inte får ett åtgärdsprogram. Enligt skolans personal används också två olika typer av åtgärdsprogram på skolan. In- 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Edboskolan spektörerna bedömer att skolan måste se över rutinerna för hur och när åtgärdsprogram skall skrivas. Enligt skolledningen finns det redan ett förslag på hur åtgärdsprogrammet skall skrivas i förekommande fall. I personalintervjuerna framkommer att eleverna på Edboskolan får stödundervisning, men inte i tillräcklig omfattning. Framför allt har eleverna med särskilda behov i årskurs 6-7 inte tillgång till det stöd de är i behov av. Stödet omfattar nästan enbart ämnena svenska, engelska och matematik. Inspektörerna kan konstatera att många elever i årskurs 8 saknade betyg i NO-ämnen i vårterminsbetygen 2004. Ingen stödundervisning är planerad i dessa eller andra ämnen där eleverna saknar godkända betyg. Skolans personal uppger vidare att eleverna inte har tillgång till kuratorstjänster i tillräckligt stor omfattning och att det även finns elever i tidigaredelen som är i behov av att få arbeta i en liten undervisningsgrupp. Inspektörernas bedömning är att skolan har fungerande rutiner, utrednings- och analysförfaranden för att identifiera elevers behov av särskilt stöd. I fråga om stöd till elever i behov av särskilt stöd bedömer inspektörerna att alla elever på Edboskolan inte får den hjälp som de är i behov av, vilket inte är godtagbart. Skolan måste vidta åtgärder för att alla elever på skolan får tillgång till det stöd de är i behov av. Arbetssätt Under lektionsbesöken kunde inspektörerna konstatera att i tidigaredelen arbetar eleverna både enskilt och i smågrupper. Eleverna arbetar i de flesta fall utifrån de mål som gäller för arbetsveckan. Oftast får eleverna också vara med både vid planeringen av veckans arbete och vid gemensamma utvärderingar i slutet av veckan. I förskoleklassen börjar dagen med en flextid mellan kl. 08.00-08.30 och därefter sker en samling, då eleverna planerar dagens arbete tillsammans med läraren. Under samlingen finns också möjligheter till utvärdering av gruppens arbete. Överlag kunde inspektörerna konstatera att arbetsmetoderna och innehållet i undervisningen samt elevernas eget ansvar var väl anpassade till elevernas ålder och förmåga i tidigaredelen. I senaredelen är undervisningen oftast lärarledd och innehåller färre elevaktiva arbetsmetoder. Även föräldrarna uppmärksammar detta vid intervjuerna och påpekar att till exempel temaarbeten är jämförelsevis ovanliga i senaredelen. Arbetsmetoderna varierar dock mellan olika lärare. Inspektörerna kunde notera att på en del lektioner i senaredelen arbetar eleverna med uppgifter som de själva har valt och de är också delaktiga i planeringen och utvärderingen av arbetsområden och sitt eget arbete. Även vid elevintervjuerna framkommer att vissa lärare ger eleverna möjligheter att delta i planeringen av undervisningen och redovisningsformerna, medan andra lärare styr undervisningen nästan alla lektioner. Inspektörerna bedömer att ett utvecklingsarbete bör ske i Edboskolans senaredel för att skapa lärandesituationer som är mera varierade. Vägledning och utvecklingssamtal Utvecklingssamtalen genomförs på ett bra sätt enligt de elever och föräldrar som inspektörerna har talat med. Samtalen upplevs i regel som informativa och framåtsyftande. En del föräldrar anser dock att det är svårt att få information om vad som krävs för olika betygssteg. 11

Edboskolan SKOLVERKET Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Elevernas kunskapsutveckling mäts på olika sätt på Edboskolan. Olika typer av prov och tester är de vanligast förekommande mätmetoderna. Utvärdering sker också muntligen på lektioner till exempel genom redovisningar och diskussioner. Under lektionsbesök, framför allt i tidigaredelen, kunde inspektörerna notera att eleverna kontinuerligt fick tillfälle att utvärdera sitt eget lärande. Utvecklingssamtalen anges också av både lärare, elever och föräldrar som ett tillfälle för utvärdering av elevens lärande. Eleverna är på det stora hela nöjda med den information de får inför betygssättningen. De intervjuade eleverna uppger att de får tillfälle att diskutera eller ställa frågor om betygssättningen innan betygen är satta. Däremot uppger både elever och föräldrar att de i en del ämnen inte känner sig tillräckligt informerade om de kriterier som ligger till grund för betygssättningen. Inspektionen har visat att resultaten från de nationella proven jämförs med betygen i årskurs 9 och att lärarna har diskussioner om betygssättning inom respektive årskurs. Vid intervjuerna framhåller lärarna att de saknar möjligheter att diskutera betygssättning med ämneskollegor på andra skolor i Huddinge kommun. För elever i årskurs 9 som saknade betyg i något ämne våren 2004 ges skriftliga omdömen. Samverkan och öppenhet Studiebesök sker då och då i samband med undervisningen. Eleverna i årskurs 9 har prao i två veckor. Skolan har en deltidsanställd utbildad studie- och yrkesvägledare. För övrigt har skolan inte regelbundna kontakter med företag, institutioner eller liknande. Inspektörerna bedömer att skolans kontakter med omvärlden är begränsade och kan förbättras. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet är av god kvalitet, men att det finns förbättringsområden, särskilt i senaredelen. Framför allt i årskurs 1-3 görs ett föredömligt arbete med uppföljningen av elevernas lärande i ämnena svenska, matematik och engelska. I senaredelen kan elevers kunskap om kursplanernas mål och i viss mån även om betygskriterierna förbättras. Skolan bör även vidta åtgärder för att förbättra informationen om betygskriterierna gentemot föräldrarna. För att skapa bättre förutsättningar för likvärdig bedömning och betygssättning bör rektor se till att det finns möjligheter till samarbete med andra skolor i form av diskussioner om betygskriterier och betygssättning. Inspektörerna bedömer att ett utvecklingsarbete bör ske i Edboskolans senaredel för att skapa lärandesituationer som är mera varierade. Vidare bedömer inspektörerna att Edboskolan bör stärka sitt arbete beträffande sammanhang och kontinuitet i lärandet. Skolans kontakter med omvärlden är begränsade och kan utökas. Skolans rutiner för att upptäcka, följa upp elevers behov av stöd är av god kvalitet. Inspektörerna bedömer däremot att alla elever med särskilda behov inte får tillgång till stöd, vilket inte är godtagbart. Skolan måste vidta åtgärder för att alla elever på skolan får tillgång till det stöd de är i behov av. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Edboskolan 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektors ansvar, befogenheter och funktion Ledningen för Edboskolan består av en rektor, tre biträdande rektorer och en ekonomiassistent. Biträdande rektorerna påbörjade sin anställning höstterminen 2004. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan rektor och biträdande rektorer, men inspektörerna kan konstatera att alla rutiner avseende information, beslutsfattande, dokumentation och arkivering inte fungerar tillfredställande. Enligt inspektörerna är detta ett utvecklingsområde för Edboskolan. Skolans ledningsgrupp har regelbundna träffar med föräldrarepresentanter från varje klass. Dessa samrådsmöten är uppskattade av föräldrarna. I den så kallade stora ledningsgruppen ingår skolledning, arbetslagsledare, föräldrarepresentanter och representanter för de äldre elevernas elevråd. Stora ledningsgruppen förbereder ärenden som tas upp till beslut i den lokala samverkansgruppen. Vid föräldra- och elevintervjuerna framkommer att många inte känner till vem som är rektor på skolan. Biträdande rektorerna är något mer kända bland eleverna, men relativt okända bland intervjuade föräldrar. Lärarna i skolans senaredel anger att kommunikationen med skolledningen inte fungerar tillfredsställande, vilket utgör ett hinder för det pedagogiska ledarskapet. Vid intervjuerna uppger personalen och eleverna att rektor sällan besöker verksamheterna på skolan. Personalen framhåller att rektor har lyckats med att åtgärda en stor del av skolans ekonomiska problem, men saknar det pedagogiska ledarskapet och rektors förtrogenhet med verksamheten. Lärarna anser vidare att den pedagogiska utvecklingen för närvarande drivs till stor del av personalen i de olika arbetslagen och efterlyser tydligare riktlinjer i fråga om arbetet med skolans pedagogiska dokument. De dokument som personalen framför allt lyfter fram är skolans kravnivåer, åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. Vidare uppger personalen att rutinerna och återkopplingen beträffande elevvårdsfrågor inte fungerar tillfredsställande. Enligt personalen tar det ofta för lång tid innan skolan vidtar åtgärder för elever med särskilda behov och återkopplingen till personalen om beslut i elevvårdsfrågor sker inte rutinmässigt. En del av de intervjuade föräldrarna framhåller att när åtgärder vidtas, fungerar stödet till barn i behov av särskilt stöd mycket bra. Detta bekräftas av personalen vid intervjuerna. Vid intervjun med skolans rektor framkommer att rektor känner till en del av kritiken och arbetar för att skapa tydligare riktlinjer och bättre rutiner för verksamheten. Inspektörernas bedömning är att skolledningen på Edboskolan behöver synliggöra det pedagogiska ledarskapet, tydliggöra riktlinjerna i arbetet 13

Edboskolan SKOLVERKET med elevvårds- och styrdokument samt verka för att förbättra kommunikationen mellan ledning och personal i senaredelen. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Edboskolans kvalitetsredovisning presenterar skolans resultat utifrån de områden som förskole- och grundskolenämnden har fastställt. Resultaten baseras på den enkät som genomförs av Huddinge kommun och presenteras genom nyckeltal på en tiogradig skala. Nyckeltalen är i sin tur uppdelade för tidigaredelen och senaredelen. De resultat som framkom vid mätningen läsåret 2003/2004 på Edboskolan är genomgående lägre för eleverna i senaredelen. Skolan analyserar resultaten och slutligen lämnas förslag till åtgärder för utveckling för läsåret 2004/2005. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall en kvalitetsredovisning innehålla en beskrivning av i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts eller inte. Om målen inte uppnåtts skall det framgå hur skolan avser att arbeta för att målen skall kunna uppnås. Inspektörernas bedömning är att Edboskolans kvalitetsredovisning innehåller delar som naturligt hör hemma i en kvalitetsredovisning. Inspektörerna finner samtidigt att dokumentet som helhet kan och bör utvecklas för att kunna fungera som ett faktiskt hjälpmedel i skolans utvecklingsarbete. Framförallt behöver skolan utveckla kvalitetsredovisningen så att den tydligare avspeglar den lokala arbetsplanen och läroplanens mål. Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas är otydliga i och med att målen bara formuleras med ett enda ord som till exempel "hälsa" och "trygghet". Att redovisa måluppfyllelse i form av styrtal blir också otydligt i och med att det inte förklaras vad styrtalen står för eller vad de mäter. Kopplingen mellan mål, måluppfyllelse och åtgärder är också svag. Inspektörerna bedömer därför att kvalitetsredovisningen bör förbättras. Rättsäkerhetsfrågor Rektor deltar inte vid senaredelens elevvårdskonferenser. Inspektionen har visat att det förekommer brister i dokumentation, beslutsfattande och information avseende elevvårdsärenden. Inspektörernas bedömning är att rutinerna för rektors deltagande och beslut i elevvårdsärenden på Edboskolan behöver förbättras och förtydligas. Den centrala elevstödsenheten fattar beslut om huruvida en viss elev skall få stöd inom en av de kommunövergripande grupperna. Beslut om placering i liten undervisningsgrupp görs av elevstödsenheten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning och ledning vid Edboskolan sammantaget är godtagbar, men bör förbättras. Utvecklingsarbete bör ske i fråga om det pedagogiska ledarskapet, skolans elevvårds- styrdokument, rutiner för beslut i elevvårdsärenden och kommunikationen mellan skolledning och personal i senaredelen. Det finns även brister i rutiner avseende information, beslutsfattande, dokumentation och arkivering som bör förbättras. Skolans kvalitetsarbete bör bättre avspegla läroplanernas och den lokala arbetsplanens mål och bör likaså förbättras i fråga om koppling mellan mål, måluppfyllelse och åtgärder. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Edboskolan 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till verksamhet/utbildning Språkval i spanska, tyska och franska erbjuds eleverna från årskurs 6. Det finns även förstärkt svenska och engelska för de elever som inte nått målen för dessa ämnen i årskurs 5. Sammanlagt 71 av skolans elever är berättigade till undervisning i svenska som andraspråk och 25 av dessa deltar i undervisningen i svenska som andraspråk. Sammanlagt 72 elever är berättigade till modersmålsundervisning och 13 av dessa elever deltar i modersmålsundervisning. Undervisning i modersmål sker efter skoldagens slut. Ingen elev som är i behov av det får studiehandledning på modersmålet (se vidare information om utbildning). I den nationella timplanen för grundskolan anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda kunskaper i ett eller flera ämnen. Eleverna på Edboskolan erbjuds elevens val från och med årskurs 3 och eleverna kan välja mellan ett antal ämnen. Enligt intervjuade lärare anpassas verksamheten så att funktionshindrade elever får tillgång till utbildning. Information om utbildning Elever och föräldrar uppger att informationen fungerar bra i allmänhet och att man är nöjd med att skolans lärare är observanta och snabbt kontaktar föräldrarna vid behov. Föräldrarna lyfter vidare fram att en del lärare även är bra på att kontinuerligt uppmärksamma elevernas framsteg. Veckobreven utdelas enligt föräldrarna regelbundet. Informationen om elevers rätt till modersmålsundervisning skickas ut centralt, men inspektörernas bedömning är att Edboskolan bör informera sina elever om rätten till modersmålsundervisning och möjligheten till studiehandledning. Med tanke på att Edboskolan har en förberedelseklass är det anmärkningsvärt att ingen av eleverna i förberedelseklassen får studiehandledning. Elevernas rätt till att vid behov få studiehandledning var inte heller känd bland undervisande personal i förberedelseklassen. Inspektörerna bedömer att skolan måste utreda behovet av studiehandledning för eleverna i förberedelseklassen. 15

Edboskolan SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna generellt har tillgång till utbildning som är av god kvalitet. Skolan bör dock förbättra informationen om elevernas rätt till modersmålsundervisning och utreda behovet av studiehandledning för eleverna i förberedelseklassen. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser, personalens kompetens och kompetensutveckling I Edboskolan har ca 90 procent av personalen utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Läsåret 2004/2005 hade skolan en lärartäthet på 6,6 lärartjänster/100 elever. Personalomsättningen är förhållandevis låg. Skolan hade vid inspektionstillfället en heltidsanställd skolsköterska och en kurator. Kurator är anställd vid kommunens elevstödsenhet och är på skolan 25 procent av sin heltidstjänst. Studie- och yrkesvägledaren är också deltidsanställd (25 procent). Skolan har ett stort bibliotek och en heltidsanställd bibliotekarie. Biblioteket används flitigt som en pedagogisk resurs och hålls öppet under hela skoldagen. Personalens kompetens och kompetensutveckling I fråga om personalens kompetensutveckling får Edboskolan relativt låga värden i den medarbetarenkät som genomförs på samtliga skolor i Huddinge kommun. Skolan får särskilt låga värden i den fråga som gäller kommunikationen mellan medarbetare och närmaste chef om kompetensutvecklingsplaner. I intervjuerna framkommer att personalen får kompetensutveckling, men att alla inte är nöjda med kompetensutvecklingsinsatserna. Inspektörerna bedömer att skolledningen bör se över samarbetsformerna i fråga om personalens kompetensutveckling. Läromedel Läromedlen och annat pedagogiskt material är anpassade till de krav en tidsenlig utbildning kräver. Både elever och personal anser dock att tillgången till datorer är begränsad och försvårar användningen av datorer som pedagogiskt hjälpmedel. Även en del föräldrar framhåller att i samband med skriftliga redovisningar och inlämningsuppgifter är eleverna många gånger hänvisade till de eventuella datorer de har hemma. Lokaler Skolans verksamhet bedrivs i moderna lokaler som generellt håller god kvalitet och svarar mot de pedagogiska kraven i undervisningen. Inspektörerna kan 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Edboskolan dock konstatera att lokalerna i skolbyggnadens avdelning för senaredelen delvis är slitna och har inslag av skadegörelse och klotter. Förhållandena är helt motsatta i avdelningen för tidigaredelen som kännetecknas av stor omsorg och ansvarstagande både för de enskilda klassrummen och gemensamma utrymmen. Både föräldrar och elever är missnöjda med hygienutrymmena och omklädningsrummen i skolans idrottshall. Inspektörerna kan i samband med verksamhetsbesöken konstatera att omklädningsrummen är slitna och duschutrymmena ofräscha. Enligt föräldrarna låter många elever bli att duscha efter lektionerna på grund av att duschutrymmena är ofräscha och saknar skiljeväggar. I alla elevintervjuer framkommer önskemål om en större fotbollsplan och fräschare omklädningsrum och hygienutrymmen i idrottshallen. Många elever efterlyser också skiljeväggar och duschdraperier i duschutrymmena. Skolmatens kvalitet får beröm från både personal, elever och föräldrar. Däremot anser en del av föräldrarna att ljudnivån i matsalen är för hög. Inspektörerna kunde dock under sina besök i matsalen inte konstatera ovanligt höga ljudnivåer. Skolgårdens utformning ger möjligheter till rörelse och stimulans för de yngre eleverna. De äldre eleverna är inte nöjda med tillgången till rastverksamhet och efterfrågar möjligheter till avkoppling under raster och håltimmar som är anpassad till deras behov. Skolan får elevbidrag enligt de normer som gäller i kommunen. På grund av anpassning till givna ramar tillämpar skolledningen en stram resurstilldelning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resurserna på Edboskolan är godtagbara. Inspektörerna bedömer lokalerna i avdelningen för senaredelen är godtagbara, men att omsorgen och ansvarstagandet för denna del av skolan håller en mycket lägre kvalitet än i tidigaredelen. I fråga om omklädningsrum och hygienutrymmen i idrottshallen bedömer inspektörerna att skolan bör se över kvaliteten i idrottshallens hygienutrymmen och omklädningsrum. Skolan behöver också se över tillgången till datorer i undervisningen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Edboskolan övergripande är av god kvalitet. Personalen har ett ambitiöst förhållningssätt till sitt arbete. Vidare finns det enligt inspektörerna väl fungerande rutiner för samverkan med elevernas föräldrar. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll behöver öka. - Skolan måste vidta omedelbara åtgärder för att visa tydligt avståndstagande från alla uttryck för främlingsfientlighet och rasism liksom alla andra former av odemokratiska åsikter och handlingar. - Skolan bör utveckla sitt arbete i fråga om främjandet av elevernas känsla av sammanhang och kontinuitet i lärandet. 17

Edboskolan SKOLVERKET - Skolan måste skapa rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga kursplaneämnen. - Elevernas och föräldrarnas kunskap om målen och betygskriterier behöver förbättras. - Skolan bör analysera resultaten och vidta nödvändiga åtgärder. - Uppföljningen av elevernas synpunkter och förslag bör bli tydligare. - Arbetsplan mot mobbning bör omfatta alla former av kränkande behandling och även omfatta perspektivet vuxen-elev. - Skolans kvalitetsarbete bör bättre hänga ihop med läroplanernas mål och ha en tydligare koppling mellan mål, måluppfyllelse och åtgärder. - Skolan behöver förbättra sina rutiner i fråga om beslut i elevvårdsärenden. - Skolan bör vidta åtgärder för att höja kvaliteten i idrottshallens hygienutrymmen och omklädningsrum. - Tillgång till datorer i undervisningen bör ses över. - Skolledningen bör se över samarbetsformerna i fråga om personalens kompetensutveckling. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen, ges inte stöd i den utsträckning de har rätt till (5 kap. grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Jukka Kuusisto Gunnel Eriksson 18

Fullersta rektorsområde Utbildningsinspektion i Källbrinksskolan och Stenmoskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Fullersta rektorsområde SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Fullersta rektorsområde Antal barn/elever Förskoleklass hela rektorsområdet 79 Källbrinksskolan 778 Stenmoskolan 147 Utbildningen inom Fullersta rektorsområde omfattar förskoleklass, årskurs 1 9 samt tillhörande fritidshemsverksamhet vid Källbrinksskolan och Stenmoskolan. Elever och pedagogisk personal arbetar i tre strängar: A- B- respektive C- strängen, vilka i sin tur är uppdelade i olika arbetslag. Till rektorsområdet hör även en kommunövergripande undervisningsgrupp, Gula villan, för elever i behov av särskilt stöd. Källbrinksskolan består av fyra olika byggnader, varav Källbrinkshuset som uppfördes år 1961-63 är äldst. År 1999 invigdes Skogskällan, där A-strängens elever från förskoleklass till och med årskurs 6 har sin verksamhet. I Skogskällan finns även en liten undervisningsgrupp med elever från årskurs 7 9. Paviljongen är den tredje byggnaden, med verksamhet för elever i årskurs 4 6 som tillhör B- eller C-strängen. På skolområdet finns dessutom en idrottshall. Stenmoskolan, där elever från förskoleklass till och med årskurs 3 arbetar, uppfördes år 1977-78. En del av skolan användes tidigare för förskoleverksamhet. Eleverna från Stenmoskolan börjar i årskurs 4 vid Källbrinksskolan. Den kommunövergripande undervisningsgruppen är placerad i Gula villan, cirka en kilometer från moderskolan. Skolorna ligger i anslutning till både villabebyggelse och naturområden och flertalet elever bor i närområdet. Till årskurs 7 tar rektorsområdet också emot elever från Utsäljeskolan och Snättringeskolan. Genomförandet av inspektionen i Fullersta rektorsområde Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Fullersta rektorsområde har bestått av undervisningsråden Gunnel Eriksson och Mariette Dennholt. Besök i Källbrinksskolan genomfördes den 12-15 oktober, den 26 oktober i Stenmoskolan och den 26 november 2004 genomfördes besök i Gula villan. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Fullersta rektorsområde, dels den information som samlats in vid observationer, 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Fullersta rektorsområde intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Fullersta rektorsområde genomfördes formella intervjuer med rektor, biträdande rektorer, elevvårdsteamet, elevråden, ett urval elever, lärare, föräldrar samt representanter för den lokala föräldrastyrelsen. Lektioner i förskoleklass, årskurs 1 6, årskurs 9, skolans egen lilla undervisningsgrupp samt i den kommunövergripande undervisningsgruppen besöktes. I Stenmoskolan deltog inspektörerna även vid elevrådets sammanträde. Inspektörerna guidades runt i Källbrinksskolans lokaler av en elev, och under inspektionsdagarna fördes många spontana samtal med elever och personal. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit samtal som kommit till Skolverket från föräldrar med barn i Fullersta rektorsområde. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Inflytande och delaktighet Inspektionen i Fullersta rektorsområde har visat att skolorna arbetar för att lära eleverna vad demokrati är. Redan i förskoleklassen och genom hela grundskolan arbetar eleverna i klass- och elevråd, forum som upplevs som viktiga och kan ge möjligheter till påverkan. Elevskyddsombuden i årskurs 7 9 verkar för att förbättra arbetsmiljön, och även de allra yngsta eleverna vid Källbrinksskolan har utsett ett eget skyddsombud. Enligt inspektörernas bedömning förstår eleverna i Fullersta rektorsområde hur den formella demokratin fungerar. Eleverna i de båda skolorna tycker att det är viktigt att kunna påverka, men har betydligt svårare att ange konkreta resultat av arbetet i elevrådet. Oftast exemplifierar elever med olika aktiviteter inom klassens ram som turneringar, barnens dag och liknande. Några av de äldsta eleverna nämner uppförandet av skiljeväggar i duschrummen, och elevrådsstyrelsen lyfter fram sin roll i arbetet med att åstadkomma en bättre arbetsmiljö i Källbrinkshuset. Inspektörerna bedömer att eleverna i Fullersta rektorsområde i olika grad kan påverka undervisningens utformning, men att möjligheterna avtar i takt med att eleverna blir äldre. En enkätundersökning som genomfördes förra läsåret av 3

Fullersta rektorsområde SKOLVERKET Huddinge kommun visar också, i detta avseende, på stora skillnader mellan klasserna. Genomgående visar resultaten att de äldre elevernas möjligheter till inflytande och delaktighet är lägre än för de yngre eleverna. Inspektörerna bedömer dock att alla elevers inflytande över undervisningen kan förbättras. Ansvarstagande Eleverna i Fullersta rektorsområde tar ansvar för olika uppgifter och exemplifierar med: en årlig schackturnering, ansvarsområden i klassrummen, pappersåtervinning, matvagn, fadderverksamhet av olika slag, utlåning av lekredskap på rasterna samt trivselarrangemang som julstrul och vårsoaré. Bland de äldsta eleverna utses företrädare i den lokala föräldrastyrelsen, och de har där i uppgift att tillvarata elevernas intressen. Etiska förhållningssätt Läroplanen föreskriver att skolan skall sträva efter att varje elev tar avstånd från kränkningar samt medverkar till att bistå andra människor. För att visa solidaritet med barn i fattiga länder har eleverna i Fullersta rektorsområde beslutat att varje elev ska skänka en krona per månad. Beloppet skickas via SOS Barnbyar för vidarebefordran till behövande. Inspektörerna bedömer att resultatet av skolornas arbete i detta avseende är föredömligt. Inspektörerna har dock noterat att vissa av de äldre eleverna visar bristande respekt för klasskamrater i samband med redovisningar. Dessutom uppger de äldsta eleverna att sen ankomst till lektionerna är vanligt. Eleverna vid Fullersta rektorsområde säger visserligen att de tar avstånd från kränkande behandling, men inspektionen har visat att detta förekommer. Inspektörerna bedömer att resultatet av rektorsområdets arbete i rörande kränkningar och respekten för andra bör förbättras. Trygghet och lust att lära Vissa av barnen i förskoleklasserna och de allra yngsta eleverna säger att de är trygga, medan andra säger att de inte är det. Även från föräldrahåll framförs en splittrad bild. Otryggheten är kopplad till raster, och för Källbrinksskolans del till den intilliggande skogen där barnen har byggt kojor. Eleverna i de båda skolorna säger att de vet att de skall påkalla någon vuxens uppmärksamhet vid behov, men problemet är att det är svårt för dem att se någon vuxen. Därför har elevrådet för de yngsta eleverna vid Källbrinksskolan bett om pengar från föräldraföreningen för att kunna köpa in självlysande västar till de vuxna som rastvaktar. Eleverna på Stenmoskolan har, på en karta över skolgården, markerat var de känner sig otrygga och rastvakterna försöker därför att överblicka dessa områden. Föräldrar till barnen i årskurs 4 6 betonar vikten av att eleverna skall vara trygga, men säger samtidigt att så inte är fallet. Eleverna i denna åldersgrupp uppger vid intervjuer också att de inte känner sig trygga. Eleverna i årskurs 7 9 säger däremot att de har gått så länge tillsammans, och att detta skapat trygghet. Bland de yngsta eleverna märks en påtaglig lust att lära, men redan i årskurs 4 6 berättade flera elever att de tappat gnistan. De allra äldsta eleverna säger att det är många som inte längre känner glädje i skolarbetet. Andra elever uppger att de 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Fullersta rektorsområde får sådana utmaningar i skolan, genom att exempelvis läsa gymnasieskolans A- kurs i något ämne, att de upplever lust i lärandet. Alla elever har, enligt läroplanen, rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Inspektörerna bedömer därför att resultatet av skolornas arbete att skapa en god miljö för utveckling och lärande kan förbättras. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av skolans arbete med normer och värden är av god kvalitet när det gäller inflytandet i olika råd och ansvarstagandet, men elevernas inflytande över undervisningen kan förbättras. Inspektörerna bedömer vidare att resultatet av rektorsområdets arbete rörande kränkningar och respekten för andra bör förbättras. Även skolornas resultat av arbetet för att skapa en god miljö för utveckling och lärande kan förbättras. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål att sträva mot Läroplanens mål att sträva mot rörande kunskaper är mångfacetterade och skall, bland annat, ge en grund för fortsatt utbildning. Sammantaget för hela rektorsområdet tillämpas olika arbetssätt, vilket skapar tillfällen för eleverna att utveckla sitt eget lärande. Möjligheterna att pröva olika arbetssätt är, enligt inspektörernas bedömning, mest utvecklad i de lägre årskurserna. Däremot uppger eleverna att de kan arbeta både enskilt och tillsammans med andra. Eleverna vid Källbrinksskolan har i varierande grad kännedom om målen, men vid Stenmoskolan uppger intervjuade elever att de inte känner till målen. Inspektörerna bedömer därför att resultatet av rektorsområdets arbete mot läroplanens mål att sträva mot kan förbättras. Kunskaper relaterade till mål att uppnå i skolår 5 och 9 Eleverna i Fullersta rektorsområde ges olika möjligheter att visa sitt lärande. Det kan ske vid muntliga redovisningar, genom att arbeten presenteras i form av planscher, i olika rapporter eller vid presentationer inför klassen. De äldsta eleverna uppger dock att det vanligaste sättet att redovisa kunskaper är vid skriftliga läxförhör eller prov. Skolorna följer de yngsta elevernas kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik. Resultaten från de nationella proven i årskurs 5 läsåret 2003/2004 visar att 76 procent, eller drygt tre av fyra elever, nådde målen i svenska, engelska och matematik. Resultatet i engelska, där 97 procent nådde målen, avviker i förhållande till svenska och matematik. För övriga ämnen saknar skolan en samlad bild av elevernas resultat. 5

Fullersta rektorsområde SKOLVERKET Resultaten från de nationella proven i årskurs 9 våren 2004 visar att 77,5 procent nådde målen i samtliga tre ämnen. Året innan, läsåret 2002/2003, var meritvärdet 204,6 poäng, och 92,8 procent av eleverna var behöriga till gymnasieskolans nationella program. 83,5 procent av eleverna nådde målen i samtliga ämnen, och bland dem som inte lyckades var flickorna i klar majoritet. SALSA 1, Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser, visar för läsåret 2002/2003, att andelen elever som nått målen i samtliga ämnen ligger högre än det modellberäknade, medan meritvärdet är lägre. Inspektörernas egen granskning av slutbetygen för läsåret 2003/2004 visar att 86,3 procent av eleverna nådde målen i samtliga ämnen och att 93,5 procent var behöriga till gymnasieskolans nationella program. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten på de nationella proven i årskurs 5 i samtliga tre ämnen, våren 2004, inte är godtagbara. Resultaten i de övriga ämnena i årskurs 5 är okända, och rektorsområdet bör arbeta fram rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen mot målen i årskurs 5, analysera resultaten samt vidta åtgärder för en högre måluppfyllelse. Vidare bedömer inspektörerna att resultaten för de äldsta eleverna är goda, men att skolan bör analysera resultaten samt vidta åtgärder för att komma till rätta med icke önskvärda effekter. Rektorsområdet bör även arbeta för att medvetandegöra eleverna om målen för utbildningen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön Eleverna i förskoleklasserna till och med årskurs 3 vid de båda skolorna har lärt sig rutinerna för hur man arbetar i klassråd och elevråd, men därutöver har de yngsta av Källbrinksskolans elever även utsett ett eget elevskyddsombud. De yngsta eleverna berättar om saker som de bestämt i klass- och elevråd, men nämner även hur de genom egen planering kan bestämma om vad de skall arbeta med under lektionerna. 1 Analysverktyget SALSA, Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser, ger kommuner och skolor möjlighet att bedöma skolors samlade betygsresultat i ett riksperspektiv. Genom att ta hänsyn till skolors elevsammansättning kan kommuner och skolor få en utgångspunkt för diskussion och analys av skolors förutsättningar, processer och resultat. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende andel elever som uppnått målen respektive genomsnittligt meritvärde, med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Fullersta rektorsområde Klassråd finns i alla klasser i årskurs 4 6, och eleverna turas oftast om att få vara sekreterare och ordförande. I någon klass röstar eleverna vilka som skall få detta uppdrag, och som en följd av detta förfaringssätt får inte alla elever lära sig dessa roller. Från respektive klass har eleverna sedan utsett två representanter till elevråden i årskurs 4 6. Eleverna har svårt att exemplifiera något som elevråden lyckats driva igenom. Även eleverna i årskurs 7 9 arbetar för ökad delaktighet genom sina klassråd. Elevrådet för de äldsta eleverna upplever dock att vissa elevrådsrepresentanter inte tar sitt uppdrag på fullt allvar. Elevrådsstyrelsen för de äldsta eleverna, som samtliga kommer från en av strängarna, har ett eget rum på skolan och har även fått utbildning för att klara uppdraget. Eleverna säger, som tidigare nämnts, att de lyckats ordna så att man fått mellanväggar i duschrummen i idrottshuset, men att det borde vara mer. Elevrådsstyrelsen har representanter i den lokala föräldrastyrelsen och betonar att elevrådets arbete även resulterat i förbättringar av arbetsmiljön på skolan. Däremot har eleverna inte lyckats påverka skrivschemat. Enligt uppgift både från lärare och elever finns skrivningsschemat i någon dator, men på grund av diverse tekniska svårigheter har eleverna inte möjlighet att ta del av detta. På skolan finns en grundprincip om att inte ha fler än två prov per vecka, men elever säger att prov i stället döps om till diagnos eller skriftligt läxförhör. På så vis kan provmängden, enligt uppgift från eleverna, bli ganska betungande. Genom skolans elevskyddsombud, ett från varje sträng i årskurserna 7 9, ges eleverna möjligheter till ökad delaktighet. På Källbrinksskolan finns dessutom kulturråd, miljöråd och matråd, som enligt eleverna fungerar lite olika. Kulturrådet har ansvar för tidigare nämnda julstrul och vårsoaré. Vid Stenmoskolan behandlas alla typer av frågor i klass- och elevråd, och där består elevrådet endast av elever ur årskurs 3. Samtliga elevråd i Fullersta rektorsområde har pedagoger som coachar dem i arbetet med att utveckla de formella demokratiska formerna. Även rektor är engagerad i detta arbete och stöttar de äldsta eleverna med att utveckla de demokratiska principerna. Läroplanen anger att eleverna skall få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande skall öka med stigande ålder och mognad. Inspektörerna har erfarit att i vissa klasser och för vissa lärare får eleverna, i skiftande grad, möjlighet till ett reellt inflytande. Genomgående minskar möjligheterna till inflytande med stigande ålder. Inspektörerna bedömer därför att elevernas reella inflytande över undervisningen kan förbättras. Samverkan med föräldrarna sker genom de två föräldraföreningarna i rektorsområdet samt genom den lokala föräldrastyrelsen (se vidare Styrning, ledning och kvalitetsarbete). Föräldraföreningarna har ordnat föreläsningar med aktuella teman, utser en elev som varit en extra bra kompis till årets elev, utdelar årets äpple till någon uppskattad lärare och ger pris till en kamratstödjare. Arbetet mot kränkande behandling I samband med att det inträffar bråk eller andra kontroverser så vet de yngsta eleverna att de skall vända sig till någon vuxen. Både föräldrar och elever vid de båda skolorna betonar att personalen direkt tar tag i problemet när något inträf- 7

Fullersta rektorsområde SKOLVERKET fat. I de olika klasserna finns kompisstödjare, klasstödjare eller elevstödjare men även olika faddersystem tillämpas. I vissa årskurser har eleverna påbörjat arbetet med Livskunskap, rektorsområdets satsning för att lyfta fram värdegrundsfrågorna. I en klass har därför området Respekt behandlats och alla elever har angett sin tolkning av begreppet. I en annan klass har eleverna angett vilka spelregler som gäller i samvaron med andra och genom att underteckna dokumentet visar de sin avsikt att följa reglerna. Trots arbetet med värdegrundsfrågorna lämnar eleverna uppgifter om hur kamrater blir utsatta för olika typer av kränkningar. Inspektörerna har fått personliga vittnesmål från elever, där någon uttryckte sig om hur ont det skär i hjärtat när man är utsatt. Denna utsatthet upplevs som än tydligare när vuxna inte tar informationen på allvar. Inspektörerna har noterat en klar skillnad mellan elevernas berättelser om kränkningar och vad lärare vid skolorna känner till. Rektorsområdet har ett handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling, där man gör skillnad mellan mobbning, trakasserier och allvarliga trakasserier. Perspektiven vuxen som kränker elev, elev som kränker vuxen samt vuxen som kränker vuxen, finns belyst. Programmet innehåller även information om vuxnas ansvar i samband med kränkningar. Inspektörerna bedömer dock att skolornas arbete för att förebygga kränkande behandling kan förbättras. Skolhälsovård och elevhälsa I Fullersta rektorsområde anordnas skolhälsovård i den omfattning och med det innehåll som anges i skollagen. Lärare för de yngsta eleverna framhåller att de arbetar för att skapa arbetsro i klasserna och att detta skall ses som en del av det hälsofrämjande arbetet. Till skillnad från lärare uppger elever att de många gånger saknar arbetsro, och därför sitter de ibland med hörlurar för att inte distraheras av andra. För att bidra till att eleverna skall få en bättre fysisk hälsa har en klass satsat på att springa ett maratonlopp, och varje elev gör sin insats med att springa 100 meter vid sexton tillfällen. Denna kvantitet skall vara avklarad inom en viss tid. Vid skolorna genomförs även en hälsovecka, skoljoggen, skol-os, gå till Alexandria och liknande fysiska aktiviteter. Vid Stenmoskolan har alla elever en timmes uterast, som ger en daglig dos av fysiska aktiviteter. Vid Källbrinksskolan finns ingen motsvarande satsning på dagliga fysiska aktiviteter förutom vid de yngre elevernas raster. På skolläkarens initiativ har även vissa förändringar skett av skolmåltidernas sammansättning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolornas arbete för delaktighet är av god kvalitet. Inspektörerna vill dock betona alla elevers rätt att lära sig de demokratiska principerna. Vidare bedömer inspektörerna att skolornas arbete för elevernas reella inflytande över det egna lärandet kan förbättras. Inspektörerna bedömer även att skolornas arbete för att förebygga kränkande behandling bör förbättras. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Fullersta rektorsområde 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll De olika strängarna vid skolorna har gjort lokala bearbetningar av kursplanerna, varför det inom rektorsområdet ibland förekommer flera varianter av kursplaner för ett och samma ämne. I några ämnen saknas lokala bearbetningar, i andra kan de närmast betecknas som förteckningar över vilka moment som skall behandlas och dessutom har ämnet teknik inkluderats i de naturvetenskapliga ämnena. I flertalet ämnen finns oklarheter om vad som är mål och vad som är kriterier och i något fall finns även beteendekriterier med. Elevernas kännedom om kunskapsmålen varierar starkt, såväl inom strängen som mellan strängarna. Läroplanen betonar vikten av att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, eftersom det skapar förutsättningar för inflytande. Inspektörerna bedömer därför att rektorsområdet bör ta ett samlat grepp för att åstadkomma enhetliga bearbetningar av mål och kriterier samt arbeta för att förbättra elevernas kännedom om kunskapsmålen. Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Verksamheten i Fullersta rektorsområde är, som tidigare nämnts, uppdelad på tre strängar: A- B- respektive C-strängen. Förskoleklassen vid Källbrinksskolan är organisatoriskt skild från de åldersintegrerade årskurserna 1 3, men de båda verksamheterna bedrivs i samma skolbyggnad, Skogskällan. Förskoleklasserna vid Stenmoskolan är på motsvarande sätt skild från årskurs 1 3. På vårterminen får dock alla 6-årsgrupper besöka skoldelen, och samverkan sker ibland även vid andra tidpunkter mellan skolan och förskoleklasserna. Inspektörerna vill påpeka skrivningarna i läroplanen, Lpo 94, som anger att Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, vilket även betonas i avsnittet Rektors ansvar i läroplanen. Inspektörerna bedömer att samverkan mellan förskoleklass och skola kan förbättras. För eleverna i årskurs 1 3 vid skolorna har pedagogerna skapat en lugn arbetsmiljö. Arbetsdagen börjar vanligen med tyst läsning och eleverna kan komma in i klassrummet utan stress och jäkt. När eleverna arbetar med olika typer av arbeten finns en svag bakgrundsmusik, och inspektörerna har noterat att eleverna uppvisar stor arbetsglädje. Vid Stenmoskolan används även den första halvtimmen av arbetsdagen till att ge stöd till elever som har behov av detta (se vidare Individanpassning individuell studieplanering och stöd). 9

Fullersta rektorsområde SKOLVERKET Eleverna i årskurs 4 6 i Källbrinksskolan har klassrum i Skogskällan respektive i Paviljongen. Till årskurs 4 kommer elever från Stenmoskolan till B- och C- strängen. Eftersom klasserna vid Stenmoskolan är åldersblandade känner eleverna redan sina gamla kamrater, och övergången upplevs därför som lätt. Rutiner för överlämnande finns mellan de båda enheterna och även mellan klasser inom Källbrinksskolan. Till årskurs 7 kommer elever från Utsäljeskolan och Snättringeskolan och fördelas på klasser i de olika strängarna. Individanpassning - individuell studieplanering och stöd Vid Stenmoskolan ges stöd mestadels inom klassens ram. Den första halvtimmen på dagen ägnas åt olika slags stödinsatser. Klassläraren, eller specialläraren, arbetar med berörda elever, och fritidspedagogen tar hand om den resterande delen av klassen. Specialläraren finns tillgänglig tre förmiddagar per vecka och arbetar med de elever som har behov av stödinsatser. Med jämna mellanrum bedöms elevernas läsutveckling och när resultaten inte är tillräckligt bra får berörd elev stöd. Inom Fullersta rektorsområde finns fyra speciallärare, varav en även är utbildad specialpedagog. Klassläraren identifierar elever med svårigheter, upprättar åtgärdsprogram och om man inte kommer till rätta med elevens svårigheter inom klassens ram lyfts frågan till specialpedagogerna, som därefter gör sin bedömning. I nästa steg träffas förälder, lärare, elev och specialpedagog, och information lämnas om vilket stöd som kan ges. Ett åtgärdsprogram upprättas och tid för uppföljning bestäms. På Källbrinksskolan finns även Oasen, dit elever i årskurs 7 9 kan komma för stödinsatser under en sexveckorsperiod. Elev, föräldrar och mentor får ansöka om stöd i svenska, engelska eller matematik. Ibland avslås stödet p.g.a. att det inte finns plats för ytterligare elever i Oasen. Då får berörd elev vänta till en annan sexveckorsperiod, men får till sist stöd. För vissa elever finns dock stödbehovet kvar efter den aktuella tidsperioden, men då måste eleven tillbaka till sin klass eftersom någon annan elev står i tur att få sina stödbehov tillgodosedda. Enligt uppgifter från speciallärarna får inte alla elever det stöd de har rätt till. Dessutom finns skillnader i olika lärares toleransnivå eller förmåga att ge stöd, något som får konsekvenser för den enskilda eleven. De elever som arbetade i Oasen i samband med inspektionen uttalade sig mycket positivt om möjligheten att få detta stöd och dessutom uppskattade de den arbetsro som råder i gruppen. För de elever som behöver extra tid för sin inlärning har Källbrinksskolan inrättat en liten undervisningsgrupp för de elever som behov av detta. I den kommunövergripande undervisningsgruppen organiseras verksamheten utifrån den enskilde elevens behov. Dessa elever uppskattade och upplevde att deras lärare var deras skyddsänglar. Eleverna i den kommunövergripande undervisningsgruppen berättade även att de inte upplevt att de blivit bemötta på ett bra sätt i sina gamla skolor, men även att de inte fick den hjälp de då hade behov av. Inspektörerna har även sett goda exempel på hur funktionshindrade elever, genom olika typer av stöd, beretts möjlighet att arbeta i vanlig klass. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Fullersta rektorsområde Enligt uppgift, som kommit inspektörerna till del, upprättas från och med hösten 2004 åtgärdsprogram även i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Inspektörerna har dock erfarit att skolan inte till fullo lever upp till förordningarnas krav rörande åtgärdsprogram för alla elever i behov av stöd, vilket inte är godtagbart. Föräldrar till äldre barn uttalar sig i några fall kritiskt till hur skolan följt elevens kunskapsutveckling och till det bristande stöd som eleven fått. Rektor bekräftar även att skolorna inte kan tillgodose alla elevers stödbehov, vilket inte är acceptabelt och måste åtgärdas. Arbetssätten Vid de båda skolorna arbetar man åldersintegrerat med elever i årskurs 1 3. I klasserna sitter eleverna i åldersblandade grupper, och elever som kommit längre i sitt lärande hjälper sina kamrater. Lärarna samlar även eleverna åldershomogent för olika genomgångar. Vid inspektionstillfället arbetade de yngsta eleverna vid Källbrinksskolan med temat Djuren i gamla skogen enligt metoden för storyline 2. Utifrån temat får eleverna olika roller, hamnar i olika situationer och arbetet sker vidare utifrån temat. Eleverna vid Stenmoskolan arbetade också tematiskt och under innevarande läsår med temat kultur. Eleverna berättade att de varit ute och tittat på skulpturer och att de sedan själva arbetat med att göra egna. Som en tradition på Stenmoskolan avslutas läsåret alltid med en stor final där årets tema presenteras på olika sätt. I en klass möter eleverna månadens konstnär och de diskuterar vad de ser i ett konstverk för att sedan på egen hand arbeta med skapande verksamhet. Några andra elever i en annan klass forskar och letar information genom att sätta upp olika adresser på datorn. Dessa elever använder sig av mindmaps, tankekartor, som de upplever ger en struktur åt arbetet. En elev berättar om framtidsplanerna som kirurg och forskar därför om kroppen. Att bli kirurg är bra för då kan man operera sina föräldrar gratis, konstaterade hon. I en klass har eleverna engelska och arbetar med bilder på olika personer och till dessa skriver de diverse fakta. På en annan lektion arbetar eleverna med volym, och genom att göra egna föremål konkretiseras teori med praktik, en metod som inspektörerna även noterade bland de äldsta eleverna där volym av kub och cylinder konkretiserades genom praktiska mätningar. Läroplanen anger att läraren skall svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Enligt inspektörernas åsikt får eleverna i Fullersta rektorsområde möjligheter till detta, även om variationsmöjligheterna är större för de yngre eleverna. Inspektörerna bedömer därför att arbetssätt och arbetsformer i rektorsområdet kan utvecklas. 2 I storyline utgår man från elevernas förkunskaper. Med förkunskaperna som grund skapar elever och lärare en berättelse tillsammans. Man utgår sedan från karaktärerna i berättelsen vilket hjälper eleverna att leva sig in i arbetet. Karaktärerna blir en utgångspunkt för elevernas informationssökning och skapande arbete. Ämnesintegreringen blir naturlig eftersom den sker utifrån berättelsen och dess karaktärer. Att utgå från elevernas förförståelse och låta dem konstruera sina egna förklaringar innan man kontrollerar hur det förhåller sig i verkligheten är viktiga delar i storyline. Storyline är en flexibel metod som går att anpassa till alla former av utbildningar både för barn och för vuxna. 11

Fullersta rektorsområde SKOLVERKET Utvecklingssamtal Utvecklingssamtalen vid skolorna uppskattas, och både elever och föräldrar upplever att de får bra information vid dessa tillfällen, men undantag finns. Vid samtalet lämnas information som innehåller uppgifter både om hur elevens sociala- och kunskapsmässiga utveckling varit. Eleverna förbereder oftast samtalet genom att svara på ett antal frågor hemma. Intervjuade föräldrar uppger dock att eleverna är mer kritiska hemma än när de kommer till skolan. Föräldrar påpekar att genomförandet av utvecklingssamtalen sker väldigt olika och efterlyser därför en gemensam policy på skolorna. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning I en årskurs 1 3:a utvärderar eleverna sitt arbetspass genom att självvärdera sina insatser i tre nivåer från inte nöjd till mycket nöjd och motiverar varför de bedömt sina insatser som de gjort. I några klasser i årskurs 4 6 har eleverna en planeringskalender där de skriver in veckans planering och där de också utvärderar veckans arbete. I någon klass finns även elevens egna mål för terminen, lärarens veckobrev och information om resultat på test och liknande i planeringskalendern, vilken dessutom fungerar som kontaktlänk mellan hem och skola. Andra klasser saknar denna typ av planeringskalender. Alla elever i årskurs 4 6 har en portfolio där de lägger arbeten som de känner sig nöjda med. I portfolion finns även ett dokument, kunskapsutveckling, som anger vad eleven ska fokusera extra mycket på. Som tidigare påpekats finns oklarhet mellan mål och kriterier i de lokala bearbetningarna av kursplanerna. Betygssättningen upplevs dock mestadels som rättvis, men elever och föräldrar säger att i vissa ämnen i årskurs 8 kan man inte få det högsta betyget, MVG. Även lärare uppger att man inte kan sätta detta betyg alls, eftersom skolans bristande utrustning sätter hinder i vägen. Från föräldrahåll nämns att kraven är höga för att få ett visst betyg, medan andra föräldrar har hört motsatsen. Skolverkets inspektion har visat att diskussioner om betygssättning förs mellan ämnesföreträdare från olika strängar och jämförelse mellan resultaten på de nationella proven och slutbetygen görs. Däremot sker inga betygsdiskussioner med lärare från andra skolor. Svårigheten att göra likvärdiga bedömningar exemplifieras när elever i årskurs 9 kommit till Källbrinksskolan från andra skolor. De betyg som dessa elever fått i årskurs 8 på sin gamla skola bedöms av lärare på Källbrinksskolan som alldeles för höga. Elever i årskurs 9 känner i flera fall en oro inför betygssättningen. Skälet är att klassen bytt lärare och eleverna vet inte om den tidigare läraren lämnat över sin bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet, eller om eleverna i princip är oskrivna kort för den nye läraren. Inspektörerna bedömer därför att Källbrinksskolan bör arbeta fram rutiner för att säkerställa betygens likvärdighet. Samverkan och öppenhet Eleverna vid Källbrinksskolan har prao, praktisk arbetslivsorientering, två veckor i årskurs 8, vilket är ett uppskattat inslag i skolarbetet. På Källbrinksskolan får de yngsta eleverna extra hjälp några gånger per vecka av en klassmormor. Både elever, lärare och klassmormor ser ömsesidiga vinster med denna verksamhet. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Fullersta rektorsområde Rektorsområdet har även samverkan med lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns lärarutbildning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att pedagogisk verksamhet och undervisning i Fullersta rektorsområde övergripande är god kvalitet, men kan förbättras. Rektorsområdet bör ta ett samlat grepp för att åstadkomma enhetliga bearbetningar av mål och kriterier samt arbeta för att förbättra alla elevers kännedom om kunskapsmålen. Vidare bedömer inspektörerna att Källbrinksskolan bör arbeta fram rutiner för att säkerställa betygens likvärdighet. Åtgärdsprogram skall upprättas för elever som inte bedöms nå målen, och stöd skall ges till elever som har behov av detta. Fullersta rektorsområde lever i dessa avseenden inte upp till författningarnas krav, vilket inte är godtagbart. Inspektörerna bedömer vidare att arbetssätt och arbetsformer, liksom samverkan mellan förskoleklass och skola kan förbättras. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation Kommunfullmäktige i Huddinge kommun har fastställt sex utvecklingsområden, perspektiv, för samtliga nämnder. Inom dessa har kommunstyrelsen gjort prioriteringar, som gäller för förskole- och grundskolenämnden, FGN. I nämndens verksamhetsplan för innevarande år har nämndens mål samlats i fyra områden. 1. Nöjda invånare barn och elever 2. Effektiva processer 3. Sund ekonomi 4. Attraktiv arbetsgivare För vart och ett av dessa områden finns ett antal mål fastslagna av FGN. Nämndens verksamhetsplan är en del av Huddinge kommuns skolplan. Övriga delar är skolornas arbetsplaner, kvalitetsredovisningarna samt Bilden av skolan i Huddinge som visar resultatet av skolornas arbete. I Fullersta rektorsområde har vart och ett av de åtta arbetslagen i sina arbetsplaner formulerat åtaganden gentemot nämndens mål. De olika lagens arbetsplaner utgör tillsammans skolans arbetsplan, och utvärdering sker i slutet av verksamhetsåret (se vidare kvalitetssäkring och förbättringsarbete). Flertalet intervjuade föräldrar och elever känner inte till arbetsplanen, vilket dock repre- 13

Fullersta rektorsområde SKOLVERKET sentanterna i den lokala föräldrastyrelsen gör. Grundskoleförordningen anger att arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Skolverkets inspektörer bedömer att rektorsområdets arbete i detta fall bör förbättras. Rektors ansvar, befogenheter och funktion Ledningsgruppen i Fullersta rektorsområde består av rektor och tre biträdande rektorer med ansvar för olika delar av verksamheten. Lagledare finns utsedda för respektive arbetslag och utgör en länk mellan skolans ledning och arbetslaget. Dessutom finns i rektorsområdet en lokal föräldrastyrelse, som dåvarande Sjödalen-Fullersta kommundelsnämnd godkände den 6 februari 2002. FGN har sedan beslutat om förlängning av försöket till och med den 30 juni 2005. Förordningen om försöksverksamhet med lokala styrelser i grundskolan anger att företrädare för elevernas vårdnadshavare skall vara fler än övriga ledamöter. Vid tidpunkten för inspektionen framkom att så inte var fallet. Den nya styrelsen är dock sammansatt i enlighet med förordningen. I Fullersta rektorsområde ingår två skolor: Stenmoskolan och Källbrinksskolan samt en kommunövergripande undervisningsgrupp. Tillsammans omfattar verksamheten 79 barn i förskoleklasserna och 925 elever i årskurserna 1 9. Genom, bland annat, de biträdande rektorerna arbetar rektor för att hålla sig förtrogen med verksamheten. Dock uppger rektor att han inte är helt förtrogen med verksamheten vid Stenmoskolan, ett förhållande som enligt inspektörerna bör förbättras. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Skolans kvalitetsredovisning följer den mall som tillämpas i Huddinge kommun, och skolornas resultat presenteras i form av styrtal, (uppdelade på tidigare- respektive senaredelen), för de olika områden som den politiska nämnden, FGN, fastställt. Genomgående får senaredelen lägre värden än de yngre eleverna. Skolan analyserar resultaten och slutligen lämnas förslag till åtgärder för utveckling för läsåret 2004/2005. Under läsåret 2004/2005 har skolan satsat på två utvecklingsområden: livskunskap och portfolio, som utkristalliserats från föregående läsårs kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas är otydliga i och med att målen bara formuleras med ett enda ord som hälsa och trygghet. Till viss del är kopplingen mellan resultat och de åtgärder som redovisas för att förbättra måluppfyllelsen svag, och det går inte att urskilja respektive skola. Inspektörerna bedömer därför att kvalitetsredovisningen inte i alla delar uppfyller kraven i skolförfattningarna och att den bör förbättras. Kvalitetsredovisningen är okänd bland föräldrarna och i flera fall även bland lärarna. Rättssäkerhetsfrågor Källbrinksskolan tar emot elever från Utäljeskolan och Snättringeskolan i årskurs 7. Berörda skolor har inte gemensamt diskuterat fördelningen av timmar mellan ämnen och årskurser. I förlängningen innebär det att berörda skolor inte kan säkerställa att eleverna erbjuds den undervisningstid som skollagen garanterar, något som inspektörerna anser måste ses över. För de elever som 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Fullersta rektorsområde hela sin grundskoletid går i Fullersta rektorsområde, är omfattningen av undervisningstiden något över den garanterade tiden om 6 665 undervisningstimmar. Den centrala elevstödsenheten avgör och fattar beslut om en viss elev skall få stöd inom någon av de kommunövergripande undervisningsgrupperna och rektor fattar beslut om placering i skolans egen lilla undervisningsgrupp. Formella beslut fattas av rektor vid elevvårdskonferensen, EVK, och protokoll förs. Dock har inspektionen visat att rektor vid några få tillfällen inte deltagit vid elevvårdskonferensen. Inspektörerna vill påpeka grundskoleförordningens krav om rektor som ordinarie ledamot av elevkonferensen. Elevernas frånvaro följs noga och behandlas i samband med utvecklingssamtalen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning, ledning och kvalitetsarbete i Fullersta rektorsområde är godtagbart, men bör förbättras. Ansvarsförhållandena mellan nämnd, rektor och den lokala föräldrastyrelsen måste klargöras. Inspektörerna bedömer att huvudmannen i detta avseende inte lever upp till författningarnas krav. Vidare bedömer inspektörerna att kvalitetsredovisningen inte i alla delar uppfyller kraven i skolförfattningarna och att den därför bör förbättras. Inspektörerna bedömer vidare att skolorna inte till fullo lever upp till kraven om att arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare, något som bör förbättras. Rektors förtrogenhet med verksamheten vid Stenmoskolan, kan enligt inspektörernas bedömning, förbättras. Skolan bör skapa rutiner så att eleverna erbjuds den garanterade undervisningstiden. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till verksamhet/utbildning Inspektionen har visat att elevens val inte i alla delar sker i enlighet med gällande bestämmelser. Enligt rektorsområdets timplan skall alla elever från årskurs 1 till och med årskurs 9 ha elevens val. Innehållet i elevens val syftar till att för- 15

Fullersta rektorsområde SKOLVERKET djupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och skall till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. I årskurs 2 3 vid Källbrinksskolan är elevens val utformat så att eleverna väljer mellan några alternativ, och i motsvarande årskurser i Stenmoskolan ingår elevens val, enligt skolledningen, i det arbetssätt som tillämpas. I årskurs 4 6 väljer eleverna fritt vad de vill arbeta med under denna tid, med krav på att eleverna skall ha ett mål med den aktivitet de valt. I årskurs 7 9 har eleverna så kallad resurstimme, vilket i vissa fall innebär att lärarna anger vad eleverna bör jobba med. Eleverna upplever inte att detta är elevens val. Skolverkets inspektörer bedömer att rektorsområdet inte lever upp till författningarnas krav angående elevens val. Språkval i årskurs 6 ordnas i samverkan med Utsäljeskolan. Ett fåtal elever läser svenska som andraspråk. Modersmålsundervisning erbjuds enligt den modell som tillämpas i Huddinge kommun. Av 111 elever i rektorsområdet som är berättigade till modersmålsundervisning deltar endast 26. Inspektörerna har sett flera exempel på att skolan fungerar väl för elever med funktionshinder. Flera föräldrar berättar dock om att de fått kämpa för att barnets rätt skall tillgodoses. Information om utbildning Skolan lämnar vid läsårsstart diverse information, genom en informationsfolder, till föräldrarna. Rektor skriver månadsbrev och flertalet klasser har dessutom veckobrev, informationsinsatser som uppskattas av föräldrarna. För eleverna i Källbrinksskolan finns information att läsa på TV-skärmar på några ställen i Källbrinkshuset och på skolans hemsida finns information att hämta. Rektorsområdet deltar i en försöksverksamhet, Rexnet, för att förbättra kommunikationen mellan hem och skola. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning i Fullersta rektorsområde inte är godtagbar avseende elevens val. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser för samtliga skolformer Läsåret 2003/2004 var lärartätheten i Stenmoskolan 4,3 lärartjänster/100 elever och i Källbrinksskolan 7,6 lärartjänster/100 elever. Vid tidpunkten för inspektionen saknades studie- och yrkesvägledare, och många elever i årskurs 9 uttryckte oro inför gymnasievalet. Senare har rektor meddelat att skolan köper timmar av två av kommunens studie- och yrkesvägledare till niornas gymnasieval. Dessutom köper skolan timmar i januari och februari i samband med ansö- 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Fullersta rektorsområde kan till gymnasieskolan. Inspektörerna vill peka på läroplanens skrivning under avsnittet Rektors ansvar. Där anges att rektor har ett särskilt ansvar för att den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Även de riktlinjer som anges under avsnittet Skolan och omvärlden skall följas. Inspektörerna bedömer att skolan i detta avseende inte till fullo lever upp till läroplanens krav, något som bör förbättras. I rektorsområdet saknas även kurator och psykolog, men dessa funktioner finns att tillgå inom elevstödsenheten. Personalens kompetens och kompetensutveckling Fullersta rektorsområde har erhållit medel från Europeiska Socialfondens program Växtkraft Mål 3 för inventering av vilka kompetensutvecklingsinsatser som behövs. Vissa av insatserna har genomförts och personalen är till största delen nöjd med den kompetensutveckling som skett. Rektorsområdets personal har, i hög utsträckning, en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Läromedel, pedagogiska materiel och utrustning Grundskoleförordningen anger att eleverna kostnadsfritt skall ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Inspektionen har visat att barnen i förskoleklasserna och eleverna i årskurs 1 3 vid både Stenmoskolan och Källbrinksskolan har tillgång till den utrustning som behövs för en adekvat utbildning. För eleverna i årskurs 4 6 finns mestadels utrustning i tillräcklig omfattning, men inspektörerna har noterat att någon av datorerna som varje klass har tillgång till oftast var ur funktion. Inspektörerna har även noterat att tillgången på datorer i övrigt är begränsad. Upp till och med årskurs 6 finns datorer i klassrummen, men för elever i årskurs 7 9 finns datorer endast i datasalar och i skolans bibliotek. Sammantaget har de 443 eleverna i årskurs 7 9 tillgång till ca 40 datorer. Inspektörerna bedömer därför att rektorsområdet inte till fullo lever upp till författningarnas krav avseende tillgång till hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning, vilket bör förbättras. Rektorsområdet har tre bibliotek, varav det största ligger i Källbrinkshuset och mindre filialer finns i Skogskällan och i Stenmoskolan. Lokaler För eleverna upp till och med årskurs 6 bedrivs verksamheten på Källbrinksskolan i Skogskällan och i Paviljongen. Skogskällan byggdes för fem år sedan och Paviljongen är en barack som numera är en permanent lokal. Det är stor skillnad på arbetsmiljön i de båda byggnaderna. Föräldrarna upplever att arbetsmiljön är otillfredsställande i Paviljongen. Senare har rektor meddelat att all verksamhet i Paviljongen kommer att upphöra från och med höstterminen 2005. Vid inspektionen pågick ett omfattande renoveringsarbete av Källbrinkshuset. Temperaturen uppges, från elevhåll, vara ett problem och ibland inträffar det att eleverna måste sitta med ytterkläderna på. I vissa nyrenoverade klassrum fungerar inte belysningen tillfredsställande, eftersom armaturen släcks var 20:e sekund. Dessa problem kommer att rätas upp vid kommande skyddsrond, en- 17

Fullersta rektorsområde SKOLVERKET ligt uppgift från elevskyddsombudet. Rektor har påtalat dessa missförhållanden, men från ansvarigt håll i kommunen har ingen åtgärd vidtagits. Resursfördelning Inom rektorsområdet tillämpas budgetstyrning, vilket innebär att kostnader för antalet lärare i arbetslagen samt de medel som lagen begärt för läromedel beaktas vid resursfördelning. Rektor uppger att man har för avsikt att fortsättningsvis tillämpa resultatstyrning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resurserna i Fullersta rektorsområde är godtagbara, men kan förbättras. Personalens kompetens är hög, men den studie- och yrkesvägledande verksamheten bedöms inte tillräcklig. Inspektörerna bedömer även att rektorsområdet inte till fullo lever upp till författningarnas krav rörande tillgång till utrustning som krävs för en adekvat utbildning, eftersom tillgången på datorer är begränsad, vilket bör förbättras. Skolan bör se över belysning och temperatur i Källbrinkshuset. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Fullersta rektorsområde övergripande är av god kvalitet. Den bristande samverkan mellan skolorna, likväl som mellan strängarna gör att goda pedagogiska idéer inte får den spridning som skulle kunna bidra till att utveckla verksamheten. Arbetet med att lära eleverna de demokratiska principerna, bland annat via olika råd, har kommit långt i flera av strängarna. Skolornas arbete med lokala mål och kriterier är av skiftande kvalitet och varierar mellan de olika strängarna. Elevernas kännedom om mål och kriterier är olika, men en ökad tydlighet i detta avseende skapar möjligheter för eleverna till ett ökat inflytande över det egna lärandet. Det hälsofrämjande arbetet har även utvecklats olika och är ännu ett område där goda erfarenheter kan spridas. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Elevernas inflytande över undervisningen bör utvecklas. - Arbetet för att skapa en god miljö för utveckling och lärande kan förbättras. - Skolornas arbete för att förebygga kränkande behandling bör förbättras och resultatet av arbetet bör följas upp. - Utarbeta system för att följa elevernas resultat i samtliga ämnen, analysera dessa och vidta åtgärder. - Arbetet med lokala mål och kriterier samt elevernas kännedom om kunskapsmålen bör utvecklas. - Rutiner för att säkerställa betygens likvärdighet bör utvecklas. - Samverkan mellan förskoleklass och skola bör utvecklas. - Utarbetandet av arbetsplanen kan utvecklas så att personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare medverkar. - Rektors förtrogenhet med all verksamhet inom rektorsområdet kan förbättras. 18

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Fullersta rektorsområde - Utvecklas skolornas kvalitetsredovisning i enlighet med gällande föreskrifter. - Organisera den studie- och yrkesorienterade verksamheten så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. - Skolan bör se över tillämpningen av timplanen. - Tillgång till hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning kan förbättras. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen, ges inte stöd i den utsträckning de har rätt till (5 kap. grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte i de ämnen där det behövs (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Gunnel Eriksson Mariette Dennholt 19

Hörningsnäs rektorsområde Utbildningsinspektion i Hörningsnässkolan och Ängsnässkolan, förskoleklasser och grundskolor årskurs 1-6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Hörningsnäs rektorsområde SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Hörningsnässkolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 136 Förskoleklass 39 Grundskola 241 Ängsnässkolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 94 Förskoleklass 22 Grundskola 151 Hörningsnäs rektorsområde består av två skolor, Hörningsnässkolan och Ängsnässkolan. I ledningen för rektorsområdet finns förutom rektorn också två biträdande rektorer. Skolorna är placerade i de centrala delarna av Huddinge. Utbildningen omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-6 samt skolbarnsomsorg. Hörningsnässkolan är uppdelad i fem arbetslag, Ängsnässkolan i två arbetslag. Till respektive skola är också en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp knuten för barn i behov av särskilt stöd. Till årskurs 7 söker de flesta eleverna till Kvarnbergsskolan. Hörningsnässkolan byggdes 1955 med tillbyggnad av matsal och idrottshall 1980. Från och med hösten 1996 har skolan fullt utbyggd verksamhet för barn från förskoleklass till och med årskurs 6. Ängsnässkolan stod färdigbyggd hösten 1997 och har fullt utbyggd verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 6. Genomförandet av inspektionen i Hörningsnäs rektorsområde Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Hörningsnäs rektorsområde har bestått av undervisningsråden Stig Westlund och Mariette Dennholt. Besök i Ängsnässkolan genomfördes den 12 november och i Hörningsnässkolan den 25 och 26 november den 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Hörningsnäs rektorsområde, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Hörningsnäs rektorsområde annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Hörningsnäs rektorsområde genomfördes formella intervjuer med ett urval elever, föräldrar och lärare. Dessutom intervjuades representanter för elevrådets styrelse samt skolledningen. Inspektörerna förde också spontana samtal med elever och lärare vid lektionsbesök och under raster. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Grundläggande demokratiska värderingar och ansvarstagande Vid de granskade skolorna har inspektörerna erfarit att det allmänt råder ett gott klimat bland elever och personal. Inspektörerna fick under besöket intrycket att eleverna är öppna och hjälpsamma. Eleverna uppger också att klimatet på skolorna är sådant att de kan säga vad de tycker och tänker. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar, detta enligt läroplanen. I intervjuerna med eleverna framför de att det är viktigt att få vara med och påverka sitt eget lärande. De informerar inspektörerna om att de inte kan påverka sitt eget lärande i någon högre grad. Vid Hörningsnässkolan finns det exempel där elever ihop med sin lärare förbereder utvecklingssamtalet och att eleven sedan är den som leder detta. Eleverna ges också möjlighet till delaktighet genom olika råd i vilka de mest kan påverka praktiska saker som t.ex. skolgårdsfrågor. Eleverna i de olika råden på Ängsnässkolan är med och påverkar olika evenemangs upplägg och innehåll. De är även med och påverkar innehåll i temaperioder. Inspektörerna bedömer att eleverna har inflytande i praktiska frågor men inte i utformningen av undervisningen. Etiska förhållningssätt, trygghet och lust att lära Inspektörernas intryck är att eleverna vid skolorna har en människosyn som är förenlig med läroplanen. Mobbning och andra former av kränkande behandling är mycket sällsynta och i de fall de förekommer finns det tydliga rutiner i skolornas handlingsplaner mot mobbning, hur detta skall åtgärdas. 3

Hörningsnäs rektorsområde SKOLVERKET I intervjuerna med eleverna framkommer att de känner sig trygga vid sina skolor. Det finns trivselregler vid respektive skola men dessa är inte alltid kända av eleverna. Föräldrarna uppger också att eleverna känner sig trygga och att deras barn trivs. Personalen vid skolorna uppger i intervjuer med inspektörerna att huvuddelen av eleverna tar ansvar för sitt eget lärande, för miljön i skolorna och att eleverna respekterar varandra samt att de känner lust att lära. Inspektörerna bedömer att eleverna vid skolorna respekterar varandra och accepterar varandras olikheter och har en människosyn som är förenlig med läroplanens. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det allmänt råder ett gott klimat bland elever och personal vid skolorna och att eleverna har en människosyn som är förenlig med läroplanens. Inspektörernas bedömning är att eleverna har inflytande i praktiska frågor men inte på undervisningens utformning. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Utveckling och lärande relaterat till läroplanernas mål att sträva mot. Vid skolorna finns lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna. Hörningsnässkolan har bearbetningar i alla ämnen. Elever och föräldrar uppger att de känner till målen. Ängsnässkolan har lokala bearbetningar främst i engelska, matematik och svenska, arbete pågår dock med att ta bearbeta målen i de övriga ämnena. Vid Ängsnässkolan uppger elever och föräldrar att de inte är informerade om de lokalt bearbetade kursplanerna. Inspektionen visar att eleverna har förmåga att arbeta självständigt men också tillsammans med andra. Enligt eleverna är dock den vanligaste arbetsformen självständigt arbete med uppgifter som läraren tilldelat dem. Vidare framförde eleverna att valet av arbetssätt i många fall är beroende av vilken lärare det är som undervisar i klassen. Inspektörernas bedömning är att skolorna bör utveckla formerna för elevernas delaktighet i val av arbetssätt. Vidare bedömer inspektörerna att Ängsnässkolan bör slutföra arbetet med de lokala bearbetningarna av nationella kursplanemål samt att alla elever och föräldrar bör informeras om dessa mål. Kunskaper relaterade till mål att uppnå i åk 5 och 9. Resultaten från de nationella proven i årskurs 5 våren 2004 visar på ett bättre resultat för Ängsnässkolan än för Hörningsnässkolan. I intervjuerna med rektor framkom att Hörningsnässkolan noterat resultatet i matematik och att åtgärder har satts in för att ge eleverna möjlighet att uppnå målen i ämnet. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Hörningsnäs rektorsområde Andel elever i % som uppnått målen Andel elever i % som uppnått målen Andel elever i % som uppnått målen Skola Engelska Matematik Svenska Hörningsnässkolan 90 82 92 Ängsnässkolan 93 95 95 Vid skolorna finns utarbetade rutiner för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i engelska, matematik och svenska. I dessa ämnen får skolledningen information om elevernas utveckling, i övriga ämnen saknas dessa rutiner för att informera skolledningen. I lärarintervjuerna framkommer att de sammanställer elevernas resultat i alla ämnen inför utvecklingssamtalen men att dessa resultat inte kommer skolledningen till del. Det finns heller ingen redovisning över skillnader mellan flickors och pojkars resultat i de nationella proven, eller i övriga ämnen. Inspektörerna bedömer därför att skolorna bör utveckla rutiner för att analysera och följa upp elevernas resultat i samtliga ämnen och årskurser, även ur ett genusperspektiv. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att skolorna bör utveckla formerna för elevernas delaktighet i val av arbetssätt. Vidare bedömer inspektörerna att Ängsnässkolan bör slutföra arbetet med de lokala bearbetningarna av nationella kursplanemål samt att alla elever och föräldrar bör informeras om dessa mål. Vidare bör skolorna utveckla system för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen och ur ett genusperspektiv. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Enligt skollagen skall eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad. Elevinflytande och elevdemokrati är frågor som utgör ett av de mål som nämnden lagt fast som prioriterade mål för skolorna i Huddinge kommun. Samverkan i skolmiljön Vid Hörningsnässkolan och Ängsnässkolan genomförs klassråd regelbundet. I regel sker dessa möten en gång per vecka. En del av de frågor som tas upp i klassråden förs vidare till elevrådet. Inspektörerna vill framhålla Ängsnässkolans formella råd med elevrepresentation som t.ex. hälsoråd, miljöråd och biblioteksråd. Vidare finns det en grupp elever som arbetar med en mycket omtyckt skoltidning. Vid Ängsnässkolan har eleverna genom de olika råden fått vara med 5

Hörningsnäs rektorsområde SKOLVERKET och utvärdera skolans trivselregler och de uppger för inspektörerna att deras synpunkter har beaktats. Vid de två skolorna uppger eleverna att de vuxna lyssnar på dem men att de oftast bara kan påverka i frågor av praktisk karaktär. När det gäller elevernas möjlighet till inflytande över undervisningens uppläggning och innehåll är bilden något splittrad. Det finns en ambition hos lärarna vid de två skolorna att eleverna med stigande ålder skall få ett ökat inflytande över sitt lärande, men det skiljer sig åt från lärare till lärare. I några klasser har eleverna stora möjligheter att påverka valet av arbetssätt och vad de skall arbeta med. I det stora flertalet klasser är dock utrymmet för elevinflytande relativt begränsat. Egna arbetsscheman införda i en loggbok eller liknande används i klasserna vid skolorna. I de allra flesta fall används dock loggboken som en kalender där eleverna fyller i efter lärarens instruktioner. Vid Ängsnässkolan är eleverna bl.a. delaktiga i planeringen av idrottsundervisningen inom elevens val, vidare har eleverna i årskurs 6 varit delaktiga i utformningen av schemat för ämnet musik. För samverkan med föräldrarna finns förutom utvecklingssamtal och föräldramöten finns det så kallade Skolgrupper för samråd mellan föräldrarepresentanter från alla klasser och grupper samt representanter för personal och skolledning. Inspektörerna bedömer att skolorna har fungerande formella former för elevinflytande men att elevernas delaktighet, genomförande och utvärdering av undervisningen bör utvecklas och förbättras. Vidare bedömer inspektörerna att samverkan mellan hem och skola fungerar bra. Arbetet mot kränkande behandling Det finns en hög ambitionsnivå vid de två skolorna att på olika sätt och med olika metoder förverkliga skolans värdegrund. Bland personalen förs kontinuerliga samtal om normer och värden. Diskussioner förs också med eleverna både på lektioner och vid andra tillfällen. Eleverna berättar för inspektörerna att de vuxna vid skolorna alltid ingriper när något händer på t.ex. raster eller vid andra tillfällen. Skolorna arbetar med olika metoder för att ge eleverna instrument för att klara av och reda ut konflikter, bl.a. genom projekt Charlie, Kamratstödjare, utbildade genom Friends, samt Lions Quest. Skolorna har också system med kamratstödjare där eleverna har fått en utbildning i att vara kamratstödjare och hur de ska agera när deras kamrater hamnar i olika situationer där de behöver få några råd på vägen för att lösa den uppkomna situationen. Som tidigare nämnts finns handlingsplaner mot mobbning vid skolorna. Planerna behandlar åtgärder som skall vidtas vid upptäckt av mobbning. Handlingsplanerna utgår inte från begreppet kränkande behandling utan från den snävare definitionen mobbning. Vidare tar planerna inte upp perspektivet vuxen elev. Planerna har arbetats fram av mobbingteamen och personalen på respektive skola, men de är inte kända av eleverna. Skolornas mobbingteam är inte heller de kända för eleverna. Inspektörerna finner dock, som tidigare sagts, att eleverna är trygga trots deras ovetskap om handlingsplanen och mobbing- 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Hörningsnäs rektorsområde gruppen. Vid Hörningsnässkolan uppger föräldrarna att de känner till mobbingplanen, vid Ängsnässkolan känner de intervjuade föräldrarna inte till denna. Inspektörerna bedömer att handlingsprogrammet mot mobbning bör omarbetas och även innefatta det vidare begreppet kränkande behandling samt vuxen elevperspektivet. Vidare bör skolorna införa rutinen att elever tydligt informeras om handlingsplanen, samt informera föräldrarna vid Ängsnässkolan. Skolhälsovård och elevhälsa Vid de två skolorna har både elever och personal ett dagligt inlagt pass av rörelse på 20 minuter, ofta avslutas dessa pass med en avslappningsstund. Vid Ängsnässkolan inleds en dag per vecka med gemensam morgongymnastik för elever och personal. De som önskar kan byta ut detta pass mot en promenad. I några klasser masserar eleverna varandra. Eleverna är mycket medvetna om vikten av att röra sig, framför allt vid Ängsnässkolan. Skolhälsovården bedrivs och genomförs enligt gällande bestämmelser vid skolorna. Inspektörerna bedömer att det hälsofrämjande arbetet vid skolorna är av mycket god kvalitet och att skolhälsovården följer gällande författningar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolorna har fungerande formella former för elevinflytande men att elevernas delaktighet, genomförande och utvärdering av undervisningen bör utvecklas och förbättras. Vidare bedömer inspektörerna att samverkan mellan hem och skola fungerar bra. Inspektörerna bedömer också att handlingsprogrammet mot mobbning bör omarbetas och även innefatta det vidare begreppet kränkande behandling samt vuxen elevperspektivet. Vidare bör skolorna införa rutinen att elever tydligt informeras om handlingsplanen, samt informera föräldrarna vid Ängsnässkolan. Inspektörerna bedömer också att det hälsofrämjande arbetet vid skolorna är av mycket god kvalitet och att skolhälsovården följer gällande författningar. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Som tidigare nämnts finns det lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna i alla ämnen och årskurser vid Hörningsnässkolan, här finns också mål att sträva mot i alla ämnen och årskurser. Vidare framkom det i elevintervjuerna att de känner till de lokala bearbetningarna av målen. Vid Ängsnässkolan finns bearbetningar främst i engelska och svenska. Rektorn uppger i intervjun att arbete pågår med att utarbeta lokala bearbetningar i alla ämnen och årskurser. 7

Hörningsnäs rektorsområde SKOLVERKET Föräldrarna vid Ängsnässkolan framförde vid intervjun att de inte känner till målen medan föräldrarna vid Hörningsnässkolan känner till dessa. Inspektörerna bedömer att Ängsnässkolan bör slutföra arbetet med lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna samt att tydligt informera elever och föräldrar om dessa. Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Skolorna har strukturer för att ta emot elever såväl inom skolan som för nya elever. Den vanligaste organisationsformen i skolorna är den sammanhållna klassen där klassläraren arbetar i en årskurs och ansvarar för undervisningen i flertalet ämnen. Förskoleklasserna och fritidshemmens verksamheter är integrerade med skolornas verksamheter. I de lägre årskurserna förekommer det arbete i mindre grupper, vilket bl.a. möjliggörs genom att personal från fritidshemmen arbetar parallellt med lärarna i skolan. Förskoleklasserna bedriver verksamhet tre timmar per dag. Alla som efterfrågar skolbarnsomsorg får detta och ingen kö finns. Det finns en gemensam timplan för de två skolorna. Denna är framtagen i samarbete med Kvarnbergsskolans årskurser 7 9. Rektorn uppger att hon inte lägger ner mycket tid på att kontrollera om elevernas scheman följer den lokala timplanen, utan litar på att lärarna lägger ut rätt antal timmar per ämne enligt det avtal/kontrakt som finns mellan rektorn och enskilda lärare. Inspektörerna bedömer att rektor bör ta ett större ansvar och kontrollera att eleverna får den undervisningstid per ämne som de är berättigade till. Inspektörerna bedömer att skolorna arbetar enligt en traditionell organisation samt att den lokala timplanen innehåller det som framgår av nationella riktlinjer. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Enligt skollagen och grundskoleförordningen föreskrivs att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Vid skolorna har arbetslagen ett stort ansvar för de elever som tillhör laget. När elever får svårigheter i skolarbetet försöker man först komma till rätta med detta inom laget. I de fall arbetslagen vid skolorna inte kan ge eleverna de stödåtgärder som behövs tas ärendet upp i en elevvårdskonferens. Beslut om stödåtgärder i enskilda elevvårdsärenden fattas alltid av rektorn. I de fall skolan inte kan tillgodose en elevs behov av särskilt stöd finns möjligheten att ansöka om ytterligare stöd vid kommunens centrala elevstödsenhet. I intervjuerna med skolledning och personal framkom att det upplevs som om den nya elevstödsorganisationen ännu inte funnit sina former för att ge skolorna det stöd som efterfrågas. Till skolorna är också två kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper knutna för barn i behov av särskilt stöd. Personalen i dessa grupper arbetar mycket med att individualisera undervisningen och ge eleverna strukturer och hjälpa dem se sammanhang. Mycket tid används också för att både i grupp men också individuellt träna eleverna i t.ex. sociala regler. I första hand är det i ämnena engelska, matematik och svenska som eleverna kan få stöd i. Vid skolorna finns det sex speciallärare som stödjer arbetslagen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Enligt speciallärarna testas eleverna regelbundet i framför allt engelska, matematik och svenska, bl.a. används ett 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Hörningsnäs rektorsområde läsutvecklingsschema (LUS) för uppföljning. I övriga ämnen testas inte eleverna för att ta reda på om de är i behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att skolorna har väl fungerande rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd i ämnena engelska, matematik och svenska men att rutiner saknas för övriga ämnen. Inspektörerna bedömer att skolorna inte uppfyller författningarnas krav på elevens rätt till stöd. Åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd och i första hand är det klassföreståndaren, ofta ihop med en speciallärare, som ansvarar för upprättandet. Föräldrar och elev är alltid med när åtgärdsprogram upprättas. I samtalen med föräldrarna framkom att de är nöjda med det stöd som ges till deras barn och att de får den information om sitt barn som de tycker är viktig. En synpunkt framfördes från föräldrahåll att det är viktigt att skolan även stimulerar elever som är duktiga att gå vidare i en något högre studietakt. Inspektörerna bedömer att skolorna uppfyller grundskoleförordningens krav på åtgärdsprogram. Arbetssäten Enligt läroplanen för grundskolan skall läraren svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. I lärarintervjuerna framkommer att lärarna informerar eleverna om målen inför ett nytt arbetsområde. I planeringsboken, som några klasser använder, planerar eleverna veckans arbete. Eleverna uppger i intervjuerna att inte alla klasser använder sig av denna i planerings- och utvärderingsarbetet. Under besöket har inspektörerna besökt alla klasser och kan konstatera att eleverna oftast arbetar enskilt med tilldelade arbetsuppgifter. Få exempel gavs där eleverna arbetade tillsammans två och två eller i grupp. Detta bekräftas också i intervjuerna med eleverna. Lärarna uppger att det förekommer temaarbeten och grupparbeten där eleverna arbetar tillsammans. Inspektörerna vill dock framhålla att arbetsmetoderna varierar mellan olika lärare. Inspektörernas bedömning är att det är läraren som i huvudsak bestämmer innehåll och arbetssätt. Vägledning och utvecklingssamtal och utvärdering av lärandet Vid skolorna genomförs utvecklingssamtal och dessa fungerar enligt intervjuade elever och föräldrar väl. Samtalen förbereds genom att elever och föräldrar får svara på några frågor. Dessa tas sedan med till utvecklingssamtalet och är ett underlag i samtalet, även den individuella utvecklingsplanen används som underlag i samtalet. Elever och föräldrar får information om kunskapsutvecklingen i alla ämnen samt barnets sociala utveckling upp. Inspektörerna vill framhålla ett gott exempel där eleverna i årskurs 3 vid Hörningsnässkolan leder sitt eget utvecklingssamtal med stöd från läraren. Elevernas lärande utvärderas bl.a. genom olika diagnoser, prov och loggböcker. Skolorna har påbörjat ett utvärderingsarbete genom portfoliometoden. Detta är en metod där eleven utifrån målen i olika ämnen själv skall kunna följa sin kunskapsutveckling och ges möjlighet att utvärdera sitt eget lärande. Hörningsnässkolan har beslutat att inleda portfolioarbetet i svenska, vid Ängsnässkolan finns ingen enad strategi kring arbetet med Portfolio. Uppföljning och utvärde- 9

Hörningsnäs rektorsområde SKOLVERKET ring sker också i samband med utvecklingssamtalen. Inspektörerna bedömer att skolorna uppfyller grundskoleförordningens krav på utvecklingssamtal. Enligt lärarna förs inga jämförande diskussioner om bedömningen av elevers prestationer vid respektive skola eller mellan skolorna. De gemensamma prov och bedömningsinstrument som används är de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska samt diagnostisering av elevernas läsutveckling via LUS. Samverkan och öppenhet Eleverna i årskurs 6 får under ca en vecka göra arbetsplatsbesök vid föräldrarnas arbetsplatser. I en del klasser besöker någon förälder skolan och berättar om sitt yrke. Eleverna ger flera exempel på studiebesök som genomförs, t.ex. besök på teater, bio och museum. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Ängsnässkolan bör slutföra arbetet med lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna samt att tydligt informera elever och föräldrar om dessa. Inspektörerna bedömer också att skolorna arbetar enligt en traditionell organisation samt att den lokala timplanen innehåller det som framgår av nationella riktlinjer. Inspektörerna bedömer att rektor bör ta ett större ansvar och kontrollera att eleverna får den undervisningstid per ämne som de är berättigade till. Inspektörernas bedömning är att det är läraren som i huvudsak bestämmer innehåll och arbetssätt. Vidare bedömer inspektörerna att skolorna inte uppfyller författningarnas krav på elevens rätt till stöd. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation Kommunfullmäktige i Huddinge kommun har fastställt sex områden, perspektiv, som gäller för samtliga nämnder. Utifrån dessa har kommunstyrelsen gjort prioriteringar, inom vart och ett av dessa områden, som gäller för förskole- och grundskolenämnden. I nämndens verksamhetsplan för innevarande år har nämndens mål samlats i fyra områden. 1. Nöjda invånare barn och elever 2. Effektiva processer 3. Sund ekonomi 4. Attraktiv arbetsgivare 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Hörningsnäs rektorsområde För vart och ett av dessa områden finns ett antal mål fastslagna av nämnden. Nämndens verksamhetsplan är en del av Huddinge kommuns skolplan. Övriga delar är skolornas arbetsplaner, kvalitetsredovisningarna samt Bilden av skolan i Huddinge som visar resultatet av skolornas arbete. Skolorna har i sina arbetsplaner formulerat mål för sina respektive verksamheter. De två arbetsplanerna utgör tillsammans rektorsområdets arbetsplan. Utvärdering sker i slutet av verksamhetsåret. Flertalet intervjuade elever och föräldrar känner inte till skolornas arbetsplaner. Grundskoleförordningen anger att arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Inspektörerna bedömer att skolornas arbete med att göra elever och föräldrar delaktiga i utarbetandet av arbetsplanen bör förbättras. Rektors ansvar, befogenheter och funktion I ledningen för rektorsområdet finns förutom rektorn också två biträdande rektorer. Rektorn leder skolornas arbete genom de två biträdande rektorerna och de träffas en gång per vecka för att diskutera strategier och praktiska frågor. De biträdande rektorerna har av rektorn fått sig tilldelat olika arbetsuppgifter. Rektorn uppger för inspektörerna att hon ansvarar för budgetfrågor, leder arbetet för delar av den administrativa personalen, de praktiskt estetiska lärarna och den lilla gruppen vid Hörningsnässkolan. Vidare ansvarar rektorn för övriga uppgifter som enligt författningarna tillhör rektorsfunktionen. I de biträdande rektorernas arbetsuppgifter ingår att vara chefer för personalen och driftansvarig på respektive skola. De biträdande rektorerna skall också bistå rektorn i arbetet att driva pedagogisk utveckling på skolorna. Vid inspektionen framkommer att det både för föräldrar och elever är känt vem som är rektor. De biträdande rektorerna anses dock vara de som driver det pedagogiska arbetet. Rektorn bedöms av alla vara förtrogen med verksamheten genom sina biträdande rektorer, men att hennes huvudsakliga arbetsuppgift, enligt de intervjuade grupperna, är att vara administratör och inte pedagogisk ledare. Inspektörerna bedömer att rektorn tack vare sina kontakter med de biträdande rektorerna är förtrogen med den dagliga verksamheten men rektors roll som pedagogisk ledare bör tydliggöras. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Skolornas kvalitetsredovisningar följer den mall som tillämpas av Huddinge kommun, och skolornas resultat presenteras i form av styrtal, för de olika områden som den politiska nämnden fastställt. Skolan analyserar resultaten och slutligen lämnas förslag till åtgärder för utveckling för läsåret 2004/2005. Under läsåret satsar Hörningsnässkolan bl.a. på utbildning i Human Dynamics 1, införandet av portfolio och rörelse varje dag. Vid Ängsnässkolan satsar man på bl.a. portfolio, bli duktigare på att genomföra och dokumentera pedagogiska diskussioner. 1 Human Dynamics är ett redskap för att förstå de olika processer vi människor använder när vi bearbetar information, lär in nya saker, kommunicerar med andra eller löser problem. Human Dynamics har utvecklats av Sandra Seagal och David Horne. 11

Hörningsnäs rektorsområde SKOLVERKET Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas är otydliga i och med att målen bara formuleras med ett enda ord som hälsa eller trygghet. Till viss del är kopplingen mellan resultat och de åtgärder som redovisas för att förbättra måluppfyllelsen svag. Kvalitetsredovisningen är okänd bland flertalet föräldrar. Lärarna vid Hörningsnässkolan anser att de är delaktiga i framtagandet av kvalitetsredovisningen, däremot anser lärarna vid Ängsnässkolan att de inte i lika hög grad är delaktiga. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen inte i alla delar uppfyller kraven i författningarna och att den bör förbättras. Rättssäkerhetsfrågor Skolorna har en tydlig skriftlig beskrivning av hur elevvårdsarbetet går till och vem som ansvar för vad. Ansvaret för elevvården ligger primärt hos arbetslaget. Elevstödsteamet som består av skolledningen, skolsköterska, psykolog har regelbundna, schemalagda möten för uppföljning och för att skaffa sig en överblick och se över resursfördelningen och göra nödvändiga omprioriteringar av dessa. Elevvårdskonferensen leds av rektor och sammanträder vid behov. Som tidigare nämnts har skolorna väl fungerande rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd i ämnena engelska, matematik och svenska men att rutiner saknas för övriga ämnen. Beslut om placering av elev i någon av de två särskilda undervisningsgrupperna fattas av chefen för stödenheten. Inspektörerna bedömer att skolorna har en tydlig skriftlig plan för arbetet med barn i behov av särskilt stöd men, som tidigare nämnts, rutiner saknas för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd i andra ämnen än engelska, matematik och svenska. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolornas arbete med att göra elever och föräldrar delaktiga i utarbetandet av arbetsplanen bör förbättras. Inspektörerna bedömer också att rektorn tack vare sina kontakter med de biträdande rektorerna är förtrogen med den dagliga verksamheten men rektors roll som pedagogisk ledare bör tydliggöras. Vidare bedömer inspektörerna att kvalitetsredovisningen inte i alla delar uppfyller kraven i författningarna och att den bör förbättras. Inspektörerna bedömer att skolorna har en tydlig skriftlig plan för arbetet med barn i behov av särskilt stöd men, som tidigare nämnts, rutiner saknas för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd i andra ämnen än engelska, matematik och svenska. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Hörningsnäs rektorsområde 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till verksamhet/utbildning och till särskilda utbildningsformer Det finns en på årskursnivå nedbruten timplan som gäller de båda skolorna och den är, som tidigare nämnts, framtagen i samarbete med Kvarnbergsskolan för att garantera att eleverna får rätt total undervisningstid under deras nioåriga grundskoleutbildning. Enligt timplanen skall alla elever från årskurs 2 till och med årskurs 6 ha elevens val. Innehållet i elevens val syftar till att, fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och skall till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Eleverna uppger vid intervjuerna att de inte erbjuds något elevens val. Lärarna och skolledningen informerar inspektörerna om att elevens val ryms inom temaarbete eller under några klassers EA-tid d.v.s. tid för eget arbete på schemat. Inspektörerna bedömer att elevens val genomförs i enlighet med grundskoleförordningen men att skolorna bör informera eleverna tydligare om och när elevens val genomförs. Vid skolorna är det cirka 13 procent av eleverna som är berättigade till modersmålsundervisning. Av dessa är det 14 procent vid Ängsnässkolan och 6 procent vid Hörningsnässkolan som deltar i modersmålsundervisning. Ansvaret för att organisera modersmålsundervisningen ligger centralt i kommunen och administreras av rektorn för Tomtbergaskolan. Ett av skälen till att få elever utnyttjar möjligheten till modersmålsundervisning uppges vara att undervisningen förläggs till efter ordinarie skoltid och ofta på en annan skola än hemskolan. Enligt grundskoleförordningen skall en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Vid skolorna erbjuds inga elever studiehandledning på modersmålet, det finns heller inga rutiner för att undersöka vilka elever som är i behov av studiehandledning. Elever med annat modersmål än svenska testas för att utröna på vilken språknivå de ligger. En av speciallärarna har särskilt ansvar för svenska som andraspråk. Vid Ängsnässkolan är det enligt skolledningen en elev som får undervisning i svenska som andraspråk, vid Hörningsnässkolan är det 10 elever. 13

Hörningsnäs rektorsområde SKOLVERKET Inspektörerna bedömer att elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål inte får detta och att rutiner saknas för att upptäcka dessa elever och skolorna uppfyller därmed inte grundskoleförordningens krav. När det gäller undervisningen i hem- och konsumentkunskap kan inspektörerna konstatera att det finns flera brister i hur undervisningen för närvarande är upplagd. Den praktiska delen av ämnet hem- och konsumentkunskap genomförs till viss del i skolan med hjälp av fritidspedagoger men också i elevernas hem i samarbete med föräldrarna. Av författningarna framgår att undervisningen skall ske av lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Författningarna anger även att undervisningstid är arbete som planeras av lärare och elever tillsammans och genomför under lärares ledning, att undervisningen skall ske i ändamålsenliga lokaler samt att det skall finnas utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Inspektörerna bedömer att skolorna inte uppfyller författningarnas krav på undervisning i hem- och konsumentkunskap. Information om utbildning Elever och föräldrar uppger att informationen i stort fungerar bra. Veckobrev utdelas i alla klasser och i de flesta klasser finns också de tidigare nämnda skoldagböckerna som uppges fungera som en kontaktbok mellan hem och skola. Vidare finns det ett informationsblad, Hemläshörnan, som skickas till hemmen cirka en gång per månad. Flertalet föräldrar till de yngsta barnen vid skolorna uppger att de har nästan daglig kontakt med skolans lärare och får på det sättet ytterligare information. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevens val genomförs i enlighet med grundskoleförordningen men att skolorna bör informera eleverna tydligare om och när elevens val genomförs. Inspektörerna bedömer också att elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål inte får detta och att rutiner saknas för att upptäcka dessa elever, skolorna uppfyller därmed inte grundskoleförordningens krav. Inspektörerna bedömer att skolorna inte uppfyller författningarnas krav på undervisning i hem och konsumentkunskap. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser, personalens kompetens och kompetensutvecklig I Hörningsnässkolan och Ängsnässkolan har det stora flertalet lärare erforderlig utbildning. Skolornas personalomsättning är enligt skolledningen låg. Personalen vid de två skolorna uppger att det finns möjligheter till kompetensutveckling, exempelvis genom av kommunen anordnade utbildningar eller korta 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Hörningsnäs rektorsområde kurser. Lärarna uppger också att de har individuella kompetensutvecklingsplaner och att dessa revideras vid medarbetarsamtalen. Elever och föräldrar framför i intervjuerna att de är nöjda med lärarna och att eleverna får en god utbildning. Inspektörernas bedömning är att huvuddelen av personalen har den kompetens som krävs för uppdraget och att de erbjuds kompetensutveckling. Personalen vid skolorna är i stort sett nöjda med de läromedel som finns och att de uppfyller sitt syfte. Elever och personal vid Hörningsnässkolan anser att det finns för få böcker och att de är gamla och slitna vid skolans bibliotek. Datorer finns vid skolorna och de används i olika omfattning i undervisningen enligt eleverna. Vid Hörningsnässkolan framförde elever och lärare önskemål om att förnya datorparken. I lärarintervjuerna vid Hörningsnässkolan framkom att det saknas små rum och grupprum för att kunna bedriva en allsidig undervisning. Vidare anser personalen att många lokaler, framför allt praktiskt estetiska salar, är slitna och behöver fräschas upp, bl.a. duschrummen. Inspektörernas bedömning är att lokalerna svarar mot de pedagogiska kraven i utbildningen och att tillgången till materiella resurser är tillfredsställande utifrån elevernas behov. Skolorna har inga elever med funktionshinder, men lokalerna uppges vara utformade så att de kan ta emot exempelvis rullstolsbundna elever. Budgeten bygger på tilldelade ekonomiska medel från barn- och utbildningsförvaltningen. Rektor fördelar medvetet mer resurser till de yngre barnen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att huvuddelen av personalen har den kompetens som krävs för uppdraget och att de erbjuds kompetensutveckling. Vidare bedömer inspektörerna att lokalerna svarar mot de pedagogiska kraven i utbildningen och att tillgången till materiella resurser är tillfredsställande utifrån elevernas behov. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Hörningsnäs rektorsområde övergripande är av god kvalitet. Personalen arbetar ambitiöst för att främja elevernas lärande och demokratiska fostran. Inspektörerna vill lyfta fram rektorsområdets arbete med att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter samt Ängsnässkolans samverkan med eleverna i olika råd. Hörningsnässkolans arbete med de lokalt bearbetade nationella målen i alla årskurser och ämnen samt att dessa är kopplade till mål att sträva mot. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Eleverna i Hörningsnäs rektorsområde bör ges möjlighet till ökat ansvarstagande och inflytande över sitt eget lärande. - Hörningsnäs rektorsområde bör utarbeta rutiner för att sammanställa elevernas kunskapsutveckling i alla årskurser och ämnen. 15

Hörningsnäs rektorsområde SKOLVERKET - Skolornas handlingsprogram mot mobbning bör omarbetas och även innefatta det vidare begreppet kränkande behandling samt vuxen - elevperspektivet. - Skolornas elever och föräldrar bör göras delaktiga i utarbetandet av arbetsplanerna. - Kopplingen mellan kvalitetsredovisningarna och de åtgärder respektive skola avser att vidta för ökad måluppfyllelse bör förbättras. - Skolorna bör informera tydligare om elevens val. - Ängsnässkolan bör komplettera lokalt bearbetade kunskapsmål i de årskurser och ämnen som saknar dessa samt informera elever om målen. - Rektor bör tydliggöra det pedagogiska ledarskapet. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen, ges inte stöd i den utsträckning de har rätt till (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Genomförandet av undervisningen i hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen och bilaga 3 skollagen). - Studiehandledning på modersmålet ges inte till de elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Stig Westlund Mariette Dennholt 16

Kräpplaskolan Utbildningsinspektion i Kräpplaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1-3 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Kräpplaskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Kräpplaskolan Antal barn/elever Förskoleklass 23 Grundskola 71 Kräpplaskolan är belägen i bostadsområdet Stuvsta i Huddinge kommun. Skolans huvudbyggnad uppfördes 1965 och en större tillbyggnad gjordes år 2000. Undervisningen i slöjd och idrott bedrivs i den närliggande Kungsklippeskolans lokaler, som också är den skola till vilken de flesta elever flyttar när de skall börja i årskurs 4. Skolan har sammanlagt 94 barn/elever fördelade på fyra grupper (förskoleklass, åk 1, åk 2 samt åk 3). Samtliga elever bor i skolans närområde. I anslutning till skolans lokaler ligger ett fritidshem och en förskola. Lärarkollegiet består av 3,75 lärartjänster (tre klasslärare och en resurslärare). I förskoleklassen arbetar två förskollärare. Genomförandet av inspektionen i Kräpplaskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Kräpplaskolan har bestått av undervisningsråden Tomas Johansson och Stig Westlund. Besök i Kräpplaskolan genomfördes den 7 september 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Kräpplaskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Kräpplaskolan genomfördes formella intervjuer med rektor, lärare, föräldrar samt elever. Lektioner i samtliga klasser besöktes. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kräpplaskolan Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Vid Kräpplaskolan har inspektörerna erfarit att det allmänt råder ett gott klimat bland elever och personal. Inspektörerna upplevde också att eleverna är öppna och hjälpsamma. Inget klotter eller annan skadegörelse observerades. Skolan har genomfört en elevenkät och resultaten i denna visar att i stort sett alla barn tycker om att vara i skolan samt att det råder ett gott kamratskap i grupperna. Lärarna och rektorn uppger också att eleverna i huvudsak har ett vårdat språkbruk och att fula ord förekommer relativt sällan. Vidare uppger eleverna att de har bra kontakt med sina klasslärare. Skolan är så liten att alla elever och all personal känner varandra. Eleverna uppger själva att de känner sig trygga i skolan och tycker om att vara i skolan Eleverna respekterar varandra och accepterar varandras olikheter, men de uppger också att det förekommer enstaka inslag av kränkande behandling på skolan. De säger även att personalen tar tag i problemet när de får kännedom om det. Enligt eleverna har man samtalat i klasserna om värdegrunden och att de därmed fått en ökad medvetenhet om hur man exempelvis skall vara en bra kompis, vilket bekräftas av föräldrarna. Personalen uppger att de kan se att arbetet med elevinflytande resulterar i att eleverna med stigande ålder och mognad lär sig att göra val och ta ansvar för sitt skolarbete och sina handlingar. Eleverna uppger att de har begränsade möjligheter att själva påverka vad de skall arbeta med, men att det råder ett sådant klimat att de vågar framföra önskemål till lärarna om vad de vill arbeta med. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet avseende normer och värden vid Kräpplaskolan är av god kvalitet. 3

Kräpplaskolan SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Kräpplaskolan finns lokalt konkretiserade mål i alla ämnen, målen beskriver vad eleven skall ha lärt sig i årskurs 3 och utgår från de nationella kursplanerna. Resultaten av de uppföljningar som gjorts visar att samtliga elever uppnått dessa mål under fjolåret. Eleverna känner i varierande grad till målen. Eleverna kan arbeta såväl i grupp som individuellt och båda arbetsformerna är vanligt förekommande på skolan. De elever som intervjuats i samband med inspektionen uppger att de lär sig viktiga och meningsfulla saker i skolan och att det är roligt att lära. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans resultat vad gäller kunskaper är av mycket god kvalitet. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Rektorn uppger att arbetet med värdegrunden har hög prioritet på skolan. Varje terminsstart inleds med ett treveckorstema som kallas bli en ännu bättre kompis. Ett viktigt inslag i det förebyggande arbetet är de s.k. faddergrupperna, vilka beskrivs mer ingående i avsnitt 4. I förskoleklassen är värdegrundsfrågor en viktig del i den pedagogiska verksamheten. Det finns också trivselregler som lärarna och barnen tillsammans formulerat och som de också går igenom med barnen vid varje terminsstart. Eleverna uppger att de väl känner till dessa regler. Skolan genomför en enkätundersökning en gång per läsår. Enkäten fylls i av elever i årskurs 2 och 3. Där får de svara på frågor om trygghet, inflytande/delaktighet, kunskaper, utveckling och lärande m.m. Enkätresultaten visar på mycket höga styrtal inom samtliga områden. Eleverna uppger att de vet var de skall vända sig om problem uppstår och de anser att skolan snabbt tar tag i de problem som uppstår. När en konflikt uppstår mellan två elever försöker personalen lösa problemet genom att hjälpa eleverna att själva hitta en kompromiss och personalen är därefter noggranna med att följa upp att eleverna respekterar överenskommelsen. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kräpplaskolan Föräldrarna uppger att det märks på eleverna att de har samtalat om värdegrunden i skolan. Personalen uppger att man samtalar mycket med barnen om vikten av ömsesidig respekt och hänsyn. Inspektörerna bedömer att arbetet mot kränkande behandling i Kräpplaskolan är av god kvalitet. I Kräpplaskolan finns en handlingsplan mot mobbning. Inspektörerna vill i sammanhanget peka på att det är viktigt att en skolas handlingsprogram synliggör skolans arbete mot alla former av kränkande behandling och att det är viktigt att involvera såväl elever, personal som föräldrar i framtagandet av programmet. Vidare saknas i programmet perspektivet då en vuxen kränker en elev. Programmet handlar uteslutande om mobbning som är en form av kränkande behandling, men utelämnar andra former, även sådana som uppstår vid enstaka tillfällen. Programmet saknar vidare uppgifter om hur och när det skall följas upp och utvärderas. Skolan bör komplettera programmet utifrån ovanstående. I övrigt bedömer inspektörerna att programmet är godtagbart utifrån läroplanens krav. Samverkan i skolmiljön Alla klasser har klassråd, och en representant i elevrådet. Det varierar mellan de olika klasserna hur representanterna utsetts, i någon klass har eleverna röstat i andra klasser är det läraren som tillfrågat en elev i klassen. Ordförande i elevrådet är den elev som representerar årskurs 3. Rådet träffas en gång i månaden och där diskuteras saker som berör eleverna. Det handlar ofta om konkreta förbättringar av skolmiljön eller regler om vad man får och inte för göra. Elevrådet har en speciell brevlåda i skolan där elever kan lägga lappar med förslag om frågor som elevrådet bör ta upp och diskutera. Eleverna uppger att de vuxna ofta lyssnar på deras förslag och att de oftast får som de vill. Personalen uppger att man ger eleverna ett visst inflytande över skolarbetet, genom att de själva får bestämma vilken läxa de skall ha, eller vilken bok de skall läsa som läsläxa. Eleverna har däremot begränsade möjligheter att påverka innehåll och planering av undervisningen. Eleverna uppger att de får arbeta i sin egen takt och att undervisningen i huvudsak anpassas efter elevens individuella nivå. Inspektörerna bedömer att eleverna i Kräpplaskolan har goda möjligheter till elevinflytande i klassråd och elevråd, men att det bör förbättras när det gäller elevernas möjlighet att påverka planering och genomförande av undervisningen. Inspektörerna konstaterar också att ett av skolans mål är att arbeta i riktning mot att öka elevernas inflytande över det egna lärandet och att ett sådant arbete redan har påbörjats. Skolan har också ett förvaltningsråd tillsammans med Kungsklippeskolan och det arbetar bland annat för att förbättra utemiljön. I rådet sitter föräldrar från de båda skolorna. Vid skolan finns också en föräldraförening som är med och arrangerar olika aktiviteter. Föräldrarna får information om vad som händer på skolan och i klassen via det veckobrev som lärarna skriver och på de föräldramöten som äger rum två gånger per läsår. Föräldrarna uppger att veckobreven är mycket uppskattade. De 5

Kräpplaskolan SKOLVERKET känner sig också välkomna att besöka skolan. Även föräldrarna i förskoleklassen får ett veckobrev varje vecka. Skolan samverkar också med föräldrarna genom de s.k. familjegrupperna. Samtliga föräldrar i en klass tillhör någon av de fyra grupperna som finns i varje klass. Varje grupp får sig tilldelad en besöksperiod på några veckor under vilken det är meningen att föräldrarna skall besöka sina barn i skolan. När besöksperioden är slut träffas föräldrarna och läraren för att diskutera och utvärdera vad de har sett. Gruppledaren är gruppens representant i föräldraföreningen. Personalen uppger att föräldrarna är engagerade i barnens skolgång och att det sällan är några problem att få föräldrar att frivilligt ställa upp och hjälpa till exempelvis vid utflykter och liknande aktiviteter. Inspektörerna bedömer att skolans samverkan med föräldrarna är av god kvalitet. Skolan arbetar med de s.k. hälsomålen på flera olika sätt. Exempelvis har man schemalagda pass med dans, eleverna promenerar mycket, man arbetar en del med utepedagogik. Minst en gång per vecka görs utflykter i skolans omgivande miljö. Varannan vecka åker i eleverna i väg och badar. Skolan har också satsat på en ordentlig salladsbuffé i skolmatsalen. Gymnastik är ett stående inslag i förskoleklassens verksamhet. Skolan erbjuder elevhälsovård genom den centrala elevstödsenheten. Detta innebär att eleverna har tillgång till skolsköterska på Kungsklippeskolan. Skolpsykolog, skolläkare, samt skolkurator kan hyras in vid behov från elevstödsenheten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete för en god miljö är av god kvalitet. Inspektörerna bedömer vidare att skolans samverkan med föräldrarna och att arbetet mot kränkande behandling är av god kvalitet. Skolan bör dock utveckla arbetet med programmet mot kränkande behandling och med att öka elevernas inflytande över det egna lärandet. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål, organisering och arbetssätt Kräpplaskolan har lokalt konkretiserade mål för samtliga ämnen i årskurs 3. Avsikten är att eleverna skall ha nått dessa mål när de lämnar årskurs 3. Målen redovisas i skolans lokala arbetsplan som skickas hem till alla föräldrar. Även för förskoleklassens verksamhet finns det fastställda mål i skolans lokala arbetsplan. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kräpplaskolan Arbetssätt En av skolans särskilda satsningar är de s.k. faddergrupperna. Eleverna delas då in i fasta grupper om fyra elever, med en elev från varje årskurs och ett barn från förskoleklassen. Dessa grupper träffas tre till fyra gånger per vecka och arbetar i olika ämnesrum. De olika ämnesrummen utgörs av matterummet, skrivarverkstaden, forskarstugan samt skapande verkstaden. Barnen från förskoleklassen deltar ibland och ibland inte. Minst en gång i veckan övar de yngre barnen läsning tillsammans med de äldre faddrarna. Förskoleklassen arbetar mycket med den s.k. Bornholmsmodellen för att ge barnen språklig träning. Både i skolan och i förskoleklassen används också portfoliometoden 1. Det innebär att varje elev har en mapp där dennes arbeten sparas. Vid varje utvecklingssamtal görs en genomgång av materialet i portfolion för att ytterligare visa både föräldrar och elev på den kunskapsutveckling som skett. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal äger rum minst en gång per termin och inför samtalet får barn och föräldrar förbereda sig genom att man besvarar ett antal frågor som skickas ut innan samtalet äger rum. Frågorna handlar om olika saker vid varje tillfälle. Föräldrarna framhåller att de gärna skulle se att skolan la en något större tonvikt vid att personalen under utvecklingssamtalen lyfte fram elevens positiva sidor. Även i förskoleklassen har man utvecklingssamtal. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Rektor uppger att de elever som behöver särskilt stöd också får det. Eleverna bekräftar att de får hjälp om de behöver det. Skolan har en resurslärare och en assistent till hjälp för elever i behov av särskilt stöd. Samtliga tre klasslärare har också läst kurser i specialpedagogik. Alla elever som får särskilt stöd har även ett åtgärdsprogram. Programmet upprättas av elevens klasslärare i samråd med eleven och dennes föräldrar. Rektorn betonar vikten av att skolan har en dialog och ett samarbete med föräldrarna för att stödåtgärderna skall vara framgångsrika. Det görs alltid en uppföljning av programmet för att se om de vidtagna åtgärderna fått avsedd effekt. Elevvårdskonferenser förekommer regelbundet på skolan. Inspektörerna bedömer att arbetet med att upptäcka och identifiera elever i behov av särskilt stöd fungerar mycket bra vid Kräpplaskolan. Utvärdering av lärandet och omvärldskontakter Skolan följer elevernas kunskapsutveckling på flera olika sätt. De använder bland annat olika tester och diagnoser. Lärarna använder också de s.k. jagkandokumenten som är ett pedagogiskt material som används för att på ett enkelt sätt åskådliggöra den egna kunskapsutvecklingen för eleven. I dessa dokument framgår tydligt vad eleven skall lära sig i svenska och matematik, men det finns också mål som handlar om normer och värden. Eleverna har inga 1 Portfolio är en metod där eleven utifrån målen i de olika ämnena själv skall kunna följa sin kunskapsutveckling och ges möjlighet att utvärdera sitt eget lärande. 7

Kräpplaskolan SKOLVERKET individuella studieplaner utan jag-kandokumenten fyller i viss mån den funktionen. I årskurs 3 får eleverna i hemuppgift att skapa mål för sitt eget lärande. På skolan har man arbetat med att göra målen kända för eleverna och att se till att målen används i samband med utvecklingssamtalen. Eleverna uppger att de känner igen jag-kandokumenten. Inspektörerna bedömer att skolan har väl fungerande metoder för att följa elevernas kunskapsutveckling och att samverkan mellan förskoleklass och årskurs 1-3 fungerar bra. Eleverna besöker teatrar och museer. De har också minst en PRAO-dag. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet och undervisning är av god kvalitet. Vidare bedömer inspektörerna att arbetet med särskilt stöd är av mycket god kvalitet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektors befogenhet och funktion Kräpplaskolan leds av en rektor som innehaft tjänsten i fem år. Rektorn är utbildad förskollärare och har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Rektorstjänsten är en heltidstjänst och i tjänsten ingår också att vara chef för två förskolor som totalt omfattar fem avdelningar. I rektors ansvar ingår även skolans fritidshem. Han är väl känd bland personal, elever och föräldrar. Att rektorn har huvudansvaret för all verksamhet är tydligt för samtliga intervjuade. Både rektorn och personalen uppger att det finns en tydlig uppdelning av ansvaret för olika beslut mellan för- och grundskolenämnden, grundskolechefen, rektorn och arbetslagen. Beslut som rektorn fattar på delegation återrapporteras regelbundet till nämnden. Personalen uppger att de vänder sig till rektorn om det uppstår några oklarheter om vem som har rätt att fatta ett visst beslut. Inspektörerna bedömer att rektorn är förtrogen med de verksamheter som han ansvarar för och att det också finns goda förutsättningar för rektorn att fullgöra sitt uppdrag. Rektorn försöker hålla sig förtrogen med verksamheten genom att så ofta som möjligt vara ute i verksamheten. Inspektörerna bedömer att rektorn fungerar som pedagogisk ledare på skolan. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete I rektorsfunktion ingår också att vara resultatansvarig, vilket betyder att rektor skall se till att elevernas resultat analyseras och följs upp. På Kräpplaskolan sak- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kräpplaskolan nas också rutiner för att analysera resultaten i årskurs 3. I svenska, engelska och matematik har rektorn tagit del av resultaten och även analyserat dessa. I övriga ämnen finns inga fastställda resultat och skolledningen vet bara i grova drag hur många elever som har nått respektive inte nått målen i årskurs 3. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utveckla rutiner för att analysera och följa upp elevernas resultat. Skolan har lokalt utformade mål, dessa finns beskrivna i skolans arbetsplan. I planen beskrivs vidare de speciella satsningar som skolan gör på exempelvis faddergrupper, dans, föräldrasamverkan etc. Där redovisas även hur verksamheten i förskoleklassen och på fritidshemmet är upplagd. Vidare beskrivs i planen hur personalen skall arbeta för att uppnå de centralt fastställda målen om trygghet, hälsa och inflytande/delaktighet. Slutligen framgår hur dessa tre mål skall följas upp. Personalen uppger att de i slutet av varje läsår utvärderar målen i arbetsplanen. Resultatet av utvärderingen av arbetsplanen dokumenteras i kvalitetsredovisningen där också måluppfyllelsen beskrivs. Både rektor och personalen framhåller att den lokala arbetsplanen är ett levande dokument och att den är styrande för verksamhetens innehåll. Skolan har även en kvalitetsredovisning. I denna redovisas först de centralt fastställda målen mycket knapphändigt. Det blir därför svårt för läsaren att förstå vad exempelvis målen hälsa respektive trygghet står för. I anslutning till de olika avsnitten redovisas hur skolan arbetat för att försöka nå dessa mål. Om arbetet gett några resultat framgår dock inte, med undantag av de styrtal som redovisas. Dessa styrtal är dock svåra att förstå för den oinvigde, eftersom det inte finns någon förklaring till vad exempelvis styrtalet 9,2 betyder. Överhuvudtaget finns det mycket få resultat redovisade i kvalitetsredovisningen, en naturlig följd blir då att åtgärder för en förbättrad måluppfyllelse saknas helt. Inspektörerna bedömer därför att skolans kvalitetsredovisning bör förbättras så att mål, resultat och åtgärder tydliggörs. Föräldrarna uppger att de känner till arbetsplanen. De känner däremot inte till kvalitetsredovisningen och dess innehåll. Inspektörerna vill mot bakgrund av ovanstående framhålla att skolans arbete med att informera om kvalitetsarbetet bland föräldrarna när det gäller skolans kvalitetsredovisning kan förbättras. Vad i övrigt beträffar kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar hänvisas till Skolverkets kommunrapport för Huddinge kommun. Rättssäkerhetsfrågor Kräpplaskolan följer elevernas närvaro och beslut i elevärenden tas vid elevvårdskonferensen som leds av rektor. Rektorn uppger att han känner till vilka beslut som han får respektive inte får fatta. Sammanfattningsvis fungerar styrning och ledning av verksamheten på ett bra sätt, men skolan bör förbättra arbetet med att systematiskt följa upp och utvärdera verksamheten som grund för fortsatt utvecklingsarbete och dokumentera detta arbete i den årliga kvalitetsredovisningen. Skolan bör vidare förbättra rutinerna för att följa elevernas resultat i samtliga ämnen. 9

Kräpplaskolan SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Kräpplaskolan finns ingen timplan utan eleverna får den undervisningstid som de anses behöva för att nå målen. När eleverna skall börja årskurs 4 flyttas de över till den närbelägna Kungsklippeskolan. Några diskussioner om hur timmarna i timplanen skall fördelas har inte förts mellan skolorna, vilket innebär att skolorna inte har kontroll över att eleverna erhåller den garanterade undervisningstiden. Inspektörerna bedömer att detta bör förbättras och att skolan måste skapa rutiner så att den kan garantera att eleverna erbjuds den garanterade undervisningstiden i varje enskilt ämne. Skolan har inga barn som har rätt till modersmålsundervisning. Skolan erbjuder inget elevens val. Beträffande skolpliktsbevakningen uppger rektorn att det finns tydliga rutiner för hur skolan skall agera i samband med att elever börjar och slutar på skolan. Skolans lokaler är inte helt anpassade för att ta emot funktionshindrade elever, men kan bli det genom vissa modifieringar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna vid Kräpplaskolan har tillgång till den utbildning de har rätt till. Skolan bör dock skapa rutiner så att eleverna erbjuds den garanterade undervisningstiden. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Kräpplaskolan har en låg personalomsättning och har lärare med erforderlig utbildning och lång erfarenhet på samtliga tjänster. Både föräldrar och elever uppger att de är nöjda med de insatser som personalen gör i skolan. Det finns ingen särskild plan för kompetensutveckling. Personalen uppger att de gått ett flertal kurser på högskolenivå och att de är nöjda med den kompetensutveckling som de fått. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kräpplaskolan Lokalerna är ljusa och fina, även om det är lite trångt, det finns några enstaka grupprum. Personalen uppger att det framför allt saknas en samlingslokal och gymnastiksal. Föräldrar och elever framhåller att utemiljön på skolan är bra, det finns lekredskap, leksaker, fotbollsplan och en skogsdunge som eleverna kan använda sig av. Inspektörerna bedömer att skolans lokaler är ändamålsenliga. Även utemiljön bedöms vara bra. Personalen uppger att de har tillgång till de läromedel och datorer som behövs för att kunna erbjuda en bra undervisning. Sammanfattningsvis är tillgången till materiella resurser god utifrån elevernas behov. Vidare har personalen den kompetens som krävs för uppdraget och skolpersonalen erbjuds kompetensutveckling. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Kräpplaskolan övergripande är av god kvalitet. Det råder ett gott klimat på skolan och det bedrivs ett väl fungerade arbete för att kartlägga och åtgärda kränkande behandling. Skolan har också en verksamhet för elever i behov av särskilt stöd som fungerar bra. All personal har erforderlig utbildning för den undervisning de bedriver och eleverna och föräldrarna är nöjda med deras insatser. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Elevernas ansvarstagande för och inflytande över sitt eget lärande kan utvecklas. - Handlingsprogrammet mot kränkande behandling bör ses över. - Skolans kvalitetsredovisning kan förbättras. - Utveckling av rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling och resultat i samtliga ämnen, bör ske. - Skolan bör se över tillämpningen av timplanen. Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Tomas Johansson Stig Westlund 11

Kungsklippeskolan Utbildningsinspektion i Kungsklippeskolan förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Kungsklippeskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Kungsklippeskolan Antal barn/elever Förskoleklass 9 Grundskola 388 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass, årskurserna 1-9 och en samverkansklass för elever med socioemotionella svårigheter. För elever i F-3 finns skolbarnsomsorg och för elever i årskurs 4-6 öppen fritidsverksamhet Kungsklippeskolan ligger i vacker natur på promenadavstånd från Stuvsta centrum. Skolbyggnaden består av en äldre del som invigdes 1953 samt en nyare del, byggd år 2000. Skolgården är kuperad och inbjuder till lek och spel särskilt hos de yngre eleverna. Flertalet av skolans elever bor i närliggande villaområden och flerfamiljshus. Från och med årskurs 4 tar skolan emot elever från Kläppeskolan. Skolan tar även emot elever från andra kommundelar och andra kommuner. Genomförandet av inspektionen i Kungsklippeskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Kungsklippeskolan har bestått av undervisningsrådet Tomas Johansson och experten Lars-Göran Börjesson. Besök i Kungsklippeskolan inleddes tisdagen den 23 november och avslutades onsdagen den 24 november 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Kungsklippeskolan genomfördes formella intervjuer med skolledningen, ett urval av elever, föräldrar samt lärare. Inspektörerna besökte ett urval av klasser och lektioner. Under besöket fördes också samtal med elevråd och elevvårdande personal. Några elever ansvarade för att guida inspektörerna runt i skolans lokaler och under besöket fördes även spontana samtal med elever och personal. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kungsklippeskolan Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Grundläggande demokratiska värderingar Skolans demokratiska uppdrag innebär bland annat att eleverna skall lära sig vad demokrati är samt att verka i demokratiska arbetsformer där elever och föräldrar har inflytande och är delaktiga. På Kungsklippeskolan får eleverna lära sig detta genom att diskutera frågor i klassråd och elevråd. Representanter ur elevrådet som inspektörerna talat med var väl medvetna om vikten av sitt uppdrag. Elever från de senare årskurserna menade att de genom elevrådet ibland har svårt att få igenom sina önskemål. De yngre eleverna däremot berättade om att de fått varmare vatten i duscharna i samband med lektion i idrott och bollar till raster. Vid lektionsbesök i en klass visade eleverna upp en god insikt i att diskutera gemensamma frågor. Elever har inte något stort reellt inflytande på vad man skall arbeta med eller vilka arbetssätt de skall använda i klassrummet. Inflytandet är större då eleverna planerar eller arbetar med teman eller andra större projekt. Ansvarstagande Eleverna förstår betydelsen av en god utbildning och tar i de allra flesta fall ansvar för skolarbetet genom att sköta läxor, sin planering av skolarbetet. Alla elever tar genom ett kontrakt även ansvar för att använda skolans datorer på ett överenskommet sätt. I några klasser finns det så kallade klassvärdar som sköter en del uppgifter i klassrummet. Det är inspektörernas intryck att de flesta av skolans elever värnar om skolans miljö på ett bra sätt. Dock fanns det klotter på, och viss skadegörelse av väggar i entréer för årskurs 7 9 vilket tyder på att det finns elever inte tar ansvar för sin arbetsmiljö. Etiska förhållningssätt Inspektörernas intryck är att det stora flertalet elever vid Kungsklippeskolan har en människosyn som återspeglar läroplanens. Dock nämner elever och personal att det bland de äldre eleverna finns de som har attityder och åsikter, som strider mot den värdegrund som uttalas i skollagen och i läroplanen. Vid inspektö- 3

Kungsklippeskolan SKOLVERKET rernas besök framkom det att elever på olika sätt kränker personal på skolan. Ledningen på skolan har uppmärksammat detta och arbetar på olika sätt för att stoppa kränkningarna och utveckla värdegrundsarbetet. Begreppet mobbning är känt bland eleverna och de tycker inte att man skall acceptera det. För att minimera risken för mobbning har skolan bland annat satsat på elevstödjare i varje klass. Bland de yngre eleverna fungerar denna verksamhet väl. De äldsta eleverna har dock, i en del fall, ett mindre förtroende för systemet med elevstödjare och känner att de inte vill anförtro sig åt dem. Trygghet och lust att lära Representanter för personalen uppger att en del av eleverna inte alltid känner trygghet i skolan. Intervjuade elever uppger att de är oftast är trygga i skolan vilket även bekräftas av föräldrar. Någon gång kan dock yngre elever känna en rädsla för äldre elever. Men de säger också att de är tryggt att känna dem, då flera yngre elever har äldre syskon i årskurserna 7 9. På raster finns alltid personal ute och de tar enligt elever snabbt tag i konflikter när de uppstår. Skolans kamratstödjare har också som uppgift att rapportera om någon elev behöver hjälp. I förskoleklassen och bland de yngre eleverna i grundskolan är lusten att lära påtaglig. Representanter för äldre elever säger att det är viktigt att gå i skolan och få nya kunskaper. De menar också att en del lektioner upplevs som ensidiga och möjligheterna till lärande känns begränsat. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Kungsklippeskolans resultat av arbetet med normer och värden inte är godtagbart i alla delar och bör förbättras. Det är särskilt angeläget att skolan fortsätter att utveckla alla elevers förmåga till respekt och förståelse för människors lika värde. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål att sträva mot Enligt de intervjuade eleverna är det vissa lärare som noggrant beskriver målen för deras lärande medan andra lärare endast gör det vid enstaka tillfällen. Utvecklingssamtalen är oftast det tillfälle då eleverna får utvärdera sitt arbete och tillsammans med föräldrar och lärare kommer överens om nya mål. Inspektörerna bedömer att elevernas möjligheter att utvärdera sitt arbete utifrån mål och kriterier är begränsade och därför bör utvecklas. Kunskaper relaterade till mål att uppnå i årskurs 5 och 9 Resultaten från de nationella proven i årskurs 5 våren 2004 visar att 96 procent av samtliga elever nådde målen i svenska, engelska och matematik. Förutom 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kungsklippeskolan nationella prov använder lärarna olika prov och diagnoser för att följa elevernas kunskapsutveckling. Kunskapsutveckling i övriga ämnen är inte lika tydligt dokumenterad och följs inte upp på ett lika systematiskt sätt för varje enskild elev. Skolan saknar också uppföljning av de samlade kunskapsresultaten och kan därför inte göra någon analys av dessa som grund för beslut om arbetssätt, organisation, resursfördelning eller andra åtgärder. Resultaten från de nationella proven i årskurs 9 våren 2004 visar att 94 procent nådde målen i svenska, 94 procent engelska och 89 procent i matematik. Totalt lyckades 83 procent av eleverna i årskurs 9 nå målen i samtliga tre ämnen som ingår i det nationella provsystemet. Inspektörernas granskning av slutbetygen för läsåret 2003/2004 visar att 81 procent av eleverna nådde målen i samtliga ämnen och 96 procent var behöriga till gymnasieskolans nationella program. Inspektörerna finner att flera elever i årskurs 8 inte når målen i ämnena matematik och kemi. Inspektörerna vill därför särskilt påpeka vikten av att ledningen organiserar undervisningen så att dessa elever ges extra stöd. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att resultaten i ämnena svenska, matematik och engelska i årskurs 5 och 9 är goda. Skolan behöver dock utveckla rutiner och metoder för att systematiskt följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen och säkerställa att eleverna även utvecklas i riktning mot läroplanens och kursplanernas mål. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i arbetsmiljön Kungsklippeskolan har väl fungerande klassråd och elevråd. De elevrådsrepresentanter som inspektörerna talat med är medvetna om vikten av att våga prata och kunna föra fram klassens synpunkter. En form av caféverksamhet och soffor i uppehållsrum i årskurs 7-9 samt inköp av bollar till de yngre eleverna är exempel på frågor som elevrådet har fört fram och som också har genomförts. Elevskyddsombud finns på skolan och de kommer att genomgå en kortare utbildning under läsåret 04-05. Kungsklippeskolans föräldraförening som är gemensam med Kräpplaskolan, fungerar enligt intervjuade representanter bra som informationskanal. Föreningen anordnar även föreläsningar och bytardagar. 5

Kungsklippeskolan SKOLVERKET Vid samtal med elever och i observationer framkommer det att eleverna oftast arbetar efter lärarnas planering. Enligt elever i de senare åren är det endast vissa lärare som tillsammans med eleverna panerar arbetsområden och hur dessa skall redovisas. Lärarna är medvetna om att elevernas inflytande är begränsat och i skolans arbetsplan är inflytande och delaktighet ett utvecklingsområde. Elevernas inflytande på Kungsklippeskolan över hur arbetet skall organiseras och vilket innehåll det skall ha är enligt inspektörerna begränsat och bör förbättras. Arbetet mot kränkande behandling Som en del i det förebyggande arbetet har Kungsklippeskolan ett system med kamratstödjare. Kamratstödjarna har blivit framröstade av sina klasskamrater och en av deras uppgifter är att ta hand om andra elever som behöver stöd och hjälp, framför allt på raster. De har en vuxen handledare som de har regelbunden kontakt med och de får även en särskild utbildning. Kamratstödjarna rapporterar till sina handledare om någon elev råkar illa ut. Under årskurs 1-3 väljs inte kamratstödjare utan alla elever får prova på att vara det en vecka i taget. Deras uppgift blir att se till att ingen elev blir lämnad utanför och att alla får vara med. De kan t.ex. få i uppgift att hitta på veckans lek där alla kan vara med. Skolan har en antimobbningsgrupp som består av skolsköterskan och representanter från alla arbetslag. Gruppen arbetar med både förebyggande och akuta åtgärder kring kränkande behandling. I det arbetet följer man ett handlingsprogram mot mobbning, som beskriver det förebyggande arbetet, hur skolan agerar om mobbning inträffat samt hur man följer upp åtgärder. Skolans handlingsprogram täcker inte det vidare begreppet kränkande behandling och saknar perspektivet vuxen-elev. Enligt representanter för gruppen skall skolan skärpa kontrollen av att inga elever kränks genom att göra frågan till en återkommande punkt på alla arbetslagsmöten. Inspektörerna bedömer att skolan bör revidera sitt handlingsprogram mot mobbning så att det täcker det vidare begreppet kränkande behandling. Vidare bedömer inspektörerna att programmet bör belysa perspektivet vuxen-elev. På Kungsklippeskolan strävar lärarna efter att försöka se varje elev och att eleverna skall trivas på sin skola. Man anordnar samarbetsdagar där elever i olika åldrar får lära känna varandra. I den vanliga undervisningen ingår regelbundet övningar med syfte att stärka såväl den enskilde eleven som elevgruppen. Då arbetar man särskilt med frågor kring normer och värden. I vissa klasser har eleverna varit delaktiga när man formulerat gemensamma regler för trivsel och arbetsro. Elever i årskurs 7-9 menar att man har lämnat förslag på regler men att lärarna inte tar dem på allvar. Skolan har också särskilda regler som varje elev får underteckna, för hur datorer skall användas. Representanter för elever som inspektörerna talat med säger att lärarna pratar med dem hur de skall vara mot varandra. De säger också att lärarna är snabba att ta tag i konflikter när de uppstår, men det framkommer även att eleverna upplever att lärarna inte samarbetar med varandra kring värdegrundsfrågor. Eleverna har inte en klar uppfattning om hur skolans gemensamma arbete ser 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kungsklippeskolan ut. Enligt inspektörerna bör skolan utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor samt möjliggöra så att all personal, elever och föräldrar blir delaktiga i det arbetet. Särskilt angeläget är detta med tanke på den situation med kränkningar som råder på skolan och som beskrevs i kapitel 1. Skolhälsovård och elevhälsa Hälsokontroller i enlighet med skollagens bestämmelser genomförs för alla elever på Kungsklippeskolan Skolsköterskan har en ambition att utveckla hälsoarbetet, men något sådant arbete har inte startats ännu. Eleverna uppmanas ändå att röra på sig mycket, på rasterna är de yngre eleverna oftast ute på skolgården. Förskoleklassen och eleverna årskurs 1, 2 och 3 har en gemensam utedag då lärarna planerar för rörelse och aktivitet. När elever har språkval i tyska och franska promenerar de till en närbelägen skola. Tidigare fick eleverna busskort men det är numera indraget därför att personalen vill att eleverna skall få mer motion. Sammanfattningsvis visar inspektionen att Kungsklippeskolans samverkan med elever och föräldrar är av god kvalitet. Skolan bör dock utveckla arbetet för att skapa en bra arbetsmiljö och motverka kränkningar.s Detta arbete bör utvecklas i samarbete med eleverna så arbetet blir känt av alla som vistas i skolan. Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör revideras så att den omfattar skolans arbete för att förebygga och ingripa mot alla former av kränkande behandling. Programmet bör även innehålla en beskrivning av hur skolan avser att arbeta om en elev utsätts för kränkning av en vuxen. Inspektionen visar att elevernas inflytande över den egna lärprocessen är begränsad. Elevernas möjlighet att med stigande ålder och mognad ta ett allt större ansvar för sitt lärande bör därför förbättras. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Lärarna på Kungsklippeskolan har ännu inte gjort lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna i olika ämnen. Skolledningen har inlett diskussioner med personalen om att arbeta fram gemensamma utgångspunkter för att bedöma om eleverna är på väg eller har nått de nationella målen. Lärarna säger att 7

Kungsklippeskolan SKOLVERKET dessa diskussioner inte har kommit särskilt långt. Några lärare har på egen hand utformat en lokal kursplan i sina respektive ämnen. Eleverna menar att det varierar från lärare till lärare hur de får information om målen för undervisningen. I en del fall använder lärarna de nationella kursplanerna som utgångspunkt när man diskuterar med eleverna. I andra fall används betygskriterier som mått på vad eleverna exempelvis skall kunna inför ett prov. Föräldrar som inspektörerna talat med uppger att de fått mål hemsända vid något tillfälle. Enlig inspektörernas bedömning bör ledning och personal på Kungsklippeskolan gemensamt tolka och utveckla vad undervisningen skall innehålla och hur den skall utformas för att leda till de nationellt fastställda målen. Nationella betygskriterier bör konkretiseras lokalt så att det klargörs vilka kunskaper som krävs för att få ett visst betyg. Resultatet av detta arbete skall vara ett underlag för planering, information och diskussion tillsammans med elever och föräldrar för att bedöma elevernas kunskaper. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera vikten av att skolan även beaktar läroplanernas och kursplanernas mål att sträva mot i planering och genomförande av undervisningen Organisering av undervisningen och tidsanvändningen På Kungsklippeskolan finns endast en förskoleklass och en klass i vardera årskurs 1-3. I årskurs 4 flyttas elever över från den närbelägna Kräpplaskolan och därefter finns det två klasser i varje årskurs 4-9. Det finns en övergripande timplan för årskurs 1-9. Av den framgår att eleverna skall ges en undervisningstid som motsvarar den garanterade tiden i skollagens timplan. Enligt rektor följs elevernas undervisningstid på Kungsklippeskolan upp. Rektor menar ändå att timplanen behöver revideras. Skolledningen uppger att det är oklart hur mycket undervisningstid som eleverna från Kräpplaskolan har fått innan de börjar på Kungsklippeskolan. Inspektörernas bedömning är att det är osäkert om dessa elever erbjuds den garanterade undervisningstiden. Skolan skall därför införa rutiner som säkerställer att elever får den garanterade undervisningstiden. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Kungsklippeskolans personal strävar efter att ha en helhetssyn på elevernas förutsättningar och behov. Lärarna menar att genom att skolan är liten är det lätt att organisera grupper och välja arbetssätt på ett flexibelt sätt. I en del ämnen har man valt att organisera eleverna i mindre grupper. Elever i de senare årskurserna arbetar ibland efter längre planeringar eller beting. Då har de möjlighet att själva välja hur de vill lägga upp arbetet. Alla elever har en utvecklingsplan i ämnena svenska, matematik och engelska. Utvecklingsplanen upprättas i samband med utvecklingssamtalen och då dokumenteras hur eleven skall arbeta vidare mot nya mål Utvecklingsplanerna har olika utformning beroende på vilken lärare som upprättar dem. Oftast dokumenteras elevers planerade utveckling i ett fåtal ämnen. Enligt skolans ledning och personal är en gemensam utformning av dokumentation i samband med utvecklingssamtal ett område man vill utveckla. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kungsklippeskolan Kungsklippeskolans elevvårdsplan beskriver rutiner för att upptäcka och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. I planen anges att åtgärdsprogram skall upprättas för de elever som inte bedöms nå målen. Vid intervjuer med delar av personalen beskrivs hur man i arbetslaget hjälper varandra för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Elevgrupper kan tillfälligt organiseras och personalresursen används flexibelt utifrån situation och behov. I de fall där eleverna har mer omfattande stödbehov tar personalen i arbetslaget kontakt med specialpedagog, kurator eller skolsköterska och man diskuterar åtgärder. Kontakt tas också alltid med hemmet. I de fall särskilda åtgärder behövs så kopplar skolan in elevvårdsteamet. Beslut om vidare åtgärder tas på en elevvårdskonferens. Personal som inspektörerna talat med uppger att det finns en osäkerhet kring om man i tid upptäcker alla elever i behov av särskilt stöd. Man säger även att alla elever som behöver särskilt stöd inte får det. Inspektörerna bedömer att Kungsklippeskolan måste utveckla sina arbetsrutiner med utgångspunkt att alla elever som behöver särskilt stöd skall få det. Arbetssätt Lärarna på Kungsklippeskolan tycker att det är särskilt viktigt att utveckla elevernas läsförmåga. Eleverna läser skönlitteratur varje vecka och man arbetar med olika läsprojekt. Representanter för lärare i de senare årskurserna arbetar för att göra undervisningen mer varierande. Ett exempel på det är när eleverna arbetar med teman. Då kan eleverna välja olika arbetssätt, hur stora grupperna skall vara och hur arbetet skall redovisas. I övrigt följer eleverna oftast lärarnas planering. Lärarna i de tidigare årskurserna vill planera undervisningen så att den bygger på rörelse och lek och utmanar elevernas nyfikenhet. Man försöker på olika sätt skapa mindre grupper för att kunna genomföra olika aktiviteter. Några klasser går regelbundet tillsammans ut i naturen för att arbeta med olika uppgifter där. Vid observationer under lektioner kunde inspektörerna se att eleverna oftast får arbeta på ett varierat sätt men med viss tonvikt på enskilt arbete. Arbetsglädjen hos eleverna var särskilt stor i de tidigare årskurserna. Utvecklingssamtal Kungsklippeskolan genomför utvecklingssamtal en gång per termin. Elever och föräldrar förbereder sig i flera fall genom att svara på olika enkätfrågor. Lärarna går tillsammans med elev och förälder genom den individuella utvecklingsplanen för att stämma av hur elevens utveckling ser ut. Under samtalet kommer man överens om nya mål som skrivs ner. Elever och föräldrar upplever att utvecklingssamtalen ger den information man vill ha. Utvecklingssamtalens genomförande och innehåll är ett av de områden som skolledning och personal vill utveckla under verksamhetsåret. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Förutom nationella prov använder lärarna i de tidigare årskurserna regelbundet olika typer av läs- och språktester och diagnostiska prov i matematik och engelska. Dessutom används i några klasser portfoliometodiken som ett led i kun- 9

Kungsklippeskolan SKOLVERKET skapsuppföljningen och för att träna eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande. För elever i årskurs 7-9 finns många sätt att visa sina kunskaper på, även om prov i någon form är vanligast. Det finns även andra redovisningssätt som muntliga redovisningar eller inlämningsuppgifter. Elever är kritiska till betygssättningen. De upplever att kraven för att få ett högre betyg är högre på Kungsklippeskolan än på andra skolor. De menar även att provresultat har alltför stor betydelse för vilka betyg som sätts. Lärarna informerar oftast om betygskriterier inför prov, men det varierar hur noggrant dessa gås igenom tillsammans med eleverna. Inspektionen visar att lärarna har diskussioner om betygssättning inom respektive årskurs, men att diskussioner mellan årskurserna inte förekommer och inte heller med andra skolor. Vid något tillfälle har lärare samtalat med lärare på gymnasiet men detta sker inte regelbundet. Inspektörernas bedömning är att skolan bör utveckla arbetet för att säkerställa en likvärdig betygssättning, t.ex. genom att skapa forum för gemensamma bedömningsdiskussioner samt samarbeta med andra skolor. Sammanfattningsvis bedömer inspektörer att Kungsklippeskolan arbete för att nå målen och anpassa undervisningen efter elevers olika behov bör förbättras så att alla elever i behov av särskilt stöd får det. Enlig inspektörernas bedömning bör ledning och personal på Kungsklippeskolan gemensamt diskutera och relatera den planerade undervisningen till nationella målen och kriterierna. Dessa samtal mellan lärare på skolan, och andra skolor är viktiga för att betygssättningen skall bli rättvis och likvärdig. Vidare bedömer inspektörernas att det är osäkert om eleverna erbjuds den garanterade undervisningstid en. Kungsklippeskolan bör därför införa rutiner som säkerställer att elever får den garanterade undervisningstiden. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarfördelning, beslutsordning och kommunikation I Huddinge kommun är förskole- och grundskolenämnden styrelse för den obligatoriska skolan. Det är barn- och utbildningsförvaltningen som genomför förskole- och grundskolenämndens mål i det dagliga arbetet. Till förvaltningen kopplas olika stödfunktioner som t.ex. ekonomi, kvalitetssäkring m.m. Målen i kommunens verksamhetsplan är gemensamma för förskole- och grundskoleenheten. De är sorterade under olika målområden nöjda innevånare, effektiva processer, sund ekonomi och attraktiv arbetsgivare. Utifrån dessa målformule- 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kungsklippeskolan ringar har rektorerna på enheterna i uppdrag att ta fram arbetsplaner där åtagande, arbetssätt och uppföljning beskrivs. Rektors ansvar, befogenheter och funktion Ledningen på Kungsklippeskolan består av en huvudansvarig rektor och två biträdande rektorer. Verksamheten är uppdelad så att en biträdande rektor arbetar mest med personal i årskurs 1-6 samt har ansvar för elevvårdande verksamhet. Den andre biträdande rektorn har ansvar för personal i förskoleklassen, fritidsverksamheten samt en del av skolans övriga verksamheter. Skolledningen anser att de är väl förtrogna med verksamheten. De betonar vikten av att tala mycket med personalen, ofta i enskilda samtal. Ledningen har även regelbundna tillfällen då man träffar all personal. Personalen efterlyser en tydligare pedagogisk ledning, eftersom de pedagogiska diskussionerna idag mest förs inom arbetslagen, lärare emellan. Ledningen säger att de i viss mån driver på den pedagogiska utvecklingen. De menar att skolan har genomgått flera omorganisationer och därför har andra frågor behandlats före pedagogisk utveckling. Ledningen menar ändå att de driver den pedagogiska utvecklingen genom att handleda enskilda lärare eller uppmuntra lärargrupper att utveckla sina arbetssätt. Ledningen har en vision som de vill skall prägla Kungsklippeskolan verksamhet, men har ännu inte presenterat den för personalen. Inspektörernas bedömning är att ledningsfunktionen vid Kungsklippeskolan är tydlig och att ledningen är förtrogen med verksamheten men att rektorns pedagogiska ledarskap är otydligt. Ledningen bör därför i större omfattning än idag initiera och delta i diskussioner om hur det pedagogiska arbetet skall utvecklas. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Kungsklippeskolan har en arbetsplan som beskriver hur skolan skall arbeta för att nå målen. Den har utarbetats utifrån de olika arbetslagens egna utvärderingar. Kungsklippeskolans verksamhet utvärderas med hjälp av balanserade styrkort 1. Enkäter ges till elever och föräldrar där de tillfrågas om elevernas situation i skolan. Dessutom får all personal besvara en medarbetarenkät. Resultaten följs upp och analyseras av skolan och tillsammans med förslag på förbättringsområden presenteras de i en kvalitetsredovisning. Skolverkets inspektörer kan se att det finns brister i skolans kvalitetssäkring och förbättringsarbete. Kvalitetsredovisningen skrivs i tid räknat innan skolan genomför utvärderingen av arbetsplanen. Skolans egen utvärdering av hela läsåret blir därför inte ett underlag för kvalitetsredovisningen. En utvärdering görs dock av hur långt skolan kommit vid tidpunkten för kvalitetsredovisningen. För att kvalitetsredovisningen skall kunna fungera som det instrument för utveckling som det är tänkt är det viktigt att redovisningen bygger på aktuella uppfölj- 1 Balanced Scorecard är ett hjälpmedel för både planering, uppföljning och återkoppling. Det syftar till att utveckla kunskap om mångdimensionell verksamhetsuppföljning med tydlig koppling till organisationens visioner och mål. 11

Kungsklippeskolan SKOLVERKET ningar och utvärderingar som skolan har gjort. Det är också viktigt att de förbättringsåtgärder som skolan planerar att vidta utgår från en analys av skolans måluppfyllelse och resultat. I Kungsklippeskolans kvalitetsredovisning är det svårt att utläsa om skolan är nöjd med de resultat man uppnått och i de fall man inte är nöjd, hur man vill arbeta för att förbättra resultaten. Inspektörerna bedömer därför att kvalitetsredovisningen bör förbättras. Som tidigare nämnts har skolledningen arbetat med olika organisationsfrågor, det pedagogiska utvecklingsarbetet har påbörjats och då är det områden som utvecklingssamtal och åtgärdsprogram som man vill utveckla. En skolutvecklingsgrupp med representanter från varje arbetslag har skapats, men hittills har diskussionerna mest handlat om organisatoriska frågor. Även om det finns en klar ambition hos såväl skolledning som personal att kontinuerligt utveckla verksamheten så är det inspektörernas bedömning att utvecklingsarbetet skulle underlättas om planerade åtgärder på ett tydligare sätt kopplas till de behov som definieras genom uppföljningar och utvärderingar av verksamheten Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att ledningsfunktionen vid Kungsklippeskolan är tydlig och att ledningen är förtrogen med verksamheten men att rektors pedagogiska ledarskap är otydligt och bör utvecklas. Kvalitetsarbetet på Kungsklippeskolan bör förbättras så att genomförda uppföljningar och utvärderingar ligger till grund för planering av verksamheten och de förbättringsåtgärder som planeras utgår från en analys av skolans måluppfyllelse och resultat. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till verksamhet/utbildning och tillgång till särskilda utbildningsformer Tillgången till utbildning är i allmänhet god i Kungsklippeskolan. Skolan erbjuder språkval i spanska, tyska, franska och särskild undervisning i för de elever som riskerar att inte nå målen i svenska och engelska för årskurs 9 eller då elev och målsman så begär. Kungsklippeskolan organiserar svenska som andraspråk som ett stödämne och som ett komplement till den ordinarie undervisningen i svenska och följer då kursplanen i ämnet svenska. Ett undantag är ett fåtal nyinflyttade elever som på 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kungsklippeskolan sin förra skola läst svenska som andraspråk efter ämnets kursplan fortsätter med det på Kungsklippeskolan. Skolans organisation av ämnet svenska som andraspråk är inte i enlighet med bestämmelserna som anger att svenska som andraspråk är ett eget ämne med en egen kursplan och skall anordnas istället för undervisning i svenska. För elever som önskar undervisning i modersmål sker detta efter skoldagens slut och från och med årskurs 3. Enligt skolledningen har inte några elever behov av studiehandledning på modersmålet. I skolans timplan är tid för elevens val jämt fördelad i årskurs 3 9. I de tidigare åldrarna använder lärare tiden för elevens val på olika sätt. I en del klasser används tiden för ämnet svenska, matematik eller för olika hälsobefrämjande aktiviteter. I de senare åldrarna har eleverna viss tid på schemat då de kan fördjupa sina kunskaper i några enstaka ämnen. Enligt GrF syftar elevens val till att bredda och fördjupa elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Urvalet skall vara allsidigt och skolan skall sträva efter att tillgodose elevernas val. Inspektörerna bedömer att det i praktiken inte erbjuds något elevens val i enlighet med bestämmelserna. Skolan skall därför erbjuda elevens val i enlighet med bestämmelserna i skollagen och grundskoleförordningen. Information om pedagogiska verksamheter Kungsklippeskolan använder flera olika kanaler för att informera föräldrar om verksamheten. Föräldrar i tidigare årskurser uppger att de känner sig informerade om arbetet i skolan medan föräldrar för äldre elever efterfrågar mer regelbunden information i form av veckobrev eller liknande. Inspektörerna bedömer att skolans sätt att hantera information till hemmen sker på ett genomtänkt sätt, men att informationen till föräldrar i årskurs 7 9 kan förbättras. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna tillgången till utbildning i allmänhet är god i Kungsklippeskolan. Skolan måste dock vidta åtgärder så att undervisningen i svenska som andraspråk följer ämnets kursplan. Inspektörerna bedömer vidare att skolan inte erbjuder eleverna elevens val i enlighet med författningarna, vilket inte är godtagbart. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser, personalens kompetens och kompetensutveckling Kungsklippeskolans personal har i huvudsak utbildning för den undervisning de skall utföra. Endast ett fåtal personal saknar formell kompetens. Både elever och föräldrar är mycket nöjda med den kompetens skolans personal har och det 13

Kungsklippeskolan SKOLVERKET engagemang den visar i det dagliga arbetet. Antal lärare per 100 elever i grundskolan 1-9 är 6.6. Kompetensutveckling genomförs utifrån dels en individuell kompetensutvecklingsplan, dels de pedagogiska utvecklingsområden som skolledningen vill stimulera. Enligt personal råder det en tveksamhet kring hur skolledningen vill rikta utvecklingsinsatser. Läromedel, pedagogisk materiel, utrustning och skolmåltider Läromedel och annan pedagogisk materiel är tidsenlig och anpassade till läroplan och kursplaner. Däremot är skolans datautrustning inte tillräcklig, elever i årskurs 7-9 säger att det ofta är kö till datorerna och att man får vänta innan man kan utföra sin uppgift. Enligt inspektörernas bedömning bör datortillgången ses över. Lokaler Lokalerna på Kungsklippeskolan är i huvudsak anpassade för den undervisning som bedrivs. I den nyare delen av skolan finns förutom klassrum utrymmen som används av eleverna på raster men också för exempelvis grupparbeten. I den äldre delen av skolan saknas särskilt lokaler för elever att arbeta i mindre grupper, här använder personalen korridorer för detta ändamål. Inspektörerna noterade att idrottslokalen är liten och undervisande lärare menar också att det är svårt att nå alla mål i ämnet idrott särskilt när det gäller undervisning med elever i årskurs 7-9. Resursfördelning De resurser som tilldelas Kungsklippeskolan fördelas av rektor. Rektor avsätter medel till personal och materiel i de klasser som behöver extra stöd. I årskurs 1-3 syns det genom att lärarna ges möjlighet att arbeta i halvklasser vid några tillfällen. I årskurs 7-9 är eleverna fördelad i tre grupper i naturorienterade ämnen samt musik och idrott. Resurser ges även till arbetslagen samt fritidsverksamheten till läromedel som de själva tar ansvar för. Sammanfattnings bedömer inspektörerna att skolans resurser, med avseende på personalens kompetens, lokaler, läromedel och annan utrustning, är goda. Skolan bör ändå se över tillgången till datorer. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Kungsklippeskolan övergripande är av god kvalitet. Skolledning och personal arbetar ambitiöst för att skapa en god pedagogisk verksamhet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör intensifiera arbetet med normer och värden så att elevernas värderingar och attityder utvecklas mot den värdegrund som uttalas i skollagen och i läroplanen. - Skolan bör utveckla rutiner och metoder för att systematiskt följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska och 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kungsklippeskolan säkerställa att eleverna även utvecklas i riktning mot läroplanens mål och kursplanernas mål att sträva mot. - Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör revideras så att den omfattar skolans arbete för att förebygga och ingripa mot alla former av kränkande behandling. Programmet bör även innehålla en beskrivning av hur skolan avser att arbeta om en elev utsätts för kränkning av en vuxen eller tvärtom. - Elevernas möjlighet att med stigande ålder och mognad ta ett allt större ansvar för sitt lärande bör förbättras. - Ledning och personal på Kungsklippeskolan bör gemensamt diskutera och relatera den planerade undervisningen till nationella målen och kriterierna. - Rektors pedagogiska ledarskap bör utvecklas. - Kungsklippeskolans kvalitetsarbete bör förbättras så att genomförda uppföljningar och utvärderingar ligger till grund för planering av verksamheten och att de förbättringsåtgärder som planeras utgår från en analys av skolans måluppfyllelse och resultat. - Skolan bör utveckla sina rutiner för att säkerställa att alla elever i behov av särskilt stöd får det. - Skolans tillgång till datorer bör ses över. - Skolan bör se över tillämpningen av timplanen. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte för samtliga elever som är berättigade till detta (2 kap. 15 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Tomas Johansson Lars-Göran Börjesson 15

Kvarnbergsskolan Utbildningsinspektion i Kvarnbergsskolan, grundskola årskurs 7 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Kvarnbergsskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Kvarnbergsskolan Antal barn/elever Grundskola 797 Särskola 3 Utbildningen vid skolan omfattar årskurs 7-9. Skolan har fem profilklasser; design och media, drama, dans, bild och form samt ishockey. Skolan har också fem mindre undervisningsgrupper för elever i behov av särskilt stöd. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i fyra arbetslag. Varje arbetslag består av 6-10 klasser och 15-25 lärare. Skolans leds av en rektor och har även fyra biträdande rektorer. Skolans huvudbyggnad är från 1950-talet. Viss del av verksamheten finns i andra lokaler i närheten av huvudbyggnaden såsom t.ex. de mindre undervisningsgrupperna och slöjden. Genomförandet av inspektionen i Kvarnbergsskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Kvarnbergsskolan har bestått av undervisningsrådet Pia-Lotta Sahlström samt experten Lars Wallinder. Besök i Kvarnbergsskolan inleddes den 12 oktober och avslutades den 14 oktober 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Kvarnbergsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Kvarnbergsskolan genomfördes formella intervjuer med elever, lärare, föräldrar, biträdande rektorer, elevvårdsteamet samt rektor. Lektionsbesök genomfördes. Under besöket fördes också informella samtal med elever och personal. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kvarnbergsskolan Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. De flesta elever i Kvarnbergsskolan upplever att det inte förekommer någon mobbning och annan kränkande behandling på skolan. Eleverna beskriver den sociala gemenskapen i skolan som grupper som sinsemellan inte umgås, men inte heller är negativt inställda till varandra. Se vidare om arbetet med normer och värden under kapitel 3. Inspektionen visar att eleverna har begränsade möjligheter att utveckla sina möjligheter att påverka sin skolsituation. Eleverna har få gemensamma utrymmen att umgås på och det saknas fungerande elevråd på skolan. Då eleverna saknar ett forum att uttrycka sina gemensamma synpunkter på är deras möjligheter till inflytande/delaktighet begränsade. Många lärare ger eleverna möjligheter till inflytande över sitt eget lärande, detta blir dock begränsat till vissa lektioner och beroende av lärare. Eleverna har, via enkät, svarat på frågor om inflytande och delaktighet då detta ingår i skolans kvalitetsredovisning. Resultaten redovisas i styrtal och är i jämförelse med andra styrtal på skolan låga. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att de flesta eleverna känner sig trygga på skolan. Det är dock inte godtagbart att elevernas möjlighet till inflytande/delaktighet är begränsad. För att nå ett bättre resultat av arbetet med normer och värden bör ett gemensamt arbete starta på skolan med att utveckla elevernas möjlighet till inflytande och ansvar över skolsituationen. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Inspektionen visar att kunskapsresultaten i Kvarnbergsskolan är goda. Andelen elever i Kvarnbergsskolans årskurs 9 som år 2004 var behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan var 97,3 procent. Detta kan jämföras med riket i 3

Kvarnbergsskolan SKOLVERKET övrigt vars andel var 89,6 procent och i Huddinge kommun 88,3 procent. Arbetet med övergången till gymnasiet finns beskriven i kapitel 6. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 låg 2004 på 220,5, vilket kan jämföras med rikets 206,9 och Huddinge kommuns 203,9. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. På Kvarnbergsskolan har eleverna en individuell utvecklingsplan som lärare arbetat fram och som används vid utvecklingssamtalet. I den individuella utvecklingsplanen kan eleven se resultatet av sitt eget lärande. Målen för lärandet kan dock tydliggöras bättre för eleverna, se vidare i kapitel 4. Resultatet av Kvarnbergsskolans arbete med elever i behov av särskilt stöd är mycket gott. Ett kontinuerligt arbete med stödinsatser och uppföljning av insatserna sker. Varje läsår genomförs en test i svenska av elevers läsförmåga i samtliga klasser för att man ska få information om vilka elever som behöver särskilt stöd, se vidare i kapitel 4. Sammanfattningsvis är Kvarnbergsskolans resultat beträffande kunskaper bra. Inspektörerna vill särskilt poängtera det goda resultatet med de stödinsatser som genomförs för de elever som är i behov av särskilt stöd. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Inspektionen visar att kvaliteten på arbetet med arbetsmiljö och delaktighet varierar på Kvarnbergsskolan och är beroende på hur och om läraren arbetar med de grundläggande värdena. Många lärare beskriver att de ständigt arbetar med värdegrunden, att det hela tiden uppkommer nya situationer att diskutera och att arbetet kräver en kontinuitet. En del lärare känner en osäkerhet i hur de ska hantera vissa värdegrundsfrågor och ger uttryck för ett behov av att personalen enas kring hur arbetet i dessa frågor bör bedrivas (som exempel nämns att det är svårt att som enskild lärare hålla sig à jour med ungdomarnas sätt att uttrycka sig i symboler och veta hur man som vuxen skall förhålla sig till detta). Enligt inspektörerna ger även de olika gruppkonstellationer som eleverna beskriver en anledning till ett aktivt förebyggande arbete kring värdegrunden. Höstterminen 2004 genomförde Kvarnbergsskolan under tre dagar ett arbete, i alla klasser, som handlade om de grundläggande värdena. De tre dagarna upplevdes positivt bland både personal och elever. Någon gemensam uppföljning av detta arbete är ännu inte genomförd. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kvarnbergsskolan Inspektionen visar att Kvarnbergsskolan har rutiner för att motverka mobbning. Det förebyggande arbetet bedrivs bl.a. med hjälp av kamratstödjare. I situationer då kränkningar förekommer avvaktar skolans antimobbningsgrupp med att kontakta föräldrar. I Lpo anges att hemmet skall informeras om det uppstår problem för en elev. Om en elev upplevt sig utsatt för kränkande behandling bör informationen lämnas så snart som möjligt. I rektors ansvar ingår att se till att skolan har fungerande rutiner för att förebygga, upptäcka och ingripa mot alla former av kränkande behandling. Skolans handlingsplan mot kränkande behandling bör därför revideras så att detta görs tydligt. Det bör också tydligt framgå vilka rutiner skolan har i händelse av att en elev känner sig kränkt av en vuxen. Inspektionen visar att arbetet med inflytande, delaktighet och ansvar behöver förbättras på Kvarnbergsskolan. Inflytandet över och ansvaret för det egna lärandet varierar och är beroende på lärare. Eleverna uppfattar att det inte finns något formaliserat inflytande för att gemensamt framföra sina synpunkter på skolsituationen. Enligt rektor har eleverna inflytande i organiserad form genom klassråd varje vecka, vid de få tillfällen elevrådet varit samlat den senaste terminen samt att två elevrådsrepresentanter har första måndagen varje månad en stående inbjudan att representera eleverna vid Kvarnbergsskolans ledningsgrupp. Enligt inspektörerna råder det olika uppfattningar om möjligheterna till inflytande över verksamheten, vilket skolan borde analysera, och där skolan bör stötta eleverna i de möjligheter till inflytande som ges. För att kunna utveckla sina möjligheter till inflytande och delaktighet måste eleverna få hjälp att involveras i samarbete där de känner sig delaktiga, hörda och respekterade. En sådan målsättning ställer krav på hela miljön i skolan och på att eleverna får konkreta erfarenheter av hur det är att ta ansvar och utöva inflytande i ett samarbete som bygger på demokratiska principer. Det är särskilt betydelsefullt för eleverna att ha flera vuxna att relatera till. Kvarnbergsskolans hemsida är mycket informativ och bra. Föräldrarna är mycket positiva till hemsidan, vilken möjliggör för föräldrarna att själva ta reda på när och vad som händer i verksamheten. Genom att t.ex. utöka tiden för ämnet idrott och hälsa arbetar Kvarnbergsskolans förebyggande för att främja elevernas hälsa. Eleverna har även möjlighet att äta frukost på skolan. Sammanfattningsvis behöver Kvarnbergsskolan ta ett samlat grepp om arbetet med de grundläggande värderingarna såväl som med inflytande, delaktighet och ansvar. Arbetet med mobbning och annan kränkande behandling skall ses över och innefatta ovan nämnda punkter. Särskilt skall kontakten med hemmet i händelse av mobbning beaktas. Informationen till föräldrar och elever på skolans hemsida är av god kvalitet. 5

Kvarnbergsskolan SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Inspektionen visar att den pedagogiska verksamheten och undervisningen på Kvarnbergsskolan är av varierande kvalitet och beroende på lärare. Lokala mål och innehåll En förutsättning för eleverna att kunna få inflytande och ta ansvar över sitt eget lärande är att målen är tydliga för eleverna. Vid intervjuer med elever framkom att kännedomen om målen varierar. Enligt lärarna förekommer ett ständigt pågående arbete med att tydliggöra målen för eleverna, men de säger också att en av svårigheterna är elevernas fokusering på betygskriterierna och inte målen. Arbetet med de individuella utvecklingsplanerna har gjort att lärarna tycker att de blivit bättre på att tydliggöra målen för eleverna. Flera av lärarna saknar dock en gemensam pedagogisk diskussion kring hur man gör eleverna medvetna om målen för lärandet. Enligt rektor har Kvarnbergsskolan under de senaste läsåren arbetat systematiskt med både betygskriterier och betygssättning. Ämnesgrupper har reviderat lokala tolkningar av betygskriterierna läsåret 2003/2004 och kompetensutveckling med inriktning på betyg och bedömning har genomförts i april-04. Lärare som har samma ämne diskuterar betygsättning och några av ämneslärarna t.ex. i svenska diskuterar och bedömer de nationella proven i varandras klasser. Elever i behov av särskilt stöd Eleverna grupperas i vissa ämnen i halvklass eller så att två klasser delas in i tre grupper, vilket ger goda förutsättningar för eleverna att arbeta utifrån vad man kan. Arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd är mycket bra på Kvarnbergsskolan och förekommer även i t.ex. NO-ämnen. Kvarnbergsskolan har en tydlig arbetsgång då en elev riskerar att inte nå målen i ett ämne. Arbetslaget diskuterar vilka åtgärder som bör vidtas och åtgärdsprogram upprättas. I vissa fall kan elevärendet föras vidare till elevvårdskonferens. Alla elever genomför en test i läsfärdighet varje läsår. Olika åtgärder vidtas sedan beroende på vilket stöd eleven behöver. Kvarnbergsskolan har en s.k. lässtudio vars syfte är att stimulera läsförmågan och dit elever kan komma både under intensivperioder och mer sporadiskt för att få hjälp med läsningen. I lässtudion arbetar en specialpedagog. Kvarnbergsskolan har fem mindre undervisningsgrupper för elever i behov av särskilt stöd. I grupperna går elever både från Kvarnbergsskolan och elever från andra skolor i kommunen. Placering av 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kvarnbergsskolan elever sker efter beslut i kommunens centrala elevstödsteam för fyra av grupperna. Beslut om placering i den femte gruppen fattas av rektor för Kvarnbergsskolan. I moderna språk har man olika språkgrupper, beroende bl.a. på om eleverna läst språket i årskurs 6 eller inte då de kommer till Kvarnbergsskolan. Enligt skolledningen förs diskussioner om hur man på ett bättre sätt kan tillgodose stödbehov i matematik och språk. Den specialpedagogiska kompetensen inom matematik behöver, enligt rektor, höjas. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten och undervisningens kvalitet varierar. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd är mycket bra på Kvarnbergsskolan. Ett förbättringsområde är att tydliggöra målen för eleverna samt att utveckla arbetet med inflytande, delaktighet och ansvar. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Kvarnbergsskolan har en rektor och fyra biträdande rektorer, en för varje arbetslag. Organisationen har arbetats fram av personalen och delar av den nu tillsatta ledningen. Ett av önskemålen från personalen var att de biträdande rektorerna skulle använda hälften av sin tjänst som lärare och hälften som skolledare. Så var inte fallet vid tidpunkten för inspektionen, då varje biträdande rektor hade hela sin tjänst som skolledare. Inspektörerna bedömer att ledningsorganisationen är otydlig. Den övergripande pedagogiska ledningen sker, enligt rektor, till största del i ledningsgruppen och den operativa pedagogiska ledningen sker i arbetslagen. Flera av lärarna menar att det finns en fara med att den pedagogiska ledningen blir olika i arbetslagen och att de pedagogiska frågorna inte kommer upp på agendan. Flera av lärarna påpekar att det finns en otydlighet i organisationen med fyra biträdande rektorer och en rektor. Det blir oklart vem som har vilket ansvarsområde. Det är också otydligt beträffande vilken gemensam hållning skolan, dvs. skolledning och lärare, har i vissa frågor, såsom vardagliga regler. Det finns även en risk att ett beslut som är taget i ledningsgruppen tolkas olika i arbetslagen. Rektor är medveten om det problemet och lägger därför regelbunden tid på samordning skolledarna emellan. Arbetsplanen för Kvarnbergsskolan följer den struktur som Huddinge kommun använder och där de målrubriker som även finns beskrivna i kvalitetsredovisningen redovisas. Dessa dokument saknar dock en analys av och redogörelse för vilka åtgärder som vidtas efter uppföljningen samt vilken eventuell effekt detta har på måluppfyllelsen. Ett exempel på ett analysarbete som skulle kunna 7

Kvarnbergsskolan SKOLVERKET få effekter på skolarbetet är betygsanalyser, där t.ex. Kvarnbergsskolan, i Skolverkets samlade statistik, har skillnader mellan könen i olika ämnen. Både elever och lärare kommenterar att resultaten av de enkäter/undersökningar som görs inte återkopplas och att man därför inte vet vad som görs åt resultaten. Enligt rektor sker återkoppling kontinuerligt. Enligt inspektörerna är det problematiskt att personal och elever inte uppfattar att så sker. Sammanfattningsvis bör Kvarnbergsskolans styrning och ledning förbättras så att organisationen och ansvarsfördelningen blir tydlig för lärare och elever. Ytterligare ett förbättringsområde är kvalitetsarbetet, där analys av resultat och måluppfyllelse i högre utsträckning bör ligga till grund för val av åtgärder. Skolans kvalitetsarbete bör även tydliggöras för personal, elever och föräldrar. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Inspektionen visar att tillgången till elevens val varierar på Kvarnbergsskolan, vilket inte är acceptabelt. Elevens val fungerar bra i profilklasserna, där eleverna har sin profil som elevens val. I övriga klasser varierar kvaliteten på och tillgången till elevens val där grupper av elever inte uppfattar att de har elevens val. Syftet med elevens val är att eleverna skall ges möjlighet att bredda och fördjupa kunskaperna i ett eller flera kursplaneämnen. Urvalet skall vara allsidigt och skolan skall sträva efter att tillgodose elevernas val. Det är därför inte godtagbart att undervisningen inom ramen för elevens val inte ges som ett resultat av ett aktivt och medvetet val från elevernas sida. Kvarnbergsskolan har ett bra arbete med studie- och yrkesvägledning inför valet till gymnasieskolan. Studie- och yrkesvägledaren arbetar tillsammans med elev och föräldrar, vilket enligt denne leder till att få elever väljer om sitt gymnasieval. Studie- och yrkesvägledaren arbetar också med praktisk arbetsorientering i årskurs 8, i samarbete med SO-lärarna som handleder eleverna. Sammanfattningsvis har eleverna tillgång till utbildning i enlighet med författningarna utom inom elevens val. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kvarnbergsskolan 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Inspektionen visar att Kvarnbergsskolan har pedagogisk personal som har erfarenhet och utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Den pedagogiska utbildningen saknas hos ett fåtal lärare. Sammantaget bedömer dock inspektörerna den pedagogiska personalens kompetens som god. Inspektionen visar att trivseln bland personalen på Kvarnbergsskolan är god. Omsättningen av personal är låg och enligt många lärare är trivseln god tack vare sammansättningen av personalen då det är en blandning av åldrar, kön och etnicitet. Då elevantalet är stort finns det flera lärare i samma ämne vilket gör att man kan föra ämnesvisa såväl som ämnesövergripande diskussioner. Varje medarbetare på Kvarnbergsskolan har en kompetensutvecklingsplan. Den ska, enligt kvalitetsredovisningen, vara kopplad till verksamhetens mål. De flesta lärarna är nöjda med den kompetensutveckling som erbjuds, men enligt lärarna är det upp till varje lärare att själv ta initiativ till kompetensutveckling. Kvarnbergsskolan har mentorer för nyanställda. Flera av lärarna poängterar vikten av att nyanställda får en bra introduktion på skolan och flera av de nyanställda är mycket nöjda med att få tillgång till en mentor. Inspektionen visar att delar av Kvarnbergsskolans lokaler är slitna. Toaletterna är i stort behov av renovering. Sammanfattningsvis har Kvarnbergsskolan de resurser som behövs för en tidsenlig utbildning. Den pedagogiska personalen som har erfarenhet och utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Kvarnbergsskolan har också ett bra system med mentorer för nyanställda. Skolans lokaler är dock slitna och i behov av renovering. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Kvarnbergsskolan övergripande är av god kvalitet. Särskilt bra är arbetet med elever i behov av särskilt stöd och den studie- och yrkesvägledning som eleverna får. Även skolans system med mentorer för nyanställda lärare är bra. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande område: - Elevernas möjlighet till inflytande, delaktighet och ansvarstagande för sitt eget lärande bör förstärkas. - Arbetet mot kränkande behandling bör omfatta alla former av kränkande behandling och skolan bör i detta arbete särskilt beakta kontakten med hemmet. - Arbetet med de grundläggande värderingarna bör utvecklas. 9

Kvarnbergsskolan SKOLVERKET Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elevens val erbjuds inte alla elever ( 2 kap. 19 grundskoleförordningen och Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet avsnitt 2.4 Skola och hem). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Pia-Lotta Sahlström Lars Wallinder 10

Mörtviksskolan Utbildningsinspektion i Mörtviksskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Skogåsskolan SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till verksamhet/utbildning Skogåsskolans elever erbjuds franska, tyska, spanska samt förstärkt engelska och svenska som språkval. Elevens val erbjuds för årskurserna 6 9 och väljs för ett år i sänder. Rektorn fattar årligen beslut om utbudet, som utgår från elevernas önskemål och kopplas till kursplanerna för respektive ämne. Inspektionen visar att elevens val erbjuds i enlighet med kravet i författningarna. Enligt skolans timplan anordnas undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap endast i årskurserna 8 9. Detta medför att skolan inte ger eleverna möjlighet att nå målen i årskurs 5 i detta ämne, vilket måste åtgärdas för att kraven i författningarna skall uppfyllas. Ämnet teknik anges inte i timplanen, men enligt rektorn och lärarna ges undervisning i ämnet inom ramen för de naturorienterande ämnena. Inspektörerna bedömer dock att skolan bör se över omfattningen för att eleverna skall ges förutsättningar att uppnå kursplanens mål för ämnet. Nästan hälften av skolans elever är berättigade till undervisning i svenska som andraspråk. Cirka trettio procent av dessa elever och som går i årskurs 1 5, får också undervisning i ämnet. För elever i övriga årskurser erbjuds i stället stödundervisning i svenska i mindre grupper, vilket enligt rektorn är ett medvetet val som gjorts efter att ha beaktat synpunkter från föräldrar som svenska. Av lärarintervjuerna framgår dock att det ändå bedöms finnas ett behov av undervisning i ämnet svenska som andraspråk. Skolan avser att utarbeta en handlingsplan för detta. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på författningarnas krav om att det är rektorn som skall fatta beslut om undervisning i svenska som andraspråk för elever som behöver detta. Vidare är det viktigt att berörda elever och föräldrar informeras om ämnet, dess syfte och innehåll. Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte de elever som behöver det, vilket inte är förenligt med författningarnas krav. Inspektionen visar att av skolans elever är drygt en tredjedel berättigade till och erbjuds undervisning i modersmål, men endast 23 procent av dessa deltar i sådan undervisning. 16

Mörtviksskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Mörtviksskolan Antal barn/elever Förskoleklass 60 Grundskola 321 Särskola 9 Mörtviksskolan ligger i ett radhusområde i östra delen av Skogås. Skolan har tre byggnader, en huvudbyggnad kallad Mellangården byggd 1981, Sörgården byggd 1996 och Västergården ombyggd 1997/98. Intill skolan finns mycket natur och på skolgården finns många lekplatser. Flertalet elever bor i närheten av skolan, ett fåtal har skolskjuts. Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass, årskurserna 1-5, särskola årskurs 1-5 och flera särskilda undervisningsgrupper där skolan tar emot elever från hela Huddinge kommun. Genomförandet av inspektionen i Mörtviksskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Mörtviksskolan har bestått av enhetschefen Marie-Hélène Ahnborg samt experten Lars-Göran Börjesson. Besök i Mörtviksskolan genomfördes den 12 och 13 oktober 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Mörtviksskolan genomfördes intervjuer med skolledningen, ett urval elever, föräldrar samt lärare. Inspektörerna besökte också klasser och lektioner. Under besöket fördes även samtal med elevrådsrepresentanter och elevvårdande personal. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Mörtviksskolan Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Ansvarstagande På Mörtviksskolan finns många elever som känner stolthet över och lojalitet med sin skola. Detta framkom vid intervjuer och spontana samtal med elever och gjordes tydligt genom det sätt som eleverna beskrev och berättade om sin skola. Under inspektionen framkom flera exempel på hur elever tar ansvar för det egna arbetet och för den gemensamma miljön. Eleverna tilldelas olika ansvarsuppgifter som t.ex. att hjälpa till i matsalen. De tränas också i att ta ansvar för planeringen av det egna arbetet. Skolan är fri från klotter och nedskräpning vilket tyder på att alla som finns på skolan tar väl hand om den. Eleverna berättar om hur de kunnat påverka sin skolmiljö. Ett önskemål från eleverna har varit att personalen i matbespisningen skall använda mössor för att hindra att hår faller i maten vilket också har genomförts. Ett annat är att alla vuxna på skolan skall bära namnskylt för att barnen skall veta vad alla heter Etiska förhållningssätt Alla elever som skolverkets inspektörer talat med menar att man tar väl hand om varandra på Mörtviksskolan. De accepterar inte att någon elev blir retad eller på annat sätt kränkt. Om det ändå händer säger man till skolans personal som enligt eleverna alltid tar tag i det som skett. Skolan bedriver ett aktivt och medvetet arbete med värdegrundsfrågor. Eleverna är i stor utsträckning engagerade i detta arbete och kan med egna ord beskriva syfte och ge exempel på arbetsmetoder. Inspektörerna kan se många exempel på hur värdegrundsarbetet avspeglas i förhållningssättet mellan elever och mellan elever och vuxna. Trygghet och lust att lära Så gott som samtliga föräldrar och elever säger att Mörtviksskolan är en trygg skola att vara i. Detta är också det intryck som inspektörerna får. Eleverna ger uttryck för att de tycker att det är roligt att gå i skolan och att det är viktigt att lära sig nya saker. 3

Mörtviksskolan SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att Mörtviksskolan uppvisar goda resultat av arbetet med att utveckla normer och värden 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Kunskaper Resultaten från de nationella proven visar att eleverna i Mörtviksskolan har goda kunskaper i matematik, engelska och svenska. Endast ett fåtal elever uppnår inte kunskapsmålen i ett eller flera ämnen. Förutom nationella prov använder lärarna regelbundet det s.k. läsutvecklingsschemat (LUS), och ett diagnostiska material Måns och Mia för att följa elevernas kunskapsutveckling. Dessutom används portfoliometodiken som ett led i kunskapsuppföljningen och för att träna eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande. Kunskapsutveckling i övriga ämnen är inte lika tydligt dokumenterad och följs inte upp på ett lika systematiskt sätt för varje enskild elev. Skolan saknar också uppföljning av de samlade kunskapsresultaten och kan därför inte göra någon analys av dessa som grund för beslut om arbetssätt, organisation, resursfördelning eller andra åtgärder. Inspektörerna kan också konstatera att även om skolan har en ambition att hos eleverna utveckla de kunskapskvaliteter som beskrivs i läroplanen och i kursplanernas mål att sträva mot, så saknas rutiner och metoder för att säkerställa att eleverna utvecklas i riktning mot dem. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att resultaten i ämnena svenska, matematik och engelska är goda. Skolan behöver dock utveckla rutiner och metoder för att systematiskt följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen och för att säkerställa att eleverna utvecklas i riktning mot läroplanens mål och kursplanernas mål att sträva mot 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Mörtviksskolan Arbetet med normer och värden Skolan bedriver, som tidigare nämnts, ett aktivt och medvetet arbete med värdegrundsfrågor. Värdegrundsarbetet på Mörtviksskolan genomsyrar all verksamhet och är välkänt av alla som Skolverkets inspektörer talat med. En särskild värdegrundsfolder har delats ut till hemmen. Där framgår det tydligt hur skolan vill att eleverna skall vara mot varandra. Det står också vad som krävs av de vuxna. I värdegrundsarbetet använder skolan olika metoder. Bl.a. arbetar man med Projekt Charlie som syftar till att utveckla och stärka elevernas självkänsla så att de lär sig fatta beslut som är bra för dem, lösa problem och hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Livsviktigt är en annan metod för att medvetet och strukturerat arbeta med social och emotionell träning. Arbetet bedrivs inom ramen för Skolans val och ingår kontinuerligt som en del i veckans arbete. All personal har fått kompetensutveckling i de båda metoderna. Föräldrar som Skolverkets inspektörer talat med är mycket imponerade av skolans arbete med värdegrundsfrågor. De menar att eleverna blir behandlade med stor respekt och som fullgoda människor av de vuxna. Enligt deras mening gynnar skolans arbete elevernas utveckling till ansvarstagande människor. Arbetet mot kränkande behandling På Mörtviksskolan pågår ett aktivt och strukturerat arbete för att förebygga och ingripa mot kränkande behandling. All personal som Skolverkets inspektörer talat med är väl medvetna om vikten av detta arbete. Skolan har en trygghetsgrupp som består av representanter från alla arbetslag och skolsköterskan. Gruppen arbetar med både förebyggande och akuta åtgärder kring kränkande behandling. I handlingsplanen för att motverka mobbning anges tydligt hur man skall motverka mobbning och hur man går tillväga om den upptäcks. Planen är känd av elever och föräldrar. Planen omfattar inte det vidare begreppet kränkande behandling. Det är ändå inspektörernas intryck att såväl det förebyggande som det ingripande arbetet inte enbart är fokuserat på mobbning utan gäller alla former av kränkande behandling. Av planen framkommer inte hur skolan avser att arbeta om en elev utsätts för kränkning av en vuxen eller tvärtom. Skolans ledning och lärare säger ändå att man diskuterar hur vuxna skall vara mot eleverna men ännu inte kommit så långt att man skrivit det i skolans handlingsplan. Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör revideras så att den bättre beskriver det arbete som faktiskt pågår. Som ett led i det förebyggande arbetet har Mörtviksskolan ett system med kamratstödjare och faddrar. Kamratstödjarna är elever som har blivit framröstade av sina klasskamrater. De får en särskild utbildning av skolans trygghetsgrupp så att de skall kunna ta hand om andra elever som kanske behöver stöd och hjälp, framför allt på raster. De kamratstödjare som Skolverkets inspektörer talat med visar att de tar sitt uppdrag på stort allvar. Övriga intervjuade elever är också väl förtrogna med kamratstödjarnas funktion och uppgift. Faddrar är elever i de högre årskurserna som hjälper yngre barn, ger dem stöd och hjälp och läser för dem ibland. 5

Mörtviksskolan SKOLVERKET Delaktighet och samverkan Mörtviksskolan har väl fungerande klassråd och elevråd. De elevrådsrepresentanter som Skolverkets inspektörer talat med är medvetna om vikten av att våga prata och kunna föra fram klassens synpunkter. Skolan har väl utvecklade former för samverkan med föräldrar som sker på flera sätt. Ett är genom ett samråd som består av representanter för skolan och föräldrarna. Både kommentarer från föräldrar och mycket informativa protokoll visar att skolans representanter i samrådet anser det viktigt att informera och ge föräldrar möjligheten att påverka skolans verksamhet. Man har också en skolgårdsgrupp med föräldrar, elever och representanter från fastighetsbolaget som förvaltar skolans lokaler. Inspektionen visar att elevernas inflytande över den egna lärprocessen är begränsad. Detta bekräftas också av svaren i Huddinge kommuns årliga elevenkät. Det är intressant att notera att elever och lärare har olika meningar om i vilken omfattning elever har inflytande över sitt lärande. Enligt eleverna är det lärarna som bestämmer det mesta. Som elev kan man välja i vilken ordning eller tid för när olika uppgifter skall utföras. Eleverna menar ändå att lärarna är lyhörda för elevernas synpunkter och tar dem på allvar. Lärarna å sin sida menar att eleverna har inflytande. Lärarna tycker att de anpassar undervisningen efter deras idéer och ger stor frihet att välja arbetssätt. En orsak till att elever och lärare har så olika uppfattningar kan enligt lärarna vara att man inte tillräckligt tydligt visar eleverna att lärarnas planering är ett resultat av deras synpunkter. Lärarna är medvetna om detta och i skolans kvalitetsredovisning anges att elevinflytande är ett område som man vill utveckla under kommande verksamhetsår Skolhälsovård och elevhälsa Hälsokontroller genomförs för alla elever i Mörtviksskolan. Skolhälsovårdsmottagningen är öppen varje dag och besöks i stor omfattning. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med elever i årskurs 3 och 5. I Mörtviksskolan bedrivs ett föredömligt hälsofrämjande arbete. Skolans personal arbetar målmedvetet för att stimulera elever att röra på sig mycket. Skolgården inbjuder i hög grad till olika aktiviteter. Miljön där är omväxlande och utformad så att det är gott om plats för lek och spel. Under inspektionen kunde Skolverkets inspektörer se aktiva barn som på raster bl.a. hoppade hopprep. Som ett led i årets hälsoprojekt Ett hopp för framtiden har alla elever fått ett hopprep som de skall hoppa med varje dag. Andra hälsoprojekt som genomförts tidigare har varit Inför OS eller Promenad jorden runt. I det senare projektet skulle alla barn tillsammans under skolåret gå en sträcka som motsvarade jordens omkrets. Biträdande rektor leder en grupp som planerar skolans hälsoarbete. Skolsköterskan deltar i gruppen och även i en lokal folkhälsogrupp i Skogås. Skolan samarbetar också med lokala idrottsföreningar. En särskild satsning har gjorts för skolbarn med övervikt. Eleverna och deras föräldrar har haft en regelbunden kontakt med skolsköterskan och fått information om vikten av motion och att äta bra mat. I samarbete med företaget som driver simhallen i skolans närhet 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Mörtviksskolan och med Huddinge kommun har också eleverna fått prova på olika aktiviteter i simhallen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att Mörtviksskolan samverkan med elever och föräldrar samt skolans arbete för att skapa en bra arbetsmiljö och motverka kränkningar är av mycket god kvalitet. Skolverkets inspektörer vill också lyfta fram Mörtviksskolan hälsofrämjande arbete Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör dock revideras så att den omfattar skolans arbete för att förebygga och ingripa mot alla former av kränkande behandling. Programmet bör även innehålla en beskrivning av hur skolan avser att arbeta om en elev utsätts för kränkning av en vuxen eller tvärtom. Inspektionen visar att elevernas inflytande över den egna lärprocessen är begränsad. Elevernas möjlighet att med stigande ålder och mognad ta ett allt större ansvar för sitt lärande bör därför öka. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Personalen på Mörtviksskolan har gjort lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna i alla ämnen utom hem- och konsumentkunskap och svenska som andraspråk. De lokala målen styr undervisningen enligt de lärare Skolverkets inspektörer träffat. Lärarna berättar för eleverna om mål inför olika arbetsområden. Föräldrar i intervjugruppen berättar att de får målen sända till sig hemma och att de kan läsa dem på skolans hemsida. De har även fått information på föräldramöten och utvecklingssamtal. Som nämnts i tidigare avsnitt arbetar skolan för att eleverna skall utvecklas i riktning mot målen i läroplanen och i kursplanerna. Det finns dock en tydlig fokusering på kursplanernas mål att uppnå. Skolverket vill poängtera vikten av att skolan även beaktar läroplanernas och kursplanernas mål att sträva mot i planering och genomförande av undervisningen. Organisering av undervisningen Mörtviksskolan är organiserad i fyra arbetslag. De yngre barnen arbetar i åldersblandade grupper; barnen i förskoleklass tillsammans med ettorna och tvåorna tillsammans med treorna. Denna organisation utgår från personalens utvärderingar och önskemål men har också utformats pga. ett minskat elevunderlag inom upptagningsområdet. Undervisningsgrupperna i årskurserna 4 och 5 är åldershomogena. Övriga undervisningsgrupper som särskolegruppen, mottag- 7

Mörtviksskolan SKOLVERKET nings- och förberedelseklassen samt samundervisningsklassen består av elever i olika åldrar. Mörtviksskolan följer en timplanefördelning som reglerar elevernas undervisningstid för förskoleklass årskurs 5 samt årskurs 6 9. Av den framgår att eleverna skall ges en undervisningstid som motsvarar den garanterade tiden i skollagens timplan. Enligt rektor följs elevernas undervisningstid upp noggrant. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Personalen på Mörtviksskolan har en ambition att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov. Alla elever har en utvecklingsplan i svenska, matematik och engelska. I utvecklingsplanen beskrivs hur eleven har nått målen i ämnet och hur man skall arbeta vidare mot nya mål. I förskoleklassen och årskurs 1-3 har eleverna även en s.k. portfolio där de samlar exempel på arbeten. Detta arbetssätt används i syfte att följa upp och tydliggöra elevernas kunskapsutveckling för såväl personal som elever och föräldrar. Portfoliometodiken används också för att träna eleverna att bli medvetna om och ta ansvar för sitt eget lärande. Mörtviksskolan har rutiner för att upptäcka och arbetar systematiskt för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Vid intervjuer med företrädare för personalen beskrevs hur man i arbetslaget hjälper varandra för att skapa möjlighet att arbeta särskilt med elever i behov av stöd. Elevgrupper kan tillfälligt organiseras och personalresursen används flexibelt utifrån situation och behov. De elever som har svårigheter med läsning får stöd genom en metod som kallas Reading Recovery. Metoden innebär att eleverna dagligen får lästräning och tränas i att laborera med ord på olika sätt. I de fall där eleverna har mer omfattande stödbehov beskriver skolans handlingsplan för elevvård hur personalen då skall handla. Personalen tar kontakt med specialpedagog och man diskuterar åtgärder i arbetslaget. Kontakt tas också alltid med hemmet. Åtgärdsprogram upprättas som följs upp och utvärderas. Frågan om elevs behov av stöd kan även tas upp på ett elevvårdsmöte där skolledning och specialpedagog deltar. I de fall särskilda åtgärder behövs så kopplas det lokala stödteamet in. Beslut om vidare åtgärder tas på en elevvårdskonferens. Vid Mörtviksskolan finns flera särskilda undervisningsgrupper där skolan tar emot elever från hela Huddinge kommun. En av dem är en förberedelseklass för barn som nyligen kommit till Sverige och som ännu inte behärskar det svenska språket tillräckligt för att kunna följa den ordinarie undervisningen. En annan är en resursgrupp för elever med neuropsykiatriska diagnoser. Förutom dessa grupper finns en samundervisningsklass där elever inskrivna i särskolan går tillsammans med elever som har olika inlärningssvårigheter. Utöver de särskilda undervisningsgrupperna finns en särskoleklass för elever i årskurs 1-5. Vid intervju med rektorn framkom att hon inte var helt säker på vem som fattar beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Ett sådant beslut skall, efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare, fattas av styrelsen för utbildningen om inte beslutsrätten delegerats till annan beslutsfattare i kommunen. Enligt Huddinge kommuns delegationsordning är det verksamhetschefen för kommunens elevstödsteam som har rätt att fatta beslut om placering i särskild 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Mörtviksskolan undervisningsgrupp. Det är angeläget att kommunens organisation och ansvarsfördelning är tydlig så att de som berörs av besluten och de tjänstemän som ska verkställa dem vet vem som är ansvarig för vad. Trots att Mörtviksskolan generellt bedriver ett gott arbete för att identifiera och hjälpa elever i behov av stöd finns vissa brister som inte är godtagbart och måste åtgärdas. Vid intervjuer framkom att åtgärderna som beslutas i åtgärdsprogrammen inte följs upp tillräckligt. Vidare saknas åtgärdsprogram för elever i förberedelseklassen. Mörtviksskolan har också en prioritetsordning för specialundervisning, där det skrivs att ett visst behov av stöd behandlas före ett annat. Skolverkets inspektörer vill uppmärksamma skolan på att alla elever som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov tillgodosedda. Arbetssätten Arbetslagen på Mörtviksskolan beskriver i sina genomförandeplaner att man vill ha ett varierat arbetssätt. Man vill utmana och stimulera elevernas lärande, det skall vara roligt att lära sig något nytt. Lärarna berättar att de ofta samlar eleverna kring sig och berättar om något ämne eller diskuterar något som eleverna vill ta upp. För att skapa en bra start inför dagens arbete får eleverna rita och måla på sin Mandala. En Mandala är en symbol som kan användas vid meditation och som eleverna får färglägga i olika mönster. Övningen skall stärka koncentrationen och skapa ett lugn hos eleven. På Mörtviksskolan genomförs ofta längre teman där olika ämnen integreras. Ett sådant tema följer ibland en arbetsmetod som kallas Storyline. I en Storyline utgår man från elevernas förkunskaper och med dessa som grund skapar elever och lärare en berättelse tillsammans. Man utgår sedan från karaktärerna i berättelsen vilket hjälper eleverna att leva sig in i arbetet och ta fram fakta kring temat. Lärarna menar även att arbetet i åldersblandade klasser (F-3) gynnar elevernas lärande. De äldre elevernas kunskaper tas tillvara genom att de hjälper de yngre. Vid observationer under lektioner kunde Skolverkets inspektörer se att eleverna oftast får arbeta på ett varierat sätt med viss tonvikt på enskilt arbete. Arbetsglädjen hos eleverna är stor. Resultaten av deras arbetes finns uppsatta på väggar i klassrum och i korridorer och det var tydligt att eleverna var stolta över sina prestationer. Utvecklingssamtal Mörtviksskolan genomför utvecklingssamtal en gång per termin. Elever och föräldrar förbereder sig i flera fall genom att svara på olika enkätfrågor. Lärarna går tillsammans med elev och förälder genom den individuella utvecklingsplanen för att stämma av hur elevens utveckling ser ut. Under samtalet kommer man överens om nya mål som skrivs ner. För eleverna i förskoleklassen och årskurs 1-3 samtalar man även kring elevens portfolio. Elever och föräldrar upplever att utvecklingssamtalen har hög kvalitet och ger den information man vill ha. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att Mörtviksskolans arbete för att nå målen och anpassa undervisningen efter elevers olika behov håller god kvalitet. Skolan bör dock i större utsträckning beakta läroplanens och 9

Mörtviksskolan SKOLVERKET kursplanernas mål att sträva mot i planering och genomförande av undervisningen. Inspektionen har också funnit vissa brister i arbetet med elever i behov av särskilt stöd vilket inte är godtagbart och måste åtgärdas. Åtgärdsprogram skall upprättas för alla elever som behöver särskilda stödåtgärder, även för dem i särskilda undervisningsgrupper. Mörtviksskolan bör också formulera sina interna arbetsrutiner med utgångspunkt i att alla elever i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov tillgodosedda. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarfördelning, beslutsordning och kommunikation I Huddinge kommun fungerar förskole- och grundskolenämnden som styrelse för den obligatoriska skolan. Det är barn- och utbildningsförvaltningen som genomför förskole- och grundskolenämndens mål i det dagliga arbetet. Till förvaltningen är kopplat olika stödfunktioner som t.ex. ekonomi, kvalitetssäkring mm. Målen i kommunens verksamhetsplan är gemensamma för förskoleoch grundskoleenheten. De är sorterade under olika målområden/perspektiv, nöjda innevånare, effektiva processer, sund ekonomi och attraktiv arbetsgivare. Utifrån dessa målformuleringar har rektorerna på enheterna i uppdrag att ta fram arbetsplaner där åtagande, arbetssätt och uppföljning beskrivs. Rektor på Mörtviksskolan är nöjd med stödet kring det pedagogiska arbetet och betonar utvecklingsledarens betydelse i detta. Däremot är rektor mindre nöjd med stödet kring ekonomistyrningen då besked om ekonomiska förutsättningar ofta är sena. Rektors ansvar, befogenheter och funktion Ledningen på Mörtviksskolan består av en rektor och en biträdande rektor. Verksamheten är uppdelad så att rektorn arbetar nära grundskolans personal och den biträdande rektorn närmare personalen för förskolan, fritidsverksamheten och den övriga verksamhet på skolan. Rektor och den biträdande rektorn anser att de är väl förtrogna med verksamheten. De betonar vikten av att tala mycket med personalen och följa dem i deras arbete. Förutom att de håller regelbundna möten gör de återkommande besök på lektioner. Den biträdande rektorn läser dessutom samtliga veckorapporter som lärarna skriver och som delas ut till hemmen. Inspektörernas bedömning är att skolledningen vid Mörtviksskolan bedriver ett aktivt pedagogiskt ledarskap med rektorn som tydligt ansvarig. De driver på 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Mörtviksskolan skolutvecklingen genom olika projekt och på flera andra sätt. Ledningsfunktionen är tydlig och ledningen är väl förtrogen med verksamheten. Såväl elever och föräldrar som personal har ett stort förtroende för skolledningen och menar att det är lätt att framföra synpunkter till den. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Mörtviksskolan har en arbetsplan som beskriver hur skolan skall arbeta för att nå målen. Dessutom gör varje arbetslag en genomförandeplan där de efter samma struktur som skolans arbetsplan beskriver hur man vill uppnå målen. Arbetslagen gör sedan en utvärdering av uppnådda resultat i slutet av verksamhetsåret. Förutom denna utvärdering skriver skolan en kvalitetsredovisning. Mörtviksskolans verksamhet utvärderas med hjälp av balanserade styrkort 1. Enkäter ges till elever och föräldrar där de tillfrågas om elevernas situation i skolan. Dessutom får all personal besvara en medarbetarenkät. Resultaten följs upp och analyseras av skolan och tillsammans med förslag på förbättringsområden presenteras de i en kvalitetsredovisning. Mörtviksskolan deltar i en försöksverksamhet där eleverna i några klasser skall analysera de resultat som kommer fram i elevenkäterna i de balanserade styrkorten. Syftet är att pröva om eleverna kan ta ett ökat ansvar för att påverka klassens och skolans lärandemiljö. I en utvärdering av försöket sägs att eleverna på ett bra sätt kan föreslå förbättringsåtgärder och i Mörtviksskolans kvalitetsredovisning finns några av elevernas förbättringsförslag med. Skolverkets inspektörer kan se att det finns brister i skolans kvalitetssäkring och förbättringsarbete. Kvalitetsredovisningen skrivs i tid räknat innan skolan genomför utvärderingen av arbetsplan och genomförandeplaner. Orsaken till detta är, enligt rektorn, att kommunen begär in underlag från skolorna tidigt under våren för att kunna skicka in kommunens kvalitetsredovisning till Skolverket senast den 1 maj. Skolans egen utvärdering av hela läsåret blir därför inte ett underlag för kvalitetsredovisningen. En utvärdering görs dock av hur långt skolan kommit vid tidpunkten för kvalitetsredovisningen. För att kvalitetsredovisningen skall kunna fungera som det instrument för utveckling som det är tänkt är det viktigt att redovisningen bygger på aktuella uppföljningar och utvärderingar som skolan har gjort. Det är också viktigt att de förbättringsåtgärder som skolan planerar att vidta utgår från en analys av skolans måluppfyllelse och resultat. I Mörtviksskolans kvalitetsredovisning är det svårt att utläsa om skolan är nöjd med de resultat man uppnått och i de fall man inte är nöjd, hur man vill arbeta för att förbättra resultaten. Som tidigare nämnts driver skolledningen utveckling genom olika projekt och på flera andra sätt. Områden som skolledningen vill utveckla är att arbeta tematiskt efter Storyline-metoden samt att dokumentera elevernas kunskapsutveckling. I ett pedagogiskt forum som leds av en den biträdande rektorn diskuterar och reflekterar personalen kring sitt arbete med eleverna. Vid skolan finns också en skolutvecklingsgrupp där en lärare från varje arbetsenhet samt fritidsverk- 1 Balanced Scorecard är ett hjälpmedel för både planering, uppföljning och återkoppling. Det syftar till att utveckla kunskap om mångdimensionell verksamhetsuppföljning med tydlig koppling till organisationens visioner och mål. 11

Mörtviksskolan SKOLVERKET samheten ingår. Gruppen diskuterar och planerar hur skolans fortbildning skall organiseras. Även om det finns en klar ambition hos såväl skolledning som personal att kontinuerligt utveckla verksamheten så är det inspektörernas bedömning att utvecklingsarbetet skulle underlättas om planerade åtgärder på ett tydligare sätt kopplas till de behov som definieras genom uppföljningar och utvärderingar av verksamheten Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Mörtviksskolan har en väl fungerande ledning. Rektorn fungerar som pedagogisk ledare och är förtrogen med verksamheten. Kvalitetsarbetet på Mörtviksskolan bör dock förbättras så att genomförda uppföljningar och utvärderingar ligger till grund för planering av verksamheten och de förbättringsåtgärder som planeras utgår från en analys av skolans måluppfyllelse och resultat. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till utbildning Tillgången till utbildning är i allmänhet god i Mörtviksskolan. Eleverna saknar dock möjligheter att få utbildning i hem- och konsumentkunskap som enligt skolans ledning endast erbjuds elever i årskurs 6-9. I de nationella kursplanerna för ämnet anges de mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det femte och det nionde skolåret. För att det ska vara möjligt för eleverna att uppnå kunskapsmålen för det femte skolåret krävs att de innan dess ges undervisning och möjlighet att utveckla sina kunskaper. För elever med annat modersmål än svenska är tillgången till utbildning i viss mån begränsad. Elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk ges inte möjlighet att delta i sådan undervisning vilket inte är godtagbart och måste åtgärdas. Denna möjlighet ges bara till eleverna i förberedelseklassen. I övrigt organiserar skolan svenska som andraspråk som ett stödämne och som ett komplement till den ordinarie undervisningen i svenska. Detta är inte i enlighet med bestämmelserna som anger att svenska som andraspråk är ett eget ämne med en egen kursplan och skall anordnas istället för undervisning i svenska. Inte heller ges elever som behöver möjlighet att få studiehandledning på modersmålet. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Mörtviksskolan Information om utbildning. Mörtviksskolan använder flera olika kanaler för att informera föräldrar om skolans verksamhet. Veckorapporter, utvecklingssamtal, föräldramöten, samrådsprotokoll är exempel på hur skolan informerar om sin verksamhet. Föräldrar angav också skolans hemsida som en bra kanal för information. Föräldrarna betonar även att man alltid känner sig välkommen att besöka skolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna tillgången till utbildning i allmänhet är god i Mörtviksskolan. Skolan måste vidta åtgärder så att eleverna även får undervisning i hem- och konsumentkunskap, svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmålet. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser Större delen av Mörtviksskolans personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Både elever och föräldrar är mycket nöjda med den kompetens skolans personal har och det engagemang den visar i det dagliga arbetet. Skolan bör dock förstärka kompetensen inom det specialpedagogiska området. Särskilt viktigt är detta för undervisningen i de särskilda undervisningsgrupperna. Skolan har en kompetensutvecklingsplan för personalen. Planen utgår från prioriteringar i skolans arbetsplan och från önskemål som kommer fram vid medarbetarsamtalen. Läromedel, pedagogisk materiel, utrustning, skolmåltider och lokaler Läromedel och annan pedagogisk materiel är tidsenlig och anpassade till läroplan och kursplaner. Skolans lokaler är i mycket gott skick. Det finns utrymmen för både gruppundervisning och enskilt arbete. Skolan är väl anpassad för elever med olika funktionshinder. Lokalerna ger goda förutsättningar för trivsel och trygghet och utgör en god lärandemiljö. Skolmåltiderna lagas i skolan och serveras i två matsalar. Även där är miljön trivsam och lugn. Resursfördelning De resurser som tilldelas Mörtviksskolan fördelas av rektor. Rektor avsätter medel till personal och materiel i de klasser som behöver extra stöd samt till specialpedagogisk undervisning. Resurser ges till arbetslagen samt fritidsverksamheten för läromedel som de själva tar ansvar för. 13

Mörtviksskolan SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans resurser, med avseende på personalens kompetens, lokaler, läromedel och annan utrustning, är goda Skolan bör dock förstärka kompetensen inom det specialpedagogiska området. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Mörtviksskolan övergripande är av god kvalitet. Skolledning och personal arbetar ambitiöst för att skapa en god pedagogisk verksamhet. Inspektörerna vill särskilt framhålla skolans arbete med värdegrundsfrågor och det hälsofrämjande arbetet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör utveckla rutiner och metoder för att systematiskt följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska och för att säkerställa att eleverna utvecklas i riktning mot läroplanens mål och kursplanernas mål att sträva mot. - Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör revideras så att den omfattar skolans arbete för att förebygga och ingripa mot alla former av kränkande behandling. Programmet bör även innehålla en beskrivning av hur skolan avser att arbeta om en elev utsätts för kränkning av en vuxen eller tvärtom. - Elevernas möjlighet att med stigande ålder och mognad ta ett allt större ansvar för sitt lärande bör öka. - Skolan bör i större utsträckning beakta läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot i planering och genomförande av undervisningen. - Skolan bör formulera sina interna arbetsrutiner med utgångspunkt i att alla elever i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov tillgodosedda. - Skolan bör förstärka kompetensen inom det specialpedagogiska området. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte i de ämnen där det behövs (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Genomförandet av undervisning i hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen och bilaga 3 skollagen). - Studiehandledning på modersmålet ges inte de elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Mörtviksskolan - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte för samtliga elever som är berättigade till detta ( 2 kap. 15 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Marie-Helene Ahnborg Lars-Göran Börjesson 15

Segeltorpsskolan Utbildningsinspektion i Segeltorpsskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Segeltorpsskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Segeltorpsskolan Antal barn/elever Förskoleklass 61 Grundskola 704 Utbildningen vid Segeltorpsskolan omfattar förskoleklass, årskurs 1-9 och fritidshemsverksamhet. Vid skolan finns dessutom tre kommunövergripande undervisningsgrupper för elever med autism, neuropsykiatriska störningar respektive för asylsökande barn. Till dessa tre grupper kommer elever från olika delar av Huddinge kommun. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetsenheter som i sin tur är uppdelade i arbetslag. I ett av arbetslagen bedrivs en åldersintegrerad montessoriverksamhet från förskoleklass till och med årskurs 5. Rektor och biträdande rektorer har ansvar för olika delar av skolans verksamhet. Segeltorpsskolan, som ligger i ett radhus- och villaområde, har anor från 1917. Ursprungligen har skolans verksamhet omfattat årskurs 1-6, men för nio år sedan tillkom grundskolans senare del, d.v.s. årskurs 7-9. I takt med att elevantalet ökat och verksamhetsinnehållet breddats har nya byggnader tillkommit. Flera av dessa är baracker som blivit mer eller mindre permanenta. En ny matsal uppfördes år 2002 som ett komplement till den ursprungliga. Vid tillfället för Skolverkets inspektion avslutades återuppbyggnaden av en nerbrunnen del, Björken. Viss del av verksamheten bedrivs i lokaler som delas med företag i Segeltorps centrum och dessutom är ett arbetslag placerat på Juringeskolan, som ligger cirka en kilometer från moderskolan. Genomförandet av inspektionen i Segeltorpsskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Segeltorpsskolan har bestått av undervisningsrådet Gunnel Eriksson och experten Jukka Kuusisto. Besök i Segeltorpsskolan genomfördes den 8-10 september 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Segeltorpsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Segeltorpsskolan På Segeltorpsskolan genomfördes formella intervjuer med den vikarierande rektorn, en biträdande rektor, elevvårdsteamet samt ett urval lärare, elever och föräldrar. Lektioner i förskoleklass, i årskurs 2, 5, 6 och 9 besöktes. Inspektörerna deltog vid klassråd och vid elevrådsmöte för de yngre eleverna. Några elever ansvarade för att guida inspektörerna runt i skolans lokaler och under besöket fördes spontana samtal med elever och personal. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit telefonsamtal, e-post och brev som kommit till Skolverket från elever, personal och föräldrar i Segeltorpsskolan. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Inflytande och delaktighet Skolans demokratiska uppdrag innebär bland annat att eleverna skall lära sig vad demokrati är samt att verka i demokratiska arbetsformer där elever, personal och föräldrar har inflytande och är delaktiga. Vid Segeltorpsskolan får alla elever lära sig att omsätta detta vid klassråden, vilka fungerar som ett levande forum där eleverna behandlar frågor av främst formell karaktär. Från klassråden förs frågorna vidare till elevrådet. Denna skolning i demokrati berättade eleverna om. Vid inspektionstillfället var elevrådet för de yngre eleverna i en startsfas och eleverna anger sådant som de kunnat påverka och exemplifierar med basketkorgar, fotbollsmål och innehåll på klassens timme. En grupp elever berättade att de har kunnat påverka schemats utformning. Elevrådet för årskurs 6-9 hade inte kommit igång vid inspektionstillfället, och de äldre eleverna uttryckte en uppgivenhet när det gäller möjligheterna att påverka. Inspektörerna bedömer att eleverna vid Segeltorpsskolan har kunskap om demokratins spelregler och att eleverna har möjligheter till inflytande över i första hand praktiska frågor och i viss mån frågor om undervisningens utformning. En enkätundersökning som genomfördes förra läsåret av Huddinge kommun visar dock på stor variation mellan klasserna. Genomgående visar resultaten att de äldre elevernas möjligheter till inflytande och delaktighet är mindre än för de yngre eleverna. Inspektörerna bedömer att elevernas inflytande över undervisningen behöver utvecklas. Dessutom bedömer inspektörerna att de äldre elevernas möjligheter till deltagande i olika samrådsorgan behöver stärkas. 3

Segeltorpsskolan SKOLVERKET Ansvarstagande De yngre eleverna har tränats i att ta ansvar. Vissa rutiner, vid bland annat samlingen, sköts av elever. Pedagogerna säger att eleverna utvecklat ett ansvarstagande och klarar många uppgifter utan att en vuxen övervakar. I årskurs fem är eleverna ordnade parvis med uppgift att vara varandras läxkompis, vilket innebär att man ansvarar för att ens kompis får hem läxan om denne är sjuk. Eleverna förstår betydelsen av en god utbildning och tar i de allra flesta fall ansvar för skolarbetet. De förstår också att de har ett arbete att utföra i skolan, något som vissa lärare har lyckats förmedla till dem, uppger föräldrarna. Etiska förhållningssätt Enligt inspektörerna präglas atmosfären på Segeltorpsskolan av ett förhållningssätt mellan elever och mellan elever och vuxna, som vittnar om ett medvetet arbete med värdegrundsfrågor. Intervjuade elever, föräldrar och personal nämner dock att det emellanåt finns grupper av elever med uttalade rasistiska åsikter som strider mot den värdegrund som uttalas i skollagen och i läroplanen. Som ett led i att motverka detta har skolan påbörjat ett omfattande och genomtänkt värdegrundsarbete. Det är synnerligen angeläget att skolan tydligt tar avstånd från alla uttryck för främlingsfientlighet och rasism liksom alla andra former av odemokratiska åsikter och handlingar. Det är därför viktigt att skolan vidtar omedelbara åtgärder. Det är också viktigt att skolan i det planerade långsiktiga värdegrundsarbetet ger stort utrymme för samtal och reflektion om bakomliggande värderingar, normer och samhällstraditioner. Trygghet och lust att lära Intervjuade elever uppger att de är trygga i skolan, men att det ibland kan förekomma kaxiga elever. Dessutom upplever vissa elever obehag inför några ur personalen, och föräldrar uppger att barnen i några fall känner sig kränkta av vuxna på skolan. Detta bedömer inspektörerna som allvarligt och kan inte accepteras (se vidare kap 3 Arbetet mot kränkande behandling). Den enkätundersökning som tidigare refererats till visar att de yngre eleverna känner en större trygghet i skolan än de äldre. I förskoleklasserna och bland de yngsta eleverna i grundskolan är lusten att lära påtaglig. Genom en variation mellan praktiska och teoretiska inslag upplever eleverna att de lär sig mycket. I montessoriklassen säger eleverna att de jobbar på en nivå som de själva valt och inspektörerna uppfattar att lärandet därför känns lustfyllt. Bland de äldre eleverna finns ibland en uppgivenhet som de kopplar till svårigheterna att påverka. En del lektioner upplevs som ensidiga och möjligheterna till lärande känns begränsat. Eleverna påpekar att de för vissa lärare får vara med och styra innehåll och kan välja alternativa sätt för redovisning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna övergripande att resultatet av Segeltorpsskolans arbete med normer och värden inte är godtagbart i alla delar. Segeltorpsskolan behöver utveckla elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen. För de äldre eleverna bör deras möjligheter till deltagande i olika samrådsorgan stärkas. Vidare bedömer inspektörerna det som oacceptabelt att elever känner sig kränkta av vuxna på skolan. Det är också nödvändigt att sko- 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Segeltorpsskolan lan med full kraft motverkar de tendenser till rasism som vissa elevgrupper ger uttryck för. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål att sträva mot Inspektionen vid Segeltorpsskolan visar att eleverna ges möjligheter att utveckla de kunskapskvaliteter som uttrycks i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. I vissa klasser, eller inom vissa ämnen, är dock möjligheten begränsad. Det är oftast de äldre eleverna som inte får samma möjligheter som de yngre eleverna. Däremot uppger alla elever som inspektörerna talat med att de kan arbeta både enskilt, och tillsammans med andra. De elever som inspektörerna talat med uppger att de känner till målen för lärandet. Kunskaper relaterade till mål att uppnå i årskurs 5 och årskurs 9 Resultaten från de nationella proven i årskurs 5 våren 2004 visar att 92,3 procent av samtliga elever nådde målen i svenska, engelska och matematik. För övriga ämnen i årskurs 5 har skolan inte lämnat några uppgifter. För eleverna i årskurs 9 läsåret 2002/2003 nådde 87 procent målen i samtliga ämnen, meritvärdet var 223 och andelen elever som var behöriga att söka ett nationellt program var 98 procent. SALSA 1, Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser, för läsåret 2002/2003, visar att både meritvärdet och andelen elever som nått målen är högre än det modellberäknade. Resultaten från de nationella proven i årskurs 9 våren 2004 visar att 90,2 procent nådde målen i svenska respektive engelska och 74,4 procent i matematik. Totalt lyckades 68,3 procent av eleverna i samtliga tre ämnen som ingår i det nationella provsystemet. Inspektörernas granskning av slutbetygen för läsåret 2003/2004 visar att 73 procent av eleverna nådde målen i samtliga ämnen och 88 procent var behöriga till gymnasieskolans nationella program. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att kunskapsresultaten våren 2004 på de nationella proven i svenska, engelska och matematik i årskurs 5 är goda. Resultaten i kursplanernas övriga ämnen är dock okända. Skolan bör därför utarbeta rutiner för att utvärdera elevernas kunskapsresultat i samtliga äm- 1 Analysverktyget SALSA, Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser, ger kommuner och skolor möjlighet att bedöma skolors samlade betygsresultat i ett riksperspektiv. Genom att ta hänsyn till skolors elevsammansättning kan kommuner och skolor få en utgångspunkt för diskussion och analys av skolors förutsättningar, processer och resultat. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende andel elever som uppnått målen respektive genomsnittligt meritvärde, med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 5

Segeltorpsskolan SKOLVERKET nen mot uppnåendemålen för årskurs 5. Kunskapsresultaten i årskurs 9 varierar kraftigt från mycket goda resultat till inte godtagbara. Det är inte godtagbart när en stor andel av eleverna vissa år lämnar skolan utan fullständigt betyg. Segeltorpsskolan bör utarbeta system för att följa elevernas resultat i samtliga ämnen, analysera dessa och vidta åtgärder för att nå en högre måluppfyllelse. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön Skolans demokratiska uppdrag innebär, som tidigare nämnts, bland annat att lära eleverna något om demokrati och att omsätta dessa kunskaper i praktisk handling. För att konkretisera en del av denna uppgift finns på Segeltorpsskolan olika råd. Inspektörerna deltog i klassråd, där det tydligt framkom att eleverna har lärt sig mötesrutiner. Eleverna turas om att vara ordförande och sekreterare. Från varje klass utses sedan representanter till elevrådet. På Segeltorpsskolan finns två elevråd: ett för de yngre eleverna och ett för de äldre. Vid inspektionstillfället startades elevrådet för de yngre eleverna med målsättningen att på elevrådet skall eleverna få möta inställningen att ingenting är omöjligt om man är beredd för att jobba för det. Elevrådet för de äldsta eleverna hade inte kommit igång vid inspektionstillfället, och intervjuade elever hade negativa erfarenheter från tidigare av elevrådets möjligheter att påverka samt hur rutinerna kring arbetet i elevrådet fungerat. Vid inspektionen uppgav elever att de inte kände till om skolan har eller har haft något elevskyddsombud. Senare har ordinarie rektor meddelat att skolan nu har elevskyddsombud, och att de deltar i lokala samverkansgruppen när arbetsmiljöfrågor är på dagordningen. Personalen i elevrestaurangen har framfört önskemål om att införa ett matråd och enligt uppgift från skolledningen kommer ett sådant att starta. Segeltorpsskolans föräldraförening uppger att de fungerar som ett bollplank för skolledningen. Föreningen anordnar föreläsningar och diskussioner om bland annat betygssättning, skolans ekonomi och droger. Från föräldraföreningen ingår sedan några medlemmar i skolrådet. Både via föräldraföreningen och skolrådet uttrycks viljan att vara ett stöd till skolledningen och att arbeta för att utveckla verksamheten på skolan. Utöver att träna eleverna att arbeta i demokratiska former skall skolan verka för att eleverna får ett allt större inflytande över sin utbildning. Läraren skall tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. På Segeltorpsskolan uppger elever att vissa lärare arbetar i den riktningen, medan andra inte gör det. Även lärare berättar hur de på olika sätt arbetar för att eleverna skall få 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Segeltorpsskolan denna rättighet tillgodosedd (se vidare Pedagogisk verksamhet och undervisning). Inspektörerna bedömer att elevernas reella inflytande kan förbättras. Arbetet mot kränkande behandling Läsåret 2003/2004 påbörjades ett strukturerat värdegrundsarbete på Segeltorpsskolan. Genom omfattande enkäter riktade till elever, föräldrar och personal har skolans värdegrundsord utkristalliserats: Respekt, Trygghet, Ansvar och Ärlighet. Inspektörernas bedömning är att det påbörjade arbetet med värdegrunden skapar möjlighet till en gemensam och stabil plattform för Segeltorpsskolan. Intervjuade pedagoger lyfter också fram detta arbete och anser att i detta avseende finns en röd tråd för hela skolan. Segeltorpsskolan har ett handlingsprogram mot mobbning, som redovisar det förebyggande arbetet, hur skolan agerar om mobbning inträffat samt hur man följer upp om insatta åtgärder fått avsedd effekt. I det förebyggande arbetet finns bland annat skolans elevstödjare. En pojke och en flicka ur varje klass väljs för detta uppdrag. De valda representanterna skall själva vara goda förebilder och får utbildning för att klara uppdraget. Elevstödjarna på skolan har en egen lokal och får också stort stöd av de vuxna i skolans antimobbingteam. Enligt intervjuade elever fungerar denna verksamhet bra, förutom för de äldsta eleverna. Skolans handlingsprogram täcker inte det vidgade begreppet kränkande behandling och saknar perspektivet vuxen-elev. Som tidigare påpekats finns det elever vid Segeltorpsskolan som upplever sig kränkta av vuxna på skolan, vilket inte kan accepteras. Inspektörerna bedömer att skolan bör revidera sitt handlingsprogram mot mobbning så att det täcker det vidgade begreppet kränkande behandling. Vidare bedömer inspektörerna att skolan måste ta itu med det faktum att vissa elever känner sig kränkta av vuxna på skolan. Utöver att skolan måste vidta sådana åtgärder att detta upphör omedelbart måste skolan utarbeta rutiner för såväl det förebyggande som det ingripande arbetet för att förhindra att någon elev känner sig kränkt av en vuxen. Dessa rutiner skall dokumenteras i skolans handlingsprogram mot kränkande behandling. Skolhälsovård och elevhälsa På Segeltorpsskolan anordnas skolhälsovård i enlighet med skollagens bestämmelser. Skolsköterskans ambition är att även arbeta förebyggande. Läroplanen anger att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Dessutom anger läroplanen att hälsooch livsstilsfrågor skall uppmärksammas. På Segeltorpsskolan är de yngsta eleverna alltid ute på rasterna och inspektörerna har noterat att de är fysiskt aktiva vid dessa tillfällen. I en klass arbetade eleverna med att rita en karta över skolgården för att sedan lägga in förslag på alternativa rundor för promenader. För de äldsta eleverna behandlas, bland annat, inom ämnet hem- och konsumentkunskap olika hälsofrågor. Skolans hälsofrämjande arbete kan dock, enligt inspektörernas bedömning, förbättras. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att kvaliteten på skolans arbete för en god arbetsmiljö varierar, och kan förbättras både gällande elevernas möjligheter till inflytande och delaktighet via olika råd samt i undervisningen. Vidare bedömer inspektörerna att skolan måste ta itu med det faktum att vissa elever 7

Segeltorpsskolan SKOLVERKET känner sig kränkta av vuxna på skolan. Skolans handlingsprogram mot mobbning bör täcka det vidgade begreppet kränkande behandling och belysa perspektivet vuxen elev. Även skolans hälsofrämjande arbete kan, enligt inspektörernas bedömning, förbättras. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Både elever och föräldrar känner till kunskapsmålen. Lärarna är noga med att berätta om dem både i början av terminen och i samband med att olika avsnitt behandlas. I de olika ämnesgrupperna pågår ett arbete med att revidera de lokala bearbetningarna av kursplanerna. Inspektörerna konstaterar att dessa har olika utformning, men är mestadels uppdelade i mål för de olika årskurserna och i något fall finns mål uppställda för förskoleklassen. I de revideringar som presenterats saknas betygskriterier, och elever uppger att de känner sig relativt okunniga när det gäller kriterier (se vidare Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning). Organisering av undervisningen och tidsanvändningen På Segeltorpsskolan är arbetslagen för de yngsta eleverna organiserade från förskoleklass till och med årskurs 3, vilket skapar möjligheter att arbeta både åldershomogent och åldersblandat. Däremot är arbetslagen för årskurs 4 och 5 åldershomogena. I årskurs 6-9 är arbetslagen organiserade så att det ena arbetslaget undervisar i årskurs 6 och 8, och det andra undervisar i årskurs 7 och 9. I montessoriklassen bedrivs en åldersintegrerad verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 5 och i skolans små undervisningsgrupper bedrivs åldersblandad verksamhet. Omfattningen av undervisningstiden i Segeltorpsskolan ligger något över den av skollagen garanterade undervisningstiden om 6 665 undervisningstimmar i grundskolan. I skolans arbetsplan för 2003/2004 finns ett åtagande om att verka för en röd tråd som alltid kan bli bättre. I skolans kvalitetsredovisning, där resultaten för verksamhetsåret presenteras, har den röda tråden värdet 7,0 (på en tiogradig skala) för tidigaredelen medan senaredelen får 4,0. Intervjuade pedagoger upplever att det saknas en röd pedagogisk tråd på Segeltorpsskolan, en åsikt som delas av inspektörerna. Skolverkets inspektörer bedömer dock att skolan inom detta område har mycket att lära av hur arbetet med värdegrunden fungerar, eftersom skolan där är på väg mot enhetlighet i hela verksamheten. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Segeltorpsskolan Skolans schema innehåller, för de äldre eleverna, många håltimmar, och eleverna säger att schemat är uruselt en inställning som delas av lärare och skolledning. Rektor fastställer schema och, enligt grundskoleförordningen, därvid skall beaktas att eleverna får såväl en väl avvägd total skoltid i grundskolan som väl avvägda läsår och skoldagar. Enligt inspektörernas bedömning uppfylls inte grundskoleförordningens föreskrifter för de äldre eleverna avseende väl avvägda skoldagar. På grund av att det saknas uppehållsrum för eleverna väljer de oftast att gå hem under dessa tider, något som inte alltid uppskattas från föräldrahåll. Senare har ordinarie rektor meddelat att det finns rastverksamhet på Gården för eleverna i årskurs 6-9 samt att elevkaféet är öppet i matsalen under vissa tider av dagen. Individanpassning och individuell studieplanering På Segeltorpsskolan finns ett resurscentrum där skolans specialpedagoger och speciallärare är verksamma. Skolan har utarbetat ett handlingsprogram för kartläggning av eleverna för att kunna stötta dem i deras strävan att nå de uppsatta målen. I programmet anges att åtgärdsprogram skall upprättas för de elever som inte bedöms nå målen. Från förskoleklassen och för varje årskurs görs olika avstämningar för att följa elevens kunskapsutveckling i svenska, matematik och engelska. Ansvariga pedagoger uppger att man har en mycket god bild av vilka elever som har behov av specialpedagogiska insatser eller av att få undervisning i svenska som andraspråk. Tillsammans med skolledningen och skolsköterskan utgör specialpedagogerna skolans elevvårdsteam. Teamet träffas varje vecka för olika uppföljningar och i de fall som behövs lämnas ärendet till elevvårdskonferensen. Enligt uppgift, både från lärare, ansvariga i resurscentrum samt skolledningen får inte alla elever det stöd de behöver. Inspektörerna riktar kritik mot skolan i detta avseende. För varje elev har läraren en elevmapp, där han eller hon samlar all dokumentation runt eleven för att ha en översikt över vilka insatser som gjorts för att komma till rätta med eventuella svårigheter. Där förvaras bland annat de åtgärdsprogram som upprättats av undervisande lärare. Skolans små undervisningsgrupper, som nämnts i rapportens inledning, har tillkommit efter behov och de elever som har sin huvudsakliga verksamhet i dessa grupper får det riktade stöd och den hjälp de behöver. Inspektörerna vill dock påpeka vikten av att följa utvecklingen för de elever som går i den nystartade gruppen med asylsökande barn för att tillgodose deras eventuella stödbehov. Arbetssätt I en förskoleklass har barnen haft sommarläxa genom att samla på stenar, en uppgift som de fick när deras nuvarande lärare besökte dem i förskolan under våren. Barnen berättar om var de hittat sina stenar och om de har någon favorit. Syftet med stenarna är att använda dem i samband med matematisk inlärning. De yngre eleverna berättar om hur de arbetar, och det visar sig vara problembaserat arbete. Under tiden för eget arbete, som eleverna i årskurs 5 och 6 har varje vecka, strävar lärarna efter att öka elevernas inflytande över undervisningen. I samband med projekttiden för eleverna i årskurs 6-9 erbjuds eleverna att till viss del välja inom de olika projekten. Bland redovisade projekt utses sedan 9

Segeltorpsskolan SKOLVERKET de bästa i samband med den högtidliga Nobelfesten vid Segeltorpsskolan. Några lärare i de högsta årskurserna berättar om samplanering med eleverna. Utifrån de mål och kriterier som finns uppsatta för arbetsområdet förs diskussioner med eleverna om vilka slags arbeten som kan leda fram mot det aktuella målet. Elever berättar även om att några lärare ger eleverna möjligheter att vara med i planeringsprocessen och att välja redovisningssätt, medan andra pedagoger styr verksamheten på ett likartat sätt lektion efter lektion. Eleverna uttrycker intresse av att vara med och påverka undervisningens utformning och få möjligheter att söka information på flera sätt: via Internet, genom att leta i biblioteket, ringa eller faxa. Dessa möjligheter uppger eleverna som mer eller mindre begränsade på Segeltorpsskolan, något som inspektörerna kan intyga (se vidare Tillgång till verksamhet). Vägledning och utvecklingssamtal Alla uttalar sig positivt om utvecklingssamtalen. Både elever och föräldrar upplever att den information som lämnas vid utvecklingssamtalen är bra. Ibland förekommer dock påståenden som du är jätteduktig, men varken elever eller föräldrar vet i förhållande till vad. Inspektörerna bedömer att skolan i detta avseende kan förtydliga informationen. Enligt grundskoleförordningen bör informationen grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och i kursplanerna. Inför utvecklingssamtalen lämnar alla undervisande lärare i klassen skriftlig information till ansvarsläraren om hur elevens utveckling varit i det aktuella ämnet. Denna information diskuteras under samtalet och nya mål sätts upp i elevens utvecklingsplan som i sin tur följs upp vid nästkommande samtal. När samtalet är slut får eleven hem den skriftliga information som undervisande lärare lämnat. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Elever uppger att det finns många sätt att visa sina kunskaper på, även om prov i någon form är vanligast. Det finns även andra alternativa redovisningssätt, och eleverna nämner: på lektionerna, vid muntliga redovisningar, vid diskussioner men även när eleverna på kvällstid redovisar sina arbeten för föräldrar. Betygssättningen på Segeltorpsskolan ifrågasätts av elever och föräldrar. Inspektörerna har fått kommentarer som indikerar att det upplevs som om kraven på eleverna är högre för att få ett betyg jämfört med de krav som ställs på andra skolor. Föräldrar uppger att skolans elever klarar sig bra när de kommer till gymnasieskolan, något som ses som ett tecken på att undervisningskvaliteten är hög på Segeltorpsskolan. Inspektionen har visat att resultaten från de nationella proven i årskurs 9 jämförs med betygen, att pedagogerna har diskussioner om betygssättning inom respektive årskurs, men att diskussionerna mellan årskurserna inte förekommer och inte heller med andra skolor. Som tidigare påpekats känner elever sig osäkra på grunderna för betygssättning, varför inspektörerna bedömer att det är en angelägen uppgift för skolan att medvetandegöra eleverna om dem. För elever i årskurs 9 som saknade betyg i något ämne våren 2004 finns skriftliga omdömen. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Segeltorpsskolan Samverkan med och öppenhet omvärlden I Segeltorpsskolan har eleverna i årskurs 8 prao i två veckor. Denna aktivitet uppskattas mycket och upplevs som ett positivt inslag i skolans verksamhet. Skolan har tidigare sponsrats av ett företag i arbetet med elevstödjare, men vid inspektionstillfället hade detta upphört. Skolan har, enligt den information som lämnats till inspektörerna, inga kontakter med andra skolor, företag, institutioner och liknande. Inspektörerna bedömer att skolans kontakter med omvärlden kan utvecklas. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten övergripande vid Segeltorpsskolan är av god kvalitet, men kan förbättras. Skolan gör ett gott arbete med att följa elevens utveckling i svenska, engelska och matematik och att ge stöd i dessa ämnen, men inspektörerna riktar kritik mot att inte alla elever som har behov av stöd får detta. Skolan bör tydliggöra målen och grunderna för betygssättning. Inspektörerna bedömer även att skolan inte helt lever upp till grundskoleförordningens föreskrifter om väl avvägda skoldagar. Vidare bedömer inspektörerna att skolans omvärldskontakter kan utvecklas. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation Kommunfullmäktige i Huddinge kommun har fastställt sex utvecklingsområden, perspektiv, för samtliga nämnder. Inom dessa har kommunstyrelsen prioriterat vad som gäller för förskole- och grundskolenämnden, FGN. I nämndens verksamhetsplan för innevarande år har nämndens mål samlats i fyra områden. 1. Nöjda invånare barn och elever 2. Effektiva processer 3. Sund ekonomi 4. Attraktiv arbetsgivare För vart och ett av dessa områden finns ett antal mål fastslagna av FGN. Nämndens verksamhetsplan är en del av Huddinge kommuns skolplan. Övriga delar är skolornas arbetsplaner, kvalitetsredovisningarna samt Bilden av skolan i Huddinge som visar resultatet av skolornas arbete. Varje skola formulerar sina åtaganden för att nå upp till nämndens mål. Arbetet med åtaganden sker i två steg där arbetslagen i sina respektive dokument anger hur de avser att arbeta mot nämndens mål. Från samtliga arbetslag växer sedan 11

Segeltorpsskolan SKOLVERKET skolans arbetsplan fram. Hela målkedjan skall hänga ihop, men i de olika arbetslagens verksamhetsplaner märks i vissa fall en brist i kopplingen mot de övergripande målen, och inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla detta arbete (se vidare Kvalitetssäkring och förbättringsarbete). Rektors ansvar, befogenheter och funktion På Segeltorpsskolan består skolledningen av en rektor och två biträdande rektorer med en dokumenterad ansvarsfördelning. Vid tidpunkten för inspektionen vikarierade en av de biträdande rektorerna som rektor. För vikarierande rektor och biträdande rektor råder oklarhet om delegationsordningen och någon återrapportering till nämnden fungerade inte under ordinarie rektors ledighet. Det är för övrigt oklart om nämnden får någon återrapportering vid ordinarie rektors tjänstgöring. Senare har ordinarie rektor meddelat att rapportering sker till grundskolechefen, men ej direkt till nämnd. Eleverna känner till rektorn och vilken av de biträdande rektorerna som har ansvar för dem. Däremot upplever både elever och lärare att den ordinarie rektorn är osynlig i verksamheten. Pedagogerna har synpunkter på skolledningens sätt att följa upp verksamheten. Vid inspektionen märktes även flera exempel på att skolans ledningsgrupp inte fullt ut upplevdes som en helhet och att det förekom skillnader mellan innehållet i skolans olika dokument och verkligheten. Senare har ordinarie rektor meddelat att en genomgång av skolans dokument pågår. Genomgående uppger pedagoger och föräldrar att den pedagogiska utvecklingen på skolan drivs av lärarna i de olika arbetslagen. Den bristande samverkan mellan arbetslagen bidrar, enligt inspektörerna, till att den pedagogiska verksamheten på Segeltorpsskolan spretar. På sikt kommer det pedagogiska utvecklingsarbetet att ske genom arbetsgruppen Visionärerna, som består av pedagoger från olika arbetslag. Med en tydlig styrning av en sådan organisation finns möjligheter att skapa en skola, d.v.s. Segeltorpsskolan. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Skolans kvalitetsredovisning presenterar skolans resultat utifrån de nyckelområden som förskole- och grundskolenämnden fastställt. Resultaten baseras på den elevenkät som genomförs av Huddinge kommun och presenteras genom nyckeltal, vars bästa värde är 10. Nyckeltalen är i sin tur uppdelade för tidigaredelen (årskurs 1-5) samt för senaredelen (årskurs 6-9). De resultat som framkommit vid mätningen läsåret 2003/2004 är genomgående lägre för eleverna i senaredelen. Skolan analyserar resultaten och slutligen lämnas förslag till åtgärder för utveckling för läsåret 2004/2005. Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas är otydliga i och med att målen bara formuleras med ett enda ord som Hälsa och Trygghet. Vidare är kopplingen mellan resultat och de åtgärder som redovisas för att förbättra måluppfyllelsen svag. Inspektörerna bedömer därför att kvalitetsredovisningen inte uppfyller kraven i skolförfattningarna och att den därför bör förbättras. Kvalitetsredovisningen är dessutom okänd för många lärare, medan vissa av de intervjuade föräldrarna känner till den. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Segeltorpsskolan Rättssäkerhetsfrågor Eleverna vid Segeltorpsskolan erbjuds undervisning som till sin omfattning överstiger den garanterade undervisningstiden. Elevernas frånvaro följs noga och behandlas i samband med utvecklingssamtalen. Föräldrarna får dessutom information om detta via mail eller brev. Den centrala elevstödsenheten fattar beslut om huruvida en viss elev skall få stöd inom en av de kommunövergripande grupperna. Beslut om sådan placering görs av den centrala elevstödsenheten. Övriga beslut i elevvårdsärenden fanns inte tillgängliga för vikarierande rektor, men enligt uppgift så fattas formella beslut i elevvårdsärenden av rektor. Föräldrar uppger att de har kanaler in i skolan, via lärarna, om det är något i skolan som de inte känner sig nöjda med. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att kvaliteten på styrning och ledning vid Segeltorpsskolan uppvisar brister och att ett utvecklingsarbete bör ske rörande skolans kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisningen uppfyller inte kraven i skolförfattningarna och bör därför förbättras. Skolans hantering av delegationsordningen är oklar och bör tydliggöras. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till utbildning i grundskolan Eleverna vid Segeltorpsskolan erbjuds tid för eget arbete och s.k. projekttid. Dessa tider har vidareutvecklats från elevens val och innehåller, till viss del, möjligheter för eleverna att göra egna val. Grundskoleförordningens krav på breddning och fördjupning i något av kursplanernas ämnen uppfylls, men eleverna är inte införstådda med att ovan nämnda aktiviteter är skolans utformning av elevens val och de har inte alltid möjlighet att välja själva. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör tydliggöra elevens val och låta elevens val ge reella valmöjligheter för eleverna. Eleverna erbjuds språkval i enlighet med författningarnas bestämmelser. Spanska efterfrågas i stor utsträckning och i samband med inspektionen delades undervisningsgruppen i årskurs 8 i spanska. Av 79 elever i årskurs 9 läser 26 elever, eller 32,9 procent, engelska. Undervisning i svenska som andraspråk före- 13

Segeltorpsskolan SKOLVERKET kommer, men behoven är inte så stora. För elever som önskar undervisning i modersmål sker detta efter skoldagens slut och endast från och med årskurs 3. I ett av arbetslagen fick föräldrarna till de elever som började skolan hösten 2004 i uppgift att inköpa ett startpaket, med pennor, sudd, linjal etc., för ett hundra kronor. Se vidare i kommunrapporten. Trots att skolans byggnader är av olika ålder och att de ligger utspridda fungerar skolan bra för elever med funktionshinder. Information om pedagogiska verksamheter Skolan ger ut ett omfattande informationsmaterial till hemmen i samband med läsårsstart. Vissa föräldrar uppger att de känner sig välinformerade om arbetet i skolan och att de ofta hittar vad de söker på skolans hemsida, medan andra föräldrar efterfrågar mer regelbunden information i form av veckobrev eller liknande. Inspektörerna bedömer att skolans sätt att hantera information till hemmen sker på ett genomtänkt sätt, men att innehållet i informationen skall vara korrekt. Ordinarie rektor har, som tidigare påpekats, meddelat att en översyn av skolans dokument pågår. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan bör tydliggöra elevens val och låta elevens val ge reella valmöjligheter för eleverna. Se kommunrapporten angående avgifter. Vidare bedömer inspektörerna att skolan bör kvalitetssäkra informationsinnehållet. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser på skolan Läsåret 2003/04 hade Segeltorpsskolan lärartjänster på 8,28 lärartjänster/100 elever. För innevarande läsår har den sjunkit till 7,5 lärartjänster/100 elever. Enligt uppgift från skolans ledning beror denna nerdragning på att elevunderlaget sjunkit och som en följd därav skolans budget. För årskurserna 7-9 har, enligt uppgift, personalomsättningen varit stor. Det finns enligt skolledningen en naturlig förklaring till detta, eftersom flera pedagoger varit föräldralediga. Skolan har tidigare år haft både kurator och psykolog, men dessa tjänster sorterar numera under Elevstödsenheten. Skolsköterskan har en heltidstjänst, men den är i praktiken endast fylld till 75 procent, något som påverkar möjligheterna att arbeta förebyggande. Senare har ordinarie rektor meddelat att det finns en vikarie på 25 procent, så skolskötersketjänsten blir totalt en heltidstjänst. Skolan har av ekonomiska skäl dragit ner på de specialpedagogiska resurserna. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Segeltorpsskolan Personalens kompetens och kompetensutveckling I den medarbetarenkät som genomförs på samtliga skolor i Huddinge kommun får Segeltorpsskolan ett lågt värde gällande personalens kompetensutveckling. Vid diskussioner med personalen framkommer dock en mer nyanserad bild där vissa pedagoger, som bland annat omfattats av särskild lärarutbildning, SÄL, känner sig väldigt nöjda. Enligt den policy som finns i Huddinge kommun skall pedagogerna som arbetar i de särskilda undervisningsgrupperna få handledning, men enligt uppgift från både personal och skolledning gavs ingen handledning vid tidpunkten för inspektionen. Senare har ordinarie rektor meddelat att personalen i de små undervisningsgrupperna och skolsköterskan får handledning. Läromedel, pedagogiska material och utrustning Skolbiblioteket och folkbiblioteket i Segeltorp är sammanslagna. Måndagar klockan 15 19 är biblioteket öppet. För att skolan skall få tillgång till biblioteket krävs att läraren bokar tid för en hel klass/grupp. Om elever behöver söka fakta under annan tid finns alltså inte möjlighet att göra det där. Regleringen om skolbibliotek anges i bibliotekslagen där det framgår att Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Inspektörerna bedömer att detta inte uppfylls vid Segeltorpsskolan. Tillgången till datorer är begränsad och försvårar möjligheterna till användandet av datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel. Beträffande tillgång till materiel för en tidsenlig utbildning, se avsnitt 4. Lokaler och resursfördelning Skolans verksamhet bedrivs i lokaler som är utspridda inom det område som hör till Segeltorpsskolan och i intilliggande lokaler som hör till Segeltorps centrum. Därutöver finns ett av arbetslagen på Juringeskolan, som ligger cirka en kilometer från Segeltorpsskolan. Standarden på lokalerna varierar mycket och tillgången till uppehållsytor är starkt begränsad, vilket gör att de äldre eleverna går hem under håltimmar. Skolgårdens utformning vid Segeltorpsskolan ger begränsade möjligheter till stimulans och för de yngsta eleverna finns inte en enda grön yta i anslutning till deras klassrum. För de elever som har sin skolgång vid Juringeskolan finns dock god tillgång till stora grönområden och lekutrusning. Skolan tillämpar en stram resurstilldelning till arbetslagen p.g.a. den ekonomiska situationen. Enligt uppgift från skolans ledning har man dragit ner 12,88 tjänster för att få budgeten att gå ihop. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgång till läromedel i form av datorer och möjlighet att nyttja skolbibliotek och annan materiel som behövs för en tidsenlig utbildning inte är tillfredsställande och bör förbättras. Vidare bedömer inspektörerna att personalresurserna på skolan bör anpassas efter de behov som eleverna har. 15

Segeltorpsskolan SKOLVERKET Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att undervisningen i Segeltorpsskolan övergripande är god kvalitet. Skolans lokalmässiga splittring ställer krav på tydlig styrning och ledning av verksamheten. Möjligheterna till lärande mellan de olika arbetslagen går att utveckla och idén med Visionärerna kan troligen vara ett steg i rätt riktning. Det påbörjade arbetet med att skapa en gemensam värdegrund är ett gott exempel för en ökad samstämmighet på skolan, men fortsättningen av hur det arbetet utvecklas är av stor betydelse för att nå goda resultat av arbetet med värdegrunden. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Elevernas inflytande över undervisningen bör utvecklas. - Skolan bör utveckla de äldre elevernas möjligheter till deltagande i olika samrådsorgan. - System för att följa elevernas resultat i samtliga ämnen, analysera dessa och vidta åtgärder bör utvecklas. - Skolan bör utarbeta rutiner för såväl det förebyggande som det ingripande arbetet för att förhindra att någon elev känner sig kränkt av en vuxen. Dessa rutiner skall dokumenteras i skolans handlingsprogram mot kränkande behandling. - Skolan bör utveckla det hälsofrämjande arbetet. - Skolan bör tydliggöra målen och grunderna för betygssättning genom att utveckla de lokala bearbetningarna av kursplanerna och betygskriterierna. - Elevernas rätt till en väl avvägd skoldag skall beaktas. - Skolans kontakter med omvärlden bör utvecklas. - Skolans styrning och ledning bör tydliggöras. - Rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut bör ses över. - Skolans kvalitetsredovisning bör utvecklas i enlighet med gällande föreskrifter. - Skolan bör tydliggöra elevens val och låta elevens val ge reella möjligheter för eleverna. - Skolan bör kvalitetssäkra informationen till hemmen. 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Segeltorpsskolan Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elever känner sig utsatta för kränkande behandling av vuxna (1 kap. tredje stycket skollagen). - Elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen, ges inte stöd i den utsträckning de har rätt till (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Gunnel Eriksson Jukka Kuusisto 17

Sjötorpsskolan och Vretskolan Utbildningsinspektion i Sjötorpsskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 5 och i Vretskolan, grundskola 6 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Sjötorpsskolan och Vretskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Sjötorpsskolan och Vretskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 181 Förskoleklass 36 Grundskola 563 Utbildningen vid skolorna inom rektorsområdet omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1 9, samt skolbarnomsorg. Grundskoleeleverna är uppdelade så att 244 elever upp till och med årskurs 5 går i Sjötorpsskolan medan 319 elever i årskurs 6 9 tillhör Vretskolan. I Vretskolan går också fyra integrerade särskoleelever. Sjötorpsskolan har två parallella klasser i årskurserna 1, 2, 5. Vidare finns en klass i årskurs 3 och en i årskurs 4 samt en åldersblandad klass 3 4. Totalt går 230 elever på Sjötorpsskolan. Vretskolan tar till årskurs 6 emot elever i första hand från Sjötorpsskolan och Mörtviksskolan och har tre parallella klasser per årskurs. Totalt går 319 elever på Vretskolan. Till skolorna är också en resursenhet kopplad bestående av tre delenheter med hela kommunen som upptagningsområde: Rödluvan, årskurs 1 5, Beatebergsskolan årskurs 6 9 samt Brandsprutan årskurs 6 9. Resursenheten har totalt 54 elever varav 13 går i årskurs 1-5. Även resursenheten har granskats inom ramen för inspektionen av Vretskolan. På respektive enhet är eleverna därefter indelade i mindre grupper. Samtliga elever som placeras i resursenhetens olika grupper är i behov av särskilt stöd. Fritidshemmet har tre avdelningar, två för barn från årskurs F 1 och en för barn från årskurs 2 3. Inom ramen för fritidshemmets verksamhet finns också en fritidsklubb för barn från årskurs 4-6. Skolornas elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag. Det finns två arbetslag på vardera skolan samt fyra arbetslag på resursenheten. I rektorsområdet finns en elev som åker skolskjuts till skolan. De flesta eleverna bor i närområdet, men det finns också ett antal som aktivt har valt att gå på Vretskolan på grund av den speciella idrottsprofil som skolan har. Vretskolans huvudbyggnad uppfördes 1965 och en större tillbyggnad gjordes 2001. Sjötorpsskolan, i vilken fritidshemmets tre avdelningar är inhysta, uppfördes 1973 och genomgick en större renovering 2002. Resursenhetens delenheter har varsin byggnad. Byggnaderna ligger inom Vretskolans närområde. Skolorna ligger i ett område som ett flertal intervjuade upplever som starkt segregerat och där järnvägen utgör den delande linjen mellan östra och västra Skogås. Sociala problem är vanligt förekommande i området och ibland förekommer det allvarliga händelser i området som också påverkar eleverna i skolan. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjötorpsskolan och Vretskolan Genomförandet av inspektionen i Vretskolan och Sjötorpsskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Sjötorpsskolan och Vretskolan har bestått av undervisningsråden Tomas Johansson och Stig Westlund. Besök i Sjötorpsskolan och Vretskolan påbörjades den 14 september och avslutades den 23 september 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Sjötorpsskolan och Vretskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Vretskolan, Sjötorpsskolan, resursenheten samt fritidshemmet genomfördes formella intervjuer med rektor, biträdande rektor, personal, elever, elevråd samt föräldrar. Lektioner i samtliga klasser besöktes. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. På samtliga granskade enheter i rektorsområdet har inspektörerna erfarit att det allmänt råder ett gott klimat bland elever och personal. Inspektörerna fick under besöket intrycket att eleverna är öppna och hjälpsamma. Eleverna uppger också att klimatet på skolan är sådant att man kan säga vad man tycker och tänker. 3

Sjötorpsskolan och Vretskolan SKOLVERKET Det finns gemensamma trivselregler och dessa är kända av eleverna. Föräldrarna uppger att eleverna känner sig trygga i skolorna, vilket också bekräftas av eleverna. Eleverna uppger att det ibland förekommer kränkande behandling på skolorna, men de anser att personalen är bra på att tag i problemen när de får kännedom om dem. Personalen framhåller att det främsta resultatet av arbetet med normer och värden är att eleverna känner sig trygga, att stämningen på skolorna är bra och att eleverna respekterar varandra. Att skolorna är relativt små gör också att i stort sett alla känner alla, vilket också bidrar till att öka tryggheten. Av vad som framkommit under inspektionen kan eleverna göra sin stämma hörd exempelvis via elevråd och klassråd. Ett resultat av elevrådets arbete på Sjötorpsskolan är att det köptes in basketbollar, fotbollar och andra leksaker för utomhusbruk på rasterna. På Vretskolan har elevrådet också varit med och påverkat vilket material som skall köpas in för att användas på rasterna, det är också elevernas önskemål som medfört att musik spelas i matsalen. Personalen uppger att huvuddelen av eleverna tar ansvar för sitt eget lärande och för miljön i skolorna och att eleverna respekterar varandra. Eleverna uppvisar också enligt personalens bedömning en lust att lära. Ett exempel på att eleverna tar ansvar är att det är eleverna i årskurs 5 som sköter utlåningen av leksaker på rasterna på Sjötorpsskolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av skolornas arbete med normer och värden och elevinflytande är av god kvalitet. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Vretskolan och i Sjötorpsskolan har eleverna förmågan att arbeta självständigt men också tillsammans med andra. Personalen uppger att möjligheterna för eleverna att arbeta i sin egen takt är stora. Sjötorpsskolan Inspektionen visar att eleverna i årskurs 5 på Sjötorpsskolan presterar mycket goda resultat i matematik, svenska och engelska. Hur resultaten ser ut i övriga ämnen är dock oklart eftersom skolan inte har någon organiserad uppföljning i dessa ämnen. Inspektörerna bedömer därför att Sjötorpsskolan uppvisar mycket goda resultat i svenska, engelska och matematik, men att det inte går att göra någon bedömning av resultaten i de andra ämnena. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjötorpsskolan och Vretskolan Vretskolan Genomsnittligt meritvärde 1 Andel behöriga till nationellt program Andel som uppnått målen i alla ämnen Vretskolan 6 9 197,2 90,7 64,8 Huddinge kommun 204,6 90,1 74,4 Kommungruppen 2 209,8 91,5 75,4 Riket 205,4 89,9 74,8 I Vretskolan nådde 64,8 procent av eleverna i årskurs 9 kursplanernas mål i alla ämnen läsåret 2002/03, vilket är lägre än för kommungruppen och riket i stort. Skolan har vidare ett genomsnittligt meritvärde som ligger under genomsnittet i riket. År 2003 var andelen elever behöriga till gymnasieskolans nationella program 90,7 procent, vilket ligger i linje med riket i stort. Av statistiken framgår vidare att det genomsnittliga meritvärdet har fluktuerat något under åren 1999 2003. Enligt resultaten för år 2003 är andelen (i procent) som inte når målen i engelska, svenska och matematik 9,2; 7,5 respektive 9,2 procent. Av resultaten i övriga ämnena kan det konstateras att andelen som inte når målen i kemi, fysik och biologi ligger över genomsnittet i riket och i kommungruppen. När man skall bedöma resultaten för Vretskolan skall man ha i åtanke att även resursenhetens elever räknas in i statistiken, vilket av naturliga skäl gör att resultaten blir lägre. Elever placeras ju på resursenheten bl.a. på grund av att de bedöms få problem med att nå målen. Om resultaten för 2003 delas upp på pojkar och flickor syns ett tydligt mönster, där det relativt sett, är betydligt fler flickor än pojkar som inte når målen. Det är bara i moderna språk som flickorna är duktigare än pojkarna. Skillnaden i övriga ämnen uppgår till minst tio procentenheter. Största skillnaden finns i teknik där 40,9 procent av flickorna och 12,5 procent av pojkarna inte nådde målen år 2003. Inspektörerna finner det anmärkningsvärt att skolledningen inte uppmärksammat dessa skillnader och analyserat dessa ur ett genusperspektiv (se vidare i kapitel 5). År 2003 verkar dock vara ett undantag, åren innan är andelen pojkar som inte når målen högre än motsvarande andel flickor. Ser man till resultaten i SALSA 3 kan det konstateras att skolan läsåret 2002/03 presterar något under de resultat som kan förväntas med hänsyn till de olika 1 En elevs meritvärde räknas fram genom att man översätter bokstavsbetygen till siffror (MVG ger 20, VG 15 och G 10) och därefter räknar samman de 16 bästa betygen. En elev som fått betyg i samtliga 16 ämnen kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 2 SCB har klassificerat landets kommuner i 9 klasser, Huddinge tillhör gruppen förortskommuner i detta sammanhang 3 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser - SALSA. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende "andel elever som uppnått målen" respektive "genomsnittligt meritvärde" med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 5

Sjötorpsskolan och Vretskolan SKOLVERKET bakgrundsfaktorer som modellen beaktar. Det förtjänar dock att påpekas att Vretskolan presterat resultat som ligger något över de förväntade under fyra av de fem senaste läsåren. Resursenheten har som ett av sina mål att alla elever som lämnar deras verksamhet skall klara av att genomgå en gymnasieutbildning. För närvarande är det ca 2/3 av deras elever som klarar det. Det är inte alldeles lätt att mäta resultat av resursenhetens verksamhet eftersom den är mycket individorienterad, men personalen uppger att de kan se resultat i form av att elever som tidigare vägrade att komma till skolan nu kommer, att eleverna blir duktigare på att hantera konflikter, att de lär sig saker de inte kunde tidigare och att de kan upprätthålla koncentrationen under längre perioder än tidigare. Även föräldrarna uppger att de iakttagit sådana resultat. Målet med Rödluvans verksamhet är att eleverna skall kunna återgå till sin hemskola, enligt personalen är det ca hälften av eleverna som det går bra för när de kommer tillbaka. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas kunskapsresultat i svenska, engelska och matematik är mycket goda på Sjötorpsskolan. Eftersom det inte finns någon samlad bild av elevernas resultat i övriga kursplanens ämnen kan inspektörerna inte bedöma måluppfyllelsen i dessa. Inspektörerna bedömer vidare att kunskapsresultaten på Vretskolan är godtagbara, men kan förbättras. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön Elevinflytande och elevdemokrati är frågor som utgör ett av de mål som förskole- och grundskolenämnden lagt fast som prioriterade mål för grundskolorna i Huddinge kommun. På både Sjötorpsskolan och Vretskolan genomförs klassråd regelbundet. I regel sker det en gång i veckan. Vissa av de frågor som tas upp i klassråden förs vidare till elevrådet. Elevrådet består av två representanter från varje klass. På Vretskolan fullgör elever funktionerna som sekreterare och ordförande, medan elevrådet på Sjötorpsskolan har en elev som sekreterare, medan två lärare fungerar som ordförande på mötena. Elevrådet på Vretskolan har egna ekonomiska medel som de kan lägga förslag på vad de skall användas till. Bland annat har en musikanläggning, utrustning till elevcafeterian samt discolampor köpts in. På Vretskolan har man förutom klassråd och elevråd en planeringsgrupp bestående av lärare, elever och biträdande rektor. Gruppens uppgift är att planera en del av skolans arbete. Exempelvis har eleverna möjlighet att påverka vad tema- 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjötorpsskolan och Vretskolan dagarna skall handla om. Gruppen, som träffas en gång per månad, diskuterar också skolans dagliga verksamhet. Skolan har även ett matråd och en idrottsförening där eleverna är representerade. När det gäller elevernas möjligheter till inflytande över undervisningens uppläggning och innehåll är bilden något splittrad på Sjötorpsskolan. Det finns en skolgemensam strategi för hur arbetet med elevinflytande skall utvecklas, men det varierar i vilken grad lärarna följer denna. I ett fåtal klasser har eleverna stora möjligheter att påverka valet av arbetssätt och vad de skall arbeta med. I det stora flertalet är dock utrymmet för elevinflytande relativt begränsat, vilket enligt inspektörerna bör förbättras. Egna arbetsscheman med utvärdering varje fredag förekommer som ett sätt att öka delaktigheten hos eleverna. Exempelvis i idrott är eleverna med och planerar för en viss period för att sedan utvärdera hur planeringen fungerade. Arbetssättet förekommer även i ämnen där undervisningen i huvudsak är förlagd till ett klassrum. Att det ser olika ut bekräftas också i intervjuerna med eleverna. Där vittnar några elever om att de inte kan påverka särskilt mycket, medan andra upplever att de har större möjligheter att påverka. Eleverna på Vretskolan uppger att de ibland får vara med och påverka undervisningens uppläggning, men att det är svårare att påverka innehållet. Skolan använder sig också av reflektionsfrågor i samband med avslutningen av ett moment, där eleverna skall svara på vad de lärt sig, hur de arbetat, om de är nöjda med resultatet. De kan också ibland få vara med och bestämma hur ett visst moment skall examineras. Skolan använder sig av en enkät för att årligen utvärdera elevinflytandet, men utvärdering sker också i samband med avslutningen av ett moment. Inspektörerna bedömer att elevernas delaktighet i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen bör utvecklas och förbättras på Sjötorpsskolan. Beträffande elevers inflytande och delaktighet på Vretskolan bedömer inspektörerna att detta kan förbättras framför allt vad gäller undervisningens innehåll. I hela rektorsområdet finns en hög ambition att på olika sätt och med olika metoder förverkliga skolans värdegrund. Bland personalen förs kontinuerliga samtal om normer och värden. Diskussioner förs också med eleverna både på lektioner och vid andra tillfällen såsom raster, temadagar etc. På både Sjötorpsskolan och Vretskolan finns trivselregler, reglerna är väl kända bland både elever och anställda på skolan. Alla enheter i rektorsområdet har arbetet mycket med att förbättra samverkan med föräldrarna. Det finns ett gemensamt föräldraråd i rektorsområdet. Föräldrarådet träffas ca en gång i månaden. Protokoll från mötena skickas ut till övriga föräldrar. När det anses påkallat delas rådet in i två mindre grupper, en för Sjötorpsskolan och en för Vretskolan. Vretskolan har vissa problem med att nå ut till föräldrarna och då framför allt till föräldrar med utländsk bakgrund. Därför har man använt medel från Storstadssatsningen till att anställa en föräldrasamordnare, vars uppgift är att genom olika insatser intressera föräldrarna att komma till skolan och då handlar det inte bara om traditionella föräldramöten, utan också om kvällar där temat är av mer social karaktär. Samverkan med och information till föräldrar sker också genom de föräldramöten som genomförs en gång per termin. 7

Sjötorpsskolan och Vretskolan SKOLVERKET Arbetet mot kränkande behandling Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling består av flera olika inslag. På Sjötorpsskolan organiseras en fadderverksamhet, där elever i förskoleklassen får varsin fadder som är en några år äldre elev. Det finns också elever som har rollen att vara kamratstödjare. Inom ramen för storstadssatsningen 4 har båda skolorna anställt varsin elevsamordnare, vars uppgift är att finnas ute bland eleverna på rasterna. De har också som uppgift att arbeta förebyggande och reda ut konflikter på ett tidigt stadium innan de eskalerat och blivit svårare att lösa. Sjötorpsskolan har även satsat på att ha många rastvakter ute på skolgården, vilket också underlättar upptäckt av eventuell kränkande behandling. Eleverna har temadagar om värdegrunden, där man exempelvis ägnat sig åt rollspel och åt att se på film med efterföljande diskussion om värdegrunden. Skolan har även haft en temakväll med föräldrarna där de fick arbeta med värdegrunden. Även på Vretskolan förekommer temadagar och diskussioner med eleverna klassvis och i mindre grupper. Eleverna i årskurs 9 har fungerat som diskussionsledare när frågor om värdegrund och trivsel behandlats. Olika föreläsare har också bjudits in till skolan. I årskurs 7 genomförs en lägerskola då värdegrundsfrågor står i fokus. På båda skolorna förekommer tjej- och killsnacksgrupper och det är elevsamordnaren på respektive skola som organiserar dessa. Även resursenheten genomför lägervistelser med eleverna som ett led i arbetet med normer och värden. Det ligger också i verksamhetens natur att värdegrundsfrågor dagligen diskuteras med eleverna. I förskoleklassen och fritidshemmet arbetar man också mycket med värdegrunden. Man tar upp och diskuterar händelser framför allt i närområdet, men också värdegrunden i stort, exempelvis hur man är en bra kompis m.m. Det genomförs också enkätundersökningar där man bland annat försöker fånga upp hur elevens relation till kamraterna ser ut. Personalen har kommit överens om att nolltolerans gäller för grovt språkbruk och kränkande behandling. De lyfter också fram att de som lärare har ansvar för alla elever, vilket underlättas av att alla känner alla på Vretskolan. Både personal och elever uppger att kränkande behandling förekommer på båda skolorna, men att mobbningsfall är sällsynta. På båda skolorna finns särskilda antimobbningsteam, vars uppgift är att bekämpa och ta tag i mobbning. Både elever och föräldrar uppger att personalen på samtliga enheter är duktiga på att ta tag i eventuella konflikter direkt när de inträffar. Eleverna uppger att de vet vart de skall vända sig om problem uppstår. Inspektörerna bedömer att arbetet mot kränkande behandling fungerar väl i hela rektorsområdet. Både Sjötorpsskolan och Vretskolan har en handlingsplan mot mobbning. Av dessa planer framgår vilka rutiner man har för att hantera eventuella fall av mobbning. Planerna har arbetats fram av mobbningsteamen föräldrarådet och personalen på respektive skola. I planerna står det att skolorna allt som oftast väntar några dagar med att kontakta vårdnadshavarna till de inblandade barnen. 4 Storstadssatsningen är en gemensam statlig och kommunal satsning på de mest utsatta bostadsområdena i Sveriges storstäder. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjötorpsskolan och Vretskolan Rektorn uppger dock att i praktiken informeras föräldrarna genast på Sjötorpsskolan, medan Vretskolan ibland väntar någon dag. Inspektörerna vill framhålla vikten av att hemmet bör informeras snarast för att kunna stötta både barn som kränker och de som utsätts för kränkning. I skollagen och läroplanen används uttrycket kränkande behandling, som är ett vidare begrepp än mobbning och som omfattar alla former av kränkningar, även sådana som uppstår vid enstaka tillfällen. I planerna används endast begreppet mobbning. Inspektörerna vill i sammanhanget peka på att det är viktigt att en skolas handlingsprogram mot kränkande behandling synliggör skolans arbete mot kränkande behandling och att det är viktigt att involvera såväl elever, personal som föräldrar i framtagandet av programmet. Vidare saknas i skolornas planer perspektivet då vuxen kränker barn och uppgifter om när de skall följas upp och utvärderas. Båda skolorna har som tidigare beskrivits ett omfattande förebyggande arbete mot kränkande behandling och även rutiner för hur man arbetar för att upptäcka kränkande behandling. Enligt läroplanens bestämmelser skall både det förebyggande arbetet och rutinerna för att upptäcka kränkande behandling beskrivas i programmet vilket dock inte görs i något av programmen. Skolan bör därför komplettera programmet utifrån ovanstående. I övrigt bedömer utbildningsinspektörerna att programmet är godtagbart utifrån läroplanens krav. Skolhälsovård och elevhälsa Skolorna erbjuder elevhälsovård genom elevstödsteamet, som är gemensamt för skolorna i Trångsund/Skogås. Det innebär att eleverna har tillgång till skolsköterska, skolpsykolog, skolläkare och skolkurator. Organisationen har bara funnits en kortare tid och skolledningen uppger att det inte fungerat bra. Skolsköterskan är placerad på skolan med rektor som chef. Under förra läsåret var det problem att få tillgång till skolpsykolog. Detta har fått till följd att nödvändiga utredningar inte genomförts i den omfattning som behövts och att skolpsykolog inte deltagit i elevvårdskonferenser. Vid tiden för inspektionsbesöket fanns inte heller någon skolkurator tillgänglig för eleverna. För närvarande pågår en översyn av elevstödsverksamheten i kommunen. På Sjötorpsskolan lägger man ned mycket tid på det hälsofrämjande arbetet. Alla elever har en extra idrottslektion varje vecka. Eleverna i årskurs 2 badar varje vecka. Schemalagt finns också en lektion per vecka i årskurs 4 och 5 som kallas för hälsofostran där alla inslag i en sund livsföring tas upp allt från kost till psykiskt välbefinnande. Skolan har varje dag någon form av aktivitet som innebär att eleverna rör på sig. Vretskolan har flera profiler där olika idrotter utgör de valbara inriktningarna. Skolan har också temadagar, under hösten kommer man att ha en dag på temat socker. En elevidrottsförening och ett mat- och hälsoråd finns också på skolan. Inspektörerna bedömer att Sjötorpsskolan har ett mycket bra arbete med hälsomålen och att Vretskolan har ett bra arbete med hälsomålen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att programmet mot kränkande behandling, elevers delaktighet och inflytande över undervisningen är av godtagbar kvalitet, men bör förbättras. 9

Sjötorpsskolan och Vretskolan SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och organiseringen av undervisningen På Sjötorpsskolan har man arbetat fram uppnåendemål i samtliga ämnen och årskurser. På Vretskolan redovisar läraren betygskriterierna och mål inför varje delmoment som påbörjas i respektive ämne. På Rödluvan uppger personalen att man har en tydlig genomtänkt modell där man sätter upp mål för varje elev varje vecka för att sedan i slutet av veckan tillsammans med eleven utvärdera om målen har uppnåtts eller inte. Eleverna på Vretskolan uppger att de väl känner till kursmålen och betygskriterierna. På Sjötorpsskolan är bilden en annan, där känner eleverna i bästa fall till att det finns mål och då framför allt i svenska, engelska och matematik. På Vretskolan uppger skolledningen att varje elev har en individuell studieplan, men detta verkar inte stämma. Personalen uppger att några elever har individuell studieplan men inte alla, vilket bekräftas av eleverna själva. Samtliga elever på Sjötorpsskolan har någon form av individuell studieplan i svenska, engelska och matematik. Kommunens skolor skall arbeta efter något som kallas för den röda tråden, vilken initierades av på grund av att skillnaderna mellan skolorna var stora. Rektorn tog därför ett initiativ och samlade lärarna på de två skolorna till gemensamma ämneskonferenser, lärarna har därefter besökt varandras lektioner för att få en bättre inblick i hur man arbetar på respektive enhet och gemensamma studiedagar har också arrangerats. Varje läsår genomförs också överlämnandekonferenser. Det finns planer på att resursenheten skall genomföra en informationsinsats på de två skolorna för att berätta om sin verksamhet. Det finns en på årskursnivå nedbruten timplan som gäller hela rektorsområdet och den tillämpas på både Sjötorpsskolan och Vretskolan. I den nedbrutna versionen återges antalet timmar i olika ämnen årskurs för årskurs. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd För att kartlägga och fånga upp de elever som är i behov av särskilt stöd, använder sig speciallärarna av ett flertal olika tester. Testerna genomförs regelbundet. På Sjötorpsskolan är speciallärarens arbete framför allt inriktat mot att tala, skriva och läsa inom ramen för ämnet svenska. Skolan erbjuder dock inte bara särskilt stöd i svenska, engelska och matematik, utan har exempelvis också stödundervisning i ämnet idrott och hälsa. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjötorpsskolan och Vretskolan På Vretskolan har elever som ligger efter med skolarbetet också möjlighet att inom ramen för elevens val välja läxläsning. Skolan driver också en för eleverna frivillig verksamhet i direkt anslutning till skoldagens slut kallad för kursgården. Dit kan elever gå som känner att de behöver jobba lite mer med något eller några ämnen och där finns ett antal lärare som hjälper eleverna. Inom ämnena matematik och svenska har skolan infört en nivågruppering, eleverna grupperas i tre olika nivåer. Eleverna har själva möjlighet att påverka vilken nivå de placeras i. Möjligheten finns också att senare byta nivå. Sjötorpsskolan och Vretskolan har vardera en speciallärare anställd. Speciallärarna hjälper ibland till i klassrummen, har enskild undervisning med elever och gör specialpedagogiska utredningar. För alla elever som har behov av och får särskilt stöd har åtgärdsprogram upprättats, men det är inte alltid som åtgärdsprogrammen kallas för åtgärdsprogram. Ibland utgör den individuella studieplanen åtgärdsprogram på Sjötorpsskolan. Inspektörerna vill därför påpeka vikten av att Sjötorpsskolan har en enhetlig benämning av åtgärdsprogram för att undvika missförstånd och oklarheter. På Vretskolan har alla elever som är i behov av särskilt stöd ett åtgärdsprogram. Efter att ha tagit del av några exempel på sådana vill inspektörerna framhålla att programmen är ensidigt inriktade på vad eleven skall göra. Vilket ansvar skolan har och vad skolan skall göra för att hjälpa eleven framgår inte alls, vilket inte är godtagbart. Inspektörerna bedömer därför att Vretskolan i åtgärdsprogrammen också bör tydliggöra vilket ansvar skolan har och vilka åtgärder som skolan avser att vidta för att stödja eleven. Resursenhetens verksamhet handlar om att ge elever särskilt stöd, man gör detta genom att undervisningens innehåll i hög grad är individuellt anpassat efter de behov den enskilde eleven har. Inspektörerna bedömer att det i hela rektorsområdet finns ett mycket väl fungerande utrednings- och analysförfarande för att identifiera och åtgärda elevers behov av särskilt stöd. Arbetssätten På Sjötorpsskolan använder man sig av portfolio 5 och man börjar redan i förskoleklassen med detta. Både läraren och eleven väljer ut alster som läggs i portfolion som sedan diskuteras i samband med utvecklingssamtalen. Andra sätt som används för att följa elevens kunskapsutveckling är prov, skriftliga inlämningsuppgifter samt dignostiska tester av olika slag. Några lärare använder också en kunskapstrappa där eleverna får bocka av vad de lärt sig. Skolorna genomför också nationella prov i årskurs 5 och 9. På fritidshemmet följer man en uppgjord veckoplanering. Den innehåller planerade aktiviteter för barnen. Efter den planerade aktiviteten får barnen själva välja vad de vill göra och ibland kan den planerade aktiviteten vara att fritt få välja sysselsättning. I verksamheten ingår alltid att barnen är ute en stund varje dag. Barnens prestationer dokumenteras bland annat med hjälp av en digital- 5 Portfolio är en metod där eleven utifrån målen i de olika ämnena själv skall kunna följa sin kunskapsutveckling och ges möjlighet att utvärdera sitt eget lärande. 11

Sjötorpsskolan och Vretskolan SKOLVERKET kamera. Genom ett samarbete mellan arbetslagen och med lärarna frigörs tid vid ett tillfälle i veckan när hela personalgruppen på en avdelning kan ha gemensam planering trots att barnen samtidigt är inne i verksamheten. Inspektörerna bedömer att fritidshemsverksamheten är en pedagogiskt planerad verksamhet som håller god kvalitet. Vägledning och utvecklingssamtal Klassföreståndaren, eleven och föräldrarna har utvecklingssamtal en gång per termin. På Sjötorpsskolan får eleverna alltid ett antal frågor som skall besvaras innan utvecklingssamtalet äger rum. Skolans ambition är att det i första hand skall vara eleven som håller i själva utvecklingssamtalet. På Vretskolan varierar det mellan olika lärare huruvida eleverna skall förbereda sig inför utvecklingssamtalet eller inte. Skolledningen uppger att direktiv om hur utvecklingssamtalen skall förberedas gick ut redan i början av vårterminen, men att det inte fungerat tillfredsställande och rektorn har därför aviserat skärpta rutiner inför höstens utvecklingssamtal. Eleverna får inte samma frågor inför varje utvecklingssamtal, utan det varierar vad frågorna handlar om. Inspektörerna bedömer att Vretskolan bör utveckla arbetet med att involvera eleverna i förberedelserna av utvecklingssamtalen. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Lärarna vid Vretskolan uppger att bedömning och betygsättning av elevernas kunskaper sker med vägledning av betygskriterierna och genom observationer, inlämningsuppgifter, prov och laborationer. Vid betygssättning används de nationella betygskriterierna. För att säkerställa att eleverna får rättvisa och likvärdiga betyg diskuterar lärarna i olika ämnen informellt med varandra, några organiserade betygskonferenser förekommer inte på skolan. Vretskolan 6 9 är i förhållande till andra 6 9-skolor en relativt liten skola med ett fåtal lärare i varje ämne. För närvarande förs inga diskussioner med andra skolor i eller utanför kommunen kring betygssättning och i de diskussioner som sker på skolan deltar rektorn aldrig och den biträdande rektorn deltar sällan. Vid inspektionen framkommer dock inga uppgifter från elever och föräldrar om att bedömningen av betygskriterierna skiljer sig åt mellan olika lärare och eleverna uppger att betygen upplevs som rättvisa. Inspektörerna bedömer ändå att skolan bör utveckla arbetet med att säkerställa rättvisa och likvärdighet vid betygssättningen, dels internt på skolan, men också genom kontakter med andra skolor. Underlaget för betygsdiskussioner är begränsat och att utveckla ett samarbete med en eller flera andra skolor kring betygssättning skulle bredda underlaget och underlätta lärarnas bedömningar. Eftersom skolans rektor inte deltar i principiella övergripande diskussioner kring betygssättning vill inspektörerna framhålla det övergripande ansvar som skolans rektor har för betygsättningen. Samverkan och öppenhet Eleverna har PRAO två veckor vardera i årskurs 8 och årskurs 9. På Vretskolan har man också internprao för att öka elevernas ansvarstagande för den egna skolmiljön. Det innebär att eleverna får följa med vaktmästaren i dennes arbete, men de får också följa bespisningspersonalens arbete. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjötorpsskolan och Vretskolan Skolan hyr in en studie- och yrkesvägledare som främst hjälper eleverna i årskurs 9, men som också brukar besöka klasserna redan i årskurs 8 för att förbereda eleverna inför gymnasievalet. Det förekommer att eleverna åker på studiebesök i det omgivande närsamhället och att de besöker museer, teatrar och konserter. Vretskolan driver ett mentorsprojekt tillsammans med stiftelsen Mentor. Skolans huvudsakliga samarbetspartner är affärsbanken SEB, men även andra företag är inblandade. Projektet innebär att ca 20 frivilliga elever i årskurs 7 9 under ett år kommer att träffa sin personlige mentor som jobbar inom SEB. Syftet är bland annat att den enskilde eleven skall få en vuxen förebild och rådgivare utanför skolan. Resultaten har hittills varit goda och alla inblandade har varit nöjda med utfallet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolornas arbete avseende pedagogisk verksamhet är av god kvalitet, men att Vretskolans ansvar i åtgärdsprogrammen bör tydliggöras. Vidare bör Vretskolan förbättra förberedelserna av utvecklingssamtalen samt utveckla arbetet med att säkerställa en rättvis betygsättning. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektors ansvar, befogenheter och funktion Skollagstiftningen tilldelar rektorn en central roll för ledningen av den pedagogiska verksamheten. Rektorn har också ett stort ansvar för att garantera elevernas rättssäkerhet. Rektorns befogenheter och ansvar är tydligt formulerade i både skollagen och läroplanen. Vretskolan 6 9, Sjötorpsskolan F 5 samt fritidshemmet leds formellt av rektorn. Till sin hjälp har hon tre biträdande rektorer som ansvarar för Vretskolan, Resursenheten respektive Sjötorpsskolan inklusive fritidshemmet. I detta rektorsområde ingår det i de biträdande rektorernas arbetsuppgifter att vara chefer för personalen och driftsansvarig på respektive skola, medan alla uppgifter som tillhör rektorsfunktionen enligt skolförfattningarna, åvilar skolans rektor. De biträdande rektorerna skall också bistå rektorn i arbetet med att driva pedagogisk utveckling på enheterna. Vid inspektionen har framkommit att det både för föräldrar och elever är oklart vem som är rektor, i de flesta fall pekas den biträdande rektorn ut som den egentlige rektorn. Inspektörerna bedömer därför att huvudmannen bör tydliggöra rektorsfunktionen för elever och föräldrar. 13

Sjötorpsskolan och Vretskolan SKOLVERKET Personalen på samtliga enheter i rektorsområdet efterlyser en tydligare pedagogisk ledning, eftersom de pedagogiska diskussionerna idag mest förs inom arbetslagen, lärare emellan. Skolledarna deltar sällan i de pedagogiska diskussioner som förs. Inspektörerna bedömer därför att skolledningen bör utveckla det pedagogiska ledarskapet och i större omfattning än idag initiera och delta i diskussioner om hur det pedagogiska arbetet skall utvecklas i rektorsområdet i framtiden. Tilläggas kan att rektorn efter inspektörernas besök, initierat och fört diskussioner med personalen kring det pedagogiska ledarskapet på skolorna. I rektorsfunktion ingår också att vara resultatansvarig, vilket betyder att rektorn skall se till att elevernas resultat analyseras och följs upp. Vid inspektionen har framkommit att skolledningen inte gjort någon sådan analys, vilket bl.a. innebär att rektorn inte med utgångspunkt från ett genusperspektiv analyserat de skillnader som föreligger vad gäller pojkars och flickors resultat vid Vretskolan. I svenska, engelska och matematik har skolledningen på Sjötorpsskolan tagit del av resultaten och även analyserat dessa. I övriga ämnen finns inga fastställda resultat och skolledningen vet bara i grova drag hur många elever som har nått respektive inte nått målen i årskurs 5. Inspektörerna bedömer därför att båda skolorna bör utveckla rutiner för att analysera och följa upp elevernas resultat. Rektorn uppger att hon är förtrogen med den dagliga verksamheten på samtliga enheter som hon ansvarar för. Personalen på Vretskolan delar rektors bedömning, medan personalen på Sjötorpskolan uttrycker att de är tveksamma till om rektor kan sägas vara förtrogen med den dagliga verksamheten. De uppger att de sällan träffar rektor och att hon sällan eller aldrig gör klassrumsbesök på skolan. Personalen på båda skolorna är dock helt eniga om att de biträdande rektorerna är förtrogna med den dagliga verksamheten. Inspektörerna bedömer att rektor är förtrogen med den dagliga verksamheten om än i begränsad omfattning. Huvudmannen bör därför skapa förutsättningar för rektor att i större omfattning än idag skall kunna fullgöra rektorsfunktionen även på Sjötorpsskolan. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Det finns en gemensam lokal arbetsplan och en kvalitetsredovisning för rektorsområdet. Dessa är utformade efter den mall som lagts fast av barn- och utbildningsförvaltningen. Av arbetsplanen framgår de lokala målen och hur man avser att arbeta för att uppnå dessa. Utöver arbetsplanen finns också separata måldokument för fritidshemmet respektive förskoleklassen. Samtliga enheter inom rektorsområdet har därefter brutit ned rektorsområdets mål i arbetsplaner för respektive arbetslag. Rektorsområdets kvalitetsredovisning innehåller ett antal kommunala mål och måluppfyllelsen för dessa mål redovisas också i form av s.k. styrtal. Några åtgärder kopplade till måluppfyllelsen redovisas också. De lokala målen är de mål som kommunen centralt bestämt att varje skola skall arbeta efter och utvärdera. Skolledningen uppger att kvalitetsredovisningen även omfattar resursenhetens verksamhet. Inspektörerna kan konstatera att resursenheten i stort sett bara nämns på första sidan, därefter omnämns den överhuvudtaget inte, exempelvis redovisas inga resultat alls från resursenhetens verksamhet. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjötorpsskolan och Vretskolan Förutom kvalitetsredovisningen finns också en dokumenterad uppföljning och utvärdering av målen där också måluppfyllelsen framgår. Både Vretskolan och Sjötorpsskolan har sådana dokument. När det gäller fritidshemmet kan konstateras att personalen gjort en typ av utvärdering, men att resultaten inte dokumenterats. Inspektörerna bedömer därför att det bör upprättas rutiner så att även fritidshemmets resultat systematiskt dokumenteras. Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas i kvalitetsredovisningen är otydliga i och med att målen bara formuleras med ett enda ord exempelvis hälsa och trygghet. Att redovisa måluppfyllelse i form av styrtal blir också otydligt i och med att det inte förklaras vad styrtalen står för eller vad de mäter. För läsaren är det svårt att avgöra vad målet hälsa med styrtalet 7,3 betyder. Vidare är kopplingen svag mellan de åtgärder som redovisas för att förbättra måluppfyllelsen och de fåtal resultat som redovisas. Inspektörerna bedömer därför att kvalitetsredovisningen bör förbättras. Rättssäkerhetsfrågor Vid inspektionen har framkommit att det råder oklarheter beträffande ansvarsfördelningen mellan rektorn och de biträdande rektorerna. Exempelvis när det gäller beslut om särskilt stöd till elever är det inte tydligt att det är rektorn som fattar beslut. Ibland beslutas något vid en elevvårdskonferens, ett forum där rektorn inte alltid deltar i mötena. Rektorn blir alltid informerad om vad den biträdande rektorn och specialläraren bestämt. Inspektörerna bedömer att rektorn bör delta i elevvårdskonferenser i större omfattning. När det gäller beslut om anpassad studiegång är det enligt gällande delegationsordning i kommunen, alltid rektorn som fattar beslutet och beslutet återrapporteras också till för- och grundskolenämnden. Inspektörerna bedömer mot bakgrund av ovanstående att skolan skall ändra sina rutiner så att det alltid är rektor som fattar beslut om särskilt stöd. Rektorn uppger att efter inspektörernas besök i rektorsområdet har rutinerna ändrats så att alla beslut som rör enskilda elever fattas av rektorn. I rektorsområdet går fyra integrerade grundsärskoleelever. Undervisningen för eleverna följer grundskolans kursplaner och timplan. Rektorn uppger att dessa elever sammantaget erbjuds fler undervisningstimmar än vad som föreskrivs i timplanen. Även om så är fallet skall dock integrerade särskolelever följa grundsärskolans timplan och kursplan. Inspektörerna konstaterar att de integrerade särskoleleverna inte gör det, vilket inte är godtagbart. Skolan skall därför se till att de integrerade särskoleeleverna erbjuds undervisning i enlighet med kraven i författningarna. Sammanfattningsvis konstaterar inspektörerna att kraven i skolförfattningarna inte uppfylls beträffande att integrerade särskoleelever inte följer grundsärskolans timplan och kursplaner. Vidare bör skolan utveckla kvalitetsredovisningen, samt synliggöra rektorsfunktionen och utveckla rektors pedagogiska ledarskap. Rektorn bör delta i elevvårdskonferenser i större omfattning. Huvudmannen bör även upprätta rutiner så att fritidshemmets resultat systematiskt dokumenteras. Slutligen bör skolorna utveckla rutiner för att analysera och följa upp elevers resultat. 15

Sjötorpsskolan och Vretskolan SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till verksamhet/utbildning Vretskolan erbjuder ett stort antal alternativ för elevens val (exempelvis data, hemkunskap, fotboll, slöjd, bild, ridning). Skolan har satsat extra på elevens val och marknadsför några av valalternativen som skolans profil. Det handlar främst om ishockey, ridning, fotboll, handboll, badminton, simning, innebandy och konsthantverk. För att profilen verkligen skall synas i schemat har man inom rektorsområdet valt att koncentrera elevens val till årskurserna 7 9 på Vretskolan, medan timmarna för skolans val är förlagda till årskurs 1 5 på Sjötorpsskolan och används främst för utökad undervisning i idrott och hälsa. Båda dessa profileringar får uppskattning av både elever och föräldrar och är framtagna efter önskemål från dessa och i samarbete med lokala föreningar. Samtliga alternativ som erbjuds har en praktisk/estetisk karaktär. Några alternativ med en mer teoretisk inriktning finns inte. Inspektörerna vill därför erinra om att utbudet av alternativ skall vara allsidigt även i detta avseende. Eleverna får själva vara med och föreslå alternativ till elevens val. Rektor fastställer därefter vilka alternativen blir. Någon återrapportering av beslutet till föroch grundskolenämnden görs inte. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör ändra sina rutiner så att beslutet att fastställa alternativen för elevens val återrapporteras till för- och grundskolenämnden. När det gäller språkval erbjuder Vretskolan spanska, tyska, franska, samt svenska/engelska. Spanska är det populäraste språkvalet bland eleverna. På Sjötorpsskolan finns 69 elever som har rätt till modersmålsundervisning, 13 har valt att ta del av denna undervisning. Ansvaret för att organisera modersmålsundervisningen ligger centralt i kommunen och ett av skälen till att så få utnyttjar möjligheten uppges vara att undervisningen förläggs efter ordinarie skoltid på en annan skola än hemskolan. På Vretskolan är motsvarande antal 71 och 12. När det gäller svenska som andraspråk finns det 78 elever på Sjötorpsskolan och 48 på Vretskolan som har rätt till detta, 52 respektive 35 elever har valt att utnyttja den möjligheten. 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjötorpsskolan och Vretskolan Tillgång till särskilda utbildningsformer När det gäller de elever som placeras på någon av resursenhetens tre delenheter är det kommunens elevstödsenhet som gör utredningar och som också bestämmer vilka elever som skall placeras i någon av dessa särskilda undervisningsgrupper. Personalen uppger att det främst är pojkar som kommer till resursenheten, men att de flickor som kommer dit har större kunskapsluckor än pojkarna, vilket förmodligen beror på att deras stödbehov upptäcks senare. Resursenheten har planer på att starta ett särskilt projekt för att hitta metoder att ta hand om de flickor som placeras på enheten, då det visat sig att det inte alltid har fungerat så bra när flickor skall slussas in i verksamheten. I vissa fall har det uppstått konflikter med pojkarna i de grupper där det nästan uteslutande går pojkar. Inspektörerna ser positivt på att enheten försöker hitta arbetsformer som kan passa flickor, men vill samtidigt framhålla att det är viktigt att också bearbeta pojkarnas attityder gentemot flickorna. Information om utbildning På båda skolorna skickas veckobrev till föräldrarna, i de lägre årskurserna skickas det ut varje vecka medan det skickas ut varannan vecka i de högre årskurserna. På Sjötorpsskolan använder sig lärarna också av kontaktböcker för att informera föräldrarna, men också som ett sätt inhämta synpunkter från föräldrarna. På resursenheten skrivs ibland individuella veckobrev och kontakten med föräldrarna är tät och regelbunden. I vissa fall träffar personalen föräldrarna var fjortonde dag och har näst intill daglig kontakt och då behövs inga veckobrev. Sammanfattningsvis har eleverna i rektorsområdet oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, tillgång till den utbildning de har rätt till. Skolan bör dock ändra sina rutiner så att rektorns beslut om fastställande av alternativ för elevens val återrapporteras till för- och grundskolenämnden. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser och personalens kompetens Sjötorpsskolan har sammanlagt 12,2 lärartjänster, vilket motsvarar 5,3 lärare per 100 elever i grundskolan. Fritidshemmet på Sjötorpsskolan har 9,1 heltidstjänster, vilket motsvarar 5,0 anställda per 100 barn. Vretskolan har drygt 23,8 lärartjänster, vilket motsvarar 7,6 lärare per 100 elever. På Resursenheten finns sammanlagt 24,9 lärartjänster, vilket motsvarar 50,8 lärare per 100 elever. I Vretskolan och Sjötorpsskolan inklusive resursenheten har det stora flertalet lärare erforderlig utbildning. Vad gäller fritidshemmet är andelen pedagogiskt utbildad personal relativt låg, tre av nio personer har någon form av pedagogisk 17

Sjötorpsskolan och Vretskolan SKOLVERKET utbildning. Andelen ligger dock i linje med genomsnittet för fritidshemmen i Huddinge kommun. Skolledningen uppger att man ansträngt sig för att rekrytera framför allt fritidspedagoger, men att det råder brist på personal med sådan utbildning. Både elever och föräldrar uppger att de är nöjda med personalens insatser på samtliga enheter. Personalen på samtliga enheter uppger att det finns möjligheter till kompetensutveckling, exempelvis genom kurser. Resursenhetens personal får handledning var tredje vecka av en utomstående handledare och personalen uppger att de är mycket nöjda med den handledning som ges. Det finns en gemensam kompetensutvecklingsplan för rektorsområdet. På Sjötorpsskolan har personalen i nuläget inga individuella kompetensutvecklingsplaner, men tanken är att sådana skall utarbetas. Rektorn bär ansvaret för och tillser också att personal som erbjuds anställning visar upp ett utdrag ur belastningsregistret. Lokaler och läromedel och utrustning Personalen är i huvudsak nöjd med lokalerna, men på Sjötorpsskolan och på Vretskolan önskar man sig något fler grupprum. Fritidshempersonalen befarar att det kommer att bli trångt när många barn vill vara inomhus, framför allt på Sjöhästen, som är den avdelning där barnen från årskurs 2 och 3 går. Skolan har inga elever med funktionshinder, men på samtliga enheter uppges lokalerna vara utformade så att de kan ta emot exempelvis rullstolsburna elever. Personalen är i stort sett nöjd med de läromedel som finns på enheterna. Dock efterlyser personalen på både Vretskolan och Sjötorpsskolan fler datorer. I båda fallen uppger personalen att bristen leder till att man inte kan använda datorer i undervisningen i den utsträckning som man skulle önska. Problemet är särskilt stort på Sjötorpsskolan, där datorerna mest används för renskrivning. Även föräldrarna upplever att datorer används för lite i undervisningen. Risken finns att eleverna inte erhåller de färdigheter som de behöver i att exempelvis söka på Internet. Inspektörerna bedömer att skolan har de läromedel som behövs för att kunna erbjuda eleven en god utbildning, men att tillgången på datorer bör förbättras på båda skolorna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att huvuddelen av personalen har den kompetens som krävs för uppdraget och de erbjuds kompetensutveckling. Vidare är tillgången till materiella resurser god utifrån elevernas behov. Undantaget utgörs av datortillgången som bör förbättras. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Vretskolan, Sjötorpsskolan, resursenheten samt fritidshemmet övergripande är av godtagbar kvalitet. Det råder ett gott klimat på skolan och det bedrivs ett väl fungerade arbete för att kartlägga och åtgärda kränkande behandling. Skolan har också en verksamhet för elever i behov av särskilt stöd som fungerar mycket bra. Personalen har i de allra flesta fall erforderlig utbildning för den undervisning de bedriver och eleverna och föräldrarna är nöjda med deras insatser. 18

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjötorpsskolan och Vretskolan Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Handlingsprogrammet mot kränkande behandling behöver utvecklas. - Elevernas ansvarstagande för sitt eget lärande bör förbättras. - Skolans ansvar i de åtgärdsprogram som skrivs bör tydliggöras. - Förberedelserna inför utvecklingssamtalen bör utvecklas. - Skolans säkerställande av en rättvis och likvärdig betygsättning bör vidareutvecklas. - Skolan bör vidareutveckla sin kvalitetsredovisning i enlighet med förordningen. - Rektorsfunktionen bör tydliggöras bl.a. avseende rektorns pedagogiska ledarskap. - Rektorn bör delta i elevvårdskonferenser i större omfattning. - Upprättande av rutiner för att systematiskt dokumentera fritidshemmets resultat bör ske. - Rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling och resultat i samtliga ämnen bör ses över. - Rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut bör ses över. Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Tomas Johansson Stig Westlund 19

Skogåsskolan Utbildningsinspektion i Skogåsskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Skogåsskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skogåsskolan Antal barn/elever Förskoleklass 27 Grundskola 518 Särskola 29 Utbildningen vid Skogåsskolan omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1 9, särskola och fritidshem som är integrerat i skolan På skolan finns också två särskilda undervisningsgrupper, en för elever i behov av särskilt stöd och en förberedelseklass för elever som nyligen kommit till Sverige. Skolan leds av en rektor och två biträdande rektorer. Pedagogisk personal arbetar med eleverna i åtta arbetslag, som leds av arbetslagsledare. Undervisningen bedrivs i åldershomogena klasser, med undantag för de särskilda undervisningsgrupperna. Skolan, som består av sju byggnader, ligger i västra Skogås och på gångavstånd från Skogås Centrum. Den byggdes 1967 och har till- och ombyggts under åren 1993 1996. Nästan alla elever bor i skolans närområde som i huvudsak består av hyresbostäder. Andelen elever med utländsk bakgrund är hög och området präglas också i viss utsträckning av en social problematik. Från och med årskurs 6 kommer elever från Mörtviksskolan till Skogåsskolan. Tillsammans med skolor i flera andra kommuner ingår skolan i utvecklingsprojektet storstadssatsningen, vars övergripande mål är att bryta segregationen. Skolan ingår också i ett litteraturprojekt tillsammans med några andra skolor i kommunen. Inspektionen avser förskoleklass och grundskola. Genomförandet av inspektionen i Skogåsskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Skogåsskolan har bestått av undervisningsråden Mariette Dennholt och Per-Olof Artberg. Besök i Skogåsskolan genomfördes den 15-17 november 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Skogåsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Skogåsskolan om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Skogåsskolan genomfördes formella intervjuer med rektorn, elevvårdande personal, elevrådsrepresentanter samt ett urval av lärare, elever och föräldrar. Vidare besökte inspektörerna förskoleklass och lektioner i grundskolan. Under inspektionsbesöket samtalade inspektörerna också med annan personal och elever än de intervjuade. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Inflytande, delaktighet och ansvarstagande I skolans arbetsplan för 2003 anges som ett av de övergripande målen för verksamheten att eleverna i flera olika sammanhang skall göras delaktiga och få ökade möjligheter att påverka. Kvalitetsredovisningen för 2003/04 grundar sig bland annat på en kommunal elevenkät och redovisas genom s.k. styrtal, där högsta styrtalet är 10. Resultatet avseende elevernas inflytande och delaktighet i skolan ger styrtalet 6 för skolans tidigaredel (förskoleklass årskurs 5) och 5,8 för senaredelen (årskurs 6 9). Skolan har bland annat med anledning av resultatet lämnat förslag på åtgärder för utveckling för läsåret 2004/05. Intervjuade elever uttrycker både intresse och vilja att vara med och påverka i frågor som rör deras vardag och arbete i skolan. De är också medvetna om hur den formella demokratiska processen fungerar. Genom klassråd och de två elevråden kan eleverna lämna synpunkter och förslag främst angående skolgårdsfrågor. Själva skolarbetet diskuteras mycket sällan i klassråd eller elevråd. För äldre elever finns schemalagd mentorstid som bland annat är avsedd att användas för klassråd, men enligt många elever sker detta i liten utsträckning. Eleverna anser att de vuxna på skolan lyssnar på dem och att de även ges möjlighet att påverka, men deras uppfattning är att elevrådens synpunkter och förslag till förbättringar inte ger resultat. Elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen varierar. De ges i olika grad och omfattning möjlighet att påverka undervisningens utformning, exempelvis genom egen planering och inom teman. Inflytandet begränsas dock till vissa lektioner och är i stor utsträckning lärarberoende. Enligt inspektörerna har yngre elever större inflytande än flertalet äldre elever. Från lärarhåll framkom 3

Skogåsskolan SKOLVERKET också att detta är ett angeläget område för skolan att utveckla vidare. Inspektörernas bedömning är att elevinflytande över det egna lärandet i viss utsträckning finns, men att det generellt sett är lågt och bör förbättras (se även område tre). När det gäller elevernas ansvarstagande kan man se exempel på detta genom bland annat veckoplaneringar, fadder- och elevstödjarverksamheterna, klassernas olika ansvarsområden samt genom elevernas planering, genomförande och utvärdering i vissa ämnen. Inspektörerna kan också konstatera att klotter och skadegörelse förekommer i liten utsträckning i skolans lokaler. Eleverna anser att de tar ansvar för sitt skolarbete. Lärares och föräldrars uppfattning är emellertid att det finns en variation mellan olika grupper och åldrar när det gäller ansvartagandet över det egna lärandet. Lärarna uppger också att många elever skulle gagnas av ett ökat stöd från föräldrarna i detta avseende. Inspektörernas sammantagna bedömning är att genom att stärka elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet i undervisning och i de formella råden kan även elevernas förmåga att ta ansvar för sina studier förbättras. Etiska förhållningssätt och trygghet Skogåsskolan upplevs av inspektörerna som en allmänt trygg miljö och att det råder ett gott klimat på skolan, vilket även är den samlade bild som lämnas av de intervjuade grupperna. Inspektörernas intryck är också att eleverna i allmänhet är frimodiga, visar acceptans för olikheter och har en människosyn i enlighet med läroplanens värdegrund. Resultatet av den kommunala elevenkäten när det gäller trygghet visar styrtalet 6,6 för tidigaredelen och 7,2 för senaredelen. Skolan har vidtagit åtgärder med fokus på tidigaredelen genom införandet av nya rutiner för rast- och fadderverksamhet. Eleverna uppger att de visar respekt för varandra och tar avstånd från kränkande behandling. I samtliga intervjuer uppgavs att mobbning inte är vanligt förekommande på skolan samt att eleverna accepterar varandras olikheter. Annan kränkande behandling kan förekomma, men skolan vidtar snabbt åtgärder vid uppkomna konflikter eller andra problem. Flertalet elever uppger också att det finns vuxna att vända sig till vid behov, men några elever upplever att enstaka vuxna inte alltid agerar när man ber om hjälp. Några lärare uppger att elevernas acceptans för varandra ibland synes avta med stigande ålder och att olika etniska grupperingar kan förekomma. Detta bekräftas även av eleverna. Det är dock stor skillnad och lugnare på skolan jämfört med föregående läsår. Flera föräldrar och lärare uppger att språkbruk blivit grövre och attityden tuffare elever emellan, även i viss utsträckning bland de yngre eleverna. Inspektörernas sammantagna bedömning är att Skogåsskolan till övervägande del erbjuder sina elever en trygg och positiv miljö, men det finns anledning för skolan att vidta ytterligare åtgärder i det fortsatta värdegrundsarbetet för att säkerställa alla elevers trygghet och välbefinnande på skolan (se vidare område tre). Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Skogåsskolans resultat avseende normer och värden i stora delar är bra. Skolan utgör till övervägande del en trygg och positiv miljö, men signalerna vid inspektionsbesöket och enkätre- 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Skogåsskolan sultatet avseende eleverna i årskurs 6 9 tyder ändå på att ytterligare ansträngningar behöver göras för att alla elever skall kunna känna sig trygga på skolan. Skolans insatser för att ge eleverna möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet bör vidare förbättras. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål att sträva mot På Skogåsskolan pågår sedan hösten 2004 en revidering av skolans konkretiseringar av de nationella kursplanerna och ett arbete för att tydliggöra målen för utbildningen för elever och föräldrar. Av intervjuerna med elever och föräldrar framkommer också att tydliggörande av målen behövs, eftersom de i stor utsträckning saknar kännedom om detta. Många äldre elever känner dock till målen i vissa ämnen och betygskriterier (se även område fyra) För att eleverna, som läroplanen anger, skall kunna ta ansvar för sina studier krävs att skolan delger såväl elever som föräldrar målen för utbildningen på ett lättillgängligt sätt. Inspektörerna bedömer därför att Skogåsskolan bör arbeta mer systematiskt med att förankra och konkretisera såväl läroplanens mål som kursmålen i de olika ämnena för elever och föräldrar. Kunskaper relaterade till mål att uppnå mot i årskurs 5 och 9 Intervjuade eleverna ger uttryck för att de lär sig mycket, att undervisningen är rolig och att elever i allmänhet är motiverade. Inspektionen visar att elever i allmänhet visar en stor lust att lära men inspektörerna såg även exempel på det motsatta förhållandet, främst bland äldre elever. Utifrån observationer på lektioner, men främst genom intervjuer med elever och lärare bedömer inspektörerna att eleverna får möjlighet att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Eleverna i Skogåsskolan ges olika möjligheter att visa sina kunskaper, bland annat genom skriftliga och muntliga redovisningar eller presentationer inför klassen. De äldsta eleverna uppger att skriftliga prov och läxförhör är de vanligaste sätten att redovisa kunskaper. Kunskapsutveckling i svenska och matematik följs också genom läsförståelsetest, matematiktest och diagnoser. Resultaten från de nationella ämnesproven i årskurs 5 våren 2004 visar att 91 procent av eleverna nådde målen i svenska, 80 procent i engelska och 87 procent i matematik. På skolan saknas en samlad bild av elevernas kunskapsmässiga resultat i övriga ämnen. Kunskaperna om dessa resultat innehas av de enskilda lärarna och presenteras för elever och föräldrar vid utvecklingssamtal. 5

Skogåsskolan SKOLVERKET Inspektörerna bedömer att elevernas kunskaper i svenska, engelska och matematik, enligt de nationella ämnesproven i årskurs 5, är godtagbara. Skolan bör vidare skapa rutiner för mätning av måluppfyllelse i alla ämnen i tidigaredelen. Enligt resultaten från de nationella ämnesproven i årskurs 9 våren 2004 uppnådde 94 procent av eleverna målen i svenska, 97 procent i engelska och 80 procent i matematik. Av Skolverkets statistik för Skogåsskolan 2003 framgår att det genomsnittliga meritvärdet var 194 poäng och 92 procent av eleverna var behöriga till gymnasieskolans nationella program. Detta kan jämföras med riket i övrigt vars andel för behörighet till gymnasieskolan var 89,3 procent och i Huddinge kommun var andelen 90,1 procent. 63 procent av eleverna i Skogåsskolan uppnådde målen i samtliga ämnen och rikssnittet var 75. Statistiken för år 2004 visar att 54 procent av eleverna uppnådde målen i samtliga ämnen och att det genomsnittliga meritvärdet var 182 poäng. Inspektörerna konstaterar att stor andel elever är behöriga för gymnasieskolans nationella program. SALSA, Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser, visar dock att andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen såväl som när det gäller det genomsnittliga meritvärdet ligger lägre än de modellberäknade. Avvikelser från förväntade resultat kan noteras under åren 1999 2004, dock var avvikelsen år 2002 liten. Det finns därför anledning för skolan att analysera orsakerna till dessa avvikelser. Sammanfattningsvis gör inspektörerna bedömningen bedömer inspektörerna att skolans resultat avseende kunskaper i årskurs 5 inte kan bedömas, eftersom skolan saknar rutiner för att systematiskt följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen mot målen, vilket är något som bör förbättras. Inspektörerna ser positivt på att en stor andel av eleverna är behöriga till gymnasieskolans nationella program. Skolan behöver dock analysera och identifiera orsaker till att elevernas kunskapsresultat avviker från vad som kan förväntas utifrån jämförelse med andra skolor som har likartade förutsättningar. Elevernas kunskaper om målen för utbildningen bör vidare förbättras och inspektörerna ser positivt på det förändringsarbete som skolan inlett och som kan skapa ökade förutsättningar för utveckling och lärande hos eleverna i linje med läroplanens mål. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Skogåsskolan Samverkan i skolmiljön I såväl klassråd som elevråd kan eleverna ta upp olika frågor. På skolan finns två elevråd, ett för skolans tidigaredel och ett för senaredelen, med två representanter från varje klass fr.o.m. årskurs 1. Frågor som är av övergripande karaktär vidarebefordras från klassråden till elevråden. Av elevintervjuerna framgår dock att det främst är frågor som rör praktiska spörsmål och inte frågor av pedagogisk karaktär. På skolan finns vidare fyra elevskyddsombud som årligen deltar vid skyddsronder. I läroplanen anges att eleverna skall ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande skall öka med stigande ålder och mognad. Inspektionen visar att undervisningens innehåll och uppläggning i stor utsträckning planeras av läraren. Elevernas inflytande begränsas till vissa ämnen och är lärarberoende. Eleverna själva nämner undervisningen i idrott och hälsa som ett bra och roligt exempel där de själva får ansvara för planering av lektioner. För yngre elever handlar det främst om att möjlighet att styra över i vilken ordning man vill utföra olika uppgifter. Inspektörernas bedömning är att eleverna i vissa klasser och för vissa lärare får möjlighet till inflytande. Möjligheterna till inflytande minskar dock med stigande ålder. Arbetet med elevernas inflytande över undervisningen bör därför generellt förbättras på skolan. Inspektörernas uppfattning är också att det på skolan inte finns någon genomgående inriktning eller något gemensamt övergripande ställningstagande inom området. Skolan samverkar med hemmen bland annat genom föräldramöten och föräldrasamrådet som består av föräldrarepresentanter från klasserna och föräldramöten. Vid samrådsmöten diskuteras exempelvis värdegrundsfrågor och skolans fysiska arbetsmiljö. På skolan finns det också en elevsamordnare med uppdrag att utveckla samarbetet med föräldrarna. På skolan har man sett effekter av detta genom ökat deltagande vid föräldramöten, varvid exempelvis skolans och hemmens gemensamma ansvar har diskuterats. Intervjuade föräldrar upplever att skolan uppmuntrar till samverkan och att detta fungerar mycket bra. Från både föräldrar, skolledning och lärare efterfrågas dock ett ökat föräldraengagemang. Arbetet mot kränkande behandling Skolan arbetar på olika sätt för att eleverna skall få möjlighet att utveckla ett förhållningssätt i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Lärarna beskriver att de dagligen arbetar med värdegrunden och att diskussioner förs kontinuerligt tillsammans med eleverna. I det förebyggande arbetet mot kränkande behandling kan nämnas Projekt Charlie, värderingsövningar, kompissamtal, fadderverksamhet samt kill- och tjejsnack vid behov. På skolan finns det åtta elevstödjare i årskurs 9, som genomgått utbildning och får stöd av handledare. Dessa har ett uppdrag att aktivt försöka motverka och förebygga mobbning genom att vid behov ingripa och stötta elever samt rapportera till sina handledare. Inspektionen visar att ett systematiskt värdegrundsarbete bedrivs, främst i förskoleklassen och i de lägre årskurserna. Vid elevintervjuerna framgår också att 7

Skogåsskolan SKOLVERKET samtal i klasserna inte sker lika regelbundet som när eleverna gick i de lägre årskurserna, utan främst i samband med att något särskilt har hänt. På skolan finns det generella trivsel- och ordningsregler som inleds med skolans trivselmotto Uppträd mot andra som du vill att andra skall uppträda mot dig, och som många elever känner till. I de lägre årskurserna har även eleverna gemensamt tagit fram klassens regler. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram mot kränkande behandling. Skogåsskolan har en handlingsplan mot mobbning, som beskriver skolans förebyggande arbete och vilka åtgärder som skall vidtas om problem med mobbning uppstår. Av planen framgår att skolan har en antimobbningsgrupp bestående av fem åtta personer som arbetar enligt den så kallade Farstamodellen. Efter samtal med samtliga inblandade elever kontaktas den utsatte elevens föräldrar. För mobbad elev som är över tolv år önskas elevens samtycke. Föräldrar till den elev som utsätter någon annan för mobbning kontaktas snarast av skolan i det fall mobbningen inte upphör. Planen är inte daterad och berör enbart relationer elever emellan. Varken skolans handlingsplan eller arbete är känd i någon större omfattning bland elever, vilket däremot antimobbningsgruppen och elevstödjarna är. Eleverna anser att det alltid finns någon att vända sig till om något inträffar och såväl elever som flertalet föräldrar anser att skolan vidtar åtgärder snabbt. Föräldrarna anser dock att samtliga berörda föräldrar alltid skall kontaktas i ett tidigt skede vid förekomst av mobbning. Inspektörerna bedömer att personalen har en medvetenhet och vilja att arbeta för att grundlägga goda normer och värden hos eleverna. Värdegrundsarbetet kan dock stärkas genom ett aktivt förebyggande arbete som omfattar alla i skolan. Resultatet av normer och värden, som redovisats ovan under område ett, talar också för att det finns anledning att gemensamt se över detta område. Handlingsplanen behöver även omarbetas eftersom perspektivet vuxen-elev saknas och planen utgår inte från det vidare begreppet kränkande behandling, t.ex. rasism eller sexuella trakasserier. Den bör även göras känd för elever. Vidare bedömer inspektörerna att det inte är godtagbart att Skogåsskolan vid händelse av kränkande behandling, vilket dess handlingsplan indikerar, inte informerar föräldrar i ett inledande skede. Enligt läroplanen skall skolan upprätta kontakt med hemmet om det uppstår problem och svårigheter för en elev. Skolhälsovård och elevhälsa Skolhälsovård erbjuds i enlighet med kraven i skollagen. Skolsköterskan kan även vid behov bistå lärarna med att hålla i tjejprat eller informera om hälsa och hygien i klasserna. Inspektionen visar även att skolan, i enlighet med läroplanens krav, bedriver ett aktivt hälsoarbete för de yngre eleverna genom att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet och i olika sammanhang ha fokus på kostfrågor. Som exempel kan schemalagd Röris och läsårets temaarbete Må bra nämnas. För de äldre eleverna finns dock ingen motsvarande satsning på dagliga fysiska aktiviteter, vilket bör förbättras. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete med arbetsmiljö och delaktighet i stora delar är av god kvalitet. Skolans arbete med att förebygga och motverka kränkande behandling är i huvudsak bra, men det förebyg- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Skogåsskolan gande arbetet behöver utvärderas och utvecklas till att omfatta hela skolan. Skolans handlingsprogram bör även omarbetas till att omfatta alla former av kränkande behandling och perspektivet vuxna-elever samt göras känd för eleverna. Det är vidare inte godtagbart att berörda föräldrar inte kontaktas i ett inledande skede vid förekomst av kränkande behandling, vilket måste åtgärdas Skolan behöver vidare diskutera och samordna arbetet med att utveckla formerna för delaktighet så att elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll ökar. Dessutom bör skolans hälsofrämjande arbete utvecklas så att det omfattar skolans samtliga elever och syftar till att ge eleverna daglig fysisk aktivitet. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Skogåsskolans vision En skola för bildning utgår från kommunens verksamhetsidé att rusta för livet och inbegriper bildning och kultur. Visionen beskrivs i arbetsplanen och kvalitetsredovisningen. Där framgår även skolans verksamhetsidé, som omfattar ett arbete med språk, kultur, natur och ansvar. Som tidigare nämnts arbetar skolan med att revidera sina lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna. Ett gemensamt arbete inleddes under höstterminen 2004. Vidare finns ämnesansvariga lärare för årskurs 6 9 för alla ämnen utom slöjd, musik och idrott, och som en två gånger per månad sammankallar representanter för alla ämnen för skolans senare årskurser. Vid dessa möten ses betygskriterierna och läromedlen över. Två gånger per år deltar även lärare för årskurs 1 5. Många äldre elever har kännedom om målen i många ämnen, som de får del av genom målbeskrivningar i början av terminen eller inför olika arbetsområden. Flertalet yngre elever saknar dock kännedom om målen för utbildningen. Inspektionen visar vidare att det varierar mellan lärare hur pass mycket man delger och diskuterar mål med eleverna. Vid föräldraintervjuer framkom synpunkter på vissa betygskriterier som kan vara svårlästa och därför inte utgör ett stöd för elevernas studier. Inspektörerna bedömer att skolan påbörjat ett arbete med att tydliggöra målen för utbildningen, men att detta generellt kan utvecklas vidare till att omfatta alla ämnen och samtliga elever på skolan. 9

Skogåsskolan SKOLVERKET Organisering av undervisningen och arbetssätt Verksamheten i förskoleklasserna är uppbyggd kring lekens betydelse för lärandet och vid planeringen av innehållet tas hänsyn till elevernas behov och intressen i stor utsträckning. Skolans elever och personal är indelade i arbetslag. Undervisningen bedrivs i åldershomogena klasser, med undantag för två särskilda undervisningsgrupper. I årskurserna 1 5 ansvarar klassläraren för undervisningen i flertalet ämnen. I viss utsträckning förekommer flexibla lösningar inom arbetslaget, genom att lärare med olika kompetenser vid behov undervisar i varandras klasser. Årskurserna 6 9 arbetar enligt en traditionell ämneslärarorganisation med mentorer som har ett huvudansvar för ett antal elever. Enligt läroplanen skall läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt samt ansvara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Utifrån intervjuer och observationer bedömer inspektörerna att variationen av arbetssätt är större för de yngre eleverna. En vanlig undervisningsform för alla elever är arbete i olika arbetsböcker och enskilt arbete med tilldelade uppgifter. I viss utsträckning ges möjligheter till variation, exempelvis inom ramen för teman och i vissa ämnen. Val av arbetssätt synes dock inte styras utifrån elevernas behov utan mer av tradition. När det gäller de äldre eleverna bedömer inspektörerna att det är läraren som i stor utsträckning bestämmer innehåll och arbetssätt. Inspektörerna bedömer att det finns behov för skolan att se över val av arbetssätt och arbetsformer utifrån intentionerna i läroplanen. Individanpassning - individuell studieplanering och stöd För varje elev finns en individuell utvecklingsplan, som sammanställs av respektive klasslärare eller mentor. I elevenkäten framkom att en stor andel elever inte kände sig delaktiga i sin utvecklingsplan, varför skolan har utarbetat förbättrade rutiner för framtagandet. I skolans förberedelseklass placeras elever som inte har tillräckliga kunskaper i svenska. Förberedelseklassen får anses utgöra en särskild undervisningsgrupp. Eleverna har delar av sin undervisning i tillsammans med sina respektive hemklasser och successivt integreras eleverna i undervisningen i samtliga ämnen. När eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska språket flyttas eleven till den klass där han eller hon har sin tillhörighet. Skolans särskilda undervisningsgrupp för elever i behov av särskilt stöd har tillkommit efter behov och de elever som har sin huvudsakliga undervisning i denna får enligt skolan den hjälp och det riktade stöd de behöver. Inspektionen visar att det på skolan finns en tydlig organisation i arbetet med elever i behov av särskilt stöd och skriftliga rutiner för elevvårdsärenden. I skolan finns det en specialpedagog och tre speciallärare, som arbetar mot olika årskurser. Skolans elevvårdsteam träffas kontinuerligt och utgörs av rektorn, biträdande rektorerna, skolsköterskan och elevvårdssamordnaren. Vid behov ingår även kuratorn och psykologen från ett av de centrala stödteamen i kommunen. För att identifiera elevers stödbehov utför specialpedagogen eller speciallärarna observationer, tester och kartläggningar av elevers i läs- och matematikutveck- 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Skogåsskolan ling samt för att identifiera eventuella inlärningssvårigheter. Vid behov kontaktas kommunens elevstödsenhet. Inspektionen visar att det finns många elever i behov av särskilt stöd på skolan. Eleverna får särskilt stöd företrädesvis inom klassens ram och främst i ämnena svenska, engelska och matematik samt i idrott och hälsa. Specialpedagogen och speciallärarna arbetar med elever i behov av särskilda stödinsatser i grupp eller enskilt i svenska, matematik och engelska. För elever i årskurs 6 9 ges undervisning i svenska och matematik i nivågrupperingar för att möta elevernas behov. Då grupperna inte är fasta, har eleverna möjlighet att byta grupp. Elever erbjuds också läxhjälp en timme varje dag. Inspektionen visar att skolan har fungerande rutiner för att identifiera och utreda elever som är i behov av särskilt stöd i svenska, engelska och matematik eller har svårigheter av social karaktär. Skolan arbetar också för att tillgodose elevers stödbehov i dessa ämnen. Under personalintervjuerna uppges dock att det finns elever som inte får tillräckligt stöd och det råder också en osäkerhet om särskilt stöd ges i andra ämnen, vilket måste åtgärdas för att författningarnas krav skall uppfyllas. Rektorn har tagit upp denna problematik med förvaltningschefen och bland annat påtalat ett ökat behov av specialpedagogisk kompetens. Rektorn är tydlig med att åtgärdsprogram skall finnas för alla elever i behov av särskilt stöd, vilket också görs tillsammans med elever och deras vårdnadshavare. Inspektionen visar dock att det finns berörda elever, särskilt inom vissa årskurser och i förberedelseklassen, som fortfarande inte har något åtgärdsprogram. Inspektörerna bedömer att skolan därför inte lever upp till författningarnas krav rörande åtgärdsprogram för alla elever i behov av stöd, vilket måste åtgärdas. Såväl rektorn som personalen anser att elevvården inte fungerar tillfredsställande efter kommunens omorganisation, vilket går ut över eleverna. Det dröjer ofta innan adekvat stöd kan sättas in eftersom utredningar tar lång tid. Utvärdering av lärandet, bedömning och utvecklingssamtal Som tidigare nämnts ges eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt, även om prov och läxförhör är vanligast. Eleverna finns till viss del med i utvärdering av undervisningen, bland annat i veckoplaneringar, teman och enstaka ämnen. Inspektörerna bedömer dock att utvärdering av lärandet tillsammans med eleverna sker i begränsad omfattning, vilket även bekräftas av flera lärare. Utvärderingar görs främst utifrån hur arbetet gått, mer än utifrån vad eleven har lärt sig. Skolan har påbörjat ett arbete med portfolio, som fått genomslag i de lägre årskurserna. Arbetet skall utvärderas innan beslut fattas om hela skolan skall börja använda sig av portfolio. Många elever har funderingar om betygen är rättvisa jämfört med andra skolor i kommunen, eftersom eleverna upplever att det är svårt att få höga betyg på Skogåsskolan. För att säkerställa en likvärdig och rättssäker betygssättning jämför rektorn elevernas resultat i de nationella ämnesproven med deras betyg i ämnena. Rektorn följer även upp elevernas resultat på gymnasiet, vilket visar att eleverna där snarare höjde än sänkte sina betyg, vilket han också har informerat elever och föräldrar om. Lärarna i årskurs 7 9 har regelbundna ämneskonferenser. I övrigt förs inte diskussioner inom skolan eller med andra skolor, med 11

Skogåsskolan SKOLVERKET undantag för spontana initiativ lärare emellan. Lärarna på skolan diskuterar vidare inte kunskapsresultat i någon större utsträckning och det förekommer inga gemensamma möten för analyser och diskussioner om betygssättning. Inspektörernas bedömning är att det behövs förbättrade rutiner för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. Såväl elever som föräldrar är i huvudsak nöjda med utvecklingssamtalen. Skolan har en skriftlig arbetsgång för hur samtalen skall förberedas och genomföras. Inför samtalen lämnar alla undervisande lärare skriftlig information som skickas till hemmen tillsammans med en utvärderingsblankett. Vid samtalen ges information om på vilket sätt eleverna uppnår såväl kunskapsmål som sociala mål och den individuella utvecklingsplanen upprättas. Äldre elever upplever dock att det finns lärare som sällan tar upp de positiva aspekterna, vilket orsakar att samtalen inte alltid känns utvecklande samt att informationen inte alltid är så tydlig. Detta kan även i viss utsträckning även bekräftas av föräldrar och de individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av. Rektorn har uppmärksammats på detta och åtgärder har vidtagits. Inspektörerna bedömer att innehållet vid utvecklingssamtalen kan förbättras genom att grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen och på att tydliggöra vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen. Inspektionen visar att skolan har en fungerande samverkan med arbetsliv och närsamhälle och eleverna tar del av såväl kulturella inslag samt gör studiebesök på arbetsplatser. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det i många avseenden bedrivs en pedagogisk verksamhet som är av god kvalitet, men det finns behov av förbättringar inom vissa områden. Arbete med att tydliggöra målen för utbildningen behöver förbättras ytterligare och eleverna göras mer delaktiga i utvärderingen av lärandet. Valet av arbetssätt och arbetsformer bör i större utsträckning utgå från de nationella målen. På skolan saknas systematiska diskussioner i kollegiet för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. Innehållet i utvecklingssamtalen bör också utgå från en gemensam strategi på skolan. Det finns fungerande rutiner för att identifiera och utreda elever som är i behov av särskilt stöd i matematik, svenska och engelska och skolan arbetar för att tillgodose deras stödbehov. Rutinerna för att identifiera elevers stödbehov i andra ämnen samt omfattningen av stödet i samtliga ämnen måste åtgärdas för att författningarnas krav skall kunna uppfyllas. Åtgärdsprogram måste också upprättas för alla elever som är i behov av särskilt stöd. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Skogåsskolan 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation Kommunfullmäktige i Huddinge kommun har fastställt sex utvecklingsområden (perspektiv) för samtliga nämnder. Inom dessa har kommunstyrelsen gjort prioriteringar, som gäller för förskole- och grundskolenämnden. I nämndens verksamhetsplan för 2004 har nämndens mål samlats i fyra områden: Nöjda invånare barn och elever, Effektiva processer, Sund ekonomi och Attraktiv arbetsgivare. För vart och ett av dessa områden finns ett antal mål fastslagna. Skolan har en arbetsplan, som utgår från den kommunala mallen och beskriver målen för verksamheten i form av åtaganden och hur skolan avser att arbeta för att nå upp till nämndens mål. Arbetsplanen betraktas som en överenskommelse mellan skolan och kommunen. Av intervjuerna framkommer dock att lärarna varken känner sig delaktiga eller förtrogna med arbetsplanen och någon föräldra- eller elevrepresentation vid framtagandet har inte heller förekommit, vilket bör förbättras. Skolan har dock andra dokument som beskriver verksamheten och arbetsgången inom olika områden, exempelvis för elevvård och olika ämnen, vilka är dokument som används av personalen. Enligt rektorn är personalen delaktig och fullföljer skolans vision som beskrivits i det föregående avsnittet. I samband med uppstartsdagar avsätts tid för att medvetandegöra vision och verksamhetsidé för vidareutveckling av verksamheten. Enligt lärarna finns dock behov av att aktualisera och levandegöra visionen. Rektorn anser att det finns en bra kontakt och fungerande dialog med förvaltningen. Vid möten i rektorsgruppen och förvaltningschefen förs även pedagogiska diskussioner. Rektors ansvar Skolan leds av en rektor. I ledningen ingår även två biträdande rektorer med huvudsakligt ansvar för förskoleklass och årskurs 1 5 respektive 6 9. Skolledningen träffas dels några timmar per vecka, dels cirka två halvdagar per månad. Skolledningen tillsammans med en representant från varje arbetslag utgör skolans ledningsgrupp, som träffas cirka en gång per månad. Vid dessa möten diskuteras ledningsfrågor och skolans pedagogiska utveckling, exempelvis arbetet med individuella utvecklingsplaner och utveckling av språket. Rektorn har det övergripande pedagogiska ledningsansvaret, men delegerar ansvar till personalen i syfte att göra dem delaktiga i utveckling av verksamheten. Rektorn anser att lärarna är förtrogna med sitt uppdrag och tar sitt ansvar. 13

Skogåsskolan SKOLVERKET Rektorn, som är utbildad mellanstadielärare och har lång skolledarerfarenhet, är förtrogen med verksamheten bland annat genom sina biträdande rektorer, ledningsgruppen, elevvårdsteamträffar och besök i verksamheten. Innevarande läsår har skolledningen även schemalagt besök i verksamheten. Flertalet lärare uttrycker att de har en frihet i det pedagogiska utvecklingsarbetet genom att de i stor utsträckning tillåts styra mycket själva. Det efterfrågas dock en tydligare styrning och ledning i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Inspektörerna bedömer att det pedagogiska ledarskapet behöver tydliggöras och förstärkas. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Skolan följer upp verksamheten genom bland annat elevenkäter, analys av resultaten i de nationella ämnesproven och elevernas betyg. Respektive arbetslag har årliga utvärderingsdagar, vid vilka rektorn ibland styr vad som skall utvärderas. Enligt lärarna förekommer dock inte någon kontinuerlig utvärdering med utgångspunkt i målen för verksamheten. Skolans kvalitetsredovisning, som även den utgår från den kommungemensamma mallen, presenterar skolans resultat utifrån de nyckelområden som förskole- och grundskolenämnden fastställt. Resultaten baseras på den elevenkät som kommunen genomför årligen och som presenteras i s.k. styrtal. Styrtalen är uppdelade för skolans tidigaredel och senaredel. Skolan analyserar resultaten och lämnar förslag till åtgärder för utveckling för läsåret 2004/05. Kvalitetsredovisningen har gåtts igenom med personalen, men flertalet av de intervjuade lärarna saknar kännedom om innehållet. Inspektionen visar att det på skolan finns planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten som leder till utveckling. Skolans kvalitetsredovisning innehåller också en redovisning av vissa åtgärder kopplade till redovisad måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer dock att kvalitetssäkringen och förbättringsarbetet har vissa brister. Av kapitlet Kunskaper framgår att skolan saknar en systematisk dokumentation av elevernas kunskapsutveckling. Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas i kvalitetsredovisningen är otydliga i och med att målen formuleras med ett enda ord som hälsa och trygghet. Till viss del är kopplingen mellan resultat och de åtgärder som redovisas för att förbättra måluppfyllelsen svag. Inspektörerna bedömer att det systematiska arbetet med att utvärdera och följa upp verksamheten med utgångspunkt i målen bör förbättras. Inspektörerna vill framhålla vikten av att skapa tydliga processer så att t.ex. utvärderingar och kvalitetsredovisningar fungerar som funktionella redskap för verksamhetsutveckling samt att både lärare, elever och föräldrar är delaktiga. Rättssäkerhetsfrågor Det finns tydliga rutiner för att följa upp närvaron i skolan och föräldrar informeras via e-post eller brev. Beslut om elevers skolgång fattas av rektorn. Rektorn ser över timplanen och lärarnas schemaläggning i syfte att försäkra att eleverna får den garanterade undervisningstid som de har rätt till enligt författningarna. Vid skolan hålls ett stort antal elevvårdskonferenser. En av de biträdande rektorerna har ett särskilt ansvar för elevvårdsfrågor för årskurs 1 5 och deltar som ordföranden vid elevvårdskonferenserna för dessa årskurser. Rektorn närvarar 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Skogåsskolan inte mer än i undantagsfall. Enligt grundskoleförordningen skall rektor delta som ledamot vid elevvårdskonferensen och denna uppgift kan inte delegeras till någon annan. När det gäller elevvårdskonferenser för årskurs 6 9 deltar rektorn alltid. Rektorn deltar vidare vid möten i elevvårdsteamet och tar del av samtliga protokoll från elevvårdskonferenserna samt fattar alla formella beslut i elevärenden. Vid inspektionen framkom att det i enstaka fall har förekommit att elev har fått betyg i svenska som andraspråk trots att undervisning inte erhållits i ämnet, vilket inte är förenligt med författningarnas krav och måste åtgärdas. I skolans förberedelseklass, som anses utgöra en särskild undervisningsgrupp, finns såväl asylsökande elever som elever som omfattas av skolplikten. Det saknas dock såväl beslut om placering i särskild undervisningsgrupp som beslut om anpassad studiegång för berörda skolpliktiga elever. Inspektörerna bedömer därför att skolan inte lever upp till kraven i grundskoleförordningen och skolan bör därför ändra sina rutiner i detta avseende. Rektorn återrapporterar inte beslut han har på delegation av ansvarig politisk nämnd trots att detta är ett krav enligt kommunallagen. Enligt rektorn gjordes dock detta regelmässigt tiden före kommunens omorganisation. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning, ledning och kvalitetsarbete sammantaget är godtagbart, men bör förbättras. Arbetet med utarbetande av arbetsplanen skall göras under medverkan av företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Kvalitetsredovisningen är bristfällig då den inte på ett tydligt sätt beskriva i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och vilka åtgärder som skall vidtas om målen inte har uppnåtts. Det bör också göras en återkoppling till personal, elever och föräldrar. Särskilda beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och för anpassad studiegång måste fattas på korrekt sätt. Beslut som rektor fattar på delegation skall återrapporteras till den nämnd eller styrelse som utfärdat delegationen. Vidare måste rutinerna för elevvårdskonferenserna ändras så att de är i enlighet med grundskoleförordningens krav då rektorn regelmässigt inte deltar vid elevvårdskonferenser avseende elever i årskurs 1 5. Rektorn måste även tillse att bestämmelser om betygssättning följs på skolan så att elever inte får betyg i ämne som de inte erhållit undervisning i. 15

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Skogåsskolan Enligt rektorn anpassas skolan så att funktionshindrade elever får likvärdig tillgång till utbildning och omsorg. Information om utbildning Skolan informerar hemmen om verksamheten på olika sätt, exempelvis genom informationsbroschyr, kontaktböcker, frånvaroinformation, utvecklingssamtal och skolans hemsida. De intervjuade föräldrarna är nöjda med den information som de får. På skolan pågår ett arbete för att utveckla en datorkommunikation via Internet, Rexnet, som skall göra det möjligt för lärare att kommunicera med elever och föräldrar. Eleverna är mycket nöjda med skolans studie- och yrkesvägledning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna i alla delar inte har tillgång till den utbildning som föreskrivs i författningarna på skolans område. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap, svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmålet uppfyller inte författningarnas krav, vilket måste åtgärdas. Skolan behöver också se över och tydliggöra hur undervisningen i teknik utgår från grundskoleförordningen och kursplanernas krav. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser, läromedel, pedagogiska materiel och utrustning Flertalet av de tjänstgörande lärarna på Skogåsskolan har en utbildning avsedd för den undervisning som de i huvudsak bedriver. Enligt skolans uppgifter finns det 9,3 lärare per 100 elever i grundskolan, vilket är högre än genomsnittet i riket (7,9). Skolans kompetensutvecklingsplan för innevarande läsår utgår från verksamhetens behov utifrån skolans vision och verksamhetsidé. Planen är tillkommen efter diskussioner i arbetslagen och önskemål som framförts i samband med utvecklingssamtal samt består av tre kompetensutvecklingsnivåer; övergripande, gruppens och individens. Personalen är över lag nöjd med den fortbildning som de får, men anser att de ekonomiska resurserna begränsar möjligheterna. Inspektionen visar att elever och föräldrar över lag är nöjda med lärarna på skolan. Några elever och föräldrar har dock synpunkter på enstaka lärares undervisning. Enligt grundskoleförordningen skall eleverna kostnadsfritt ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Läromedlen på skolan är sammantaget av godtagbar standard, en variation av gammalt och nytt. Datorer finns i många klassrum och i en särskild datasal. För elever i årskurs 7 9 finns det sammantaget relativt få datorer och tillgängligheten är dålig enligt såväl elever som lärare. Detta får till konsekvens 17

Skogåsskolan SKOLVERKET att datorer inte används i undervisningen i så hög utsträckning som det är önskvärt. Inspektionen visar att skolans lokaler är ändamålsenliga. Skolans bibliotek har rikt och varierat utbud av litteratur, även på elevernas modersmål. Idrottshallen är sliten, men har nyligen besiktigats och vissa förbättringsåtgärder kommer att vidtas. Många äldre elever anser dock att skolans toaletter är ofräscha, vilket inspektörerna bedömer att skolan bör se över. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Skogåsskolan har förhållandevis goda resurser för att bedriva en bra utbildning både personellt och materiellt. Datortillgången och dess användning i undervisningen samt toaletterna behöver dock ses över. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Skogåsskolan övergripande är av god kvalitet. Skolans arbete med arbetsmiljö och delaktighet är i stora delar av god kvalitet. Det finns fungerande rutiner för att identifiera och utreda elever som är i behov av särskilt stöd. Skolan har i huvudsak en god tillgång till resurser avseende lärarkompetens, lokaler, läromedel. Skolans bibliotek erbjuder eleverna ett rikt utbud av litteratur på många olika språk. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Åtgärder bör vidtas i syfte att skapa förutsättningar för alla elevers rätt till en trygg miljö. - En gemensam strategi för att förbättra elevernas inflytande över undervisningens innehåll, arbetssätt och därmed det egna lärandet bör utvecklas. - Elevernas kunskaper om läroplanens och kursplanernas mål bör utvecklas. - Skolan bör utveckla system för uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i samtliga ämnen samt analysera varför elevernas kunskapsresultat avviker från förväntade resultat. - Skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling bör utvärderas och förbättras till att omfatta hela skolan. - Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör omarbetas och göras känd för eleverna. - Det hälsofrämjande arbetet bör utvecklas så att det omfattar alla elever. - Skolan behöver utveckla arbetssätt och arbetsformer i enlighet med såväl nationella som lokala mål. - Innehållet i utvecklingssamtalen bör utgå från en gemensam strategi på skolan och tydligare kopplas till kursplanemålen. - Skapa utrymme för gemensamma diskussioner för säkerställande av en likvärdig bedömning och betygssättning. - Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av företrädare för såväl eleverna som deras vårdnadshavare. 18

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Skogåsskolan - Med hjälp av kvalitetsredovisningen bör skolans systematiska arbete för att förbättra kvaliteten utvecklas. - Skolan bör se över sina rutiner för återrapportering av delegationsbeslut - Skolan behöver se över och tydliggöra hur undervisningen i teknik utgår från grundskoleförordningen och kursplanernas krav. - Datorerna liksom dess användning samt toaletterna behöver ses över. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Vid händelse av kränkande behandling kontaktas inte hemmen tillräckligt snabbt (Lpo 94 avsnitt 2.4 och 2.8). - Elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen, ges inte stöd i den utsträckning de har rätt till (4 kap 1 skollagen). - Åtgärdsprogram upprättas inte i de ämnen där det behövs (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Rektorn deltar inte i tillräcklig utsträckning i elevvårdskonferenser (3 kap. 4 grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegångfattas inte vid behov för elever i skolans förberedelseklass (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Vissa elever får betyg i ämnen de inte fått undervisning i (7 kap. 3 och 4 grundskoleförordningen). - Genomförandet av hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen och bilaga 3 skollagen). - Studiehandledning på modersmålet ges inte till de elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte för samtliga elever som är berättigade till detta (2 kap. 15 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Mariette Dennholt Per-Olof Artberg 19

Snättringeskolan Utbildningsinspektion i Snättringeskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Snättringeskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Snättringeskolan Antal barn/elever Förskoleklass 76 Grundskola 438 Utbildningen vid Snättringeskolan omfattar förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 samt fritidshem som är integrerat i skolan. På skolan finns också två kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av särskilt stöd. Inspektionen avser förskoleklass och grundskola. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor. Skolans elever och pedagogisk personal arbetar i nio arbetslag, varav sex för grundskolan samt tre för förskoleklassen och fritidshemmen. Sammanlagt finns 24 klasser inklusive tre förskoleklasser och de två särskilda undervisningsgrupperna. Undervisningen bedrivs till största delen i åldershomogena klasser, men det finns fyra åldersblandade grupper. I två av dessa bedrivs engelskspråkig undervisning. Till klasserna med engelskspråkig undervisning sker intag av elever från hela kommunen och även andra kommuner. Skolan ligger på gångavstånd från Stuvsta Centrum och närområdet består i huvudsak av villabebyggelse. Huvudbyggnaden är från år 1930 och har till- och ombyggts under olika perioder från 1950-talet fram till år 2002. Utbildningen vid två av skolans tre förskoleklasser, Grodan A och B, bedrivs i en byggnad cirka 400 meter från skolan. Flertalet av skolans elever fortsätter sin utbildning vid Källbrinksskolan eller Kvarnbergskolan i årskurs 7. Genomförandet av inspektionen i Snättringeskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Snättringeskolan har bestått av undervisningsråden Mariette Dennholt och Gunnel Eriksson. Besök i Snättringeskolan genomfördes den 8-10 december 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Snättringeskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Snättringeskolan I Snättringeskolan genomfördes formella intervjuer med rektorn, biträdande rektorn, specialpedagogen, skolsköterskan, kuratorn, elevrådsrepresentanter samt ett urval av lärare, elever, och föräldrar. Lektioner och förskoleklass besöktes och under inspektionsbesöket fördes också samtal med annan personal och elever än de formellt intervjuade. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Inflytande, delaktighet och ansvarstagande I Snättringeskolans arbetsplan är delaktighet och inflytande för eleverna ett av skolans övergripande mål för verksamheten. Huddinge kommuns skolors kvalitetsredovisningar bygger bland annat på en kommunal elevenkät och redovisas genom s.k. styrtal, där 10 är det högsta styrtalet. Enligt skolans kvalitetsredovisning för år 2003/04 visar resultatet avseende elevernas inflytande och delaktighet styrtalet 7,0 vilket skolan betecknar som hög. Det anges också att klassråd och elevråd fungerar bättre än på många år. Inspektionen visar att skolan arbetar för att lära eleverna de demokratiska reglerna och att elever i allmänhet också känner till dessa. Eleverna tycker att det är viktigt och vill kunna påverka samt upplever att de genom klassråd och elevråd ges möjlighet till detta. Eleverna ger exempel på frågor som de drivit och fått gehör för, vilket främst rör frågor av skolgårdskaraktär. Inspektörerna bedömer att de formella samverkansorganen för eleverna fungerar bra, men att det kan utvecklas vidare beträffande innehållet. I läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) anges att elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Elever ges möjligheter och tar i allmänhet ansvar för skolans fysiska arbetsmiljö. Skadegörelse och klotter förekommer exempelvis inte på skolan. Inspektörerna har observerat ett flertal exempel på inflytande och delaktighet för eleverna när det gäller undervisningens utformning, men gör en sammantagen bedömning att omfattningen varierar mellan arbetslag och är i stor utsträckning lärarberoende. Elevernas uppfattning är att flertalet elever tar ansvar för sin utbildning, men enligt lärare och föräldrar varierar ansvarstagandet elever emellan. Inspektörernas bedömning är att elevernas delaktighet 3

Snättringeskolan SKOLVERKET och inflytande i undervisningen kan förbättras, vilket även kan påverka deras förmåga att ta ansvar för sina studier. Etiska förhållningssätt och trygghet Av skolans kvalitetsredovisning framgår att trygghet i skolan har varit ett prioriterat område under flera år samt att resultatet av elevenkäterna visar 7,9 i styrtal, vilket är ett bra resultat enligt skolan. Inspektionen visar att elever i allmänhet är trygga och trivs i skolan, vilket är samtliga intervjuade gruppers uppfattning. Mobbning har tidigare förekommit, men föräldrar och lärare beskriver att det råder ett lugnt klimat detta läsår. Eleverna anser man respekterar varandra och vid behov tar kontakt med vuxna eller kamratstödjare. Samtliga intervjugrupper anser att personalen agerar fort och vidtar åtgärder för att lösa uppkomna problem. Några elever säger dock att det finns elever som bråkar, retas och säger dumma saker till andra elever på rasterna samt att de vuxna rastvärdarna inte alltid finns i närheten eller går att hitta. Enligt eleverna finns det också några få vuxna och kamratstödjare som inte agerar. Inspektörerna bedömer att skolan i stort präglas av en god och trygg stämning samt att skolan tar arbetet mot kränkande behandling på stort allvar. Skolan bör dock uppmärksamma och se över alla elevers trygghet för att skapa en gemenskap och trygg miljö. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet avseende arbetet med normer och värden generellt är av god kvalitet. Inspektörerna bedömer dock att elevernas inflytande över skolans verksamhet kan utvecklas vidare avseende inflytandet på undervisningen för en högre måluppfyllelse. Dessutom bör skolan se över och skapa förutsättningar för alla elevers trygghet på skolan. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. När det gäller kunskaper anges i läroplanen bland annat att, för att elever och vårdnadshavare skall ges förutsättningar för inflytande och påverkan krävs att skolan delger dem målen för utbildningen. I Snättringeskolan pågår ett arbete med konkretisering av målen i de nationella kursplanerna. Inspektionen visar att eleverna och föräldrarna har varierande kunskaper om målen för utbildningen samt att det är lärarberoende huruvida de får kännedom om detta. Många elever känner i stor utsträckning till målen i svenska, matematik och engelska, men flertalet saknar kännedom om målen i övriga ämnen. Det finns även elever som helt saknar kännedom om vilka mål utbildningen har. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra alla elevers och föräldrars kännedom om målen för utbildningen. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Snättringeskolan Skolans resultat i de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik våren 2004 för årskurs 5 visar att 93 procent av eleverna nådde målen i samtliga tre ämnen. I svenska uppnådde 96 procent av eleverna målen, i engelska 97 procent och i matematik 96 procent. För de elever som inte uppnått målen upprättas åtgärdsprogram och särskilt stöd ges. Inspektörerna bedömer att skolan har en kontroll av kunskapsutveckling i ämnena svenska, matematik och engelska samt att elevernas resultat i dessa ämnen är goda. Inspektörerna kan dock inte bedöma skolans totala resultat då det saknas en samlad redovisning över kunskapsresultaten i övriga ämnen. Dokumentation sker på olika sätt och handhas av varje enskild lärare. Skolan bör därför se över och utveckla ett mer enhetligt och övergripande system för uppföljning och dokumentation av elevernas utveckling kunskapsmässigt. Inspektionen visar att eleverna får möjlighet att arbeta självständigt och tillsammans med andra parvis eller i grupp kring större arbetsområden. Flertalet elever uttrycker att skolan är rolig och att de lär sig mycket. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten i de nationella ämnesproven år 2004 är goda. Inspektörerna kan inte uttala sig om resultaten i övriga ämnen eftersom det på skolan saknas en systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling, vilket bör förbättras. När det gäller elevernas och föräldrarnas kunskaper om målen för utbildningen bedömer inspektörerna att detta bör förbättras. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön Inspektionen visar att eleverna tränas på olika sätt i att ta ansvar för skolans uteoch innemiljö genom bland annat ansvarsområden i klassrum och städning av skolgården. Inflytande i organiserad form får eleverna genom klassråd och elevråd som hålls regelbundet, i vilka eleverna tränas i ett demokratiskt förhållningssätt samt ges möjlighet att lyfta och diskutera gemensamma frågor av intresse för eleverna (se även avsnitt 1). När det gäller elevinflytandet i undervisningssituationen anger skolan i arbetsplanen och kvalitetsredovisningen att det påbörjade arbetet med portfolio och gemensam portfoliometodik bland annat genomförs i detta syfte. Eleverna har i viss utsträckning inflytande över sitt eget lärande, exempelvis genom sin planering, arbetsscheman i svenska och matematik samt inom ramen för temaarbete. Inspektionen visar dock att inflytandet varierar och samt att undervisningens innehåll och uppläggning i stor utsträckning planeras av lära- 5

Snättringeskolan SKOLVERKET ren. Elevernas inflytande begränsas ofta till att välja i vilken ordning de vill utföra de olika uppgifterna. Flertalet elever upplever också att läraren bestämmer innehållet i undervisningen. Inspektörernas bedömning är att skolan behöver diskutera fram en gemensam syn på elevinflytandet, eftersom det är lärarberoende och behöver utvecklas (se även avsnitt 1). Formella samverkansorgan med föräldrar finns i form av skolrådet och föräldraföreningen. Skolrådet fungerar som en länk mellan föräldrar och skolledningen och dit kan frågor lyftas från föräldraföreningen. Skolan och föräldrar samverkar bland annat om normer och värderingar samt den fysiska arbetsmiljön. På skolan upplevs samarbetet med föräldrarna som gott och såväl föräldrar som skolledning sätter stort värde på denna samverkan. Inspektörerna bedömer att samverkansorganen skapar delaktighet och förutsättningar för att utveckla verksamheten tillsammans med vårdnadshavarna i enlighet med författningarna. Arbetet mot kränkande behandling Inspektionen visar att det förekommer ett aktivt förebyggande och motverkande arbete mot kränkande behandling på skolan. Skolan har ett väl utvecklat system med kamratstödjare i varje klass, vilket är mycket uppskattat av elever och föräldrar. Eleverna uppger också att de brukar vända sig till kamratstödjare om bråk uppkommer (se vidare avsnitt 1). På skolan finns även ett klassfaddersystem, som dock några elever har synpunkter på inte alltid fungerar eftersom några klasser saknar fadderklass och då man inte gör något tillsammans. Flertalet klasser har regelbundna kompissamtal och vid behov hålls kill- och tjejsnack. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram mot kränkande behandling. Snättringeskolan har en handlingsplan mot mobbning och andra former av kränkande handlingar, som utarbetats under medverkan av personal och representanter för föräldrar. Handlingsplanen innehåller en definition av mobbning samt beskriver skolans förebyggande, upptäckande och åtgärdande arbete. Skolans antimobbningsgrupp och dess rutiner samt när planen skall utvärderas presenteras också. Den så kallade Farstamodellen används i modifierad form och föräldrar kontaktas tidigt, men inte i första utredningsskedet. Planen behandlar främst mobbning samt saknar en definition av kränkande behandling och perspektivet vuxen-elev. Flertalet elever och föräldrar känner till vart man kan vända sig och antimobbningsgruppen. De anser också att skolan alltid vidtar åtgärder snabbt när något inträffar. Skolans handlingsplan är dock inte känd i någon större omfattning. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med att förebygga och motverka kränkande behandling är av god kvalitet. Handlingsprogrammet bör dock omarbetas och omfatta även kränkande behandling samt perspektivet vuxen och elev. Skolhälsovård och elevhälsa Snättringeskolan erbjuder skolhälsovård i enlighet med skollagens krav. I arbetsplanen anger skolan bland annat följande åtaganden: öka elevernas medvetenhet om kost och hälsa samt stimulera och främja elevernas fysiska aktiviteter 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Snättringeskolan och öka aktiviteten upp mot 30 minuter per dag. Inspektionen visar även att skolan, i enlighet med läroplanens krav, bedriver ett aktivt hälsoarbete genom att i olika sammanhang ha fokus på kostfrågor samt erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Som exempel kan nämnas utökad undervisning i idrott, promenader samt rörelse på schemat. Skolsköterskan finns även med i olika sammanhang när det gäller elevhälsoarbetet på skolan. De regelbundna fysiska aktiviteterna är uppskattade av eleverna, men några elever säger dock att alla elever inte har det. Sammanfattningsvis är inspektörernas bedömning att skolans arbete med arbetsmiljö och delaktighet är av god kvalitet. Inspektörerna vill framhålla skolans hälsofrämjande insatser samt arbetet för att förebygga och motverka kränkande behandling. Skolans handlingsplan mot mobbning behöver dock omarbetas till att omfatta alla former av kränkande behandling och perspektivet vuxen som kränker elev samt göras känd. Skolan behöver vidare diskutera och samordna arbetet med att utveckla formerna för elevernas delaktighet så att deras inflytande över undervisningens utformning och innehåll ökar. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Snättringeskolan har en arbetsplan som är utformad efter den mall som lagts fast av barn- och utbildningsförvaltningen. Den innehåller kommunala mål, skolans mål, som benämns åtaganden, samt anger arbetssätt för genomförande och rutiner för uppföljning. Revidering av de lokala bearbetningarna av de nationella kursplanerna har påbörjats under läsåret. Organisering av undervisningen På skolan finns fyra åldersblandade grupper, men flertalet elever och personal arbetar i åldershomogena klasser. All undervisning i idrott, musik och slöjd bedrivs också i åldershomogena grupper. I förskoleklasserna arbetar pedagogerna för att stimulera barnens utveckling och lärande. Inspektionen visar att samverkan mellan förskoleklass och skola sker i mycket lite utsträckning, vilket kan utvecklas vidare. Verksamheten är organiserad i arbetslag med personal från förskoleklass och skola. Samverkan inom arbetslaget sker i viss utsträckning. Flexibla lösningar förekommer exempelvis genom att lärare delar upp undervisningen mellan var- 7

Snättringeskolan SKOLVERKET andra och undervisar i varandras klasser. Ibland kan även flera lärare undervisa i en klass. Individanpassning - individuell studieplanering och stöd Snättringeskolan använder sig av individuella studieplaner för eleverna. På skolan finns en handlingsplan för elevvård som bland annat innehåller dess målsättning, ansvarsfördelning och arbetsgång. Skolans elevvårdsteam utgörs av specialpedagogen, skolsköterskan, kuratorn från ett av de centrala stödteamen samt skolledningen. Specialpedagogen ger eleverna stöd i svenska och matematik samt utför observationer, tester och kartläggningar av elever i läs- och matematikutveckling samt inlärningssvårigheter. Lärarna kan även få konsultation och handledning. Inspektionen visar att skolan har fungerande rutiner för att identifiera och utreda elever som är i behov av särskilt stöd i svenska, engelska och matematik eller har svårigheter av social karaktär. Elevers stödbehov tillgodoses i dessa ämnen, men det råder en osäkerhet om särskilt stöd ges i tillräcklig omfattning i andra ämnen, vilket skolan behöver analysera och erbjuda berörda elever. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som behöver särskilda stödåtgärder. Inspektionen visar dock att åtgärdsprogram främst upprättas i ämnena svenska, engelska och matematik samt att det även saknas för vissa berörda elever, vilket måste åtgärdas för att skolan skall leva upp till grundskoleförordningens krav. Vid skolan ges stöd främst inom klassens ram, varvid klassläraren eller annan lärare arbetar med berörda elever. Specialpedagogen ger även elever stöd i svenska och matematik enskilt eller i liten grupp. I årskurs 6 ges undervisningen i matematik och engelska i nivågrupperingar. Indelningen görs utifrån elevernas behov och eleverna kan röra sig mellan grupperna. Arbetssätten I arbetsplanen för år 2004/05 anges att skolans verksamhetsidé är att rusta för livet med bland annat ett omväxlande och elevaktivt arbetssätt. Arbetssätten varierar mellan klasserna och beror på vilken lärare eleverna har. Gemensamt för hela skolan är att arbeta med tema enligt bland annat metoden för storyline 2. Vid besökta lektioner konstaterades dock att en vanlig undervisningsform på skolan är arbete i olika arbetsböcker och enskilt arbete med tilldelade uppgifter. Inspektörerna bedömer att arbetssätt och arbetsformer varierar, men beror i hög grad på den enskilde läraren. Några av de äldre eleverna säger även att man får mer undervisning i naturorienterande ämnen om man har en NO-lärare. 2 I storyline utgår man från elevernas förkunskaper. Med förkunskaperna som grund skapar elever och lärare en berättelse tillsammans. Man utgår sedan från karaktärerna i berättelsen vilket hjälper eleverna att leva sig in i arbetet. Karaktärerna blir en utgångspunkt för elevernas informationssökning och skapande arbete. Ämnesintegreringen blir naturlig eftersom den sker utifrån berättelsen och dess karaktärer. Att utgå från elevernas förförståelse och låta dem konstruera sina egna förklaringar innan man kontrollerar hur det förhåller sig i verkligheten är viktiga delar i storyline. Storyline är en flexibel metod som går att anpassa till alla former av utbildningar både för barn och för vuxna. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Snättringeskolan Skolan bör diskutera arbetssätten och arbetsformerna utifrån de mål som skall uppnås och utifrån elevernas behov. Utvärdering av lärandet, bedömning och utvecklingssamtal Lärarna på skolan använder sig av olika metoder för att bedöma elevernas kunskapsutveckling, bland annat genom diagnoser i matematik och svenska, prov och tester. Skolan har även under hösten påbörjat en uppföljning av elevernas läsutveckling i s.k. läsutvecklingsscheman (LUS). Detta är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsutvecklingen. Utvärdering görs också muntligen på lektioner exempelvis genom diskussioner och redovisningar. Inspektörerna noterade bland annat ett mycket gott exempel på redovisning och utvärdering i religion som eleverna själva höll i. Utvärdering av elevens lärande sker även i samband med utvecklingssamtalen. Skolan har även påbörjat ett arbete portfolio och portfoliometodik, i syfte att eleverna skall uppleva ett större inflytande över sitt lärande och sin vardag. Inspektionen visar att man på skolan kommit olika långt i användandet av portfolion och att det synes vara lärarberoende. Några äldre elever uppgav vid lektionsbesök att portfolio inte används i någon större utsträckning. Diskussioner om bedömningar av elevernas kunskaper sker främst lärare emellan samt inom arbetslagen, men sällan mellan arbetslagen. Inspektörerna bedömer att det finns behov av att på skolan gemensamt diskutera hur man bedömer elevernas kunskapsutveckling. I Snättringeskolan är föräldrarna nöjda med utvecklingssamtalet och ges information om på vilket sätt eleven uppnår målen, både kunskapsmässigt och socialt. Utvecklingssamtalet förbereds innan av eleverna tillsammans med föräldrarna genom att frågor skickas hem. Inför samtalen träffar de äldre eleverna sina klasslärare för ett förberedande samtal och i några av dessa klasser håller eleverna själva i stora delar av samtalet, vilket är mycket uppskattat av elever och föräldrar. Vid samtalet förs diskussionen utifrån elevens portfolio. Inspektionen visar dock att utvecklingssamtalen i hög grad fokuseras på ämnena svenska, engelska, matematik samt den sociala utvecklingen, vilket även bekräftas av rektorn. Inspektörerna bedömer att utvecklingssamtalen bör förbättras till att omfatta alla ämnen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska arbete i huvudsak håller god kvalitet. Det finns dock behov av att se över samverkan mellan förskoleklass och skola samt förbättra arbetet för säkerställande av likvärdiga bedömningar och innehållet i utvecklingssamtalen. För att säkerställa alla elevers rätt till stöd bör skolan se över sina rutiner för att identifiera elevers stödbehov och omfattningen av stödet i alla ämnen. Dessutom skall åtgärdsprogram i enlighet med författningarnas krav upprättas för alla berörda elever. 9

Snättringeskolan SKOLVERKET 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation Kommunfullmäktige i Huddinge kommun har fastställt sex utvecklingsområden, perspektiv, för samtliga nämnder Inom dessa har kommunstyrelsen gjort prioriteringar, som gäller för förskole- och grundskolenämnden. I nämndens skolplan som benämns verksamhetsplan för innevarande år har nämndens mål samlats i fyra områden: Nöjda invånare barn och elever, Effektiva processer, Sund ekonomi och Attraktiv arbetsgivare. För vart och ett av dessa områden finns ett antal mål fastslagna av nämnden. Nämndens verksamhetsplan är en del av Huddinge kommuns skolplan. Snättringeskolans arbetsplan innehåller åtaganden gentemot nämndens mål samt beskriver hur man avser att arbeta för att uppnå dessa. Den har utarbetats under medverkan av personalen och vardera av de tio arbetslagen har också upprättat egna arbetsplaner utifrån skolans arbetsplan. Skolans arbetsplan har varit på remiss hos skolrådet och föräldraföreningen. Arbetsplanerna utvärderas i slutet av verksamhetsåret (se vidare kvalitetssäkring och förbättringsarbete). Rektors ansvar, befogenheter och funktion Snättringeskolans ledning består av en rektor och en biträdande rektor med tydlig ansvarsfördelning för olika delar av verksamheten. Rektorn har förskollärarutbildning, tidigare skolledarerfarenhet och har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Samtliga rektorer i Huddinge kommun träffas regelbundet tillsammans med förvaltningschefen. Mötena innehåller främst information och diskussion om ekonomiska frågor. Rektorn anser att den kommunala ledningen och styrningen är tydlig, men att det råder oklarheter om vem som skall fatta beslut när det gäller elevs placering i de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna, vilket bör klargöras (se även kommunrapporten). Skolans arbetslag består av fyra-åtta lärare med en arbetslagledare som utgör en länk mellan skolans ledning och arbetslag. Rektorn, biträdande rektorn och arbetslagledarna träffas regelbundet. Skolans har en s.k. pedagoggrupp, i vilken ett antal lärarrepresentanter ingår, som ansvarar för pedagogiska caféer som hålls en gång per månad. Vid dessa tillfällen har bland annat portfoliometodiken och LUS diskuterats. Personalen i förskoleklassen och fritidshemmen har egna träffar. Skolledningen medverkar vid de pedagogiska träffarna. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Snättringeskolan Inspektionen visar att rektorn är förtrogen med verksamheten i skolan och utövar ett pedagogiskt ledarskap genom att lyfta pedagogiska frågor och ta upp diskussioner på möten, konferenser samt de pedagogiska caféerna. Lärarna anser också att rektorn tar det övergripande pedagogiska ansvaret och beskriver honom som en idéspruta och inspiratör samt anser sig delaktiga i skolutvecklingen. Rektorn är känd av såväl elever som föräldrar. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Skolans kvalitetsredovisning är utformad efter den mall som lagts fast av barnoch utbildningsförvaltningen och innehåller beskrivningar av verksamheten samt de målområden som finns i den kommunala skolplanen. Varje år mäts dessa områden och mätningarna genererar i s.k. styrtal. Mätresultaten tillsammans med skolans egna utvärderingar skall ligga till grund för kvalitetsredovisningen. Inspektionen visar att det på skolan finns planering, uppföljning och utvärdering av verksamheterna som leder till utveckling. Skolans kvalitetsredovisning innehåller också en redovisning av vissa åtgärder kopplade till måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömer dock att den aktuella redovisningen av måluppfyllelse i form av styrtal är otydlig eftersom det inte finns någon förklaring vad styrtalen står för eller mäter. Det saknas också en djupare analys och värdering av skolans resultat i förhållande till målen i nationella och lokala styrdokument. Inspektörernas bedömer därför att kvalitetsredovisningen bör förbättras (se även kommunrapporten). Rättssäkerhetsfrågor Flertalet av skolans elever fortsätter sin utbildning i årskurs 7 vid Källbrinksskolan eller Kvarnbergskolan. Skolorna har dock inte fört gemensamma diskussioner om fördelning av timmar mellan ämnen och årskurser. Detta kan innebära att berörda skolor inte säkerställer att eleverna erbjuds minst den garanterade undervisningstiden, något som inspektörerna bedömer måste åtgärdas. Enligt rektorn har berörda skolor för avsikt att åtgärda detta. Inspektionen visar vidare att protokoll inte förts vid några elevvårdskonferenser, vilket är ett krav enligt grundskoleförordningen. Inspektionen visar att rektorn inte i tillräcklig utsträckning återrapporterar delegationsbeslut. Vid inspektionen framgår att det råder oklarhet avseende vem som beslutar om elevs placering i särskild undervisningsgrupp som är kommunövergripande, vilket måste åtgärdas (se kommunrapporten). Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet med styrning, ledning och kvalitetsarbetet i vissa avseenden är bra då skolan och dess ledning arbetar med skolutveckling. Arbetet med kvalitetsredovisningen bör dock utvecklas och förbättras, så att den innehåller tydligare bedömningar av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts samt en redovisning av vilka åtgärder skolan avser vidta i de fall målen inte nåtts. Det systematiska arbetet med att utvärdera och följa upp verksamheten bör även förbättras genom en systematisk dokumentation av elevernas kunskapsutveckling, vilket framgår av avsnittet kunskaper. 11

Snättringeskolan SKOLVERKET Inspektörerna bedömer att kommunen bör se över grundskolornas tillämpning av timplanen. Vidare skall protokoll föras vid elevvårdskonferenser. Beslut som rektor fattar på delegation bör återrapporteras till den nämnd eller styrelse som utfärdat delegationen. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till verksamhet/utbildning Skolans elever erbjuds tyska, spanska, franska samt förstärkt engelska och svenska som språkval. I den nationella timplanen för grundskolan anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen skall, enligt grundskoleförordningen, syfta till att fördjupa och bredda kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna skall erbjudas ett allsidigt urval av skolans ämnen. Enligt rektorn och lärarna erbjuds elevens val inom ramen för teman. Informationen brister dock i detta avseende eftersom eleverna inte uppfattar att det finns elevens val och det finns inte uttalat på skolan att det erbjuds. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla elevens val i enlighet med författningskraven och att skolan behöver bli tydligare med informationen till elever och föräldrar i detta avseende. Ämnena teknik samt hem- och konsumentkunskap anges inte i skolans timplan. Enligt rektorn och lärarna ges undervisning i teknik inom ramen för naturorienterande ämnena, men inspektörerna bedömer att skolan bör se över omfattningen för att eleverna skall ges förutsättningar att uppnå kursplanens mål för ämnet i årskurs 5. När det gäller undervisningen i hem- och konsumentkunskap kan inspektörerna konstatera att ämnet inte erbjuds och således ges eleverna inte möjlighet att uppnå kursplanernas mål för ämnet i årskurs 5, vilket måste åtgärdas. Inspektionen visar att svenska som andraspråk erbjuds berörda elever, men att det främst ges som stöd i svenska och inte som undervisning i ämnet i enlighet med grundskoleförordningen. Inspektörerna bedömer att skolan måste se över detta i enlighet med författningarnas krav samt vill även framhålla vikten av att såväl elever som föräldrar informeras om ämnet och målen i kursplanen. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Snättringeskolan Inspektionen visar vidare att studiehandledning på modersmålet är okänt för många på skolan, vilket skolan måste se över för att tillgodose att de elever som behöver studiehandledning får möjlighet att erhålla detta. Skolan har två åldersblandade grupper i vilka undervisningen bedrivs på engelska utom i ämnet svenska. I en av förskoleklasserna finns engelskspråkiga barn och verksamheten bedrivs till viss del på engelska. Elevintaget sker från Huddinge kommun och närliggande kommuner. Elevernas kunskaper i engelska bedöms i samband med en intervju. För det fall eleven inte kan erbjudas plats i någon av de engelskspråkiga grupperna, på grund av utfallet av intervjun eller om antalet platser är färre än antalet sökande, får de elever som hör till skolans upptagningsområde börja i en annan klass på skolan. Övriga elever kan inte erbjudas plats på skolan. Enligt grundskoleförordningen får en kommun anordna huvuddelen av undervisningen på engelska för barn som vistas i Sverige under en begränsad tid och som har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i undervisningen. Inspektionen visar dock att eleverna inte uppfyller kravet på en vistelse i Sverige under en begränsad tid. Vidare finns det inte någon möjlighet att bedriva verksamheten på engelska för barn i förskoleklass. Inspektörerna bedömer att skolan inte lever upp till författningarnas krav, vilket måste åtgärdas. Enligt rektorn anpassas skolan så att funktionshindrade elever får likvärdig tillgång till utbildning och omsorg. Inspektionen visar att avgifter tas ut inom utbildningen, exempelvis genom bidrag till matsäck, friluftsdagar och skolresor. Föräldraföreningen ansvarar för klasskassan och tar in en frivillig avgift per familj och år samt samlar in pengar vid den årliga s.k. Snättringedagen på skolan då försäljning av diverse saker sker. Klassen har möjlighet att äska medel från klasskassan. I samband med friluftsdagar genomförs bland annat skidresor, då eleverna betalar för liftkort samt eventuell utrustning som hyrs. Även andra aktiviteter som kostar pengar förekommer också, men kostnadsfria alternativ erbjuds alltid. Från årskurs 4, men främst i årskurs 6, görs klassresor som kostar pengar och där vissa undervisningsinslag i naturorienterade ämnen kan förekomma. Friluftsdagar och resor bekostas med medel från klasskassan. Skolan har vid något tillfälle gått in med pengar för en elev. Se vidare i kommunrapporten. Information om utbildning Skolan informerar hemmen om verksamheten på olika sätt, exempelvis genom veckobrev, elevernas skoldagböcker, utvecklingssamtal och skolans hemsida. De intervjuade föräldrarna är nöjda med skolans information, men efterfrågar dock tydligare information i god tid, dels inför val och placering i årskurs 1 när det gäller åldersblandade eller åldershomogena klasser, dels avseende syftet med förändring av organisationen till enbart åldershomogena klasser i årskurs 4. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna i alla delar inte har tillgång till den utbildning som föreskrivs i författningarna på skolans område. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap och svenska som andraspråk samt antagningen till den engelskspråkiga undervisningen uppfyller inte författningarnas krav, vilket måste åtgärdas. Beträffande avgifter se vidare i kommunrapporten. Inspektörerna bedömer vidare att skolan bör se över och tydliggöra 13

Snättringeskolan SKOLVERKET hur undervisningen i elevens val och teknik utgår från grundskoleförordningen och kursplanernas krav. Kunskapen om rätten till studiehandledning på modersmålet bör också förbättras. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser, läromedel, pedagogiska materiel och utrustning Enligt skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning som de i huvudsak skall bedriva. Flertalet lärare har en sådan utbildning och andelen kommer att öka då två lärare inom en snar framtid har genomgått en kompletterande utbildning för lärarexamen, SÄL. Skolans kompetensutvecklingsplan utgår från verksamhetens behov och kan rikta sig till all personal eller enskilda lärare. Personalen är nöjd med den kompetensutveckling som de får. Inspektionen visar att läromedelstillgången generellt sett är god. På skolan finns en datorsal med åtta datorer och i nästan varje klassrum finns två datorer. Eleverna använder datorerna i undervisningen, bl.a. för att skriva rent arbeten, söka information på Internet samt för olika läroprogram. Det finns en IT-ansvarig lärare och eleverna ges utbildning i datakunskap. Skolan har ett eget litet bibliotek och använder sig i övrigt av biblioteket i Huddinge. Rektorn fördelar skolans erhållna elevbidrag och omfördelningar av resurserna kan vid behov göras under budgetåret. Enligt rektorn påverkas inte resursfördelningen av skolans kvalitetsredovisning. Lokaler Skolans lokaler är enligt inspektörerna ljusa, fräscha och till stor del flexibla och trivsamma för lärandet. Elevernas arbeten pryder skolans väggar och sätter en personlig prägel på skolan, exempelvis genom grupparbeten i slöjd. Rektor, lärare och föräldrar anser att trångboddhet råder, med bland annat brist på grupprum och arbetsrum för lärarna, vilket inspektörerna även noterat. Inspektörerna bedömer dock att lokalerna kan anses svara mot de pedagogiska kraven i utbildningen. Eleverna anser dock att skolans toaletter är ofräscha och på grund av detta finns det elever som trots behov avstår från att besöka dem. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör se över detta. Sammanfattningsvis är inspektörernas bedömning att skolans resurser beträffande personalens kompetens är god. Även övriga resurser bedöms som goda. Toaletterna bör dock ses över. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Snättringeskolan Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Snättringeskolan i många avseenden är av god kvalitet. Till exempel arbetar skolan aktivt för att förebygga och motverka kränkande behandling samt bedriver ett gott hälsofrämjande arbete. Det bedrivs även ett ambitiöst arbete för utveckling av den pedagogiska verksamheten. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan behöver utveckla formerna för elevernas delaktighet så att deras inflytande över undervisningens utformning och innehåll ökar. - Skolan behöver se över alla elevers rätt till en trygg miljö. - Elevernas och föräldrarnas kunskaper om målen för utbildningen bör förbättras. - Skolan bör utveckla system för uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i samtliga ämnen. - Handlingsprogram mot alla former av kränkande behandling bör utarbetas och omfatta perspektivet vuxen elev samt göras känt för elever och föräldrar. - Samverkan mellan förskoleklass och skola behöver utvecklas för en kontinuitet i elevernas lärande. - Utrymme bör skapas för gemensamma diskussioner i syfte att säkerställa en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper. - Utvecklingssamtalen behöver förbättras så att de omfattar alla ämnen. - Skolan bör analysera om stöd ges i tillräcklig omfattning i alla ämnen. - Skolan bör se över grundskolornas tillämpning av timplanen. - Skolans kvalitetsredovisning bör förbättras så att den tillfullo uppfyller de krav som förordningen ställer och därmed utgör ett redskap för att öka måluppfyllelsen. - Skolan bör se över sina rutiner för återrapportering av delegationsbeslut. - Undervisningen i elevens val behöver utvecklas så att eleverna ges ett allsidigt urval av ämnen som kan fördjupas och breddas samt utgår från kursplanerna samt tydliggöras för elever och föräldrar. - Skolan behöver se över och tydliggöra hur undervisningen i teknik utgår från grundskoleförordningen och kursplanernas krav. - Kunskapen om studiehandledning på modersmålet behöver förbättras. - Det finns behov av att se över toaletterna. 15

Snättringeskolan SKOLVERKET Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte i de ämnen där det behövs (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Protokoll saknas från elevvårdskonferens (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Genomförandet av undervisningen i hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen och bilaga 3 skollagen). - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte för samtliga elever som är berättigade till detta (2 kap. 15 grundskoleförordningen). - Kommunen anordnar engelskspråkig undervisning i strid med bestämmelserna (2 kap. 8 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Mariette Dennholt Gunnel Eriksson 16

Solfagra rektorsområde Utbildningsinspektion i Solfagraskolan och Stensängsskolan, förskoleklass och grundskola 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Solfagra rektorsområde SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Solfagraskolan Antal barn/elever Förskoleklass 42 Grundskola 401 Särskola 21 Stensängsskolan Antal barn/elever Förskoleklass 25 Grundskola 132 Utbildningen inom Solfagra rektorsområde omfattar förskoleklass, årskurs 1 6, samt integrerad fritidshemsverksamhet vid Solfagraskolan och Stensängsskolan. Vid Solfagraskolan finns även tre åldersintegrerade grupper med elever som är inskrivna i särskolan. Inspektionen omfattar förskoleklassen och grundskolan. Skolorna leds av en rektor och på respektive skola finns en biträdande rektor, som tillsammans utgör rektorsområdets ledningsgrupp. Elever och pedagogisk personal arbetar i olika arbetslag. Skolorna har gemensamma arbets- och handlingsplaner, värdegrundsdokument samt gemensam fortbildning för personal. Verksamheten vid Solfagraskolan inryms i fyra byggnader, benämnda A-, B- C- respektive D-huset. C-huset inrymmer slöjdsalar, idrottshall och matsal. Skolans huvudbyggnad är från 1971 och har därefter byggts om och till i omgångar. Skolan har en åldersblandad klass, årskurs 2 3. Stensängsskolan byggdes år 1944 och har byggts till och renoverats under senare år. På skolan finns en åldersblandad klass, årskurs 3 4. Skolan hade vid inspektionsbesöket elever till och med årskurs 5, men kommer fr.o.m. hösten 2005 att omfatta även årskurs 6. Eleverna har undervisning i slöjd i Solfagraskolans lokaler. Undervisningen i musik för årskurs 4 5 bedrivs i Solfagraskolan. Flertalet elever bor i skolornas närområden och ett fåtal har skolskjuts. Flertalet av eleverna fortsätter sin utbildning i årskurs 7 vid Kvarnbergskolan. Genomförandet av inspektionen i Solfagraskolan och Stensängsskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Solfagra rektorsområde har bestått av undervisningsråden Mariette Dennholt, Gunnel Eriksson och Stig Westlund. Besök i Solfagraskolan genomfördes den 27-28 oktober 2004 och den 29 oktober 2004 genomfördes besök i Stensängsskolan. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings- 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Solfagra rektorsområde inspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Solfagraskolan och Stensängsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Solfagra rektorsområde genomfördes formella intervjuer med rektorn, biträdande rektorerna, elevvårdsteamet, elevråden samt ett urval av elever, lärare och föräldrar. Besök i förskoleklass och lektioner i grundskolan gjordes. Under inspektionen fördes även spontana samtal med andra elever och personal än de intervjuade. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Inflytande, delaktighet och ansvarstagande I skolornas gemensamma arbetsplan för 2003/04 anges som ett av de övergripande målen för verksamheten att eleverna skall ha ett aktivt inflytande över planering och genomförande av sitt eget arbete och som jämbördig part vara delaktig i sin egen utvecklingsplan. Kvalitetsredovisningen för 2003/04 som bland annat grundar sig på en kommunal elevenkät och redovisas genom s.k. styrtal, visar att resultatet avseende elevernas inflytande och delaktighet i rektorsområdet ger styrtalet 7,4, där högsta styrtalet är 10. Inspektionen visar att eleverna ges möjlighet att lära sig att arbeta i demokratiska former. Eleverna uttrycker både viljan och vikten av att kunna påverka och göra sin stämma hörd. De uttrycker en medvetenhet kring den demokratiska processen och upplever också att de i viss utsträckning ges möjlighet till inflytande i skolan genom bland annat klassråd och elevråd. Genom råden kan eleverna lämna synpunkter och förslag främst angående skolgårdsfrågor. Eleverna har dock svårt att berätta om konkreta resultat, men nämner renovering av duschar och omklädningsrum och innebandyturnering på Solfagraskolan samt saker till skolgården på båda skolorna. Skolarbetet diskuteras mycket sällan 3

Solfagra rektorsområde SKOLVERKET i dessa forum. Till skillnad från tidigare läsår har inte alla klassråd enligt eleverna. Inspektörerna bedömer arbetet i de formella råden behöver ses över utifrån alla elevers rätt att lära sig de demokratiska principerna. Elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen varierar på skolorna. I olika grad och omfattning ges de möjlighet att påverka undervisningens utformning, t.ex. genom eget val av arbete utifrån den egna planeringen och inom teman. Inflytandet begränsas dock till vissa lektioner och är beroende av vilken lärare eleverna har. Enligt inspektörerna har yngre elever större inflytande än äldre elever. Många äldre elever, främst på Solfagraskolan, upplever också att det är läraren som bestämmer det mesta och några uttrycker om den egna planeringen att alla egentligen har samma planering eftersom man skriver av lärarens. Inspektörerna bedömer att elevinflytande över det egna lärandet i viss utsträckning finns, men att det bör förbättras och omfatta alla elever på skolorna för en ökad måluppfyllelse (se även område tre). Inspektionen visar att elever i allmänhet tar ansvar för sin utbildning och för skolornas fysiska arbetsmiljö. Detta är en uppfattning som både elever och föräldrar har. Etiska förhållningssätt och trygghet Den samlade bilden från inspektionen av Solfagra rektorsområde att skolorna är trygga och att det råder en god stämning bland elever och personal. Resultatet av den kommunala elevenkäten visar styrtalet 8,1. Enligt samtliga intervjugrupper förekommer mobbning och annan kränkande behandling i mycket liten utsträckning, men om något inträffar vidtar skolorna åtgärder fort. Såväl elever som föräldrar ger uttryck för en stor trivsel och trygg miljö. Det finns dock yngre elever på Solfagraskolan som säger att de inte är helt trygga på grund av bråk och konflikter under raster. Skolorna har genomfört egna trivselenkäter som också visar att det finns elever som ibland är rädda på rasterna eller blir retade. Dessa resultat har analyserats och vissa åtgärder har vidtagits, exempelvis införande av elever som rastkompisar samt separata förmiddagsraster för yngre och äldre elever. Inspektörerna bedömer att skolan bör beakta de synpunkter som eleverna framfört vid inspektionsbesöket för att se över alla elevers trygghet på skolan. Elever visar i allmänhet respekt för varandras uppfattningar, men vid besöken framkom även några exempel på det motsatta. Både från elev- och föräldrahåll vid Solfagraskolan gavs synpunkter på att det emellanåt är pratigt och stökigt i vissa klasser, vilket påverkar arbetsron negativt. Inspektörerna noterade även detta och bedömer att skolan behöver se över alla elevers rätt till en god arbetsmiljö. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolornas resultat avseende arbetet med normer och värden generellt är av god kvalitet. Skolorna utgör en trygg arbetsmiljö för eleverna, men det finns dock anledning att beakta de synpunkter som lämnats vid inspektionsbesöket för att se över alla elevers trygghet och arbetsro på Solfagraskolan. Inspektörerna bedömer vidare att elevernas inflytande på undervisningen och arbetet i klassråd och elevråd bör förbättras för att öka måluppfyllelsen. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Solfagra rektorsområde 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. När det gäller kunskaper anges i läroplanen bland annat att, för att elever och vårdnadshavare skall ges förutsättningar för inflytande och påverkan krävs att skolan delger dem målen för utbildningen. Skolorna har gemensamt genomfört en revidering av sina konkretiseringar av målen i de nationella kursplanerna och har börjat tydliggöra dessa för elever och föräldrar (se även område fyra). Solfagraskolans resultat i de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik för årskurs 5 våren 2004 visar att 93 procent av eleverna uppnådde målen i svenska samt 96 procent i engelska och i matematik. För elever som inte uppnått målen upprättas åtgärdsprogram och särskilt stöd ges. Vid Stensängsskolan har nationella ämnesprov ännu inte genomförts eftersom skolan inte haft elever i årskurs 5 tidigare. Skolorna gör en uppföljning av elevernas läsutveckling i s.k. läsutvecklingsscheman (LUS), som är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsutvecklingen. Inspektörerna bedömer att skolorna har kontroll av elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, matematik och engelska samt att resultaten i de nationella ämnesproven i dessa ämnen är goda vid Solfagraskolan. Inspektörerna finner det dock svårt att bedöma skolornas totala resultat då en samlad redovisning över kunskapsresultaten i övriga ämnen saknas. Kunskaperna om dessa resultat innehas av de enskilda lärarna och presenteras för elever och föräldrar vid utvecklingssamtal (se dock område fyra). Eleverna ger uttryck för att de lär sig mycket, att undervisningen är rolig och att elever i allmänhet är motiverade. Utifrån observationer på lektioner, men främst genom intervjuer med elever och lärare bedömer inspektörerna att eleverna får möjlighet att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Solfagraskolans resultat i de nationella ämnesproven våren 2004 är bra. Inspektörerna kan inte uttala sig om resultatet i övriga ämnen då det på skolorna saknas systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling, vilket är något som bör förbättras. 5

Solfagra rektorsområde SKOLVERKET 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) anges att elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Läraren skall bl.a. se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, att inflytandet ökar med stigande ålder och mognad samt tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Skolornas övergripande mål avseende elevernas delaktighet och inflytande för föregående läsår har tidigare nämnts (se område ett). I skolornas lokala arbetsplan för 2004/05 anges att eleverna skall stimuleras att delta i demokratiskt arbete samt ha ett aktivt inflytande över planering och genomförande av sitt eget arbete och som jämbördig part vara delaktig i sin egen utvecklingsplan. Inflytande i formaliserad form skall elever regelbundet få genom klassråd, elevråd, matråd och miljöråd (se även område ett). Varje klass får årligen en Miljöoch trivselpeng som eleverna genom ett demokratiskt tillvägagångssätt skall komma fram till vad den skall användas till. Eleverna tränas även i att ta ansvar för skolans inne- och utemiljö genom olika ansvarsområden i klassrum och i matsalen. För elever i årskurs 4-6 finns också ett joursystem som utgör en del av skolans yrkes- och arbetslivsorientering, vilket bland annat innebär internprao och att ta emot sjukanmälningar från hemmen. När det gäller undervisningens innehåll och uppläggning visar inspektionen att planeringen i stor utsträckning görs av läraren. Elevernas inflytande varierar och begränsas ofta till att få möjlighet att styra över i vilken ordning man vill utföra olika uppgifter inom ramen för den egna planeringen eller eget arbete. Inom teman och i vissa ämnen ges eleverna dock emellanåt möjlighet att välja arbetsmetod och redovisningssätt och inspektörerna fick del av flera goda exempel avseende inflytande och delaktighet i det egna lärandet för de yngre eleverna. Generellt sett minskar dock möjligheten till inflytande med stigande ålder. Äldre elever uppfattar också att läraren i hög grad bestämmer undervisningens innehåll (se även område ett). Inspektörernas sammantagna bedömning är att skolorna bör analysera hur lärare och arbetslag arbetar med elevinflytande så att elevernas reella inflytande förbättras och omsätts i praktiken. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Solfagra rektorsområde För skolorna finns en gemensam folder Förväntningar och regler som årligen skickas hem och gås igenom på skolorna tillsammans med eleverna vid läsårsstart. Klasserna har även utformat egna regler tillsammans. Arbetet mot kränkande behandling Skolorna bedriver ett aktivt och medvetet arbete med värdegrundsfrågor. I det goda förebyggande arbetet för att motverka kränkningar är eleverna i hög grad delaktiga. Bland annat bedrivs årligen en insamling av kläder i samarbete med Svenska Alliansmissionen och en handikappvecka i samverkan med särskolan i syfte att skapa förståelse hur det är att vara handikappad. Skolorna har också ett utvecklat system med kamratstödjare i varje klass fr.o.m. årskurs 3 och på Solfagraskolan är elever i årskurs 6 rastkompisar i syfte att upptäcka bråk samt uppmärksamma om någon är ensam. Kompetensutvecklingsinsatser har genomförts för all personal i emotionell intelligens, EQ, och varje arbetslag har en pärm med arbetsmaterial som man börjat använda tillsammans med eleverna. Genom föräldraföreningarna anordnades även en föreläsning i EQ för föräldrar. Höstterminen 2004 infördes livskunskap på schemat. På Stensängsskolan diskuteras värdegrundsfrågor inom det pågående temaarbetet Känslor. I det förebyggande arbete för att motverka kränkningar ingår rektorsområdet i ett värdegrundsprojekt för barn mellan 7-10 år som initierats av bland annat BRIS. För rektorsområdet finns det en gemensam arbetsplan mot mobbning, som innehåller en definition av mobbning, en beskrivning av det förebyggande, det upptäckande och åtgärdande arbetet samt anger att uppföljning och utvärdering årligen skall göras. Planen delges hemmen, men är inte känd bland elever. Vid eventuell förekomst av mobbning arbetar skolornas antimobbningsgrupper, SAMS, efter en utarbetad modell, som skolan benämner Friendsmodellen. Berörda föräldrar kontaktas alltid, dock inte i ett första utredningsskede. Stiftelsen Friends håller regelbundet utbildningar på skolan. SAMS träffar regelbundet kamratstödjarna och genomför årligen trivselenkäter med eleverna. Såväl föräldrar som elever anser att skolorna alltid vidtar åtgärder snabbt när något inträffar. Det finns dock många elever som inte vet vilka som ingår i SAMS och några anser att de vuxna bör presentera sig så att elever kan välja om man vill vända sig till en kamratstödjare eller en vuxen på skolan. Inspektörerna bedömer att skolornas plan mot mobbning bör omarbetas då den är begränsad till att omfatta mobbning och saknar vuxen-elevperspektivet samt bör även göras känd för eleverna. Skolhälsovård och elevhälsoarbete Skolhälsovård erbjuds på båda skolorna i enlighet med skollagen. Inspektörerna bedömer vidare att det bedrivs ett bra hälsofrämjande arbete. Skolsköterska arbetar med kost- och motionsfrågor och i samarbete med Huddinge sjukhus genomförs en satsning för att komma till rätta med överviktsproblematik hos elever. Skolorna arbetar även på olika sätt för att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Solfagraskolans elever har dagliga fysiska aktiviteter om minst 20 minuter, t.ex. Röris och promenader. Eleverna i årskurs 3 5 i Stensängsskolan promenerar till lektionerna vid de andra skolorna. Därutöver tillkommer rörelse- och uteaktiviteter samt massage. 7

Solfagra rektorsområde SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorsområdets arbete avseende arbetsmiljö och delaktighet i vissa delar är av god kvalitet. Särskilt framhålls arbetet mot kränkande behandling och skolornas hälsofrämjande insatser. Handlingsplanen mot mobbning bör dock omarbetas till att även omfatta kränkande behandling och perspektivet vuxna-elever samt göras känd för elever. Skolorna bör även förbättra arbetet med elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Som tidigare angetts, under område två, finns i skolorna gemensamt reviderade konkretiseringar av målen i de nationella kursplanerna och som beskriver vad varje elev skall ha uppnått vid olika tidpunkter i sin utbildning. Även för barn i förskoleklassen finns mål att uppnå, vilket enligt rektor och lärare syftar till att barnens utveckling tydligare skall kunna följas. Inspektörerna bedömer det som positivt att man på ett genomarbetat sätt har verktyg för att följa elevernas utveckling, men till den del det handlar om barnens utveckling i förskoleklassen handlar det om att ange en långsiktig strävan. Förskoleklassen är en del av skolan och det första steget för att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Målen avser vad verksamheten skall sträva mot och vad barn och unga skall ha uppnått. Det är viktigt att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får genomslag i förskoleklassen och att året i förskoleklassen skiljer sig från åren i grundskolan. Förskoleklassen skall vara ett möte mellan och en integrering av de olika kulturerna i förskolan och skolan. Inspektionen visar att skolorna kommit en bit på väg i arbetet med att tydliggöra och medvetandegöra målen för utbildningen för eleverna. Många elever och flertalet intervjuade föräldrar har kännedom om målen i många ämnen. Äldre elever berättar bland annat om veckans mål och mål i flera olika ämnen som läraren går igenom. Måldokument i olika ämnen finns också uppsatta på klassrumsväggarna i flera klasser. Flera äldre elever vid Solfagraskolan uttrycker också att det är en skillnad jämfört med tidigare eftersom man nu bättre förstår vad man ska kunna och hur man utvecklas. Inspektörerna bedömer att skolorna påbörjat ett arbete med att tydliggöra målen för utbildningen, men att detta generellt kan utvecklas vidare till att omfatta alla ämnen och samtliga elever i rektorsområdet. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Solfagra rektorsområde Organisering av undervisningen och arbetssätten Vid Solfagraskolan finns två förskoleklasser, som har viss planering tillsammans, och vid Stensängsskolan finns en förskoleklass. I förskoleklasserna arbetar pedagogerna för att stimulera barnens utveckling och lärande. Inspektionen visar att också att samverkan sker mellan förskoleklass och skola, ett gott exempel är den åldersintegrerade s.k. Delfinenstunden för förskoleklassen och årskurs 1 3, som ett av arbetslagen vid Solfagraskolan regelbundet har i syfte att skapa trygghet och samhörighet. Skolornas elever och personal är indelade i arbetslag, tre på Stensängsskolan och sex på Solfagraskolan. Flexibla lösningar förekommer i viss utsträckning inom arbetslagen exempelvis genom att lärare med olika kompetenser vid behov undervisar i varandras klasser. Enligt författningarna skall läroplanens och kursplanernas mål samt de enskilda elevernas behov och förutsättningar ligga till grund för hur skolan utformar undervisningen. Läroplanen anger också att läraren skall svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Vid besökta lektioner på skolorna noterar inspektörerna att en vanlig undervisningsform är arbete i olika arbetsböcker och enskilt arbete med tilldelade uppgifter samt att variationsmöjligheterna synes vara större för de yngre eleverna. Exempel på sådant arbete är undersökande arbete i matematik på Stensängsskolan och tema enligt metoden för storyline 1 på Solfagraskolan. Intervjuerna och dokumentationen talar dock för att eleverna ges möjligheter till en mer varierad undervisning. Vid Stensängsskolan har eleverna exempelvis tematiskt arbete som sträcker sig över hela läsåret och grundas på önskemål från eleverna. Eleverna gör listor över vad de önskar veta mer om, varefter lärarna gör prioriteringar. Inspektörerna bedömer sammantaget att arbetssätt och arbetsformer varierar, men i hög grad beror på enskilda lärare. Av lärarintervjuerna framgår vidare att undervisningen vid Solfagraskolan inte planeras utifrån strävansmålen i läroplanen, utan främst utifrån uppnåendemålen i kursplanerna. Inspektörerna vill därför framhålla vikten av att skolan reflekterar över och jämför de mål som fastställs i läroplanen och i de nationella kursplanerna för att se samband mellan hur de är skrivna och vilken funktion de har. I mål att sträva mot används begrepp som utveckla, fördjupa, tillägna sig, bli förtrogen med för att tydliggöra att detta är utvecklingsmål som inte har någon gräns. I mål att uppnå beskrivs vad eleverna skall kunna och uttrycka, därmed en kunskapsnivå som alla elever skall nå. Sammantaget bör skolorna förbättra undervisningens utformning, arbetssätt och arbetsformer, så att det blir möjligt för eleverna att utveckla de kunskapskvaliteter som beskrivs i nationellt fastställda mål att uppnå och mål att sträva mot. 1 I storyline utgår man från elevernas förkunskaper. Med förkunskaperna som grund skapar elever och lärare en berättelse tillsammans. Man utgår sedan från karaktärerna i berättelsen vilket hjälper eleverna att leva sig in i arbetet. Karaktärerna blir en utgångspunkt för elevernas informationssökning och skapande arbete. Ämnesintegreringen blir naturlig eftersom den sker utifrån berättelsen och dess karaktärer. Att utgå från elevernas förförståelse och låta dem konstruera sina egna förklaringar innan man kontrollerar hur det förhåller sig i verkligheten är viktiga delar i storyline. Storyline är en flexibel metod som går att anpassa till alla former av utbildningar både för barn och för vuxna. 9

Solfagra rektorsområde SKOLVERKET Individanpassning - individuell studieplanering och stöd Skolorna arbetar för att tillgodose alla elevers behov av särskilt stöd. Det finns en gemensam arbetsplan för elevvård som följs och som bland annat innehåller målsättning för elevvårdsarbetet, ansvarsfördelning och arbetsgång. På Solfagraskolan finns två heltidsanställda specialpedagoger och på Stensängsskolan en speciallärare som tjänstgör 80 procent, och som träffar arbetslagen regelbundet. Vid behov lyfter arbetslaget ärenden till skolornas respektive elevvårdsteam som träffas varje vecka. Elevvårdsteamen utgörs av rektorn, biträdande rektorn, skolsköterskan, specialpedagogerna och speciallärarna. Vid dessa möten ingår vid behov även kuratorn, psykologen och talpedagogen från ett av de centrala stödteamen. För att identifiera elevers stödbehov utför specialpedagogerna eller specialläraren observationer, tester och kartläggningar av elevers i läs- och matematikutveckling samt för att identifiera eventuella inlärningssvårigheter. Vid skolorna får elever stödundervisning företrädesvis inom klassens ram och främst i ämnena svenska, engelska och matematik samt i viss utsträckning i idrott och hälsa. Specialläraren eller specialpedagogerna arbetar med elever i behov av särskilda stödinsatser enskilt eller i grupp i svenska och matematik. Vid behov kan lärarna få handledning i arbetet med stöd. I Solfagraskolan ges undervisning för äldre elever i nivågrupperingar i matematik och naturorienterande ämnen i syfte att möta elevernas behov. Eleverna har möjlighet att byta grupp. Inspektionen visar att skolorna har fungerande rutiner för att identifiera och utreda elever som är i behov av särskilt stöd i svenska, engelska och matematik eller har svårigheter av social karaktär. Skolledningen och personalen fäster också stor vikt vid att tillgodose elevers behov av särskilt stöd. Klasslärare eller speciallärare har ansvar för att elevernas behov kartläggs och upprättar, tillsammans med elev och vårdnadshavare, åtgärdsprogram i de fall eleven behöver särskilt stöd. Åtgärdsprogrammen följs upp och utvärderas. Under personalintervjuerna uppges dock att det finns elever som inte får tillräckligt stöd och det råder också en osäkerhet om särskilt stöd ges i andra ämnen. En brist som också anges av lärarna vid Stensängsskolan är specialpedagogiskt stöd på skolan. Inspektörernas bedömning är att skolorna behöver analysera och vidta de åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att säkerställa berörda elevers behov av särskilt stöd. Utvärdering av lärandet, bedömning och utvecklingssamtal Inspektionen visar att lärarna använder olika metoder för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Eleverna ges olika möjligheter att visa sitt lärande, bland annat genom muntliga och skriftliga redovisningar och diskussioner, skriftliga läxförhör eller prov. Kunskapsutveckling i svenska och matematik följs också genom LUS, läsförståelsetest, matematiktest och diagnoser. Eleverna finns till viss del med i utvärdering av undervisningen, bland annat i veckoplaneringar och teman. I några klasser har eleverna loggböcker eller dagböcker där veckans planering skrivs in och utvärdering av veckans arbete görs. Inspektörerna kan konstatera att det främst är fråga om hur arbetet har gått, mer än vad eleverna har lärt sig. Skolorna har påbörjat ett arbete med portfolio 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Solfagra rektorsområde och portfoliometodik utifrån målen för utbildningen. Detta har dock ännu inte fått genomslag i praktiken. I anslutning till arbetet med att konkretisera de nationella kursplanerna och portfolioarbetet har skolorna gemensamt diskuterat bedömningar av elevernas kunskaper, främst inom ämnena svenska och matematik. I övrigt sker detta vid behov inom arbetslaget där all ämneskompetensens finns och genom spontana initiativ lärare emellan. Vid inspektionsbesöken framkom dock synpunkter från lärare beträffande svårigheten att bedöma elevers kunskapsutveckling inom ett ämne som man saknar utbildning i. Inspektörernas bedömning är att skolorna behöver vidta åtgärder för säkerställande av likvärdiga bedömningar. På skolorna genomförs utvecklingssamtal en gång per termin och såväl elever som föräldrar är nöjda med samtalen. Information ges om på vilket sätt eleverna uppnår målen, både kunskapsmässigt och socialt. Samtalen förbereds genom att frågor skickas hem och i några av klasserna på Solfagraskolan håller eleverna själva i stora delar av samtalet. Inspektionen visar dock att utvecklingssamtalen i hög grad fokuseras på vissa ämnen och den sociala utvecklingen. Hem- och konsumentkunskap, teknik och slöjd är exempel på ämnen som inte tas upp vid samtalen. Inspektörerna bedömer därför att skolorna behöver förbättra innehållet i utvecklingssamtalen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolornas pedagogiska arbete övergripande är av godtagbar kvalitet. Skolornas arbete med att tydliggöra målen för utbildningen behöver ytterligare förbättras och elevernas göras mer delaktiga i utvärderingen av lärandet. Skolorna bör vidare vidta åtgärder för att säkerställa likvärdiga bedömningar samt förbättra undervisningens utformning, valet av arbetssätt och arbetsformer, och i större utsträckning utgå från de nationella målen. Innehållet i utvecklingssamtalen bör också utgå från en gemensam strategi på skolorna. Skolorna bör vidare analysera och i ökad utsträckning tillgodose elevers stödbehov i alla ämnen. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation Kommunfullmäktige i Huddinge kommun har fastställt sex utvecklingsområden, perspektiv, för samtliga nämnder Inom dessa har kommunstyrelsen gjort prioriteringar, som gäller för förskole- och grundskolenämnden. I nämndens skolplan som benämns verksamhetsplan för innevarande år har nämndens mål samlats i fyra områden: Nöjda invånare barn och elever, Effektiva processer, 11

Solfagra rektorsområde SKOLVERKET Sund ekonomi och Attraktiv arbetsgivare. För vart och ett av dessa områden finns ett antal mål fastslagna av nämnden. För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det, enligt författningarna, finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Rektorsområdets gemensamma arbetsplan har utarbetats under medverkan av personalen och innehåller åtaganden gentemot nämndens mål samt beskriver hur skolorna avser att arbeta för att uppnå målen. I slutet av läsåret utvärderar arbetslagen uppnådda resultat (se vidare kvalitetssäkring och förbättringsarbete). Vid lärarintervjuer på Solfagraskolan framkommer dock att arbetsplanen inte fullt ut är ett levande dokument och någon föräldra- eller elevrepresentation vid framtagandet har inte heller förekommit, vilket bör förbättras. Rektors ansvar, befogenheter och funktion I ledningen för rektorsområdet finns en rektor. Rektorsområdet har en ledningsgrupp som består av rektorn samt en biträdande rektor på respektive skola och biträdande rektorn för särskolan. Vid inspektionsbesöket var tjänsten som biträdande rektor för årskurserna 4-6 på Solfagraskolan vakant. De biträdande rektorerna har bland annat ansvar för det löpande arbetsmiljöarbetet och pedagogiska arbetet på skolorna. För respektive arbetslag på skolorna finns arbetslagssamordnare utsedda, och som utgör en länk mellan skolans ledning och arbetslaget. På skolorna hålls regelbundna arbetsplatsträffar, lärarkonferenser, ämneskonferenser och fritidshemsmöten. Rektorn framhåller vid intervjun vikten av att alla i personalen är delaktiga i den pedagogiska utvecklingen och gemensamma skolutvecklingskonferenser hålls regelbundet i syfte att skapa en samsyn i rektorsområdet. Det framkommer dock synpunkter från lärarhåll på Solfagraskolan om att de olika husen tenderar att arbeta var för sig och att det därför finns behov av ett större utbyte arbetslagen emellan. Rektorn träffar regelbundet rektorsgruppen och förvaltningschefen för information och diskussioner, varvid även pedagogiska diskussioner sker. Rektor anser att kommunens styrning och ledning är tydlig och att kontakterna med förvaltningschefen fungerar på ett bra sätt. Rektorn uppger sig vara förtrogen med verksamheten i skolorna och utövar ett pedagogiskt ledarskap genom att ta upp diskussioner på konferenser och studiedagar samt är i viss utsträckning ute i verksamheten. Rektorn besöker Stensängsskolan en gång per vecka. Såväl elever som föräldrar vet vem som är rektor. Lärarna ger uttryck för en delaktighet och frihet i det pedagogiska utvecklingsarbetet genom att de i stor utsträckning tillåts styra mycket själva. Vid intervjuerna framkommer olika uppfattningar mellan skolorna om såväl rektors förtrogenhet som det pedagogiska ledarskapet. På Stensängsskolan uttalar sig lärarna positivt och anser att rektor drar upp riktlinjerna för den pedagogiska utvecklingen, att de har stöd från rektorn och uppfattar henne väl förtrogen med verksamheten. På Solfagraskolan önskar lärarna att rektor skall vara mer ute i verksamheten och de efterfrågar även en tydligare färdriktning i det pedagogis- 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Solfagra rektorsområde ka utvecklingsarbetet så att frågor inte blir hängande i luften och drar ut på tiden, varvid portfolioarbetet anges som exempel. Inspektörerna bedömer att rektorn kan anses förtrogen med verksamheten. Det pedagogiska ledarskapet bör dock stärkas och rektors och lärares ansvar för det pedagogiska arbetet kan tydliggöras och synliggöras. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Enligt rektorn och lärarna utvärderar skolorna verksamheten löpande och arbetslagen genomför utvärderingar varje läsår utifrån arbetsplanen, som rektorn sammanställer. Utvärderingarna och mätresultatet av elevenkäterna påverkar till viss del kommande planering av verksamheten och arbetsplanen. Det framkommer dock vissa synpunkter från lärare om att det främst är fråga om utvärdering av aktiviteter och inte alltid gentemot arbetsplanen. Den gemensamma kvalitetsredovisningen för skolorna för verksamhetsåret 2003/04 följer den mall som tillämpas i Huddinge kommun, och skolornas resultat presenteras i form av styrtal för de olika områden som den politiska nämnden fastställt. Rektorn uppger att rektorsgruppen har lämnat kritiska synpunkter på kvalitetsredovisningen som uppfattas som stelbent. Skolornas ledningsgrupp har arbetat fram utifrån utfallet av elevenkäterna och skolornas utvärderingar. Resultaten analysers och slutligen lämnas förslag till åtgärder för utveckling för läsåret 2004/05. Kvalitetsredovisningen har tagits upp på arbetsplatsträffar och i samverkansgruppen enligt rektorn, men flertalet lärare har inte full kännedom om innehållet. Intervjuade föräldrar saknar kännedom om kvalitetsredovisningen och elevenkäterna. Enligt rektorn kommer vissa förändringar att vidtas när det gäller skolornas utvärderingar så att arbetslagen gör lika för att kvalitetsredovisningen skall kunna användas som det verktyg det är tänkt. Inspektörernas bedömning är det finns brister i kvalitetssäkringen och förbättringsarbetet. Av kapitlet Kunskaper framgår att skolorna saknar en systematisk dokumentation av elevernas kunskapsutveckling. Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas i kvalitetsredovisningen är otydliga i och med att målen formuleras med ett enda ord som hälsa och trygghet. Till viss del är kopplingen mellan resultat och de åtgärder som redovisas för att förbättra måluppfyllelsen svag. Inspektörerna bedömer att det systematiska arbetet med att utvärdera och följa upp verksamheten bör förbättras. Inspektörerna vill framhålla vikten av att skapa tydliga processer så att utvärderingar, kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningen fungerar som funktionella redskap för verksamhetsutveckling samt att både lärare, elever och föräldrar är delaktiga. Rättssäkerhetsfrågor Flertalet eleverna fortsätter sin utbildning i årskurs 7 vid Kvarnbergskolan. Skolorna har fört diskussioner om fördelning av timmar mellan ämnen och årskurser för att säkerställa att eleverna erbjuds minst den garanterade undervisningstiden. Inspektionen visar att rektorn inte återrapporterar samtliga delegationsbeslut vidare till ansvarig politisk nämnd, vilket bör förbättras. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning, ledning och kvalitetsarbete i Solfagra rektorsområde sammantaget är godtagbar, men behöver 13

Solfagra rektorsområde SKOLVERKET förbättras. Det finns behov av att stärka det pedagogiska ledarskapet samt tydliggöra rektors och lärares ansvar för det pedagogiska arbetet. Arbetet med utarbetande av arbetsplanen skall göras under medverkan av företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Det systematiska kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen bör utvecklas och förbättras. Kvalitetsredovisningen bör innehålla tydligare bedömningar av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts samt en redovisning av vilka åtgärder skolan avser vidta i de fall målen inte nåtts. Återkoppling till personal, elever och föräldrar bör också ske. Beslut som rektor fattar på delegation skall återrapporteras till den nämnd eller styrelse som utfärdat delegationen. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till verksamhet/utbildning Eleverna erbjuds tyska, spanska, franska samt förstärkt engelska som språkval. Undervisning i förstärkt svenska som språkval erbjuds dock inte och skolorna informerar inte heller eleverna och deras vårdnadshavare om denna möjlighet, vilket måste åtgärdas för att författningarnas krav skall uppfyllas. I den nationella timplanen för grundskolan anges ett visst antal timmar för elevens val. Enligt grundskoleförordningen skall undervisningen syfta till att bredda och fördjupa kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna skall erbjudas ett allsidigt urval av skolans ämnen. Elevens val finns på Solfagraskolan. På Stensängsskolan erbjuds elevens val, enligt skolledningen och lärarna, inom ramen för temaarbeten som grundas på önskemål från eleverna och utgår från ämnen i kursplanerna (se även under område fyra). Eleverna uppfattar dock inte att det finns elevens val och det finns inte uttalat på skolan att det erbjuds. Inspektörernas bedömning är att Stensängsskolan behöver bli tydligare med informationen till elever och föräldrar i detta avseende. Inspektörerna vill även framhålla vikten av att skolorna ser över kopplingen till ämne och mål i kursplanen. Enligt rektorn och lärarna ges undervisning i teknik inom ramen för naturorienterande ämnena och ämnet har konkretiserade mål att uppnå i bearbetningarna av kursplanerna. För elever och föräldrar är detta ett ämne som är relativt okänt. Inspektörernas bedömning är att skolorna bör se över omfattningen för att eleverna skall ges förutsättningar att uppnå kursplanens mål för ämnet i årskurs 5. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Solfagra rektorsområde Inspektörerna konstaterar dock att när det gäller undervisningen i hem- och konsumentkunskap erbjuds inte ämnet i praktiken och således ges eleverna inte förutsättningar att uppnå kursplanernas mål för ämnet i årskurs 5, vilket måste åtgärdas. Undervisning i svenska som andraspråk erbjuds berörda elever, men enligt rektorn ges dock detta i praktiken i form av stödundervisning i svenska, vilket inte är förenligt med författningarnas krav. Svenska som andraspråk är ett ämne, för vilket det finns en egen kursplan och det är viktigt att elever, föräldrar och personal känner till vilket ämne som eleven får undervisning i. Enligt grundskoleförordningen skall en elev ha studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det, men något sådant stöd förekommer inte på skolorna. Enligt skolledningen kan anpassningar göras så att funktionshindrade elever får likvärdig tillgång till utbildning och omsorg. Inspektionen visar att avgifter tas ut inom utbildningen vid Solfagraskolan, exempelvis för simundervisningen inom elevens val och studiebesök. Se vidare kommunrapporten. Information om utbildning Hemmen informeras om verksamheten på olika sätt, bland annat genom olika informationsblad, hemsidor, veckobrev, föräldramöten och utvecklingssamtal. Föräldrar är nöjda och trygga med den information som de får om det egna barnet och om skolverksamheten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna inte i alla delar har tillgång till den utbildning som föreskrivs i författningarna på skolans område. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap, svenska som andraspråk och erbjudande av förstärkt svenska som språkval och studiehandledning på modersmålet genomförs inte i enlighet med författningarna, vilket måste åtgärdas. Vidare behöver rektorn undersöka om teknikundervisning ges i tillräcklig omfattning till alla elever så att eleverna ges möjlighet att uppnå kursplanens mål för ämnet i årskurs 5. Stensängsskolan bör även tydliggöra elevens val för elever och föräldrar. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser, läromedel, pedagogiska materiel och utrustning Tillgången på utbildad personal är god vid de båda skolorna. Ett fåtal lärare i rektorsområdet saknar utbildning avsedd för den undervisning som de i huvudsak bedriver, men skolorna arbetar aktivt med rekrytering. Stensängsskolan har 15

Solfagra rektorsområde SKOLVERKET haft en stor personalomsättning, men rekryteringsmöjligheterna har varit goda och skolan har numera en stabil personalgrupp. Rektorsområdet har erhållit medel från Europeiska Socialfondens program Växtkraft Mål 3 för inventering av vilka kompetensutvecklingsinsatser som behövs. Vissa av insatserna har genomförts och personalen är i stor utsträckning nöjd med den kompetensutveckling som skett, exempelvis arbetslagsutbildning, EQ och portfolio. Personalen har efterfrågat individuella kompetensutvecklingsplaner, som dock skall utarbetas. Intervjuade elever och föräldrar är över lag nöjda med lärarna och föräldrarna uttrycker en tillit till skolledningen och lärarna. Intervjuade lärare anser att utbudet av läromedel i viss utsträckning är begränsat, gammalt och lagat, vilket även inspektörerna kan konstatera. Vid Stensängsskolan saknas referensmaterial i naturorienterande ämnen. Tillgången på läromedel och annat pedagogiskt material behöver ses över, men får dock sammantaget anses anpassade till de krav en tidsenlig utbildning kräver. I skolorna finns det datorer som kan användas för att skriva rent arbeten samt söka information på Internet. Eleverna och lärarna efterfrågar dock fler datorer för att fler elever skall få tillgång till dator och minska väntetider för eleverna. Inspektionen visar att alla skrivare inte fungerar tillfredsställande, vilket orsakar spring mellan klassrummen och att elever förlorar arbetstid. Skolorna har egna mindre bibliotek och använder sig i övrigt av Huddinge biblioteket. Rektorn fördelar skolornas elevbidrag och omfördelningar av resurser kan utifrån elevernas behov göras under budgetåret. Enligt rektorn påverkas inte resursfördelningen av skolornas kvalitetsredovisningar. Lokaler Stensängsskolans lokaler är ganska nyligen renoverade och trivsamma för lärandet enligt inspektörerna. Inspektionen visar dock att delar av Solfagraskolans lokaler är slitna och att det är brist på utrymmen, vilket ger små möjligheter att skapa grupper och parallella aktiviteter. Utemiljön, som till stora delar utgörs av asfalterad yta, upplevs som torftig av såväl elever som föräldrar. Särskilt äldre elever uttrycker att det inte finns så mycket att göra på rasterna. Inspektörernas uppfattning är att rektorsområdets lokaler svarar mot de pedagogiska kraven i utbildningen, men att utemiljön och lokalerna vid Solfagraskolan dock bör ses över. Sammanfattningsvis är inspektörernas bedömning att skolornas resurser beträffande personalens kompetens är god. Övriga resurser i rektorsområdet bedöms som godtagbara. Rektorsområdet behöver dock se över tillgången till läromedel och datorutrustning utifrån vad som krävs för en tidsenlig utbildning. Inspektörerna bedömer även att delar av Solfagraskolans lokaler är av äldre standard och saknar utrymmen som ger personalen möjligheter att individualisera undervisningen för eleverna. 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Solfagra rektorsområde Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Solfagra rektorsområde övergripande är av god kvalitet. Skolornas arbete mot kränkande behandling och det hälsofrämjande arbetet är områden som håller god kvalitet. Skolorna har även påbörjat ett arbete med tydliggörande av målen för utbildningen och för ett ökat elevinflytande. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Solfagraskolan bör analysera och vidta nödvändiga åtgärder i syfte att skapa förutsättningar för alla elevers rätt till en trygg miljö och arbetsro. - Elevernas kunskaper om läroplanens och kursplanernas mål bör ytterligare utvecklas. - Skolan bör utveckla system för uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i samtliga ämnen. - Skolorna behöver utveckla formerna för elevernas delaktighet så att deras inflytande över undervisningens utformning och innehåll ökar samt att eleverna görs mer delaktiga i utvärderingen av lärandet. - Rektorsområdets handlingsplan mot mobbning behöver omarbetas. - Skolorna bör förbättra undervisningens utformning, valet av arbetssätt och arbetsformer i enlighet med nationella mål. - Utrymme bör skapas för gemensamma diskussioner för säkerställande av en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper. - Utvecklingssamtalen behöver förbättras till sitt innehåll och omfatta alla ämnen. - Det pedagogiska ledarskapet behöver stärkas samt tydliggöra rektors och lärares ansvar för det pedagogiska arbetet. - Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av företrädare för såväl eleverna som deras vårdnadshavare. - Det systematiska kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen bör utvecklas och förbättras. - Skolan bör se över sina rutiner för återrapportering av delegationsbeslut. - Omfattningen av undervisningen i teknik bör undersökas så att elevernas ges möjlighet att uppnå de nationella målen i kursplanen för ämnet i årskurs 5. - Stensängsskolan behöver tydliggöra elevens val för elever och föräldrar. - Tillgången till läromedel och datorutrustning behöver ses över utifrån vad som krävs för en tidsenlig utbildning. - Solfagraskolans lokaler behöver ses över i syfte att ge möjlighet för lärarna att individualisera undervisningen för eleverna. 17

Solfagra rektorsområde SKOLVERKET Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Genomförandet av undervisningen i hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen och bilaga 3 skollagen). - Undervisning i förstärkt svenska erbjuds inte som språkval (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte för samtliga elever som är berättigade till detta (2 kap. 15 grundskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmålet ges inte de elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Mariette Dennholt Gunnel Eriksson Stig Westlund 18

Tomtbergaskolan Utbildningsinspektion i Tomtbergaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 7 samt fritidshem UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Tomtbergaskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Tomtbergaskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg (Fritidshem) 171 Förskoleklass 37 Grundskola 353 Utbildningen vid Tomtbergaskolan omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1 7 och skolbarnsomsorg i form av fritidshemsverksamhet. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i fem arbetslag. Årskurs 3 har tre klasser, övriga årskurser samt förskoleklasserna är tvåparallelliga. På uppdrag från barn- och utbildningsförvaltningen, och i nära samarbete med Huddingegymnasiet har en ombildning av Tomtbergaskolan till en F-9 skola påbörjats. Samarbetet innebär att elever i årskurs 7 och uppåt läser vissa ämnen på Tomtbergaskolan tre till fyra dagar i veckan, övrig tid undervisas eleverna vid Huddinge gymnasium av gymnasielärare. Skolledningarna hoppas att detta samarbete skall leda till att skolorna tillsammans i framtiden kommer att uppfattas som ett attraktivt F-12 alternativ. Till skolan är också en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp knuten för barn i behov av särskilt stöd. Personalen består av fem lärare och två elevassistenter. Eleverna har också ett fritidshem knutet till verksamheten, här arbetar två förskollärare. Tomtbergaskolans huvudbyggnad uppfördes år 1923. En flygelbyggnad uppfördes 1944 och två paviljonger tillkom på skolans område åren 1958 och 1997. Skolan fick tillgång till en ny idrottshall 1991. Skolan ligger i de centrala delarna av kommunen. Det finns 22 elever som är berättigade till skolskjuts till skolan. De flesta elever bor dock i närområdet. Genomförandet av inspektionen i Tomtbergaskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Tomtbergaskolan har bestått av undervisningsråden Stig Westlund och Mariette Dennholt. Besök i Tomtbergaskolan genomfördes den 28 och 29 september, den 11 oktober samt den 16 december 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Tomtbergaskolan, dels den information som samlats in vid observationer, in- 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Tomtbergaskolan tervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Tomtbergaskolan genomfördes formella intervjuer med ett urval elever, föräldrar och lärare. Dessutom intervjuades representanter för elevrådets styrelse, speciallärare, skolsköterskan, samt skolledningen. Inspektörerna förde även spontana samtal med elever och lärare vid lektionsbesök och under raster. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Grundläggande demokratiska värderingar och ansvarstagande Inspektörerna bedömer att det allmänt råder ett gott klimat bland elever och personal. Inspektörerna fick också under sitt besök uppfattningen att eleverna är öppna och hjälpsamma. Eleverna uppger att klimatet på skolan är sådant att de kan säga vad de tycker och tänker och att deras åsikter, i allra flesta fall, respekteras. Enligt läroplanen skall eleverna genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen, bl.a. genom att välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Inspektionen visar att eleverna vid Tomtbergaskolan vill vara med och påverka sitt dagliga arbete genom att delta i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Eleverna uppger i intervjuerna att de inte erbjuds denna möjlighet och att deras inflytande är mycket beroende av vilken lärare de har. I den mån det förekommer inflytande innebär det vanligtvis att eleverna får välja vissa arbetsuppgifter inom ramen för lärarens planering. Intervjuade elever anser att det är lärarna som bestämmer det mesta. Eleverna ger exempel där de har kunnat påverka i frågor av främst praktisk karaktär som t.ex. utformningen av den yttre skolmiljön. I skolans kvalitetsredovisning för 2003/2004 framgår att skolan är medveten om att resultatet är lite för lågt med tanke på de ambitioner som finns i frågan. Inspektörernas bedömning är att eleverna har inflytande i praktiska frågor men inte i utformningen av undervisningen. 3

Tomtbergaskolan SKOLVERKET Etiska förhållningssätt, trygghet och lust att lära Eleverna respekterar varandra och accepterar varandras olikheter. I elevintervjuerna framkom att eleverna känner sig trygga och att de alltid har någon vuxen att vända sig till. Elever och personal återkom i intervjuerna till att det tidigare förekommit kränkningar, t.ex. utfrysning, men att skolan alltid vidtagit någon form av åtgärd för att reda ut vad som hänt. Både elever och lärare uppger att det har blivit mycket lugnare på skolan och att skolans mobbinggrupp inte har haft några ärenden på länge. Ett sätt att lyfta fram och diskutera uppkomna händelser och konflikter mellan elever, s.k. kompissamtal, används av flertalet klasser vid Tomtbergaskolan. Tomtbergaskolan samarbetar med Huddinge församling genom att eleverna får besöka församlingshemmet och där, under ledning av församlingspersonal, diskutera etik- och moralfrågor. Enligt rektor ger dessa besök goda resultat i hur eleverna respekterar varandra. Personalen vid Tomtbergaskolan uppger i intervjuerna att huvuddelen av eleverna tar ansvar för sitt lärande och för miljön i skolan, samt att de flesta känner lust att lära. Detta framkommer också i samtalen med eleverna att de i allmänhet visar lust att lära även om en del ger uttryck för ett mer begränsat intresse för skolarbetet. Intervjuade lärare och personal vid fritidshemmet anser att eleverna är rättvisa, rättrådiga och att de visar hänsyn mot andra. Barnen vid fritidshemmet uppger att de trivs och tycker det är roligt på fritidshemmet. Detta bekräftas av föräldrarna. I gemensamma samlingar diskuteras respekt och samarbete och om något hänt på rasterna. Barnen uppger att vuxna alltid ingriper om någon bråkar. Inspektörerna bedömer att eleverna på skolan och vid fritidshemmet respekterar varandra och accepterar varandras olikheter och att de har en människosyn som är förenlig med läroplanen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans resultat av arbetet med normer och värden i huvudsak ligger i linje med läroplanens mål. Inspektionen visar dock att arbetet med att successivt öka elevernas ansvar för och inflytande över det egna lärandet bör förbättras och en gemensam strategi för detta bör tas fram. Resultatet av normer och värden på fritidshemmet bedöms som bra. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål att stäva mot Vid Tomtbergaskolan finns det lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna i varierande omfattning. I bild, hem- och konsumentkunskap samt musik 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Tomtbergaskolan saknas bearbetningar. I övriga ämnen finns inte bearbetningar i alla årskurser. Elever och föräldrar har enligt skolledningen fått information om kunskapsmålen, dels via en informationsbroschyr, dels via samtal med elever och vid föräldrainformation på klassmöten. I elevintervjuerna framkom att några av eleverna känner till kunskapsmålen. Några föräldrar känner till dessa mål, andra säger sig inte ha fått någon information. Föräldrarna framhöll att det är beroende av vilken lärare som eleverna har om de ska ha fått information på något klassmöte. Inspektionen visar att elever i några klasser kan arbeta såväl självständigt som i par eller grupp samt lyssna till t.ex. andra elevers redovisningar eller till läraren. Enligt eleverna är dock den vanligaste arbetsformen självständigt arbete med uppgifter som läraren tilldelat dem. Vidare framförde eleverna att valet av arbetssätt i många fall är beroende av vilken lärare det är som undervisar i klassen. Inspektörernas bedömning är att Tomtbergaskolan bör utveckla formerna för elevernas delaktighet i val av arbetssätt. Vidare bedömer inspektörerna att alla elever bör informeras om de lokala målen samt att slutföra arbetet med lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna. Kunskaper relaterade till mål att uppnå i årskurs 5, 9 Skolan sammanställer årligen elevernas resultat i engelska, matematik och svenska från de nationella proven i årskurs 5. Av resultaten våren 2004 framgår att 82 procent av eleverna nådde målen i samtliga tre ämnen. I engelska nådde 93,5 procent av eleverna målen, i matematik 89,1 procent samt i svenska 91,3 procent. Skolledningen har ingen samlad bild över elevernas kunskapsresultat i andra årskurser och i andra ämnen än i engelska, matematik och svenska i årskurs 5. Kunskaperna om resultaten i övriga ämnen finns dokumenterade hos enskilda lärare och ligger till grund för utvecklingssamtalen. Det finns heller ingen redovisning över skillnader mellan flickor och pojkars resultat i de nationella proven, eller i övriga ämnen. Inspektörernas bedömer att Tomtbergaskolan bör utveckla ett övergripande och mer enhetligt system för uppföljning och dokumentation av kunskapsutvecklingen hos eleverna. Vid intervjuerna framkommer att det finns en genomtänkt pedagogisk planering av verksamheten på fritidshemmet med delvis fritt arbete och delvis pedagogisk strukturerad verksamhet. Inspektörerna bedömer att fritidshemmet uppfyller kraven på att vara ett komplement till skolan och ge barnen en meningsfull fritid. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att Tomtbergaskolan bör utveckla formerna för elevernas delaktighet i val av arbetssätt samt att slutföra arbetet med lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna. Inspektörernas bedömer att Tomtbergaskolan bör utveckla ett övergripande och mer enhetligt system för uppföljning och dokumentation av kunskapsutvecklingen hos eleverna. Vidare bedömer inspektörerna att fritidshemmet uppfyller kraven på att vara ett komplement till skolan och ge barnen en meningsfull fritid. 5

Tomtbergaskolan SKOLVERKET 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Enligt skollagen skall eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad. Elevinflytande och elevdemokrati är ett av de mål som förskole- och grundskolenämnden har fastlagt som prioriterat för skolorna i Huddinge kommun. Samverkan i skolmiljön Inspektionen visar att det formella elevinflytandet utövas genom klass- och elevråd. Alla klasser har klassråd, och två representanter i elevrådet från och med årskurs 3. Det varierar mellan de olika klasserna hur representanterna utses. Ordförande och sekreterare utgörs av elever i elevrådet, en biträdande rektor och en lärare är med på sammanträdena för att stötta rådet i sitt arbete. Elevrådet träffas cirka en gång per månad och då diskuteras saker som berör eleverna, oftast konkreta förbättringar av skolmiljön. Diskussioner förs om att utse elevskyddsombud vid ett av elevrådets kommande möten. Som tidigare nämnts visar inspektionen att eleverna vid Tomtbergaskolan vill vara med och påverka sitt dagliga arbete genom att delta i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Eleverna uppger i intervjuerna att de i ringa omfattning erbjuds denna möjlighet. Enligt eleverna är deras inflytande över det egna lärandet mycket beroende av vilken lärare de har. I den mån det förekommer inflytande innebär det vanligtvis att eleverna får välja vissa arbetsuppgifter inom ramen för lärarens planering. Intervjuade elever anser att det är lärarna som bestämmer det mesta. Inspektörerna bedömer att Tomtbergaskolan har fungerande formella former för elevinflytande men att elevernas delaktighet, genomförande och utvärdering av undervisningen bör utvecklas och förbättras. Enligt rektor förs diskussioner om normer och värden i alla klasser bl.a. i form av s.k. kompissamtal. I elevintervjuerna framkommer att eleverna i årskurs 7 diskuterar dessa frågor endast om det har hänt något. I övrigt finns ingen speciell tid avsatt för värdegrundsfrågor enligt vad som framkom i intervjuerna med elever och personal. Föräldrarna är inte heller i någon högre grad involverade i diskussioner om normer och värden. Inspektörerna bedömer att Tomtbergaskolan samverkar med eleverna i arbetet kring normer och värden, men att föräldrarna behöver involveras mer i detta arbete. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Tomtbergaskolan Det finns nedtecknade trivselregler som gäller hela skolan och som årligen skickas till hemmen via en informationsbroschyr. Vid samtal med elever och föräldrar framkom att de inte varit delaktiga i framtagandet av reglerna. I föräldraintervjuerna framkom att det är mycket beroende av vilken lärare eleverna har om reglerna har tagits upp och informerats om vid t.ex. föräldramöten. Inspektörerna bedömer att arbetet med att ta fram och att göra trivselreglerna kända bör utvecklas vid Tomtbergaskolan. På fritidshemmet har barnen olika ansvarsområden, som t.ex. att duka borden i anslutning till mellanmålet. På samlingarna diskuteras kamratskap, respekt mm och barnen har fått vara delaktiga i att ta fram egna regler. Föräldrar med barn på fritidshemmet uppger att personalen medvetet arbetar med att skapa ett positivt klimat i barngrupperna. Inspektörerna bedömer att arbetet med barnens delaktighet i sitt lärande är bra vid fritidshemmet. För samverkan med föräldrarna finns förutom utvecklingssamtal och föräldramöten också den s.k. Tomtbergagruppen. Den består av föräldrarepresentanter från alla klasser/grupper på skolan och möts en gång per månad för löpande information och diskussion om aktuella frågor för Tomtbergaskolan. Inom Tomtbergagruppen finns arbetsgrupper utsedda med uppgift att specialbevaka olika områden. Ett gott exempel på gruppens arbete är hur den fysiska miljön har förbättrats vid skolan. Genom ett samarbete mellan föräldrar, skolan och bostadsbolaget Tomtberga-Huge har skolgården rustats upp. Dessa skolgårdsdagar är mycket uppskattade av alla parter. Inspektörerna bedömer att samverkan mellan hem och skola fungerar bra och vill särskilt framhålla arbetet i den s.k. Tomtbergagruppen. Rektor uppger att skolans ledningsgrupp upplever Tomtbergagruppen som ett viktigt stöd i samarbetet mellan hem och skola. Arbetet mot kränkande behandling Tomtbergaskolan har ett handlingsprogram mot mobbning. Programmet behandlar åtgärder som skall vidtas vid upptäckt av mobbning. Programmet anger bl.a. förebyggande åtgärder som kompissamtal, och att på klass- och elevråd diskutera etiska frågor. Handlingsprogrammet utgår inte från begreppet kränkande behandling utan från den snävare definitionen mobbning. Vidare tar inte programmet upp perspektivet vuxen - elev. Av vad som framkommit under inspektionen fungerar skolans arbete för att upptäcka och motverka kränkande behandling bra I intervjuerna med personal och elever framkom att det inte har förekommit några fall där mobbinggruppen har behövt agera på mycket länge. Inspektörerna noterar också att det alltid är många vuxna ute på rasterna. Varken skolans handlingsprogram eller arbetet mot kränkande behandling är känt i någon större omfattning av föräldrar. Flertalet intervjuade elever känner inte heller till handlingsprogrammet, men de känner till att det finns en mobbinggrupp på skolan. Intervjuade elever uppger också att lärarna tar konfliktsituationer på stort allvar och att de omedelbart vidtar åtgärder. Eleverna uppger att de känner till skolans trivselregler och att dessa tas upp till diskussion när något hänt. Inspektörerna bedömer att handlingsprogrammet mot mobbning bör omarbetas och även innefatta det vidare begreppet kränkande behandling samt vuxen - 7

Tomtbergaskolan SKOLVERKET elevperspektivet. Vidare bör Tomtbergaskolan införa rutinen att elever och föräldrar tydligt informeras om handlingsprogrammet. Skolhälsovård och elevhälsa På Tomtbergaskolan erbjuds skolhälsovård enligt skollagen. I förebyggande syfte genomförs även hälsosamtal. Skolan arbetar aktivt för att främja elevernas hälsa, bl.a. erbjuds de elever som är i behov av specialidrott en lektion per vecka. Elever som behöver röra på sig lite extra erbjuds en extra lektion per vecka utöver idrottslektionerna. Klasserna har också många uteaktiviteter som promenader i Rådsparken, eller springa runt skolan. Inspektörerna bedömer att det hälsofrämjande arbetet vid Tomtbergaskolan är av mycket god kvalitet och att skolhälsovården följer gällande bestämmelser. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Tomtbergaskolan har fungerande formella former för elevinflytande men att elevernas delaktighet, genomförande och utvärdering av undervisningen bör utvecklas och förbättras. Vidare bedömer inspektörerna att Tomtbergaskolan samverkar med eleverna i arbetet kring normer och värden, men att föräldrarna behöver involveras mer i detta arbete. Inspektörerna bedömer också att arbetet med att ta fram och att göra trivselreglerna kända bör utvecklas vid Tomtbergaskolan. Inspektörerna bedömer att arbetet med barnens delaktighet i sitt lärande är bra vid fritidshemmet. Inspektörerna bedömer samverkan mellan hem och skola fungerar bra och vill särskilt framhålla arbetet i den s.k. Tomtbergagruppen. Inspektörerna bedömer att handlingsprogrammet mot mobbning bör omarbetas och även innefatta det vidare begreppet kränkande behandling samt vuxen - elevperspektivet. Vidare bör Tomtbergaskolan införa rutinen att elever och föräldrar tydligt informeras om handlingsprogrammet. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Som tidigare nämnts finns lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna i de flesta ämnen men inte i alla årskurser. De bearbetade mål som finns presenteras i en informationsfolder som skickas till alla hem i början av höstterminen. I elev och föräldraintervjuerna framkom att det finns elever och föräldrar som inte känner till de lokala målen. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Tomtbergaskolan Rektor och intervjuade lärare uppger att man arbetar med att formulera mål i alla ämnen och årskurser upp till och med årskurs 9. I några klassrum kunde inspektörerna se skolans bearbetade mål uppsatta på väggarna och eleverna berättade för inspektörerna att målen ingick som en naturlig del i det dagliga arbetet. Inspektörerna bedömer att Tomtbergaskolan behöver slutföra arbetet med lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna samt att tydligt informera elever och föräldrar om dessa. Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Tomtbergaskolan har strukturer för att ta emot elever såväl inom skolan som för nya elever. Den vanligaste organisationsformen i årskurserna 1-6 är den sammanhållna klassen där klassläraren arbetar i en årskurs och ansvarar för undervisningen i flertalet ämnen. Skolledningen försöker hålla nere klasstorlekarna till 20 22 elever per klass. I framförallt de lägre årskurserna förekommer det också arbete i mindre grupper, vilket bl.a. möjliggörs genom att fritidspedagoger arbetar i skolan. Som tidigare nämnts läser eleverna i årskurs 7 vissa ämnen på Tomtbergaskolan tre till fyra dagar i veckan, övrig tid undervisas eleverna vid Huddingegymnasiet av gymnasielärare. I schemat anger skolans lärare den undervisning som planerats. Rektorn kontrollerar och godkänner att eleverna ges den tid i olika ämnen som framgår av skolans timplan för respektive årskurs. Enligt både rektorn och lärare finns det inom det planerade schemat stor flexibilitet att lägga upp undervisningen. Inspektörerna bedömer att Tomtbergaskolan arbetar enligt en traditionell organisation upp till och med årskurs 6. Arbetet med det gränsöverskridande arbetet mellan Tomtbergaskolan och Huddingegymnasiet vill inspektörerna framhålla som ett gott exempel. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Enligt skollagen och grundskoleförordningen föreskrivs att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Vid Tomtbergaskolan har arbetslagen ett stort ansvar för de elever som tillhör laget. När elever får svårigheter i skolarbetet försöker man först komma till rätta med detta inom laget. Det finns två speciallärare som arbetar med elever företrädesvis från årskurserna 4-7. Eleverna i årskurserna 4-6 testas regelbundet av speciallärarna i framför allt engelska, matematik och svenska. I övriga ämnen testas inte eleverna för att ta reda på om de är i behov av särskilt stöd. Det finns små grupper i matematik för elever i behov av stöd. I svenska och engelska bildas små grupper vid behov. För de flesta elever i årskurserna 1-3 används läsutvecklingsschema (LUS) för uppföljning. Därutöver används Fonolektest vid starten i årskurs 1 och diagnosmaterial i matematik för årskurs 2. Talpedagogen träffar alla elever i årskurs 1 och genomför vid behov ett test. Rektor uppger i intervjun att stödbehovet i årskurserna 1-3 i stor utsträckning tillgodoses genom de små klasserna med ca 20-22 elever i varje, men också genom att det bildas små grupper vid behov. Inspektörerna bedömer att det finns rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd för årskurserna 4-6 i ämnena engelska, matematik och svenska, 9

Tomtbergaskolan SKOLVERKET däremot behöver arbetet med att upptäcka elever i de tidigare årskurserna utvecklas. Enligt grundskoleförordningen måste rektor ingå i elevvårdskonferensen för att beslut skall kunna fattas i elevvårdsärenden. I de fall arbetslagen vid Tomtbergaskolan inte kan ge eleverna de stödåtgärder som behövs tas ärendet upp i en elevvårdskonferens. Beslut om stödåtgärder i enskilda elevvårdsärenden, inom biträdande rektors ansvarsområde, fattas ibland av denne. Vid behov hänskjuts frågan till elevvårdsteamet där rektor fattar beslut i elevstödsärenden efter att först ha hört kurator, psykolog, lärare och biträdande rektor. I de fall skolan inte kan tillgodose en elevs behov av särskilt stöd finns möjligheten att ansöka om ytterligare stöd vid kommunens centrala elevstödsenhet. I intervjuerna med skolledning och personal framkom att det upplevs som om den nya elevstödsorganisationen ännu inte funnit sina former för att ge skolan det stöd som efterfrågas. Personalen i Lilla Tomtbergagruppen arbetar mycket med att individualisera undervisningen och ge eleverna strukturer och att hjälpa dem se sammanhang. Mycket tid används också för att både i grupp men också individuellt träna eleverna i t.ex. sociala regler. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som får särskilt stöd. I första hand är det lärarens ansvar att upprätta dessa, men i många fall är specialläraren behjälplig. Föräldrar och elev är alltid med när åtgärdsprogram upprättas och alla ämnen omfattas. Enligt intervjuade lärare finns det dock elever vid Tomtbergaskolan som är i behov av särskilt stöd men som inte får detta. För dessa elever finns inga åtgärdsprogram upprättade. Inspektörerna bedömer att Tomtbergaskolan inte uppfyller grundskoleförordningens krav på att det är rektor som fattar beslut i elevvårdsärenden. Vidare bedömer inspektörerna att Tomtbergaskolan inte uppfyller grundskoleförordningens krav på åtgärdsprogram samt rätten för elever att få stöd. Arbetssätten Enligt läroplanen för grundskolan skall läraren svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. I lärarintervjuerna framkommer att lärarna informerar eleverna om målen inför ett nytt arbetsområde. I skoldagboken, som några klasser använder, planerar eleverna veckans arbete. Eleverna uppger i intervjuerna att inte alla klasser använder sig av denna använder sig av en denna i planerings- och utvärderingsarbetet. Vid de besökta lektionerna i Tomtbergaskolan kunde inspektörerna konstatera att eleverna oftast arbetar enskilt med tilldelade arbetsuppgifter. Få exempel gavs där elever arbetar tillsammans två och två eller i grupp. Enligt eleverna är laborativa inslag i undervisningen mycket sällsynta och att undervisningen leds i hög grad av lärarna och elevernas möjlighet att påverka det dagliga arbetet är begränsad. Enligt lärarna förekommer temaarbeten och grupparbeten där eleverna arbetar tillsammans. I några klasser såg inspektörerna exempel på arbeten enligt storylinemetoden. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Tomtbergaskolan I intervjuer med personal från fritidshemmen framkom att verksamheten är målstyrd och tar sin utgångspunkt i arbetslagens gemensamma arbetsplan. På fritidshemmet varvas fri lek med planerade aktiviteter. Ibland får barnen lämna förslag på olika aktiviteter. I intervjuerna med föräldrarna framkom att de tycker verksamheten vid fritidshemmet är mycket bra och att alla är nöjda. Inspektörerna bedömer den pedagogiska verksamheten på fritidshemmet som mycket bra. Vägledning, utvecklingssamtal och utvärdering av lärandet På Tomtbergaskolan genomförs utvecklingssamtal en gång per termin. Enligt föräldrar är utvecklingssamtalet den viktigaste stunden för information om elevers lärande och sociala utveckling. Eleverna får förbereda sig inför samtalen genom att svara på ett frågeformulär, som skickas hem, kring hur den kunskapsmässiga och sociala utvecklingen varit. Under samtalet diskuteras elevernas egenbedömning och läraren ger sin bild. Personal från fritidshemmet är alltid med vid utvecklingssamtalen för de tidigare årskurserna. Samtalet utmynnar i att mål sätts upp och skrivs in i den individuella utvecklingsplanen. Vid nästkommande utvecklingssamtal följs planen upp. Flertalet elever framförde i olika samtal att de inte känner till den individuella utvecklingsplanen. Elevernas lärande utvärderas bl.a. genom olika diagnoser, prov samt portfolio. Portfolio är en nyligen införd utvärderingsmodell vid Tomtbergaskolan. Modellen bygger på att eleven utifrån målen i de olika ämnena själv skall kunna följa sin kunskapsutveckling och ges möjlighet att utvärdera sitt eget lärande. Alla lärare har ännu inte hunnit lära sig metoden och använda den så som det är tänkt. Uppföljning och utvärdering sker i samband med utvecklingssamtalen. Inspektörerna bedömer att Tomtbergaskolan uppfyller grundskoleförordningens krav på utvecklingssamtal. Samverkan och öppenhet Som tidigare nämnts har Tomtbergaskolan sedan några år ett samarbete med Huddinge församling i vilket eleverna får tillfälle till samtal om etik och moral samt diskutera existentiella frågor. Genom Handslaget, ett projekt för att främja samarbete mellan föreningslivet och skolan, har skolan utvecklat ett samarbete med Huddinge Gymmix, Huddinge Basket och Huddinge Innebandyklubb. Elever kan få göra studiebesök på föräldrars arbetsplatser och föräldrar kommer till skolan och berättar om sina arbeten. Skolan har också intern-prao i form av medhjälpare vid skolmåltiden. Kontakter finns även med Näringsliv & Skola samt Praktikpoolen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det finns bra rutiner för att upptäcka, åtgärda och följa upp elever i behov av särskilt är av god kvalitet för årskurserna 4-6, däremot behöver arbetet med att upptäcka elever i de tidigare årskurserna utvecklas. Inspektörerna bedömer också att Tomtbergaskolan bör slutföra arbetet med lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna samt att tydligt informera elever och föräldrar om dessa. Arbetet med det gränsöverskridande arbetet mellan Tomtbergaskolan och Huddingegymnasiet vill inspektörerna framhålla som ett gott exempel. Inspektörerna bedömer också att Tomt- 11

Tomtbergaskolan SKOLVERKET bergaskolan inte uppfyller grundskoleförordningens krav på att det är rektor som fattar beslut i elevvårdsärenden. Vidare bedömer inspektörerna att Tomtbergaskolan inte uppfyller grundskoleförordningens krav på åtgärdsprogram. Tomtbergaskolan uppfyller inte skollagen genom att särskilt stöd inte ges till alla elever som har rätt till det och i alla ämnen. Inspektörerna bedömer den pedagogiska verksamheten på fritidshemmet som mycket bra. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation Kommunfullmäktige i Huddinge kommun har fastställt sex områden, perspektiv, som gäller för samtliga nämnder. Utifrån dessa har kommunstyrelsen gjort prioriteringar, inom vart och ett av dessa områden, som gäller för förskole- och grundskolenämnden. I nämndens verksamhetsplan för innevarande år har nämndens mål samlats i fyra områden. 1. Nöjda invånare barn och elever 2. Effektiva processer 3. Sund ekonomi 4. Attraktiv arbetsgivare För vart och ett av dessa områden finns ett antal mål fastslagna av nämnden. Nämndens verksamhetsplan är en del av Huddinge kommuns skolplan. Övriga delar är skolornas arbetsplaner, kvalitetsredovisningarna samt Bilden av skolan i Huddinge som visar resultatet av skolornas arbete. Vart och ett av arbetslagen vid Tomtbergaskolan har i sina arbetsplaner formulerat åtaganden gentemot nämndens mål. De olika lagens arbetsplaner utgör tillsammans skolans arbetsplan, och utvärdering sker i slutet av verksamhetsåret. Flertalet intervjuade elever och föräldrar känner inte till skolans arbetsplan. Grundskoleförordningen anger att arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Inspektörerna bedömer att Tomtbergaskolans arbete med att göra elever och föräldrar delaktiga i utarbetandet av arbetsplanen bör förbättras. Rektors ansvar, befogenheter och funktion I ledningen för Tomtbergaskolan finns förutom rektor också tre biträdande rektorer. Rektor arbetar 75 procent som skolledare för Tomtbergaskolan samt 25 procent som samordnare för modersmålsundervisningen för grundskolan 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Tomtbergaskolan och obligatoriska särskolan i Huddinge kommun. Rektor har delegerat vissa för skolan gemensamma arbetsuppgifter till de biträdande rektorerna. De biträdande rektorerna arbetar mellan 50 och 75 procent som skolledare och de ansvarar för olika årskurser, F-3, 4-7 samt fritidshemmet. De leder också den dagliga verksamheten i respektive arbetsenhet. Rektor uppger att han är förtrogen med den dagliga verksamheten och tar ett övergripande ledningsansvar för den pedagogiska, personalledande och administrativa arbetet. Personal och föräldrar på Tomtbergaskolan uttrycker i intervjuerna att de är tveksamma till om rektor kan sägas vara förtrogen med den dagliga verksamheten. I personal- och föräldraintervjuerna framkom att rektor inte anses vara en pedagogisk ledare eller ledare för personalen, men däremot tar ett stort ansvar för det administrativa arbetet. Föräldrar och personal är eniga om att de biträdande rektorerna är förtrogna med den dagliga verksamheten. Inspektörerna bedömer att rektor tack vare sina kontakter med de biträdande rektorerna är förtrogen med den dagliga verksamheten om än i begränsad omfattning. Inspektörerna bedömer också att rektors pedagogiska ledarskap behöver tydliggöras. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Skolans kvalitetsredovisning följer den mall som tillämpas av Huddinge kommun, och skolornas resultat presenteras i form av styrtal (uppdelade på tidigarerespektive senaredelen), för de olika områden som den politiska nämnden faststställt. Skolan analyserar resultaten och slutligen lämnas förslag till åtgärder för utveckling för läsåret 2004/2005. Under läsåret satsar Tomtbergaskolan bl.a. på att vidareutveckla arbetet med portfolio och storylinemetoden och hur skolan skall möta de nya behov som en F-9 skola har. Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas är otydliga i och med att målen bara formuleras med ett enda ord som hälsa eller trygghet. Till viss del är kopplingen mellan resultat och de åtgärder som redovisas för att förbättra måluppfyllelsen svag. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen inte i alla delar uppfyller kraven i skolförfattningarna och att den bör förbättras. Kvalitetsredovisningen är okänd bland föräldrarna. Rättssäkerhetsfrågor Ansvaret för elevvården ligger primärt hos arbetslaget. Biträdande rektor är elevvårdsansvarig i sin enhet. Elevvårdsteamet som består av rektor, biträdande rektorer, kurator, skolsköterska, psykolog samt speciallärarna, har regelbundna, schemalagda möten för uppföljning och för att skaffa sig en överblick och se över resursfördelningen och göra nödvändiga omprioriteringar av resurser. Elevvårdskonferensen sammanträder vid behov. I de fall rektor inte deltar i mötet kan beslut fattas i elevstödsärenden av biträdande rektor. Inspektörerna bedömer att Tomtbergaskolan inte följer grundskoleförordningen eftersom beslut i elevstödsärenden inte fattas av rektor. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Tomtbergaskolans arbete med att göra elever och föräldrar delaktiga i utarbetandet av arbetsplanen bör förbättras. Inspektörerna bedömer att rektors pedagogiska ledarskap behöver tydliggöras. Vidare bedömer inspektörerna att kvalitetsredovisningen inte i alla 13

Tomtbergaskolan SKOLVERKET delar uppfyller kraven i författningarna och därför bör förbättras. Inspektörerna bedömer att Tomtbergaskolan inte följer grundskoleförordningen eftersom beslut i elevstödsärenden inte fattas av rektor. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till verksamhet/utbildning och till särskilda utbildningsformer Inspektionen visar att eleverna erbjuds språkval i form av franska, spanska och, tyska samt förstärkt undervisning i svenska/engelska erbjuds från och med årskurs sju. Vidare visar inspektionen att elevens val genomförs i enlighet med grundskoleförordningen. Enligt skolledningen är ett stort antal elever berättigade till modersmålsundervisning, men endast 21 procent av dessa utnyttjar möjligheten till undervisning i sitt modersmål. Ansvaret för att organisera modersmålsundervisningen ligger centralt i kommunen och administreras av rektorn för Tomtbergaskolan. Ett av skälen till att få elever utnyttjar möjligheten till modersmålsundervisning uppges vara att undervisningen förläggs till efter ordinarie skoltid och ofta på en annan skola än hemskolan. I stort sett alla elever utnyttjar rätten till undervisning i svenska som andra språk. Enligt grundskoleförordningen skall en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Vid Tomtbergaskolan erbjuds ingen elev studiehandledning på modersmålet, det finns heller inga rutiner för att undersöka vilka elever som är i behov av studiehandledning på sitt modersmål. Inspektörerna bedömer att elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål inte får detta och att rutiner saknas för att upptäcka dessa elever och att Tomtbergaskolan därmed inte uppfyller grundskoleförordningens krav. När det gäller undervisningen i hem- och konsumentkunskap kan inspektörerna konstatera att det finns flera brister i hur undervisningen för närvarande är upplagd som behöver ses över. Den praktiska delen av ämnet hem- och konsumentkunskap genomförs i elevernas hem i samarbete med föräldrarna. Uppnåendemålen i årskurs 5 kan integreras med andra ämnen. Det skall då vara klart uttalat från skolans sida att skolan arbetar för att eleverna skall nå målen i årskurs 5 på detta sätt. Ju högre årskurs desto högre krav ställs på att ämnet måste schemaläggas. En förutsättning för att sätta betyg är att ämnet finns som ett eget ämne på schemat. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Tomtbergaskolan Förskoleklasserna bedriver verksamhet tre timmar per dag. Alla som efterfrågat skolbarnsomsorg får detta och ingen kö finns. Information om utbildning Hemmen informeras om skolans verksamhet på olika sätt. Vid lärarintervjuer och spontana samtal framkom att fritidshemmet och skolan regelbundet skickar hem veckobrev eller månadsbrev. I några klasser används också en skoldagbok där det dels ges information om tider och läxor, dels finns plats för lärare och elev att reflektera över arbetet i klassen. Vidare finns information på skolans hemsida. Föräldramöten och utvecklingssamtal är andra exempel på informationstillfällen. Inspektörerna bedömer att Tomtbergaskolan har fungerande rutiner för att informera elever och föräldrar om aktuella skolfrågor. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål inte får detta och att rutiner saknas för att upptäcka dessa elever och att Tomtbergaskolan därmed inte uppfyller grundskoleförordningens krav. Vidare bedömer inspektörerna att Tomtbergaskolan inte uppfyller skolförfattningarnas krav på undervisning i hem och konsumentkunskap. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Tomtbergaskolan har det stora flertalet lärare och personalen vid fritidshemmet erforderlig utbildning. Skolans personalomsättning är låg. Enligt skolan finns det 25 lärartjänster, vilket motsvarar 7,0 lärartjänster/100 elever. Fritidshemmet på Tomtbergaskolan är fördelat på fyra avdelningar med, enligt skolan, totalt nio heltidstjänster, vilket motsvarar 5,35 anställda per hundra barn. Personalen uttrycker i intervjuerna att resurserna för kompetensutveckling inte räcker till för de enskilda önskemål som framförs. I bl.a. PLUS-samtalen (Planerings- och utvecklingssamtal) ingår att skolledning och den anställde ska göra en kompetensinventering samt upprätta en individuell kompetensutvecklingsplan. Föräldrar med barn i Lilla Tomtbergagruppen framförde vid intervjuerna att, enligt deras bedömning, några av lärarna saknar kompetens för att kunna tillgodose de speciella behov som eleverna har i den lilla gruppen. Inspektörernas bedömning är att huvuddelen av personalen har den kompetens som krävs för uppdraget och att de erbjuds kompetensutveckling. Vidare bedömer inspektörerna att skolan bör uppmärksamma föräldrarnas oro kring personalens kompetens i den lilla gruppen. Personalen är i huvudsak nöjd med lokalerna, men genomgående önskar man sig fler grupprum. 15

Tomtbergaskolan SKOLVERKET I de två nya årskurserna 7 är läromedlen av senaste upplaga och är fortfarande mycket välvårdade. I övriga årskurser är kvaliteten inte alla gånger den bästa men uppfyller ändå sitt syfte. Det finns en datasal på Tomtbergaskolan samt minst en dator per klassrum. Eleverna anser att det för det mesta finns möjlighet att få tillgång till en dator så de kan använda den i sina arbeten. Det finns inget skolbibliotek vid Tomtbergaskolan, men klasserna besöker ca en gång per månad det kommunala biblioteket som ligger i närheten av skolan. Klasserna har tillgång till litteratur i små läsebibliotek vilka finns i klassrummen. I lärarintervjuerna framkom dock att det saknas grupprum i tillräcklig omfattning. Inspektörernas bedömning är att lokalerna svarar mot de pedagogiska kraven i utbildningen och att tillgången till materiella resurser är tillfredsställande utifrån elevernas behov. Budgeten bygger på tilldelade ekonomiska medel från barn- och utbildningsförvaltningen. Rektor fördelar medvetet mer resurser till de yngre barnen och prioriterar små grupper. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att huvuddelen av personalen har den kompetens som krävs för uppdraget och att de erbjuds kompetensutveckling men att skolan bör uppmärksamma föräldrarnas oro kring personalens kompetens i den lilla gruppen. Vidare bedömer inspektörerna att lokalerna svarar mot de pedagogiska kraven i utbildningen och att tillgången till materiella resurser är tillfredsställande utifrån elevernas behov. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Tomtbergaskolan övergripande är godtagbar. Personalen arbetar ambitiöst för att främja elevernas lärande och demokratiska fostran. Inspektörerna vill framför allt lyfta fram det trägna arbetet med att skapa en trygg, trivsam och hälsosam miljö samt det goda samarbetet mellan hem och skola i form av den s.k. Tomtbergagruppen. Ytterligare ett område som inspektörerna vill lyfta fram är samarbetet mellan Tomtbergaskolan och Huddinge gymnasium. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Eleverna bör ges möjlighet till ökat ansvarstagande för sitt eget lärande. - Handlingsprogrammet mot mobbning bör omarbetas och även innefatta det vidare begreppet kränkande behandling. - Alla elever bör informeras om de lokala kursplanemålen. - Tomtbergaskolan bör komplettera lokalt bearbetade kunskapsmål i de årskurser och ämnen som saknar dessa. - Tomtbergaskolan bör utarbeta rutiner för att kunna sammanställa elevernas kunskapsutveckling i alla årskurser och alla ämnen. - Tomtbergaskolan bör ge alla elever en likvärdig utbildning oberoende av lärare. - Kopplingen mellan kvalitetsredovisningen och de åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse bör förbättras. 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Tomtbergaskolan - Rektor bör tydliggöra det pedagogiska ledarskapet. - Skolan bör se över hur undervisningen i hem- och konsumentkunskap organiseras. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte i de ämnen där det behövs (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen, ges inte stöd i den utsträckning de har rätt till (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Rektorn deltar inte i tillräcklig utsträckning i elevvårdskonferenser (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmålet ges inte de elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Stig Westlund Mariette Dennholt 17

Trångsundsskolan Utbildningsinspektion i Trångsundsskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Trångsundsskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Trångsundsskolan Antal barn/elever Förskoleklass 55 Grundskola 593 Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i två parallella huvudspår från förskoleklass till årskurs 9. Utöver detta finns det ett spår från årskurs 1 till 9 med Montessoriinriktning och ett spår från förskoleklass till årskurs 5 med utomhuspedagogisk inriktning, det s.k. Växthusspåret. Skolbarnsomsorgen är en integrerad del av verksamheten, men bildar ett eget arbetslag. Skolan har tre små undervisningsgrupper för elever i behov av särskilt stöd: en för årskurs 2 5 och två för årskurs 6 9. Skolans ledning består av en rektor och två biträdande rektorer. Trångsundsskolan har totalt 653 elever och ligger i ett område med blandad bebyggelse i form av småhus, bostadsrättshus och hyreshus. I upptagningsområdet ingår även Vidja och Mellansjö varifrån elever bussas till skolan. Skolan byggdes 1964 och har varit föremål för en omfattande utbyggnad och renovering under åren 1998, 2002 och 2004. Skolan har bland annat fått en ny matsal och skolbyggnad för årskurserna 6 9. I samband med renoveringarna har skolan också fått tillgång till ändamålsenliga specialsalar. Genomförandet av inspektionen i Trångsundsskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Trångsundsskolan har bestått av undervisningsrådet Stig Westerlund och experten Jukka Kuusisto. Besök i Trångsundsskolan inleddes den 5 oktober och avslutades den 7 oktober 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Trångsundsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Trångsundsskolan genomfördes formella intervjuer med skolledningen och ett urval av elever, föräldrar, lärare. Inspektörerna besökte samtliga klasser inklusive tre små undervisningsgrupper för elever med särskilda behov. Några av ele- 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Trångsundsskolan verna ansvarade för att guida inspektörerna runt i skolans lokaler och under besöket fördes spontana samtal med både elever och personal. Inspektörerna deltog även vid elevrådsmötet för de yngre eleverna. Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Elevinflytande Trångsundsskolan har ett system för elevmedverkan i form av klassråd och elevråd. Inspektörerna bedömer att eleverna i allmänhet är medvetna om hur den formella demokratiska processen går till och att de vet hur man skall ta upp frågor, argumentera och ge utrymme för andras argument. Vid intervjuerna kunde eleverna ge exempel på sådant som de kunnat påverka både när det gäller den fysiska miljön och undervisningen. En enkätundersökning som genomfördes förra läsåret visar dock att de äldre elevernas möjligheter till inflytande och delaktighet är mindre än de yngres. Detta förhållande bekräftades av elevintervjuerna och lektionsbesöken. Inspektörernas bedömning är därför att skolan behöver utveckla arbetet med inflytande och delaktighet i årskurserna 6-9. Ansvarstagande Föräldrar och lärare anser att de yngre eleverna får goda möjligheter att ta ansvar för sina studier. I årskurs 1 3 arbetar lärarna särskilt tydligt med kursmålen och eleverna stimuleras kontinuerligt till ansvarstagande och delaktighet. Även i de senare årskurserna finns det goda exempel på hur eleverna lär sig att ta ansvar för sitt lärande, men det råder en stor variation från mycket litet till relativt stort ansvarstagande. I elevintervjuerna framkom att inflytandet över det egna lärandet är lågt i årskurserna 6 9 och därmed är även möjligheterna till ansvarstagande små. Eleverna i Montessorispåret kunde dock ge flera exempel på ansvarstagande även i de senare årskurserna. Ett annat positivt exempel på ansvarstagande hos de äldre eleverna är elevstödjarna i årskurs 9 som handleds av två lärare. Inspektörernas bedömning är att elevernas ansvarstagande fungerar väl i årskurserna 1 5, men behöver utvecklas i årskurserna 6 9. När det gäller Montessorispåret bedömer inspektörerna dock att ansvarstagandet fungerar väl i alla årskurser. 3

Trångsundsskolan SKOLVERKET Etiska förhållningssätt Inspektörernas intryck är att eleverna visar acceptans för olikheter och har en människosyn som är förenlig med läroplanens. Mobbning och kränkande behandling är ovanligt och om sådant förekommer kan eleverna vända sig till de vuxna på skolan. Även föräldrarna framhåller att skolan är relativt fri från mobbning och kränkande behandling och att de vuxna på skolan reagerar snabbt när de får kännedom om mobbning eller kränkande behandling. Trångsundsskolan har infört livskunskap som ett gemensamt ämne för alla elever i skolan. Ämnet livskunskap skall genomsyra arbetet i verksamheterna och är en del av skolans arbete med att skapa en röd tråd i utbildningen. Detta skall leda till att skoltiden från förskoleklassen upp till årskurs 9 hänger ihop och bildar en helhet. I intervjuerna framhåller personalen livskunskapens betydelse som en brygga mellan årskurserna och som ett viktigt inslag i arbetet med etiska förhållningssätt. Inspektörerna bedömer att livskunskapen är ett positivt inslag i skolans arbete med normer och värden. Trygghet och lust att lära Inspektörerna kan konstatera att eleverna på Trångsundsskolan är rättframma och lätta att få kontakt med. Både elever och föräldrar uppger att skolan har en trygg miljö. Lusten att lära är tydlig hos de yngre eleverna upp till årskurs 5. I alla klasser upp till årskurs 5 fanns det inslag av eget arbete då eleverna själva kan välja vad de ska arbeta med. Detta skapade både större engagemang och lust att lära hos eleverna. Barnen i förskoleklassen visar stor trygghet i gruppen och arbetar med lust och glädje. Arbetspassen i förskoleklassen är anpassade till elevernas nivå och visar prov på stor variation, vilket bidrar till elevernas arbetsglädje. Eleverna i årskurs 1 3 arbetar med en metod som kallas husmål. Metoden åskådliggör kursmålen i svenska, matematik och engelska i form av stiliserade hus där grunden består av grundläggande kunskaper och färdigheter. Varje våningsplan uppåt i huset innehåller nya kunskaper och färdigheter. Lärare och elev går regelbundet igenom elevens lärande i förhållande till husmålen. Vid inspektörernas lektionsbesök gick det inte att ta miste på elevernas engagemang vid de individuella genomgångarna av husmålen. Lektionsbesöken och intervjuerna visar dock att lärandesituationerna blir mera enformiga i årskurs 6 9 och att lusten att lära minskar från årskurs 6. Även skolans kvalitetsredovisning visar att eleverna i årskurs 6 9 är mindre nöjda inom de områden som handlar om utveckling och lärande. Även om det förekommer exempel på varierat arbetssätt och eleverna påpekar att de för vissa lärare får vara med och styra innehåll och arbetssätt även i de högre årskurserna, bedömer inspektörerna att elevernas inflytande över det egna lärandet ofta är lågt och att variationen i lärandet behöver förstärkas för årskurs 6 9. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet avseende normer och värden varierar. Livskunskapen är ett positivt inslag i arbetet med normer och värden. I årskurs 6 9 är elevernas inflytande över det egna lärande är lågt och inspektörerna bedömer att en ökad variation i lärandesituationerna skulle behövas och att detta skulle kunna bidra till att öka dessa elevers lust att lära. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Trångsundsskolan 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Trångsundsskolan har bearbetat kursmålen i alla ämnen så att eleverna lättare skall förstå dem. Kursplanerna innehåller även omarbetade betygskriterier. Trots detta framkommer det i elevintervjuerna att eleverna i senaredelen (årskurs 6-9) inte känner sig informerade om kursmålen och betygskriterierna. I föräldraintervjuerna framkommer att föräldrarna känner sig osäkra på grunderna för betygssättningen. Vid föräldra- och elevintervjuer framkommer dock att informationen om kursplaner och betygskriterier fungerar bättre i Montessorispåret. Inspektörerna bedömer att informationen om kursmål och betygskriterier behöver förbättras i skolans senaredel. Kunskaper relaterade till mål att uppnå i årskurs 5 Resultaten från de nationella proven i årskurs 5 våren 2004 visar att 77 procent av eleverna nådde målen i svenska, 84 procent i engelska och 79 procent i matematik. Andelen elever som nådde målen i alla tre ämnena var 68 procent. Om man ser till samtliga ämnen nådde 60 procent av eleverna målen. Inspektörerna bedömer att skolan bör vidta åtgärder för att flera elever i år 5 ska kunna nå målen i alla ämnen. Kunskaper relaterade till mål att uppnå i årskurs 9 År 2004 nådde 78 procent av eleverna i Trångsundsskolans årskurs 9 målen för utbildningen i alla ämnen, enligt siffror från Skolverkets beräkningsmodell SALSA, som tar hänsyn till olika skolors elevsammansättning. Det modellberäknade värdet var likaså 78 procent. Rikssnittet var 76 procent. Sammanställningen i SALSA visar dels att resultatet är något högre än rikssnittet och att skolans resultat motsvarar det förväntade resultatet i årskurs 9. Det genomsnittliga meritvärdet var 204,8 1. Av resultaten från de nationella proven i årskurs 9 våren 2004 framgår att 74 procent av eleverna nådde målen i svenska, 83 pro- 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 5

Trångsundsskolan SKOLVERKET cent i engelska och 75 procent i matematik. Inspektörerna bedömer att resultaten i årskurs 9 är godtagbara. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att kunskapsresultaten i årskurs 5 och 9 är godtagbara. Skolan bör dock vidta åtgärder för att flera elever i årskurs 5 skall nå målen i alla ämnen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön Vid Trångsundsskolan finns två elevråd som är kopplade till tidigare- respektive senaredelen. I elevintervjuerna framkommer att eleverna har lärt sig mötesrutiner på sina klassråd och att klassråden fungerar bra i de allra flesta klasser. Vid inspektionstillfället besökte inspektörerna skolans elevråd. En av skolans biträdande rektorer fungerade som ordförande och en sekreterare valdes bland eleverna. Eleverna hade med sig en del frågor från sina klassråd men engagemanget var inte särskilt påtagligt. På Trångsundsskolan finns det ingen föräldraförening, men föräldrarna känner sig välkomna till skolan och bjuds till informationsmöten och klassmöten. Under läsåret 2003 04 pågick ett omfattande arbete för att starta ett föräldraråd på skolan. En arbetsgrupp bestående av föräldrar samlades ett antal gånger under läsåret för att skapa en handlingsplan för föräldramedverkan. Detta arbete avbröts i mars 2004, delvis på grund av bristande engagemang hos skolans övriga föräldrar. Utöver att det i varje klass eller undervisningsgrupp skall finnas möjlighet att behandla frågor av gemensamt intresse för eleverna, skall skolan verka för att eleverna får ett allt större inflytande över den egna lärandesituationen. Läraren skall tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. På Trångsundsskolan uppger elever att möjligheten till inflytande över lärandet varierar mellan olika lärare. Vid lektionsbesök och intervjuer kunde inspektörerna konstatera att möjligheterna till inflytande minskar i senaredelen. I skolans arbetsplan för 2004 05 lyfter man fram behovet att öka det informella inflytandet. Enligt arbetsplanen skall eleverna känna att de är delaktiga i skolans läroprocesser. Skolledningen skall föra diskussioner med personalen kring skillnaden mellan formellt och informellt inflytande. Skolledningen vill också initiera en kartläggning av det informella inflytandet och analysera utvecklingsområden. Inspektörernas bedömning är att diskussioner och kartläggning av informellt 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Trångsundsskolan inflytande och analys av utvecklingsområden bör kompletteras med åtgärder för utökat elevinflytande på Trångsundsskolan. Arbetet mot kränkande behandling Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling på Trångsundsskolan sker framför allt genom arbete med värdegrundsfrågor i ämnet livskunskap. Tanken med ämnet är att utveckla elevernas självkännedom, förmåga till empati och förmåga att hantera känslor och förhållanden. Ämnet är relativt nytt på skolan men både elever och personal utrycker sin uppskattning över möjligheten att diskutera värdegrundsfrågor i ett sammanhang som är pedagogiskt upplagt och som är fritt från betygssättning. Trångsundsskolan har en handlingsplan mot mobbning som tar upp både förebyggande arbete och åtgärder vid misstänkta eller fastställda mobbingfall. Även kränkande behandling, som kallas för trobbing (trakasserier), tas upp och handlingsplanen innehåller även åtgärder mot denna typ av kränkande behandling. Av de åtgärder som skolan skall vidta vid upptäckt av kränkande behandling framgår enligt handlingsplanen inte specifikt åtgärder om en elev skulle känna sig kränkt av en vuxen. Enligt elever och föräldrar är mobbning relativt ovanligt på skolan och de uppger också att skolan vidtar tillräckliga åtgärder då elever hamnar i konflikter eller utsätts för kränkande behandling. Eleverna säger att de kan vända sig till vuxna på skolan vid problem med kränkande behandling. Handlingsplanen mot mobbning var däremot inte känd bland intervjuade elever och bara hos en del av föräldrarna. Inspektörernas bedömning är att skolan bör förbättra informationen om handlingsplanen. Handlingsplanen bör också ta upp perspektivet vuxen elev. Inspektörerna bedömer vidare att namnet på handlingsplanen bör ändras till handlingsprogram mot kränkande behandling för att visa att den även omfattar det vidare begreppet. Skolhälsovård och elevhälsa På skolan finns det skolhälsovård som genomförs enligt gällande bestämmelser. Skolbarnsomsorgens verksamhet för de yngre barnen innehåller mycket uteverksamhet och skolans s.k. växthusspår har uteverksamheten som sin särskilda profil. Möjligheterna till rörelse och uteverksamhet minskar dock i senaredelen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete för att främja en god arbetsmiljö och delaktighet håller godtagbar kvalitet. Skolan har redan uppmärksammat behovet att öka elevernas inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i skolan. Arbetet mot kränkande behandling är av god kvalitet. Ämnet livskunskap skapar en röd tråd från tidigare- till senaredelen i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Handlingsplanen mot mobbning bör omfatta alla former av kränkande behandling. Den bör också ta upp perspektivet vuxen och elev, samt göras känd bland elever och föräldrar. 7

Trångsundsskolan SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. De nationella kursplanerna har konkretiserats på skolan och de konkretiserade kursplanerna finns tillgängliga på skolans hemsida. Både elever och föräldrar känner till kunskapsmålen i en del ämnen. I många fall presenterar lärarna kursmålen inför starten av ett nytt läsår. En del av de intervjuade eleverna i senaredelen uppger dock att de inte känner till kursplanerna i alla ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan bör vidta åtgärder för att utöka elevernas kännedom om kursplanerna i senaredelen. Kursplanerna innehåller även lokalt bearbetade betygskriterier för årskurs 8 9. I tidigaredelen, framför allt i årskurserna 1 3, används kursplanerna kontinuerligt i samtalen om elevernas kunskapsutveckling. Metoden, som kallas husmål beskrivs i avsnittet Trygghet och lust att lära. Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Skolan har en struktur för mottagande av elever såväl inom skolan som för nya elever vid skolan. Förskoleklasserna och fritidshemmens verksamhet är integrerade med skolans övriga verksamhet. Intervjuade lärare uppger att de saknar en sammanlänkande röd tråd i det pedagogiska arbetet på Trångsundsskolan. De olika skolbyggnaderna för fk 3, 4 5 och 6-9 skapar också en fysisk känsla av tre fristående enheter. I skolans kvalitetsredovisning har den röda tråden ett genomsnittligt värde på 5,6 på en skala tiogradig skala. Värdet för tidigaredelen är 6,3 och för senaredelen 4,9. Många av de intervjuade lärarna anger dock att arbetet med ämnet livskunskap kan vara ett sätt att skapa ett sammanhang och binda ihop den pedagogiska verksamheten över gamla stadiegränser. Det finns en övergripande timplan för årskurs 1 9 och undervisningstiden vid Trångsundsskolan ligger något över den av skollagen garanterade undervisningstiden för grundskolan. Eleverna uppger att de är relativt nöjda med sina scheman och inspektörerna noterar att eleverna har få håltimmar. Undervisningen sker i huvudsak klassvis, men det förekommer att eleverna arbetar i olika grupper till exempel i språkval, NO-ämnen och slöjd. För eleverna i förskoleklasserna till årskurs 5 finns tid för eget arbete på schemat, då eleverna arbetar på egen hand. Lärare och ibland även fritidspersonal hjälper eleverna under dessa pass. Inspektörerna bedömer att tid för eget arbete är i de flesta fall ett arbetssätt som fungerar väl och bidrar till effektiv resurs- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Trångsundsskolan och tidsanvändning. I det s.k. Växthusspåret tillbringar eleverna en dag i veckan ute i naturen på naturskola. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Trångsundsskolan har ett elevhälsoteam bestående av skolledning, skolpsykolog, skolsköterska och speciallärare. Teamet har utarbetat en arbetsgång för arbete med elever med särskilda behov. Arbetsgången omfattar både kartläggning och organisering av stödundervisningen. Grunden för arbetsgången är en individuell utvecklingsplan. Den skall vara ett stöd för dokumentering av elevens utveckling både socialt och kunskapsmässigt. Om en elev riskerar att inte nå målen skall en pedagogisk bedömning göras av ansvarig lärare innan ett åtgärdsprogram skrivs. Uppföljning av åtgärdsprogrammet görs efter två till fem veckor. Enligt skolans ledning ges stöd till alla elever i behov av särskilt stöd. Det framkommer dock i personalintervjuerna att stödet inte alltid är tillräckligt. Skolans tre små undervisningsgrupper, som nämnts i rapportens inledning, har tillkommit efter behov. Inspektörernas bedömning är att eleverna i dessa grupper får det stöd och den hjälp de behöver. Enligt inspektörerna har Trångsundsskolan rutiner, utrednings- och analysförfaranden för att identifiera elevers behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer dock att skolan bör analysera om eleverna inte får det stöd de behöver, med tanke på att finns synpunkter bland personalen om bristande stöd och eftersom endast drygt hälften av eleverna i årskurs 5 når målen i alla ämnen (se avsnitt 3. Kunskaper). Arbetssätt Under lektionsbesöken kunde inspektörerna konstatera att eleverna i tidigaredelen arbetar både enskilt och i smågrupper. Det enskilda arbetet med tilldelade uppgifter är dominerande. Förskoleklassen var indelad i mindre grupper som arbetade med olika uppgifter. Överlag kunde inspektörerna konstatera att arbetstakten i undervisningen var bättre anpassad till elevernas ålder och förmåga i tidigaredelen än i senaredelen. I många fall är arbetstempot i senaredelen något långsamt, även om man tar hänsyn till individuella skillnader mellan eleverna. Likaså är undervisningen mer individanpassad i tidigaredelen. I senaredelen är undervisningen oftast lärarledd och innehåller färre elevaktiva arbetsmetoder. Arbetsmetoderna varierar dock mellan olika lärare. En del föräldrar anser att skolans NO-undervisning har för få laborativa inslag. Elever berättar att vissa lärare ger dem möjligheter att delta i planeringen av undervisningen och redovisningsformerna, medan andra lärare styr undervisningen på samma sätt från lektion till lektion. Inspektörernas bedömning är att arbetsmetoderna i senaredelen behöver utvecklas. Vägledning och utvecklingssamtal Utvecklingssamtalen genomförs enligt de elever och föräldrar som inspektörerna har talat med på ett bra sätt. Samtalen upplevs i regel som informativa och framåtsyftande. Det råder dock delade meningar bland föräldrarna om betygssättningen på Trångsundsskolan. En del föräldrar anser att det är oklart vad som krävs för olika betygsgrader. Inspektörernas bedömning är att skolan bör förbättra informationen om betygskriterierna. 9

Trångsundsskolan SKOLVERKET Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Elevernas kunskapsutveckling mäts på olika sätt på Trångsundsskolan. Olika typer av prov och tester är den vanligast förekommande mätmetoden. Utvärdering sker också muntligen på lektioner till exempel genom redovisningar och diskussioner. I årskurs 1 3 sker en kontinuerlig utvärdering i form av samtal kring de mål som finns nedskrivna i form av husmål (se avsnitt Trygghet och lust att lära). Utvecklingssamtalen anges också som ett tillfälle för utvärdering av elevens lärande. Skolans konkretiserade kursplaner innehåller betygskriterier och eleverna är i det stora hela nöjda med den information de får inför betygssättningen. De intervjuade eleverna uppger att de får tillfälle att diskutera eller ställa frågor om betygssättningen innan betygen är satta. En del föräldrar anser att kraven på Trångsundsskolan är högre för att få ett visst betyg än på andra skolor i Huddinge. Inspektionen har dock visat att resultaten från de nationella proven jämförs med betygen i årskurs 9 och att lärarna har diskussioner om betygssättning inom respektive årskurs. Vid intervjuerna framhåller lärarna att de saknar möjligheter att diskutera betygssättning med ämneskollegor på andra skolor i Huddinge kommun. För elever i årskurs 9 som saknade betyg i något ämne ges skriftliga omdömen. Vid inspektionstillfället saknade skolan dock kopior av dessa omdömen. Inspektörerna bedömer att skolledningen bör se till att det finns möjligheter till samarbete med andra skolor i form av diskussioner om betygskriterier och betygssättning. Skolledningen bör också förbättra rutinerna avseende hanteringen av skriftliga omdömen. Samverkan och öppenhet Studiebesök sker då och då i samband med undervisningen. Eleverna i årskurs 8 har PRAO i två veckor. För övrigt har skolan inte kontakter med andra skolor, företag, institutioner eller liknande. Inspektörerna bedömer att skolans kontakter med omvärlden är begränsade och kan förbättras. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet är av god kvalitet, men att det finns förbättringsområden. I senaredelen kan elevernas kunskap om kursplanernas mål och i viss mån även om betygskriterierna förbättras genom att både kunskapsmål och betygskriterier tydliggörs i undervisningen. Skolan bör även vidta åtgärder för att förbättra informationen om betygskriterierna gentemot föräldrarna. Vidare bör skolledningen se till att det finns möjligheter till samarbete med andra skolor avseende betygskriterier och betygssättning. Skolan bör också se över sina rutiner i fråga om skriftliga omdömen. Inspektörerna bedömer att skolan bör säkerställa att alla elever i behov av stöd får det stöd de behöver. Skolan bör också vidta åtgärder för att framför allt öka stödet till de elever som inte når målen i årskurs 5. Inspektörerna bedömer att skolans kontakter med omvärlden är ett förbättringsområde. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Trångsundsskolan 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektors ansvar, befogenheter och funktion Ledningen för Trångsundsskolan består av en rektor och två biträdande rektorer. Vid inspektionstillfället hade skolans nuvarande rektor varit i tjänst under två veckor. Ledningsfunktionen har under det föregående året inte fungerat väl och har därför varit föremål för utredning i form av ett konsultuppdrag. Endast en biträdande rektor finns kvar i skolledningen sedan föregående läsår. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan rektor och biträdande rektorer, men inspektörerna kan konstatera att alla rutiner avseende information, beslutsfattande, dokumentation och arkivering inte fungerar tillfredställande. Mot bakgrund av de ovannämnda bytena i skolledningen är de administrativa bristerna förklarliga, men måste rättas till. Både eleverna och föräldrarna känner till vem som är rektor på skolan och vilken av de biträdande rektorerna som har ansvar för dem. Rektorn har också besökt de flesta av klasserna och presenterat sig själv. Personalen har, av förklarliga skäl, ingen klar bild av den nya skolledningen men första intrycket är överlag positivt. Lärarna efterlyser dock tydligare rutiner, till exempel i frågor som rör lärarnas kompetensutveckling, och bättre framförhållning när det gäller information om ändringar i verksamheten. Lärarna anser vidare att den pedagogiska utvecklingen för tillfället drivs av personalen i de olika spåren. Inspektörerna bedömer att denna omständighet, tillsammans med de fysiska förutsättningarna i form av flera olika skolhus, bidrar till att skolan saknar en röd tråd som binder ihop de olika delarna. Personalen ser skolans profilering i livskunskap som ett steg i rätt riktning för att skapa samhörighet i skolan. Inspektörernas bedömning är att skolledningen bör på ett tydligare sätt leda den pedagogiska utvecklingen och vidta åtgärder för att stärka samhörigheten mellan skolans olika delar. Trångsundsskolans kvalitetsredovisning presenterar skolans resultat utifrån de nyckelområden som nämnden har fastställt. Resultaten baseras på den enkät som genomförs av Huddinge kommun och presenteras genom nyckeltal på en tiogradig skala. Nyckeltalen är i sin tur uppdelade för tidigaredelen och senaredelen. De resultat som framkom vid mätningen läsåret 2003/04 på Trångsundsskolan är genomgående lägre för eleverna i senaredelen än för eleverna i tidigaredelen. Skolan analyserar resultaten och slutligen lämnas förslag till åtgärder för utveckling för läsåret 2004/05. 11

Trångsundsskolan SKOLVERKET Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall en kvalitetsredovisning innehålla en beskrivning av i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts eller inte. Om målen inte uppnåtts skall det framgå hur skolan avser att arbeta för att målen skall kunna uppnås. Inspektörernas anser att Trångsundsskolans kvalitetsredovisning innehåller delar som naturligt hör hemma i en kvalitetsredovisning för en grundskola. Inspektörerna finner samtidigt att dokumentet som helhet kan och bör utvecklas för att kunna fungera som ett faktiskt hjälpmedel i skolans utvecklingsarbete. Framförallt behöver skolan utveckla kvalitetsredovisningen så att den tydligare avspeglar den lokala arbetsplanen och läroplanens mål. Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas är otydliga i och med att målen bara formuleras med ett enda ord som till exempel "hälsa" och "trygghet". Att redovisa måluppfyllelse i form av styrtal blir också otydligt i och med att det inte förklaras vad styrtalen står för eller vad de mäter. Kopplingen mellan mål, måluppfyllelse och åtgärder är också svag. Inspektörerna bedömer därför att kvalitetsredovisningen är godtagbar men bör förbättras. Rättsäkerhetsfrågor Enligt grundskoleförordningen skall rektor ingå som ledamot i elevvårdskonferenser och vid sammanträdena skall protokoll föras där det tydligt framgår vad som har beslutats. Rutinerna för beslut i elevvårdsärenden på Trångsundsskolan behöver förbättras och förtydligas på dessa punkter. Detta gäller såväl formuleringarna i åtgärdsprogram som rektors deltagande i och protokoll från elevvårdskonferenser. Den centrala elevstödsenheten fattar beslut om huruvida en viss elev skall få stöd inom en av de kommunövergripande grupperna. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp görs av elevstödsenheten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning och ledning vid Trångsundsskolan sammantaget bör utvecklas. Skolledningen bör på ett tydligare sätt leda den pedagogiska utvecklingen och vidta åtgärder för att stärka samhörigheten mellan skolans olika delar. Rutiner avseende information, beslutsfattande, dokumentation och arkivering fungerar inte tillfredställande. Rutinerna för beslut i elevvårdsärenden bör också förbättras och förtydligas. Skolans kvalitetsarbete bör bättre avspegla läroplanernas och den lokala arbetsplanens mål och bör likaså förbättras i fråga om koppling mellan mål, måluppfyllelse och åtgärder. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Trångsundsskolan 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till verksamhet/utbildning Språkval i spanska, tyska och franska erbjuds eleverna från årskurs 6. Det finns även förstärkt svenska och engelska för de elever som inte nått målen för dessa ämnen i årskurs 5. Sammanlagt 80 elever är berättigade till modersmålsundervisning. Inga elever på Trångsundsskolan deltar dock i modersmålsundervisning. En elev får studiehandledning på modersmålet. Inspektörerna bedömer att skolledningen bör undersöka varför ingen av skolans elever har valt att delta i modersmålsundervisningen. Sammanlagt 32 elever deltar i undervisning i svenska som andraspråk. I den nationella timplanen för grundskolan anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att eleverna ska få fördjupa och bredda kunskaperna i ett eller flera ämnen. På Trångsundsskolan finns inget tydligt utrymme för elevens val. Både elever i årskurs 1 6 och elever i årskurs 7 9 uppger i intervjuerna att de inte har elevens val. Den undervisning i livskunskap som skolan anordnar som elevens val uppges av eleverna inte innehålla några egentliga val. Inspektörerna kan därför konstatera att Trångsundsskolan inte uppfyller grundskoleförordningens föreskrifter om elevens val. Enligt intervjuade lärare anpassas skolan vid behov så att funktionshindrade elever får tillgång till utbildning. Information om utbildning Elever och föräldrar uppger att informationen fungerar bra i allmänhet, men att framförhållningen kunde vara bättre i vissa fall. Veckobreven utdelas enligt föräldrarna inte heller regelbundet i alla klasser. Informationen om elevers rätt till modersmålsundervisning skickas ut centralt från kommunen, men inspektörernas bedömning är att Trångsundsskolan bör bättre informera sina elever om rätten till modersmålsundervisning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna generellt har tillgång till utbildning som är av god kvalitet. Inspektörerna riktar dock kritik mot att skolan inte uppfyller författningarnas krav beträffande elevens val. Vidare bedömer inspektörerna att skolan behöver förtydliga rutinerna med informationen 13

Trångsundsskolan SKOLVERKET till föräldrarna. Skolan bör särskilt förbättra informationen om elevernas rätt till modersmålsundervisning. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser I Trångsundsskolan har övervägande delen av personalen utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Läsåret 2004/05 hade skolan en lärartäthet på 8,2 lärare/100 elever. Personalomsättningen som helhet är relativt låg, men vissa föräldrar uttrycker vid intervjuerna oro för elevernas arbetssituation och skolresultat med tanke på täta lärarbyten i enstaka klasser. Skolan hade vid inspektionstillfället en heltidsanställd skolsköterska, men ingen kurator eller skolpsykolog. Enligt skolledningen kunde dessa tjänster erhållas genom kommunens resurscentrum. Inspektörernas bedömning är att skolledningen bör undersöka om tillgången till kurator- och psykologtjänster är tillräcklig med tanke på personalens farhågor om otillräckliga insatser avseende elever i behov av särskilt stöd. Personalens kompetens och kompetensutveckling I fråga om personalens kompetensutveckling får Trångsundsskolan ett ordinärt värde i den medarbetarenkät som genomförs på samtliga skolor i Huddinge kommun. Vid diskussioner med personalen framkommer dock att en del av personalen är mycket nöjd med sin kompetensutveckling medan andra är missnöjda. Läromedel Läromedlen och annat pedagogiskt material är anpassade till de krav en tidsenlig utbildning kräver. Skolan har också ett bibliotek. Både elever och personal anser dock att tillgången till datorer är begränsad. Inspektörernas bedömning är att eleverna på Trångsundsskolan har begränsade möjligheter till användning av datorer. Skolan har ett bibliotek. Lokaler Skolans verksamhet bedrivs i utspridda lokaler som generellt håller god kvalitet och svarar mot de pedagogiska kraven i undervisningen. Både föräldrar och elever är dock missnöjda med skolans idrottshall som upplevs som både trång och sliten. Särskilt omklädningsrummen och duschutrymmena upplevs som ofräscha, vilket enligt föräldrarna leder till att många elever låter bli att duscha efter lektionerna. Skolans matsal och skolmatens kvalitet får beröm från både 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Trångsundsskolan personal, elever och föräldrar. Inspektörerna bedömer att lokalerna för idrott och hälsa bör ses över. Skolgårdens utformning ger möjligheter till stimulans för de yngre eleverna. De äldre eleverna är inte nöjda med tillgången till rastverksamhet och efterfrågar möjligheter till avkoppling under raster och håltimmar som är anpassade till deras behov. Skolan får elevbidrag enligt de normer som gäller i kommunen. På grund av den ekonomiska situationen tillämpar skolledningen en stram resurstilldelning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resurserna på Trångsundsskolan är godtagbara. Lokalerna för idrott och hälsa är dock i behov av invändig renovering. Inspektörerna bedömer vidare att idrottshallen är liten i förhållande till skolans elevantal och elevernas ålderssammansättning. Skolan behöver också se över tillgången till datorer i undervisningen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Trångsundsskolan övergripande är av god kvalitet. Skolans profil med livskunskap ger goda möjligheter till praktiskt värdegrundsarbete. Större delen av skolans lokaler håller en god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll behöver öka. - Elevernas och föräldrarnas kunskaper om målen för utbildningen och betygskriterierna behöver förbättras. - Skolan bör tillgodose elevernas rätt till stöd. - Handlingsplanen mot mobbning bör omfatta alla former av kränkande behandling och även omfatta perspektivet vuxen-elev. - Skolans arbete för en likvärdig bedömning och betygssättning bör utvecklas. - Kvalitetsredovisningen bör förbättras och innehålla en tydligare koppling mellan mål, måluppfyllelse och åtgärder. - Rutiner avseende beslut i elevvårdsärenden, information till föräldrar, samt dokumentation och arkivering bör ses över. - Informationen om elevernas rätt till modersmålsundervisning bör förbättras. - Lokalerna för ämnet idrott och hälsa och att tillgången till datorer i undervisningen bör ses över. 15

Trångsundsskolan SKOLVERKET Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 Kap. 19 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Jukka Kuusisto Stig Westerlund 16

Utsäljeskolan Utbildningsinspektion i Utsäljeskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Utsäljeskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Utsäljeskolan Antal barn/elever Förskoleklass 59 Grundskola 376 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-6, samt skolbarnomsorg. Skolbarnomsorgen ingår dock inte i inspektionen av den här skolan. Efter att avslutad skolgång i årskurs 6 går flertalet elever vidare till den närliggande Källbrinksskolan för att genomföra årskurs 7-9. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag. Det finns totalt fyra arbetslag på skolan, A-, B-, C- och D-enheten. Utsäljeskolan arbetar med åldersblandade klasser eller basgrupper vilken är skolans egen benämning. Totalt finns 26 basgrupper på skolan. Vanligtvis omfattar en basgrupp två årskurser, men det finns också två grupper med elever från förskoleklass till och med årskurs 2. Skolan har drygt 31 lärartjänster, vilket motsvarar 8,24 lärare per 100 elever i grundskolan. De flesta eleverna bor i närområdet, men det finns också ett fåtal som aktivt har valt att gå på Utsäljeskolan. Utsäljeskolans huvudbyggnad uppfördes 1978 och en större tillbyggnad gjordes 1993 och 1995. Några klassrum ligger i en paviljong på skolgården. Genomförandet av inspektionen i Utsäljeskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Utsäljeskolan har bestått av undervisningsråden Tomas Johansson och Gunnel Eriksson. Besök i Utsäljeskolan inleddes den 5 oktober och avslutades den 6 oktober 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Utsäljeskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Utsäljeskolan genomfördes formella intervjuer med rektor, personal, elever, elevråd samt föräldrar. Lektioner i samtliga klasser besöktes. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Utsäljeskolan Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Vid Utsäljeskolan F-6 har inspektörerna erfarit att det allmänt råder ett gott klimat bland elever och personal. Inspektörerna upplevde också att eleverna är öppna och hjälpsamma. Inget klotter eller annan skadegörelse observerades. Skolan har genomfört en elevenkät och resultaten i denna visar att i stort sett alla barn tycker om att vara i skolan samt att det råder ett gott kamratskap i grupperna. Lärarna uppger också att eleverna i huvudsak har ett vårdat språkbruk och att fula ord förekommer relativt sällan. Eleverna uppger att de har bra kontakt med sina klasslärare och att de känner sig trygga i skolan och att de tycker om att vara i skolan. Eleverna respekterar varandra och accepterar varandras olikheter, men de uppger också att det förekommer enstaka inslag av kränkande behandling på skolan. De säger även att personalen tar tag i problemet när de får kännedom om det. Enligt eleverna har man samtalat i klasserna om värdegrunden och att de därmed fått en ökad medvetenhet om hur man exempelvis skall vara en bra kompis, vilket bekräftas av föräldrarna. Personalen uppger att de kan se att arbetet med elevinflytande resulterar i att eleverna med stigande ålder och mognad lär sig att göra val och ta ansvar för sitt skolarbete och sina handlingar. Eleverna uppger att de har stora möjligheter att själva påverka vad de skall arbeta med och att det råder ett sådant klimat att de vågar framföra önskemål till lärarna om vad de vill arbeta med. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten avseende arbetet med normer och värden vid Utsäljeskolan är av god kvalitet. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. 3

Utsäljeskolan SKOLVERKET Eleverna vet att de går i skolan för att få en grund för fortsatt utbildning. Några elever tycker att skolan tar lite för mycket tid, vilket inverkar menligt på deras fritidsintressen. Inspektionen visar att elever på Utsäljeskolan möter en mängd olika arbetssätt och på så vis ges eleverna förutsättningar att utveckla sitt eget sätt att lära. Eleverna klarar av att arbeta tillsammans med andra, men även självständigt. Resultaten från de nationella proven i årskurs 5 våren 2004 visar att 96,6 procent av eleverna nådde målen i engelska, 96,5 procent i svenska och 91,5 procent i matematik. 83 procent av eleverna uppnådde målen i samtliga tre ämnen. Även om resultaten genomgående kan betraktas som goda, så avviker resultatet i matematik. Enligt lärare och skolledning kan det avvikande resultatet delvis förklaras med att skolan tidigare saknat utbildade lärare i matematik. I övriga kursplaneämnen görs ingen avstämning mot målen i årskurs 5. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas kunskapsresultat i svenska, engelska och matematik är goda. Eftersom det inte finns någon samlad bild av elevernas resultat i övriga kursplanens ämnen kan inspektörerna inte bedöma måluppfyllelsen i dessa. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Arbetet mot kränkande behandling Rektorn uppger att arbetet med värdegrunden har hög prioritet på skolan. Skolan genomför en rad aktiviteter för att förebygga kränkande behandling. Bland annat arbetar man med olika typer av värderingsövningar och rollspel, fadderverksamhet, elevstödjare, diskussioner i klasserna om relationer m.m. Skolan delar ibland upp pojkar och flickor och genomför tjej- och killsnack. I förskoleklassen är värdegrundsfrågor en viktig del i den pedagogiska verksamheten. På skolan finns också trivselregler som lärarna har formulerat och dessa gås igenom med barnen vid varje terminsstart. Eleverna uppger att de väl känner till dessa regler. Skolan genomför en enkätundersökning en gång per läsår i syfte att upptäcka eventuell förekomst av mobbning. Även kommunen skickar ut en enkät i vilken eleverna får svara på frågor om trygghet, inflytande/delaktighet, kunskaper, utveckling och lärande m.m. Skolan har också ett mobbningteam som har ett särskilt ansvar för att ta tag i eventuella mobbningsfall som uppdagas. Eleverna uppger att de vet vart de skall vända sig om problem uppstår och att de anser att skolan snabbt tar tag i konflikter som inträffar. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Utsäljeskolan Föräldrarna uppger att det märks på eleverna att de har samtalat om värdegrunden i skolan. Personalen berättar att frågan om vikten av ömsesidig respekt och hänsyn ofta tas upp på lektionerna. Inspektörerna har funnit att det Utsäljeskolan F-6 finns ett väl fungerande arbete mot kränkande behandling. I Utsäljeskolan finns en handlingsplan mot mobbning. Inspektörerna vill i sammanhanget peka på att det är viktigt att en skolas handlingsprogram synliggör skolans arbete mot alla former av kränkande behandling och att det är viktigt att involvera såväl elever, personal som föräldrar i framtagandet av programmet. Vidare saknas i programmet perspektivet då en vuxen kränker en elev. Programmet handlar uteslutande om mobbning som är en form av kränkande behandling, men utelämnar andra former, även sådana som uppstår vid enstaka tillfällen. Programmet saknar vidare uppgifter om hur och när vidtagna åtgärder skall följas upp och utvärderas. Skolan bör komplettera programmet utifrån ovanstående. I övrigt bedömer inspektörerna att programmet är godtagbart utifrån läroplanens krav. Samverkan i skolmiljön Det formella elevinflytandet utövas genom klassråd och elevråd. Alla klasser har klassråd, och minst en representant i varje råd som skolan har. För närvarande har skolan ett kulturråd, friskvårdsråd, dataråd, miljöråd och matråd. I elevrådet finns två representanter per råd med, effekten blir dock att det bara finns elever från årskurs 6 i elevrådet, med undantag av några enstaka elever som tillhör årskurs 5. Att de yngre eleverna inte är representerade i elevrådet motiveras med att de finns med i andra råd och att personal och skolledning bedömt att de inte nått den mognad som krävs för att driva olika frågor. Ordförande i elevrådet är en elev i årskurs 6. Rådet träffas en gång i månaden och där diskuteras saker som berör eleverna. Det handlar ofta om konkreta förbättringar av skolmiljön eller om olika aktiviteter som skall genomföras. Elevrådet har en egen kassa som de inom vissa givna ramar kan använda till väsentliga inköp. Elevrådet har en speciell brevlåda i skolan där elever kan lägga lappar med förslag om frågor som elevrådet bör ta upp och diskutera. Eleverna uppger att skolan ofta lyssnar på deras förslag och att de oftast får igenom sina förslag. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med elevinflytande genom elevråd och andra samrådsgrupper fungerar på ett godtagbart sätt. Föräldrarna uppger att eleverna får arbeta i sin egen takt och att undervisningen i huvudsak anpassas efter elevens individuella nivå. Beträffande elevers möjlighet till inflytande över undervisningens innehåll och planering beskrivs det vidare i avsnitt 4. Skolan har också en samrådsgrupp som träffar skolledningen två gånger per termin, i gruppen ingår ett antal föräldrarepresentanter. Föräldrarna har även formerat sig i några arbetsgrupper, vilka regelbundet träffar arbetsgrupper som består av ett antal representanter från skolan. Föräldragrupperna träffar skolans grupper två gånger per termin. Främst handlar det om datarådet och miljörådet. 5

Utsäljeskolan SKOLVERKET Föräldrarna får information om vad som händer på skolan och i klassen via det veckobrev som lärarna skriver och på de föräldramöten som äger rum två gånger per läsår. Föräldrarna uppger att veckobreven är mycket uppskattade. I de lägre årskurserna skrivs ett veckobrev varje vecka, medan det blir mer sällan för de äldre barnen. Skolan använder sig också av elevernas planeringsböcker för att kommunicera med föräldrarna. Skolhälsovård och elevhälsa Skolan erbjuder elevhälsovård genom den centrala elevstödsenheten. Detta innebär att eleverna har tillgång till skolsköterska som finns på skolan. Skolläkaren gör också regelbundna besök på skolan. Skolpsykolog samt skolkurator finns som resurs på elevstödsenheten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete mot kränkande behandling fungerar väl, men programmet mot kränkande behandling bör förbättras. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Utsäljeskolan har gjort lokala bearbetningar av kursplanerna. Dessa konkretiseras och illustreras i några ämnen genom löv, byrålådor, rutor etc. Eleven fyller tillsammans med läraren i dessa allt eftersom den aktuella färdigheten nås. Dessa bearbetningar revideras kontinuerligt och på skolan pågår ett ständigt förbättringsarbete i detta avseende. Både elever och föräldrar känner till dessa måldokument. Det föreligger dock en stor skillnad mellan bearbetningarna i olika ämnen, medan målen är tydligt nedbrutna i framför allt matematik, svenska och engelska kan det konstateras att skillnaderna är stora i övriga ämnen, vilket blir tydligt i elevernas portfolio (se vidare Individplanering individuell studieplanering och stöd). För vissa ämnen finns inte samma konkretiseringsnivå, i biologi och hem- och konsumentkunskap finns överhuvudtaget inga bearbetningar och mål. I några fall redovisas ett fåtal mål och det framgår inte när målen skall vara uppnådda. I andra ämnen är målen nedbrutna på årskursnivå. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör fortsätta med att utveckla och tydliggöra mål för alla ämnen och årskurser för att skapa en större tydlighet och delaktighet för elever och föräldrar. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Utsäljeskolan Organisering av undervisning och tidsanvändning Skolan är uppdelad i fyra arbetsenheter. I tre av dessa är verksamheten organiserad i åldersblandade grupper. Så kan till exempel förskoleklass, årskurs 1 och 2 utgöra ett lag. Inom detta arbetar pedagogerna flexibelt med olika åldersgrupper. Ibland sker arbetet gemensamt, vid andra tillfällen arbetar man åldershomogent. Genom denna organisationsform upplever elever, lärare och föräldrar att man även får en trygghet genom att äldre och yngre elever lär känna varandra. Elever säger också att det är bra att arbeta åldersblandat, eftersom man då kan hjälpa varandra. I den fjärde arbetsenheten ingår specialpedagoger, elevassistenter och lärare som arbetar övergripande på skolan. Individanpassning individuell studieplanering och stöd Skolans två specialpedagoger har ett övergripande ansvar för att elever med svårigheter får stöd. I första hand ges detta i svenska och matematik och avstämningar/uppföljningar av elevernas kunskapsutveckling görs årligen i dessa ämnen. Det förekommer också att skolan erbjuder stödundervisning i idrott och hälsa. Om en elev har svårigheter att nå målen upprättar specialpedagogerna en särskild individuell utvecklingsplan, vilket är skolans benämning på åtgärdsprogram. På Utsäljeskolan tillämpas flera olika benämningar för åtgärdsprogram, vilket skapar en oklarhet. Inspektörerna vill påpeka vikten av att använda korrekta benämningar. Enligt uppgift från skolans ledning och olika pedagoger får elever som har svårigheter alltid stöd. Den vanligaste stödformen sker i den direkta undervisningssituationen. De elever som har svårigheter i engelska och eller svenska uppmanas att i årskurs 6 välja språkvalet svenska/engelska. Inspektörerna bedömer att det finns väl fungerande utredningsoch analysförfaranden för att identifiera och åtgärda elevers behov av särskilt stöd. Arbetssätten Undervisningen är planerad så att eleverna skall få möta så många olika arbetssätt som möjligt. En gång per vecka byts klassrummet ut mot verksamhet i skolans närområde. Då utnyttjas den intilliggande skogen för diverse aktiviteter. Det kan röra sig om olika slags observationer, uppgifter som skall lösas men även inslag av fysisk aktivitet. Skolan har vidare fått utmärkelsen Grön Flagg för sitt miljöarbete. I samband med att eleverna forskar sammanställer de sina egna rapporter. För att söka information använder de sig av olika böcker, skriver brev till någon släkting eller bekant som bor i ett visst landskap som man vill lära sig mer om och eleverna söker även på Internet. I de naturvetenskapliga ämnena arbetar eleverna även laborativt och löser olika problem genom att göra experiment. För elever som har behov av att möta ytterligare inlärningssätt finns även möjligheten att arbeta med storyline 1. 1 Storyline är ett förhållningssätt till elever, inlärning och kunskap där man lägger stor vikt vid att elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tas till vara. Genom nyckelfrågor uppmanas eleverna att fundera ut egna förklaringar på de problem som ska studeras innan de jämför dessa med verkligheten. (http://www.storyline.nu) 7

Utsäljeskolan SKOLVERKET Eleverna arbetar med planeringsböcker och i dessa sätter de upp mål för den aktuella veckan. Dessa veckomål är oftast av kvantitativ karaktär, där ett visst pensum skall avklaras. Arbetsinnehållet är dock alltid relaterat mot ett visst mål. Skolan samverkar med de förskolor som hör till upptagningsområdet och med mottagande 7-9 skola för att skapa en röd tråd för elevernas lärande. Idag väljer flera elever andra skolor redan till årskurs 6 och i de fallen är svårigheterna att få en helhetssyn i barnens lärande uppenbara. Vägledning och utvecklingssamtal Utvecklingssamtal genomförs i enlighet med gällande bestämmelser. En del av samtalet utgörs av frågor som eleven besvarat i förväg och en andra del är en redovisning av elevernas kunskapsutveckling. Denna görs med tidigare nämnda löv, byrålådor etc. där elevernas kunskapsutveckling synliggörs. Från de lärare som arbetar med praktiskt pedagogiska ämnen finns en redovisning som ansvarsläraren informerar om. Vid samtalen sätts även ett mer långsiktigt mål upp och dessa följs upp vid nästföljande utvecklingssamtal. I någon klass berättade elever att de fått ett stort ansvar för att genomföra utvecklingssamtalet. De nationella proven ger en bild av hur bedömningsnivån skall vara i svenska, engelska och matematik. Genom de tydliga bearbetningarna av kursplanerna i vissa ämnen finns ett lätt sätt att stämma av elevernas kunskaper. Inspektörernas bedömning är att olika kunskapsformer beaktas vid bedömningen. I elevernas portfolio finns olika plastfickor för olika ämnen. I de ämnen som skolan gjort tydliga konkretiseringar av kursplanen, så finns dessa i aktuell plastficka tillsammans med de arbeten som eleven valt att spara i portfolion. De arbeten som sparats har eleven även motiverat varför man valt att lägga det i portfolion. I de ämnen där konkretiseringar saknas finns inga mål utan endast elevens arbeten. Tillsammans med läraren, oftast vid utvecklingssamtalen, markeras vilka mål eleven nått i sin kunskapsutveckling. Inspektörernas intryck är att skolan har ett fungerande system för uppföljning och att detta fungerar väl i de ämnen där målbilderna tydliggjorts. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Elever berättar spontant om mål och hur dessa styr arbetet. I de tidigare nämnda planeringsböckerna gör eleverna sina veckoscheman. På de lektionspass som innehåller eget arbete lägger eleverna in det som de har behov av att arbeta med för tillfället. I slutet av veckan utvärderar eleverna sitt arbete. Både lärare och föräldrar uppger att de ser att eleverna successivt blir skickligare på att utvärdera. Planeringsboken tar eleverna hem en gång per vecka och den fungerar på så vis dessutom som en kontaktlänk mellan hem och skola. Inspektörerna kan dock konstatera att graden av elevinflytande i viss mån skiljer sig åt mellan olika lärare. Samverkan och öppenhet Skolan samverkar med förskolor och mottagande skola. Vidare finns samverkan med Lärarhögskolor samt internt inom kommunen. Skolan genomför även olika slags studiebesök på teatrar, arbetsplatser och museer. Eleverna har in- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Utsäljeskolan ternprao i skolan vilket innebär att de hjälper till i skolmatsalen och på expeditionen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan har en väl fungerande pedagogisk verksamhet. Skolan bör dock fortsätta med att utveckla och tydliggöra mål för alla ämnen samt arbeta vidare med att förbättra alla elevers möjligheter till inflytande över lärandet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation Kommunfullmäktige i Huddinge kommun har fastställt sex områden, perspektiv, som gäller för samtliga nämnder. Utifrån dessa har kommunstyrelsen gjort prioriteringar, inom vart och ett av dessa områden, som gäller för förskole- och grundskolenämnden, FGN. I nämndens verksamhetsplan för innevarande år har nämndens mål samlats i fyra områden; nöjda invånare barn och elever, effektiva processer, sund ekonomi, samt attraktiv arbetsgivare. För vart och ett av dessa områden finns ett antal mål fastslagna av FGN. Nämndens verksamhetsplan är en del av Huddinge kommuns skolplan. Övriga delar är skolornas arbetsplaner, kvalitetsredovisningarna samt Bilden av skolan i Huddinge som visar resultatet av skolornas arbete. På lokal nivå anger varje skola sina åtaganden i förhållande till nämndens mål. Detta arbete sker i två steg där arbetslagen i sina respektive dokument anger hur de avser att arbeta mot nämndens mål. Från samtliga arbetslag växer sedan skolans arbetsplan fram och inspektörerna bedömer att på Utsäljeskolan hänger hela målkedjan ihop. Rektors ansvar, befogenheter och funktion Skolans ledningsorganisation består av rektor, biträdande rektor och administrativ chef. På skolan finns dessutom en utvidgad ledningsgrupp med en rådgivande funktion som består av ovan nämnda personer, husmor, representant från särskolan samt skolassistenten. Skolan arbetar med språkrör från respektive enhet och dessa fungerar som kontaktlänk mellan skolans ledning och arbetsenheterna, men även mellan de olika arbetsenheterna. Genom språkrören får skolledningen en snabb kommunikation mot arbetslagen. Syftet med denna organisation är att skapa möjligheter till delaktighet. Arbetsfördelning finns upprättad mellan befattningshavarna i ledningsgruppen. Rektor är även chef över den administrativa personalen, skolans husmor och 9

Utsäljeskolan SKOLVERKET vaktmästare. Inspektörerna bedömer att rektor är väl förtrogen med verksamheten. I rektorsfunktion ingår också att vara resultatansvarig. Ansvaret innebär att rektor skall se till att elevernas resultat analyseras och följs upp. På Utsäljeskolan saknas rutiner för att analysera resultaten i årskurs 5. I svenska, engelska och matematik har skolledningen tagit del av resultaten och även analyserat dessa. I övriga ämnen finns inga dokumenterade resultat och skolledningen vet bara i grova drag hur många elever som har nått respektive inte nått målen i årskurs 5. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utveckla rutiner för att analysera och följa upp elevernas resultat. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Skolan presenterar sig som Utsäljeskolan Trivselskolan med miljöprofil. Vi rustar för livet genom att ha Framtidens skola redan nu och skolans egna mål anknyter till detta. I kvalitetsredovisningen för 2003/2004, anger skolan hur man arbetar mot skolans mål, men några direkta resultat av arbetet är svårt att utläsa. Skolans kvalitetsredovisning innehåller ett antal kommunala mål och måluppfyllelsen för dessa mål redovisas också i form av s.k. styrtal. Några åtgärder kopplade till måluppfyllelsen redovisas också. De lokala målen är de mål som kommunen centralt bestämt att varje skola skall arbeta efter och utvärdera. Både arbetsplanen och kvalitetsredovisningen har redovisats för föräldrarådet och på föräldramöten. Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas är otydliga i och med att målen bara formuleras med ett enda ord exempelvis hälsa och trygghet. Att redovisa måluppfyllelse i form av styrtal blir också otydligt i och med att det inte förklaras vad styrtalen står för eller vad de mäter. För läsaren är det svårt att avgöra vad målet hälsa med styrtalet 7,3 betyder. Inspektörerna bedömer därför att kvalitetsredovisningen uppfyller kraven i skolförfattningarna, men att den därför bör förbättras så att måluppfyllelsen redovisas på ett tydligare sätt. Däremot finns för övrigt goda rutiner för hur och när uppföljning av de olika målområdena i skolans arbetsplan skall ske. Analysen av dessa resultat mynnar ut i ett antal åtgärder för utveckling. Dessa åtgärder syns inte, enligt rektor, i det förslag till arbetsplan för läsåret 2004/2005 som var under utarbetande när inspektionen genomfördes. I processen med arbetsplanen har arbetsenheterna ansvarat för olika delar och förslaget till arbetsplan hade även varit på remiss till föräldrar. Genom det tidigare beskrivna arbetet med hur elevernas arbete kontinuerligt följs upp, genom de s.k. språkrörens arbete och genom olika slags work-shops säkerställs kvaliteten i det pedagogiska arbetet. Inspektörernas bedömning är att lärarna är förtrogna med uppdraget och att skolans kvalitetsarbete är av god kvalitet. Däremot kan kvalitetsarbetet stärkas genom att förbättra kopplingen mellan arbetsplan och kvalitetsredovisning. Rutiner finns, genom planeringsboken och i samband med utvecklingssamtalen, att följa elevernas frånvaro. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Utsäljeskolan Rättssäkerhetsfrågor Inspektörerna kan konstatera att beslut om stöd ofta dokumenteras i form av protokoll från elevvårdskonferenser, i vilken rektor deltar. Inspektörerna bedömer att skolan bör utforma besluten så att det tydligt framgår att det är rektor som fattar beslut om stöd, eftersom elevvårdskonferensen inte har beslutanderätt. I Utsäljeskolan finns en nedbruten timplan. De flesta av skolans elever flyttar till Källbrinksskolan när de skall börja årskurs 7. Några diskussioner om hur timmarna i timplanen skall fördelas har inte förts mellan skolorna, vilket innebär att skolorna inte har kontroll över att eleverna erhåller den garanterade undervisningstiden. Inspektörerna bedömer att detta bör ses över. Rektorn uppger att det finns behov av att se över timplanen, eftersom frågan inte diskuterats efter de stora omorganiseringar som genomfördes i kommunen år 2002. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning och ledning fungerar på ett bra sätt på skolan. Skolan bör skapa rutiner så att eleverna erbjuds den garanterade undervisningstiden. Skolan bör också förbättra rutinerna för att följa upp och analysera elevernas resultat, förbättra kvalitetsredovisningen samt tydliggöra utformningen av beslut om särskilt stöd. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Beträffande skolpliktsbevakningen uppger rektorn att det finns tydliga rutiner för hur skolan skall agera i samband med att elever börjar och slutar på skolan. Utsäljeskolan erbjuder sex alternativ för elevens val, (textilverkstad, musikal, fotboll och idrottskunskap, mat och bak, film samt idrott). Samtliga alternativ som erbjuds har en praktisk estetisk karaktär. Några alternativ med en mer teoretisk inriktning finns inte. Inspektörerna vill därför erinra om att utbudet av alternativ skall vara allsidigt även i detta avseende. Rektorn fastställer alternativen för elevens val, enligt gällande delegationsordning. Någon återrapportering av beslutet till för- och grundskolenämnden har inte gjorts. Inspektörerna bedömer att skolan bör ändra sina rutiner så att beslutet återrapporteras i enlighet med kommunallagens krav. 11

Utsäljeskolan SKOLVERKET När det gäller språkval erbjuder Utsäljeskolan spanska, tyska, franska, samt svenska/engelska. Spanska är det populäraste språkvalet bland eleverna. Undervisningen är förlagd till den närliggande Källbrinksskolan. På Utsäljeskolan finns 68 elever som har rätt till modersmålsundervisning, varav åtta har valt att acceptera erbjudandet. När det gäller svenska som andraspråk finns det 14 elever som har rätt till detta, ingen har dock valt att läsa svenska som andraspråk. Sammanfattningsvis har eleverna i rektorsområdet oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, tillgång till den utbildning de har rätt till. Beträffande fastställandet av alternativ för elevens val bör skolan ändra sina rutiner så att beslutet återrapporteras till ansvarig nämnd. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Utsäljeskolan F-6 har en låg personalomsättning och har lärare med erforderlig utbildning och lång erfarenhet på i stort sett samtliga tjänster. Både föräldrar och elever uppger att de är nöjda med de insatser som personalen gör i skolan. Det finns plan för kompetensutveckling och samtliga i personalen har också en egen individuell kompetensutvecklingsplan. Personalen uppger att de gått ett flertal kurser och att de är nöjda med den kompetensutveckling som de fått. Lokalerna är ljusa och fina, även om det är lite trångt. Föräldrar och elever framhåller att utemiljön på skolan är bra, det finns lekredskap, leksaker, fotbollsplan och en skogsdunge som eleverna kan använda sig av. Inspektörerna bedömer att skolans lokaler är ändamålsenliga. Även utemiljön bedöms vara bra. Lokalerna är inte helt anpassade för att ta emot funktionshindrade elever, men kan bli det genom vissa enklare modifieringar. Personalen uppger att de har tillgång till de läromedel som behövs för att kunna erbjuda en bra undervisning. Alla elever har tillgång till datorer, men omfattningen är relativt begränsad. Vid tidpunkten för inspektörernas besök vid skolan uppgav personalen uppger att antalet datorer inte är tillräckligt och att det i viss mån gör att undervisningen inte kan bedrivas på det sätt man skulle önska. Två månader senare uppger rektorn att skolan har fått ett tillskott på nio nya datorer och att arbete pågår med att inreda den datasal där datorerna skall finnas. Föräldrar och elever uppger att datorer inte används så ofta i undervisningen. I övrigt finns den utrustning som behövs för att genomföra undervisningen. Sammanfattningsvis är tillgången till materiella resurser god utifrån elevernas behov. Vidare har personalen den kompetens som krävs för uppdraget och skolpersonalen erbjuds kompetensutveckling. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Utsäljeskolan Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Utsäljeskolan övergripande är av god kvalitet. Det råder ett gott klimat på skolan och det bedrivs ett väl fungerade arbete för att kartlägga och åtgärda kränkande behandling. Skolan har också en verksamhet för elever i behov av särskilt stöd som fungerar bra. Personalen har i de allra flesta fall erforderlig utbildning för den undervisning de bedriver och eleverna och föräldrarna är nöjda med deras insatser. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Handlingsprogram mot kränkande behandling. - Utveckling och tydliggörande av mål i samtliga ämnen. - Elevernas ansvarstagande och inflytande över sitt eget lärande. - Utveckling av rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling och resultat i samtliga ämnen. - Förbättra skolans kvalitetsredovisning. - Tydliggörande av utformningen av beslut om särskilt stöd. - Rutiner för återrapportering av delegationsbeslut. - Skolan bör se över tillämpningen av timplanen. Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Tomas Johansson Gunnel Eriksson 13

Vistaskolan Utbildningsinspektion i Vistaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1-9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Vistaskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Vistaskolan Antal barn/elever Förskoleklass 38 Grundskola 378 Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag från förskoleklass till årskurs 9. Skolbarnomsorgen är en integrerad del av verksamheten. Skolans ledning består av en rektor och en biträdande rektor. Vistaskolan har totalt 416 elever och ligger i ett område med blandad bebyggelse i form av småhus, bostadsrättshus och hyreshus. Fram till år 1999 omfattade Vistaskolan enbart klasserna 1-6. Skolan byggdes 1950 och har varit föremål för en omfattande utbyggnationer och renoveringar under åren 1994, 1996 och 2004. Skolan har bland annat fått en ny matsal och skolbyggnad för årskurs 6-9. I samband med renoveringarna har skolan också fått tillgång till ändamålsenliga specialsalar ibland annat NO-ämnen (kemi, fysik och biologi), textilslöjd och hemkunskap. Genomförandet av inspektionen i Vistaskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Vistaskolan har bestått av undervisningsrådet Tomas Johansson och experten Jukka Kuusisto. Besök i Vistaskolan inleddes den 19 oktober och avslutades den 20 oktober 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Vistaskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Vistaskolan genomfördes formella intervjuer med skolledningen, skolsköterskan och ett urval av elever, föräldrar, lärare. Inspektörerna besökte flertalet klasser från förskoleklass till årskurs 9. Några av eleverna ansvarade för att guida inspektörerna runt i skolans lokaler och under besöket fördes spontana samtal med både elever och personal. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Vistaskolan Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Grundläggande demokratiska värden. Vistaskolan har en egen arbetsplan avseende elevmedverkan. I planen beskriver skolan både existerande och planerad elevmedverkan. Skolan har ett elevråd för årskurs 1-5 respektive 6-9. Varje klass har klassråd som tar upp frågor som rör klassen eller hela skolan. Under klassrådet bestämmer eleverna vilka frågor man vill föra vidare till elevrådet. Enligt eleverna fungerar både klassråd och elevråd tillfredsställande, men vid intervjuerna kunde eleverna inte ge exempel på sådant som de kunnat påverka när det gäller arbetsmiljön eller undervisningen. Inspektörerna bedömer att elevmedverkan på Vistaskolan kan utvecklas. Ansvarstagande Enligt Vistaskolans arbetsplan avseende elevmedverkan skall eleverna ta ansvar och medverka vid planering och genomförande av sitt lärande. I samma dokument konstaterar man dock att denna typ av elevmedverkan förekommer olika mycket i olika klasser. Enligt eleverna varierar deras möjligheter till ansvarstagande också mellan olika lärare i samma klass. För att öka engagemanget hos eleverna för inne- och utemiljön har särskilda ansvarsområden utdelats till klasserna. Eleverna deltar i städning av skolområdet varje vår. Inomhus delar eleverna på ansvaret i t.ex. klassrum och matsal genom rullande scheman. Inspektörerna kunde under besöket notera att eleverna arbetade i matsalen och hade vissa ansvarsområden. I elevintervjuerna framkommer att möjligheterna till ansvarstagande minskar i årskurs 6-9. Inspektörerna bedömer att detta kan utvecklas. Etiska förhållningssätt - trygghet och lust att lära Inspektörernas intryck är att eleverna visar acceptans för olikheter och har en människosyn som är förenlig med läroplanen. Både elever och föräldrar framhåller att Vistaskolan har en trygg miljö. Eleverna är lätta att få kontakt med och stämningen i skolan är överlag god. Några av de 3

Vistaskolan SKOLVERKET intervjuade eleverna anger att vissa elever i de högre årskurserna kan ha en tuff attityd och att de yngre eleverna är lite rädda för dem. Eleverna efterlyser också fler rastvakter i matsalen och i den nya tillbyggnaden för årskurs 6-9. Personalen i tidigaredelen (förskoleklass - årskurs 5) betonar vikten av ett gemensamt vuxenansvar för alla elever oberoende av årskurs eller klass. Rastvakterna i tidigaredelen är aktiva och tydligt synliga på skolgården. Eleverna har också tilldelats ansvar för att se till att alla har en kompis under rasten. Rastvakterna i senaredelen (årskurs 6-9) syns sällan på skolgården. Inspektörernas allmänna intryck är att eleverna har lust att lära. Lusten att lära verkar tyvärr avta med stigande ålder. De äldre eleverna framhåller dock att en del lärare är skickliga i att skapa nyfikenhet och intresse i lärandesituationer. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet avseende normer och värden varierar från godtagbar kvalitet till god kvalitet. Den formella elevdemokratin fungerar tillfredställande på Vistaskolan, men inspektörerna kan konstatera att elevernas möjligheter till ansvarstagande bör förbättras i årskurserna 6-9. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål att sträva mot Endast en mindre del av de elever som inspektörerna talat med uppger att de känner till målen för lärandet. Inspektionen vid Vistaskolan visar att arbetssätten varierar och att diskussioner om kunskapsmålen mellan lärare och elever förekommer i enstaka fall. I vissa klasser och i vissa ämnen erbjuder arbetssätten dock en begränsad möjlighet till reflektion över kunskapsmålen. Inspektörerna bedömer att lärandet kan på ett tydligare sätt relateras till läroplanernas mål att sträva mot. Kunskaper relaterade till mål att uppnå i årskurs 5 Resultaten från de nationella proven i årskurs 5 våren 2004 visar att 91 procent av eleverna nådde målen i svenska, 98 procent i engelska och 94 procent i matematik. Av eleverna i årskurs 5 nådde 89 procent målen i alla tre ämnen. I samtliga kursplaneämnen nådde 89 procent av eleverna målen. Inspektörerna kan konstatera att eleverna når goda resultat i skolans tidigaredel. Kunskaper relaterade till mål att uppnå i årskurs 9 Det genomsnittliga meritvärdet var 200. Av resultaten från de nationella proven i årskurs 9 våren 2004 framgår att 92 procent av eleverna nådde målen i svenska, 77 procent i engelska och 77 procent i matematik. Av eleverna i årskurs 9 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Vistaskolan nådde 77 procent målen i alla tre ämnen. Inspektörerna kan konstatera att resultaten i engelska och matematik godtagbara och goda i ämnet svenska. Skolverkets analysverktyg SALSA saknar uppgifter om Vistaskolan, eftersom skolan hade färre än 15 elever (12) i årskurs 9 våren 2003. Vid genomgång av betygsstatistik från vårterminen 2004 kan inspektörerna vidare konstatera att närmare en fjärdedel av eleverna i årskurs 8 inte hade uppnått målen i ett flertal ämnen. Årskurs 9 hade endast 13 elever vårterminen 2004. Endast 62 procent av dessa elever nådde målen i samtliga ämnen. En fjärdedel av eleverna saknade betyg i alla naturvetenskapliga ämnen och en femtedel saknade gymnasiebehörighet. Inspektörerna bedömer att resultaten i skolans senaredel är svaga. Vid personalintervjuerna framkommer att det finns brister i uppföljning av kunskapsresultaten och att elever i behov av särskilt stöd inte får den hjälp de behöver i skolans senaredel. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra uppföljningen av kunskapsresultaten i senaredelen och vidta åtgärder för att säkerställa högre måluppfyllelse. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att kunskapsresultaten i årskurs 5 är goda. I årskurs 9 varierar resultaten på nationella prov mellan godtagbara och goda. Sammantaget bedömer inspektörerna att resultaten i skolans senaredel är svaga med tanke på att en stor andel av eleverna i årskurs 9 saknade gymnasiebehörighet och betyg i flertalet skolämnen. Vistaskolan bör utarbeta ett system för bättre uppföljning av resultaten i samtliga ämnen och vidta åtgärder för en högre måluppfyllelse i senaredelen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön Vid Vistaskolan finns två elevråd kopplade till tidigare- respektive senaredelen. I elevintervjuerna framkommer att eleverna har lärt sig mötesrutiner på sina klassråd och att klassråden fungerar tillfredsställande i de allra flesta klasser. På Vistaskolan finns det ingen föräldraförening, men föräldrarna känner sig välkomna till skolan och bjuds till informationsmöten och klassmöten. Utöver de formella demokratiska formerna för samverkan skall skolan verka för att eleverna får ett allt större inflytande över sin utbildning. Läraren skall tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. På Vistaskolan uppger elever att möjligheten till inflytande över lärandet varierar mellan olika lärare. I den mån det förekommer innebär det vanligtvis att eleverna får välja vissa arbetsuppgifter som läraren sammanställt. Vid lektionsbesök och intervjuer kunde inspektörerna konstatera att möjligheterna till inflytande minskar i senaredelen. 5

Vistaskolan SKOLVERKET Resultatet av Huddinge kommuns elevenkät i Vistaskolan visar också att elevernas möjligheter till inflytande och delaktighet minskar drastiskt från tidigaretill senaredel. I resultatanalysen i skolans kvalitetsredovisning för 2003/04 ifrågasätter skolan elevenkätens frågor angående inflytande och delaktighet. Frågorna i elevenkäten är dock samma för tidigare- och senaredel och sämre resultat i senaredelen kan därmed rimligen inte bero på frågeställningarna. I kvalitetsredovisningens resultatanalys lyfter skolan fram elevens delaktighet som ett prioriterat förbättringsområde för kommande läsår. I arbetsplanen för 2004/05 finns bara ett arbetssätt nämnt för att öka elevernas delaktighet. Detta arbetssätt är ordagrant samma som föregående årets där större delen av ansvaret läggs på respektive lärare. Inspektörerna bedömer att skolan på ett mera genomgripande och konkret sätt bör utöka elevernas möjligheter till inflytande. Arbetet mot kränkande behandling Vistaskolan har ett värdegrundsdokument där man lyfter fram skolans demokratiska värdegrund och Vistaskolans regler. Vid elev- och föräldraintervjuer i senaredelen visade det sig att varken elever eller föräldrar känner till dokumentet. Inspektörerna bedömer att värdegrundsdokumentet kan bli en viktig del i ett förebyggande arbete mot kränkande behandling om elever och föräldrar i större utsträckning kan få ta del av den. Personalen på Vistaskolan framhåller att studiedagarna under vårterminen 2004 med bland annat värderingsövningar och diskussioner kring demokratiska processer har varit mycket givande och påverkat deras sätt att arbeta med värdegrundsfrågorna. Vistaskolans antimobbningplan tar upp både förebyggande arbete och åtgärder vid misstänkta eller fastställda mobbningsfall. Antimobbningsplanen tar inte upp åtgärder mot kränkande behandling eller situationer då en elev kan känna sig kränkt av en vuxen. Enligt elever och föräldrar är mobbning relativt ovanligt på skolan och de uppger samtidigt att skolan vidtar tillräckliga åtgärder då elever hamnar i konflikter eller utsätts för kränkande behandling. Eleverna säger att de kan vända sig till de vuxna på skolan vid problem med kränkande behandling. Antimobbningsplanen var inte känd bland intervjuade elever och bara hos en del av föräldrarna Inspektörerna bedömer att skolan bör byta namnet antimobbningsplan till handlingsprogram mot kränkande behandling. Detta program skall även ta upp det vidare begreppet och perspektivet vuxen - elev. Vidare bör skolan tillse att elever och föräldrar känner till handlingsplanen. Skolhälsovård och elevhälsa På skolan finns det skolhälsovård som genomförs enligt gällande bestämmelser. I tidigaredelen finns det inslag av extra motion mellan arbetspassen i form av pausgympa och under rasterna vistas eleverna i stor utsträckning ute på skolgården. I senaredelen finns enligt elevintervjuerna inga ordnade motionsaktiviteter förutom skolidrotten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete för samverkan i arbetsmiljön håller godtagbar kvalitet. I senaredelen bör skolan utveckla elevernas möjligheter till att få inflytande över det egna lärandet. Arbetet mot kränkande behandling är av godtagbar kvalitet. Skolans värdegrund är ett dokument som behöver kommuniceras tydligare så att den når alla elever 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Vistaskolan och föräldrar. Vistaskolans antimobbningsplan är av god kvalitet men bör byta namn till handlingsprogram mot kränkande behandling samt kompletteras med perspektivet vuxen och elev. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Bara en del av de elever och föräldrar som inspektörerna har kommit i kontakt med känner till kunskapsmålen. En del av lärarna presenterar enligt eleverna kunskapsmålen i början av terminen och i samband med att olika avsnitt behandlas. Lokala omarbetningar av kursplanerna finns endast i en del av ämnena (se vidare Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning). Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Skolan har en mycket bra struktur för mottagande av elever till förskoleklassen. Förutom gängse samarbete med överlämnande förskolor och förberedande besök på Vistaskolan, gör förskoleklassens personal hembesök hos alla föräldrar till blivande elever. Även övergångarna från förskoleklass till årskurs 1 görs mjuka genom att personal i förskoleklassen arbetar med rytmik, musik och mattelek i klasserna. Lärarna i årskurs 5 samarbetar med lärarna i årskurs 6 vid övergång till skolans senaredel. Inspektörerna bedömer att skolan överlag har en god struktur för övergångar och mottagande av nya elever. Förutom förskoleklasserna är även skolbarnomsorgens verksamhet integrerad med skolans övriga verksamhet. Det finns en övergripande timplan för årskurs 1-9 och skolan uppfyller skollagens krav på den garanterade undervisningstiden i grundskolan. Undervisningen sker i huvudsak klassvis, men det förekommer att eleverna arbetar i olika grupper till exempel i språkval, NO-ämnen och slöjd. Elevscheman har relativt få håltimmar och eleverna uppger att de är relativt nöjda med sina scheman. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Vistaskolan har ett elevhälsoteam bestående av skolledning, skolpsykolog, skolsköterska och speciallärare. Teamet har utarbetat en arbetsgång för arbete med elever med särskilda behov. Arbetsgången omfattar både kartläggning och organisering av stödundervisningen. När en lärare upptäcker att en elev har någon typ av problem eller svårighet kallas övriga vuxna som arbetar med barnet till 7

Vistaskolan SKOLVERKET ett nätverksmöte. Därefter kallas föräldrarna till ett möte och ett åtgärdsprogram upprättas. Vid behov görs en anmälan till elevvårdsteamet. Elevvårdsteamet kan vid behov kalla till en elevvårdskonferens utan föräldrar. Därefter kallas föräldrarna till ett elevvårdssamtal och samtalet avslutas med beslut om eller förslag till åtgärder och uppföljning. Vid intervjuerna lyfter skolans personal fram skillnaderna mellan tidigare- och senaredelen ifråga om stöd till elever med särskilda behov. I tidigaredelen fungerar stödet tillfredsställande medan eleverna i senaredelen inte får stöd i tillräckligt stor omfattning. Vistaskolan har ingen speciallärare i senaredelen och stödundervisningen består av enstaka lektionspass i matematik, svenska och engelska. Vid inspektionstillfället hade eleverna i senaredelen ingen fungerande stödundervisning i engelska, i mycket ringa omfattning i svenska och sex 40- minuterslektioner i matematik. I övriga ämnen fanns inga planerade åtgärder till stödundervisning. Vid intervjuerna framhåller en del föräldrar till barn i senaredelen att informationen om stöd till elever med särskilda behov inte fungerar tillfredsställande. Vid föräldraintervjuer framförs också kritik mot bristande stöd till elever med särskilda behov, särskilt i skolans senaredel. Förutom utökat stöd för elever med särskilda behov i senaredelen efterlyser skolans personal en liten undervisningsgrupp till både tidigare och senaredelen. Vid tidpunkten för inspektörernas besök fanns det inga små undervisningsgrupper på skolan. Skolans kurator har för närvarande en halvtidstjänst och personalen anser att detta inte är tillräckligt. Enligt inspektörerna har Vistaskolan fungerande rutiner, utrednings- och analysförfaranden för att identifiera och åtgärda elevers behov av särskilt stöd i tidigaredelen. Inspektörerna bedömer däremot att skolan saknar både fungerande rutiner för utredning och analys samt åtgärder för elever i behov av särskilt stöd i senaredelen, vilket inte är godtagbart. Skolan måste därför upprätta fungerande rutiner och vidta åtgärder för att förbättra tillgången till stöd i senaredelen. Arbetssätt Inspektionen vid Vistaskolan visar att det finns en variation i fråga om arbetssätt, men att variationen minskar med stigande ålder. Särskilt eleverna i senaredelen efterlyser fler inslag av elevaktiva arbetssätt. Under lektionsbesöken kunde inspektörerna konstatera att arbetssätten i tidigaredelen är varierande och att grupparbeten varvas med enskilt arbete. I förskoleklassen kombineras lektionspassen med fri lek, rörelse och rytmik. Under lektionsbesöken i senaredelen kunde inspektörerna konstatera att arbetsmetoderna i de flesta fall är relativt enformiga och elevernas egen aktivitet ofta begränsat sig till att arbeta med uppgifter i läromedlen. På en del lektioner arbetade eleverna i grupp eller enskilt med uppgifter som läraren hade valt. Vid besök på lektioner i praktiskt-estetiska ämnen kunde inspektörerna konstatera att eleverna var aktiva både vid planering och utvärdering av sitt arbete. Vid föräldraintervjuerna i senaredelen anmärker en del föräldrar att skolans NOundervisning har för få laborativa inslag. Elever berättar vid intervjuerna att vissa lärare ger dem möjligheter att delta i planeringen av undervisningen och 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Vistaskolan redovisningsformerna, medan andra lärare styr undervisningen utan något samråd med eleverna. Inspektörerna bedömer att arbetssätten i skolans senaredel behöver utvecklas i syfte att skapa större engagemang och variation i elevernas lärande. Vägledning och utvecklingssamtal Enligt de elever och föräldrar som inspektörerna har talat med genomförs utvecklingssamtalen på ett bra sätt. Samtalen upplevs i regel som informativa och framåtsyftande. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Elevernas kunskapsutveckling mäts på olika sätt på Vistaskolan. Olika typer av prov och tester är den vanligast förekommande mätmetoden. Utvärdering sker också muntligen på lektioner till exempel genom redovisningar och diskussioner. Även utvecklingssamtalen uppges som tillfällen för utvärdering av elevens lärande. I vissa ämnen har enskilda lärare omarbetat de nationella kursplanerna och betygskriterierna, men i allmänhet saknas detta. Det framkommer också vid elevintervjuerna att eleverna, framför allt i årskurs 6-9, inte känner sig informerade om kursmålen och betygskriterierna. Likaså uppger en del föräldrar att de känner sig osäkra om grunderna för betygssättningen. Eleverna uppger dock att de i de flesta ämnen får tillfälle att diskutera eller ställa frågor om betygssättningen innan betygen är satta. Vid intervjuerna framhåller lärarna att de saknar möjligheter att diskutera betygssättning med ämneskollegor på andra skolor. För elever i årskurs 9 som saknade betyg i något ämne finns skriftliga omdömen. Inspektörerna bedömer att skolledningen bör se till att det finns möjligheter till samarbete med andra skolor i form av diskussioner om betygskriterier och betygssättning. Inspektörerna bedömer vidare att skolan bör förbättra elevers och föräldrars möjligheter att få kunskap om kursmålen och betygskriterierna. Samverkan och öppenhet Studiebesök sker regelbundet i samband med undervisningen. Eleverna i årskurs 8 har PRAO i två veckor. I några arbetslag har man sammanställt en plan för arbetslivskunskap med exempel på olika arbetssätt. Skolan saknar en studie- och yrkesvägledare. Inspektörerna bedömer att en det föreligger behov av en studie- och yrkesvägledare på skolan. Det finns inget organiserat samarbete med företag, institutioner eller liknande. Inspektörerna bedömer att skolans kontakter med omvärlden är begränsade och kan förbättras. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete avseende pedagogisk verksamhet är av godtagbar kvalitet, men att det finns förbättringsområden. Inspektörerna bedömer att arbetssätten i skolans senaredel behöver utvecklas i syfte att skapa större engagemang och variation i elevernas lärande. Skolledningen bör också se till att det finns möjligheter till samarbete med andra skolor genom diskussioner om betygskriterier och betygssättning. Skolan bör även förbättra elevers och föräldrars möjligheter att få kunskap om kursmålen och betygskriterierna. 9

Vistaskolan SKOLVERKET Inspektörerna bedömer att skolan saknar både fungerande rutiner för utredning och analys samt åtgärder för elever i behov av särskilt stöd i senaredelen. Detta är inte godtagbart och skolan skall därför upprätta rutiner så att elevers behov av särskilt stöd blir tillgodosedda. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektors ansvar befogenheter och funktion Ledningen för Vistaskolan består av en rektor och två biträdande rektorer. Skolan har ytterligare en biträdande rektor som inte tjänstgör under läsåret 2004-05. Ansvarsfördelningen mellan rektor och biträdande rektorer är tydligt dokumenterad. Inspektörerna kan dock konstatera att det finns en del brister i rutiner avseende beslutsfattande och dokumentation i elevvårdsärenden (se Rättssäkerhetsfrågor). Både elever och föräldrar känner till vem som är rektor och biträdande rektor på skolan. Rektorn har också besökt de flesta av klasserna i senaredelen och presenterat sig själv. I senaredelens föräldra- och elevintervjuer framkommer att rektorn är synlig i skolans verksamhet. I tidigaredelen är rektor däremot sällan synlig enligt intervjuade elev-, föräldra- och personalrepresentanter. Personalen anser att rektorn är förtrogen med verksamheten på skolan, men framhåller att de saknar en sammanlänkande röd tråd i det pedagogiska arbetet på skolan och efterlyser ett tydligare pedagogiskt ledarskap på skolan. Enligt personalen drivs den pedagogiska utvecklingen för närvarande till stor del av enskilda lärare och personalgrupper. Värdegrundsdiskussionerna på de gemensamma studiedagarna under vårterminen 2004 lyfts dock fram som ett viktigt steg för att skapa ett sammanhang och binda ihop verksamheten på hela skolan. Inspektörernas bedömning är att skolledningen bör på ett tydligare sätt leda den pedagogiska utvecklingen och vidta åtgärder för att stärka samhörigheten mellan skolans olika delar. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Vistaskolans kvalitetsredovisning presenterar skolans resultat utifrån de nyckelområden som nämnden har fastställt. Resultaten baseras på den enkät som genomförs av Huddinge kommun och presenteras genom nyckeltal på en tiogradig skala. Nyckeltalen är i sin tur uppdelade för tidigaredelen och senaredelen. De resultat som framkom vid mätningen läsåret 2003/04 på Vistaskolan är 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Vistaskolan genomgående lägre för eleverna i senaredelen. Skolan analyserar resultaten och slutligen lämnas förslag till åtgärder för utveckling för läsåret 2004/05. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall en kvalitetsredovisning innehålla en beskrivning av i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts eller inte. Om målen inte uppnåtts skall det framgå hur skolan avser att arbeta för att målen skall kunna uppnås. Inspektörernas bedömer att Vistaskolans kvalitetsredovisning innehåller delar som naturligt hör hemma i en kvalitetsredovisning för en grundskola. Inspektörerna finner samtidigt att dokumentet som helhet kan och bör utvecklas för att kunna fungera som ett faktiskt hjälpmedel i skolans utvecklingsarbete. Framförallt behöver skolan utveckla kvalitetsredovisningen så att den tydligare avspeglar den lokala arbetsplanen och läroplanens mål. Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas är otydliga i och med att målen bara formuleras med ett enda ord som till exempel "hälsa" och "trygghet". Att redovisa måluppfyllelse i form av styrtal blir också otydligt i och med att det inte förklaras vad styrtalen står för eller vad de mäter. Kopplingen mellan mål, måluppfyllelse och åtgärder är också svag. Inspektörerna bedömer därför att kvalitetsredovisningen är godtagbar men bör förbättras. Rättsäkerhetsfrågor Beslut från elevvårdskonferenser är inte signerade av rektor och vid intervjuerna med skolans personal framkommer att rektor inte deltar vid elevvårdskonferenser i tidigaredelen, vilket inte är godtagbart. Detta bekräftas av skolledningen. Inspektörerna bedömer att både rektors deltagande i elevvårdskonferenser och rutinerna för beslut i elevvårdsärenden på Vistaskolan bör förbättras och förtydligas. Den centrala elevstödsenheten fattar beslut om huruvida en viss elev skall få stöd inom en av de kommunövergripande grupperna. Beslut om placering i liten undervisningsgrupp görs av elevstödsenheten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning och ledning vid Vistaskolan sammantaget är godtagbar. Inspektörerna bedömer att skolledningen på ett tydligare sätt bör leda den pedagogiska utvecklingen och vidta åtgärder för att stärka samhörigheten mellan skolans olika delar. Rutiner avseende beslutsfattande och dokumentation i elevärenden fungerar inte tillfredställande och bör också förbättras och förtydligas. Skolans kvalitetsarbete bör bättre avspegla läroplanernas och den lokala arbetsplanens mål och bör likaså förbättras i fråga om koppling mellan mål, måluppfyllelse och åtgärder. 11

Vistaskolan SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till verksamhet/utbildning I den nationella timplanen för grundskolan anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda kunskaper i ett eller flera ämnen. På Vistaskolans timplan finns sammanlagt 288 timmar planlagda för elevens val, vilket understiger skollagens bestämmelser om 382 timmar för elevens val i timplanen. Minskningen på 92 timmar motsvarar cirka 25 procent av 382 timmar och strider därmed mot skollagens bestämmelser om högsta tillåtna minskning på 20 procent. På elevscheman finns inget elevens val och i elevintervjuerna framkommer att eleverna inte har några valmöjligheter som kan betecknas som elevens val. Det har inte heller framkommit att skolan har uttalade mål för det lärande som elevens val skall bidra till. Inspektörerna bedömer att detta inte uppfyller gällande författningar och skolan skall därför justera antalet timmar för elevens val i skolans timplan. Skolan skall vidare se till att eleverna erbjuds elevens val i enlighet med författningarnas krav. Skolan måste också se till att eleverna kompenseras för den undervisningstid de har gått miste om under höstterminen. Språkval i spanska, tyska och franska erbjuds eleverna från årskurs 6. Inspektörerna kan dock konstatera att endast 8 av totalt 27 elever i årskurs 9 läser annat språkval än förstärkt engelska. Sammanlagt 17 elever på Vistaskolan deltar i modersmålsundervisning, men skolan kan inte ge någon uppgift om hur många elever som är berättigade till modersmålsundervisning. Undervisning i modersmål sker efter skoldagens slut. Ingen elev får studiehandledning på modersmålet. Antal elever som är berättigade till undervisning i svenska som andra språk är 32 och alla dessa elever får undervisning i svenska som andra språk. Enligt intervjuad personal anpassas skolans verksamhet vid behov så att funktionshindrade elever får tillgång till utbildning. Information om utbildning Elever och föräldrar uppger att informationen från skolan fungerar bra i allmänhet. Veckorapporter och Vistabladet skickas hem regelbundet med eleverna 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Vistaskolan Informationen om elevers rätt till modersmålsundervisning skickas ut centralt från kommunen, men inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra sina rutiner för att kunna informera elever om deras rätt till modersmålsundervisning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna generellt har tillgång till utbildning som är av godtagbar kvalitet. Inspektörerna bedömer att antalet timmar för elevens val måste justeras i skolans timplan och att eleverna erbjuds elevens val i enlighet med författningarnas krav. Skolan måste också se till att eleverna kompenseras för den undervisningstid de har gått miste om under höstterminen. Vidare bör skolan förbättra informationen om elevernas rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser, personalens kompetens och kompetensutveckling I Vistaskolan har övervägande delen av personalen behörighet för den undervisning de i huvudsak bedriver. Skolledningen kan inte ange hur stor lärartätheten är beräknat på antal lärare/100 elever. Personalomsättningen är enligt skolledningen relativt låg. Vistaskolan hade vid inspektionstillfället en heltidsanställd skolsköterska och en kurator med en halvtidstjänst. Skolan saknar en egen studie- och yrkesvägledare. Kompetensutveckling I fråga om personalens kompetensutveckling får Vistaskolan relativt höga värden i den medarbetarenkät som genomförs på samtliga skolor i Huddinge kommun. Skolan får särskilt höga värden i fråga om personalens förmåga att ta egna initiativ till kompetensutveckling. Personalen anser också att skolledningen motiverar dem till att utvecklas och ta större ansvar. Skolan får dock lägre värden i fråga om erfarenhetsutbyte med kollegor och gemensamma överenskommelser mellan medarbetare och chef om individuella kompetensutvecklingsplaner. Inspektörerna bedömer att kompetensutvecklingen på Vistaskolan fungerar väl men kan utvecklas ifråga om erfarenhetsutbyte mellan kollegor och gemensamma överenskommelser mellan medarbetare och chef om en individuell kompetensutvecklingsplan. Läromedel och utrustning Läromedlen och annat pedagogiskt material är anpassade till de krav en tidsenlig utbildning kräver. Både elever och personal anser dock att tillgången till datorer är begränsad och försvårar användningen av datorer som pedagogiskt hjälpmedel. Inspektörernas bedömning är att eleverna på Vistaskolan har begränsade möjligheter till användning av datorer. 13

Vistaskolan SKOLVERKET Lokaler Skolans verksamhet bedrivs i lokaler som generellt håller god kvalitet och svarar mot de pedagogiska kraven i undervisningen. Vid tiden för inspektionen var laborationssalarna i NO-ämnen ännu inte färdigställda. Ett nytt skolbibliotek är under uppbyggnad. I samband med NO-laborationer bussas eleverna till Annerstaskolan. Skolans matsal och skolmatens kvalitet får beröm från elever och föräldrar. Skolgårdens utformning ger begränsade möjligheter till stimulans för de yngre eleverna. De äldre eleverna är inte nöjda med tillgången till rastverksamhet och efterfrågar möjligheter till avkoppling under raster och håltimmar som är anpassad till deras behov. Skolan bör se över tillgången till datorer i undervisningen. Skolan får elevbidrag enligt de normer som gäller i kommunen. På grund av den ekonomiska situationen tillämpar skolledningen en stram resurstilldelning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resurserna på Vistaskolan är godtagbara. Skolan bör dock se över tillgången till datorer i undervisningen. Inpektörerna bedömer vidare att kompetensutvecklingen på Vistaskolan fungerar väl. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Vistaskolan övergripande är av god kvalitet i skolans tidigare del och av godtagbar kvalitet i senaredelen. Arbetet för att öka måluppfyllelsen i senaredelen bör prioriteras vid resursfördelningen. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll behöver öka. - Skolan bör förbättra sina rutiner avseende redovisning och analys av elevernas kunskapsutveckling. - Handlingsplanen mot mobbning bör omfatta alla former av kränkande behandling och även omfatta perspektivet vuxen-elev. - Skolan bör vidta åtgärder för att öka elevernas kunskaper om målen och betygskriterierna. - Rutiner för rektors deltagande i elevvårdskonferenser och beslut i elevvårdsärenden bör förbättras och förtydligas. - Kvalitetsredovisningen bör förbättras och innehålla en tydligare koppling mellan mål, måluppfyllelse och åtgärder. - Tillgång till datorer i undervisningen bör ses över. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Vistaskolan Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen, ges inte stöd i den utsträckning de har rätt till (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap.19 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Jukka Kuusisto Tomas Johansson 15

Visättraskolan Utbildningsinspektion i Visättraskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Visättraskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Visättraskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 164 Förskoleklass 37 Grundskola 261 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-6, samt skolbarnomsorg. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag. Det finns sju arbetslag på skolan. Visättraskolan har två parallella klasser i årskurserna 1-5. Vidare finns en klass i årskurs 6 och tre grupper inom ramen för förskoleklassverksamheten. Skolan har också en mottagnings- och förberedelseklass för barn som nyligen anlänt till Sverige och som inte behärskar det svenska språket. De flesta av skolans elever bor i närområdet. Skolan har drygt 22 lärartjänster, vilket motsvarar 7,72 lärare per 100 elever i grundskolan. Som jämförelse ligger genomsnittet för Huddinge kommun på 7,5 lärare per 100 elever. Skolan har 101 elever som är berättigade till modersmålsundervisning och 33 av dessa har valt att delta i sådan undervisning. När det gäller svenska som andraspråk finns det 180 elever som har rätt till detta och samtliga har valt att utnyttja den möjligheten. Fritidshemmet vid Visättraskolan har 8 heltidstjänster, vilket motsvarar 4,87 anställda per 100 barn. Fritidshemmet har fem avdelningar, fyra för barn från årskurs F-2 och en för barn från årskurs 3-4. Visättraskolans huvudbyggnad uppfördes 1969 och en större tillbyggnad gjordes 1996. Skolan använder också lokaler i källaren i ett flerfamiljshus beläget ca 300 meter från huvudbyggnaden. Genomförandet av inspektionen i Visättraskolan Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Visättraskolan har bestått av undervisningsråden Tomas Johansson och Pia-Lotta Sahlström. Besök i Visättraskolan inleddes den 26 oktober och avslutades den 29 oktober 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Visättraskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan informa- 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Visättraskolan tion om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Visättraskolan genomfördes formella intervjuer med rektor, biträdande rektor, personal, elever, elevråd samt föräldrar. Även informella samtal fördes med elever och personal i samband med verksamhetsbesöken. Lektioner i nästan alla klasser besöktes. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Visättraskolan har inspektörerna erfarit att det allmänt råder ett gott klimat bland elever och personal. Inspektörerna fick under besöket intrycket att eleverna är öppna och hjälpsamma. Det finns gemensamma trivselregler och dessa är kända av eleverna. Föräldrarna uppger att eleverna känner sig trygga i skolan, vilket också bekräftas av eleverna. Eleverna uppger att det ibland förekommer kränkande behandling på skolan, men de anser att personalen är bra på att tag i problemen när de får kännedom om dem. Personalen framhåller att det främsta resultatet av arbetet med normer och värden är att eleverna känner sig trygga, att stämningen på skolan är bra och att eleverna respekterar varandra. Att skolan är relativt liten gör också att i stort sett alla känner alla, vilket också bidrar till att öka tryggheten. Av vad som framkommit under inspektionen kan eleverna göra sin stämma hörd exempelvis via elevråd och klassråd. Ett resultat av elevrådets arbete på Visättraskolan är att det köptes in material för rastaktiviteter. Ett annat exempel på elevers möjlighet till inflytande är den musikundervisning som bedrivs på skolan, där elevernas delaktighet är ett viktigt inslag. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av skolans arbete med normer och värden samt att resultatet av skolans arbete med elevernas formella inflytande via klassråd och elevråd är av god kvalitet. 3

Visättraskolan SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Visättraskolan har eleverna förmågan att arbeta självständigt men också tillsammans med andra. Personalen uppger att huvuddelen av eleverna tar ansvar för sitt eget lärande och för miljön i skolan och uppvisar också enligt personalens bedömning en lust att lära. Personalen uppger vidare att möjligheterna för eleverna att arbeta i sin egen takt är stora. Eleverna på Visättraskolan uppger att de inte känner till kursmålen. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör se till att elevernas kännedom om kursmålen förbättras. Vid Visättraskolan har eleverna genomfört nationella prov i årskurs 5 i svenska, engelska och matematik. Resultaten visar att 81 procent av eleverna nådde målen i svenska, 86 procent i engelska samt 89 procent i matematik. Av de elever som genomförde de nationella proven var det 81 procent av eleverna som nådde godkänt i samtliga tre ämnen. Hur resultaten ser ut i övriga ämnen är dock oklart eftersom skolan inte har någon organiserad uppföljning i dessa ämnen. Inspektörerna bedömer därför att eleverna presterar acceptabla resultat i svenska, engelska och matematik och att det inte går att göra någon bedömning av resultaten i de andra ämnena. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas kunskapsresultat i svenska, engelska och matematik är goda på Visättraskolan. Eftersom det inte finns någon samlad bild av elevernas resultat i övriga kursplanens ämnen kan inspektörerna inte bedöma måluppfyllelsen i dessa (se vidare i avsnitt 5). Skolan bör se till att elevernas kännedom om kursmålen förbättras. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön Elevinflytande och elevdemokrati är frågor som utgör ett av de mål som föroch grundskolenämnden lagt fast som prioriterade mål för skolorna i Huddinge kommun. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Visättraskolan På Visättraskolan genomförs klassråd regelbundet. I regel sker det en gång i veckan. Ordförande i klassrådet är någon av eleverna. I förskoleklassen har man inget klassråd, men ibland får någon elev ansvaret för att leda hela eller delar av en samling. Vissa av de frågor som tas upp i klassråden förs vidare till elevrådet. Elevrådet består av två representanter från varje klass. När det gäller elevernas möjligheter till inflytande över undervisningens uppläggning och innehåll är bilden något varierad på Visättraskolan. I den dokumentation om elevinflytande som Skolverket tagit del av ligger fokus i hög grad på det formella inflytandet via klassråd och elevråd. När det gäller inflytande över undervisningens former och innehåll är dokumentationen mycket knapphändig, vilket också avspeglas i verksamheten. I ett fåtal klasser har eleverna möjligheter att påverka valet av arbetssätt och innehåll. I det stora flertalet klasser är dock utrymmet för elevinflytande relativt begränsat. Skolan använder sig av kommunens enkät för att årligen utvärdera elevinflytandet. Inspektörerna bedömer att elevernas delaktighet i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen bör utvecklas och förbättras på Visättraskolan. Det finns ett föräldraråd på skolan till vilket alla föräldrar är välkomna. Föräldrarådet träffas ca en gång i månaden. På rådets möten diskuteras mest praktiska frågor som exempelvis läromedel, mat, skolmiljön, städning etc. Arbetet mot kränkande behandling På skolan finns en hög ambition att på olika sätt och med olika metoder förverkliga skolans värdegrund. Skolan har ett dokument där värdegrunden gestaltas, vilket man lagt ned mycket tid på att arbeta fram. Visättraskolan har en ledstjärna med fem uddar; kunskap, delaktighet, ansvar, trygghet och vänlighet. Bland personalen förs kontinuerliga samtal om normer och värden. Diskussioner förs också med eleverna både på lektioner och vid andra tillfällen såsom raster, temadagar etc. På Visättraskolan finns trivselregler, reglerna är väl kända bland både elever och anställda på skolan. Reglerna har arbetats fram av personalen. Eleverna har informerats om reglerna men inte varit delaktiga i framtagandet. Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling består av flera olika inslag. Det finns elever som har rollen att vara kamratstödjare. När skolan fick vetskap om att alla elever inte kände sig trygga satsade man bland annat på att ha många rastvakter ute på skolgården, vilket också underlättar upptäckt av eventuell kränkande behandling. Eleverna har temadagar om värdegrunden, där de exempelvis fått ägna sig åt praktiska övningar kring värdegrunden och orden som tillhör ledstjärnan. Det pågår även ett arbete med att bygga upp ett faddersystem på skolan. I förskoleklassen och fritidshemmet arbetar man mycket med värdegrunden. Man tar upp och diskuterar händelser framför allt i närområdet, men också värdegrunden i stort, exempelvis hur man är en bra kompis m.m. Personalen har kommit överens om att nolltolerans gäller för ovårdat språkbruk och kränkande behandling. De lyfter också fram att de som lärare har ansvar för alla elever, vilket underlättas av att alla känner alla på skolan. 5

Visättraskolan SKOLVERKET Både personal och elever uppger att kränkande behandling förekommer på skolan, men att mobbningsfall är sällsynta. Det finns ett särskilt mobbningsteam, vars uppgift är att bekämpa och ta tag i mobbning. Både elever och föräldrar uppger att personalen är duktiga på att ta tag i eventuella konflikter direkt när de inträffar. Eleverna uppger att de vet var de skall vända sig om problem uppstår. Inspektörerna bedömer att Visättraskolans arbete mot kränkande behandling är av god kvalitet. Visättraskolan har en handlingsplan mot mobbning. Eftersom skolan nyligen i ett enskilt ärende fått kritik av Skolverket för planens utformning kommer den inte att behandlas i denna rapport. Inspektörerna hänvisar istället till uppföljningen av det enskilda ärendet (dnr 51-2004:423). Skolhälsovård och elevhälsa Skolan erbjuder elevhälsovård genom elevstödsteamet. Det innebär att eleverna har tillgång till skolsköterska, skolpsykolog, skolläkare och skolkurator. Organisationen har bara funnits en kortare tid och skolledningen uppger att det fungerar bra. Det har tidigare varit problematiskt att få tillgång till skolpsykolog och skolsköterska, men det har löst sig nu. Från och med höstterminen 2004 har samarbetet med socialförvaltningen i Flemingsberg förbättrats i och med att en socialsekreterare regelbundet besöker skolan. Både rektorn och personalen uppger att mycket tid som ägnas åt möten med socialförvaltningen om enskilda elevers situation. Ett inslag i det hälsofrämjande arbetet är Visättra-OS där eleverna prövar på olika idrottsgrenar under en kortare period. Även andra typer av idrottsturneringar förekommer regelbundet. Några av eleverna promenerar minst en gång om dagen till skolans huvudbyggnad från de lokaler som ligger en bit några hundra meter från skolområdet och får på sätt en form av daglig fysisk aktivitet. Eleverna har också haft en temavecka om rörelse. Inspektörerna bedömer att Visättraskolans arbete med hälsomålen är av god kvalitet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan har ett väl fungerande arbete mot kränkande behandling och med hälsomålen, men att skolan bör förbättra elevers delaktighet och inflytande över undervisningen. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Visättraskolan Lokala mål och innehåll På fritidshemmet är verksamheten ibland planerad och ibland får barnen välja fritt vad de vill göra. Barnen tillfrågas alltid i samband med att leksaker och lekredskap skall köpas in och ofta blir det som barnen vill. Personalen har två timmars planeringstid avsatt varje tisdag förmiddag. Ibland används delar av den tiden för möten med den biträdande rektorn. Utöver det finns det 20 minuter per dag som kan användas till planering. Det är enklare att planera verksamheten för loven och det finns ett antal hela dagar att arrangera olika aktiviteter på. Föräldrarna uppger att lovverksamheten är särskilt uppskattad. Personalens erfarenheter och kompetenser varierar, vilket möjliggör ett brett utbud av aktiviteter för barnen. Inspektörerna bedömer att huvudmannen bör sträva efter att utveckla fritidshemsverksamheten under terminstid så att den håller samma kvalitet som under loven. På Visättraskolan finns utarbetade nedbrutna uppnåendemål i engelska, svenska och matematik. I övriga ämnen pågår ett arbete med att bryta ned uppnåendemålen för årskurs 5. Inspektörerna bedömer att skolan bör fortsätta med arbetet att utveckla mål i de olika ämnena, men skolan bör också utveckla metoder för hur målen skall användas och kopplas till reflektion och utvärdering av den enskilde elevens lärande. Skolan har valt att ha en kulturprofil. Att man valde kultur som profilområde beror på att man ser elev- och personalgruppens mångkulturella bakgrund som en tillgång, samt att kultur anses främja utveckling av tanken, viljan och känslan. Profilen resulterar förutom i verksamhet på temadagar, bland annat i att eleverna får fler timmar i musik och att skolan har en egen kabaré och orkester. Samtliga elever samlas även regelbundet i gymnastiksalen för att sjunga tillsammans och uppträda för varandra. Individanpassning individuell studieplanering och stöd Visättraskolan har 3,5 tjänster för specialundervisning. En speciallärare arbetar med specialundervisning av enskilda elever i ett flertal olika ämnen. De tre andra arbetar med den lilla grupp som är lokaliserad till skolan, till vilken man söker plats via elevstödsenheten. Gruppen består för närvarande av 23 elever. För alla elever som har behov av och får särskilt stöd har åtgärdsprogram upprättats. Programmet skrivs av klassläraren eller specialläraren, skolan har även tillgång till en av elevstödsenhetens specialpedagoger. Denne arbetar bl.a. med att ge handledning till skolpersonalen och hjälper i förekommande fall till med att skriva åtgärdsprogram. Om en elev som är i behov av särskilt stöd upptäcks, diskuteras frågan först i arbetslaget och med föräldrarna. Om problemet kvarstår trots arbetslagets insatser görs en anmälan till skolans elevvårdsteam, som gör en utredning, rektorn bestämmer sedan vilka stödåtgärder som skall tillgripas. Rektorn uppger att samarbetet med elevstödsenheten fungerar väl, trots att väntetiderna uppges vara långa för att få ett barns svårigheter utredda av elevstödsenheten. Skolan genomför elevvårdskonferenser i vilka rektorn alltid deltar. Personalen uppger att det på fritidshemmet finns barn i behov av särskilt stöd och som inte får detta behov tillgodosett. Dessa barn får särskilt stöd i skolan 7

Visättraskolan SKOLVERKET på grund av sociala skäl, men detta stöd upphör när barnen övergår till fritidshemsverksamheten. Uppgifterna var vid inspektionstillfället okända för skolledningen. Inspektörerna bedömer därför att huvudmannen skall vidta åtgärder så att de barn i fritidshemsverksamheten som är i behov av särskilt stöd får detta behov tillgodosett. Inspektörerna bedömer att det på skolan finns väl fungerande utrednings- och analysförfaranden för att identifiera och åtgärda elevers behov av särskilt stöd. Skolan har precis börjat med en individuell studiepärm. I pärmen är det tänkt att eleven skall kunna samla olika arbeten som denne gjort. Än så länge fungerar pärmen mest som en mapp att samla arbeten i. I pärmen skall också finnas elevens reflektioner kring det egna lärandet. Andra sätt som används för att följa elevens kunskapsutveckling är prov, skriftliga inlämningsuppgifter samt dignostiska tester av olika slag. Skolan genomför diagnostiska prov i matematik och svenska i årskurs 2 samt nationella prov i årskurs 5. Vägledning och utvecklingssamtal Klassföreståndaren, eleven och föräldrarna har utvecklingssamtal en gång per termin. På utvecklingssamtalet får eleven och föräldrarna veta hur det gått för eleven. Personalen uppger att man vid utvecklingssamtalet relaterar elevens prestationer till uppnåendemålen för årskurs 5, dock inte i alla ämnen. Föräldrarna menar att informationen om elevens prestationer ibland är mycket knapphändig i vissa ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra informationen i samband med utvecklingssamtal i syfte att ge elever och föräldrar en tydligare bild av elevens utveckling i samtliga ämnen. Vidare bör utvecklingssamtalen inriktas mer på dialog kring elevens utveckling och lärande samtidigt som resultaten tydligare kopplas till de mål som eleven skall uppnå. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan har ett väl fungerande arbete med särskilt stöd. Skolan bör utveckla arbetet med mål och utvärdering av elevens lärande samt förbättra utvecklingssamtalen både vad gäller uppläggning och innehåll. Vidare är det inte godtagbart att barn som behöver särskilt stöd inom fritidshemsverksamheten inte får det. Skolan skall därför tillgodose de behov av särskilt stöd som finns inom fritidshemsverksamheten. Slutligen bör skolan även utveckla fritidshemsverksamheten under terminstid. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Visättraskolan Ansvarfördelning, beslutsordning och kommunikation I Huddinge kommun fungerar förskole- och grundskolenämnden som en styrelse för den obligatoriska skolan. Det är barn- och utbildningsförvaltningen som genomför förskole- och grundskolenämndens mål i det dagliga arbetet. Till förvaltningen kopplas olika stödfunktioner som t.ex. ekonomi, kvalitetssäkring m.m. Målen i kommunens verksamhetsplan är gemensamma för förskole- och grundskoleenheten. De är sorterade under olika målområden, nöjda innevånare, effektiva processer, sund ekonomi och attraktiv arbetsgivare. Utifrån dessa målformuleringar har rektorerna på enheterna i uppdrag att ta fram arbetsplaner där åtagande, arbetssätt och uppföljning beskrivs. Rektors ansvar, befogenheter och funktion Skollagstiftningen tilldelar rektorn en central roll för ledningen av den pedagogiska verksamheten. Rektorn har också ett stort ansvar för att garantera elevernas rättssäkerhet. Rektorns befogenheter och ansvar är tydligt utpekade i både skollagen och läroplanen. Visättraskolan F-6 samt fritidshemmet leds formellt av en rektor. Till sin hjälp har denna en biträdande rektor som ansvarar för fritidshemmet, en förskola och vaktmästeriet. Rektorn som tillträdde sin nuvarande tjänst år 2003 har tidigare varit både lärare och biträdande rektor på skolan. Alla uppgifter som tillhör rektorsfunktionen enligt skolförfattningarna åvilar skolans rektor. Vid inspektionen har även framkommit att både för föräldrar och elever är det tydligt vem som är rektor. Inspektörerna bedömer att det finns en tydlig uppdelning av ansvar och arbetsuppgifter mellan rektorn och den biträdande rektorn. Det är dock inte lika klart för elever, föräldrar och personal hur ansvarsfördelningen ser ut. Inspektörerna bedömer därför att skolledningen bör tydliggöra för elever, föräldrar och personal hur ansvarsfördelningen ser ut. Personalen bedömer att rektorn är pedagogisk ledare och förtrogen med den dagliga verksamheten på skolan. Rektorn uppger själv att hon önskade att det fanns mer tid till att vara ute i verksamheten, men att det är svårt att hinna med det bland annat på grund av det stora antalet elevvårdsärenden som tar upp mycket av rektorns tid. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete I rektorsfunktion ingår också att vara resultatansvarig, vilket betyder att rektor skall se till att elevernas resultat analyseras och följs upp. På Visättraskolan saknas rutiner för att analysera de resultat som eleverna presterar. I svenska, engelska och matematik har skolledningen tagit del av resultaten och även analyserat dessa. I övriga ämnen finns inga fastställda resultat och skolledningen vet bara i grova drag hur många elever som har nått respektive inte nått målen i årskurs 5. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utveckla rutiner för att analysera och följa upp elevernas resultat. Det finns en lokal arbetsplan för skolan. Av planen framgår de lokala målen och hur man avser att arbeta för att uppnå dessa. Utöver arbetsplanen finns också separata måldokument för förskoleklassen, men inte för fritidshemmet. 9

Visättraskolan SKOLVERKET När det gäller fritidshemmet kan det konstateras att det inte finns några särskilda mål för verksamheten och att personalen gjort en utvärdering, men att den inte handlar om måluppfyllelse utan mer om hur verksamheten fungerat. Inspektörerna bedömer därför att det bör upprättas rutiner så att fritidshemmets mål tydliggörs och resultaten systematiskt utvärderas och dokumenteras. Skolans kvalitetsredovisning innehåller ett antal kommunala mål och måluppfyllelsen för dessa mål redovisas också i form av s.k. styrtal. Några förslag till åtgärder kopplade till måluppfyllelsen redovisas också, men dessa är bara förslag och det framgår inte heller vilka av dessa som skall genomföras. I skolans lokala arbetsplan redovisas de kommunala mål som kommunen centralt bestämt att varje skola skall arbeta efter och utvärdera. Av arbetsplanen framgår också hur skolan avser att arbeta för att uppnå dessa mål. Både arbetsplanen och kvalitetsredovisningen har redovisats för föräldrarådet och på föräldramöten. Eleverna har haft synpunkter på kvalitetsredovisningen, men inte på arbetsplanen. Utöver elevenkäten och medarbetarenkäten som kommunen genomför görs också en egen separat utvärdering, där rektorn ställer ett antal frågor till arbetslagen. Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas i kvalitetsredovisningen är otydliga i och med att målen bara formuleras med ett enda ord exempelvis hälsa och trygghet. Att redovisa måluppfyllelse i form av styrtal blir också otydligt i och med att det inte förklaras vad styrtalen står för eller vad de mäter. För läsaren är det svårt att avgöra vad målet hälsa med styrtalet 6,2 betyder. Vidare är kopplingen mellan de förslag till åtgärder som redovisas för att förbättra måluppfyllelsen och de fåtal resultat som redovisas, svag. Inspektörerna bedömer därför att kvalitetsredovisningen bör förbättras. Rättsäkerhetsfrågor När det gäller beslut om stöd, anpassad studiegång och andra beslut som handlar om enskilda elever fattas dessa av rektorn. Beslut om anpassad studiegång återrapporteras dock inte till för- och grundskolenämnden. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör förbättra sina rutiner så att beslut som fattas med stöd av kommunens delegationsordning också återrapporteras till den styrelse som lämnat delegationen. Sammanfattningsvis bör skolan utveckla kvalitetsredovisningen, samt tydliggöra ansvarsfördelningen mellan skolledarna för elever, föräldrar och personal. Skolledningen bör även upprätta rutiner så att fritidshemmets mål synliggörs, att målen följs upp och att resultaten systematiskt dokumenteras. Slutligen bör skolan utveckla rutiner för att analysera och följa upp elevers resultat och för att återrapportera delegationsbeslut, exempelvis beslut om anpassad studiegång, till styrelsen för utbildningen. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Visättraskolan 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Visättraskolan finns en nedbruten timplan för skolan, som är odaterad, men rektorn uppger att den tillämpats under några år. Rektorn uppger att hon utgår från att lärarna har kontroll över att eleverna får de timmar de skall ha i olika ämnen. Inspektionen visar dock att lärarna schemalägger antalet timmar så att det skall stämma totalt sett. Någon kontroll över hur många timmar eleverna erbjuds i varje enskilt ämne finns dock inte. Vid en summering av timplanerna från Annerstaskolan (den skola där de flesta av eleverna från Visättraskolan läser årskurs 7-9) och Visättraskolan uppstår ett underskott i språkvalet (-33 procent), vilket överskrider den ram om en minskning med 20 procent som skollagen tillåter. Visättraskolan erbjuder inget språkval och rektorn uppger att eleverna skall få alla sin språkvalstimmar på Annerstaskolan, vilket de inte får. Inspektörerna bedömer att detta bör förbättras och att skolan måste skapa rutiner så att den kan garantera att eleverna erbjuds den garanterade undervisningstiden i varje enskilt ämne. Noterbart är också att antalet timmar i hem- och konsumentkunskap minskas med 19,5 procent i förhållande till den nationella timplanen. Inspektionen visar också att skolan inte erbjuder någon praktisk undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 och 6. Det saknas även en genomtänkt strategi för hur undervisningen i hem- och konsumentkunskap skall organiseras. Inspektörerna kan konstatera att kursplanernas mål för ämnet hem- och konsumentkunskap inte kan nås i årskurs 5 med nuvarande organisation, vilket inte är godtagbart. Skolan skall därför skapa förutsättningar för eleverna att nå kursplanernas mål även i detta ämne. Visättraskola har i sin timplan avsatt totalt 8 veckotimmar i årskurs 3-6 för elevens val, trots att skolan inte erbjuder detta. Rektorn uppger att timmarna i elevens val används för att förstärka skolans kulturprofil genom extra timmar i bland annat musik. Inspektörerna bedömer att detta förfarande inte är förenligt med författningarnas krav, eftersom eleverna inte har några alternativ att välja mellan. På Visättraskolan finns 101 elever som har rätt till modersmålsundervisning, 33 har valt att acceptera erbjudandet. Modersmålsundervisning erbjuds från och med årskurs 3. Ansvaret för att organisera modersmålsundervisningen ligger centralt i kommunen och ett av skälen till att så få utnyttjar möjligheten uppges 11

Visättraskolan SKOLVERKET vara att undervisningen förläggs efter ordinarie skoltid på en annan skola än hemskolan. Alla elever som har rätt att läsa svenska som andraspråk deltar också i denna undervisning. Vid skolan finns också en förberedelse- och mottagningsklass som tar emot barn som nyligen anlänt till Sverige och inte behärskar det svenska språket. Målet med verksamheten är att eleverna skall lära sig svenska så att de så småningom kan slussas in i en vanlig klass. Samverkan med och information till föräldrar sker exempelvis genom de föräldramöten som genomförs en gång per termin. Personalen skickar veckobrev till föräldrarna och rektorn skriver ett informationsbrev till alla föräldrar en gång i månaden. Skolan har också ett föräldraråd som träffas regelbundet. Samtliga föräldrar har möjlighet att delta i rådets möten. Sammanfattningsvis har eleverna i rektorsområdet oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, tillgång till den utbildning de har rätt till, med några undantag. Skolan bör skapa rutiner så att eleverna erbjuds den garanterade undervisningstiden. Inspektörerna bedömer att skolan inte lever upp till författningarnas krav beträffande elevens val och undervisningen i hem- och konsumentkunskap. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Visättraskolan har det stora flertalet lärare erforderlig utbildning. Vad gäller fritidshemmet är andelen pedagogiskt utbildad personal mycket låg, två av sju personer har någon form av pedagogisk utbildning. Skolledningen uppger att man ansträngt sig för att rekrytera framför allt fritidspedagoger, men att det råder brist på personal med sådan utbildning. För närvarande går sex anställda varav fyra saknar pedagogisk utbildning på en fempoängskurs vilken syftar till att ge bättre kunskaper om fritidshemverksamhet. Skolledningen har arbetat fram en särskild strategi som fokuserar fritidshemspersonalens kompetensutvecklingsbehov. Både elever och föräldrar uppger att de är nöjda med personalens insatser på skolan och fritidshemmet. Trots att skolan erbjuder fritidshemspersonalen kompetensutveckling bedömer inspektörerna att skolan bör öka ansträngningarna för att rekrytera personal med pedagogisk utbildning till fritidshemmet. Personalen inom samtliga arbetslag uppger att det finns möjligheter till kompetensutveckling, exempelvis genom kurser. Det finns både en gemensam kompetensutvecklingsplan för hela skolan samtidigt som varje enskilda anställd också har en individuell kompetensutvecklingsplan. Personalen är i huvudsak nöjd med lokalerna, men det finns synpunkter på de delar av skolan som är utlokaliserade på bottenvåningen av ett flerfamiljshus. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Visättraskolan Där bedriver årskurs 3, 5 och 6 och en av avdelningarna på fritidshemmet sin verksamhet. Kritiken som framförs handlar om att utemiljön ger begränsade möjligheter till utomhusaktiviteter på rasterna. Några lekredskap finns knappast och hyresvärden har förbjudit eleverna att spela fotboll. Likaså måste eleverna och personalen gå de ca 300 meterna mellan skolan och dessa lokaler vid ett flertal tillfällen under dagen, vid lunchen, när eleverna skall ha slöjd, idrott etc. Detta medför att tidsutnyttjandet inte blir effektivt och att mycket tid går åt till av- och påklädning och organisering av promenader, då eleverna inte bedöms kunna gå själva i den trafikmiljö som råder vid skolan. Inspektörerna bedömer att huvudmannen bör se över elevernas utomhusmiljö vid de utlokaliserade lokalerna. Personalen är i stort sett nöjd med de läromedel som finns, men tillgången mellan olika klassrum och lärare är i vissa fall varierande. Personalen efterlyser själva en diskussion om hur man kan underlätta för nyanställda lärare att få tillgång till nödvändiga läromedel. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör se över sina rutiner för hur läromedel fördelas i skolan. När det gäller datorer bedömer inspektörerna att det är lite sparsamt med datorer framför allt i årskurs 5 och 6. Skolan har förvisso en datasal där undervisning i halvklass kan bedrivas, men det räcker inte riktigt till. Personalen uppger att bristen leder till att man inte kan använda datorer i undervisningen i den utsträckning som man skulle önska. Risken finns att eleverna inte erhåller de färdigheter som de behöver i att exempelvis söka på Internet. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör se över tillgången på datorer. Skolan har inga elever med funktionshinder. Lokalerna uppges vara utformade så att de kan ta emot rullstolsburna elever. Sammanfattningsvis är tillgången till materiella resurser god utifrån elevernas behov. Undantagen utgörs av datortillgången som bör förbättras, skolan bör även se över rutinerna för fördelning av anslag för läromedel. Vidare har huvuddelen av personalen den kompetens som krävs för uppdraget och de erbjuds kompetensutveckling. Skolan bör dock öka ansträngningarna för att rekrytera personal med pedagogisk utbildning till fritidshemsverksamheten. Huvudmannen bör också se över elevernas utomhusmiljö. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Visättraskolan övergripande är av godtagbar kvalitet. Det råder ett gott klimat på skolan och det bedrivs ett väl fungerade arbete mot kränkande behandling. De elever som är i behov av särskilt stöd får detta tillgodosett. Personalen i skolan har i de allra flesta fall erforderlig utbildning för den undervisning de bedriver och eleverna är nöjda med deras insatser. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Eleverna bör få ökad kännedom om kursmålen. - Elevernas delaktighet i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen kan utvecklas. - Kvaliteten på fritidshemsverksamheten under terminstid bör ses över. 13

Visättraskolan SKOLVERKET - Utveckling av arbetet med att utveckla mål i de olika ämnena och metoder för hur målen skall användas och kopplas till reflektion och utvärdering av den enskilde elevens lärande. - Utvecklingssamtalens uppläggning och innehåll kan utvecklas. - Tydliggörande av skolledningens interna ansvarsfördelning bör ske. - Utveckling av rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling och resultat i samtliga ämnen bör ske. - Rutinerna avseende fritidshemmets mål bör tydliggöras och resultaten systematiskt utvärderas och dokumenteras. - Förbättring av skolans kvalitetsredovisning bör ske. - Rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut bör ses över. - Skolan bör se över tillämpningen av timplanen. - Skolan bör öka ansträngningarna för att rekrytera personal med pedagogisk utbildning till fritidshemmet. - Elevernas utomhusmiljö kan förbättras. - Datortillgången på skolan bör ses över. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Barnens rätt till stöd i utvecklingen inom skolbarnsomsorgen (2a kap. 3 skollagen). - Genomförandet av undervisningen i hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen och bilaga 3 skollagen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Tomas Johansson Pia-Lotta Sahlström 14

Vårby skolor Utbildningsinspektion i Vårby skolor, förskoleklass och grundskolor årskurs 1 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Vårby skolor SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Grindstuskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 87 Förskoleklass 36 Grundskola 158 Vårbackaskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 96 Förskoleklass 23 Grundskola 172 Vårbyskolan Antal barn/elever Grundskola 284 Vårby ResursCenter Antal barn/elever Grundskola 19 Utbildningen vid Vårby skolor omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-9 samt skolbarnsomsorg fördelat på tre grundskolor, Grindstuskolan och Vårbackaskolan med förskoleklass och årskurserna 1-4 samt Vårbyskolan med årskurserna 5-9. I ledningen för Vårby skolor finns förutom rektorn också fyra biträdande rektorer. Skolornas elever och personal arbetar i arbetslag, Grindstuskolan arbetar i tre arbetslag, Vårbackaskolan och Vårbyskolan arbetar i två arbetslag. Eleverna från Grindstu- och Vårbackaskolan börja årskurs 5 vid Vårby skola och de flesta avslutar sina grundskoleår där. Vidare finns ett resurscenter bestående av tre klasser för elever i behov av särskilt stöd. Ytterligare en klass finns för barn vars behov håller på att utredas. Genomförandet av inspektionen i Vårby skolor Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Vårby skolor har bestått av undervisningsråden Stig Westlund och Tomas Johansson. Besök i Vårby skolor genomfördes den 30 november och 1 december 2004 vid Vårbackaskolan och Grindstuskolan. Den 7 december t.o.m. den 9 december 2004 genomfördes besök vid Vårby skola samt Vårby resurscentrum. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Vårby skolor Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Vårby skolor, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Vårby skolor genomfördes formella intervjuer med ett urval elever, föräldrar och lärare. Vidare intervjuades elevrådens styrelser och skolledningen. Inspektörerna förde också spontana samtal med elever och lärare vid lektionsbesök och under raster. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Grundläggande demokratiska värderingar och ansvarstagande Vid de granskade skolorna bedömer inspektörerna att det allmänt råder ett gott klimat bland elever och personal. Inspektörerna fick under besöken intrycket att eleverna är öppna och hjälpsamma. Eleverna uppger också att klimatet på skolorna är sådant att de kan säga vad de tycker och att deras åsikter, i de allra flesta fall, respekteras. Enligt läroplanen skall eleverna genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen, bl.a. genom att välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Inspektionen visar att eleverna vid de inspekterade skolorna vill vara med och påverka sitt dagliga arbete, men att de inte ges möjlighet till detta i någon större omfattning. Eleverna ger exempel på frågor, oftast av praktisk karaktär, där de har kunnat påverka, t.ex. utformningen av skolgården eller inköp av material för rastverksamhet. Eleverna uppger att deras inflytande över det egna lärandet i många fall är beroende av vilken lärare de har. Eleverna uppger också att i den mån det förekommer inflytande på undervisningens utformning är det vanligtvis så att eleverna får välja arbetsuppgifter inom ramen för lärarnas planering. Inspektörernas bedömning är att eleverna har inflytande över praktiska frågor men inte i utformningen av undervisningen vilket bör förbättras. 3

Vårby skolor SKOLVERKET Etiska förhållningssätt Eleverna uppger att det ibland förekommer kränkande behandling på skolorna, men de anser att personalen är bra på att ta tag i problemen när de får kännedom om dem. Inspektörernas bedömning är att eleverna respekterar varandra och accepterar varandras olikheter och att de har en människosyn som är förenlig med läroplanens. Trygghet och lust att lära I intervjuerna med eleverna framkom att de oftast känner sig trygga vid sina skolor. Detta bekräftas också i föräldraintervjuerna. Eleverna vid Grindstuskolan uppgav dock att de ibland kan känna sig rädda under rasterna och att de vuxna står ihop och pratar med varandra utan att uppmärksamma vad som sker på skolgården. Personalen vid skolorna uppger i intervjuerna att huvuddelen av eleverna tar ansvar för sitt lärande och för miljön i skolorna, men att lusten att lära ibland avtar med stigande ålder. Detta kräver stora insatser från lärarna för att engagera eleverna. Inspektörernas bedömning är att eleverna oftast känner sig trygga vid sina skolor. Vidare bedömer inspektörerna att eleverna i de tidiga årskurserna känner lust att lära, men att denna ibland avtar med stigande ålder. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det allmänt råder ett gott klimat bland elever och personal vid skolorna och att eleverna har en människosyn som är förenlig med läroplanens. Inspektörernas bedömning är att eleverna har inflytande i praktiska frågor men inte på undervisningens utformning vilket bör förbättras. Eleverna känner sig oftast trygga vid sina skolor men att lusten att lära ibland avtar med stigande ålder. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål att sträva mot Vid skolorna finns lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna för årskurs 5 och 9 i alla ämnen. I övriga årskurser finns det i några ämnen, dock inte i alla. Enligt rektor pågår arbete med att konkretisera de nationella kursplanerna i de ämnen och årskurser som ännu inte har detta. De lokala mål som finns är delvis kända av elever och föräldrar. De nationella kursplanemålen är inte elever och föräldrar informerade om. Inspektionen visar att eleverna framför allt i de tidigare årskurserna kan arbeta såväl självständigt som i par eller grupp samt lyssna till t.ex. andra elevers redovisningar eller till läraren. Valet av arbetssätt för de äldre eleverna styrs ibland 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Vårby skolor mer av tradition och yttre betingelser, som t.ex. schemat, än utifrån elevernas behov. Kunskaper relaterade till mål att uppnå i årskurs 5 och 9 Vårbyskolan sammanställer elevernas resultat i engelska, matematik och svenska från de nationella proven i årskurs 5. Av resultaten våren 2004 framgår att 86 procent av eleverna uppnådde målen i samtliga tre ämnen. I engelska nådde 95 procent målen, i matematik var det 100 procent samt i svenska uppnådde 90 procent målen. Skolledningen har ingen samlad bild över elevernas kunskapsresultat i årskurserna 1 till och med 7, förutom i engelska, matematik och svenska för årskurs 5. Kunskaperna om resultaten i övriga ämnen finns dokumenterade hos enskilda lärare och ligger till grund för utvecklingssamtalen. Det finns heller ingen redovisning över skillnader mellan flickors och pojkars resultat i de nationella proven eller i övriga ämnen. För årskurserna 8 och nio finns betygssammanställningar i alla ämnen. Enligt skolledningen uppnådde 65 procent av eleverna vid Vårbyskolan i årskurs 9 målen på det nationella provet i engelska år 2004, 77 procent i matematik och 62,5 procent i svenska. Skolan har dock ingen sammanställning över hur många elever som nådde målen på de nationella proven i samtliga tre ämnen, vidare finns ingen sammanställning som visar på skillnader mellan flickors och pojkars resultat. Enligt skolan uppnådde 40 procent av eleverna målen i samtliga kursplaneämnen, denna siffra härrör sig från den 1 augusti 2004. Enligt Skolverkets betygsstatistik, SALSA 1, för 2004 framgår att det faktiska meritvärdet 2 för elever som fått slutbetyg är 141 poäng, det modellberäknade värdet, också enligt SALSA, är 171 poäng, med andra ord lägre än förväntat. Det genomsnittliga meritvärdet för Huddinge kommun, år 2004, är 204 poäng och för riket 207 poäng. Som framgår av redovisade resultat är skillnaden mellan det modellberäknade och det faktiska värdet 30 poäng för Vårbyskolan. I jämförelse med Huddinge kommun är skillnaden 63 poäng och för rikssnittet är skillnaden 66 poäng. Vidare framgår av Skolverkets statistik att det genomsnittliga meritvärdet för flickor är 151 poäng och för pojkarna är det 131 poäng. Vid en jämförelse mellan åren 2003 och 2004 framgår att det faktiska meritvärdet för 2003 var 181 poäng, en skillnad mellan de två åren på 40 poäng. Skolans resultat per ämne visar att i tre ämnen, engelska, historia, och idrott och hälsa, fick mellan 63 och 69 procent av eleverna betyget godkänt eller bättre. I 1 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser SALSA. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende andel elever som uppnått målen respektive genomsnittligt meritvärde med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andelen elever med utländsk bakgrund och fördelning flickor/pojkar i kommuner och skolor. 2 En elevs meritvärde räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till poäng, (MVG ger 20, VG ger 15, G ger 10), därefter räknas de 16 bästa betygen samman. En elev som betyg i samtliga 16 ämnen kan således ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 5

Vårby skolor SKOLVERKET svenska som andraspråk fick 43 procent av eleverna betyget godkänt eller bättre. I tre ämnen, bild, musik och svenska fick 92 till 98 procent av eleverna betyget godkänt eller bättre, i övriga ämnen varierade resultaten mellan 71 och 85 procent där eleverna uppnådde betyget godkänt eller bättre. I Vårby skolors kvalitetsredovisning skriver rektor att skolorna skall fortsätta utveckla och förtydliga dokumentationen av elevernas färdighets- och kunskapsutveckling, samt förtydliga de indikatorer som visar att elever behöver tidigare stödinsatser så att arbetet blir mer proaktivt. Detta skall också ge grund för prioriteringar av tid och insatser så att skollagen efterlevs i alla individuella fall. Inspektörerna erfar att ett arbete med att dokumentera elevernas färdighets- och kunskapsutveckling pågår. Vad gäller prioriteringar av tid och insatser i form av ökade stödinsatser har arbetet inte påbörjats vid inspektionens genomförande. Inspektörernas bedömning är att skolorna bör utveckla rutiner för att analysera och följa upp elevernas resultat i samtliga ämnen och årskurser, även ur ett genusperspektiv. Vidare bedömer inspektörerna att för få elever uppnår betyget godkänt eller bättre vid Vårbyskolan och att åtgärder bör sättas in för att förbättra resultaten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolorna bör utveckla rutiner för att analysera och följa upp elevernas resultat i samtliga ämnen och årskurser, även ur ett genusperspektiv. Vidare bedömer inspektörerna att allt för få elever uppnår betyget godkänt eller bättre vid Vårby skola och att åtgärder bör sättas in för att förbättra resultaten. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön Elevinflytande och elevdemokrati är frågor som utgör ett av de mål som föroch grundskolenämnden lagt fast som prioriterade mål för skolorna i Huddinge kommun. I Vårby skolor genomförs klassråd regelbundet. I regel sker dessa möten en gång per vecka. En del av de frågor som tas upp i klassråden förs vidare till elevråden. Det är elever som är ordförande och sekreterare i elevråden, de har dock stöd av någon vuxen i sitt arbete. Vid Vårbyskolan finns också tre grupper som arbetar med att förbättra elevernas situation. Dessa tre grupper är Kunskaps-, Trivsel- och Trygghetsgrupperna. Kunskapsgruppen har precis kommit igång med en verksamhet där elever från årskurs 8 besöker Grindstuskolan och deltar på lektioner som hjälplärare. Trivselgruppens uppgift är, som framgår 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Vårby skolor av namnet, att finna trivselskapande aktiviteter. Eleverna i trygghetsgruppen förväntas ingripa vid bråk under raster. Primärt skall eleverna prata med de som bråkar, går det inte att lösa genom samtal skall eleverna kontakta någon vuxen. Eleverna i de tre grupperna handleds av en vuxen. När det gäller elevernas möjlighet till inflytande över undervisningens uppläggning och innehåll är bilden något splittrad. Det finns en ambition hos lärarna vid skolorna att eleverna med stigande ålder skall få ett ökat inflytande över sitt lärande, men det skiljer sig åt mellan olika lärare. I några klasser har eleverna stora möjligheter att påverka valet av arbetssätt och vad de skall arbeta med. I det stora flertalet klasser är dock utrymmet för elevinflytande relativt begränsat. Egna arbetsscheman införda i en loggbok eller liknande används i många klasser vid skolorna. I de allra flesta fall används loggboken som en kalender i vilken eleverna fyller i efter lärarens instruktioner. Samverkan med föräldrar sker inte i några organiserade former vid Vårbackaskolan och Vårbyskolan. Vid Grindstuskolan har ett föräldraråd precis startats med några entusiastiska föräldrar i spetsen. Föräldrarna får information om sina barns utveckling i skolan vid de regelbundna utvecklingssamtalen samt i form av olika kontakt- eller loggböcker. Vidare informeras föräldrarna om vad som sker på skolorna genom s.k. veckobrev. Vårby ResursCenter har ett mycket nära samarbete med föräldrarna och personliga kontakter mellan hem och skola sker oftast varje dag eller vecka. Vid Vårby skolor finns en av rektorn formulerad värdegrund. I personalintervjuerna framkom att värdegrunden är känd och att intentionen i den diskuteras regelbundet i arbetslagen men att det är svårt att nå enighet i alla delar. Elever och föräldrar känner inte till värdegrunden men rektorn uppger att föräldrarna kommer att involveras i arbetet från och med januari 2005, planer finns också på att tydliggöra Vårby skolors värdegrund för eleverna. Inspektörerna bedömer att elevernas delaktighet i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen bör utvecklas och förbättras vid Vårby skolor. Inspektörerna bedömer vidare att Vårby skolors värdegrund bör tydliggöras och synliggöras för eleverna. Inspektörerna ser positivt på att det startats ett föräldraråd vid Grindstuskolan Arbetet mot kränkande behandling Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling består av olika inslag. Som tidigare nämnts inleder Grindstuskolan och Vårbackaskolan läsåret med att under cirka en och en halv vecka diskutera normer och värden, men också frågor kring kränkande behandling. Under resten av läsåret arbetar Vårby skolor bl.a. med läromedlet livskunskap som skall ge eleverna tillfällen och möjligheter att utveckla sina sociala och emotionella färdigheter. I rektorns formulerade uppdrag till enheterna finns en övergripande beskrivning kring arbetet mot mobbning. Utifrån denna beskrivning fick enheterna ett uppdrag att formulera egna lokala planer. Detta har enheterna gjort och i dessa framgår vilka rutiner man har för att hantera eventuella fall av mobbning. I skollagen och läroplanen används uttrycket kränkande behandling, som är ett vidare begrepp än mobbning och som omfattar alla former av kränkningar, även sådana som uppstår vid enstaka tillfällen. I de mobbingplaner som finns 7

Vårby skolor SKOLVERKET saknas perspektivet då vuxen kränker elev. Planerna har arbetats fram av mobbingteamen och personalen vid skolorna. Planen och mobbinggruppen är kända för elever och föräldrar vid Grindstuskolan och Vårby resursenhet, så är inte fallet vid Vårbackaskolan och Vårbyskolan. Som tidigare nämnts finns en Trygghetsgrupp vid Vårbyskolan. Eleverna som ingår i gruppen har en viktig funktion i det förebyggande arbetet mot kränkningar. Inspektörerna noterar att det alltid finns vuxna tillgängliga på rasterna. I handlingsplanen för Vårbyskolan framgår att skolan arbetar enligt Farstamodellen och att föräldrarna till de inblandade barnen inte informeras i ett första skede om vad som skett. Av läroplanen framgår att skolan och hemmet skall samarbeta kring barnets fostran. Hemmet bör därför informeras snarast för att kunna stötta både barn som kränker och de som utsätts för kränkning. Inspektörerna bedömer att handlingsplanerna mot kränkande behandling bör omarbetas och även innefatta perspektivet vuxen - elev. Vidare bör Vårbyskolan införa rutinen att föräldrar snarast informeras om deras barn på något sätt är inblandad i någon form av kränkande behandling. Skolhälsovård och elevhälsa Hälsoarbetet bedrivs i form av att arbetslag eller enskilda lärare någon gång tar upp och diskuterar dessa frågor t.ex. kostcirkeln. Skolhälsovården bedrivs och genomförs enligt gällande bestämmelser. I förebyggande syfte genomförs även hälsosamtal. Inspektörerna bedömer att det hälsofrämjande arbetet vid Vårby skolor bör förbättras men att skolhälsovården följer gällande bestämmelser. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas delaktighet i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen bör utvecklas och förbättras vid skolorna. Vidare bedömer inspektörerna att handlingsplanerna mot mobbning bör omarbetas och även innefatta det vidare begreppet kränkande behandling samt vuxen - elevperspektivet. Vårbyskolan bör införa rutinen att föräldrar snarast informeras om deras barn är inblandad i någon form av kränkande behandling. Vidare bedömer inspektörerna att det hälsofrämjande arbetet vid Vårby skolor bör förbättras. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Vårby skolor Lokala mål och innehåll Som tidigare nämnts finns det lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna för årskurs 5 och 9 i alla ämnen. I övriga årskurser finns lokala konkretiseringar i några ämnen, dock inte alla. Enligt rektorn pågår ett arbete med att konkretisera de nationella kursplanerna i de ämnen som ännu inte har dessa. De mål som finns är delvis kända för elever och föräldrar enligt vad som framkom i intervjuerna. Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Vårby skolor har strukturer för att ta emot elever såväl inom skolan som för nya elever. Den vanligaste organisationsformen i årskurserna 1-5 är den sammanhållna klassen där klassläraren arbetar i en årskurs och ansvarar för undervisningen i flertalet ämnen. Årskurserna 6-9 vid Vårbyskolan arbetar enligt en traditionell ämneslärarorganisation med mentorer som har ett huvudansvar för ca 10-12 elever. Vårby ResursCenter har en hög personaltäthet och kan ofta arbeta på ett varierat sätt med eleverna. Det finns en gemensam timplan för Vårby skolor. Rektorn uppger att ett arbete med att revidera denna pågår. Det är de biträdande rektorerna som kontrollerar att eleverna får den garanterade undervisningstiden enligt nationella riktlinjer. Vid Vårbyskolan startade elevens val och språkvalet mycket sent på höstterminen. Anledningen till detta uppges vara svårigheten att få tag i lärare. Ett stort antal lektioner har på grund av detta inte kunnat genomföras under höstterminen. Enligt rektorn kommer denna tid att tas igen och eleverna får sin garanterade tid. Inspektörerna bedömer att Vårby skolor arbetar enligt en traditionell organisation samt att den lokala timplanen innehåller det som framgår av nationella riktlinjer. Inspektörerna bedömer att tid bör tas igen inom elevens val och språkvalet med det snaraste. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Enligt skollagen och grundskoleförordningen föreskrivs att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. För att kartlägga och fånga upp dessa elever använder sig Vårby skolor av ett flertal olika tester. En tydlig plan för utvärdering av utbildningsmålen finns. I den sammanställning för Vårby skolor som finns för höstterminen 2005 framgår att 84 procent av eleverna är i behov av någon form av stöd. Personalen uttrycker i intervjuerna att det är många elever som är i behov av särskilt stöd men att resurserna är otillräckliga och att det handlar om att göra det bästa av situationen. I elevintervjuerna framkommer att de är medvetna om att deras resultat skiljer sig från andra skolors och att många känner en håglöshet inför skolarbetet. I intervjuerna med skolledningen och personalen framkom tydligt att alla elever som är i behov av särskilt stöd inte får detta. Inspektörerna bedömer att Vårby skolor har en tydlig strategi för det fortsatta arbetet med att kartlägga elevernas kunskapsutveckling men att de inte uppfyller författningarnas krav på elevers rätt till stöd. 9

Vårby skolor SKOLVERKET Vid Vårby skolor finns det fem speciallärare, en på respektive Grindstu-, Vårbackaskolan och Vårby ResursCenter samt två på Vårbyskolan. Enligt lärarna är det för få speciallärare för att kunna ge alla elever som är i behov hjälp. Vårby skolor har en generell struktur för elevvårdsarbetet. I första skedet är det arbetslaget som har ansvaret för att åtgärda elevens svårigheter. Strukturen beskriver också det fortsatta arbetet med ett elevvårdsärende. Det är rektor som fattar beslut om stöd i elevvårdskonferens. Enligt planen skall ett åtgärdsprogram alltid upprättas. Detta utarbetas med berörda lärare och medverkande stödpersoner. Den modell för åtgärdsprogram som är gemensam för Huddinge kommun har ännu inte fullt ut börjat användas vid Vårby skolor. Det skiljer sig i nuläget mellan de olika arbetslagen men också lärare emellan vilken modell för åtgärdsprogram som används. Enligt rektor har all personal fått, eller kommer att få utbildning, om denna modell för åtgärdsprogram. Rektorn och lärarna vid Vårbyskolan uppger att alla elever, som är i behov av särskilt stöd, inte har åtgärdsprogram. Inspektörerna bedömer att Vårbyskolan inte uppfyller grundskoleförordningens krav på åtgärdsprogram. Enligt grundskoleförordningen skall en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Vid Vårby skolor erbjuds ingen elev studiehandledning på modersmålet förutom i ringa omfattning och i vissa språk i förberedelse- och mottagningsgrupperna. Inspektörerna bedömer att Vårby skolor inte uppfyller grundskoleförordningens krav. Vid inspektionstillfället fanns ingen elev med funktionshinder vid någon av skolorna. Enligt rektor finns det möjligheter att ta emot elever med funktionshinder framför allt vid Vårbackaskolan och Vårby skola. Arbetssätten Enligt läroplanen för grundskolan skall läraren ansvara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Som tidigare nämnts finns denna ambition hos lärarna vid Vårby skolor att eleverna skall få ett ökat inflytande över sitt lärande, men att det, enligt eleverna, skiljer sig åt från lärare till lärare. Under besöken har inspektörerna följt lektioner med variation av arbetssätten, arbetsformer och grader av elevinflytande. Variationen av arbetssätt är, enligt inspektörernas bedömning, större för de yngre eleverna och för eleverna vid Vårby ResursCenter. Valet av arbetssätt för de äldre eleverna styrs ibland mer av tradition och yttre betingelser, som t.ex. schemat, än utifrån elevernas behov. Inspektörernas bedömning är att det är läraren som i huvudsak bestämmer innehåll och arbetssätt för de äldre eleverna men att de yngre eleverna erbjuds större variationer av arbetssätt. Vägledning och utvecklingssamtal Vid Vårby skolor genomförs utvecklingssamtal en gång per termin. Vid behov genomförs de oftare. I intervjuerna med elever, föräldrar och lärare vid Vårby skolor framkom att elever och föräldrar får förbereda sig inför samtalen genom att svara på ett frågeformulär, som skickas hem, kring hur elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling varit. Detta formulär ligger sedan till grund för samtalet där alla parter ger sin syn på elevens utveckling. Personalen vid Vårbyskolan uppger att de inför utvecklingssamtal eller föräldramöten tar kontakt 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Vårby skolor med föräldrarna och bjuder in dem via personliga telefonsamtal. Vid Vårbackaskolan förekommer det i några klasser att det är eleverna som leder utvecklingssamtalen. Samtalen mynnar ut i att mål sätts upp för elevens fortsatta utveckling. Dessa mål utvärderas vid nästa utvecklingssamtal. Enligt föräldrarna är utvecklingssamtalen den viktigaste stunden för information om elevernas lärande och sociala utveckling. Inspektörerna bedömer att utvecklingssamtal vid Vårby skolor är av god kvalitet. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Elevernas lärande utvärderas bl.a. genom olika diagnoser, prov och portfolio 3. Vidare finns det för varje elev en pedagogisk journal. I denna kan eleven följa sin kunskapsutveckling och utifrån denna sätta sina mål. Den pedagogiska journalen skall ge en bild över fyra områden: kunskap utifrån de nationella kursplanerna, livskunskap, IT och socioemotionell mognad. En hörnpelare i utvärderingsarbetet är den s.k. Pegasusmetoden. Detta är en metod för sammanställning av elevens alla resultat i syfte att skapa en tydlig bild av elevens kunskapsutveckling. Metoden användes inte i full utsträckning vid inspektörernas besök men beräknas, enligt rektor, användas fullt ut under vårterminen 2005. Inspektörerna bedömer att Vårby skolors arbete med att följa elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling är av god kvalitet. Enligt läroplanen skall rektor ansvara för att skolans resultat följs upp och utvärderas i relation till de nationella målen. Enligt lärarna i de tidigare årskurserna förs inga jämförande diskussioner om bedömningen av elevernas prestationer i förhållande till kursplanemålen. Vid Vårbyskolan förs, enligt lärarna, diskussioner om betyg och betygskriterier inom arbetslagen, skolledningen deltar inte vid dessa möten. Rektorn bekräftar att inga konkreta diskussioner förs med lärarna kring de övergripande principerna för betygssättning. För närvarande förs heller inga diskussioner med andra skolor i eller utanför kommunen kring betygssättning. Enligt rektorn håller sig skolledningen informerad om elevernas utveckling genom de pedagogiska journalerna. Vid inspektionen framkom inga uppgifter från elever och föräldrar om att bedömningen av betygskriterierna skiljer sig åt mellan olika lärare och eleverna uppger att betygen upplevs som rättvisa. Inspektörerna bedömer att Vårby skolor bör utveckla arbetet med att säkerställa rättvisa och likvärdiga bedömningar, framför allt gäller detta betygssättningen vid Vårbyskolan. Underlaget för betygsdiskussioner är begränsat och en utveckling av ett samarbete med en eller flera andra skolor kring betygssättning kan bredda underlaget och underlätta lärarnas bedömningar. Samverkan och öppenhet Det förekommer att eleverna åker på studiebesök i det omgivande närsamhället och att de besöker museer, teatrar och lokala företag. Bl.a. samarbetar Vårby 3 Portfolio är en metod där eleven utifrån målen i olika ämnen själv skall kunna följa sin kunskapsutveckling och ges möjlighet att utvärdera sitt eget lärande. 11

Vårby skolor SKOLVERKET skolor med Barnkonstmuseet som är beläget i Vårby gård. Rektor uppger att det finns planer på att börja samarbeta med en lokal idrottsförening. Eleverna har PRAO två veckor vardera i årskurs 8 och 9. Eleverna i årskurserna 8 och 9 gör studiebesök under två dagar vid Kungliga Tekniska Högskolan och får då använda sig av högskolans utrustning vid olika laborationer. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna vid Vårbyskolan inte fått den undervisningstid i elevens val och språkval som de har rätt till, därför bör denna tid tas igen med det snaraste. Vidare bedömer inspektörerna att Vårby skolor inte uppfyller författningarnas krav beträffande elevers rätt till stöd och krav på åtgärdsprogram. Inspektörerna bedömer också att Vårby skolor inte uppfyller grundskoleförordningens krav på studiehandledning på elevernas modersmål. Inspektörernas bedömning är att det är läraren som i huvudsak bestämmer innehåll och arbetssätt. Inspektörerna bedömer att Vårby skolor bör utveckla arbetet med att säkerställa rättvisa och likvärdiga bedömningar, framför allt gäller detta betygssättningen vid Vårbyskolan. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation Kommunfullmäktige i Huddinge kommun har fastställt sex områden, perspektiv, som gäller för samtliga nämnder. Utifrån dessa har kommunstyrelsen gjort prioriteringar, inom vart och ett av dessa områden, som gäller för förskole- och grundskolenämnden. I nämndens verksamhetsplan för innevarande år har nämndens mål samlats i fyra områden. 1. Nöjda invånare barn och elever 2. Effektiva processer 3. Sund ekonomi 4. Attraktiv arbetsgivare För vart och ett av dessa områden finns ett antal mål fastslagna av nämnden. Nämndens verksamhetsplan är en del av Huddinge kommuns skolplan. Övriga delar är skolornas arbetsplaner, kvalitetsredovisningarna samt Bilden av skolan i Huddinge som visar resultatet av skolornas arbete. Vid Vårby skolor har de olika arbetslagen formulerat egna arbetsplaner utifrån det uppdrag som rektor givit dem. De olika arbetslagens planer utgör tillsammans respektive enhets arbetsplan. Uppföljningar av de olika åtagandena sker enligt den uppföljningsplan som finns för Vårby skolor. Flertalet intervjuade 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Vårby skolor elever och föräldrar känner inte till Vårby skolors arbetsplan, eller de olika enheternas planer. Rektors ansvar, befogenheter och funktion. Vårby skolor består, som tidigare nämnts, av fyra skolor med sammanlagt ca 700 elever. Rektorn fördelar arbetsuppgifter inom sin ledningsgrupp. Denna består av en rektor och fyra biträdande rektorer med ansvar för olika delar av verksamheten. Arbetslagen leds av en lagledare och denne utgör en länk mellan skolans ledning och arbetslagen. Rektorn uppger att han är förtrogen med den dagliga verksamheten och tar ett övergripande ledningsansvar för den pedagogiska, personalledande och administrativa utvecklingen. Personal och föräldrar vid Vårby skolor uttrycker dock i intervjuerna att de är tveksamma till om rektor kan sägas vara förtrogen med den dagliga verksamheten. Personalen på skolorna efterlyser en tydligare pedagogisk ledning, eftersom de pedagogiska diskussionerna mest förs inom arbetslagen, lärare emellan. Rektorn och de biträdande rektorerna deltar sällan i de pedagogiska diskussioner som förs. Personalen uppger också att de sällan träffar rektorn och att han mycket sällan gör klassrumsbesök vid skolorna. I intervjuerna framkom också att rektorn inte anses vara ledare för personalen men att han däremot tar ett stort ansvar för de administrativa rutinerna. Föräldrar och personal är dock helt eniga om att de biträdande rektorerna är förtrogna med den dagliga verksamheten. Enligt rektorn går den största delen av hans tid åt till att hantera elevvårdsärenden i form av samtal med elever, föräldrar och personal. Som en indikation på omfattningen pekar rektorn på den tidigare nämnda inventeringen hösten 2005 av elevers stödbehov att det är 84 procent av eleverna vid Vårby skolor som är i behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer därför att rektorn bör tydliggöra sin syn på det pedagogiska ledarskapet och i större omfattning än idag initiera och delta i diskussioner om hur det pedagogiska arbetet skall utvecklas vid Vårby skolor i framtiden. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Vårby skolors kvalitetsredovisning följer den mall som tillämpas i Huddinge kommun, och skolornas resultat presenteras i form av styrtal, för de olika områden som den politiska nämnden fastställt. Genomgående får senaredelen lägre värden än tidigaredelen. Skolan analyserar resultaten och slutligen lämnas förslag till åtgärder för utveckling för nästföljande läsår. Under läsåret 2004/2005 satsar Vårby skolor på att lägga en organisation som skall ha hållbarhet över tiden. Vidare skall en fortsatt utveckling av och ett förtydligande av dokumentationen av elevernas färdighets- och kunskapsutveckling genomföras. Vårby skolor avser också att delta i områdesutveckling i samverkan med andra verksamheter samt utveckla arbetet med värdegrundsfrågor i skolorna för trygga relationer och god kommunikation mellan människorna, gamla och unga. Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas är otydliga i och med att målen bara formuleras som ett enda ord som hälsa eller trygghet. Till viss del är kopplingen mellan resultat och de åtgärder som redovisas för att förbättra måluppfyllelsen svag, det går bl.a. inte att urskilja respektive skola. Inspektörer- 13

Vårby skolor SKOLVERKET na bedömer att kvalitetsredovisningen inte i alla delar uppfyller kraven i skolförfattningarna och att den bör förbättras. Rättssäkerhetsfrågor Vårby skola tar emot elever från Grindstu- och Vårbackaskolan från och med årskurs 5. Inom Vårby skolor finns en gemensam fördelning av timmar mellan ämnen och årskurser. Enligt grundskoleförordningen är det styrelsen som efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare skall besluta i fråga om elevers placering i en särskild undervisningsgrupp. Den centrala elevstödsenheten fattar, enligt gällande delegationsordning, beslut om elever skall placeras inom någon av de kommunövergripande undervisningsgrupperna. Vid inspektörernas besök framkom dock att rektorn för Vårby skolor, fattat beslut om elevers placering i särskild undervisningsgrupp vid Vårby ResursCenter. Inspektörerna bedömer därför att rutiner skall upprättas så att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas i enlighet med författningens krav. Vidare framgår av grundskoleförordningen att det är styrelsen som fattar beslut om anpassade studiegång. När det gäller beslut om anpassad studiegång är det enligt gällande delegationsordning i kommunen, rektor som, efter samråd med verksamhetschefen för elevstöd, fattar beslutet och återrapporterar detta till föroch grundskolenämnden. Vid inspektörernas besök framkom dock att beslut saknas om anpassad studiegång vid Vårby ResursCenter. Inspektörernas bedömning är att rektorn skall följa den för kommunen gällande delegationsordningen och skolan skall därför upprätta rutiner så att beslut om anpassad studiegång följer författningens krav. I övrigt fattas formella beslut av rektorn vid elevvårdskonferensen och protokoll förs. Integrerade särskolelever skall följa grundsärskolans timplan och kursplaner. Vid Vårby skolor går en integrerad grundsärskoleelev som följer grundskolans kursplaner och timplan. Inspektörerna konstaterar att den integrerade särskoleleven inte får undervisning enligt gällande författning och skolan skall därför se till att de integrerade särskoleeleverna erbjuds undervisning i enlighet med den timplan och de kursplaner som gäller för grundsärskolan. Rektorn har efter inspektionens genomförande aviserat att ett utvecklingsarbete pågår med att förbättra rutinerna kring beslut i elevstödsärenden. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna därför att rektorn bör tydliggöra sin syn på det pedagogiska ledarskapet. Inspektörerna bedömer även att kvalitetsredovisningen bör förbättras. Inspektörerna bedömer att rutiner skall upprättas så att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas i enlighet med författningens krav. Inspektörernas bedömning är att rektorn skall följa den för kommunen gällande delegationsordningen och skolan skall därför upprätta rutiner så att beslut om anpassad studiegång följer författningens krav. Inspektörerna bedömer också att Vårby skolor inte uppfyller kraven i särskoleförordningen om att en integrerad elev skall följa särskolans timplan och kursplaner. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Vårby skolor 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till verksamhet/utbildning Det finns en nedbruten timplan som gäller för Vårby skolor och den tillämpas på de fyra enheterna. I den nedbrutna versionen återges antalet timmar i olika ämnen årskurs för årskurs. Enligt Vårby skolors timplan skall alla elever från årskurs 2 till och med årskurs 9 ha elevens val. Innehållet i elevens val syftar till att, fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och skall till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Vid inspektörernas besök framkom att Vårbackaskolans elever inte erbjuds elevens val vilket inte är förenligt med grundskoleförordningen. Vid Grindstuskolan anordnas elevens val under inplanerade veckor. Det är personalen som bestämt vilka ämnen som skall ingå t.ex. Mattespel och Teatergruppen. Eleverna får välja aktivitet utifrån lärarnas förslag. Vid Vårbyskolan erbjuds elevens val i form av profilämne, (innebandy, skolgård/mosaik, IT och musik/framträdande). De elever vilka inte väljer ett profilämne kan välja mellan företrädesvis praktiskt estetiska ämnen. Eleverna erbjuds elevens val i svenska, engelska matematik och No i form av stöd, ett arbetslag erbjuder dessa ämnen också som fördjupning. Inspektörerna vill peka på att de flesta ämnen som erbjuds inom elevens val är av praktisk/estetisk karaktär, de alternativ med en mer teoretisk karaktär är i minoritet och erbjuds heller inte elever i årskurserna 5 och 6. Inspektörerna bedömer därför att Vårby skola bör erbjuda ett mer allsidigt utbud av alternativ i elevens val med inriktning mot nationella kursplaneämnen av teoretisk karaktär. I de fall elevens val erbjuds är det inte rektor som beslutar om alternativen. Någon återrapportering av beslutet till för- och grundskolenämnden görs inte. Inspektörerna bedömer därför att Vårby skolor bör skapa rutiner så att beslut om fastställande av alternativ för elevens val fattas av rektorn och att återrapportering sker till för- och grundskolenämnden. 15

Vårby skolor SKOLVERKET När det gäller språkval erbjuder Vårbyskolan spanska, tyska, franska samt svenska/engelska. Svenska/engelska är det populäraste språkvalet bland eleverna. Enligt skolledningen är det 353 elever av Vårby skolors elever som är berättigade till modersmål och av dessa är det 101 stycken, 29 procent, som deltar i undervisning i modersmål. Ansvaret för att organisera modersmålsundervisningen ligger centralt i kommunen och erbjuds till elever från och med årskurs 3. Ett av skälen till att så få elever utnyttjar möjligheten uppges vara att undervisningen förläggs efter ordinarie skoltid, ofta på en annan skola än hemskolan. Enligt grundskoleförordningen är det rektorn som beslutar om undervisning i svenska som andraspråk. Vid Vårby skolor utnyttjar i stort sett alla elever möjligheten till undervisning i ämnet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Vårbackaskolan skall erbjuda elevens val. Inspektörerna bedömer också att Vårbyskolan bör erbjuda ett mer allsidigt utbud av alternativ i elevens val med inriktning mot nationella kursplaneämnen av teoretisk karaktär. Inspektörerna bedömer därför att Vårby skolor bör skapa rutiner så att beslut om fastställande av alternativ för elevens val fattas av rektorn och att återrapportering sker till för- och grundskolenämnden. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Vårby skolor har det stora flertalet lärare erforderlig utbildning. Inspektörerna noterar vid sitt besök vid Vårbackaskolan att det inte finns en enda manlig lärare anställd. Vid intervjun med rektor framkom att insatser görs för att råda bot på detta, bl.a. i form av riktade annonser. Det har dock varit anställningsstopp under höstterminen så det har inte funnits möjlighet att anställa ytterligare personal. Både elever och föräldrar uppger i intervjuerna att de är nöjda med personalens insatser på samtliga enheter. Personalen i Vårby skolor uppger att det finns mycket bra möjligheter till kompetensutveckling och att skolledningen alltid försöker beakta varje enskild lärares önskemål. Det upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan för varje lärare i Vårby skolor. Vidare finns också en gemensam kompetensutvecklingsplan för Vårby skolor. Personalen är i huvudsak nöjd med lokalerna, men genomgående önskar man sig fler grupprum. Lärare som undervisar i naturorienterande ämnen uppger dock för inspektörerna att det är problem med att genomföra laborationer på grund av lokalernas kapacitet. Personalen är också i huvudsak nöjd med de läromedel som finns på skolorna. Vidare uppger personalen att tillgången på datorer är god, men att hårdvaran upplevs som gammalmodig vid Grindstu- och Vårbackaskolan. Elever och lära- 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Vårby skolor re vid Vårbyskolan uppger att de är mycket nöjda med tillgången på datorer. Dessa används i undervisningen och alla elever erbjuds en enklare utbildning i data, ett europeiskt datakörkort, det s.k. ECDL-lightkörkortet. Inspektörerna bedömer att Vårby skolor har de läromedel och lokaler som behövs för att kunna erbjuda eleverna en god utbildning. Sammanfattningsvis har huvuddelen av personalen den kompetens som krävs för uppdraget och de erbjuds kompetensutveckling. Vidare är tillgången till materiella resurser god utifrån elevernas behov. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Vårby skolor är av bristfällig kvalitet. Personalen arbetar dock ambitiöst för att främja elevernas lärande och demokratiska fostran samt att skapa en trygg miljö. Vidare vill inspektörerna lyfta fram skolornas arbete med att kartlägga elevernas kunskapsutveckling genom den s.k. Pegasusmodellen. Personalen har i de allra flesta fall erforderlig utbildning för den undervisning de bedriver och eleverna och föräldrarna är nöjda med deras insatser. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Eleverna vid Vårby skolor bör ges möjlighet till ökat ansvartagande och inflytande över sitt eget lärande i form av planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. - Vårby skolor bör utveckla rutiner för att analysera och följa upp elevernas resultat i samtliga ämnen och årskurser, även ur ett genusperspektiv. - Vårbyskolan bör vidta åtgärder för att förbättra elevernas kunskapsresultat. - Vårby skolors olika handlingsprogram mot mobbning bör omarbetas och även innefatta det vidare begreppet kränkande behandling samt vuxen elevperspektivet. - Vårbyskolan bör införa rutinen att föräldrar alltid informeras om deras barn är inblandad i någon form av kränkande behandling. - Det hälsofrämjande arbetet bör förbättras vid Vårby skolor. - Tid inom elevens val och språkvalet vid Vårbyskolan bör tas igen med det snaraste. - Vårbyskolan bör utarbeta rutiner för att säkerställa en rättvis betygssättning. - Rektorn bör tydliggöra sin syn på det pedagogiska ledarskapet. - Kopplingen mellan kvalitetsredovisningen och de åtgärder respektive skola avser att vidta för ökad måluppfyllelse bör förbättras. - Vårby skolor bör erbjuda ett mer allsidigt utbud av alternativ i elevens val med inriktning mot nationella kursplaneämnen av teoretisk karaktär. - Vårby skolor bör utarbeta rutiner så att beslut om fastställande av alternativ för elevens val fattas av rektorn och att återrapportering sker till för- och grundskolenämnden. 17

Vårby skolor SKOLVERKET Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen, ges inte stöd i den utsträckning de har rätt till (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte i de ämnen där det behövs (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång skall fattas i enlighet med författningens krav (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Särskoleelever som är integrerade i grundskolan läser inte efter grundsärskolans timplan och kursplaner (6 kap. 1 särskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna vid Vårbackaskolan (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmålet ges inte de elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Stig Westlund Tomas Johansson 18

Särskolan och särvux Utbildningsinspektion i Huddinge kommuns särskola och särvux UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Särskolan och särvux SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Obligatoriska särskolan Elevantal Skola Grundsärskolan Träningsskolan Utsäljeskolan (1 9) 4 25 Solfagraskolan (1 6) 22 Skogåsskolan (1 10) 20 9 Mörtviksskolan (1 6) 8 Vårbyskolan (6 9) 10 Lindskolan (1 10) 3 11 Balingsnässkolan (7 10) 19 Brandsprutan (6 9) 3 Individintegrerade elever i nio grundskolor SUMMA 104 45 15 Gymnasiesärskolan Elevantal Östra gymnasiet 12 Sågbäcksgymnasiet 8 SUMMA 20 Särvux Elevantal Särskolan centralt 1 Uppgifterna gäller höstterminen 2004 och har lämnats av kommunen. Den obligatoriska särskolan ingår i förskole- och grundskolenämndens ansvarsområde. Vid den centrala förvaltningen finns en elevstödsenhet där det bland annat finns en rektor för särskolan med ett övergripande ansvar för såväl särskolan som särvux. Enligt beslut i förskole- och grundskolenämnden den 14 december 2004 ska vissa förändringar ske i förvaltningsorganisationen. Som en del i det ingår att nämnda rektorsfunktion ska ändras till en utredningssekreterartjänst. I denna rapport används dock genomgående den beteckning som gällde vid inspektionen hösten 2004, dvs. rektor för särskolan, elevstödsenheten. Gymnasienämnden ansvarar för bl.a. gymnasiesärskolan och särvux. De flesta av kommunens elever går för närvarande i andra kommuners skolor. Från och med hösten 2003 anordnar Huddinge kommun egen gymnasiesärskola samt viss särvux för kommunens elever. Vid Östra gymnasiet startades hösten 2003 ett specialutformat program Media för elever med autism. Skolan anordnar också yrkesträning och verksamhetsträning. Från höstterminen 2004 erbjuds även det individuella programmet för elever med autism. Än så länge bildar lärarna ett gemensamt arbetslag. Vid Sågbäcksgymnasiet anordnas från hösten 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Särskolan och särvux 2004 det nationella Hotell- och restaurangprogrammet. För övriga utbildningsvägar inom gymnasiesärskolan hänvisas för närvarande kommunens elever till andra kommuner. Kommunens särvuxelever får i första hand undervisning i annan kommun. Innevarande läsår får dock en särvuxelev sin undervisning inom kommunen, vilket sker av en lärare som formellt är anställd på elevstödsenheten centralt. Liksom i den obligatoriska särskolan är respektive skolas rektor verksamhetsansvarig även för eleverna i gymnasiesärskolan. Genomförandet av inspektionen i särskolan och särvux Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i den obligatoriska särskolan har bestått av undervisningsråden Tomas Johansson, Anna Löfström och Tommy Bucht. Besök i verksamheten inleddes den 14 oktober och avslutades den 18 november 2004. Inspektion av gymnasiesärskolan och särvux har genomförts av undervisingsråden Anna Kjellberg och Monica Åtting. Besök i verksamheten inleddes den 5 oktober och avslutades den 28 oktober 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och särskolan och särvux, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I den obligatoriska särskolan har intervjuer genomförts med rektorer, biträdande rektorer, lärare, annan personal, elever och föräldrar i samband med besök i Utsäljeskolan, Balingsnässkolan och Solfagraskolan. Vid besök i Lindskolan intervjuades rektor, biträdande rektor och lärare. Utöver intervjuerna fördes informella samtal med elever och personal i de besökta skolorna. I inspektionen har det även ingått granskning av ett urval ärenden som gällde mottagande av elever i den obligatoriska särskolan. En intervju genomfördes med rektorn för särskolan, elevstödsenheten, som handlägger dessa ärenden. Inför inspektion av gymnasiesärskolan och särvux intervjuades rektor för särskolan. Vid Sågbäcksgymnasiet och Östra gymnasiet intervjuades rektorer, lärare, elever och personal. Utöver intervjuerna fördes informella samtal med elever och personal vid de besökta skolorna. Verksamheten vid Lindskolan har inspekterats enligt ovan. 3

Särskolan och särvux SKOLVERKET Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Obligatoriska särskolan Inspektörernas samlade bedömning är att särskoleverksamheten har nått goda resultat i arbetet med läroplanens mål om normer och värden. De granskade skolornas verksamhet genomsyras av att elever och personal visar respekt för varandra och kan framföra sina åsikter. Eleverna förmedlar en tydlig bild av att de trivs och är trygga i skolan, något som också framhålls av föräldrar och personal. Arbetsmiljön är lugn och ger arbetsro. Nedsättande omdömen, svordomar eller kränkningar förekommer endast undantagsvis men uppmärksammas och leder till att personalen vidtar olika former av åtgärder. Som ett föredömligt exempel vill inspektörerna framhålla Balingsnässkolan där det utvecklades omfattande problem i samband att elevantalet ökade hösten 2004. Förhållandena gjorde att många elever inte längre trivdes och att de kände sig otrygga på såväl lektioner som raster. Rektorn vidtog då, i samråd med personalen och elevstödsenheten, ett flertal åtgärder. Det ordnades så att personal alltid finns i närheten av eleverna på såväl raster som lektioner, en kamratstödjare anställdes och mycket arbete lades ner på att tillsammans med eleverna arbeta med frågor om respekt, förhållningssätt, regler mm. I samband med inspektionen i november uppgav eleverna att de nu åter trivs och att de uppfattar miljön som trygg. Denna bild bekräftas av personal och föräldrar. Samtliga besökta skolor genomsyras av att eleverna, utifrån mognad, ålder och övriga förutsättningar, har inflytande över den egna utbildningens utformning i fråga om t.ex. val av uppgifter, metod och hur lång tid som varje elev behöver för att göra en uppgift. Personalen arbetar kontinuerligt med att elevernas inflytande och delaktighet skall öka i takt med stigande ålder och mognad och att de skall tränas i att ta ansvar för det egna arbetet. Elevernas inflytande över verksamheten på det mer övergripande planet varierar. Klassråd finns bland annat i Balingsnässkolan och för de äldre eleverna i Solfagraskolan. Frågor som behandlas är bland annat vad som har hänt under veckan, behov av inköp och önskemål om utflykter. Eleverna anser att deras synpunkter tas tillvara och att de kan påverka. Elevråd finns och på t.ex. Balingsnässkolan medverkar både grundskole- och särskoleelever. I Solfagrasko- 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Särskolan och särvux lans elevråd ingår inte någon särskoleelev för närvarande, de har dock deltagit tidigare. Inspektörernas bedömer att resultaten i fråga om elevinflytandet är bra. Det kan finnas anledning att vara uppmärksam på vikten av att särskolans elever också bör vara representerade i elevråden. Gymnasiesärskolan Inspektörernas samlade bedömning är att det råder ett gott klimat bland elever och personal på de båda skolorna. Enligt de intervjuade och observationer i klassrum och i skolmiljön inne och ute är miljön lugn. Eleverna visar respekt för varandra. Enligt de intervjuade är kränkande behandling inte något problem på skolorna. Skulle något inträffa tar personalen tag i situationen och löser den snabbt. Eleverna har regelbundet klassråd, än så länge ingår inte några elever i respektive skolas elevråd. Eleverna tränas i ansvarstagande efter var och ens förutsättningar. Varje elev har också en mentor som eleverna i första hand kan vända sig till. Frånvaron är generellt sett liten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den obligatoriska särskolan har nått goda resultat i arbetet med normer och värden. Även gymnasiesärskolan visar på goda resultat avseende normer och värden. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Obligatoriska särskolan Inspektörernas samlade bedömning är att verksamheten är utformad så att elevernas kunskapsutveckling understöds på ett bra sätt. Merparten av eleverna förmedlar, och uppvisar, en lust att lära. Elevernas kunskapsutveckling följs bland annat genom LUS (läsutvecklingsschema), tester och kontinuerliga avstämningar av insatser och resultat i förhållande till uppsatta mål. Om det finns indikationer på att en elev riskerar att inte nå uppsatta mål prövas alternativa metoder och individuellt utformade stödinsatser. Individuella utvecklingsplaner finns, hur man arbetar med dem behandlas i avsnitt 4. Särskolans elever får intyg efter avslutad utbildning. Information ges om möjligheten att få betyg i grundsärskolan om eleven eller dennes föräldrar begär det, något som har förekommit i några fall. För de särskoleelever som är integrerade i en grundskola har det vid inspektionen konstaterats att det förekommer oklarheter om vilka kursplaner eleven skall 5

Särskolan och särvux SKOLVERKET följa och utifrån vilka grunder som betyg skall sättas. Det har framkommit exempel på att en integrerad elev, som är mottagen i särskolan men går i en grundskola, följer grundskolans kursplaner. Inspektörerna bedömer att detta inte är godtagbart. Åtgärder måste vidtas för att säkerställa att integrerade grundsärskoleelever följer grundsärskolans kursplaner och att ansvarig rektor och undervisande personal har kännedom om de förutsättningar för att utfärda intyg, studieomdömen och betyg som anges i särskoleförordningen. Det saknas systematiska sammanställningar av vilka kunskapsresultat som nås i respektive särskola liksom en samlad bild av hela särskoleverksamhetens resultat. Det innebär att varken de resultat som är bra, eller resultat som bör leda till åtgärder, uppmärksammas och ligger till grund vid planering av den fortsatta verksamheten. Detta behandlas vidare i avsnitt 5. Gymnasiesärskolan Inspektörernas samlade bedömning är att elevernas kunskapsutveckling understöds av det pedagogiska arbetet. Gymnasiesärskolan i Huddinge är under uppbyggnad. Hotell- och restaurangprogrammet på Sågbäcksgymnasiet startade hösten 2004. Än så länge har inga kursbetyg har ännu satts för eleverna vid Sågbäcksgymnasiet. Gymnasiesärskolan på Östra gymnasiet startade hösten 2003. Några intyg har ännu inte utfärdats, däremot har klassläraren lämnat omdömen till eleverna. Samtliga elever har individuella studieplaner utifrån kursplaner och respektive elevs individuella behov. Lärarna dokumenterar elevernas kunskapsutveckling på olika sätt. Elevarbeten samlas i pärmar, elevernas produkter sparas alternativt fotograferas. Eleverna kan arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Eleverna på det individuella programmet gör framsteg och eleverna på det nationella programmet når i stor utsträckning kunskapsmålen. På Sågbäcksgymnasiet har inga elever avbrutit sina studier. På Östra gymnasiet har en elev inom det individuella programmet valt att sluta för att börja vid en fristående skola på i Haninge kommun. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamheten är utformad så att elevernas kunskapsutveckling understöds på ett bra sätt. Det är dock inte godtagbart att det förekommer att en integrerad elev, mottagen i särskolan, följer grundskolans kursplaner istället för särskolans. Åtgärder måste vidtas för att säkerställa att dessa integrerade elever följer grundsärskolans kursplaner och att ansvarig rektor och undervisande personal har kännedom om de förutsättningar för att utfärda intyg, studieomdömen och betyg som anges i särskoleförordningen. Inspektörerna bedömer gymnasiesärskolans resultat av arbetet med elevernas kunskapsutveckling och dokumentation av densamma har god kvalitet. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Särskolan och särvux 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Obligatoriska särskolan Verksamheten är utformad så att eleverna har möjlighet till daglig fysisk aktivitet. Det finns tillgång till skolsköterska och skolläkare och alla elever erbjuds skolhälsovård. Det pågår ett kontinuerligt arbete med värdegrunds- och trygghetsfrågor och personalen agerar om det finns indikationer på kränkande behandling. De handlingsprogram mot kränkande behandling som finns på de granskade skolorna är gemensamma för det rektorsområde som respektive särskola ingår i. Dessa handlingsprogram behandlas i respektive grundskolas inspektionsrapport, men inspektörerna vill här framhålla att det program som finns vid Lindskolan är välstrukturerat och omfattar de delar som krävs enligt författningarna. Som ett exempel på ett mycket bra arbete med att tydliggöra allas lika värde och finna former för god samverkan mellan särskolan och grundskolan, vill inspektörerna nämna Utsäljeskolan. Alla elever deltar där tillsammans i storsamlingar, vid idrottsdagar, uppträdanden m.m. Det finns en fadderverksamhet och för de yngre årskurserna har det schemalagts vissa gemensamma aktiviteter som rytmik och musik. All personal vid skolan förutsätts, och uppmuntras, att samverka kontinuerligt. Inspektörernas samlade bedömning är att arbetsmiljön vid de granskade skolorna är bra ur såväl ett fysiskt som ett psykosocialt perspektiv. Det bedrivs ett väl fungerande arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling. Vid de granskade skolorna finns system för olika former av kontakt och samverkan mellan personal och föräldrar. Det sker bland annat genom kontaktböcker, utvecklingssamtal och vid utarbetandet av den individuella utvecklingsplanen för respektive elev. Utöver det tas kontakt vid behov. Övergripande information lämnas vid föräldramöten, via informationsblad mm. Inspektörerna bedömer att denna samverkan fungerar mycket bra. Gymnasiesärskolan Enligt gymnasiesärskoleförordningen skall det, där detta med hänsyn till elevernas utvecklingsnivå är möjligt, för varje klass eller motsvarande finnas ett klassråd. 7

Särskolan och särvux SKOLVERKET Vid skolorna finns klassråd där eleverna deltar om möjligt. Meningen är att eleverna ska ingå i elevrådet när de är mogna att göra det. Det finns programråd för Hotell- och restaurangprogrammet på Sågbäcksgymnasiet, rådet har möte en gång per termin. Utöver föräldramöten har mentorerna och föräldrarna telefonkontakter. Skriftlig information skickas regelbundet till hemmen. Där så behövs är det enligt lärarna täta föräldrakontakter, men eleverna skall samtidigt tränas i att vara vuxna. På skolorna arbetar man aktivt mot kränkande behandling. Eleverna är en naturlig del av skolan. Respektive skolas handlingsprogram mot kränkande behandling gäller även för gymnasiesärskolan. Detta kompletteras med trivselregler eller motsvarande. Inspektörerna har fått den uppfattningen att kränkande behandling inte är något större problem på skolorna. Eleverna får träffa både skolsköterska och skolläkare. De erbjuds även hälsokontroll och hälsosamtal. Skolorna arbetar på olika sätt med hälsofrämjande frågor. De flesta eleverna har någon extra fysisk aktivitet varje dag förutom de dagar de har ämnet idrott- och hälsa. Den fysiska aktiviteten kan t.ex. vara att eleverna promenerar, simmar, styrketränar, har bollspel eller friidrott. Eleverna på det specialutformade programmet med inriktning Media har årligen en lägerskola med fysiska inslag som kanotpaddlig mm. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetsmiljön i den obligatoriska särskolan är bra och att det bedrivs ett väl fungerande arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling. Samverkan mellan personal och föräldrar fungerar mycket bra. Inspektörerna bedömer att gymnasiesärskolans arbete rörande arbetsmiljö och delaktighet samt elevernas möjlighet till inflytande över sitt lärande, liksom samverkan mellan skola och hem är av god kvalitet. Handlingsprogrammen för att förebygga kränkande behandling bör dock utvecklas till att omfatta inte bara mobbning utan även andra former av kränkande behandling samt beröra perspektivet vuxen elev. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Obligatoriska särskolan De granskade skolorna har bearbetat de nationella kursplanerna för grundsärskolan och träningsskolan. Arbetet har genomförts av personalen och rektorn på respektive skola. De lokalt bearbetade kursplanerna används i den dagliga 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Särskolan och särvux verksamheten och ligger till grund för arbetet med individuella utvecklingsplaner för eleverna. Elever och föräldrar informeras om målen för utbildningen. Undervisningen präglas av en hög grad av individuell anpassning vad gäller val av uppgifter, metodik och hjälpmedel. Diskussioner om elevernas kunskapsutveckling förs kontinuerligt i personalgruppen, vid pedagogiska träffar mm. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten och undervisningen är utformad så att den på ett bra sätt svarar mot såväl nationella mål som elevernas behov och förutsättningar. Utvecklingssamtal genomförs varje termin, vanligtvis deltar personal, elev och föräldrar. Det görs då en genomgång av elevens aktuella nivå inom respektive ämne och hur han/hon trivs. Mål och delmål, samt vilka metoder som skall användas för att nå dem, diskuteras fram. Personalen ser det som centralt att eleven och föräldrarna på detta sätt får kännedom om målen för utbildningen och att föräldrarna kan dela med sig av sin kunskap om det egna barnets behov, intressen och resurser. Den överenskomna planeringen dokumenteras i en individuell utvecklingsplan som är strukturerad utifrån gällande kursplaner. Utvecklingsplanen följs upp och revideras vid behov. Vid till exempel Utsäljeskolan görs uppföljning under mitterminskonferenser, arbetslagsträffar och elevvårdskonferenser. Inspektörernas samlade bedömning är att arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner håller en mycket god kvalitet. Vid Solfagraskolan förekommer det dock att elever inte deltar i utvecklingssamtal trots att de tidigare, till exempel i en annan skola, har medverkat. I denna del bör rutinerna vid Solfagraskolan förbättras. Det förekommer relativt sällan att rektorn fattar beslut om särskilda stödinsatser i form av stödundervisning av specialpedagog, särskild undervisning i hemmet, anpassad studiegång eller studiehandledning på modersmålet. När det förekommer upprättas inte alltid åtgärdsprogram. Inspektörerna har vid intervjuerna fått uppfattningen att det råder viss oklarhet om antalet beslut står i överensstämmelse med faktiska behov, exempelvis vad gäller stödundervisning av specialpedagog. Inspektörerna bedömer att rutinerna för arbetet med särskilda stödinsatser bör förbättras så att det säkerställs att åtgärdsprogram upprättas då sådana behov uppmärksammas och att beslut fattas i enlighet med vad som anges i författningarna. Gymnasiesärskolan Verksamheten styrs utifrån de nationella målen i läroplanen och aktuella kursplaner och betygskriterier samt kommunens lokala mål. Gymnasiesärskolan vid Sågbäcksgymnasiet och Östra gymnasiet följer respektive skolas lokala arbetsplan för läsåren 2004/05 med angivna mål, åtaganden, arbetssätt och uppföljning. Inspektörerna har tagit del av lokala bearbetningar av de nationella målen. Lärarna informerar eleverna om målen i de olika kurserna. Eleverna får den av skollagen garanterade tiden för sitt lärande. Undervisningstiden i de olika kurserna bestäms av läraren med utgångspunkt från varje elevs situation. På det individuella programmet byter eleverna grupp efter behov. På 9

Särskolan och särvux SKOLVERKET Östra gymnasiet finns en klass för elever inom yrkesträning respektive verksamhetsträning. Dessutom har skolan en klass inom det specialutformade programmet med Medieinriktning för elever med autism. Hotell- och restaurangprogrammet vid Sågbäcksgymnasiet som startade hösten 2004 består än så länge bara en klass. Det lokala tillägget används till utökad tid. Det individuella valet är under planering och skall starta nästa läsår för de elever som blir åk 2. Kommunen har en plan för inskolning i gymnasiesärskolan. Innan en elev söker till en utbildning erbjuds praktik på det nationella programmet och det specialutformade programmet. Även elever som är aktuella för yrkesträning eller verksamhetsträning ges motsvarande möjlighet. Eleverna följer sedan ett särskilt inskolningsprogram vid skolstart på gymnasiesärskolan. På Sågbäcksgymnasiet finns en lärarresurs i svenska, engelska, samhällskunskap och matematik två dagar i veckan. Övriga dagar följer eleverna karaktärsämneskurser. Samtliga elever har individuella studieplaner som respektive mentor ansvarar för att planen är uppdaterad och att elever och föräldrar görs delaktiga. För elever i behov av extra stöd, utöver det som ges inom klassen/gruppens ram, förs detta behov in i den individuella studieplanen. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. Elevvårdskonferenser sker regelbundet. Vid EVK på Sågbäcksgymnasiet deltar rektor, studie- och yrkesvägledare, biträdande rektor, skolsköterska, kurator samt lärare. Studiehandledning på modersmål har ännu inte förekommit. När så behövs förs det enligt lärarna täta föräldrakontakter, men eleverna skall samtidigt tränas i att vara vuxna. Mentorerna har t.ex. på Östra gymnasiet vuxensamtal en gång per vecka eleverna. Arbetssätten varieras för att tillgodose elevernas behov och förutsättningar. Metoderna sträcker sig från i hög grad individualiserad, enskild undervisning till mer grupporienterad undervisning. Inom det individuella programmet arbetar eleverna främst individuellt, men samarbete förekommer också. För de autistiska eleverna fokuserar den sociala utvecklingen, som bl.a. tränas vid planering inför lägerskolor och i en träningslägenhet. Andra exempel är vardagsmatematik. Eleverna vid de båda skolorna har en samlad skoldag. Studiebesök är vanliga inslag, i genomsnitt görs detta ca två gånger per termin. Eleverna vid Östra gymnasiet har relativt stor studiebesöksverksamhet som ingår i den dagliga undervisningen. Det sker i form av att handla i affär, gå på café, besöka ett dagcenter, resa med allmänna kommunikationer, besöka Kulturhuset eller olika utställningar. Kursutvärderingar och motsvarande avstämningar av elevernas kunskapsutveckling sker regelbundet. Lärarna diskuterar bedömning och betygssättning främst med varandra på respektive skola, men har önskemål om att få träffa lärare på andra skolor. Mentorerna eller den lärare som eleven tyder sig till ansvarar för att utvecklingssamtal genomförs med föräldrar och där så är möjligt eleven. APU på Sågbäcksgymnasiet kommer att anordnas i åk 3 och 4 och är ännu på planeringsstadiet. För någon elev på Östra gymnasiet har skolan ordnat internpraktik. Den för särskolan gemensamme yrkesvalslärare stödjer eleverna vid övergången från skola till arbete och annan sysselsättning. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Särskolan och särvux Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten och undervisningen i den obligatoriska särskolan är utformad så att den på ett bra sätt svarar mot nationella mål och elevernas behov och förutsättningar. Inspektörernas samlade bedömning är att arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner håller en mycket god kvalitet men vid Solfagraskolan bör rutinerna förbättras så att alla elever ges möjlighet att delta i utvecklingssamtal. Beträffande särskilda stödinsatser bör rutinerna förbättras så att det säkerställs att åtgärdsprogram upprättas då sådana behov uppmärksammas och att beslut fattas i enlighet med vad som anges i författningarna. Inspektörerna bedömer att gymnasiesärskolans arbete för att eleverna skall nå kunskapsmålen och hur dokumentationen av arbetet sker har god kvalitet. Likaså bedömer inspektörerna att gymnasiesärskolans arbete med in- och utslussning av elever har god kvalitet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Obligatoriska särskolan Förskole- och grundskolenämndens ansvarsområde omfattar förskolor, grundskolor och den obligatoriska särskolan. I verksamhetsplanen för 2004 har kommunfullmäktiges och nämndens mål samlats i fyra områden: nöjda invånare barn och elever, effektiva processer, sund ekonomi, attraktiv arbetsgivare. För varje område har det fastställts ett antal delmål. För den obligatoriska särskolan finns det inte några uppgifter redovisade i en kvalitetsredovisning på kommunal nivå. Det pågår ett arbete som beräknas leda till att en sådan redovisning skall vara klar hösten 2005. Orsaken till att det inte har skett tidigare anges vara problem med att utforma styrtal och enkäter som passar för särskolan. På motsvarande sätt behandlar skolornas kvalitetsredovisningar enbart grundskoleverksamheten, för särskolans del inväntas centrala direktiv. Inspektörerna ser det som positivt att det finns en hög ambition att utforma väl fungerande styrtal m.m. men vill samtidigt betona att det inte är rimligt att en skolform placeras i en sådan särställning att det godtas att det saknas kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av den. Det medför att förskole- och grundskolenämnden inte kan följa hur nationella mål för utbildningen nås och det saknas underlag för att bedöma behov av åtgärder. Det har i inspektionen också framkommit att vissa brister inte tycks vara kända för nämnden, t.ex. 11

Särskolan och särvux SKOLVERKET avsaknad av timplan i Balingsnässkolan, att elevens val inte anordnas (se avsnitt 6) eller att delegationsordningen inte följs (se nedanstående avsnitt). Inspektörerna bedömer att förskole- och grundskolenämndens styrning, ledning och uppföljning av särskoleverksamheten bör förbättras. Beträffande kvalitetsredovisningarna bedöms det inte vara godtagbart att de saknar uppgifter om den obligatoriska särskolan. Den angivna tidsplanen för kommunens och skolornas kvalitetsredovisning av särskolan måste hållas så att sådana redovisningar finns från och med år 2005. Rektorsfunktionen Det finns en rektor för särskolan på två nivåer inom organisationen, dels vid elevstödsenheten, dels vid respektive särskola. Rektorn vid elevstödsenheten svarar bland annat för den övergripande planeringen av särskolornas lokaltillgång och budgetfördelning. Han fattar även beslut om mottagande av elever i särskolan, timfördelning av ämnen, ämnesområden och elevens val. Särskoleverksamheten leds och styrs av en rektor på varje särskola, i uppdraget ingår även elevansvar. Merparten av personalen uppger att det är rektorn vid skolan som har det övergripande pedagogiska ansvaret. Rektorerna utövar det pedagogiska ledarskapet främst i samband med samtal med personalen, genom kontinuerliga samtal med de biträdande rektorerna och via olika former av direktiv och råd. Den mer konkreta stöttningen till personalen sköts av den biträdande rektorn eller en person i skolans ledningsgrupp som har lång erfarenhet av särskolan. Det förekommer vid enstaka tillfällen att den biträdande rektorn deltar vid en elevvårdskonferens istället för rektorn. Inspektörerna vill framhålla att rektorn normalt är den som skall delta vid elevvårdskonferenser och att det är ett uppdrag som inte kan delegeras. Rådande förhållanden kan därför godtas endast under förutsättning att det rör sig om enstaka tillfällen. Rättssäkerhetsfrågor Beslut om mottagande i särskolan är ett myndighetsbeslut som är av stor betydelse och med långtgående konsekvenser för den enskilde. För att ett sådant beslut skall handläggas på ett rättssäkert sätt är det av största vikt att det föregås av en korrekt handläggning och att det finns ett ordentligt beslutsunderlag. Vid inspektionen har det framkommit att det finns skriftliga rutiner för denna handläggningsprocess och besluten om mottagande är utformade på ett tydligt sätt. Mottagande sker bara i de fall vårdnadshavarna har lämnat sitt samtycke. Inspektörerna bedömer att dessa delar har en god kvalitet. En förutsättning för mottagande i särskolan är att eleven inte bedöms kunna nå grundskolans kunskapsmål därför att han/hon är utvecklingsstörd. Med utvecklingsstörning jämställs i skollagen betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada och autism eller autismliknande tillstånd. Kommunen skriver på sin hemsida att beslut om mottagande förutsätter att eleven måste ha en utredd utvecklingsförsening som bedöms som en utvecklingsstörning eller ett lindrigt förståndshandikapp. Gränsvärdet skall vara högst 69. Det är en information som några föräldrar uppger att de också har fått muntligen. Inspektörerna konstaterar att informationen inte är korrekt ef- 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Särskolan och särvux tersom det saknas stöd i författningarna för att ange en viss IQ-gräns. Informationen om vilka funktionshinder som omfattas enligt författningarna är dessutom ofullständig och kravet på att funktionshindret skall medföra att barnet inte bedöms kunna nå grundskolans kunskapsmål har utelämnats helt. Inspektörerna bedömer därför att kommunens information om förutsättningarna för mottagande som bristfällig. Den bör förbättras så att den står i överensstämmelse med vad som anges i författningarna. Lagstiftaren har i flera utredningar betonat vikten av att beslut om att ta emot en elev i särskolan skall föregås av en noggrann utredning av kompetent personal. Skolverket har i skriften Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan (SKOLFS 2001:23) givit rekommendationer allmänna råd om vilka utredningar som bör ligga till grund för bedömning och beslut. En pedagogisk utredning skall, utifrån observationer över tid, ge svar på om eleven har förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskolan. En psykologutredning skall syfta till att beskriva barnets kognitiva förmåga och en medicinsk utredning skall klargöra eventuella medicinska orsaker till elevens svårigheter. Underlaget kan kompletteras med en social utredning. I inspektionen har ett urval ärenden som gällt mottagande i den obligatoriska särskolan granskats. Det framkom då att utredningsunderlagen företrädesvis bestod av psykologutredningar. Pedagogiska utredningar saknades i ett flertal ärenden, och medicinska och sociala underlag förekom i begränsad omfattning. Detta gällde såväl beslut om mottagande som beslut om mottagande på försök. Inspektörerna bedömer att bristerna i beslutsunderlagen inte är godtagbara då de kan påverka möjligheten att korrekt bedöma om en elev tillhör särskolans personkrets eller inte. Det kan även medföra svårigheter att bedöma om eleven skall placeras i grundsärskolan eller träningsskolan. Kommunen bör därför vidta åtgärder för att säkerställa att beslut om mottagande i särskolan fortsättningsvis grundas på fullgoda beslutsunderlag. I inspektionen har det uppmärksammats att det förekommer att beslut om mottagande saknas för elever som sedan en längre tid får sin utbildning i särskolan. Det har även framkommit exempel på att en elev, efter en avslutad försöksperiod, har fortsatt i särskolan drygt ett år utan att det har fattats beslut om mottagande. Enligt delegationsordningen kan rektorn för särskola, elevstödsenheten, endast fatta beslut om vilken form av särskola (grundsärskola eller träningsskola) som en elev skall tas emot i. Vid inspektionen framkommer dock att rektorn även fattar beslut om mottagande i särskolan och om försöksplacering trots att delegation för detta saknas. Inspektörerna konstaterar att bristerna i fråga om beslut inte är godtagbara. Kommunen skall vidta åtgärder så att det säkerställs att en elev inte tas emot i särskolan, vare sig tillsvidare eller på försök, utan att beslut om detta dessförinnan har fattats. Beslut om mottagande skall fattas av en befattningshavare som har beslutsrätt. Delegationsbeslut har återrapporterats till nämnden någon gång per år. 13

Särskolan och särvux SKOLVERKET Inspektörerna vill även uppmärksamma den förskoleklassverksamhet som kommunen anger ingår som en del i särskolan. Den bedrivs enligt rektorn för särskolan, elevstödsenheten, utifrån samma förutsättningar som övriga förskoleklasser frånsett att grupperna är mindre, särskolans pedagogik genomsyrar verksamheten och att det finns en nära samverkan med särskolorna. Vid inspektionen har det framkommit indikationer på att en sådan förskoleklassplacering kan leda till att ett barn i själva verket placeras i en grundsärskoleklass och följer undervisningen där på samma premisser som dessa elever. Detta trots att beslut om mottagande i särskolan saknas. Inspektörerna konstaterar att särskolan, enligt författningarna, omfattar den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. Förskoleklass ingår inte. Om en placering görs i en förskoleklass är det inte något som hindrar att särskolans pedagogik används eller att stöd ges till barnet utifrån hans/hennes behov. Men verksamheten kan inte vara utformad så att den bedrivs inom ramen för den obligatoriska särskolan och utifrån de kursplaner som gäller för den skolformen. Finns det önskemål från vårdnadshavare om att ett barn skall tas emot i särskolan kan detta beviljas från och med höstterminen det år barnet fyller sex år, under förutsättning att vårdnadshavarna begär det och förutsättningarna för mottagande i övrigt är uppfyllda. Inspektörerna bedömer att kommunen bör klargöra gränsdragningen mellan förskoleklass och den obligatoriska särskolan samt grunderna för placering i endera av dessa verksamheter. Gymnasiesärskolan Gymnasienämnden i Huddinge kommun ansvarar för gymnasieskolorna och gymnasiesärskolan i kommunen. Gymnasiechefen har det övergripande ansvaret för skolorna. Gymnasiechefen har kontakt med samtliga rektorer genom möten en gång per månad. Vid dessa möten diskuteras gemensamma frågor. Gymnasienämndens olika måldokument gäller. Verksamheten styrs dessutom utifrån de nationella målen i läroplanen och kursplanerna. Beslut om mottagande i gymnasiesärskolan och andra myndighetsbeslut fattas av rektorn för särskolan. Det pedagogiska ansvaret och det direkta ledningsansvaret för gymnasiesärskolans elever ligger på respektive skolas rektor. På Sågbäcksgymnasiet är en av de biträdande rektorerna särskilt ansvarig. Enligt de intervjuade lärarna genomför dessa lektionsbesök i olika utsträckning. Lärarna önskar mer besök av rektorn för särskolan. Lärarna vid Östra gymnasiet har därför bjudit in denne som menar att lärarna får tala om när de vill ha besök. Inspektörerna bedömer att det finns behov av visst förtydligande av vilken rektor som ansvarar för vad. Rektorn för särskolan träffar lärargrupperna en gång per termin. Enligt lärarna är i första hand arbetslaget pedagogisk ledare, men även rektorn/biträdande rektorn. Eftersom Östra gymnasiet startade hösten 2003 saknas redovisning av elevernas resultat osv. i kvalitetsredovisningen för 2003/04. Enligt rektorn kommer personalen att ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen för läsåret 2004/05. Gymnasiesärskolan vid Sågbäcksgymnasiet startade hösten 2004 och har därför ännu inte tagit fram en kvalitetsredovisning. Kommunens elevenkät kommer att justeras och användas även inom gymnasiesärskolan under 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Särskolan och särvux våren 2005. Kursutvärderingar och motsvarande avstämningar av elevernas kunskapsutveckling sker regelbundet. Beslut om mottagande i gymnasiesärskolan osv. fattas i enlighet med författningarna. Individuella studieplaner finns för alla elever. För elever med extra behov av särskilt stöd förs detta in i elevens studieplan. Elevens frånvaro följs upp av mentorn som har regelbundna kontakter med elevens vårdnadshavare. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskole- och grundskolenämndens styrning, ledning och uppföljning av den obligatoriska särskolan bör förbättras. Delegationsbeslut bör återrapporteras mer kontinuerligt till nämnden. Det skriftliga rutinerna för handläggningen av beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan, utformningen av beslut om mottagande samt rutinerna för att säkerställa att mottagande endast sker i de fall vårdnadshavarna har lämnat sitt samtycke, bedöms ha en god kvalitet. Informationen om förutsättningarna för mottagande i särskolan bör dock förbättras så att den står i överensstämmelse med vad som anges i författningarna. Vidare bör kommunen klargöra gränsdragningen mellan förskoleklass och den obligatoriska särskolan samt grunderna för placering i endera av dessa verksamheter. Utöver detta finns det några delar som inte bedöms vara godtagbara. Åtgärder skall vidtas så att särskoleverksamheten fortsättningsvis ingår i kvalitetsredovisningar på såväl kommun- som skolnivå. Vidare skall beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan fattas av en befattningshavare som har beslutsrätt och en elev skall inte tas emot i särskolan utan att ett beslut om det har fattats dessförinnan. Beslut om mottagande skall fortsättningsvis grundas på fullgoda beslutsunderlag. Inspektörerna samlade bedömning är att styrningen och ledningen av gymnasiesärskolan är av god kvalitet. Inspektörerna bedömer dock att det finns behov av visst förtydligande av vilken rektor som ansvarar för vad. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. 15

Särskolan och särvux SKOLVERKET Obligatoriska särskolan Föräldrarna informeras om vad det innebär att studera i särskolan i samband med att ett eventuellt mottagande utreds. Information lämnas till elever och föräldrar om rätten till ett frivilligt tionde år. Rektorn för särskolan, elevstödsenheten, är delegat för beslut som gäller fördelning mellan årskurserna av antalet timmar för ämnen, ämnesområden och elevens val. Vid inspektionen har det framkommit att det saknas en timplan i Balingsnässkolan. I Solfagraskolans timplan ingår elevens val trots att det inte finns någon sådan verksamhet. De olika särskolornas timplaner samordnas inte vilket gör att det kan vara oklart vilket totalt timantal eleverna får om de byter skola, till exempel från en skola för de lägre åldersgrupperna till en för årskurs 7 10. Inspektörerna bedömer att bristerna i fråga om timplanerna inte är godtagbara då de kan medföra att eleverna riskerar att inte tillförsäkras den garanterade undervisningstid de har rätt till. En timplan skall fastställas i Balingsnässkolan och Solfagraskolans timplan skall följas. Elevens val erbjuds inte i någon av de granskade skolorna. Personalen betonar att eleverna trots det ges valmöjligheter i den dagliga verksamheten. Inspektörerna konstaterar att det är bra men att det inte kan anses ersätta elevernas rätt till ett fastställt elevens val. Intentionerna med elevens val är det skall ge möjlighet att ta tillvara speciella intressen hos eleverna samtidigt som det bidrar till en fördjupning och breddning av kunskaperna i ett eller flera ämnen. Eleverna skall ha en reell möjlighet att välja utifrån ett allsidigt urval av ämnen. Inspektörerna bedömer att det inte är godtagbart att elevens val saknas. Ett sådant val skall fastställas och vara utformat på ett sätt som svarar mot författningarnas krav. Information om modersmålsundervisning och svenska som andraspråk lämnas till föräldrarna men det är sällan som en elev deltar. Enligt rektorer och personal är modersmålsundervisningen gemensam för särskolans och grundskolans elever vilket innebär att undervisningen inte i tillräcklig grad är utformad och anpassad till särskoleelevernas förutsättningar och behov. Den är förlagd till en skola som eleverna inte går i, de extra resor som det medför bidrar också till att det kan vara svårt för dessa elever att delta. Inspektörerna bedömer att utformningen av modersmålsundervisningen bör förbättras så att elever, med önskemål och behov av sådan undervisning, har möjligheter att delta utifrån förutsättningar. Gymnasiesärskolan Den gymnasiesärskola som erbjuds inom kommunen omfattar ett nationellt program, ett specialutformat program samt det individuella programmet. Det nationella programmet är Hotell- och restaurangprogrammet. Det specialutformade programmet har inriktning Media för elever med autism. Det individuella programmet består av yrkesträning och verksamhetsträning. Från höstterminen 2004 erbjuds även det individuella programmet för elever med autism. Än så länge har inte några valbara kurser fastställts för berörda elevgrupp. In- 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Särskolan och särvux spektörerna bedömer att det sammantaget är en god tillgång på utbildning. När den utbildning eleverna som eleverna önskar följa inte finns inom kommunen, får de detta i andra kommuner. Eleverna får den av skollagen garanterade tiden för sitt lärande. Undervisningstiden i de olika kurserna bestäms av läraren med utgångspunkt från varje elevs situation. Modersmålsundervisning erbjuds för dem som så behöver. För två elever på Östra gymnasiet har skolan ordnat tolkar/assistenter. En elev har bedömts ha behov av svenska som andra språk. Information om gymnasiesärskolan finns bl.a. kommunens hemsida. Respektive skola har även tagit fram egen skriftlig information. Inför att eleven skall börja på gymnasiesärskolan ges möjlighet att praktisera vid skolorna. Föräldramöten och annan information till hemmen sker regelbundet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att utformningen av modersmålsundervisningen i den obligatoriska särskolan bör förbättras så att elever, med önskemål och behov av sådan undervisning, har möjligheter att delta utifrån förutsättningar. Bristerna i timplanena är inte godtagbara då de kan medföra att eleverna riskerar att inte tillförsäkras den garanterade undervisningstid de har rätt till. En timplan skall fastställas i Balingsnässkolan och Solfagraskolans timplan skall följas. Vidare skall elevens val fastställas och vara utformat på ett sätt som svarar mot författningarnas krav. Inspektörerna bedömer att eleverna i gymnasiesärskolan i Huddinge kommun har god tillgång till utbildning samt får bra information om dem. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Obligatoriska särskolan Merparten av särskolans personal har en adekvat formell utbildning. Tillgång finns, om än något begränsad, till specialpedagogisk kompetens. Det bedrivs olika former av handledning för personalen. Kompetensutvecklingsinsatser genomförs kontinuerligt utifrån personalens behov och önskemål vilket uppfattas som mycket positivt av personalen. Inspektörerna bedömer dessa förhållanden som goda. Det finns ett varierat utbud av läromedel. Pedagogiska hjälpmedel, bland annat i form av dataprogram och digitalkameror, används kontinuerligt. Inspektörerna bedömer tillgången till läromedel som god. De granskade skolornas lokaler skiftar i fråga om storlek, grupprum och grad av modernitet. Inspektörerna bedömer att de som helhet får anses vara ändamåls- 17

Särskolan och särvux SKOLVERKET enliga frånsett vid Lindskolan. Lokalerna där är trånga, det saknas rum för grupparbeten och enskilda samtal och gården är inte anpassad till elevernas behov. Personalen uppger att lokalsituationen påverkar möjligheterna att bedriva en bra utbildningsverksamhet. Det pågår enligt rektorn för särskolan, elevstödsenheten, ett arbete för att hitta ersättningslokaler. Inspektörerna delar kommunens bedömning att Lindskolans lokalsituation bör förbättras. Gymnasiesärskolan Personalen har utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver. Inför uppbyggnaden av utbildningarna besökte lärarna gymnasieskolor i andra kommuner som de sedan till viss del fortsatt ha kontakt med. Kompetensutveckling sker oftast på initiativ från lärarna som kan välja bland kurser och föreläsningar och hittills fått sina önskemål tillgodosedda. Ett exempel är handledning från Autistcenter och motsvarande. Lärarna på Östra gymnasiet nämner i sammanhanget även sina kontakter med habiliteringen. Enligt rektorn för särskolan kommer det att arrangeras gemensamma studiedagar. Tillgången på läromedel och utrustning är generellt sett god, även om lärarna på Sågbäcksgymnasiet menar att det kan finnas svårigheter att hitta lämpliga läromedel. Lokalerna på Sågbäcksgymnasiet är inte anpassade för funktionshindrade. Skolbyggnaden som till ytan är relativt liten är byggd i flera våningar. Det finns en hiss, som dock enligt eleverna ofta stannar mellan våningsplanen. Idrottsundervisningen för eleverna på Sågbäcksgymnasiet är förlagd till Huddingehallen, se vidare rapportern för Sågbäcksgymnasiet. Lokalerna på Östra gymnasiet är ljusa, fräscha och ändamålsenliga. Samtliga lokaler är i markplanet. Sammanfattningsvis bedöms resurserna i den obligatoriska särskolan i form av kompetensutvecklingsinsatser, tillgång till läromedel mm. som goda. Lindskolans lokalförhållanden bör dock förbättras. Inspektörerna bedömer att tillgången på resurser i form av personalens kompetens, utrustning och material är av god kvalitet. Sågbäcksgymnasiets skolbyggnad är dock inte ändamålsenlig. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i särskolan och särvux övergripande. är av god kvalitet. Det finns behov av att förbättra inom följande områden: Obligatoriska särskolan - Förskole- och grundskolenämndens styrning, ledning och uppföljning av den obligatoriska särskolans verksamhet bör förbättras. - Särskolan bör se över sina rutiner för återrapportering av delegationsbeslut. - Den information som lämnas av kommunen om förutsättningarna för mottagande i den obligatoriska särskolan bör stå i överensstämmelse med vad som anges i författningarna. 18

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Särskolan och särvux - Särskolan bör vidta åtgärder för att säkerställa att beslut om mottagande i särskolan fortsättningsvis grundas på fullgoda beslutsunderlag. - Kommunen bör klargöra gränsdragningen mellan förskoleklass respektive särskola samt grunderna för placering i endera av dessa verksamheter. - Rutinerna i fråga om särskilda stödinsatser bör förbättras så att det säkerställs att åtgärdsprogram upprättas och beslut fattas då sådana behov uppmärksammas. - Alla eleverna bör ges möjlighet att medverka i utvecklingssamtal (Solfagraskolan). - Det finns brister i vissa timplaner som medför att särskolans elever riskerar att inte tillförsäkras den garanterade undervisningstiden de har rätt till. - Modersmålsundervisning bör utformas på ett sätt som svarar mot särskoleelevernas behov och förutsättningar. - Lindskolans lokalsituation bör förbättras. Gymnasiesärskolan - Handlingsprogram mot kränkande behandling bör även ha ett vuxen - elevperspektiv. - Det finns behov av förtydligande av vilken rektor som ansvarar för vad. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. Obligatoriska särskolan: - I kommunens och särskolornas kvalitetsredovisning behandlas inte den obligatoriska särskolan (1-2 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 7-8 särskoleförordningen). - Elever som är mottagna i särskolan, men får sin undervisning i en grundskoleklass, följer inte alltid de kursplaner som gäller för särskolan. Det saknas vid vissa skolor kännedom om att dessa elever skall få intyg, alternativt studieomdöme eller betyg, i enlighet med vad som anges i särskoleförordningen (6 kap. 1 och 7 kap. 2-7 särskoleförordningen). - Beslut om mottagande saknas för vissa elever i den obligatoriska särskolan (3 kap. 3-4 och 1 kap. 16 skollagen). 19

Särskolan och särvux SKOLVERKET - Beslut om mottagande i särskolan fattas av rektor trots att delegation saknas (6 kap. 33-38 kommunallagen och 3 kap. 4 skollagen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Tomas Johansson Anna Kjellberg Anna Löfström Tommy Bucht Monica Åtting 20

Huddingegymnasiet Utbildningsinspektion i Huddingegymnasiet UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Huddingegymnasiet SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Huddingegymnasiet Antal studerande Naturvetenskapsprogrammet (lokal inriktning) 225 Estetiska programmet 82 Samhällsvetenskapsprogrammet (lokal inriktning) 465 IV för invandrare (IVIK) 50 IV-Aspberger 10 Svenskundervisning för invandrare, sfi 10 Summa elever (822) 800 Huddinge kommun har två nämnder som ansvarar för barn- och utbildningsverksamheten. Utbildningsförvaltningen är den gemensamma förvaltningen för nämnderna. Gymnasienämnden ansvarar för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet och är huvudman för kommunal vuxenutbildning, sfi (svenska för invandrare), gymnasiesärskola, särvux och uppdragsutbildning. Förskole- och grundskolenämnden ansvarar för förskoleverksamhet, grundskola, skolbarnsomsorg och stöd för barn och elever i behov av särskilt stöd. I Huddinge finns fyra kommunala gymnasieskolor; Huddingegymnasiet (800 elever), Sjödalsgymnasiet (1200 elever), Sågbäcksgymnasiet (600 elever) samt Östra gymnasiet (150 elever). Sammantaget finns samtliga gymnasieprogram i kommunen förutom livsmedelsprogrammet och naturbruksprogrammet. Huddinge kommun har också specialutformade program samt nationella program med lokala inriktningar. Drygt 500 Huddingeelever studerar vid fristående gymnasieskolor och ca 600 elever studerar vid annan kommunal gymnasieskola. Ovanstående uppgifter angående elevantalet på olika program och i olika skolor är kommunens uppgifter gällande höstterminen 2004. Skolledningen vid Huddingegymnasiet består av en rektor samt fyra biträdande rektorer. Samtliga arbetar heltid som biträdande rektorer. Utbildningen vid skolan omfattar: Estetiska programmet, inriktningar: Bild och formgivning, Bild och form (fördjupning), Design och digitalt skapande. Naturvetenskapsprogrammet, inriktningar: Naturvetenskap (profil Medicin och forskning), Matematik och datavetenskap (profil IT) och Design (lokal inriktning). Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktningar: Språk Europaprofil (lokal inriktning), Idrott (lokal inriktning), Informatik (lokal inriktning), Ishockey (lokal inriktning), Media (lokal inriktning), Samhällsmedicin (lokal inriktning) och Film- och TV-produktion (lokal inriktning). 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Huddingegymnasiet Individuella programmet med samhällsvetenskaplig inriktning för elever med Aspbergers syndrom (IV-ASP). Individuella programmet för invandrarungdomar (IVIK). Svenska för invandrare (sfi) 16-19 år. Vid Huddingegymnasiet anordnas även en stor del av kommunens gymnasiala vuxenutbildning, se vidare aktuell rapport. Det är i första hand Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och IVIK som inspekterats. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i lärarlag. Skolans huvudbyggnad är byggd 1972. En större ombyggnad genomfördes 1999-2000. Ventilationssystemet renoverades 2000-2003. Genomförandet av inspektionen i Huddingegymnasiet Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Huddingegymnasiet har bestått av undervisningsråden Jan Engstedt, Anna Kjellberg och Monica Åtting samt experten Mona Engberg. Besök i Huddingegymnasiet inleddes den 12 oktober 2004 och avslutades den 14 oktober 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Huddingegymnasiet, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Huddingegymnasiet genomfördes formella intervjuer med skolledningen, elevvårdspersonal samt med representanter för lärare, elever och föräldrar. Lektioner inom de granskade programmen besöktes. I tillsynsbeslut den 2 juli 2004 (dnr 53-2003:1304) riktar Skolverket kritik mot Huddinge kommun avseende programstrukturer och studievägar vid Huddingegymnasiet. I samband med inspektionen av Huddinge kommun följer Skolverket upp vilka åtgärder kommunen vidtagit med anledning av kritiken. Ärendet avslutas i särskild ordning. 3

Huddingegymnasiet SKOLVERKET Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Grundläggande demokratiska värderingar På Huddingegymnasiet bedömer inspektörerna att det allmänt råder ett gott klimat bland elever och personal. Eleverna vid Huddingegymnasiet visar stor öppenhet och uttrycker sina egna uppfattningar i de samtal som inspektörerna genomfört. Lärarna anser att eleverna allmänt är engagerade men att det ibland är svårt att få eleverna intresserade av att påverka arbetsformer etc. Enligt eleverna är det vissa lärare som ger dem tillfälle att påverka arbetsformer och att medverka i planeringen av undervisningen medan andra lärare inte ger dem dessa möjligheter. Enligt inspektörernas bedömning bör detta utvecklas vidare. Innevarande läsår är det främst eleverna i Naturvetenskapsprogrammet som är engagerade i elevrådet och vill vara delaktiga i beslut som rör skolan. Detta visar eleverna genom en aktiv elevrådstyrelse. Elevrådets styrelse har bland annat försökt ge stöd åt klasser som har synpunkter på undervisningen. Eleverna menar dock att de inte märker av att det sker några förändringar trots att skolledningen har lyssnat på dem. Klassråd genomförs inte i formell mening i alla klasser. Flera klasser använder ibland mentorstiden för samtal som känns meningsfulla för eleverna, men det finns i dessa klasser ingen strukturerad verksamhet som tränar eleverna i demokratiska rutiner och förhållningssätt. Ibland ställs mentorstiden in. Att klassråd inte genomförs i alla klasser strider mot gymnasieförordningen och är inte godtagbart. Ansvarstagande Eleverna tar ansvar för den fysiska miljön i skolan. Den gemensamma skolmiljön är fri från klotter och skadegörelse. De flesta av de intervjuade eleverna tycker själva att de tar ansvar för sina studier och att de är engagerade. Både lärare och representanter för elevvården framhåller att det också finns elever som inte tar ansvar och de som tar för stort ansvar för sin studiesituation. De förstnämnda får stor frånvaro och de sistnämnda blir stressade. Inspektörerna 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Huddingegymnasiet bedömer att de vuxna tillsammans med båda elevgrupperna bör se över elevernas studiesituation. Etiska förhållningssätt, trygghet I Skolverkets attitydundersökning (2003) som omfattar hela riket säger 13 procent av landets gymnasieelever att mobbningen är ett stort problem. I intervjuerna med föräldrar, elever och personal på Huddingegymnasiet förmedlas intrycket att mobbning och andra former av kränkande behandling sällan förekommer och att det inte upplevs som något problem. Inspektörerna uppfattar att på Huddingegymnasiet är stämningen god mellan eleverna och mellan elever och personal. Intervjuade elever, lärare och föräldrar framhåller också detta. Huddingegymnasiet har som en utgångspunkt för sitt värdegrundsarbete fastställt fyra begrepp; trygghet, tillit, ansvar och respekt. Exempel på skolans förebyggande arbete med normer och värden är den temadag som genomförs för samtliga elever i årskurs 1. Ett exempel på elevernas förhållningssätt är den antivåldskampanj som eleverna som arbetar med skoltidningen tagit initiativ till. Eleverna på IVIK bildar dock ofta en egen gruppering i matsalen osv. Skolan försöker om möjligt att integrera eleverna på olika sätt i den övriga undervisningen. IVIK-eleverna inbjuds till att delta i de för skolan gemensamma temadagar m.m. Eleverna trivs men önskar längre prövoperioder inför övergången till ett nationellt eller specialutformat program. Enkäten Vad tycker eleverna? genomförs årligen och riktar sig till alla kommunens gymnasieelever i årskurs två. Av 2004 års enkät framkom att ca 5 procent av Huddingegymnasiets elever i årskurs två tar direkt avstånd från påståendet att de känner sig trygga på sin skola. På Huddingegymnasiet har inspektörerna, vid intervjuer och observationer, uppfattat att eleverna oftast är trygga och visar varandra respekt i olika situationer. Detta bekräftas även av elever, personal och föräldrar. Tryggheten finns både inom den egna klassen och i skolan som helhet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet avseende normer och värden är av god kvalitet och att skolan utgör en trygg miljö för de flesta eleverna. Skolan bör dock även fortsättningsvis arbeta med att ytterligare integrerar IVIK-eleverna. Skolan behöver arbeta vidare med att förbättra elevernas möjlighet till att påverka arbetsformer och medverka i planeringen av undervisningen. Likaså behöver elevernas studiesituation förbättras. Klassråd genomförs inte i alla klasser vilket inte är i enlighet med gymnasieförordningen och måste därför åtgärdas. 5

Huddingegymnasiet SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Utveckling och lärande relaterat till läroplanernas mål att sträva mot Inspektionen visar att eleverna känner till att det finns läroplansmål, kursplanemål, betygskriterier och programmål. I början av varje kurs presenteras kursplanemålen och betygskriterierna. Eleverna är dock kritiska mot att kursplanemålen och betygskriterierna inte tolkas och diskuteras mer utan endast presenteras i början av en kurs. De intervjuade eleverna säger att lärarnas bedömningar och betygssättning stämmer med deras egen bild av sina prestationer. Enligt eleverna sätter lärarna på Huddingegymnasiet rättvisa betyg. Inspektörerna kunde observera elevaktiva arbetssätt och arbete under relativt fria arbetsformer. Kunskaper relaterade till programmål och kursplanemål för gymnasial utbildning samt deltagande och genomströmning Underlaget för att kunna göra en bedömning av elevernas kunskapsutveckling är idag litet. Av skolans arbetsplan framgår att diagnostiska prov i matematik, engelska och svenska genomförs när eleverna börjar gymnasieskolan. Någon resultatanalys har inte inspektörerna tagit del av. Om skolan genomför detta kan en jämförelse göras mellan elevers ingångs- och utgångsresultat, vilket möjliggör en analys av hur väl skolan lyckas i sitt uppdrag att ge eleverna möjligheter att tillägna sig kunskaper och färdigheter under sin tid på gymnasieskolan. Denna resultatanalys kan sedan ligga till grund för skolans utvecklingsarbete. Någon övergripande sammanställning av elevernas kunskapsutveckling finns således inte. I kvalitetsredovisningen för 2003/04 saknas redovisning av elevernas resultat utöver att elevernas resultat i svenska A, engelska A och matematik A är goda. Dessutom saknas analys av elevernas prestationer samt åtgärder kopplade till analysen. Inga resultat från nationella prov eller andra typer av tester genomförda under gymnasietiden redovisas i anknytning till kvalitetsredovisningen. Våren 2004 hade 97 procent av eleverna betyget godkänd (G) i svenska A, matematik A och engelska A. Andelen elever som fick betyget icke godkänd (IG) var 3 procent. Enligt gymnasieförordningen kan en elev befrias från undervisning i en eller flera kurser (motsvarande högst 10 procent av 2 500 poäng) om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt (reducerat program). År 2004 var det 25 elever av 213 som gick ut Huddingegymnasiet med reducerat program. Det innebär att ca 12 procent av eleverna inte nått målen i en eller flera kurser. På Huddingegymnasiet har således ca en tiondel av eleverna påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Huddingegymnasiet på annat sätt än att eleven befrias från kurser. Motsvarande andel i riket var år 2003 något mindre än 7 procent. Dessutom fick cirka 5 procent av eleverna på skolan i årskurs 3 samlat betygsdokument våren 2004 (10 av 213). Detta innebär att sammanlagt 17 procent av eleverna på Huddingeymnasiet inte fullföljde sin gymnasieutbildning och således inte fick ett fullständigt slutbetyg. Att elever utnyttjar reducerat program av betygstaktiska skäl förekommer på en del gymnasieskolor enligt tidigare studier men är självklart inte tillåtet. Vad som ligger bakom dessa höga siffror, att drygt var tredje elev på Huddingeymnasiet inte kan fullfölja ett fullständigt nationellt program alternativt ett specialutformat program, är mycket viktigt för skolan att utreda, liksom att utreda vilket eller vilka ämnen som reduceras bort. Skolan måste vidta åtgärder som leder till att fler elever kan fullfölja ett fullständigt nationellt program. Samtidigt var det 37 elever (ca 17 procent) som hade utökat program på skolan. Skolan stöder de elever som riskerar att inte nå målen genom att specialläraren ger elever stöd i läs- och skrivinlärning. Dessutom anordnas stödundervisning i matematik, svenska och engelska. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet är godtagbart då flertalet elever når målen i flertalet kurser när de slutat. Skolan redovisar att man satt in stödundervisning i svenska, engelska och matematik. Angående andelen elever med reducerat program har kommunen påbörjat en genomgång av kommunens gymnasieskolors beslut gällande reducerat program. Detta med anledning av den kritik som Skolverket riktade i tillsynsbeslut den 2 juli 2004 (dnr 53-2003:1304), se vidare avsnitt 5. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön Inspektionen visar att ansträngningar görs och har gjorts för att stärka elevdemokrati och elevernas inflytande på Huddingegymnasiet. Samtidigt krävs ett fortsatt arbete för att skapa så väl fungerande former som möjligt. Huddingegymnasiets mål är att skolan skall sträva efter att eleverna med stigande ålder successivt ökar sitt inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Detta ligger i linje med målen i läroplanen. I Huddingegymnasiets arbetsplan finns ett avsnitt om Inflytande och delaktighet. Där framgår hur samverkan skall ske på olika nivåer i skolan. På Huddingegymnasiet följer man i stort sett arbetsplanen när det gäller de formella 7

Huddingegymnasiet SKOLVERKET samverkansformerna. Elevrepresentanter från samtliga program ingår i elevrådet, innevarande läsår är de flesta dock från naturvetenskapsprogrammet. Hittills har inte elever från IVIK deltagit, utan får istället information genom sina mentorer osv. Elevrådsstyrelsen menar att de har ett bra samarbete med rektorn som regelbundet deltar vid styrelsens möten. Elevrådsstyrelsen medverkar bl.a. vid anställningsintervjuer och budgetmöten. Dock genomförs, som nämnts i avsnitt 2, inte klassråd i formell mening i alla klasser. Detta är inte godtagbart, eftersom klassråd enligt gymnasieförordningen skall finnas för varje klass Enligt skolledningen genomförs programråd inom det estetiska programmet där man t.ex. rådgör om utbildningens inriktning, arbetsplatsförlagd utbildning, framtidsutsikter för branschen, ny teknik och möjligheter till kompetensutveckling. I programrådet sitter representanter från branschen, både från arbetsgivaroch arbetstagarhåll, samt biträdande rektor och representanter för lärare och elever. Ordföranden är ledamot i utbildningsnämnden. Råden träffas en gång per läsår. De intervjuade eleverna kände dock inte till detta programråd. Skolkonferens genomförs i enlighet med gymnasieförordningen. De intervjuade föräldrarna är nöjda med samverkan med skolan. Föräldrarna har fått bra information hem och de är nöjda med mentorssystemet. Arbetet mot kränkande behandling Vid Huddingegymnasiet finns en handlingsplan mot mobbning. I skolans antimobbningsgrupp ingå kurator, studie- och yrkesvägledare, en biträdande rektor samt två lärare. Utifrån resultaten i enkäten Vad tycker eleverna? våren 2004 kommer skolan dock att förbättra sin information om antimobbningsgruppen. Både personal, elever och föräldrar framhåller att mobbning inte är något problem på skolan. Den som misstänker eller får besked om kränkande behandling kontaktar genast någon i antimobbningsgruppen. Gruppen reagerar snabbt och tydligt och efter en tid görs uppföljning för att säkerställa att kränkningen upphört. Exempel på förebyggande arbete är de introduktionsdagar som genomförs för samtliga elever i årskurs 1. Dessa elever har även s.k. hemklassrum. Varje klass diskuterar bl.a. skolans gemensamma värdegrundsord; trygghet tillit ansvar respekt. Det är många vuxna rör sig i skolans lokaler vilket också bidrar till en trygg miljö. Inspektörernas bedömning är att skolan agerar skyndsamt i fall av mobbning och kränkande behandling. Det finns en handlingsplan som följs i tillämpliga delar när problem med mobbning uppstår. Handlingsplanen behöver dock kompletteras med hur skolan arbetar förebyggande samt rutiner för olika typer av kränkande behandling, inte endast mobbning. Den skall också innehålla ett vuxen- elevperspektiv. Efter inspektörernas besök har rektorn meddelat att handlingsplanen arbetats om, bl.a. för att möta dessa synpunkter. Ett manus finns ute på remiss hos elevgrupper, skolpersonal och ledning. Den nya planen beräknas gälla från och med läsåret 2005/06. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Huddingegymnasiet Skolhälsovård och elevhälsa Skolhälsovård erbjuds enligt författningarna. På skolan finns två skolsköterskor som arbetar halvtid och en kurator. Den hälsoenkät som samtliga elever i årskurs 1 besvarar, ger elevvården en snabb bild av vilka behov som eleverna har. Skolsköterskorna har därefter hälsosamtal med alla elever i årskurs 1. Enligt elevvårdspersonalen är det allt fler elever som är stressade. Dessa elever som bl.a. fångas upp genom mentorerna, erbjuds stresshantering eller annan hjälp. Skolan anordnar olika temadagar om t.ex. KANT (Kroppen och Alkoho- Narkotika-Tobak) och sex- och samlevnad för eleverna i åk 1 och 2. Den årliga KI-dagen (Karolinska institutet) är ett annat exempel på hälsoarbetet, se vidare under avsnitt 4. Frukost erbjuds till en låg kostnad i skolans matsal. För elever som av olika skäl inte kan delta i klassens idrottsundervisning anordnas specialidrott i mindre grupper. Detta för att skapa trygghet för eleverna i ämnet idrott och hälsa samt att göra ämnet mer tillgängligt för dessa elever. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet mot kränkande behandling är av god kvalitet. Skolan arbetar på ett aktivt och medvetet sätt med frågor kring arbetsmiljö och hälsoarbete. Handlingsprogrammet mot mobbning bör utökas till att omfatta det vidare begreppet kränkande behandling samt innehålla förebyggande åtgärder. Handlingsprogrammet bör även innefatta vuxen- elevperspektiv. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Huddingegymnasiet har en lokal arbetsplan skriven för läsåret 2004/05 med angivna mål, åtaganden, arbetssätt och uppföljning. I övrigt styrs verksamheten utifrån de nationella målen i läroplanen och aktuella kursplaner. Personalen har diskuterat både programmålen och betygskriterierna och då även arbetat ämnes- eller programöverskridande som t.ex. matematik/ datakunskap och estetiska programmet/naturvetenskapsprogrammet. Enligt skolan har man försökt få till stånd gemensamma diskussioner med övriga gymnasieskolor i kommunen, men ännu inte fått något gehör. Lärarna utgår från de nationella kursplanerna och betygskriterierna i sina samtal med eleverna. Eleverna känner till att det finns läroplansmål, kursplaner, kursplanemål, betygskriterier och programmål. Vissa lärare informerar även eleverna under kursens gång om elevernas kunskapsutveckling. Detta uppskattas av de intervjuade 9

Huddingegymnasiet SKOLVERKET eleverna. Eleverna säger sig generellt vara ganska nöjda med den information de får om de olika kurserna. Däremot är de kritiska mot att betygskriterierna inte tolkas och diskuteras mer under kursens gång, utan oftast endast presenteras i början av en kurs. Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Eleverna är organisatoriskt och lokalmässigt i stor utsträckning indelade efter programmens inriktningar. Lärarna är organiserade i lärarlag som i stort överensstämmer med de olika programinriktningarna. Lokalmässigt är de däremot till viss del placerade ämnesvis. Sfi-eleverna kommer till utbildningen via kommunens Sfi-center. Lärarna avgör sedan vilken klass eleverna skall placeras i. Efter några månader går eleverna för det mesta vidare till IVIK. Någon enstaka elev har gått längre tid på sfi. Sfi/IVIK är indelad i klasserna A, B, C, D och E, varav sfi-eleverna går i D och E. C-klassens elever kan ofta följa kurser på ett nationellt program som t.ex. matematik C. Inspektörerna bedömer att verksamheten är av god kvalitet. Efter IVIK går eleverna över till ett nationellt eller specialutformat program eller börjar på komvux. Huddingegymnasiet anordnar även ett individuellt program med samhällsvetenskaplig inriktning för elever med Aspbergers syndrom. Undervisningen sker i små grupper i hemklassrum. Undervisningstiden i de olika kurserna fastställs efter pedagogiska överväganden av skolledningen. Eleverna får oftast 86 procent av antalet timmar. I en kurs på 100 poäng får eleverna således 86 timmars undervisning. I kursen matematik A (100 poäng) varierar antalet timmar från 80 till 110 mellan skolans olika program. I svenska A är andelen 100 procent, i matematik B på samhällsvetenskapliga programmet är andelen 114 procent. Eleverna erbjuds den av skollagen garanterade tiden för sitt lärande. Individanpassning, individuell studieplan och stöd Eleverna på Huddingegymnasiet har egna studieplaner som revideras vid förändringar i kursval och individuella anpassningar av programinnehåll. Studieoch yrkesvägledarna samtalar med alla elever som väljer om eller på annat sätt förändrar sin studiegång. Speciallärare träffar alla elever efter diagnostisering i svenska, matematik och engelska. Enligt elevvården har det hittills varit otillräcklig information om nya elever. Olika sätt att komma till rätta med detta är att överlämnandekonferenser hålls på hösten samt den hälsoenkät eleverna i årskurs 1 besvarar. Enligt personalen får skolan fler och fler elever i behov av särskilt stöd. Många av dessa har tidigare gått i mindre grupper i grundskolan och klarar inte de större grupperna på gymnasieskolan. Elever i behov av särskilt stöd identifieras av speciallärarna, skolsköterskan, kuratorn eller mentorn. Vanliga problem är bristande kunskaper från grundskolan för att klara gymnasiestudier, ett annat är hjälp med stresshantering. Elevvården bedriver mycket förebyggande arbete, många elever vänder sig också till kuratorn. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Huddingegymnasiet De biträdande rektorerna träffar sina arbetslag varje vecka, då diskuteras bl.a. elevernas studiesituation. Vid behov går dessa elevärenden vidare till elevvårdskonferens. Samtliga undervisande lärare kallas till konferensen, även elev och föräldrar kallas då det är önskvärt. Vid inspektionen framkom att det beroende på enhet tog olika lång tid innan ett elevärende gick vidare till elevvårdskonferens. Inspektörerna bedömer därför att det saknas en samsyn mellan enheterna i elevvårdsfrågor. Mitterminskonferenser genomförs samtidigt för hela skolan varje termin samt betygskonferenser vid terminsslut. Vid inspektionen upprättades inte åtgärdsprogram i enlighet med gymnasieförordningen. Efter inspektörernas besök har skolan vidtagit åtgärder kring elevvårdsarbetet. Enligt rektorn arbetar nu alla enheter efter samma mall, samma rutin och utifrån ett gemensamt synsätt. De elever från grundskolan som inte kommer in på ett nationellt program börjar på det individuella programmet på Sågbäcksgymnasiet. Varje gymnasieskola ansvarar dock själva för de elever som tagits emot på ett nationellt program, även när dessa önskar få byta till det individuella programmet. Därför anordnar varje skola ett eget litet IV-program. Beslut om övergång till individuellt program fattas av rektorn efter en elevvårdskonferens. Om skolledningen för Huddingegymnasiet och Sågbäcksgymnasiet bedömer att det är en för eleven bättre lösning att byta skola samtidigt som man byter studieväg, övergår eleven till Sågbäcksgymnasiet. Skolan har mycket väl utarbetade rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd i engelska, matematik och svenska. Elever som behöver extra stöd får det i dessa tre ämnen. I övriga ämnen får eleverna stöd av respektive lärare. Specialläraren ger elever som är i behov av det extra stöd i läs- och skrivinlärning. Det finns även speciallärare i matematik för elever med dyskalkyli. Huddingegymnasiet erbjuder olika former av stödundervisning som t.ex. mattestuga eller ta-igen-dagar. Enligt elevvården följer dock inte alltid elever som behöver stöd sådan undervisning. Några elever på IVIK får extra stöd i stavning och grammatik, enligt lärarna kan det vara svårt att avgöra om eleverna på IVIK har läs- och skrivsvårigheter eller andra problem. Andra exempel på stöd är utökad provtid, nivågruppering ibland, utökat program ev. förlängd studiegång, reducerat program osv. Specialidrott anordnas för elever med fysiska, psykiska eller medicinska problem eller elever som saknar självförtroende. På skolan är det 67 elever som deltar i modersmålundervisning. Studiehandledning på modersmålet ordnas för de elever som är i behov av det. På Huddingegymnasiet är det 39 elever som har undervisning i svenska som andraspråk. Sammantaget bedömer inspektörerna att Huddingegymnasiet erbjuder stödundervisning med god kvalitet. Arbetssätten Eleverna på IV-ASP har sin undervisning i små grupper med hemklassrum där eleverna har en egen arbetsplats och dator. Eleverna deltar om möjligt i något eller några av skolans övriga programs kurser, t.ex. naturvetenskapliga ämnen och/eller estetiska ämnen. I utbildningen för dessa elever ingår även två veckors praktik per termin liksom ett flertal ämnesanknutna studiebesök. 11

Huddingegymnasiet SKOLVERKET Av Huddingegymnasiets arbetsplan framgår att skolan arbetar för att stärka eleverna i deras utvecklings- och lärandeprocess. Dels sker detta arbete inom varje enskild kurs/ämne, dels sker det i ett övergripande skolomfattande arbete. Exempel på det senare är att en enhet med ett arbetssätt två ämnen ; svenska som ett redskap med karaktärsämnen historia och senare engelska. Den planerade verksamheten vid Huddingegymnasiet ger förutsättningar för eleverna att nå kursplanernas mål. Diskussioner om innehåll och arbetsformer inom ämnen pågår i olika grad. Inspektörernas bedömning är att en sådan dialog bör intensifieras både inom och mellan lärarlagen, samt i samarbete med kommunens övriga gymnasieskolor. Vid lektionsbesöken kunde inspektörerna observera en stor variation av arbetssätt och arbetsformer. Övervägande delen av lärarna är ämneskunniga och engagerade. Både i kärn- och karaktärsämnen märktes att arbetsformerna engagerar eleverna och stärker deras intresse för ämnet och programmet. Vägledning och utvecklingssamtal På skolan finns tre studie- och yrkesvägledare, vilkas uppgift bl.a. är att samtala med de elever som gör förändringar i sin studiegång och svara för information och vägledning inför framtida studie- och yrkesval. Den ena arbetar nästan uteslutande med eleverna på sfi och IVIK. På Huddingegymnasiet finns ett system med mentorer. Mentorernas uppgifter är bl.a. att hålla sig informerade om elevernas studieresultat, allmänna hälsa, trivsel och studiesociala situation. Mentorn skall också ha överblick över elevernas frånvaro/närvaro, ha kontakt med hemmen (för elever under 18 år), genomföra utvecklingssamtal och följa upp elevens individuella studieplan. Utvecklingssamtal genomförs i de flesta fall varje termin och vårdnadshavarna informeras oftast skriftligt. Enligt eleverna fungerar detta inte alltid, då ersätts utvecklingssamtalet med flera små utvecklingssamtal. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över detta så att alla elever får utvecklingssamtal i enlighet med gymnasieförordningen. Eleverna tycker att de i huvudsak får en bra bild av hur lärarna bedömer deras kunskapsnivå. De intervjuade föräldrarna var nöjda med den information de får av mentorerna. Inspektörerna bedömer informationen som god. Utvärdering av lärandet; bedömning och betygssättning Kunskapsbedömningen sker ofta genom olika varianter av skriftliga prov. Även muntliga prov alternativt skriftliga redovisningar, inlämningsuppgifter, aktiviteter på lektioner etc. förekommer. Utvärderingar sker på olika nivåer och lärarna ansvarar för att tillsammans med eleverna utvärdera de olika kurserna. Resultaten av kursutvärderingarna syns dock inte i kvalitetsredovisningen för 2003/04. Lärarna diskuterar generellt bedömningar och betygssättning i sina ämnesgrupper och ibland även inom lärarlagen. I t.ex. samhällskunskap genomförs även gemensamma prov. De flesta eleverna är nöjda med betygssättningen, den återspeglar deras egen uppfattning om kunskaperna och upplevs som rättvis. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Huddingegymnasiet Samverkan och öppenhet Sedan fem år samarbetar Huddingegymnasiet med Karolinska institutet (KI) i syfte att öka intresset för naturvetenskap och medicin både hos elever som traditionellt söker sig till naturvetenskapliga ämnen men även de som inte gör det. Varje höst genomförs en s.k. KI-dag där samtliga elever vid skolan deltar i olika seminarier mm. Andra exempel på kontakter med omvärlden är Lärarhögskolan i Stockholm, Kungliga tekniska högskolan och Södertörns högskola. Internationella kontakter sker genom filmprojekt kring temat film och filmskapande med elever från Norden och övriga Europa. Skolan har även en utbytesverksamhet med skolor i Norge, Danmark, Finland och Italien. Huddingegymnasiet bistår den närliggande grundskolan Tomtbergaskolan i övergången från att vara F-6-skola till en F-9-skolan. Huddingegymnasiet stöttar med lokaler och kompetens, det sistnämnda gäller främst i naturorienterande ämnen och språk. Föräldrarna är överlag positiva till skolan och tycker att det är lätt att kommunicera med skolan via mentorn. De är också nöjda med lärarna och utbildningen samt hur deras ungdomar möts och blir behandlade. Skolans praktikprojekt syftar till att elever inom de teoretiska utbildningarna skall få viss praktik i sina utbildningar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att kvaliteten på undervisningen varierar från god till mycket god. De flesta lärarna är ämneskunniga och engagerade. Den stödundervisning som erbjuds är av bra kvalitet. Vidare bör skolan se över rutinerna kring utvecklingssamtal så att alla elever får i enlighet med gymnasieförordningen. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation Gymnasienämnden i Huddinge kommun ansvarar för gymnasieskolorna i kommunen. Gymnasiechefen har det övergripande ansvaret för skolorna. Gymnasiechefen har kontakt med samtliga rektorer genom möten en gång per månad. Vid dessa möten diskuteras gemensamma frågor. Rektors ansvar, befogenheter och funktion Huddingegymnasiet har en rektor med direkt delegation från gymnasiechefen. Dessutom finns det fyra biträdande rektorer. Rektor har en överordnad pedagogiskt och administrativt ledande roll. En av de biträdande rektorerna ansvarar 13

Huddingegymnasiet SKOLVERKET för den gymnasiala vuxenutbildning som anordnas på Huddingegymnasiet. Rektor och de biträdande rektorerna har möte en gång per vecka. Varje biträdande rektor har elev- och personalansvar för en enhet vari ingår utbildningar inom något eller några av skolans tre program. Rektor genomför medarbetarsamtal med bl.a. de biträdande rektorerna. Dessa har i sin tur medarbetarsamtal med lärarna inom respektive lärarlag. Lärarna är organiserade i lärarlag som i stort överensstämmer med de olika programinriktningarna. Lokalmässigt är lärarna i viss mån placerade ämnesvis där även de biträdande rektorerna har sina rum. Eleverna känner till vem som är rektor och i de flesta fall vem som är deras biträdande rektor. Enligt de biträdande rektorerna försöker de att hinna med något lektionsbesök per lärare och läsår. Enligt lärarna var det inte alla skolledare som genomförde detta. Ett par biträdande rektorer deltog dock ofta i verksamheten, andra i mindre utsträckning. En del av de intervjuade lärarna uppfattar att det är lärarna själva som är skolans pedagogiska ledare tillsammans med rektorn. I vissa fall går lärarna direkt till rektorn istället för till respektive biträdande rektor. Inspektörerna bedömer att det finns starka skäl att se över skolans styrning och ledning. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Huddingegymnasiets mål för verksamheten är formulerade i en lokal arbetsplan för läsåret 2004/05. I arbetsplanen finns en vision för skolan som anger mål att sträva efter samt åtaganden, arbetssätt och uppföljning. På kursnivå säkerställer lärarna kvaliteten genom prov och andra bedömningsinstrument. Inspektörerna konstaterar att samarbetet kring bedömning och jämförelse av resultat varierar mellan ämnen och program på skolan. Huddingegymnasiets kvalitetsredovisning för läsåret 2003/04 innehåller ett antal kommunala mål och måluppfyllelsen för dessa mål redovisas också i form av s.k. styrtal. Utifrån elevernas resultat i svenska A, engelska A och matematik A samt elevenkäten sker en bedömning av måluppfyllelsen under rubriken Kunskap. De lokala målen har kommunen centralt bestämt att varje skola skall arbeta efter och utvärdera. Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas är otydliga i de fall som målen bara formuleras som ett ord t.ex. hälsa. Att redovisa måluppfyllelse i form av enbart styrtal blir också otydligt i och med att det inte förklaras vad styrtalen står för eller vad de mäter. Vidare är de åtgärder som redovisas för att förbättra måluppfyllelsen inte alltid konkreta. Kvalitetsredovisningen bör därför utvecklas. Kursutvärderingar genomförs regelbundet, eleverna får dock oftast inte ta del av resultaten, vilket enligt inspektörerna bör förbättras. Samtliga elever i årskurs 2 besvarar en elevenkät. För IVIK-eleverna anpassar och förklarar lärarna enkätfrågorna. Rättsäkerhetsfrågor I tillsynsbeslut av den 2 juli 2004 (dnr 53-2003:1304) riktade Skolverket kritik mot kommunen avseende; individuella studieplaner, utökat program, reducerat 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Huddingegymnasiet program, specialutformat program, lokala inriktningar, valbara kurser, individuellt val samt utformning av lokal kurs. Beslutet som har följts upp inom ramen för inspektionen kommer att avslutas i särskild ordning. Inspektörerna bedömer dock att det finns en god kontroll på elevernas frånvaro, behov av stöd, studieval etc. Lärare, mentorer och elevvårdspersonal tar ansvar för elever som behöver särskilda insatser. Frånvaron följs regelbundet upp av mentorerna. Stor frånvaro från undervisningen hanteras dock olika mellan enheterna, vilket bör förbättras. Inom gymnasieskolorna pågår under 2005 ett gemensamt arbete med att se över skolornas arbete med åtgärdsprogram, fusk och frånvaro. Det normala tillvägagångssättet för föräldrar som vill lämna synpunkter till skolan är att gå via mentorn. Mentorn har ansvaret för rutiner kring uppföljning och dokumentation av frånvaro samt för uppföljning av elever som riskerar betyget icke godkänd (IG). Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att frågor hanteras olika mellan olika enheter, därför finns det starka skäl att se över skolans styrning och ledning. Ett exempel på detta är att frånvaron från undervisningen hanteras olika inom skolan. Resultaten från kursutvärderingarna bör presenteras för eleverna. Kvalitetsredovisning upprättas årligen och är till formen styrd av kommunen. Beskrivningen av resultaten i form av styrtal bör utvecklas liksom åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till utbildning Huddingegymnasiet erbjuder eleverna valbara kurser och individuella val i stor omfattning. Av de valbara kurserna som eleverna kan välja finns en sammanställning av både lokala och nationella kurser. Vid tidpunkten för inspektionen var den valbara kursen idrott och hälsa B är obligatorisk för all elever, vilket enligt rektorn ändras till nästa läsår. Skolan erbjuder eleverna ett antal lokala kurser, varav några kan sägas svara mot sådana behov som tillgodoses genom en nationellt fastställd plan. Det finns således lokala kurser på skolan som i stort motsvarar nationella kurser, vilket inte är enligt författningarna. 15

Huddingegymnasiet SKOLVERKET Vid Huddingegymnasiet anordnas sfi-undervisning för ungdomar. Efter att ha avslutat sfi har eleven möjlighet att söka till IVIK (introduktionskurs för invandrare) eller grundläggande vuxenutbildning. Några IVIK-klasser följer undervisningen i några av A-kurserna med elever på de nationella programmen, matematik C eller idrott och hälsa A och B. Eleverna skulle även vilja få undervisning i biologi, fysik och kemi. Likaså erbjuder Huddingegymnasiet det individuella programmet med samhällsvetenskaplig inriktning för elever med Aspbergers syndrom. De elever som behöver byta från något av skolans nationella eller specialutformade program till det individuella programmet och som av olika skäl inte bör gå i Huddingegymnasiets IV-grupp, hänvisas till Sågbäcksgymnasiet. Modersmålsundervisning har tillgång till ca åtta olika språk (bl.a. finska, turkiska, arabiska, kinesiska, serbiska, spanska, kurdiska) Studiehandledning på modersmålet erbjuds också. De elever som så behöver erbjuds undervisning i svenska som andraspråk. Information om utbildning Inför gymnasievalet får elever och föräldrar information skriftligt och muntligt. Föräldrarna framhåller informationen som tillräcklig och bra. Under skoltiden ges information om valmöjligheter osv. som gör att eleverna anser sig kunna göra adekvata val. Skolan har också en hemsida som ger information inför gymnasievalet. Skolan håller även öppet hus varje hösttermin. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan erbjuder valbar kurser och individuella val i god omfattning. Dock finns det lokala kurser som i stort motsvaras av nationella kurser, vilket inte är enligt författningarna. Angående utbudet av lokala kurser har kommunen påbörjat en genomgång av kommunens gymnasieskolors lokala kurser. Detta med anledning av den kritik som Skolverkets riktade mot kommunen i tillsynsbeslut av den 2 juli 2004 (dnr 53-2003:1304). Beslutet kommer att avslutas i särskild ordning. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser, personalens kompetens och kompetensutveckling Huddingegymnasiet har 147 personer anställda varav ca 62 personer är lärare i ungdomsgymnasiet och ca 12 i vuxenutbildningen. Detta motsvarar 7,5 lärare per 100 elever. Alla lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. En heltidstjänst finns som speciallärare för stöd till elever med behov av särskilt stöd i svenska. Det finns även en speciallärartjänst i matematik på 40 procent. Elevvårdsteamet omfattar två skolsköterskor (totalt en heltids- 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Huddingegymnasiet tjänst), en kurator (heltid) samt studie- och yrkesvägledare motsvarande 280 procent. Kompetensutvecklingen för personalen är riktad både till individen och till hela personalgruppen. Intervjuade lärare ansåg att de hittills haft goda möjligheter att påverka sin kompetensutveckling. Skolan satsar både på ämnesrelaterad och på pedagogisk kompetensutveckling. Exempel på kompetensutveckling under läsåret är brandförsvarsutbildning vid Södertörns brandkår och viss datautbildning. På grund av det ekonomiska läget har dock kompetensutvecklingen fått stå tillbaka under innevarande läsår. Läromedel, pedagogiska materiel, utrustning och lokaler De intervjuade grupperna var nöjda med tillgången på läromedel och dess kvalitet. Likaså anser eleverna att det alltid finns tillgång till datorer. Inspektörerna bedömer att det är god tillgång på utrustningen, skolan har även välrustade laborationssalar. Inspektörerna bedömer lokalerna som är fina och fräscha vara ändamålsenliga. Skolan har ett välutrustat bibliotek med tillgång till elevarbetsplatser och datorer för informationssökning. Lokalerna är tillgängliga för funktionshindrade. All idrottsundervisning är förlagd till Huddingehallen. Enligt både elever och lärare är det för få duschar och för små omklädningsrum med tanke på det stora antalet elever som har sin idrottsundervisning förlagd till Huddingehallen eller utomhus. Nämnden tilldelar gymnasierna ett anslag som i stort bygger på tidigare erfarenheter. Inget pengsystem eller annat prestationsberoende system tillämpas. På Huddingegymnasiet fördelas alla resurser ut på respektive program. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången på resurser i form av personalens kompetens, utrustning och material är av god kvalitet. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Huddingegymnasiet övergripande är av god kvalitet. Skolan utgör en trygg miljö för eleverna och undervisningen präglas av engagerad personal. Skolan har vidare god tillgång till lärare och läromedel. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll bör utökas. - Integrationen av eleverna på IVIK bör förbättras. - Vissa elevgruppers studiesituation bör ses över. - Handlingsprogram mot kränkande behandling bör ses över så att den även omfattar förebyggande åtgärder samt har ett vuxen-elevperspektiv. - Rutinerna kring utvecklingssamtal bör ses över. - Frågor hanteras olika mellan olika enheter, skolans styrning och ledning bör därför ses över. 17

Huddingegymnasiet SKOLVERKET - Skolans kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning bör utvecklas. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivet område skall snarast åtgärdas. - Klassråd genomförs inte i samtliga klasser (4 kap. 3 gymnasieförordningen). - Lokala kurser erbjuds vars innehåll tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan (2 kap. 14 gymnasieförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Anna Kjellberg Mona Engberg Jan Engstedt Monica Åtting 18

Sjödalsgymnasiet Utbildningsinspektion i Sjödalsgymnasiet UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Sjödalsgymnasiet Antal studerande Specialutformat program, Beteendevetenskap 187 Specialutformat program, Ekonomi och kommunikation 97 Specialutformat program, Ledarskap, ekonomi och kommunikation Specialutformat program, Naturvetenskapsprogrammet med beteendevetenskap Elprogrammet 170 Energiprogrammet 56 Hantverksprogrammet (frisör) 90 Naturvetenskapsprogrammet (lokal inriktning och specialutformat program) Omvårdnadsprogrammet (lärlingsutbildning) 45 Samhällsvetenskapsprogrammet (lokal inriktning och specialutformat program) Teknikprogrammet 176 Individuella program 6 Summa elever 1 206 Huddinge kommun har två nämnder som ansvarar för barn- och utbildningsverksamheten. Barn- och utbildningsförvaltningen är den gemensamma förvaltningen för verksamheterna. Gymnasienämnden ansvarar för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet och är huvudman för kommunal vuxenutbildning, sfi (svenska för invandrare), gymnasiesärskola, särvux och uppdragsutbildning. Förskole- och grundskolenämnden ansvarar för förskoleverksamhet, grundskola, skolbarnsomsorg och stöd för barn och elever med särskilda behov. I Huddinge finns fyra kommunala gymnasieskolor: Huddingegymnasiet (800 elever), Sjödalsgymnasiet (1 200 elever), Sågbäcksgymnasiet (600 elever), samt Östra Gymnasiet (120 elever). Sammantaget finns samtliga gymnasieprogram i kommunen förutom Livsmedelsprogrammet och Naturbruksprogrammet. Huddinge kommun har också specialutformade program, samt nationella program med lokala inriktningar. Drygt 500 ungdomar från Huddinge kommun studerar vid fristående gymnasieskolor och ca 600 ungdomar studerar vid annan kommunal gymnasieskola. Ovanstående uppgifter om elevantalet på olika program och i olika skolor är kommunens uppgifter gällande höstterminen 2004. Skolledningen vid Sjödalsgymnasiet består av en rektor (heltid) samt sex biträdande rektorer, vars arbetstid som biträdande rektorer varierar mellan 50 till 100 procent. 62 95 109 113 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 Utbildningen vid skolan omfattar: - Elprogrammet, inriktningar: Datorteknik, Elektronik, Elteknik, Automation. - Energiprogrammet, inriktning: VVS och kylteknik. - Hantverksprogrammet, inriktning: Frisör. - Naturvetenskapsprogrammet, inriktningar: NV College (lokal inriktning), NV med beteendevetenskap (specialutformat program), NV med friidrott (specialutformat program). - Omvårdnadsprogrammet (lärlingsutbildning). - Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktningar: EU-profil (lokal inriktning), SP med friidrott (specialutformat program). - Teknikprogrammet: lokala alternativ som väljs inför årskurs 2: Design och konstruktion, IT-multimedia, IT hårdvara och konfiguration, Virtuell design och kommunikation. Det är i första hand Elprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet samt det specialutformade programmet Beteendevetenskap som inspekterats. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i lärarlag. Skolans huvudbyggnad är från 1984 och användes från början till bl.a. försäkringskassa och vårdcentral. Skolverksamheten startade 1994 och inför detta skedde en ombyggnad i en del av huset. Skolan har gemensam entré med vårdcentralen. 1999 byggdes det så kallade TK-huset som bland annat inrymmer teknisk och estetisk verksamhet. TK-huset ligger i nära anslutning till huvudbyggnaden. Genomförandet av inspektionen i Sjödalsgymnasiet Skolverket sände den 28 juni 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Sjödalsgymnasiet har bestått av undervisningsråden Anna Kjellberg, Jan Engstedt och Monica Åtting, samt experten Mona Engberg. Besöket i Sjödalsgymnasiet inleddes den 29 september och avslutades den 1 oktober 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Sjödalsgymnasiet, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan infor- 3

Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 SKOLVERKET mation om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Sjödalsgymnasiet genomfördes formella intervjuer med rektorn, de biträdande rektorerna samt representanter för lärare, elevvårdspersonal, studie- och yrkesvägledare, elever och föräldrar. Lektioner inom samtliga program besöktes. Under besöket fördes också samtal med skolans bibliotekarie. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Grundläggande demokratiska värderingar På Sjödalsgymnasiet har inspektörerna erfarit att det allmänt råder ett gott klimat bland elever och personal. Eleverna vid Sjödalsgymnasiet visar stor öppenhet och uttrycker sina egna uppfattningar i de samtal som inspektörerna genomfört. Lärarna anser att eleverna allmänt är engagerade men att det på något program ibland är svårt att få eleverna intresserade av att påverka arbetsformer etc. Enligt eleverna är det vissa lärare som ger dem tillfälle att påverka arbetsformer och att medverka i planeringen av undervisningen medan andra lärare inte ger dem dessa möjligheter. Enligt inspektörernas bedömning bör detta utvecklas vidare. Eleverna i främst Beteendevetenskaps- Samhällsvetenskaps- och Naturvetenskapsprogrammen är engagerade i elevrådet och vill vara delaktiga i beslut som rör skolan. Detta visar eleverna genom ett aktivt elevråd och deltagande i skolkonferensen. Skolledningen uppskattar och uppmuntrar elevrådets intresse för de övergripande frågorna. Under åren har eleverna på Beteendevetenskapsprogrammet varit med och påverkat utformningen av programmet. Klassråd genomförs dock inte i formell mening i alla klasser. Flera klasser använder mentorstiden (30 min. per vecka) för samtal som känns meningsfulla för eleverna, men det finns i dessa klasser ingen strukturerad verksamhet som tränar eleverna i demokratiska rutiner och förhållningssätt. Det finns också klasser som endast utnyttjar mentorstiden några gånger per termin. Att klassråd inte genomförs i alla klasser strider mot gymnasieförordningen och är inte godtagbart. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 Ansvarstagande På Sjödalsgymnasiet tar eleverna ansvar för den fysiska miljön i skolan. Den gemensamma skolmiljön är fri från klotter och skadegörelse. De flesta av de intervjuade eleverna tycker själva att de tar ansvar för sina studier och att de är engagerade, men konstaterar samtidigt att det i några klasser finns en hel del elevfrånvaro. Både lärare och representanter för elevvården framhåller att det också finns elever som tar för stort ansvar för sin studiesituation vilket leder till att de blir stressade/utbrända (d.v.s. det är bara MVG som gäller). Inspektörerna bedömer att de vuxna tillsammans med berörda elever bör se över elevernas studiesituation. Etiska förhållningssätt, trygghet I Skolverkets attitydundersökning (2003) som omfattar hela riket säger 13 procent av landets gymnasieelever att mobbningen är ett stort problem. I intervjuerna med föräldrar, elever och personal på Sjödalsgymnasiet förmedlas intrycket att mobbning och andra former av kränkande behandling förekommer mycket sällan och inte upplevs som något problem. Inspektörerna uppfattar att på Sjödalsgymnasiet är stämningen god mellan eleverna och mellan elever och personal. Intervjuade elever, lärare och föräldrar framhåller också detta. De intervjuade pojkarna säger sig bli väl behandlade trots att de befinner sig i minoritet på de flesta av skolans program. Skolan arbetar aktivt med normer och värderingar under temadagar. På hösten anordnas exempelvis en temadag för årskurs 1. Skolans dramaelever spelar upp olika situationer, som eleverna diskuterar tillsammans med sina mentorer. Varje år genomför elevrådet en s.k. acceptdag för hela skolan. Dagen innehåller olika föreläsningar, filmer och workshops om etik och moral. Från och med våren 2003 genomförs en enkät som riktas till alla kommunens gymnasieelever i årskurs två. Av årets enkät framkom att ca 10 procent av kommunens gymnasieelever i årskurs två tar direkt avstånd från påståendet att de känner sig trygga på sin skola. På Sjödalsgymnasiet är det ca 5 procent som tar avstånd från påståendet. På Sjödalsgymnasiet har inspektörerna, vid intervjuer och observationer, uppfattat att eleverna är trygga och visar varandra respekt i olika situationer. Detta bekräftas även av elever, personal och föräldrar. Tryggheten finns både inom den egna klassen och i skolan som helhet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans resultat under normer och värden är bra och att skolan utgör en trygg miljö för eleverna. Inspektionen visar att eleverna utvecklat värderingar som i huvudsak ligger i linje med de nationella målen i läroplanen. Skolan bör även fortsättningsvis arbeta med att öka elevernas inflytande i den konkreta undervisningssituationen så att detta inflytande inte varierar beroende på lärare och ämne/kurs. Klassråd genomförs inte i formell mening i alla klasser vilket strider mot gymnasieförordningens krav och därmed inte är godtagbart. 5

Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Utveckling och lärande relaterat till läroplanernas mål att sträva mot Inspektionen visar att eleverna känner till att det finns läroplansmål, kursplanemål, betygskriterier och programmål. I början av varje kurs presenteras kursplanemålen och betygskriterierna. Eleverna är dock kritiska mot att kursplanemålen och betygskriterierna inte tolkas och diskuteras mer utan endast presenteras i början av en kurs. Eleverna säger att det oftast är lätt att veta vad man skall kunna ( man lär sig hur lärarna vill ha svaren ) och att lärarnas bedömningar och betygssättning stämmer med deras egen bild av sina prestationer. Enligt eleverna sätter lärarna på Sjödalsgymnasiet rättvisa betyg. I vilken grad det pedagogiska arbetet utvecklar elevernas förmåga att arbeta självständigt är svårt att säga. Inspektörerna kunde observera elevaktiva arbetssätt och arbete under relativt fria arbetsformer. Kunskaper relaterade till programmål och kursplanemål för gymnasial utbildning samt deltagande och genomströmning Våren 2004 var det tredje gången som Sjödalsgymnasiet vann SM i ungt entreprenörskap och fick representera Sverige i EM. Skolan kom på andraplats i EM år 2001 och 2002 och i år kom Sjödalseleverna på tredje plats. Underlaget för att kunna göra en bedömning av elevernas kunskapsutveckling är idag litet. Av skolans arbetsplan framgår att diagnostiska prov i matematik, engelska och svenska genomförs och betygsätts när eleverna börjar gymnasiet. Varje elev följs sedan upp genom att resultaten från de diagnostiska proven jämförs med resultaten från de nationella proven. Till denna jämförelse förs slutligen slutbetygen. Någon dokumentation eller analys av resultaten enligt arbetsplanen har inte genomförts ännu. Om skolan genomför detta kan en jämförelse göras mellan elevers ingångs- och utgångsresultat, vilket möjliggör en analys av hur väl skolan lyckas i sitt uppdrag att ge eleverna möjligheter att tillägna sig kunskaper och färdigheter under sin tid på gymnasiet. Denna resultatanalys kan sedan ligga till grund för skolans utvecklingsarbete. Någon övergripande sammanställning av elevernas kunskapsutveckling finns således inte. I kvalitetsredovisningen saknas redovisning av elevernas resultat förutom i svenska A, matematik A och engelska A. Dessutom saknas analys av elevernas prestationer samt åtgärder kopplade till analysen. Inga resultat från nationella prov eller andra typer av tester genomförda under gymnasietiden redovisas i anknytning till kvalitetsredovisningen. Vid inspektionen framkom dock angående resultat i matematik A våren 2004 att 71 elever (14 procent) fått betyget icke godkänd (IG). Detta kan jämföras 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 med riksgenomsnittet som var 4 procent. Elever med betyget IG har rätt att pröva till ett högre betyg under sin skoltid. Detta utnyttjas av de flesta elever och kommer förmodligen också att utnyttjas av de av Sjödalsgymnasiets elever som har fått betyget IG. När eleverna får sitt slutbetyg kan förväntas att betydligt färre elever har betyget IG i matematik kurs A. Enligt gymnasieförordningen kan en elev befrias från undervisning i en eller flera kurser (motsvarande högst 10 procent av 2 500 poäng) om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt (reducerat program). År 2004 var det 63 elever av 312 som gick ut Sjödalsgymnasiet med reducerat program. Det innebär att ca 20 procent av eleverna inte nått målen i en eller flera kurser. På Sjödalsgymnasiet har således ca en femtedel av eleverna påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på annat sätt än att eleven befrias från kurser. Motsvarande andel i riket var år 2003 något mindre än 7 procent. Dessutom fick cirka 17 procent av eleverna i årskurs 3 samlat betygsdokument våren 2004 (53 av 312). Detta innebär att sammanlagt 37 procent av eleverna på Sjödalsgymnasiet inte fullföljde sin gymnasieutbildning och således inte fick ett fullständigt slutbetyg. Att elever utnyttjar reducerat program av betygstaktiska skäl förekommer på en del gymnasieskolor enligt tidigare studier men är självklart inte tillåtet. Vad som ligger bakom dessa höga siffror, att drygt var tredje elev på Sjödalsgymnasiet inte kan fullfölja ett fullständigt nationellt program alternativt ett specialutformat program, är mycket viktigt för skolan att utreda, liksom att utreda vilket eller vilka ämnen som reduceras bort. Skolan måste vidta åtgärder som leder till att fler elever kan fullfölja ett fullständigt nationellt program. Samtidigt var det 73 elever (ca 23 procent) som hade utökat program på skolan. Skolan stöder de elever som riskerar att inte nå målen genom att specialläraren ger elever, som är i behov av det, stöd i läs- och skrivinlärning. Dessutom anordnas stödundervisning i matematik, svenska och engelska. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet är godtagbart då flertalet elever år 2004 nådde målen i flertalet kurser och eftersom elevernas kunskaper, utveckling och lärande i vid bemärkelse ligger i linje med läroplanens och kursplanernas mål. Fortsatta ansträngningar behöver dock göras för att måluppfyllelsen bland skolans elever generellt skall öka. Ca 37 procent av eleverna nådde inte målen i en eller flera kurser. Detta måste analyseras och åtgärdas. Angående den stora andelen elever med reducerat program har kommunen påbörjat en genomgång av kommunens gymnasieskolors beslut gällande reducerat program. Detta med anledning av den kritik som Skolverket riktade till kommunen i tillsynsbeslut den 2 juli 2004 (dnr 53-2003:1304). Beslutet kommer att följas upp i särskild ordning. 7

Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 SKOLVERKET 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön Inspektionen visar att ansträngningar görs och har gjorts för att stärka elevdemokrati och elevernas inflytande på Sjödalsgymnasiet. Samtidigt krävs ett fortsatt arbete för att skapa så väl fungerande former som möjligt. Sjödalsgymnasiets mål är att skolan skall sträva efter att eleverna med stigande ålder successivt ökar sitt inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Detta ligger i linje med målen i läroplanen. I Sjödalsgymnasiets arbetsplan finns ett avsnitt om Inflytande och delaktighet. Där framgår hur samverkan skall ske på olika nivåer i skolan. På Sjödalsgymnasiet följer man i stort sett arbetsplanen när det gäller de formella samverkansformerna. Dock genomförs, som nämnts i avsnitt 2, inte klassråd i formell mening i alla klasser. Detta är inte godtagbart, eftersom klassråd enligt gymnasieförordningen ska finnas för varje klass. Av kommunenkäten framgår att endast ca 18 procent av skolans elever är beredda på att under skoltid vara med och utforma skolans verksamhet, t.ex. genom elevråd, intresseföreningar etc. Skolan bör således verka ytterligare för att utveckla demokratiska arbetsformer. Elevrådets styrelse tycker dock att de har ett bra samarbete med skolledningen. En av de biträdande rektorerna har ett speciellt ansvar för elevrådet och finns med på styrelsemöten när behov finns. Varje år tar elevrådet tillsammans med övriga elever och personal fram ett handlingsprogram för elevinflytande. Uppföljning av handlingsprogrammet sker på skolkonferensen. För varje utbildningsprogram på Sjödalsgymnasiet finns ett programråd som rådgör t.ex. om utbildningens inriktning, arbetsplatsförlagd utbildning, framtidsutsikter för branschen, ny teknik och möjligheter till kompetensutveckling. I programråden sitter representanter från branschen, både från arbetsgivar- och arbetstagarhåll, samt biträdande rektor och representanter för lärare och elever. I vissa programråd finns även representanter från högskolan med. Ordföranden är ledamot i utbildningsnämnden. Råden träffas en gång per läsår. Rektorn kallar till skolkonferens fyra gånger per läsår. Skolkonferensen är ett organ för gemensamma beslut med representanter för skolledning, personal och elever. Förbättringar behöver göras för att leva upp till de intentioner som finns i arbetsplanen, framförallt när det gäller inflytandet över undervisningen. Det framgår också av kommunens enkät där endast 35 procent av eleverna svarar att de känner att de kan påverka undervisningens uppläggning och endast 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 drygt 30 procent av eleverna svarar att de har blivit bättre på att samarbeta tack vare skolans undervisning. De intervjuade föräldrarna är nöjda med samverkan med skolan. Föräldrarna har fått bra information hem och de är mycket nöjda med mentorssystemet. De är osäkra på om de fått inbjudan till utvecklingssamtalen, men föräldrarna vet att de är välkomna till skolan om de vill. Arbetet mot kränkande behandling Sjödalsgymnasiet har upprättat en handlingsplan/åtgärdsprogram mot mobbning. På skolan finns en antimobbningsgrupp som arbetar i enlighet med handlingsplanen. Antimobbningsgruppen är allsidigt sammansatt för att täcka skolans olika sektorer och verksamhetsområden. I gruppen ingår bl.a. två av skolans elevskyddsombud. Både personal, elever och föräldrar framhåller att mobbning inte är något problem på skolan. Den som misstänker eller får besked om kränkande behandling kontaktar genast någon i antimobbningsgruppen. Gruppen reagerar snabbt och tydligt och efter en tid görs uppföljning för att säkerställa att kränkningen upphört. På skolan genomförs temadagar om bl.a. rasism och mobbning. Inspektörernas bedömning är att skolan agerar skyndsamt i fall av mobbning och kränkande behandling. Det finns en handlingsplan som följs i tillämpliga delar när problem med mobbning uppstår. Handlingsplanen behöver dock kompletteras med hur skolan arbetar förebyggande samt rutiner för olika typer av kränkande behandling, inte endast mobbning. Den skall också innehålla rutiner i händelse av vuxen-elev, elev-vuxenkränkning. Skolhälsovård och elevhälsa På skolan finns en skolsköterska och en kurator som båda arbetar heltid. Skolläkaren kommer till skolan en dag var tredje vecka. Eleverna informeras klassvis om skolhälsovården och eleverna får fylla i en hälsoblankett. De elever som önskar träffa skolsköterskan för ett samtal meddelar detta på blanketten. Både kurator och skolsköterska framhåller att fler och fler elever lider av psykisk ohälsa. Det är således fler elever med psykiska problem idag än tidigare. Kuratorn och skolsköterskan försöker också slussa eleverna vidare till olika experter utanför skolan, men det är ofta långa väntetider. Inom ramen för kursen idrott och hälsa A deltar eleverna i tre friluftsdagar samt i en särskild kostvecka. Kostveckan arrangeras av idrottslärarna för att tydliggöra teoretiska aspekter inom idrottsämnets A-kurs. Veckan fokuseras på kostkunskap och näringslära. Bland annat får eleverna lära sig att beräkna sin egen energibalans, d.v.s. näringsintaget i förhållande till energibehovet. För elever som av olika skäl inte kan delta i klassens idrottsundervisning anordnas specialidrott i mindre grupper. Detta för att skapa trygghet för eleverna i ämnet idrott och hälsa samt att göra ämnet mer tillgängligt för dessa elever. Skolan har också påbörjat ett samarbete med Korpen Huddinge/Botkyrka, det s.k. Handslaget, för att få fler elever att delta i idrottsundervisningen. Fokus är lagt på elever på omvårdnadsprogrammet och frisörutbildningen, eftersom så många som ca hälften av eleverna på dessa program på Sjödalsgymnaiet har slutbetyget icke godkänd (IG) i idrott och hälsa. 9

Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolledning och personal på ett aktivt och medvetet sätt arbetar med frågor kring kränkande behandling och för att öka elevernas delaktighet. Handlingsprogrammet för att förebygga och motverka kränkande behandling behöver dock utvecklas så att det även innehåller rutiner för att förebygga och åtgärda andra former av kränkningar än mobbning, samt berör perspektivet vuxen elev. Skolan arbetar aktivt med hälsofrågor, men bör också följa upp och utvärdera de insatta resurserna för att öka andelen elever med lägst betyget godkänt i idrott och hälsa. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Sjödalsgymnasiet har en lokal arbetsplan skriven för läsåret 2003/2004 (arbetsplanen för innevarande läsår är under bearbetning) med angivna mål, åtaganden, arbetssätt och uppföljning. I övrigt styrs verksamheten utifrån de nationella målen i läroplanen och aktuella kursplaner. På Sjödalsgymnasiet har personalen arbetat med både kursplanemålen och betygskriterierna. Skolan har haft kompetensutvecklingsdagar och pedagogiskt café kring detta. Dessutom har en diskussion påbörjats med några grundskolor om de olika skolformernas kursplaneinnehåll. De nationella kursplanerna finns inte konkretiserade lokalt för Sjödalsgymnasiet. Lärarna utgår i stället från de nationella kursplanerna och betygskriterierna i sina samtal med eleverna. Eleverna känner till att det finns läroplansmål, kursplaner, kursplanemål, betygskriterier och programmål, som även framgår av avsnitt 2. Eleverna framhåller att lärarna inför varje ny kurs informerar om kursplanerna, kursens mål och betygskriterier. Vissa lärare informerar även eleverna under kursens gång om elevernas kunskapsutveckling. Detta uppskattades av de intervjuade eleverna. Eleverna säger sig generellt vara ganska nöjda med den information de får om de olika kurserna. Däremot är de kritiska mot att betygskriterierna inte tolkas och diskuteras mer under kursens gång, utan oftast endast presenteras i början av en kurs. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Eleverna är organisatoriskt och lokalmässigt i stor utsträckning indelade efter programmen. Lärarna är sedan läsåret 2001/02 organiserade i lärarlag som i stort överensstämmer med de olika programinriktningarna. Lokalmässigt är de däremot placerade ämnesvis. Syftet med arbetslagen är, enligt arbetsplanen, bl.a. att skapa förutsättningar för att medvetandegöra och tydliggöra programmålen för den enskilde eleven. Varje hösttermin genomförs en projektvecka där man arbetar med att utveckla pedagogiken för att arbeta tematiskt och eller i projektform över ämnesgränserna. Undervisningstiden i de olika kurserna fastställs av skolledningen, efter pedagogiska överväganden. På program med yrkesämnen får kärnämneskurserna i de flesta fall samma antal timmar som antalet kurspoäng, ibland fler timmar. På övriga program får eleverna oftast 86 procent av antalet timmar. I en kurs på 100 poäng får eleverna således 86 timmars undervisning. I kursen matematik A (100 poäng) varierar antalet timmar från 80 till 110 mellan skolans olika program. På program med yrkesämnen kan vissa karaktärsämneskurser ha färre antal timmar än poäng exempelvis databashantering tilldelas 60 timmar för 100 poäng. Andra karaktärsämneskurser har fler timmar än poäng, exempelvis programmering A tilldelas 64 timmar för 50 poäng. Eleverna erbjuds den av skollagen garanterade tiden för sitt lärande. Individanpassning, individuell studieplan och stöd Eleverna på Sjödalsgymnasiet har egna studieplaner som revideras vid förändringar i kursval och individuella anpassningar av programinnehåll. Studie- och yrkesvägledaren samtalar med alla elever som väljer om eller på annat sätt förändrar sin studiegång. Skolan har mycket väl utarbetade rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd i engelska, matematik och svenska. Elever som behöver extra stöd får det i dessa tre ämnen. I övriga ämnen får eleverna stöd då det ryms inom respektive lärares arbetstid. Specialläraren ger elever som är i behov av det extra stöd i läs- och skrivinlärning. Utvecklingssamtal genomförs två gånger per läsår. Vissa mentorer genomför flera utvecklingssamtal per termin med sina elever, när behov finns. De biträdande rektorerna träffar sina arbetslag varje vecka, då bl.a. elevernas studiesituation diskuteras. Mentor eller lärare anmäler, flaggar, till rektor när någon elevs situation skall tas upp på elevvårdskonferens (EVK). En sådan konferens hålls också en gång per vecka. Samtliga undervisande lärare kallas till konferensen, även elev och föräldrar kallas då det är önskvärt. Rektor leder konferensen, som ofta leder till ett åtgärdsprogram som skrivs i form av ett elevvårdskonferensprotokoll. Av protokollet framgår bl.a. vilka åtgärder som skall vidtagas, vem som har ansvaret och när uppföljning ska ske. För att undvika missförstånd eller oklarheter vill inspektörerna påpeka att en handling motsvarande EVK-protokollet bör upprättas och få benämningen åtgärdsprogram. Utökat program och reducerat program erbjuds eleverna (se under avsnitt 2). 11

Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 SKOLVERKET På Sjödalsgymnasiet är det 70 elever som deltar i modersmålundervisning. Ingen elev har begärt att få studiehandledning på sitt modersmål. Enligt skolledningen har eleverna erbjudits sådan undervisning. Organisationen av modersmålsundervisningen på kommunens gymnasieskolor sker centralt av en skolledare på Huddingegymnasiet. På Sjödalsgymnasiet är det 42 elever som har undervisning i svenska som andraspråk. Antalet har fördubblats sedan föregående läsår. Beslut om övergång till individuellt program tas av rektor efter en elevvårdskonferens (EVK). På skolan finns 6 elever som går på individuellt program. Dessa elever följer undervisningen i sin klass 2 3 dagar per vecka och är på praktik övriga dagar. Respektive biträdande rektor har tillsammans med elevens mentor ansvar för dessa elever. Arbetssätten Av Sjödalsgymnasiets arbetsplan framgår att skolan arbetar för att stärka eleverna i deras utvecklings- och lärandeprocess. Dels sker detta arbete inom varje enskild kurs/ämne, dels sker det i ett övergripande skolomfattande arbete. Exempel på det senare är arbete i lärarlag och att skolan reviderar timplaner och läsårsplanering. Skolans projektvecka bidrar också till att stärka elevernas utvecklings- och lärandeprocess. Den planerade verksamheten vid Sjödalsgymnasiet ger förutsättningar för eleverna att nå läroplanens och kursplanernas mål. Diskussioner om innehåll och arbetsformer inom ämnen pågår i olika grad. Inspektörernas bedömning är att en sådan dialog bör intensifieras både inom och mellan lärarlagen, samt i samarbete med kommunens övriga gymnasieskolor. Vid lektionsbesöken kunde inspektörerna observera en stor variation av arbetssätt och arbetsformer. Övervägande delen av lärarna är ämneskunniga och engagerade. Både i kärn- och karaktärsämnen märktes att arbetsformerna engagerar eleverna och stärker deras intresse för ämnet och programmet. I några grupper observerades dock undantag från detta, där var eleverna mindre engagerade. Vägledning och utvecklingssamtal På skolan finns två studie- och yrkesvägledare, vilkas uppgift bl.a. är att samtala med de elever som gör förändringar i sin studiegång och svara för information och vägledning inför framtida studie- och yrkesval. På Sjödalsgymnasiet finns ett system med mentorer. Mentorernas uppgifter är bl.a. att hålla sig informerade om elevernas studieresultat, allmänna hälsa, trivsel och studiesociala situation. Mentorn skall också ha överblick över elevernas frånvaro/närvaro, ha kontakt med hemmen (för elever under 18 år), genomföra utvecklingssamtal och följa upp elevens individuella studieplan. Utvecklingssamtal genomförs varje termin och vårdnadshavarna informeras oftast skriftligt. Eleverna tycker att de i huvudsak får en bra bild av hur lärarna bedömer deras kunskapsnivå. De intervjuade föräldrarna var nöjda med den information de får av mentorerna. Inspektörerna bedömer informationen som god. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 Utvärdering av lärandet; bedömning och betygssättning Kunskapsbedömningen sker ofta genom olika varianter av skriftliga prov. Även muntliga prov alternativt skriftliga redovisningar, inlämningsuppgifter, aktiviteter på lektioner etc. förekommer. Utvärderingar sker på olika nivåer och lärarna ansvarar för att tillsammans med eleverna utvärdera de olika kurserna. Resultaten av kursutvärderingarna syns dock inte i den årliga kvalitetsredovisningen. Sjödalsgymnasiets NV-college, där en stor del av undervisningen sker på engelska, utvärderas kontinuerligt av språkforskare vid Stockholms universitet. Eleverna har också möjlighet att läsa högskolekurser under gymnasietiden genom skolans samarbete med Södertörns Högskola. Innevarande läsår är det 12 elever som läser högskolekurser, 11 läser kemi (3 poäng) och en elev läser tyska (3 poäng). Lärarna diskuterar generellt bedömningar och betygssättning i sina ämnesgrupper och även inom lärarlagen. I några ämnen genomförs även gemensamma prov. Eleverna är nöjda med betygssättningen, den återspeglar deras egen uppfattning om kunskaperna och upplevs som rättvis. Samverkan och öppenhet Föräldrarna är överlag positiva till skolan och tycker att det är lätt att kommunicera med skolan via mentorn. Föräldrarna anser att ledningen på skolan är tydlig från rektor, biträdande rektor till lärare. De är också nöjda med lärarna och utbildningen samt hur deras ungdomar möts och blir behandlade. PraktikPoolen i Huddinge kommun anskaffar platser för skolans arbetsplatsförlagda utbildning (APU). Enligt lärarna blir det dock på exempelvis elprogrammet mer av miljöpraktik än lärande. Skolan samarbetar med svenskt Näringsliv, Ung Företagsverksamhet, universitet och högskola. Sammanfattningsvis uppvisar Sjödalsgymnasiets pedagogiska verksamhet och undervisning variationer. Inspektörerna bedömer att kvaliteten på undervisningen varierar från god till mycket god beroende på lärare och ämne. Övervägande delen av lärarna är ämneskunniga och engagerade. Dock bör den pedagogiska dialogen intensifieras både inom skolan och med andra skolor. Handlingsprogrammet för att förebygga och motverka kränkande behandling behöver dock utvecklas så att det även innehåller rutiner för att förebygga och åtgärda andra former av kränkningar än mobbning, samt berör perspektivet vuxen elev. Upprättandet av åtgärdsprogram bör utvecklas. 13

Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 SKOLVERKET 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation Gymnasienämnden i Huddinge kommun ansvarar för gymnasieskolorna i kommunen. Gymnasiechefen har det övergripande ansvaret för skolorna. Gymnasiechefen har kontakt med samtliga rektorer genom möten en gång per månad. Vid dessa möten diskuteras gemensamma frågor. Rektors ansvar, befogenheter och funktion Sjödalsgymnasiet har en rektor med direkt delegation från gymnasiechefen. Dessutom finns det sex biträdande rektorer, vars arbetstid som biträdande rektor varierar mellan 50 och 100 procent. Rektor har en överordnad pedagogiskt och administrativt ledande roll. Rektor och de biträdande rektorerna har möte en gång per vecka. Varje biträdande rektor ansvarar för ett lärarlag på skolan. Ett lärarlag kan bestå av ett eller två program och i genomsnitt cirka 15 lärare. De biträdande rektorerna har personal- och elevansvar inom sina respektive arbetslag. De biträdande rektorerna undervisar i olika utsträckning. Rektor och de biträdande rektorerna har bra kontakt med lärare och elever. De biträdande rektorerna har också närhet till verksamheten. Eleverna känner till vem som är rektor och i de flesta fall vem som är deras biträdande rektor. Oklarhet rådde inom ett program där skolan bytt biträdande rektor några gånger. De intervjuade lärarna uppfattar att det är några av de biträdande rektorerna som tillsammans med lärarna är skolans pedagogiska ledare. Rektor genomför medarbetarsamtal med bl.a. de biträdande rektorerna. Dessa har i sin tur medarbetarsamtal med lärarna inom respektive lärarlag. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Sjödalsgymnasiet har formulerat målen för verksamheten i en lokal arbetsplan för läsåret 2003/04. I arbetsplanen finns en vision för skolan som anger mål att sträva efter samt åtaganden, arbetssätt och uppföljning. Sjödalsgymnasiets kvalitetsredovisning för läsåret 2003/04 innehåller ett antal kommunala mål och måluppfyllelsen för dessa mål redovisas i form av s.k. styrtal. Viss måluppfyllelse redovisas också i form av elevers enkätsvar. De lokala målen har kommunen centralt bestämt att varje skola skall arbeta efter och utvärdera. Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas är otydliga i de fall som målen bara formuleras med ett ord ex. hälsa. Att redovisa måluppfyllelse 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 i form av enbart styrtal blir också otydligt i och med att det inte förklaras vad styrtalen står för eller vad de mäter. Vidare är de åtgärder som redovisas för att förbättra måluppfyllelsen inte alltid konkreta. Kvalitetsredovisningen bör därför utvecklas. Rättssäkerhetsfrågor Inspektörerna bedömer att det finns en god kontroll på elevernas frånvaro, behov av stöd, studieval etc. Lärare, mentorer och elevvårdspersonal tar ansvar för elever som behöver särskilda insatser. Det normala tillvägagångssättet för föräldrar som vill lämna synpunkter till skolan är att gå via mentorn. Mentorn har ansvaret för rutiner kring uppföljning och dokumentation av frånvaro samt för uppföljning av elever som riskerar betyget icke godkänd. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att styrningen och ledningen av verksamheten fungerar bra. Skolledningen är väl förtrogen med verksamheten och tar ansvar för den pedagogiska ledningen tillsammans med lärarna. Eleverna känner till vem som är rektor och i de flesta fall också vem som är deras biträdande rektor. Kvalitetsredovisning upprättas årligen och är avseende formen styrd av kommunen. Beskrivningen av resultaten i form av styrtal och redovisningen av åtgärder bör utvecklas. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tillgång till utbildning Sjödalsgymnasiet erbjuder eleverna valbara kurser och individuella val i stor omfattning. Svenska som andraspråk erbjuds, liksom undervisning i annat modersmål än svenska. Den sistnämnda undervisningen organiseras av skolledningen på Huddingegymnasiet. Av de valbara kurserna som eleverna kan välja finns en sammanställning av både lokala och nationella kurser. Av kursutbudet framgår dock inte vilka kurser som är lokala och vilka som är nationella. Skolan erbjuder eleverna ett antal lokala kurser, varav några kan sägas svara mot sådana behov som tillgodoses genom en nationellt fastställd plan. Det finns 15

Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 SKOLVERKET således lokala kurser på skolan som i stort motsvarar nationella kurser. Andra lokala kurser, t.ex. kurserna i elevdemokrati, är kurser inom områden som är skolans övergripande ansvar utifrån bland annat läroplanen för de frivilliga skolformerna. Skolan erbjuder elever som avbrutit sina studier på ett nationellt eller specialutformat program att i stället gå ett individuellt program. Detta innebär att eleverna stannar kvar i sin klass, men läser endast en mindre del av programmets kurser varvat med praktik. Information om utbildning Information om skolans utbildning sker förutom via kommunens utbildningskatalog via skolans hemsida. Skolan håller även öppet hus varje hösttermin. Skolans studie- och yrkesvägledning ger prov på omfattande insatser inför både grundskolans elevers intagning till gymnasieskolan och gymnasieelevernas ansökan till högskolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan erbjuder valbara kurser och individuella val i stor omfattning. Dock finns det lokala kurser på skolan som i stort motsvaras av nationella kurser. Andra lokala kurser är kurser inom områden som är skolans övergripande ansvar utifrån bland annat läroplanen för de frivilliga skolformerna. Detta är inte i enlighet med författningarna. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser, kompetens och kompetensutveckling Sjödalsgymnasiet har 134 personer anställda varav 106 är lärare och omräknat till heltidstjänster blir det 85 lärartjänster. Detta motsvarar 7,0 lärare/100 elever. Läsåret 2002/2003 var lärartätheten 6,8 lärare/100 elever. Alla lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. En heltidstjänst finns som speciallärare för stöd till elever med behov av särskilt stöd i svenska. Elevvårdsteamet omfattar kurator och skolsköterska, som är anställda med heltidstjänst på skolan, samt studie- och yrkesvägledare motsvarande 150 procent. Kompetensutvecklingen för personalen är riktad både till individen och till hela personalgruppen. Intervjuade lärare ansåg att de överlag hade goda möjligheter att påverka sin kompetensutveckling. Skolan satsar både på ämnesrelaterad och på pedagogisk kompetensutveckling. Innevarande läsår satsar skolan bl.a. på kompetensutveckling gällande utvecklingssamtal. Läromedel, pedagogiska materiel, utrustning och lokaler Ingen av de intervjuade grupperna uttryckte missnöje med tillgången på läromedlen och deras kvalitet. Inspektörerna bedömer att det finns god tillgång till 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 datorer och övriga läromedel. Inspektörerna bedömer lokalerna vara ändamålsenliga, men i vissa fall inte tillräckligt stora. Lokalerna är tillgängliga för funktionshindrade. Elever, lärare och skolledning uppger att det saknas samlingssal och grupprum och att biblioteket och skolmatsalen inte är tillräckligt stora. Detta beroende på att skolan som egentligen är byggd för 800 elever idag rymmer mer än 1200 elever. Skolan har ingen egen idrottshall, utan all idrottsundervisning är förlagd till Huddingehallen. Enligt både elever och lärare är det för få duschar och för små omklädningsrum med tanke på det stora antalet elever som har sin idrottsundervisning förlagd till Huddingehallen. Eleverna har också en restid på ca 10 minuter enkel resa till idrottsundervisningen. Skolan har ett välutrustat bibliotek med tillgång till elevarbetsplatser och datorer för informationssökning. Skolbiblioteket används flitigt av eleverna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången på resurser i form av personalens kompetens, utrustning och material är av god kvalitet. Däremot är lokalerna inte avsedda för det stora antal elever som nu går på skolan. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Sjödalsgymnasiet övergripande har många goda kvaliteter. Bland annat är skolmiljön trygg och klimatet gott. Skolan arbetar på ett positivt sätt med elevinflytandefrågor. Eleverna erbjuds överlag en undervisning av god till mycket god kvalitet. Skolan har vidare god tillgång till lärarkompetens och läromedel. Skolans lokaler är av god kvalitet, men på grund av det stora elevantalet är skolan väl trång. Det finns dock behov av förbättringsinsatser enligt nedan: - Elevernas inflytande över innehåll och former i undervisningssituationen behöver förbättras. - Andelen elever som fullföljer ett nationellt eller specialutformat program behöver ökas. - Handlingsprogrammet mot kränkande behandling behöver utvecklas så att det även innehåller rutiner för att förebygga och åtgärda andra former av kränkningar än mobbning, samt berör perspektivet vuxen elev. - De insatta resurserna för att öka andelen elever med minst betyget godkänt i idrott och hälsa bör följas upp och utvärderas. - Upprättandet av åtgärdsprogram bör utvecklas. - Den pedagogiska dialogen bör intensifieras både inom skolan och med andra skolor. - Kvalitetsredovisningen bör förtydligas bl.a. när det gäller beskrivningen av resultaten samt redovisningen av vidtagna åtgärder. 17

Sjödalsgymnasiet 53-2004:1409 SKOLVERKET Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Klassråd genomförs inte i samtliga klasser (4 kap. 3 gymnasieförordningen). - Lokala kurser erbjuds vars innehåll tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan (2 kap. 14 gymnasieförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Monica Åtting Anna Kjellberg Jan Engstedt Mona Engberg 18

Sågbäcksgymnasiet Utbildningsinspektion i Sågbäcksgymnasiet UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Sågbäcksgymnasiet SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Sågbäcksgymnasiet Antal studerande Gymnasieskola 633 Gymnasiesärskola 8 Huddinge kommun har två nämnder som ansvarar för barn- och utbildningsverksamheten. Barn- och utbildningsförvaltningen är den gemensamma förvaltningen för verksamheten. Förskole- och grundskolenämnden ansvarar för förskoleverksamhet, grundskola, skolbarnomsorg och stöd för barn och elever i behov av särskilt stöd. Gymnasienämnden ansvarar för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet och är huvudman för kommunal vuxenutbildning. SFI (svenska för invandrare), gymnasiesärskola, särvux och uppdragsutbildning. Inom Huddinge kommun finns fyra kommunala gymnasieskolor: Huddingegymnasiet (800 elever), Sjödalsgymnasiet (1200 elever), Sågbäcksgymnasiet (600 elever) samt Östra gymnasiet (180 elever). Sammantaget finns samtliga gymnasieprogram i kommunen förutom Livsmedelsprogrammet och Naturbruksprogrammet. Drygt 500 ungdomar från Huddinge kommun studerar vid fristående gymnasieskolor och ca 600 ungdomar studerar vid annan kommunal gymnasieskola. Ovanstående uppgifter om elevantalet på olika program och i olika skolor är kommunens uppgifter gällande höstterminen 2004. Skolledningen vid Sågbäcksgymnasiet består av en rektor samt fyra biträdande rektorer med var sitt ansvarsområde. Utbildningen vid skolan omfattar: - Barn- och fritidsprogrammet med inriktning Pedagogisk och social verksamhet. - Byggprogrammet med inriktningar Husbyggnad och Måleri. - Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning Ekonomi och Samhällsvetenskap. - Fordonsprogrammet med inriktning Personbilsteknik. - Handels- och administrationsprogrammet med inriktning Handel och service samt Turism och resor. - Design, inredning och marknadsföring, specialutformat program. - Hotell- och restaurangprogrammet med inriktningar Hotell samt Restaurang och måltidsservice. - Trainee handel, specialutformat program. - Individuella program. - Påbyggnadsutbildning - Sekreterare inom hälso- och sjukvård. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sågbäcksgymnasiet De av Huddinge kommuns elever som skall börja på det individuella programmet är i första hand hänvisade till Sågbäcksgymnasiet. Höstterminen 2004 fanns det ca 155 antal elever på detta program. Vid skolan anordnas även gymnasiesärskolans Hotell- och restaurangprogrammet, se vidare särskolerapporten. Dessutom genomför skolan uppdragsutbildning åt Huddinge kommun. Utbildningen ger behörighet att söka underskötersketjänst. Skolan samarbetar med den kvalificerade yrkesutbildningen Gastronomi produktion och ledning. Inspektionen omfattar i första hand Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet samt Individuella program. Sågbäcksgymnasiet har varit en egen enhet sedan 1994. Tidigare tillhörde skolan Huddingegymnasiet. Skolan är organiserad i programarbetslag. Lärare i svenska och engelska är organiserade i ämnesarbetslag. Genomförandet av inspektionen i Sågbäcksgymnasiet Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Sågbäcksgymnasiet har bestått av undervisningsråden Anna Kjellberg och Monica Åtting samt experten Mona Engberg. Besök i Sågbäcksgymnasiet genomfördes den 27-28 oktober 2004 samt den 23 november då det individuella programmet inspekterades. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Sågbäcksgymnasiet, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. På Sågbäcksgymnasiet genomfördes formella intervjuer med rektor, biträdande rektorer, skolsköterska och skolläkare, kurator samt med representanter för lärare, elever och föräldrar. Lektioner inom Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet samt gymnasiesärskolan besöktes. Observationer gjordes under lektioner samt i övrigt under vistelsen i skolmiljön som helhet. 3

Sågbäcksgymnasiet SKOLVERKET Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Utbildningen för barn och ungdom skall främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanen för de frivilliga skolformerna framhålls att eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna i vuxenutbildningen skall ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Grundläggande demokratiska värderingar På Sågbäcksgymnasiet har inspektörerna erfarit att det råder ett gott klimat bland elever och personal. Vid samtal med eleverna visar de stor öppenhet och uttrycker sina egna uppfattningar. Personalen på Sågbäcksgymnasiet anser allmänt att en mycket viktig uppgift för skolan är att skapa trygghet för eleverna. Därför anordnas en temadag om hälsa och trygghet i gruppen för eleverna i årskurs 1. Alla klassföreståndare i årskurs 1 får utbildning i demokratiska frågor för att bättre kunna föra en diskussion med sina elever på mentorstiden/klassföreståndartiden. Klassråd hålls varje eller varannan vecka i samtliga klasser/grupper. Vid samtal med eleverna framhåller de att det inte vållar några som helst problem om de skulle vilja ha ett extra klassråd någon gång. I kommunenkäten framgår att endast ca 15 procent av eleverna är beredda att på skoltid vara med och påverka skolans verksamhet t.ex. genom elevråd eller någon intresseförening. Skolan arbetar dock aktivt för att öka elevernas intresse för elevrådsarbete. Varje klass har två elevrådsrepresentanter. En lärare och en biträdande rektor deltar vid elevrådets möten. Elevrådsprotokollen kopieras och delas ut till mentorerna/klassföreståndarna som läser upp dem och diskuterar innehållet med eleverna på klassrådet. Därmed hoppas skolledning och lärare att kunna öka elevernas demokratiska fostran. Inspektörerna bedömer att de formella samverkansorganen för eleverna fungerar bra. I varje klass väljs två elever till elevskyddsombud. Dessa får utbildning i elevskydd och deltar i en skyddsrond som genomförs varje termin. Ansvarstagande På Sågbäcksgymnasiet ges eleverna successivt allt större ansvar för sina studier. De flesta elever anser att de tar ansvar för sina studier. Inspektörerna bedömer dock att skolan bör fortsätta arbetet med att öka elevernas inflytande över undervisningen. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sågbäcksgymnasiet Vid lektionsbesök kan inspektörerna konstatera att eleverna i allmänhet kommer i tid till lektionerna och att de arbetar aktivt. Eleverna tar också ansvar för skolans fysiska miljö. Väggar och skåp är fria från klotter och skräp slängs inte på golvet. Tidigare elever har dekorerat korridorväggar med vackra målningar. Etiska förhållningssätt, trygghet De intervjuade eleverna anser att skolmiljön är lugn och att bemötandet elever emellan och mellan elever och personal är gott. Alla respekterar varandra. Detta bekräftas även av personal och förälder. Mobbning eller annat slag av kränkande behandling förekommer inte. Enligt de intervjuade råder det ingen hierarki inom skolan. Enligt eleverna används dock inte alltför sällan svordomar elever emellan. Eleverna anser att om någon skulle utsättas för exempelvis mobbning bör han/hon i första hand försöka prata med personen ifråga och om detta inte hjälper vända sig till lärare, kamrater, föräldrar eller rektor. Från och med våren 2003 genomförs en enkät bland samtliga elever i årskurs 2 i Huddinge kommun. Av den senaste enkäten framkom att ca 10 procent av kommunens gymnasieelever i årskurs 2 tar direkt avstånd från påståendet att de känner sig trygga på sin skola. Inspektörerna bedömer att skolan i stort präglas av en god och trygg stämning samt arr skolan tar arbetet mot kränkande behandling på stort allvar. Skolan bör dock uppmärksamma och se över alla elevers trygghet för att skapa en gemenskap och trygg miljö. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet avseende normer och värden är av god kvalitet på Sågbäcksgymnasiet. Eleverna trivs men ett antal elever känner sig otrygga på skolan, vilket bör förbättras. Skolan bör även fortsättningsvis arbeta med att öka elevernas inflytande i den konkreta undervisningssituationen. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att de studerande tillägnar sig goda kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga. Kunskapsmålen anges närmare i den nationella läroplanen och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Utveckling och lärande relaterat till läroplanernas övergripande mål Inspektionen visar att eleverna känner till att det finns läroplansmål, kursplanemål, betygskriterier och programmål. När en ny kurs startar får eleverna information om kursmål och betygskriterier. Eleverna säger att de ibland påminns om målen under kursens gång, men att de oftast har glömt dem vid kursens slut. När kursmålen inte är förankrade i tillräcklig omfattning blir det svårt för eleverna att sätta mål för sitt eget lärande och utvärdera sina uppnådda kunskaper. Oftast sker en utvärdering efter kursens slut men i vissa kurser sker utvärdering efter varje avsnitt. 5

Sågbäcksgymnasiet SKOLVERKET Eleverna anser att betygen är rättvisa och att de ger en bra information om deras kunskapsnivå. Enligt kvalitetsredovisningen 2003/04 var 72 procent av eleverna nöjda med sina studieresultat. I vilken grad det pedagogiska arbetet utvecklar eleverna i riktning mot läroplanens mål och kursplanernas mål förmåga att arbeta självständigt är svårt att säga. Vid lektionsbesök har inspektörerna observerat elevaktivt arbete och arbete under fria arbetsformer. Kunskaper relaterade till programmål och kursplanemål för gymnasial utbildning samt deltagande och genomströmning Avsaknaden av ett system för att systematiskt kunna följa upp elevens kunskapsutveckling ger eleven små möjligheter att själv kunna göra en bedömning av sina studieresultat och utvecklingsbehov för att nå målen i kursplanerna. Underlaget för att kunna göra en bedömning av elevernas kunskapsutveckling är idag litet. Av skolans arbetsplan framgår att samtliga elever som börjar i årskurs 1 testas i svenska, engelska och matematik under de två första veckorna av läsåret. Utifrån resultaten på dessa test bedöms vilka elever som behöver undervisas av specialläraren. Det framgår inte om resultaten från dessa tester senare jämförs med resultaten på de nationella proven. Om skolan genomför detta kan en jämförelse göras mellan elevers ingångs- och utgångsresultat, vilket möjliggör en analys av hur väl skolan lyckas i sitt uppdrag att ge eleverna möjligheter att tillägna sig kunskaper och färdigheter under sin tid på gymnasieskolan. Denna resultatanalys kan sedan ligga till grund för skolans utvecklingsarbete. Någon övergripande sammanställning av elevernas kunskapsutveckling finns således inte. I kvalitetsredovisningen för 2003/04 saknas redovisning av elevernas resultat förutom i svenska A, engelska A samt matematik A. Dessutom saknas analys av elevernas prestationer samt åtgärder kopplade till analysen. Inga resultat från nationella prov eller andra typer av tester genomförda under gymnasieskolan i den redovisas i anknytning till kvalitetsredovisningen. Vårterminen 2004 utfärdades 108 slutbetyg och 32 samlade betygsdokument. 93 elever hade godkänt betyg i svenska A, engelska A och matematik A. Detta motsvarar 72 procent av samtliga elever. Enligt gymnasieförordningen kan en elev få reducerat program och därmed befrias från undervisning i en eller flera kurser (motsvarande högst 10 procent av 2500 poäng) om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt. År 2004 var det 31 elever av 140 som gick ut Sågbäcksgymnasiet med reducerat program. Det innebär att ca 22 procent av eleverna i årskurs 3 inte nått målen i en eller flera kurser. På Sågbäcksgymnasiet har således ca 22 procent av eleverna påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på annat sätt än att eleven befrias från kurser. Motsvarande procentsats i riket var år 2003 något mindre än 7 procent. Enligt inspektörernas bedömning bör detta analyseras och åtgärdas. Samtidigt var det tio elever som hade utökat program. Av de elever som läsåret 2003/04 gick på ett individuellt program saknade 125 elever betyget G i något av ämnena svenska, engelska och matematik. Under läsåret klarade 44 procent (55 elever) betyget G i alla sina kurser och kunde 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sågbäcksgymnasiet börja på ett nationellt program under höstterminen 2004. De 30 elever som redan uppnått betyget G men som tidigare inte tagits in, sökte på nytt till nationella program. Totalt blev 55 procent (85 elever) behöriga till gymnasieskolan. Elever med individuellt program verkar arbeta målmedvetet för att komma in på nationellt program. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet är godtagbart då flertalet elever år 2004 nådde målen i flertalet kurser och eftersom elevernas kunskaper, utveckling och lärande i vid bemärkelse ligger i linje med läroplanens och kursplanernas mål. Fortsatta ansträngningar behöver dock göras för att måluppfyllelsen bland skolans elever generellt skall öka. Ca 22 procent av eleverna nådde inte målen i en eller flera kurser. Detta måste analyseras och åtgärdas. Angående den stora andelen elever med reducerat program har kommunen påbörjat en genomgång av kommunens gymnasieskolors beslut gällande reducerat program. Detta med anledning av den kritik som Skolverket riktade till kommunen i tillsynsbeslut av den 2 juli 2004 (dnr 53-2003:1304). Beslutet kommer att följas upp i särskild ordning. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan och i det offentliga skolväsendet för vuxna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall jämställdhet mellan könen främjas och alla former av kränkande behandling aktivt motverkas. All personal skall samverka med eleverna i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön Sågbäcksgymnasiet har en vision att skolan skall sträva efter att eleverna med stigande ålder successivt ökar sitt inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Detta är ett mål i gymnasienämndens arbetsplan för kommunen vilket ligger i linje med målen i läroplanen. I Sågbäcksgymnasiets arbetsplan finns ett avsnitt om Inflytande och delaktighet. Där finns klart angivet hur samverkan skall ske inom skolan. På Sågbäcksgymnasiet följer man i stort sett arbetsplanen. Dock bör man sträva efter att i högre grad än vad som nu är fallet stimulera elevernas intresse att delta i elevrådsarbete. Elevrådets ordförande anser att fler elever borde vara med i styrelsen för att dela på arbetsbördan. För närvarande finns det endast tre styrelseledamöter. Eleverna anser att de har ett bra samarbete med skolledningen. En biträdande rektor samt en lärare deltar alltid vid elevrådets möten. För varje utbildningsprogram på Sågbäcksgymnasiet finns ett programråd som rådgör om utbildningens inriktning, arbetsplatsförlagd utbildning, framtidsutsikter för branschen, ny teknik och möjligheter till kompetensutveckling. I programrådet sitter representanter från branschen, både från arbetsgivar- och arbetstagarhåll, samt biträdande rektor och representanter för lärare och elever. 7

Sågbäcksgymnasiet SKOLVERKET Programrådets ordförande är ledamot av gymnasienämnden. Rådet träffas en gång per termin. Genom projektet Partnerskap för livslångt lärande har Sågbäcksgymnasiet fått ett fördjupat och brett samarbete med företagen i Huddinge kommun, vilket medför stort engagemang från företagens sida för vissa utbildningar, bl.a. Fordonsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning Ekonomi. Enligt rektor är detta ett gott exempel på att såväl elevens chanser till arbete som företagets utsikter till rekrytering underlättas. Rektor kallar till skolkonferens två gånger per läsår. Skolkonferensen är ett organ för gemensamma beslut med representanter för skolledning, personal och elever. Det framgår av kommunens enkät att endast drygt 20 procent av eleverna känner att de kan påverka undervisningens uppläggning och ungefär lika stor procent av eleverna anser att de blivit bättre på att samarbeta tack vare skolans undervisning. Förbättringar måste därför göras för att leva upp till de intentioner som finns i arbetsplanen. Kvalitetsrådet är ett samarbetsforum mellan elever och biträdande rektor på respektive program där man träffas och diskuterar utbildningens innehåll och målsättning. Den intervjuade föräldern är nöjd med samverkan med skolan. Informationen från skolan fungerar bra och mentorn är värdefull då det gäller kontakt med skolan. Arbetet mot kränkande behandling Vid Sågbäcksgymnasiet finns ett handlingsprogram mot mobbning. Handlingsprogrammet behandlar ansvarsfördelningen dels i det förebyggande arbetet, dels vid inträffad mobbning. Rektor ansvarar för att elever och personal får utbildning i ämnet samt att elever, föräldrar och personal får kännedom om skolans handlingsplan mot mobbning. Biträdande rektorer ansvarar för en åtgärdsplan. I antimobbningsgruppen ingår elevrådsrepresentanter samt personal. Såväl föräldrar och elever som personal framhåller att mobbning inte är något problem på skolan. Vid misstanke om mobbning eller kränkande behandling av något slag skall någon i antimobbningsgruppen kontaktas. Vid samtal med eleverna framkommer att inte alla känner till att det finns en antimobbningsgrupp på skolan, men de vet till vem de kan vända sig. Inspektörerna bedömer att Sågbäcksgymnasiet har en genomarbetad handlingsplan mot mobbning vilken behandlar dels det förebyggande arbetet, dels rutiner vid inträffad mobbning. Handlingsplanen bör dock kompletteras med rutiner för olika typer av kränkande behandling. Den skall också innehålla rutiner i händelse av vuxen elev, elev vuxenperspektivet. Som ett led i arbetet mot kränkande behandling går en lärare runt i klasserna i årskurs 1 och diskuterar kulturella olikheter med eleverna. Läraren finns också tillhands när konflikter uppstår bland eleverna. Om en otrevlig stämning uppstår i någon klass går skolsköterskan och kuratorn in som resurspersoner för att tillsammans med lärare och elever försöka lösa problemen. Kurator, skolsköterska och huvudskyddsombud svarar för utbildningen av elevskyddsombuden. Under föregående läsår samlade kurator ett antal flickor till en s.k. tjejgrupp. Kurator deltar också i antimobbningstruppen, som träffas två gånger per termin, krisgruppen samt SANT gruppen (sex- och samlevnad, 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sågbäcksgymnasiet alkohol, narkotika, tobak). I Gymnasiehälsan ingår skolsköterska och kurator från samtliga gymnasieskolor i Huddinge kommun. Under introduktionsdagarna för elever i årskurs 1 diskuteras bland annat mobbning och kränkande behandling. På idrottslektioner övas attityd och respekt. På byggprogrammet tränas eleverna att arbeta i grupp under en lagbas. Skolhälsovård och elevhälsa På Sågbäcksgymnasiet finns en heltidsanställd skolsköterska, en kurator anställd till 80 procent samt två heltidsanställda studie- och yrkesvägledare (SYO). En dag per månad finns även skolläkare på skolan. Alla elever får lämna en hälsodeklaration och erbjuds hälsosamtal. För elever på hotell- och restaurangprogrammet sker detta redan den första skoldagen. Om någon av dessa elever varit utomlands under sommaren måste de lämna fekalieprov. Vid överlämnandet av elever från grundskolan, som sker före skolstarten på hösten, träffas samtliga skolsköterskor inom Huddinge kommun. Enligt skolläkaren har en förskjutning skett från fysisk till psykisk ohälsa hos eleverna. Ibland finns även drogproblem med i bilden. Då skolläkaren diskuterar sådana problem med någon elev finns oftast en förälder med samt även skolsköterskan. Skolläkaren påpekar att om det visar sig att en elev är i behov av en medicinsk utredning av något slag eller psykiatrisk vård kan ett hinder vara att eleven har dålig ekonomi. En fördel är att skolläkaren har barnpsykiatri som specialitet. De anser att alla elever borde få lära sig studieteknik. Skolläkaren skulle vilja se ett samarbete med studie- och yrkesvägledaren. I slutet av höstterminen anordnas en hälsodag på Sågbäcksgymnasiet för elever i årskurs 1. Skolsköterskan och kuratorn är ansvariga för dagen vilken inleds med en gemensam frukost. Programmet omfattar värderingsövningar samt besök av en skrattpedagog. Dessutom informerar Korpen om vilka möjligheter det finns för elever att idrotta utan att vara medlemmar i någon förening. Eleverna får också göra en egen tavla på temat må bra. För elever i årskurs 2 anordnas en SANT vecka. Eleverna får under veckan bland annat lyssna till föreläsningar av representanter för RFSL (riksförbundet för sexuellt likaberättigande), RFSU (riksförbundet för sexuell upplysning), AA (anonyma alkoholister) med flera samt se någon teater. Skolsköterskan ingår i skolans antirökgrupp. I samarbete med andra skolsköterskor i kommunen skall skolsköterskan arbeta för att stötta överviktiga elever. Elever som gått i små grupper i grundskolan har haft mycket liten eller ingen fysisk aktivitet. De vill därför inte delta i idrottslektionerna. Efter att ha diskuterat sina problem med skolsköterskan får de möjlighet att delta i specialidrott. På den skola där kurator tidigare var anställd deltog kurator alltid vid överlämnandet av elever från grundskolan till gymnasieskolan. Kurator anser att så borde vara fallet även vid Sågbäcksgymnasiet. Vid förfrågan får kurator ta del av handlingar från överlämnandet. Inspektörerna erfar vid samtal med kurator att ett samarbete med kolleger på grundskolorna vore önskvärt. 9

Sågbäcksgymnasiet SKOLVERKET Eleverna på byggprogrammet börjar skoldagen med ett kort gymnastikpass. På Byggprogrammet genomförs varje år en ergonomidag. Lärarna på byggprogrammet anser att det borde finnas ytterligare en skolsköterska och en kurator. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att samverkan mellan skolledning och personal är bra men att man bör sträva efter att i högre grad än vad som nu är fallet stimulera elevernas intresse att delta i elevrådsarbete. Vidare bör elevernas inflytande över undervisningssituationen förbättras. Skolan arbetar på ett aktivt och medvetet sätt arbetar med frågor kring arbetsmiljö liksom hälsoarbetet. Handlingsprogrammet bör dock utvecklas till att omfatta inte bara mobbning utan även andra former av kränkande behandling samt beröra perspektivet vuxen - elev. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. De nationella läroplanerna, skolformsförordningarna och kursplanerna ger dock också riktlinjer för arbetet. De gäller t.ex. stödinsatser, betygssättning, utbildning på arbetsplatser, prövning etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter vuxenstuderande skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Sågbäcksgymnasiet har en lokal arbetsplan för läsåret 2004/05 med angivna mål, åtaganden, arbetssätt och uppföljning. I övrigt styrs verksamheten utifrån de nationella målen i läroplanen och aktuella kursplaner. När en ny arbetsplan skall skrivas lämnar arbetslagen underlag beträffande elevdemokrati, prioriterade mål, exempelvis bättre närvaro, elevinflytande på lektionerna samt hur skolan skall kunna minska antalet elever som inte når upp till ett godkänt betyg i vissa kurser. Det vore att föredra, enligt lärarna, om eleverna redan från början av en kurs började arbeta mot ett visst betyg. Inspektörerna bedömer att lärarna försöker få eleverna aktiva och medvetna. Lärarna vid Sågbäcksgymnasiet önskar inleda ett samarbete med kolleger på Huddingegymnasiet speciellt då det gäller betygskriterier. I ämnena svenska A, svenska B samt engelska A anser de att kurserna bör utformas på ett likartat sätt vid de båda skolorna. Eleverna känner till att det finns läroplansmål, kursplanemål, betygskriterier och programmål. Enligt eleverna informerar lärarna inför varje ny kurs om kursplanerna, kursens mål och betygskriterierna. Om informationen inte upprepas under kursen har eleverna ganska snart glömt den information de fått. Eleverna framhåller att det är beroende på vilken lärare de har om informationen hålls aktuell eller inte. Ibland hålls eleverna successivt informerade om sin kunskapsutveckling vilket uppfattas som ett stöd i inlärningsprocessen. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sågbäcksgymnasiet Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Organisatoriskt och lokalmässigt är eleverna i stor utsträckning organiserade efter programmen. Lärarna är organiserade i programarbetslag med undantag för lärarna i svenska och engelska som är organiserade i ett ämnesarbetslag. Lokalmässigt är lärarna placerade ämnesvis. Eleverna erbjuds den av skollagen garanterade tiden för sitt lärande. Dock kan den erbjudna tiden inte alltid utnyttjas fullt ut då skolans fläktsystem inte fungerar vilket innebär att ett flertal pausar måste tas under arbetspassen, se vidare avsnitt 7. Undervisningstiden i de olika kurserna fastställs av skolledningen i samråd med lärarna. Enligt eleverna har de svårt att hänga med i vissa kurser eftersom genomgångar är sällsynta. Ibland får de frågan om de vill ha en genomgång. Eleverna anser att lärarna är kunniga men att vissa lärare saknar planering, i synnerhet för korta kurser. Ibland är timmarna plötsligt slut och de har inte hunnit igenom kursen. Eleverna berättar att de har många grupparbeten trots att de framfört missnöje med ett sådant arbetssätt. De får dock själva välja grupptillhörighet. Enligt ett par elever har det faktiskt inträffat att de vid kursens början fått en planering men sedan kunnat arbeta helt på egen hand. Enligt skolledningen avser man att utreda dessa uppgifter. Det enda krav som ställs är att de skall komma till skolan och göra proven. Detta är inte godtagbart då undervisningstid är tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under en lärares ledning. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Eleverna på Sågbäcksgymnasiet har en individuell studieplan som utgår från vald studieinriktning. Klassföreståndaren ser till att studieplanen alltid är aktuell och att elev och målsman, om eleven inte är myndig, informeras om någon förändring sker. Utvecklingssamtal genomförs en eller två gånger per läsår då även elevens målsman inbjuds. Skolan har väl utarbetade rutiner då det gäller att identifiera elever i behov av stöd. Alla elever i årskurs 1 testas i engelska, matematik och svenska under de två första veckorna av höstterminen. Resultatet av detta test fastställer vilka elever som behöver undervisas av speciallärare. I övriga ämnen får eleverna stöd såvida det ryms inom respektive ämneslärares arbetstid. Eleverna kan även gå till specialläraren med sina böcker för att få hjälp. Ibland händer det att fler elever kommer än vad som är möjligt att ta emot. En speciallärare ingår i arbetslaget på individuella program och tar bara emot elever på individuella program. Eleverna anser att skolledning och lärare är mycket tillmötesgående då det gäller önskemål om stöd. Man försöker alltid att komma fram till en lösning som är bra för eleven. Varje vecka hålls en elevvårdskonferens för elever på de nationella programmen samt en elevvårdskonferens för elever på det individuella programmet. På de individuella programmen kallas berörd klassföreståndare till konferensen. Rektor leder konferensen på de nationella programmen och biträdande rektor på de individuella programmen och beslutar i frågan varefter ett åtgärdsprogram 11

Sågbäcksgymnasiet SKOLVERKET skrivs i form av ett elevvårdskonferensprotokoll. Alla beslut om förändringar i elevens individuella studieplan finns dokumenterade i elevvårdskonferensprotokoll. För att undvika missförstånd eller oklarheter vill inspektörerna påpeka att en handling motsvarande EVK- protokollet bör upprättas och få benämningen åtgärdsprogram. Utifrån dessa konferenser för kurator samtal med berörda elever samt med rektor och den biträdande rektor som är ansvarig för det program dit eleven hör. Kurator har även regelbundna träffar med socialtjänsten i Flemingsberg samt kontakt med barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP). Skolsköterskan och kuratorn ingår tillsammans med rektor i elevvårdsgruppen (EVG) vilken sammanträder varje måndag dit lärare kan vända sig för att diskutera eventuella elevproblem. Elever med IG varningar diskuteras på en EVG konferens (elevvårdsgrupp) som hålls tre gånger per läsår och ett åtgärdsprogram upprättas i form av ett beslutsprotokoll. Ett åtgärdsprogram kan innebära att stöd sätts in utan att ändra studieplanen. Även sådana beslut bör meddelas målsman. Det är viktigt att ett skrivet dokument finns som gör skolans insats påtaglig för eleven och som talar om för eleven på vilka tider stödlektioner ges. Biträdande rektor går igenom dokumentet med eleven. Enligt skolledning och personal finns det ett stort behov av stöd till svagpresterande elever på Sågbäcksgymnasiet. Utökat program och reducerat program erbjuds eleverna (se avsnitt 2). Medel finns centralt avsatta i kommunen för modersmålsundervisning. All sådan undervisning är förlagd till Huddingegymnasiet. Elever som önskar modersmålsundervisning kan få sådan som utökad studiekurs eller som individuellt val. På Sågbäcksgymnasiet deltar 14 elever i modersmålsundervisning. Enligt skolledningen har de elever som bedömts vara i behov av studiehandledning på sitt modersmål erbjudits sådan handledning. På Sågbäcksgymnasiet har sju elever undervisning i svenska som andraspråk. Arbetssätten Av Sågbäcksgymnasiets arbetsplan framgår att skolan arbetar för att stärka eleverna i deras utvecklings- och lärandeprocess. Dels sker detta inom varje enskild kurs, dels sker det i ett övergripande arbete som omfattar hela skolan. Exempel på det senare är arbete i arbetslag. Diskussioner om läroplanernas och kursplanernas mål samt betygskriterierna pågår ständigt både inom ämnesgrupperna och inom arbetslagen. Inspektörernas bedömning är att en sådan dialog bör intensifieras mellan arbetslagen samt ett samarbete påbörjas med kommunens övriga gymnasieskolor. Under besöket har inspektörerna följt lektioner med olika arbetssätt och där elevinflytandet varit relativt stort. Det har visats prov på lektioner med undersökande och elevaktivt arbetssätt. Valet av arbetssätt styrs i hög grad av ämnets natur. Lärarna är ämneskunniga och engagerade. Vägledning och utvecklingssamtal På Sågbäcksgymnasiet finns tre studie- och yrkesvägledare varav två är anställda på det individuella programmet. Deras uppgifter är bl.a. att samtala med de 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sågbäcksgymnasiet elever som gör förändringar i sin studiegång samt svara för information och vägledning inför framtida studie- och yrkesval. Eleverna anser att studie- och yrkesvägledaren borde komma till klassen redan då eleverna går i årskurs 1 för att informera om vad som krävs för olika högskoleutbildningar. Nu får eleverna själva gå till studie- och yrkesvägledaren för att skaffa information. På Sågbäcksgymnasiets Hotell- och restaurangprogram bedrivs en försöksverksamhet med mentorskap. Där har lärarna en mentorsgrupp bestående av elever från alla tre årskurserna. På övriga program finns klassföreståndare. Mentorernas och klassföreståndarnas uppgifter är bl.a. att hålla sig informerade om elevernas studieresultat, allmänna hälsa, närvaro i skolan, trivsel och den studiesociala situationen. Vidare skall de genomföra utvecklingssamtal varje termin med eleverna till vilka även vårdnadshavarna inbjuds. Klasserna har varje vecka en schemalagd tid tillsammans med mentorn eller klassföreståndaren vilka också regelbundet genomför protokollförda klassråd med sina klasser. Eleverna tycker att de i huvudsak får en bra bild av hur lärarna bedömer deras kunskapsnivå. Den intervjuade föräldern var nöjd med den information de får av klassföreståndaren. Inspektörerna bedömer informationen som god. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Kunskapsbedömningen sker genom skriftliga eller muntliga prov alternativt skriftliga eller muntliga redovisningar, inlämningsuppgifter, aktiviteter på lektioner etc. Kursutvärderingar sker efter varje kurs, i vissa kurser efter varje avsnitt. Resultaten av utvärderingarna finns dock inte med i den årliga kvalitetsredovisningen. Bedömning och betygssättning diskuteras kontinuerligt i ämnesgrupperna och i arbetslagen. I några kurser genomförs gemensamma prov med en gemensam bedömning. Sågbäcksgymnasiet och Huddingegymnasiet har ett nära samarbete inom ämnena svenska och engelska. Samverkan och öppenhet När Sågbäcksgymnasiet blev en egen enhet år 1994 bestämdes att skolan skulle vara näringslivsinriktad. För närvarande samarbetar Sågbäcksgymnasiet med 14 företag i närområdet där elever har möjlighet att göra studiebesök samt få hjälp med projektarbeten. Den intervjuade föräldern var positiv till skolan och tyckte att det var lätt att kommunicera med skolan via klassföreståndaren. Föräldern var också nöjd med lärarna och utbildningen samt hur ungdomarna bemöts. PraktikPoolen i Huddinge kommun hjälper till att skaffa arbetsplatsförlagd utbildning (APU) åt eleverna på barn- och fritidsprogrammet samt på handelsoch administrationsprogrammet. På övriga program har lärarna det ansvaret. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att kvaliteten på undervisningen vid Sågbäcksgymnasiet varierar från god till mycket god. Lärarna är övervägande ämneskunniga och engagerade. Den gemensamma diskussionen om betygs- 13

Sågbäcksgymnasiet SKOLVERKET kriterierna bör förbättras. En förbättring bör också ske beträffande elevernas kunskap om målen för kursen. Vissa elever har inte erhållit lärarledd undervisning i enlighet med författningarna. Eleverna måste ges möjlighet att utnyttja den tid som erbjuds dem och som är av skollagen garanterade tiden för deras lärande. Detta måste därför ses över och åtgärdas. Upprättandet av åtgärdsprogram bör utvecklas. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för skolan och det offentliga skolväsendet för vuxna på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå de nationella målen tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation Gymnasienämnden i Huddinge kommun ansvarar för kommunens gymnasieskolor. Gymnasiechefen har det övergripande ansvaret för skolorna. Gymnasiechefen har kontakt med samtliga rektorer genom möten en gång per månad. Vid dessa möten diskuteras gemensamma frågor. Rektors ansvar, befogenheter och funktion Sågbäcksgymnasiet har en rektor med direkt delegation från gymnasiechefen. Dessutom finns fyra heltidsanställda biträdande rektorer. Rektor har en överordnad pedagogiskt och administrativt ledande roll. Rektor och de biträdande rektorerna har möte en gång per vecka. Rektor genomför medarbetarsamtal med de biträdande rektorerna samt med en del lärare. Vid tidpunkten för inspektionen ansvarade rektor tillfälligt för ett par arbetslag (en biträdande rektor var sjukskriven sedan länge). Varje biträdande rektor ansvarar för ett eller flera arbetslag på skolan. De biträdande rektorerna har personal- och elevansvar inom sina respektive arbetslag. De har även medarbetarsamtal och kompetensutvecklingssamtal med sina respektive lärare. Vid samtal med en lärargrupp framkom att rektor och de biträdande rektorerna sällan eller aldrig besöker lektioner. I övrigt har de bra kontakt med både lärare och elever. Eleverna känner till vem som är rektor och i de flesta fall vem som är deras biträdande rektor. De intervjuade lärarna uppfattar att lärarna själva samt i viss mån de biträdande rektorerna är skolans pedagogiska ledare. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Sågbäcksgymnasiet har formulerat målen för verksamheten i en lokal arbetsplan för läsåret 2004/05. I arbetsplanen finns en vision för skolan som anger mål att sträva efter samt åtaganden, arbetssätt och uppföljning. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sågbäcksgymnasiet Sågbäcksgymnasiets kvalitetsredovisning för läsåret 2003/04 innehåller ett antal kommunala mål och måluppfyllelsen för dessa mål redovisas i form av s.k. styrtal. Viss måluppfyllelse redovisas också i form av elevers enkätsvar. I kvalitetsredovisningen för 2003/04 saknas redovisning av elevernas resultat förutom i svenska A, engelska A samt matematik A. De lokala målen har kommunen centralt bestämt att varje skola skall arbeta efter och utvärdera. Kvalitetsredovisningen bör utvecklas avseende vad styrtalen står för eller vad de mäter. Rättssäkerhetsfrågor Elevernas frånvaro registreras med hjälp av dataprogrammet Progma och följs fortlöpande upp av mentorerna. Vid behov tas kontakt med målsman såvida eleven inte fyllt 18 år. Om en förbättring av elevens närvaro inte sker skickas ett meddelande till Centrala studiestödsnämnden (CSN). Inspektörerna bedömer att det finns en god kunskap om de bestämmelser som syftar till att garantera att elevernas rätt till utbildning tillgodoses. Skolan har kontroll på elevernas frånvaro, behov av stöd, studieval, uppföljning av elever som riskerar att få betyget icke godkänd, etc. Det normala tillvägagångssättet för föräldrar som vill komma i kontakt med skolan är att gå via mentorn. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att styrningen och ledningen av verksamheten vid Sågbäcksgymnasiet fungerar bra. Skolledningen är väl förtrogen med verksamheten och tar ansvar för den pedagogiska ledningen tillsammans med lärarna. Eleverna känner till vem som är rektor och i de flesta fall även vem som är deras biträdande rektor. Kvalitetsredovisning upprättas årligen och är till formen styrd av kommunen. Beskrivningen av resultaten i form av styrtal bör utvecklas. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Utbildningen för vuxna omfattar komvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare. Inom komvux kan erbjudas såväl grundläggande vuxenutbildning som kurser på gymnasial nivå och påbyggnadsutbildning. Vuxenutbildning skall ge vuxna, främst dem som erhållit minst utbildning, tillfälle att komplettera sin utbildning enligt individuella önskemål. Vuxenutbildningen kan, enligt skollagen, erbjuda såväl nationella som lokala kurser. Möjlighet till individuella kurser kan också ges. Ungdomar skall ha tillgång till ett brett utbud av nationella, specialutformade eller individuella gymnasieprogram. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som förutsätts enligt de statliga bestämmelserna. Även information om utbildningsmöjligheter och rekrytering till utbildning behandlas. Tillgång till utbildning Enligt eleverna erbjuder Sågbäcksgymnasiet den utbildning som motsvarar deras förväntningar. Antalet valbara kurser och individuella val är stort. Svenska som andraspråk erbjuds liksom undervisning i annat modersmål än svenska. Den sistnämnda undervisningen organiseras av skolledningen på Huddingegymnasiet. 15

Sågbäcksgymnasiet SKOLVERKET En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Skolan erbjuder eleverna ett antal lokala kurser, varav några kan sägas svara mot sådana behov som tillgodoses genom en nationellt fastställd plan. Det finns således kurser som i stort motsvarar nationella kurser. Andra lokala kurser, t.ex. kursen vardagsengelska, motsvarar inte gymnasieskolans nivå. Elever som avbrutit sina studier på ett nationellt eller specialutformat program erbjuds att gå på ett individuellt program. Så länge eleven läser karaktärsämneskurser inom det nationella programmet finns eleven kvar i den organisationen. När eleven helt skrivs ut från det nationella programmet förs eleven över till det individuella programmet. Information om utbildning Information om skolans utbildningar sker förutom genom kommunens utbildningskatalog via skolans hemsida. Inför gymnasievalet får elever och vårdnadshavare skriftlig och muntlig information genom skolans studie- och yrkesvägledare. Skolan håller även öppet hus varje hösttermin. Enligt eleverna får de själva skaffa information inför högskolevalet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan erbjuder valbara kurser och individuella val i god omfattning. Dock finns det lokala kurser på skolan som i stort motsvaras av nationella kurser. Andra lokala kurser är kurser som inte motsvarar gymnasieskolans nivå. Detta är inte i enlighet med författningarna. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de vuxenstuderande skall ha tillgång till utbildning och möjlighet att nå de nationella målen. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser, kompetens och kompetensutveckling Sågbäcksgymnasiet har 111 personer anställda varav 90 är lärare. Omräknat till heltidstjänster blir det 48,93 lärartjänster för gymnasieskolan. Detta motsvarar 7,22 lärare/100 elever. Läsåret 2003/04 var lärartätheten 7,64 lärare/100 elever. Alla lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Vid skolan finns en heltids- och en halvtidsanställd speciallärare. Elevvårdsteamet omfattar skolsköterska och kurator samt tre studie- och yrkesvägledare. Samtliga är heltidsanställda med undantag för kurator som är anställd till 80 procent. Kompetensutvecklingen för personalen är riktad både till individen och till hela personalgruppen. De intervjuade lärarna ansåg att det är lätt att få kompetensutveckling. Lärarna i ett arbetslag vet hur stor summa de har att disponera varje år och de kan inbördes prioritera olika lärares önskemål. Skolan satsar både på 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sågbäcksgymnasiet ämnesrelaterad och på pedagogisk kompetensutveckling. Innevarande läsår satsar skolan på utbildning i interndataprogrammet REXNET. Lärare har också möjlighet att ta datakörkort. Läromedel, pedagogiska materiel, utrustning och lokaler De intervjuade grupperna var nöjda med tillgången på läromedel och deras kvalitet. Lärarna anser dock att tillgången på datorer inte är tillfredsställande. Datasalarna är ständigt fullbokade varför lärarna anser att det borde finnas åtminstone ytterliga en datasal. Både kärnämnen och karaktärsämnen kräver ibland tillgång till datorer. Skolans lokaler är inte anpassade för funktionshindrade. Samtliga elevgrupper framhåller nackdelen med en skolbyggnad som till ytan är relativt liten men byggd i flera våningar. Detta medför även att de olika programmen blir isolerade från varandra. Det finns en hiss, men enligt eleverna stannar den ofta mellan våningsplanen. Enligt både elever och lärare fungerar inte skolans fläktsystem som det borde göra. Det går inte att utnyttja den garanterade undervisningstiden på grund av att man ofta tvingas ta en paus för att vädra. Den hårt trafikerade Huddingevägen går endast några meter från skolbyggnaden varför det inte går att ha fönstren öppna och samtidigt bedriva undervisning. Se vidare i kommunrapporten. Belysningen i klassrummen är inte heller till belåtenhet. De intervjuade eleverna anser också att det saknas grupprum i skolan samt att utemiljön är dålig. Skolan har ingen egen idrottshall, utan all idrottsundervisning är förlagd till Huddingehallen. Enligt både lärare och elever är det för få duschar och för små omklädningsrum med tanke på det stora antalet elever som har sin idrottsundervisning förlagd dit. Eleverna äter sin skollunch på Huddingegymnasiet. De anser att maten inte är bra. Elever i årskurs 3 säger att den var mycket bättre för två år sedan. På skolan finns ett välutrustat bibliotek med ett par elevarbetsplatser. Skolbiblioteket används flitigt av eleverna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången på resurser i form av personalens kompetens, utrustning och material är av god kvalitet. Däremot är inte skolbyggnaden ändamålsenlig. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Sågbäcksgymnasiet övergripande är av god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Eleverna bör ges större möjligheter till inflytande i planeringen då det till exempel gäller självstudier och mängden grupparbeten. - Skolan bör öka tryggheten hos eleverna. - Fortsatta ansträngningar bör ske för att öka måluppfyllelsen. 17

Sågbäcksgymnasiet SKOLVERKET - Handlingsprogrammet mot mobbning bör kompletteras med rutiner för olika typer av kränkande behandling. - Upprättandet av åtgärdsprogram bör utvecklas. - Kvalitetsredovisningen bör förtydligas bl.a. när det gäller beskrivningen av resultaten samt redovisningen av vidtagna åtgärder. - Skolans lokaler är inte ändamålsenliga i avseende på belysning och ventilation. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Eleverna erbjuds inte till fullo lärarledd undervisning (1 kap. 2 gymnasieförordningen). - Lokala kurser erbjuds vars innehåll tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan (2 kap. 14 gymnasieförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Monica Åtting Anna Kjellberg Mona Engberg 18

Östra Gymnasiet Utbildningsinspektion i Östra Gymnasiet UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Östra Gymnasiet SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Östra Gymnasiet Antal studerande Gymnasieskola 155 Gymnasiesärskola 12 Svenskundervisning för invandrare, SFI/IVIK 14 Huddinge kommun har två nämnder som ansvarar för barn- och utbildningsverksamheten. Barn- och utbildningsförvaltningen är den gemensamma förvaltningen för verksamheten. Gymnasienämnden ansvarar för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet och är huvudman för kommunal vuxenutbildning. SFI (svenska för invandrare), gymnasiesärskola, särvux och uppdragsutbildning. Förskole- och grundskolenämnden ansvarar för förskoleverksamhet, grundskola, skolbarnomsorg och stöd för barn och elever i behov av särskilt stöd. Inom Huddinge kommun finns fem gymnasieskolor: Huddingegymnasiet (800 elever), Sjödalsgymnasiet (1200 elever), Sågbäcksgymnasiet (600 elever) samt Östra gymnasiet (180 elever). Skolledningen vid Östra gymnasiet består av en rektor, som vid sin sida har en skolsekreterare. Utbildningen vid skolan omfattar också SFI (svenska för invandrare, 16 19 år), IVIK (introduktionskurs för invandrare) samt följande fyra gymnasieprogram: Medieprogrammet med inriktningarna: Medieproduktion, grafisk kommunikation mot digitala medier samt Medieproduktion, text- och mediekommunikation. Naturvetenskapsprogrammet med inriktningarna: Naturvetenskap klassisk, Arkeologi och historia (lokal inriktning), Media (lokal inriktning) samt Juridik (lokal inriktning). Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna: Kultur med EU-profil, Arkeologi och historia (lokal inriktning), Media (lokal inriktning) samt Juridik (lokal inriktning). Teknikprogrammet med de lokala profilerna som väljs inför årskurs 2: Programmering och databashantering samt Virtuell design och media. Vid Östra gymnasiet bedrivs även gymnasiesärskola, se vidare den separata särskolerapporten. Det är i första hand naturvetenskapsprogrammet samt samhällsvetenskapsprogrammet som inspekterats. Skolan är organiserad i tre arbetslag omfattande gymnasiesärskolan, SFI och IVIK samt ungdomsgymnasiet. Östra gymnasiet är sedan starten höstterminen 2003 inrymt i provisoriska lokaler, vilka inretts på ett ändamålsenligt sätt. Skolan befinner sig fortfarande i ett 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Östra Gymnasiet uppbyggnadsskede. Ett par hundra meter från skolan uppförs den nya skolbyggnaden, som beräknas stå färdig vid höstterminens början 2005. Idrottslektionerna är förlagda bl.a. till Skogås rackethall, Skogås simhall, skolans eget gym samt till en närbelägen grusplan. Genomförandet av inspektionen i Östra Gymnasiet Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Östra gymnasiet har bestått av undervisningsrådet Anna Kjellberg samt experten Mona Engberg. Besök i Östra gymnasiet genomfördes den 5 och 6 oktober 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Östra Gymnasiet, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Östra Gymnasiet genomfördes formella intervjuer med rektor, skolsköterska samt representanter för lärare och elever. Lektioner inom naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet besöktes. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Utbildningen för barn och ungdom skall främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanen för de frivilliga skolformerna framhålls att eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna i vuxenutbildningen skall ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Grundläggande demokratiska värderingar I Östra gymnasiet har inspektörerna erfarit att det råder ett gott klimat bland elever och personal. Eleverna visar stor öppenhet och uttrycker sina egna upp- 3

Östra Gymnasiet SKOLVERKET fattningar i de samtal som inspektörerna genomfört. Lärarna anser att eleverna allmänt är engagerade men att elevrådet tyvärr har svårt att komma igång. Eleverna framhåller att rektor alltid lyssnar till deras önskemål och försöker tillgodose dem på bästa sätt. Oftast är tiden från idé till handling kort. Bl.a. har eleverna kunnat påverka sitt schema genom införandet av dubbla språktimmar. Den individuella kursen Fantacy infördes efter förslag från eleverna. I skolans centralt belägna ljushall, som även tjänstgör som bespisningslokal, kan eleverna sitta och arbeta under håltimmar. Där har också ett bordtennisbord placerats. Dock önskar eleverna möjlighet till fler aktiviteter under raster och håltimmar. Inför flytten till den nya skolan har eleverna möjlighet att lämna förslag både vad gäller lokalerna utformning och kurser. Samtliga elever i årskurs 1 läser den lokala kursen Människokunskap. Klassens coach (mentor) är lärare i ämnet. Varje vecka utnyttjas en del av kursens schemalagda tid till coachtid. Då tas frågor upp som berör hela klassen. Frågor av mer privat karaktär kan när som helst diskuteras med coachen som arbetar mycket nära eleverna. I årskurs 2 finns schemalagd coachtid. Klassråd hålls regelbundet i samtliga klasser. Östra gymnasiet har ett elevråd bestående av en representant från varje klass, dock ingen från IVIK. Rektor träffar regelbundet dessa representanter. Här förs frågor fram som uppkommit vid klassråden. Elevrådsverksamhet med utbildning av elevrådsledamöter planeras starta under innevarande läsår. Skolkonferens finns ännu inte men är planerad i samband med flytten till den nya skolbyggnaden. Ansvarstagande Eleverna i Östra gymnasiet ges i stor utsträckning ansvar för sina studier och möjligheter att påverka det pedagogiska arbetet. De flesta av de intervjuade eleverna anser också att de tar ansvar för sina studier. Vid lektionsbesök kan inspektörerna se att eleverna i allmänhet kommer i tid till lektionerna och att de arbetar aktivt. Väggar och skåp är fria från klotter och skräp slängs inte på golvet. På Östra gymnasiet råder förbud mot ytterskor inomhus vilket grundar sig på ett beslut som enhälligt togs av klassrepresentanterna i elevrådet. Under föregående läsår tog rektor initiativet till elevaktivt lärande (EAL). Det innebar att eleverna själva skulle planera sina studier. Vissa elever klarade inte av den uppgiften varför man tvingades återgå till ett mer traditionellt arbetssätt. Projektet skall dock vidareutvecklas och troligen prövas igen. Lärarna framhåller att de skall arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Etiska förhållningssätt, trygghet De intervjuade eleverna anser att skolmiljön är lugn och att de respekterar varandra. Bemötandet elever emellan såväl som mellan elever och personal är gott. Vid ett tillfälle har ett fall av kränkande behandling elever emellan inträffat. Incidenten togs genast upp av rektor och det visade sig snarare bero på ett missförstånd mellan två elever. Enligt lärarna använder eleverna ibland ord sinsemellan som man inte skall använda. Genom att skolan är liten, personal och elever känner varandra samt att rektor och lärare ständigt rör sig bland eleverna är kränkande behandling inte något problem. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Östra Gymnasiet Inspektörerna har vid intervjuer, lektionsbesök och observationer uppfattat att eleverna är trygga och visar varandra respekt. Detta bekräftas också vid samtal med elever, lärare, övrig personal och förälder. Enligt rektor är frånvaron inte något problem. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet avseende normer och värden är av god kvalitet i Östra gymnasiet. Eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. Inspektionen visar att eleverna utvecklat värderingar som i huvudsak ligger i linje med de nationella målen i läroplanen. Skolan bör även fortsättningsvis arbeta med att öka elevernas inflytande i den konkreta undervisningssituationen. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att de studerande tillägnar sig goda kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga. Kunskapsmålen anges närmare i den nationella läroplanen och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Utveckling och lärande relaterat till läroplanernas övergripande mål I början av samtliga kurser får eleverna information om kursmål och betygskriterier. I flertalet kurser diskuteras målen även under kursens gång. Eleverna uppfattar detta som ett stort stöd och är mycket uppskattat. Varje avslutad kurs utvärderas. Betygen är rättvisa och stämmer med elevernas egen bild av sina prestationer. Inspektörerna kunde observera elevaktiva arbetssätt och arbete under fria arbetsformer. Kunskaper relaterade till programmål och kursplanemål för gymnasial utbildning samt deltagande och genomströmning Elevernas förkunskaper är varierande. Underlaget för att inspektörerna skall kunna göra en bedömning av elevernas kunskapsutveckling är litet. Den kvalitetsredovisning som inspektörerna kan ta del av gäller läsåret 2003/04. Inga styrtal redovisas då skolan ännu inte genomfört några elevundersökningar i årskurs 2. Vårterminen 2004 hade 56 elever betyget godkänd (G) eller mer i svenska A och engelska A, detta motsvarar 80 procent av samtliga elever. Därmed fick 14 elever (20 procent) betyget icke godkänd (IG). Motsvarande resultat i matematik A var att 48 elever hade betyget G eller mer, vilket motsvarar 66 procent av samtliga elever. Därmed fick 25 elever (34 procent) betyget IG. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet som var 3 procent. Elever med betyget IG har rätt att pröva för ett högre betyg under sin skoltid. Detta utnyttjas av de flesta elever och utnyttjas också av de av Östra gymnasiets elever som fått betyget IG. (Resultaten visar på en god överensstämmelse mellan kursprov och kursbetyg i engelska får färre betyg högt kursbetyg, efter att ha fått VG och MVG, enligt skolan har många har svårt för de muntliga delarna). En resultatanalys med kommentarer är gjord utifrån skolans egna utvärderingar. 5

Östra Gymnasiet SKOLVERKET Alla elever på gymnasiet skall genomföra ett projektarbete omfattande 100 poäng. Avsikten med projektarbetet är att utveckla förmågan att planera, strukturera, genomföra och ta ansvar för ett större arbete. För att i förväg träna eleverna att arbeta i projektform genomförs mindre projektarbeten inom något kunskapsområde både i årskurs 1 och i årskurs 2. Enligt gymnasieförordningen kan en elev få reducerat program och därmed befrias från undervisning i en eller flera kurser om elev önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt. I Östra gymnasiet finns det tre elever med reducerat program. Varje lärare för loggbok över sina lektioner. Avsikten är dels att bevara kontinuiteten i undervisningen då en vikarie måste anlitas vid hastigt påkommen sjukdom, dels som hjälp för läraren vid utvärderingen av kursen och planeringen av nästa kurs. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet är godtagbart då utveckling och lärande ligger i linje med läroplanens och kursplanernas mål. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan och i det offentliga skolväsendet för vuxna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall jämställdhet mellan könen främjas och alla former av kränkande behandling aktivt motverkas. All personal skall samverka med eleverna i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön Inspektionen visar att ansträngningar görs och har gjorts för att stärka elevdemokratin och elevernas inflytande i Östra gymnasiet. Elevrådet anser att de har ett bra förhållande till skolans ledning. Östra gymnasiets mål är att Skolan skall sträva efter att eleverna med stigande ålder successivt ökar sitt inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Skolkonferens finns ännu inte men är planerad i samband med flytten till den nya skolbyggnaden. Östra gymnasiet har inte några trivselregler nedskrivna. Elever, rektor och lärare anser att man använder sunt förnuft i sina förhållningssätt. Representanter för elevrådet anser att det vore bra om det fanns trivselregler nedskrivna. Enligt dem kan det ibland bli stökigt med ovarsamma elever som smutsar ner. I Östra gymnasiet råder förbud mot användandet av ytterskor inomhus efter ett beslut som tagits enhälligt av elevrådet. För att hindra obehöriga att komma in i skolbyggnaden är dörrarna låsta även under dagtid. Eleverna är därför försedda med nyckelkort. På Östra gymnasiet upplåts väggarna åt elevarbeten som en del av elevernas kunskapsredovisning. Den förälder som inspektörerna sammanträffade med är nöjd med samverkan med skolan. Föräldrarna har fått bra information hem och anser att coachsy- 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Östra Gymnasiet stemet fungerar bra. De inbjuds att delta i elevens utvecklingssamtal som sker två gånger per läsår och de vet att de är välkomna att när som helst ta kontakt med rektor eller med annan personal. Arbetet mot kränkande behandling Östra gymnasiet har upprättat ett handlingsprogram mot mobbning, inte det vidare begreppet kränkande behandling, vilket bör förbättras. Programmet omfattar dels förebyggande åtgärder, dels åtgärder som vidtas då kränkande behandling har inträffat eller misstänks ha inträffat. Med tanke på att skolan funnits endast halvtannat år anser rektor att rutinerna får arbetas fram vartefter. I den lokala kursen Människokunskap i årskurs 1 diskuteras bl.a. skolans värdegrund och alla människors respekt för varandra. Alla nya lärare genomgår fortbildning i ämnet vid terminsstart. Om misstanke om kränkande behandling uppstår kontaktas omedelbart elevens coach samt rektor som kallar till ett möte med berörda personer samt elevvården. Enligt personalen och eleverna förekommer inte mobbning eller andra former av kränkande behandling på skolan. Skolhälsovård och elevhälsa I Östra gymnasiet finns en halvtidsanställd skolsköterska. Förmodligen kommer en skolsköterska att anställas på heltid efter flytten till den nya skolbyggnaden eftersom man då kommer att ha elever i samtliga tre årskurser. Vid behov kommer skolläkare till skolan. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med samtliga elever i årskurs 1. Gymnasiesärskolans elever får dessutom träffa läkare. På samtliga SFI-elever gör skolsköterskan invandrarkontroller och vid behov får de en tid hos läkare. Skolsköterskan har skapat kontakt med ungdomsmottagningen, med lokala folkhälsogruppen samt med transkulturellt centrum. Dessutom deltar skolsköterskan i nätverk dels med skolsköterskor inom Huddinge kommun, dels med Stockholms kranskommuners gymnasieskolsköterskor. Kurator finns ännu inte vid skolan varför skolsköterskan får lösa uppkomna problem av kurativ art. När den nya skolbyggnaden tas i bruk inrättas troligen en kuratorstjänst. Psykolog hyrs in vid behov. Samtliga elever i årskurs 1 läser den lokala kursen Människokunskap. Alla elever har årligen en SANT- dag (sex- och samlevnad, alkohol, narkotika, tobak), samt en kostvecka då de äter frukost i skolan samt lyssnar till föreläsningar som berör kosten. Den valbara kursen Idrott och hälsa B är obligatorisk för alla elever i ungdomsgymnasiet. Avsikten med kursen är att skapa intresse för motion och friskvård hos eleverna. Detta är lovvärt men en valbar kurs kan inte samtidigt vara obligatorisk. Detta är inte förenligt med författningarna och måste åtgärdas. För att framhålla vikten av en sund mathållning serveras grönsaker dagligen, frukt en gång per vecka och juice övriga dagar i samband med skollunchen. I 7

Östra Gymnasiet SKOLVERKET slutet av läsåret genomförs en enkät där eleverna får svara på frågor om de äter frukt och grönsaker och om hur de mår. Skolan erbjuder specialidrott A och B samt andra idrottsrelaterade kurser. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet rörande arbetsmiljö och delaktighet är av god kvalitet. Handlingsprogrammet för att förebygga kränkande behandling bör dock utvecklas så att det även innehåller rutiner för att förebygga och åtgärda andra former av kränkande behandling än mobbning. Den valbara kursen Idrott och hälsa B obligatorisk för samtliga elever vilket inte är förenligt med författningarna. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. De nationella läroplanerna, skolformsförordningarna och kursplanerna ger dock också riktlinjer för arbetet. De gäller t.ex. stödinsatser, betygssättning, utbildning på arbetsplatser, prövning etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter vuxenstuderande skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Östra gymnasiet har en lokal arbetsplan för läsåret 2004/05 med angivna mål, åtaganden, arbetssätt och uppföljning. I övrigt styrs verksamheten utifrån de nationella målen i läroplanen och aktuella kursplaner. Vid samtal med lärarna framkommer att de ständigt för pedagogiska samtal med sina ämneskolleger men att de gärna skulle vilja ha mer tid för sådana diskussioner med andra ämneslärare och med kolleger på andra skolor. Vid utformningen av den nya arbetsplanen har lärarna fått anmäla intresse för vilka delar de önskat arbeta med. Eleverna känner till att det finns läroplansmål, kursplanemål, betygskriterier och programmål. Enligt eleverna informerar lärarna inför varje ny kurs om kursplanerna, kursens mål och betygskriterierna. Ofta informeras eleverna under kursens gång om sin kunskapsutveckling. Detta är uppskattat av eleverna och de framhåller att de när som helst kan få sådan information. Eleverna påpekar att förhållandet till lärarna är öppet och mycket gott. Eftersom Östra gymnasiet är en nystartad skola framhåller rektor och lärare att man hittills varit fullt sysselsatt med att organisera undervisningen. På studiedagarna hösten 2004 kommer man att arbeta med skollagen och gymnasieförordningen. Kommande studiedagar skall ägnas åt genomgång av läroplan, övergripande programmål, betygskriterier i enskilda kurser samt kommunala regler. Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Eleverna är organisatoriskt och lokalmässigt i stor utsträckning organiserade efter programmen. Lokalmässigt är lärarna på ungdomsgymnasiet placerade ämnesvis och de är än så länge organiserade i ett enda arbetslag. När den nya skolbyggnaden tas i bruk är Östra gymnasiet tänkt att bli en programskola med arbetslag i egentlig mening. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Östra Gymnasiet Undervisningstiden i de olika kurserna fastställs av skolledningen och eleverna får i allmänhet 86 procent av antalet kurspoäng. En kurs på 100 poäng ges alltså 86 timmars undervisning. Eleverna erbjuds den av skollagen garanterade tiden för sitt lärande. Individanpassning och individuell studieplanering Samtliga elever testas i matematik och svenska när de börjar i årskurs 1. Samtliga elever i Östra gymnasiet har en individuell studieplan som utgår från vald studieinriktning. Elevens coach ser till att studieplanen alltid är aktuell och att elev och vårdnadshavare informeras om någon förändring sker. Utvecklingssamtal genomförs två gånger per läsår, då även elevens vårdnadshavare inbjuds, och vid dessa tillfällen diskuteras alltid den individuella studieplanen. Eleverna vet att de när som helst kan få en kopia av sin studieplan. Var tredje vecka kallas samtliga anställda till arbetsplatsmöte. Övriga veckor hålls arbetslagsmöten då bl.a. elevernas studiesituation diskuteras. Rektor deltar vid samtliga möten. Elever i behov av särskilt stöd får sådant av respektive lärare i samtliga ämnen. Ibland bildar man en grupp av elever och ibland är stödet mer individanpassat. Exempelvis brukar dataläraren, som även är matematiklärare, låta elever sitta och lösa uppgifter i ett rum där han kan titta till dem då och då. En annan matematiklärare har utbildats i att hjälpa elever med dyskalkyli. Vid behov kallas det till en elevvårdskonferens (EVK). Vid en sådan konferens deltar förutom elev och vårdnadshavare samtliga undervisande lärare. Rektor leder konferensen. För två elever hittills har det upprättats ett åtgärdsprogram. Enligt rektor har skolan ännu inte behov av individuellt program. För närvarande har tre elever reducerat program. På Östra gymnasiet är det tio elever som deltar i modersmålsundervisning. All sådan undervisning är förlagd till Huddingegymnasiet. De elever som av skolledningen bedömts vara i behov av studiehandledning på modersmålet, tar själva kontakt med lämplig lärare. Elever med behov av att läsa svenska som andraspråk följer ordinarie lektioner i svenska på avsnitt som är gemensamma för de båda kurserna och får separat undervisning på övriga avsnitt. På Östra gymnasiet är det 16 elever som har undervisning i svenska som andraspråk. Under höstterminen 2004 anordnas kurser i IVIK/Sfi på nivåerna B, C och D. Eleverna läser svenska, data, naturkunskap, matematik, historia och idrott. Svenskan avslutas med det nationella provet för årskurs 9 varefter eleverna kan läsa på gymnasiets olika program. Sommaren 2004 anordnades en sommarskola i matematik. Tyvärr blev inte resultatet vad man hade förväntat sig. Endast ett fåtal av de deltagande eleverna nådde bättre resultat i ämnet efter kursen. Arbetssätten Under besöket har inspektörerna följt lektioner med olika arbetssätt och grader av elevinflytande. Det finns lektioner med allt ifrån lärarstyrda föreläsningar, lektioner med samtal samt exempel på lektioner med undersökande och elevaktivt arbetssätt. Inspektörernas bedömning är att det finns en god variation av 9

Östra Gymnasiet SKOLVERKET arbetssätt på skolan. Valet av arbetssätt styrs både av tradition och av ämnets natur. Med tanke på att Östra gymnasiet är en liten gymnasieskola bör diskussioner om innehåll och arbetsformer intensifieras genom samarbete med kommunens övriga gymnasieskolor. Elever med media som inriktning ansvarar för utgivningen av skolans tidning och inom projektet Storstadssatsningen svarar eleverna även för en sida i Skogåsbladet. Vägledning och utvecklingssamtal Studie- och yrkesvägledare finns inte vid skolan. En sådan tjänst skall inrättas i samband med att den nya skolbyggnaden tas i bruk. Redan under innevarande läsår skall en informatör anställas vars uppgift blir att sköta alla externa kontakter. Vid Östra gymnasiet finns ett system med coacher. Deras uppgifter är bl.a. att hålla sig informerade om elevernas närvaro i skolan, allmänna hälsa, studieresultat, trivsel och studiesociala situation. Vidare skall coacherna genomföra utvecklingssamtal med eleverna till vilka även vårdnadshavarna inbjuds. I årskurs 1 tas varje vecka en del av lektionen i människokunskap i anspråk för s.k. coachtid. I årskurs 2 är coachtiden schemalagd varje vecka. Både lärare och elever är nöjda med coachsystemet. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Kursutvärderingar sker i de flesta kurser. Eftersom lärarna uppfattar resultatet som en fingervisning hur de skall ändra uppläggningen av undervisningen delges eleverna dock inte alltid resultatet. Eleverna får ibland vara med och planera kurserna. Oftast inskränker det sig dock till att de får vara med och bestämma tidpunkten för prov. Lärarnas betygssättning grundar sig på resultat vid muntliga och skriftliga förhör samt elevens aktivitet på lektionerna. Eleverna anser att betygssättningen är rättvis. Samverkan och öppenhet Inspektörerna kom endast i kontakt med en förälder. Denna var dock mycket positiv till skolan och ansåg att det var lätt att komma i kontakt med rektor och med coachen. Föräldern var också nöjd med utbildningen, med lärarnas kompetens samt med hur ungdomarna bemöts i skolan. PraktikPoolen i Huddinge hjälper till att skaffa praktikplatser åt eleverna på Medieprogrammet. Under föregående läsår var 14 elever ute i arbetslivet medan 6 elever hade skolförlagd utbildning. Samtliga sfi elever fick sommarjobb. Östra gymnasiet har ett positivt samarbete med Södertörns högskola bl.a. inom inriktningarna Arkeologi, Marinarkeologi samt Juridik. Inom inriktningen Marinarkeologi ingår en kurs i dykning. Idén till denna kurs kommer från Södertörns högskola. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Östra Gymnasiet Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att kvaliteten på undervisningen vid Östra gymnasiet varierar från god till mycket god beroende på lärare och ämne. De flesta har erfarenhet av tidigare undervisning, har goda ämneskunskaper och är engagerade. Den pedagogiska dialogen bör dock utökas med andra skolor. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för skolan och det offentliga skolväsendet för vuxna på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå de nationella målen tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation Gymnasienämnden i Huddinge kommun ansvarar för Östra gymnasiet. Gymnasiechefen har det övergripande ansvaret för kommunens gymnasieskolor. En gång per vecka har gymnasiechefen ett möte med samtliga rektorer. Vid dessa veckomöten diskuteras gemensamma frågor. Rektors ansvar, befogenheter och funktion På Östra gymnasiet finns sedan hösten 2003 en rektor. Rektor anser att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan skolan och gymnasienämnden. Gymnasiechefen genomför medarbetarsamtal med rektorerna och ger dem ett stort ansvar. Rektor har ansvar för samtliga program på skolan och har till sin hjälp en skolsekreterare. Rektor genomför årligen ett medarbetarsamtal och ett lönesamtal med varje anställd lärare. Vid medarbetarsamtalet diskuteras lärarens individuella fortbildning. Föregående läsår hann inte rektorn med några lektionsbesök på grund av att skolan befann sig i ett uppbyggnadsskede; sådana är dock planerade för innevarande läsår. Varje vecka undervisar rektor på en ekonomikurs på skolan samt vikarierar som lärare vid behov. Rektor styr det pedagogiska ledarskapet genom att vara delaktig vid schemaläggning, utbildning av nyanställda lärare vid terminsstart, planering av studiedagar, planering av projektveckorna samt frågor av pedagogisk karaktär. Under skolans första verksamhetsår deltog rektor i all planering. Rektor har delegerat ett stort ansvar till lärarna av vilka de flesta har mångårig erfarenhet från undervisning vid andra gymnasieskolor. De intervjuade lärarna anser att lärarna är skolans pedagogiska ledare. Eleverna känner till vem som är skolans rektor. 11

Östra Gymnasiet SKOLVERKET Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Östra gymnasiet har en lokal arbetsplan för 2004/05 som rektor skrivit tillsammans med lärarna. I arbetsplanen finns en vision för skolan som anger mål att sträva efter samt åtaganden, arbetssätt och uppföljning. Inför kommande år räknar rektor med att även representanter för elevrådet skall delta. Vid Östra gymnasiet arbetar man mot mål som är formulerade av gymnasienämnden i Huddinge kommun. Östra gymnasiets kvalitetsredovisning för läsåret 2003/04 innehåller ett antal kommunala mål och måluppfyllelsen för dessa mål redovisas i form av s.k. styrtal. De lokala målen har kommunen centralt bestämt att varje skola skall arbeta efter och utvärdera. Inspektörerna bedömer att de mål som redovisas är otydliga i de fall som målen bara formuleras med ett ord exempelvis hälsa. Att redovisa måluppfyllelse i form av enbart styrtal blir också otydligt i och med att det inte förklaras vad styrtalen står för eller vad de mäter. Eftersom verksamheten vid Östra gymnasiet startade hösten 2003 saknas redovisning av elevernas resultat osv. Enligt rektorn kommer personal och elever att ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning för läsåret 2004/05. Rättssäkerhetsfrågor Elevernas närvaro/frånvaro registreras med hjälp av dataprogrammet Progma och följs upp av coacherna. Vid behov tas kontakt med hemmet beträffande de elever som inte fyllt 18 år. Lärare, coacher samt rektor tar ansvar för elever i behov av stöd. Coacherna ansvarar för att elevernas individuella studieplaner är aktuella samt att den garanterade undervisningstiden uppnås. Elevärenden diskuteras vid veckomötet då samtliga lärare samt rektor deltar. Inspektörerna bedömer att det finns en god kunskap om de bestämmelser som syftar till att garantera att elevernas rätt till utbildning tillgodoses. Skolan har kontroll på elevernas frånvaro, behov av stöd, studieval, uppföljning av elever som riskerar få betyget icke godkänd osv. Sammanfattningsvis anser inspektörerna att styrningen och ledningen av verksamheten fungerar bra. Rektorn är väl förtrogen med verksamheten och tar ansvar för den pedagogiska ledningen tillsammans med lärarna. Eleverna känner till vem som är rektor. Kvalitetsredovisning upprättas årligen och är avseende formen styrd av kommunen. Beskrivningen av resultaten i form av styrtal bör utvecklas. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Östra Gymnasiet 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Utbildningen för vuxna omfattar komvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare. Inom komvux kan erbjudas såväl grundläggande vuxenutbildning som kurser på gymnasial nivå och påbyggnadsutbildning. Vuxenutbildning skall ge vuxna, främst dem som erhållit minst utbildning, tillfälle att komplettera sin utbildning enligt individuella önskemål. Vuxenutbildningen kan, enligt skollagen, erbjuda såväl nationella som lokala kurser. Möjlighet till individuella kurser kan också ges. Ungdomar skall ha tillgång till ett brett utbud av nationella, specialutformade eller individuella gymnasieprogram. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som förutsätts enligt de statliga bestämmelserna. Även information om utbildningsmöjligheter och rekrytering till utbildning behandlas. Tillgång till utbildning Enligt eleverna erbjuder Östra gymnasiet den utbildning som motsvarar deras förväntningar. Skolan anordnar i samarbete med Södertörns högskola bl.a. inom inriktningarna Arkeologi, Marinarkeologi samt Juridik. Inom inriktningen Marinarkeologi ingår en kurs i dykning. Det erbjuds valbara kurser och individuella val i rimlig omfattning. Vid tidpunkten för inspektionen var den valbara kursen idrott och hälsa B obligatorisk, detta kommer dock att justeras till hösten 2005. Svenska som andraspråk erbjuds liksom undervisning i annat modersmål än svenska. Den sistnämnda undervisningen organiseras av skolledningen på Huddingegymnasiet. Elever som väljer att läsa andra språk än tyska, franska och spanska får sin språkundervisning på någon annan skola. En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Skolan erbjuder eleverna ett antal lokala kurser. När sfi- eleverna är klara med sin sfi- utbildning går de över till IVIK där de går ca ett år. Information om utbildning Information om skolans utbildningar sker förutom genom kommunens utbildningskatalog via skolans hemsida. Inför gymnasievalet får dessutom elever och vårdnadshavare skriftlig och muntlig information. Eleverna har även möjlighet att göra studiebesök på lektionstid. Tillsammans med en grupp elever från skolan besöker rektor grundskolorna för att informera om de olika inriktningarna. Under innevarande läsår kommer en informatör att anställas vid skolan för att sköta alla externa kontakter och inför höstterminen 2005 räknar man med att kunna anställa en studie- och yrkesvägledare. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan erbjuder valbara kurser och individuella val i god omfattning. Angående utbudet av lokala kurser har kommunen påbörjat en genomgång av alla kommunens gymnasieskolors lokala kurser. Detta med anledning av den 13

Östra Gymnasiet SKOLVERKET kritik som Skolverket riktade till kommunen i tillsynsbeslut av den 2 juli 2004 (dnr 53-2003:1304). Detta kommer att följas upp i särskild ordning. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de vuxenstuderande skall ha tillgång till utbildning och möjlighet att nå de nationella målen. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser, kompetens och kompetensutveckling På Östra gymnasiet är 30 personer fast anställda med 50 procents tjänst eller mer. 22 av dessa är lärare: 8 på gymnasiesärskolan, 2 på SFI/IVIK samt 12 på gymnasiet. Dessutom är 3 gymnasielärare anställda på deltid. Samtliga lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Gymnasielärarna har erfarenhet från tidigare anställningar vid gymnasieskolor. En skolsköterska har halvtidstjänst. Kurator samt studie- och yrkesvägledare finns ännu inte. Eftersom skolan fortfarande befinner sig i ett utvecklingsskede har kompetensutvecklingen hittills i huvudsak riktat sig till hela personalgruppen. I utvecklingssamtalen som rektor har med varje lärare diskuteras lärarens önskemål om individuell kompetensutveckling. Läromedel, pedagogiska materiel, utrustning, skolmåltider och lokaler De intervjuade grupperna var nöjda med tillgången på läromedel och deras kvalitet. Lärarna har önskemål om fler datorer. En lärare framhåller dock fördelen med att eleverna arbetar två vid samma dator, eftersom de därigenom lär sig att ta hänsyn till varandra. Skolan har numera miniräknare för utlåning. Ett bibliotek är planerat för den nya skolan. Än så länge får eleverna vända sig till kommundelsbiblioteket i Skogås. Idrottsundervisningen är förlagd bl.a. till Skogås rackethall, Skogås simhall, skolans eget gym samt till en närbelägen grusplan. Skolmåltiderna intas i skolans centralt belägna ljushall. Samtliga anställda framhåller att maten är mycket bra. Två dagar i veckan serveras frukt, övriga dagar juice. Varje dag finns även ett salladsbord. Alla skolans anställda äter lunch tillsammans med eleverna. Lokalerna är ljusa, fräscha och ändamålsenliga för den aktuella undervisningen. Klotter och nedskräpning verkar inte förekomma. Samtliga lokaler är i markplanet varför skolan är handkappvänlig. Eleverna bekräftar inspektörernas uppfattning om skolan: en lugn och fräsch ny skola. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Östra Gymnasiet Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången på resurser kompetensmässigt och materiellt för Östra gymnasiet är god. Utrustning och materiel är av god kvalitet. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Östra Gymnasiet övergripande är av god/mycket god kvalitet. Skolmiljön är lugn och trevlig och eleverna känner trygghet. Mobbning eller annan sorts kränkande behandling förekommer inte. Handlingsplanen mot mobbning bör dock presenteras för eleverna. Skolan arbetar på ett positivt sätt med elevinflytandefrågor. Eleverna har fått vara med och påverka då det gällt stora frågor såsom inriktningar och kurser. De har även fått vara med och bestämma i schemafrågor. Eleverna erbjuds överlag en undervisning av god till mycket god kvalitet. Skolan har en god tillgång på resurser gällande lärarkompetens, läromedel och annan utrustning. Läroböckerna är fräscha och det finns relativt gott om datorer. Eleverna är aktiva på lektionerna med en bra dialog mellan lärare och elever. Trots att inspektörerna iakttog att eleverna i vissa ämnen själva fick bestämma tema säger eleverna själva att de mest får vara med och bestämma när proven skall ske. Skolkonferens finns ännu inte men är planerad inför nästa läsår. Även elevvården är under uppbyggnad. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Handlingsprogrammet mot kränkande behandling behöver utvecklas så att det även omfattar det vidare begreppet kränkande behandling. - Den pedagogiska dialogen bör intensifieras med andra skolor. - Kvalitetsredovisningen bör förtydligas bl.a. när det gäller beskrivningen av resultaten. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivet område skall snarast åtgärdas. - Lokala kurser erbjuds vars innehåll tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan (2 kap. 14 gymnasieförordningen). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Anna Kjellberg Mona Engberg 15

Kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Komvux och sfi Kommunal vuxenutbildning, komvux Antal studerande 810 (heltid) Svenskundervisning för invandrare, sfi 450 Huddinge kommun har två nämnder som ansvarar för barn- och utbildningsverksamheten. Utbildningsförvaltningen är den gemensamma förvaltningen för nämnderna. Gymnasienämnden ansvarar för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet och är huvudman för gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, sfi (svenska för invandrare), särvux och uppdragsutbildning. Inom vuxenutbildningen erbjuder kommunen grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning och sfi. Sfi-undervisningen anordnas med inriktning mot fortsatta studier av Utbildningsborgen (sfi- Utbildningsborgen) och med inriktning mot arbete av Infokomp (sfi- Infokomp). Den grundläggande vuxenutbildningen har kommunen hittills upphandlat, men kommer från hösten 2005 anordnas i egen regi. Gymnasial vuxenutbildning anordnas dels inom komvux vid Huddingegymnasiet och Sågbäcksgymnasiet, dels vid upphandlad utbildning hos bl.a. Lärgården, Lernia och Kunskapsnätet. En påbyggnadsutbildning anordnas vid Sågbäcksgymnasiet, den kommer dock att övergå till att bli en KY-utbildning från hösten 2005. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen erbjuds utbildning till största delen i egen regi. På Huddingegymnasiet anordnas kärnämneskurser och på Sågbäcksgymnasiet ekonomikurser, data och administration mm. Innevarande läsår är även kärnämnen upphandlade från Kunskapsnätet. Flera yrkesförberedande utbildningar har upphandlats. Omvårdnadsprogrammet är upphandlat från Lärgården och elektronikutbildning/elprogrammet och energiprogrammet från Lernia. Dessutom erbjuds ett antal webbkurser, den s.k. webbskolan, som har upphandlats från Kunskapsnätet och ges på Sjödalsgymnasiet. Inom den grundläggande vuxenutbildningen anordnas döv- och hörselklasser. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen finns specialpedagogiska kurser för dem med läs- och skrivsvårigheter. Inom respektive verksamhet finns det varsitt arbetslag. På Huddingegymnasiet finns det två arbetslag med lärare som undervisar både på gymnasiet och i komvux. Inom grundläggande vuxenutbildning erbjuds samtliga ämnen. Undervisningen i sfi-utbildningsborgen är indelad i grupper som följer kursplanerna C-D. Inom sfi-infkomp är eleverna efter den kartläggning elevens befintliga kunskaper i alla tre stegen A-B, B-C och C-D. Vuxenutbildningen är spridd till sju platser runtom i kommunen, men även på Liljeholmen (Lernia) och Fruängen (Lärgården). 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare Genomförandet av inspektionen i komvux och sfi Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Anna Kjellberg och Stig Westlund. Besök i vuxenutbildningen genomfördes den 16 oktober och avslutades den 24 november 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Vuxenutbildningen, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I vuxenutbildningen genomfördes formella intervjuer med rektorn för vuxenutbildningen, gruppintervjuer med lärare och elever inom grundläggande vuxenutbildning, gymnasiala vuxenutbildning och sfi. Dessutom intervjuades platscheferna för Lernia, Lärgården och Utbildningsborgen. Lektioner inom samtliga verksamheter besöktes. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Utbildningen för barn och ungdom skall främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanen för de frivilliga skolformerna framhålls att eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna i vuxenutbildningen skall ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Enligt den intervjuade personalen och enligt inspektörernas observationer i klassrum och i skolmiljön är miljön lugn. Såväl personalens bemötande mot eleverna som bemötandet eleverna emellan är gott. De trivselregler som finns uppsatta i de flesta klassrummen följs. De intervjuade eleverna bekräftar att det är en lugn miljö och att de respekterar - alla är vuxna - och hjälper varandra. 3

Kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare SKOLVERKET Eleverna på Huddingegymnasiet och Sågbäcksgymnasiet följer respektive skolas handlingsprogram mot kränkande behandling. Däremot saknas det ett handlingsprogram för eleverna på grundläggande vuxenutbildning och sfi, vilket enligt författningarna skall finnas även för dessa utbildningar. Inom den grundläggande vuxenutbildningen genomförs introduktionsveckor där eleverna får lära sig studieteknik mm. Vid inspektionen framkom att eleverna till viss del engagerar sig i elevråd eller motsvarande. De uttrycker dock sina egna uppfattningar och tar ansvar för sin utbildning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet avseende normer och värden är av god kvalitet och att verksamheterna utgör en trygg miljö. För närvarande saknas ett handlingsprogram mot kränkande behandling som sfi och grundläggande vuxenutbildning, vilket måste åtgärdas. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att de studerande tillägnar sig goda kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga. Kunskapsmålen anges närmare i den nationella läroplanen och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Inspektionen visar att de flesta eleverna känner till målen för och kriterierna i respektive ämne eller kurs. Enligt lärarna kan det dock ibland vara svårt för eleverna att förstå innehållet. Nivåerna inom sfi är inte översatta till ett antal språk, de undervisande lärarna behärskar dock flera språk. De flesta eleverna är nöjda med den information de får om kunskapsmålen och sina studieresultat. Inspektörerna observerade vid lektionsbesök att eleverna arbetade såväl självständigt som tillsammans med andra och att de lärt sig sitt eget lärande. Andelen slutbetyg inom den gymnasiala vuxenutbildningen ökar. Inom grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning har dock ett antal elever läsåret 2003/04 avbrutit sina studier, ca 22 respektive 13 procent. Andra resultat som till viss del visar på problem med studierna är betygen i svenska, engelska och matematik. Läsåret 2003/04 var andelen elever med betyget icke godkänd (IG) i svenska A 18 procent, i engelska A 9 procent och i matematik A 19 procent. Jämfört med riket är andelen IG högre i Huddinge kommun i svenska A och matematik A. En orsak uppges vara att eleverna söker och kommer in på för många kurser. Ett antal elever borde enligt rektorn söka en kurs som går på två terminer istället för en termin. Eleverna vill skynda på sina studier, trots att de avråds från att studera i detta tempo. Andra elever har missbedömt sin förmåga med att kunna kombinera studier och familj. I kvalitetsredovisningen anges att eleverna inom gymnasial vuxenutbildning har varierande förkunskaper och en varierad studiemotivation vilket har lett till att betygsresultaten varierat mellan åren något mer än önskvärt. Enligt rektorn har en del elever med invandrarbakgrund svårigheter med att gå vidare från grundläggande vuxenutbildning till gymnasial vuxenutbildning. Eleverna kan inför sina studier i 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare dessa tre ämnen genomföra en självskattning så att de hamnar i rätt grupp. Enligt rektorn planerar man att ha en överlämnandekonferens för i synnerhet elever från IVIK (det individuella programmet för invandrarungdomar). Sfi-eleverna inom inriktning mot studier förbrukar enligt kommunen vanligen inte riktvärdet om 525 timmar, oftast klarar de utbildningen på ca 350-400 timmar. Inom sfi avbryter dock ca 48 procent av eleverna. Orsakerna till avbrott i studierna kan vara att de får ett arbete, bristande studiemotivation eller andra skäl. Inom sfi inriktat mot arbete finns det många svaga elever som kan behöva upp mot 1000 timmar. Inspektionen visar dock på att kommunen börjat vidta åtgärder, ett exempel är att starta en grupp för de elever som kan engelska. Rektorn har återkommande diskussioner med Utbildningsborgen och InfoKomp om rätt nivåplacering, vid behov byter eleverna nivå. Möjligheterna till stödundervisning och läxhjälp har utökats. Enligt rektorn kommer troligen andelen avbrott att minska när sfi-undervisningen helt övergått till att följa den nya indelningen i kurser. I och med det ges andra möjligheter till att efter en kurs gå ut på praktik eller arbeta och sedan återkomma för studier. Kommunen avser att vidare analysera orsakerna bakom andelen avbrott bland sfi-eleverna. Utbildningen leder vidare till arbete, ökad delaktighet i samhället och en förbättrad livskvalitet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att vuxenutbildningens arbete med elevernas kunskapsutveckling och dokumentation av densamma är av bra kvalitet. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan och i det offentliga skolväsendet för vuxna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall jämställdhet mellan könen främjas och alla former av kränkande behandling aktivt motverkas. All personal skall samverka med eleverna i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Det finns trivselregler och liknande, det saknas dock en handlingsplan mot kränkande behandling. När något akut inträffar samtalar man med varandra. Såväl personalens bemötande moteleverna som bemötandet eleverna emellan är gott. De intervjuade eleverna bekräftar att skolmiljön är lugn och att de respekterar varandra. Eleverna på barn- och fritidsprogrammet och påbyggnadsutbildningen på Sågbäcksgymnasiets har möjlighet att delta i skolans programråd. På Lernia har man en elevkår liksom hos Lärgården. För närvarande saknas dock på en del utbildningar elevråd eller motsvarande. Med anledning av elevernas önskemål om mer inflytande som framkommit i elevenkäter, kommer därför ett vuxråd att inrättas. Eleverna har dock ändå möjlighet att själva påverka undervisningssituationen. 5

Kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att vuxenutbildningens arbete rörande arbetsmiljö och delaktighet samt elevernas inflytande över sitt lärande fungerar bra. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. De nationella läroplanerna, skolformsförordningarna och kursplanerna ger dock också riktlinjer för arbetet. De gäller t.ex. stödinsatser, betygssättning, utbildning på arbetsplatser, prövning etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter vuxenstuderande skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Verksamheterna styr dels utifrån de nationella målen i läroplanen och kursplanerna, dels nämndens mål för verksamheten vilka framgår av såväl avtal som den lokala arbetsplanen. Diskussioner kring kursplaner och betygskriterier sker i varierande grad inom respektive verksamhet. Enligt lärarna på Huddingegymnasiet krockar behovet av en flexibilitet i utbildningsutbudet med behovet av en kontinuitet bland andelen lärare på komvux. Lärarna på sfi-utbildningsborgen har t.ex. haft gemensamma diskussioner kring bedömningsmaterialet. Undervisning i kärnämnena erbjuds både på Huddingegymnasiet och på Kunskapsnätet. Inspektionen visar att eleverna informeras regelbundet om kursplaner och betygskriterier och att det är täta avstämningar av elevernas kunskapsutveckling. Ett bra exempel är STUVA-teamet på Lärgården som tillsammans med eleverna i grupp eller individuellt går igenom dessas totala studiesituation. Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Samtliga elever tas emot i vuxenutbildningen genom den gemensamma vägledningen vid Lärcentra i komvux egna lokaler. De elever som skall läsa engelska, matematik eller engelska första gången inom grundläggande vuxenutbildning skall alla testas för att placeras i rätt grupp. Elever inom gymnasiala vuxenutbildningen som är osäker på sin kunskapsnivå kan göra en självskattning i engelska och matematik. För sfi-elevernas del har dessa fått sin utbildningsbakgrund och erfarenheter kartlagd vid SFI-centrum inför beslut om aktuell grupp. Lärarna avgör sedan i vilken grupp eleverna skall placeras. Inom den grundläggande vuxenutbildningen anordnas döv- och hörselklasser. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen finns specialpedagogiska kurser för dem med läs- och skrivsvårigheter. I avtalen avseende sfi anges antalet timmar som skall tillhandahållas. Eleverna på sfi-infokomp behöver ofta ca 1000 timmar, medan eleverna på sfi- Utbildningsborgen ofta bara behöver ca 350-400 timmar. Elevernas fördelning på grupper varierar över tid, även om det enligt de intervjuade ibland kan vara svårt på grund av schematekniska skäl. Inom gymnasiala 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare vuxenutbildningen läser eleverna i ämnesgrupper, de kan även studera vid kommunens två Lärcentra. Inspektörerna bedömer att organiseringen och tidsanvändningen är av god kvalitet. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Samtliga elever har individuella studieplaner som upprättats i samråd med studie- och yrkesvägledaren. Eleverna erbjuds också validering på Lärgården och Lernia. Det erbjuds även möjlighet till prövning. Inspektionen visar också att de flesta eleverna får det stöd de behöver. Exempel finns från sfi-utbildningsborgen där man arbetar extra med uttalsövningar. Ett annat är stödundervisning i ellära på Lernia. Under förutsättning att det blir en grupp erbjuds eleverna en nivåanpassning i svenska som andraspråk A, engelska A samt i matematik A och B. På Huddingegymnasiet kan eleverna få hjälp i den s.k. mattestugan. Det finns även tillgång till hjälp för elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi på Sågbäcksgymnasiet. Elevvårdskonferenser och motsvarande sker hos respektive verksamhet, vid behov deltar även rektorn. Vid behov erbjuds eleverna modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Sfi-elever kan kombinera sfi med andra utbildningar, men vanligen läser de först svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning innan de börjar med andra ämnen eller kurser. Några IVIK-elever på Huddingegymnasiet följer den grundläggande vuxenutbildningen och några av sfi-eleverna från samma skola läser matematik C med övriga ungdomar. Enligt rektorn är det svårt för flera elever med invandrarbakgrund att gå vidare från grundläggande vuxenutbildning till gymnasial vuxenutbildning. Studier vid webbskolan kan också kombineras med annan utbildning. Inspektörerna bedömer att eleverna har goda möjligheter att kombinera studier inom olika skolformer. Arbetssätten Utifrån kursplanerna anpassar lärarna såväl arbetssätt som arbetsformer till elevernas utbildningsbakgrund och erfarenheter. Inom sfi arbetar man i huvudsak tematiskt men med individuell anpassning. Enligt inspektörernas bedömning är det en variation i arbetssätt och arbetsformer inom vuxenutbildningens olika delar. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Som det har nämnts ovan sker regelbundna avstämningar av elevernas individuella studieplaner. Betygsdiskussioner sker inom arbetslagen. Beträffande sfi har SFI-centrum en diskussion med respektive anordnare innan betyget sätts. Vid inspektionen framkom att det inom den gymnasiala vuxenutbildningen på elevernas önskemål finns något som kallas stressbetyg. Kurser med laborativa inslag är exkluderade i detta sammanhang. Skälet till användandet av stressbetyg är att skynda på elevens fortsatta väg mot studier på högskolan. Det innebär att eleven får betyg före kursen är avslutad. Detta medför dock att eleverna därmed får låga betyg. Från och med i år kommer man dock att sluta ge stressbetyg och istället endast ge betyg efter avslutad kurs. 7

Kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare SKOLVERKET Samverkan och öppenhet Studiebesök och samhällsinformation sker regelbundet. Språkpraktik anordnas för sfi, det är dock svårt att få tag i lämpliga platser. Exempel på praktikplatser är Utbildningsborgens verksamhet i Nacka, grossistfirma och affärer. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten är av god kvalitet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för skolan och det offentliga skolväsendet för vuxna på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå de nationella målen tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Gymnasienämnden i Huddinge kommun ansvarar för vuxenutbildningen i kommunen. Den kommunala vuxenutbildningen är en beställarorganisation, i ledningen ingår rektorn och en biträdande rektor med ansvar för grundläggande vuxenutbildning. Gymnasiechefen har regelbundet en avstämning med rektorn angående vilka åtaganden mm som skall gälla för läsåret. Inom vuxenutbildningen finns det en rektor som är huvudansvarig och en biträdande rektor med operativt ansvar för sfi och den grundläggande vuxenutbildningen. Ansvaret för komvux på Huddingegymnasiet respektive Sågbäcksgymnasiet är fördelat på varsin biträdande rektor. Det är dessa som har medarbetarsamtal med lärarna och skall leda den pedagogiska utvecklingen på sina skolor. Skolledningen träffas ca en gång per månad. Lärarna är organiserade i arbetslag som träffas ca en per vecka. All personal träffas två gånger per år i samband med terminsupptakt för gemensamma frågor. Rektorn för vuxenutbildningen gör täta besök i verksamheter, särskilt hos de upphandlade utbildningarna. Rektorn leder även betygsträffar osv. Verksamheten styrs utifrån de nationella målen, kommunens Mål & budget samt nämndens verksamhetsplan. Vuxenutbildningen har en egen övergripande arbetsplan. Komvux på Huddingegymnasiet och Sågbäcksgymnasiet följer respektive skolas arbetsplan så gott det går. De upphandlade utbildningarna utvärderas och följs upp regelbundet enligt respektive avtal. Kursutvärderingar genomförs kontinuerligt. Exempel på kontroll utöver detta är de uppföljningsprov som görs varannan vecka på Utbildningsborgen. Kommunens elevenkät Vad tycker eleverna? används även för eleverna inom vuxenutbildningen. Eleverna önskade bl.a. fler kvällskurser och att expeditionen skulle få förbättrade öppettider. Kvalitetsredovisningen för vuxenutbildningen är under utveckling. Bland annat kommer personalen att bli mer delaktig i framtagandet av redovisningen. Så snart ett fungerande vuxråd där elever ingår är inrättat, kommer även eleverna att bli delaktiga i detta arbete. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbe- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare tet är av god kvalitet, men att personalens och elevernas delaktighet kan utvecklas. Enligt rektorn tas eleverna emot på utbildningarna helt i enlighet med författningarna. Om det uppstår något problem vänder sig eleverna i första hand till läraren, rektorn tar om så behövs snabbt kontakt med verksamheten. Inspektionen visar att rättssäkerheten är av god kvalitet. I förordning om svenskundervisning för invandrare finns för närvarande inga bestämmelser om disciplinära åtgärder som i förordning om kommunal vuxenutbildning. Enligt rektorn finns det ett behov av en förändring i detta avseende. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrningen och ledningen av verksamheten är av god kvalitet kvalitetsarbetet är av god kvalitet. Personalens och elevernas delaktighet i kvalitetsarbetet kan dock utvecklas. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Utbildningen för vuxna omfattar komvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare. Inom komvux kan erbjudas såväl grundläggande vuxenutbildning som kurser på gymnasial nivå och påbyggnadsutbildning. Vuxenutbildning skall ge vuxna, främst dem som erhållit minst utbildning, tillfälle att komplettera sin utbildning enligt individuella önskemål. Vuxenutbildningen kan, enligt skollagen, erbjuda såväl nationella som lokala kurser. Möjlighet till individuella kurser kan också ges. Ungdomar skall ha tillgång till ett brett utbud av nationella, specialutformade eller individuella gymnasieprogram. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som förutsätts enligt de statliga bestämmelserna. Även information om utbildningsmöjligheter och rekrytering till utbildning behandlas. Kommunen kommer från hösten 2005 att anordna den grundläggande vuxenutbildningen i egen regi. Eleverna har möjlighet att läsa samtliga ämnen. Efter diskussion med Haninge kommun uppmanas svenska elever som önskar studera svenska på grundläggande vuxenutbildning, att söka till Haninge. I döv- och hörselklasserna sker undervisning främst i sfi, svenska, svenska som andraspråk och matematik. Sfi med inriktning mot studier anordnas av Utbildningsborgen, sfi med inriktning mot arbete anordnas av Infokomp. Den största delen av den gymnasiala vuxenutbildningen sker inom komvux. Flera kärnämnen och språk anordnas på Huddingegymnasiet, som engelska A och B, naturkunskap A, religion A, spanska och tyska steg 2 och 3. Även hos Kunskapsnätet ges kärnämneskurser. På Sågbäcksgymnasiet finns ekonomikurser, datakurser och data och administration samt specialpedagogiska kurser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Hotell- och konferensutbildning och löneadministrationsutbildning ges på Sågbäcksgymnasiet. Vissa yrkesutbildningar är dock upphandlade som elektronikutbildning/elprogrammet och energiprogrammet hos Lernia, omvårdnadsprogrammet hos Lärgården och webbkurser hos Kunskapsnätet. Elever kan också gå yrkesförberedande utbildningar i Södertälje kommun, som t.ex. tandsköterska och lastbilsteknik. 9

Kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare SKOLVERKET Kommunen erbjuder även en påbyggnadsutbildning till läkarsekreterare, som dock blir en KY-utbildning från hösten 2005. Sammantaget bedömer inspektörerna att det finns en god tillgång på utbildning i Huddinge kommun. Det finns en lokal kurs i demokrati, som dock ingår i kommunens totala översyn. Tanken med kurser är eleverna behöver skolas extra hur det är i Sverige och att det skall ske med kommunnära perspektiv. Kommunen har för 2005 ansökt och fått beviljat statsbidrag 381 platser inom den gymnasiala vuxenutbildningen. Information till eleverna sker dels via Lärcentra och kommunens hemsida. SFIcentrum och gymnasiala vuxenutbildningen inom på komvux har även egna broschyrer. När väl eleverna börjat på en utbildning har respektive anordnare det närmaste ansvaret för att informera eleverna om olika förändringar i kursutbud mm. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna sammantaget att tillgången på utbildning är mycket bra. Informationen till eleverna är godtagbar. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de vuxenstuderande skall ha tillgång till utbildning och möjlighet att nå de nationella målen. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Vid gymnasiala vuxenbildning finns totalt 50 heltidstjänster för ca 640 elever, av dessa är 45 lärartjänster. Totalt har vuxenutbildningen en hög andel lärare med pedagogisk utbildning. Lärarna i döv- och hörselklasserna har t.ex. utbildning i teckenspråk för invandrare. Eleverna anser att lärarna är kunniga och vänder sig till eleverna som en vuxen till en annan. Samtliga elever har en handledare. Tolkar anlitas vid behov som t.ex. kartläggning inför sfi-undervisning eller samhällsinformation. Kompetensutveckling för lärarna inom komvux sker i första hand med övriga lärare på respektive gymnasieskola. Det finns även möjlighet för lärarna att kompetensutveckling avseende vuxenutbildning på Centrum för vuxnas lärande, Kungliga tekniska högskolan eller lärarhögskolan. Lärarna på de upphandlade utbildningarna följer respektive företags verksamheter. Det är god tillgång till läromedel och utrustning liksom till bibliotek. Detta gäller även datorer, särskilt på Sågbäcksgymnasiet. Eleverna har också god tillgång till datorer osv. vid kommunens två lärcentra. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången på resurser är av god kvalitet. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i den kommunala vuxenutbildningen övergripande är av god kvalitet. Lärarna anpassar såväl arbetssätt som arbetsformer till elevernas utbildningsbakgrund och erfarenheter. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande område: - Vuxenutbildningens kvalitetsredovisning behöver utvecklas. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Det saknas en handlingsplan mot kränkande behandling för sfi och grundläggande vuxenutbildning (Läroplanen för de frivilliga skolformerna avsnitt 2.6 Rektors ansvar). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Anna Kjellberg Stig Westlund 11

Skollagen (1985:1100) Läroplan för förskola, Lpfö 98 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 Grundskoleförordningen (1994:1194) Särskoleförordningen (1995:206) Förordning (1996:1206) om fristående skolor Gymnasieförordningen (1992:394) Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet