En spikrak karriär - ekonomer tre år efter examen 2015. Vägen till det första jobbet

En spikrak karriär - ekonomer tre år efter examen 2015 Vägen till det första jobbet 1.

Förord Rapporten En spikrak karriär - ekonomer tre år efter examen ger svar på frågor om vilken väg som ekonomer utexaminerade år 2011 har tagit. Det är en riksomfattande rapport som beskriver ekonomer i arbetslivet tre år efter avslutade studier. Rapporten är unik då den koncentrerar sig på personer med en examen i ekonomiska ämnen vid någon av Sveriges 23 av de totalt 25 svenska högskolor och universitet som erbjuder en sådan utbildning. Syftet med undersökningen är att inhämta och dela aktuell information om ekonomutbildningen och övergången från studier till det yrkesaktiva livet för personer med en akademisk examen i ekonomiska ämnen. Nuvarande och framtida studenter får i rapporten en bra överblick av vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden efter en högskoleutbildning med ekonomisk inriktning. Civilekonomerna och Föreningen Företagsekonomi i Sverige vill tacka alla som delat med sig av sin kunskap, tid och energi för detta projekt. Ett särskilt tack riktas till de personer vid lärosätena som hjälpt till att samla in data. Utan deras engagemang i projektet hade undersökningen varit omöjlig att genomföra. Mats Hamrén, Umeå universitet, vid Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar har sammanställt datamaterialet. Kerstin Nilsson har konsulterats i enkätarbetet och sammanställt rapporten. Rapporten ger studenter användbar information inför valet av utbildning. Högskolor och universitet kan använda rapporten i sin marknadsföring och arbetsgivare får en nationell överblick över vilka kompetenser och profiler som ekonomer har. Civilekonomernas förhoppning är att rapportens innehåll och slutsatser ska väcka frågor och leda till en vidare diskussion om ekonomers framtida arbetsmarknad i relation till utbildningen. Stockholm, mars 2015 Fanny Hemmingsson Utredare Civilekonomerna 1 En spikrak karriär

Innehållsförteckning FÖRORD... 1 SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Metod... 4 2. EKONOMIUTBILDNING VID HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET... 7 2.1 Ekonomiutbildningens struktur och examina... 7 2.2 Kandidatexamen är vanligast... 8 2.3 Tre av tio ekonomer studerar utomlands... 9 2.4 Allt fler studerar andra ämnen utöver ekonomutbildningen... 10 2.5 Åtta av tio jobbar parallellt med studierna... 10 3. EKONOMERS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN... 12 3.1 41 procent får jobb redan före avslutad utbildning... 12 3.2 Kontakter är viktigast för första jobbet... 14 3.3 Personliga egenskaper och akademisk examen viktigast för att få första jobbet... 15 4. EKONOMERNAS ARBETSMARKNAD... 16 4.1 De flesta ekonomer jobbar i Sverige... 16 4.2 Nyexaminerade jobbar i storstadsområden... 17 4.3 84 procent har en tillsvidareanställning... 18 4.4 Ekonomerna jobbar främst i svenska företag... 20 4.5 Vanligaste branschen är företagstjänster... 21 4.6 Ekonomifunktion och redovisning är vanligaste arbetsområdena... 22 4.7 Handläggare, assistent och projektledare är vanliga befattningar... 25 4.8 15 procent har en chefsbefattning... 26 4.9 Flest tjänar 25 000-30 000 kronor... 28 4.10 Nyttan av utbildningen i arbetslivet... 31 4.11 Hur väl matchar arbetets innehåll den ekonomiska utbildningen?... 35 2 En spikrak karriär

Sammanfattning Rapporten presenterar ekonomers val av ekonomutbildning och inriktning, hur studenterna har upplevt ekonomistudierna samt i vilken utsträckning de har valt att läsa utomlands och jobba parallellt under studieåren. Rapporten ger också svar på hur ekonomerna har fått sitt första jobb, vilka befattningar de har, var i landet de jobbar och vilken den genomsnittliga lönen är tre år efter examen. Totalt svarade 1 566 individer från 23 av 25 högskolor och universitet som ger utbildning i ekonomiska ämnen. Studietiden 86 procent har läst företagsekonomi som huvudämne. Drygt 7 procent har läst nationalekonomi som huvudämne. 5 procent av kvinnorna och 11 procent av männen har läst nationalekonomi som huvudämne. Inom företagsekonomi är redovisning och marknadsföring de populäraste fördjupningarna och inom nationalekonomi är finansiell ekonomi och makroekonomi de populäraste ämnena. Drygt tre av tio ekonomer har läst på universitets- eller högskolenivå utomlands. 41 procent av respondenterna har utöver sin ekonomiexamen studerat andra ämnen och 19 procent av respondenterna har utöver ekonomiexamen tagit ut en examen i ett annat ämne. Drygt åtta av tio har jobbat parallellt med sina studier. Första jobbet 41 procent av ekonomerna fick jobb redan före avslutad utbildning. En av fem fick sitt första jobb via kontakter. Personliga egenskaper och akademisk examen anses vara viktigast för att få första jobbet. 7 procent har fått sitt första jobb via Arbetsförmedlingen. Position på arbetsmarknaden tre år efter examen Fyra av tio ekonomer jobbar i Stockholm tre år efter examen. Män har i större utsträckning än kvinnor höga befattningar. Tre av fyra företagsekonomer jobbar inom privat sektor. Tre av tio nationalekonomer jobbar inom statlig sektor. Tre av tio ekonomer jobbar inom branschen Företagstjänster tre år efter examen. Sex av tio ekonomer jobbar i stora företag med mer än 1 000 anställda. 15 procent av ekonomerna har en chefsbefattning tre år efter examen. Det är lika vanligt bland män som kvinnor att vara chef på mellannivå eller högre nivå, men vanligare att män är företagsledare/vd och chef på lägre nivå. En av fem ekonomer som jobbar i Stockholm har en lön > 40 000 kronor. En av fem män men bara en av tio kvinnor har en lön på > 40 000 kronor 3 En spikrak karriär

1. Inledning 1.1 Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes en enkätstudie bland de ekonomer som utexaminerats tre år tidigare, d.v.s. 2011. Undersökningen har genomförts av Civilekonomerna i samarbete med 23 lärosäten i Sverige som erbjuder utbildning på universitetsnivå i ekonomiska ämnen. Årets rapport är den sextonde i ordningen. Den första rapporten skrevs år 2000. Då genomförde Civilekonomerna, i samarbete med 18 av Sveriges lärosäten, en enkätstudie i syfte att kartlägga vart ekonomerna tar vägen efter sina avslutade studier. De som då ingick i studien var ekonomer som tagit ut en examen med ekonomisk inriktning åren 1992, 1995 eller 1997. Ett av studiens viktigaste resultat var att ekonomer jobbar inom en mängd arbetsområden, i företag av olika storlek, i olika branscher och på olika nivåer i företagen. Det gick även att se skillnader i lön och möjligheter att få arbete beroende på bl.a. examensår och val av studieort. I tabeller och diagram som presenterar resultat över tid sker jämförelsen från år 2002 d.v.s. från och med det år då samtliga av dessa frågor ingår i den årliga enkäten. 1.2 Syfte Syftet med rapporten är att tydliggöra nyttan av ekonomutbildningarna vid landets högskolor och universitet. Genom att årligen genomföra liknande riksomfattande undersökningar, i samarbete med lärosätena, är vår förhoppning att kunna visa på förändringar över tid vad gäller studierna, utbildningens kvalitet och hur arbetsmarknaden för utexaminerade ekonomer ser ut och utvecklas. Civilekonomernas ambition är att erbjuda blivande ekonomer en bra helhetsbild av ekonomutbildningen i Sverige sett över tid och även detaljerad information om olika val i utbildningen. För studenter som ska påbörja en ekonomutbildning finns ett gediget faktaunderlag kring olika val i utbildningen exempelvis val av huvudämne, fördjupning och utlandsstudier. För dem som närmar sig sin examen finns värdefull information om vad tidigare studenter ansett varit meriterade för att få sitt första arbete, värdet av arbetslivserfarenhet och vilka typer av befattningar eller branscher som ekonomer jobbar inom. Rapporten presenterar också ekonomernas genomsnittliga löner tre år efter examen. Lärosätena kan använda rapporten i sin marknadsföring mot studenter, som underlag för reflektion och förbättring av utbildningen eller som underlag till kvalitetsutvecklingsprogrammet EQUIS (European Quality Improvement System) eller motsvarande. Arbetsgivaren kan skaffa sig en uppfattning om ekonomernas användbarhet för olika arbetsuppgifter. 1.3 Metod Målgruppen för enkäten var de 4 883 individer som på de 23 lärosätena tog en ekonomiskt inriktad akademisk examen år 2011, antingen byggd på fristående kurser eller på program. Ekonomiskt inriktad examen ges idag vid 25 lärosäten, varav 23 lärosäten deltog i undersökningen. Av de totalt 4 883 examinerade saknades korrekta adresser till 1 066 individer. Totalt besvarade 1 566 personer enkäten. Det var 27 personer fler som besvarade enkäten i år jämfört med ifjol. 15 av de inkomna enkätsvaren i årets enkät var fel ifyllda och finns inte med i resultatet. För lärosäten med fler än 200 examinerade genomfördes enkäten enligt urvalsmetoden obundet slumpmässigt urval vilket innebar att 200 individer slumpmässigt valdes ur målgruppen för vardera av dessa lärosäten. Sannolikheten för varje individ att väljas ut vid de lärosäten där urval genomfördes, beräknades som 1/x, t ex om totala antalet är 300 individer så är sannolikheten 200/300 = x, vilket är 66,66 procent. Antalet faktiska svar per lärosäte räknas sedan upp, och viktas i förhållande till totalt antal möjliga svar, med hänsyn tagen till bortfall där adress saknas samt med hänsyn till returnerade brev där adressen var felaktig. För lärosäten med färre än 200 examinerade genomfördes totalundersökning. Svarsfrekvensen i årets undersökning uppgick till 44 procent. Enkäten genomfördes både postalt och i webbformat på svenska och på engelska. Stockholms universitet, som har många ekonomstudenter, och Handelshögskolan i Stockholm deltar inte i årets undersökning. 4 En spikrak karriär

För att se om enkätresultaten är representativa för målgruppen genomfördes en bortfallsanalys. En jämförelse mellan de som svarat på enkäten tidigt utan påminnelse har gjorts med de som svarat sent, i detta fall efter två eller fler påminnelser. Fördelningen vad gäller ålder, kön etc. är jämförbar mellan de två grupperna. En något större andel nationalekonomer återfinns i den tidiga svarsgruppen jämfört med den senare. Likaså återfinns en något större andel män i den tidiga svarsgruppen. Slutsatsen av bortfallsanalysen är att enkätresultaten är representativa för målgruppen. Tabell 1: Svarsfrekvens från respektive lärosäte. Ekonomer med examensår 2011. Lärosäte Antal svar Svarsfrekvens i procent Blekinge Tekniska högskola 17 59% Sveriges Lantbruksuniversitet 18 58% Handelshögskolan Umeå universitet 137 52% Uppsala universitet 240 57% Högskolan i Gävle 40 41% Högskolan Väst 34 63% Högskolan Kristianstad 62 56% Högskolan på Gotland 6 50% Handelshögskolan vid Karlstad universitet 134 53% Handelshögskolan vid Örebro universitet 57 53% Mittuniversitet 33 52% Linköpings universitet 38 31% Linnéuniversitet 91 44% Högskolan i Skövde 31 50% Ekonomihögskolan Lunds universitet 184 35% Högskolan i Dalarna 27 42% Luleå tekniska universitet 36 42% Handelshögskolan i Göteborg 133 27% Högskolan i Borås 27 29% Högskolan i Halmstad 46 41% Södertörns högskola 78 33% Internationella handelshögskolan i Jönköping 51 17% Mälardalens högskola 31 21% Totalt 1 551 44% Tabell 1 visar svarsfördelningen per lärosäte. För lärosäten med fler än 200 examinerade studenter år 2011, har utskick av enkäter genomförts enligt urvalsmetod som innebär att 200 individer har tillsänts enkäten. Antalet svar i tabell 1 visar antal svar uppräknat i vikt i relation till totalt möjligt antal individer. Frekvensen varierar mellan 17 procent och 63 procent. Svaren fördelades sig på 61 procent kvinnor och 39 procent män och majoriteten av dem som svarat på enkäten var i åldern upp till 30 år (71 procent). Eftersom de flesta påbörjar sina universitets- och högskolestudier inom ett par år efter avslutade gymnasiestudier är det rimligt att den åldersgruppen utgör högst andel. 7 procent av dem som tog examen 2011 var över 40 år och övriga 22 procent var i åldersgruppen 31 till 40 år. Svarsfrekvensen varierar mellan lärosätena, vilket kan bero på deras tillgängliga resurser och tid för att genomföra enkäten och tillgång till adressuppgifter. Bortfall kan bl.a. bero på att en del ekonomer har flyttat utomlands och därmed 5 En spikrak karriär

inte kunnat nås. Alla respondenter uppfyller Civilekonomernas definition av titeln civilekonom 1. I rapporten benämns fortsättningsvis enkätens respondenter ekonomer. 1 För att bli ordinarie medlem i Civilekonomerna krävs som lägst en utbildning i ekonomi motsvarande kandidatexamen på 180 högskolepoäng (120 poäng enligt det gamla systemet). Minst 90 högskolepoäng ska vara i ett ekonomiskt ämne, t.ex. företagsekonomi, nationalekonomi, industriell ekonomi, ekonomisk historia, ekonomisk geografi, handelsrätt logistik, service management eller förvaltningsekonomi. 6 En spikrak karriär

2. Ekonomiutbildning vid högskolor och universitet 2.1 Ekonomiutbildningens struktur och examina För de 4 883 ekonomer som tog examen 2011 gäller 2007 års examensstruktur. Det innebär att det finns två examensformer, vilka är generella examina och yrkesexamina. Generella examina är kandidatexamen (180 hp), magisterexamen (60 hp) och masterexamen (120 hp). Yrkesexamen är Civilekonomexamen (240 hp). Examensbenämningen för en generell examen skall bestå av två delar: 1. Examen enligt högskoleförordningen. 2. Ett för- eller efterled som lärosätet själv bestämmer och som anger examensinriktning, till exempel ekonomie kandidatexamen eller ekonomie magisterexamen. Generella examina Examen på grundnivå: Kandidatexamen Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. För kandidatexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen. Examen på avancerad nivå: Magisterexamen och Masterexamen Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp med viss inriktning varav minst 30 hp med fördjupning inom huvudområde för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen om minst 180 hp. För magisterexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen. Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 hp med viss inriktning varav minst 60 hp med fördjupning inom huvudområdet för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen om minst 180 hp. För masterexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp inom huvudområdet för utbildningen, dock minst 15 hp om studenten har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen. Yrkesexamen Civilekonomprogrammet är ett fyraårigt program på 240 hp som avslutas med en civilekonomexamen. Civilekonomexamen infördes den första juli 2007 och ger en yrkesexamen på avancerad nivå. För yrkesexamen med benämningen civilekonomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett examensarbete om minst 30 högskolepoäng. För civilekonomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i examensbeskrivningen. I UK-ämbetets databas för examenstillstånd framgår vilka examina som finns och vilka universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda dem. 7 En spikrak karriär

2.2 Kandidatexamen är vanligast 7 procent har tagit ut en tvåårig master och ytterligare 9 procent har tagit ut en ettårig master. 34 procent har tagit ut en magisterexamen, 44 procent har tagit ut en kandidatexamen och 4 procent har en annan examen med ekonomisk inriktning. Civilekonomexamen/yrkesexamen 4-årig Civilekonom har tagits ut av 11 procent, vilket är en markant ökning från förra året då det var 2 procent. 23 procent av kvinnorna och 27 procent av männen tog ut en magisterexamen och en större andel av kvinnorna (47 procent) jämfört med männen (36 procent) valde att läsa till kandidatexamen. Masterexamen (ettårig och tvåårig) valdes av 18 procent av männen och av 14 procent av kvinnorna. Det är en minskning från föregående år då 28 procent av männen och 19 procent av kvinnorna valde att läsa till en masterexamen, men i princip samma andel som året dessförinnan. Andelen som väljer företagsekonomi som huvudämne har genom åren varierat mellan 85-90 procent. I årets undersökning valde 86 procent av ekonomerna företagsekonomi som huvudämne, drygt 7 procent valde nationalekonomi och knappt 7 procent hade valt annat huvudämne. Se figur 1. Figur 1: Val av huvudämne. Examensår 2002 2011. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Annat ämne Företagsekonomi Nationalekonomi Det är drygt en dubbelt så stor andel av männen jämfört med kvinnorna som läst nationalekonomi, 11 procent män respektive 5 procent kvinnor. I förra årets undersökning var andelen som läser nationalekonomi och företagsekonomi jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Vid några lärosäten är det en större andel ekonomer som valt nationalekonomi än vid övriga lärosäten. Dessa är Ekonomihögskolan vid Lunds universitet (27 procent), Internationella Handelshögskolan i Jönköping (26 procent), Uppsala universitet (17 procent), Handelshögskolan vid Göteborgs universitet (12 procent) och Sveriges Lantbruksuniversitet (12 procent). Bland de som valt företagsekonomi fördjupade de flesta sig i ämnena redovisning eller marknadsföring. Se tabell 2. 86,5 procent av kvinnorna och 84,1 procent av männen valde företagsekonomi som huvudämne. Av de kvinnor som läste företagsekonomi valde 58 procent redovisning eller marknadsföring jämfört med 48 procent av männen. 33 procent av kvinnorna och 28 procent av männen valde redovisning. 19 procent av männen och endast 7 procent av kvinnorna valde att läsa finansiell ekonomi som fördjupning inom företagsekonomi. 8 En spikrak karriär

Tabell 2: Företagsekonomer uppdelade på olika fördjupningar. Andel i procent. Examensår 2011. Fördjupning Kvinna Man Totalt Redovisning 33% 28% 31% Marknadsföring 25% 20% 23% Organisation/management 13% 11% 12% Finansiering/finansiell ekonomi 7% 19% 12% Ekonomistyrning 6% 8% 7% Annan fördjupning 10% 5% 7% Logistik 1% 3% 2% Internationellt företagande 3% 1% 2% Entreprenörskap/småföretagsekonomi 2% 3% 2% Ekonomisk analys/kostnads- och intäktsanalys 0% 1% 1% Dataekonomi/IT-ekonomi 0% 1% 1% Tabell 3: Nationalekonomer uppdelade på olika fördjupningar. Andel i procent. Examensår 2011. Fördjupning Kvinna Man Totalt Finansiell ekonomi 38% 30% 34% Makroekonomi 23% 19% 21% Internationell ekonomi 16% 13% 14% Offentlig ekonomi 0% 19% 10% Annan fördjupning 8% 6% 7% Mikroekonomi 15% 0% 7% Samhällsekonomisk analys 0% 13% 7% De vanligaste fördjupningarna inom nationalekonomi var finansiell ekonomi, makroekonomi, internationell ekonomi och offentlig ekonomi. Se tabell 3. Av de som valde att läsa nationalekonomi är det 38 procent kvinnor och 62 procent män. Andelen kvinnor har minskat från föregående år då andelen kvinnor var 55 procent. 38 procent av kvinnorna som läste nationalekonomi valde att läsa finansiell ekonomi. Av männen valde 30 procent finansiell ekonomi vilket är en minskning från föregående år då 35 procent av männen valde den inriktningen. En stor andel av såväl kvinnor som män har markerat flera fördjupningar i sina svar. 2.3 Tre av tio ekonomer studerar utomlands 33 procent av respondenterna uppger att de har läst på universitets- eller högskolenivå utomlands. Det är en minskning med 7 procent jämfört med förra året. 33 procent av kvinnorna och 34 procent av männen har studerat utomlands. Genom åren har andelen som läst utomlands varierat mellan 33 och 40 procent. Resmålen varierar, men vanligast är det att förlägga sina studier i USA och Kanada (25 procent), i Frankrike och Belgien (16 procent), i Storbritannien och Irland (13 procent) och i Tyskland, Österrike och Schweiz (11 procent). Många väljer även att studera i Australien och Nya Zeeland (8 procent), Spanien och Portugal (drygt 6 procent), Japan och Singapore (drygt 5 procent), Kina (5 procent) och Nederländerna (5 procent). 9 En spikrak karriär

2.4 Allt fler studerar andra ämnen utöver ekonomutbildningen 41 procent av respondenterna har studerat inom andra ämnesområden utöver ekonomi. 19 procent av dessa har tagit ut en examen i det ämnet. De vanligaste ämnesområdena som ekonomerna läser, utöver ekonomutbildningen, är ett annat ospecificerat område, juridik, humaniora/teologi, samhällsvetenskap, teknik och matematik/naturvetenskap. Se figur 2. Fler män än kvinnor har studerat inom ett annat ämnesområde utöver ekonomutbildningen (män 41,5 procent och kvinnor 40,5 procent). 16 procent av männen och 14 procent av kvinnorna har läst minst 90 hp i ett annat ämne utöver sin ekonomexamen. Kvinnorna läser i större utsträckningen än männen humaniora (kvinnorna 13,2 procent och männen 11 procent) medan männen i större utsträckning läser teknik (männen 16,8 procent och kvinnorna 8,4 procent). Andelen kvinnor som läser humaniora har minskat från förra året, samtidigt visar resultatet att både kvinnor och män till större del läser teknik. Figur 2: Studier inom andra områden än ekonomi. Matematik/naturvetenskap 6% Teknik 12% Medicin 2% Annat område 25% Samhällsvetenska p 17% Juridik 20% Humaniora/teologi 13% 2.5 Åtta av tio jobbar parallellt med studierna Det är vanligt att ekonomstudenterna jobbar parallellt med studierna. 81 procent av ekonomerna väljer att jobba parallellt med studierna. 48 procent jobbar mellan 1 och 25 procent under studietiden. 24 procent uppskattar att de i genomsnitt jobbar mer än 25 procent av en heltid. 8 procent jobbar mer än 50 procent under sina heltidsstudier. Endast 19 procent av ekonomerna ägnar sig åt enbart studier. Män och kvinnor väljer i liknande utsträckning att samtidigt studera och jobba. Däremot finns vissa skillnader mellan olika åldersgrupper. Bland dem som är 41 år och äldre jobbar drygt 16 procent ekonomstudenter mer än 50 procent. Det är betydligt färre än förra året då det var 32,5 procent. I åldersgruppen upp till 30 år är det 5,5 procent som jobbar i så stor utsträckning. Praktik är ett sätt att skaffa sig erfarenhet, meriter och värdefulla kontakter inför inträdet på arbetsmarknaden. I enkäten ställs frågan Har din utbildning omfattat någon högskolepoänggivande praktik? På den frågan svarade nästan 85 10 En spikrak karriär

procent nej. Endast 15 procent har någon högskolepoänggivande praktik i sin utbildning. Det är en ökning från förra året då det var knappt 12 procent. På flervalsfrågan Har du under din studietid fått näringslivskontakter? svarade 4 procent av respondenterna att har fått det. Av de 4 procent som svarade ja på den frågan har de flesta fått kontakt genom arbetsmarknadsdagar (39 procent), andra genom projektarbete med företag (25 procent) och det förekommer även kontakter genom intervjuer med företag (23 procent) och företagsbesök (23 procent). Flera svarsalternativ var möjliga. 11 En spikrak karriär

3. Ekonomers etablering på arbetsmarknaden 3.1 41 procent får jobb redan före avslutad utbildning Nästan 41 procent fick arbete redan före avslutad utbildning. 90 procent har fått jobb inom sex månader efter avslutad utbildning. Se figur 3 Figur 3: Tid till första arbetet examensår 2011. Jämförelse med tidigare examensår. Procent. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Före avslutad utbildning <1 månad 1-6 mån 7-12 mån Mer än 1 år Skillnaderna mellan män och kvinnor som fick jobb innan utbildningen avslutats är liten, 42 procent av kvinnorna och 38 procent av männen fick arbete före avslutad utbildning. Mellan åren 1997-2011 har andelen civilekonomer som fått jobb inom sex månader efter avslutad utbildning varierat mellan 82 och 94 procent. Den successiva ökningen av antalet ekonomstuderande har inte påverkat ekonomers snabba etablering på arbetsmarknaden negativt. Se figur 4. 12 En spikrak karriär

Figur 4: Andel ekonomer som fått arbete inom 6 månader. Examensår 2011. Procent. 96% 94% 92% 90% 88% 86% 84% 82% 80% 78% 76% 94% 93% 93% 92% 91% 91% 90% 90% 88% 88% 89% 87% 84% 82% 1997 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Ekonomer med inriktning ekonomisk analys/kostnads- och intäktsanalys och dataekonomi/it-ekonomi, är de som snabbast får arbete. 60 respektive 50 procent av respondenterna med den inriktningen erbjöds arbete före avslutad utbildning. Även en stor andel av ekonomerna med inriktning redovisning (49), internationellt företagande (41), ekonomistyrning (41) och finansiering/finansiell ekonomi (38) får snabbt arbete före avslutade utbildning. Jämför vi tiden till första arbete uppdelat efter valt huvudämne får 41 procent av företagsekonomerna och 36 procent av nationalekonomerna arbete före avslutade studier. Se figur 5. Figur 5: Tid till första arbete efter examen, uppdelat efter huvudämne. Examensår 2011. Procent. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Före avslutad utbildning <1 månad 1-6 mån 7-12 mån Mer än 1 år Nationalekonomi Företagsekonomi Arbete vid sidan av studierna verkar också ha betydelse för hur snabbt ekonomerna har fått anställning. Av dem som jobbar mer än 50 procent parallellt med sina studier får 55,6 procent anställning före avslutade studier. Bland dem som inte alls jobbar parallellt med studierna är det 30,4 procent som får jobb före avslutade studier. 13 En spikrak karriär

3.2 Kontakter är viktigast för första jobbet I tabell 4 kan man utläsa att respondenterna får sina första jobb främst genom att använda kontakter eller bekanta (20 procent). Andra vägar är via websidor tillhörande rekryteringsföretag eller rekryteringswebbsida alternativt företagens webbsidor (28 procent). 14 procent får arbete via jobb de hade före eller under studierna, 7 procent via Arbetsförmedlingen och 5,3 procent får arbete via direkt förfrågan hos arbetsgivaren. Hur man får sitt första jobb skiljer sig delvis åt mellan könen. Männen får i viss större utsträckning sina första jobb via kontakter alternativt via rekryteringsföretag, rekryteringswebbsida eller via företagens webbsidor. Kvinnorna får i större utsträckning sina första jobb genom direkt förfrågan hos arbetsgivare, via Arbetsförmedlingen och via tidningsannonser. Andelen ekonomer som väljer att, som väg till sitt första jobb, starta eget företag efter examen har sedan år 2000, med marginella skillnader, varit drygt 1 procent. Tabell 4: Hur fick du ditt första arbete? Examensår 2011. Procent. Hur fick du ditt första jobb? Kvinna Man Totalt Via bekanta/kontakter 18% 23% 20% Via rekryteringsföretag, rekryteringswebbsida 13% 15% 14% Via företagets webbsida 14% 14% 14% Via jobb jag hade under eller före studierna 14% 13% 14% Via Arbetsförmedlingen 8% 6% 7% Via direkt förfrågan hos arbetsgivare 6% 5% 5% Via examensarbete 5% 5% 5% Via tidningsannons 6% 4% 5% Via förfrågan från arbetsgivare/rekryteringsföretag 4% 4% 4% Via arbetsmarknadsdagar 4% 4% 4% På annat sätt 4% 3% 4% Via lärosätet 2% 2% 2% Startade eget 1% 1% 1% Via företagspresentation 1% 1% 1% 14 En spikrak karriär

3.3 Personliga egenskaper och akademisk examen viktigast för att få första jobbet Svaren på frågan om vilka faktorer respondenterna bedömer vara viktiga för att få sitt första arbete redovisas i tabell 5. Flera svar per respondent var möjliga. Personliga egenskaper och den akademiska examen anses av flest respondenter vara viktigast. Även goda referenser och tidigare arbetslivserfarenhet anges som meriterande. Tabell 5: Faktorer som var viktiga för att få första arbetet. Examensår 2011. Viktiga faktorer för att få första jobbet Procent av alla personer Personliga egenskaper 58% Akademisk examen oavsett lärosäte 58% Goda referenser 33% Tidigare arbete 31% Annan arbetslivserfarenhet 26% Fördjupning inom ett visst område 24% Personliga kontakter på företaget 21% Bra universitets-/högskolepoäng 15% Akademisk examen, från ett specifikt lärosäte 14% Studier på universitets-/högskolenivå utomlands 11% Språkkunskaper 10% "Rätt" ålder 8% IT-kunskaper 6% Andra viktiga faktorer 6% Aktivitet i studentförening/kår under studietiden 6% "Rätt" kön 3% Bas: Antal respondenter (obs! flera svar per respondent är möjliga). Nationalekonomer och företagsekonomer prioriterar faktorerna något olika. Företagsekonomer lägger större vikt vid akademisk examen oavsett lärosäte (62 procent) än vad nationalekonomerna gör (50 procent). Nationalekonomerna lägger större vikt vid goda referenser (38 procent) än vad företagsekonomerna gör (34 procent) och betydelsen av examen från ett specifikt lärosäte (30 procent) jämfört med företagsekonomerna där 13 procent anser att det är viktigt. Män och kvinnor svarar lite olika på vad som är viktigast för att få första jobbet. Männen svarar att det är viktigt att ha goda IT-kunskaper medan en lite större andel av kvinnorna än männen svarar att åldersfaktorn har stor betydelse. I olika åldersgrupper varierar åsikter om vilka de viktigaste egenskaperna är för att få första jobbet. De yngre åldersgrupperna anger i större utsträckning än de äldre att examen från ett specifikt lärosäte, studier utomlands, bra betyg och att ha varit aktiv i studentförening/kår under studietiden, är viktiga för att få det första jobbet. 15 En spikrak karriär

4. Ekonomernas arbetsmarknad 4.1 De flesta ekonomer jobbar i Sverige Enligt undersökningen jobbar de allra flesta (96 procent) i Sverige tre år efter examen. Övriga ekonomer har främst tagit anställning i antingen något av de övriga nordiska länderna, i Storbritannien, Centraleuropa, USA eller Kanada. Att endast 4 procent av de ekonomer som utexaminerades år 2011 idag jobbar utomlands kan vara missvisande då utexaminerade ekonomer som inte längre är folkbokförda i Sverige eller har flyttat utomlands är svåra att nå. Antalet ekonomer som idag jobbar i utlandet är därför troligtvis större än vad som går att utläsa ur undersökningen. Noteras bör dock att alla undersökningar från utexaminerade år 2000 och fram till idag följer samma mönster. 97 procent av företagsekonomerna jobbar idag i Sverige jämfört med 85 procent av nationalekonomerna och bland de som har ett annat huvudämne (d v s har läst minst 60 poäng/90hp) jobbar 94 procent i Sverige. Det är en högre andel män (5 procent) än kvinnor (4 procent) som jobbar utomlands. Det är fler i den yngre åldersgruppen upp till 30 år som jobbar utomlands (5 procent). I grupperna 31 40 år är det 4 procent och i gruppen 41 år och äldre var det i årets undersökning 2 procent som svarade att de jobbar utomlands. Studier utomlands kan vara ett första steg i valet att bosätta sig och jobba utanför Sverige. En högre andel av de som har studerat utomlands jobbar också utomlands (9 procent). Se tabell 6. Bland de som inte studerat i utlandet är det endast 2 procent som jobbar utomlands. I de fall ekonomer med utlandsstudier väljer att jobba utomlands söker de sig om möjligt ofta till samma land eller åtminstone till samma språkområde. Vissa väljer att resa tillbaka för att jobba i till exempel USA, Storbritannien eller något av länderna i Centraleuropa, om de studerat där tidigare. Många väljer att arbeta i Norge. Andra väljer helt nya länder eller språkområden när de ska börja jobba. Tabell 6: Andel ekonomer som jobbar i Sverige respektive utomlands. Ekonomer med examensår 2011. Studieort Andel i procent som jobbar i Sverige Andel i procent som jobbar utomlands Har studerat utomlands 91% 9% Har studerat endast i Sverige 98% 2% 16 En spikrak karriär

4.2 Nyexaminerade jobbar i storstadsområden Av tabell 7 framgår att de flesta ekonomer söker sig till någon av Sveriges storstadsregioner när de börjar jobba. Vid en jämförelse med tidigare år visar det sig att strömmen av ekonomer till Stockholms län fortfarande är dominerande. Därefter följer Västra Götalands län och Skåne län, följt av Värmlands län, Örebro län och Västmanlands län. Vid en jämförelse med dem som utexaminerades år 2000 och framåt har nu en växande andel valt att bosätta sig i Västsverige. Jämfört med förra året har en större andel sökt sig till norra Sverige. I årets undersökning har 13 procent av ekonomerna sin arbetsplats i Västerbottens, Norrbottens, Västernorrlands, Jämtlands, Dalarnas eller Gävleborgs län. Förra året var motsvarande andel 9 procent. Tabell 7: I vilken region jobbar civilekonomerna med examensår 2011. Region för arbetsplatsen Andel i procent Stockholms län 36% Västra Götalands län 15% Skåne län 10% Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län 9% Dalarnas län, Gävleborgs län 5% Västerbottens län, Norrbottens län 5% Jönköpings län, Kronobergs län 4% Uppsala län 3% Östergötlands län 3% Kalmar län, Gotlands län, Blekinge län 3% Västernorrlands län, Jämtlands län 3% Hallands län 3% Södermanlands län 1% Enligt de senaste undersökningarna är det en större andel män än kvinnor som jobbar i Stockholms län av ekonomerna. För de som examinerades 2011 är det 39,3 procent män respektive 33,7 procent kvinnor som jobbar i Stockholm. Kvinnor jobbar i lite högre utsträckning i Västergötlands län än män (kvinnor 15,3 procent och män 14,6 procent). Likaså kan val av huvudämne och fördjupningsområde ha betydelse för på vilken ort man jobbar. Av nationalekonomerna med fördjupning i mikroekonomi och samhällsekonomisk analys jobbar 100,0 procent i Stockholms län. Totalt sett jobbar 63,9 procent av nationalekonomerna i Stockholms län och 11,5 procent i Västra Götalands län. Även företagsekonomer med inriktning på internationellt företagande och dataekonomi//it-ekonomi har i huvudsak sin arbetsplats i Stockholm, 61,5 procent respektive 50,0 procent. Företagsekonomer är samtidigt mer spridda på större och mindre orter runt om i landet. 34,3 procent jobbar i Stockholm och 15,4 procent i Västsverige. Åldern visar sig också påverka var ekonomer jobbar geografiskt. I figur 6 framgår att Stockholm har en koncentration av yngre ekonomer medan fler i de äldre åldersgrupperna jobbar på mindre orter runt om i Sverige. 17 En spikrak karriär

Figur 6: Arbetsplatsen för ekonomer. Geografisk indelning. Åldersgrupp. Examensår 2011. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% -30 år 31-40 år 41- år 4.3 84 procent har en tillsvidareanställning Majoriteten av ekonomerna, 74,6 procent, har haft antingen ett eller två jobb efter sin examen. 38,2 procent har haft ett arbete, 36,4 procent har haft två jobb och 21,3 procent har haft minst tre jobb. En stor majoritet (84,3 procent) av respondenterna har en tillsvidareanställning. Andelen med denna anställningsform har ökat under mätperioden, med en mindre nedgång i den senaste undersökningen. Se figur 7. Figur 7: Andel med tillsvidareanställning. Examensår 2003-2011. Procent. 88% 86% 84% 82% 80% 78% 76% 74% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Anställd tillsvidare 18 En spikrak karriär

Andelen som har en tidsbegränsad anställning är 6,3 procent. Andelen egna företagare är 3,3 procent och andelen arbetssökande är 1,8, vilket är en minskning jämfört med andelen arbetssökande som förra året var 2,9 procent. Tabell 8: Huvudsaklig sysselsättning. Examensår 2003 2011. Andel i procent. Huvudsaklig sysselsättning Andel i procent 2003 Andel i procent 2004 Andel i procent 2005 Andel i procent 2006 Andel i procent 2007 Andel i procent 2008 Andel i procent 2009 Andel i procent 2010 Andel i procent 2011 Anställd tillsvidare 78,5 83,9 85,0 84,2 82,5 85,7 84,4 85,1 84,3 Anställd tidsbegränsad 7,2 5,2 3,7 4,0 4,3 6,4 5,2 5,6 6,3 Egen Företagare 3,8 3,1 3,2 3,2 3,8 2,9 3,9 2,9 3,3 Forskarutbildning 2,6 1,2 1,2 1,9 1,5 1,4 1,9 2,1 1,4 Studerande 2,3 1,3 1,2 1,6 1,2 0,6 1,3 0,8 2,0 Arbetssökande 1,0 0,5 0,5 0,5 0,7 2,2 2,3 2,9 1,8 Arbetsmarknadspolitisk åtgärd 0,5 0,5 0,0 0,2 0,4 0,4 0,1 0,1 0,2 Sjukskriven 0,2 0,5 0,1 0,4 0,3 0,1 0,1 0,1 0,2 Annan sysselsättning 0,3 0,2 0,1 0,0 0,0 0,3 0,2 0,5 0,5 Föräldraledig 3,6 2,9 3,6 2,9 3,9 * * * * *föräldralediga finns from 2008 under resp. anställningsform Män och kvinnors position på arbetsmarknaden skiljer sig åt när det kommer till val av bransch, arbetsuppgifter, funktion, lön och huvudsaklig sysselsättning. Av tabell 9 framgår att kvinnor och män i lika hög grad har en tillsvidareanställning (84,3 procent respektive 84,2 procent). Kvinnor är i lägre utsträckning företagare och i något högre utsträckning arbetssökande. I förra årets undersökning förekom män i arbetsmarknadspolitisk åtgärd vilket inte förekom bland kvinnorna. Tabell 9: Huvudsaklig sysselsättning, män och kvinnor. Andel i procent. Examensår 2011. Sysselsättning Kvinna Man Anställd tillsvidare 84,2% 84,3% Anställd tidsbegränsad 7,4% 5,1% Egen Företagare 2,0% 5,3% Forskarutbildning 1,1% 1,8% Studerande 1,9% 2,2% Arbetssökande 2,0% 1,3% Arbetsmarknadspolitisk åtgärd 0,2% 0,0% Sjukskriven 0,4% 0,0% Annan sysselsättning 0,8% 0,0% 19 En spikrak karriär