Livets utveckling på jorden - 6 Lars Holmer 2000 Föreläsning 6 Reptiler Karbon 360-290 Ma Pangaea Kolets tidsålder De första reptilerna Groddjur dominerar Nedisning SEPM
2 Perm 290-245 Ma Pangaea färdigbildad Varmt & torrt Uppblomstring av reptiler & groddjur Däggdjurslika reptiler Utdöende - Miljökatastrof SEPM
3 Trias 245-208 Ma Liknar Perm Polerna saknade is, klimatet generellt varmt Haven domineras av ammoniter, hajar, benfiskar, plesiosaurer samt ichthyosaurer. På land - ormbunkar, kottepalmer, ginko, tidiga barrträd Labyrinthodonta amfibier, däggdjurslika reptiler, rhynchosaurier, thecodonter var vanliga - de flesta av dessa dog ut i slutet av trias. De första dinosaurierna samt riktiga däggdjuren. Amnioter Första i karbon Monofyletisk grupp Från labyrinthodonta anthracosaurier Första riktiga landvertebraterna Större valfrihet av miljöer större extremiteter starkare ryggrad Reptiler större skulderblad & Anapsida höftben Diapsida två korskotor & mer Synapsida förbenat skelett läderartad hud hornfjäll - uttorkning mer aktiva än amfibier effektivare och starkare tuggmuskulatur högre och djupare kranium mer olikformade tänder.
4
REPTILER Karbon-Nutid 5 Parafyletisk! snabb diversifiering 1) sköldpaddor - Anapsida 2) däggdjur -Synapsida, 3) alla övriga -Diapsida kraniets fönster (temporal fenestrae) ökad plats för tuggmuskulatur? Nutida reptiler 1) sköldpaddor (Chelonia) 2) bryggödlor (Rhyncocephalia) 3) ormar & ödlor (Squamata) 4) alligatorer & krokodiler (Crocodylia) framförallt i tropikerna & öknar ej vanliga i tempererade miljöer finns ej i rent arktiska miljöer Efter Michel Laurin 1996
Anapsida ("utan hål") karbon-nutid 6 reptiler utan fenestrae primitiv? parafyletisk? Anapsida Captorhinidae Pareiasauridae Testudines? Mesosauridae? Pareiasaurierna är anapsida, permiska reptiler Captorhinidae ("stamsaurier ); karbon-trias Pareiasauridae - tex Scutosaurus - stor tung (2-3 m) växtätare från perm (Ryssland) Scutosaurus tuberculatus 2.4 m lång Sen perm, Ryssland
Anapsida - Testudines (Chelonia) 7 trias-nutid Sköldpaddor. Utvecklade ur captorhinider? Saknar tänder Ryggsköld av ben täckt av hornplåtar Ryggsköld av sköldpadda, krita Kranium av fossil sköldpadda Första marina amnioter c:a 1 m sötvattens-levande skarpa långa tänder paddelformade extremiteter Brasilien & Sydafrika Anapsida? - Mesosauria perm
Däggdjurslika reptiler 8 Synapsida ("med ett hål"): karbon-jura "reptiler" med differentierade tänder lågt liggande tinningsfönster monofyletisk om man inkl. däggdjur Synapsida Pelycosaurier Sphenacodonter Therapsider Dicynodonter Cynodonter Däggdjur
Pelycosaurida ("segelödlor") 9 huvudsakligen perm (70% av alla tetrapoder) gav upphov till therapsiderna? Dimetrodon Therapsida ("däggdjursödlor") Gav förmodligen upphov till de första däggdjuren (trias) Dicynodonter Dicynodon trautscholdi Perm Uralbergen Estemmenosuchus, Perm, Uralbergen Doliosauriscus, Perm, Uralbergen
Cynodonter (+Gorgonopsids) 10 rovdjur & insektivorer: perm-trias gav upphov till däggdjuren Inostrancevia, Perm, Uralbergen Efter Benton 1993
11 DIAPSIDA REPTILER (underklass Diapsida; "två bågar") karbonnutid. Reptiler med diapsid (eller modifierad "euryapsid") med två tinningshål. Tidigast kända från karbon; Petrolacosaurus ödle-lik med långa ben. Få diapsider under perm; några Petrolacosaurusliknande former samt egendomliga "glidflygare" (Coelosauravus) liknande de asiatiska flygdrakarna (Draco). "Tar över" i trias - Diapsida Archosauriemorfer (bl.a. bryggödlor rhyncosaurier) och ödlor & ormar archosaurier (thocodonter). marina diapsider Archosauria
12 MARINA DIAPSIDER - "Euryapsider" trias-krita. polyfyletisk grupp? högt placerat tinningshål Sauropterygia. Trol. tvecklade ur en diapsid Inkluderar: Nothosaurier, Plesiesaurier, Ichthyosaurier, Placodonter. Alla är marina rovdjur som levde i och kring Tethyshavet Marina diapsider Nothosaurier Placodonter Ichthyosaurier Plesiosaurier Marina ödlor Mosasaurier Ordning Nothosauria trias Centraleuropa, Afrika, Asien. avlånga (0.2-4 m) litet huvud, lång smal hals, och paddel-liknande extremiteter. skulderblad och bäcken fäster inte vid ryggraden - kan inte ha levt på land. De skarpa tänderna tyder på att den åt fisk
Ophthalmosaurus Ordning Placodontia ("platttänder") trias Centraleuropa. Kort hals, kort rund kropp, tillplattad svans. Gastralia ("bukrevben"). Kraftiga käkar, framåtriktade framtänder och platta kindtänder. Placodus 13 Placodus Ordning Ichthyosauria ("fisködlor") trias-krita hela världen. T.ex. Ophtalmosaurus, Stenopterygius, Mixosaurus). Helt marina delfin-liknande (upp till 15 m). Strömlinjeformade och saknar hals. Lagerstätten bevaring (jura; Holzmaden) med ryggfena och fiskliknande stjärt (ovänt heterocercal!).
Extremiteter omvandlade till fiskliknande fenor. Skalle med utdragen näsa, extremt stora ögon med väl utvecklad ögonring. käkar med likstora tänder förmodligen anpassade för att äta bläckfiskar och fisk. 14 Simmade med stjärten Skulderbladet dåligt fäst vid ryggraden, bäckenet inte alls - de bakre fenextremiteterna visar tendens mot att reduceras. Kunde förmodligen inte ta sig upp på land (födde levande ungar?). Ordning Plesiosaurier ("svanödlor") jura-krita hela världen. Förmodligen utvecklad ur nothosaurier. Ophthalmosaurus Marina diapsider Plesiosaurier Plesiosaurider Pliosaurider Muraenosaurus Väl anpassade för marint liv
Gick trol upp på land för att lägga ägg (jmfr havssköldpaddor). Platta skulderblad och höftben för fäste av muskler för extremiteter. Typiska gastralia. Mellanarms och mellanfotsbenen är korta, medan "fötter" och "händer" är långa. 15 Överfamilj Pleisosauroidea: Mycket långhalsade (halsen med upp till 70 kotor upptar ibland mer än hälften av längden) med voluminös rundad kropp. Mycket långa främre paddel-formade simfötter, kortare än de bakre. Kort svans & litet huvud med med nål-lika tänder för att äta fisk (t.ex. Muraenosaurus, Elasmosaurus, Plesiosaurus). Överfamilj Pliosauroidea: Korthalsade former som förmodligen var specialiserade dykar (t.ex. Kronosaurus, Liopleurodon). Pliosauriekäke
INFRAKLASS LEPIDOSAURIEMORPHA - ÖVERORDNING LEPIDOSAURIA ("fjällödlor") karbon-nutid. Primitiva diapsider som ofta förlorat ett av tinningshålen. Vanligen fyrbenta. Ordning Sphenodontida (Rhynchocephalia) trias-nutid Enda nulevande arten Tuataran (Sphenodon) från Nya Zeeland. Bevarar den diapsida skallen och parietalöga Inkluderar enligt vissa forskare de utdöda växtätande Rhynchosaurierna (trias) Ordning Squamata (ödlor & ormar) jura-nutid Största nutida gruppen (c:a 4000 arter). Förlorat diapsida skallen. Käken flexibel. Lepidosaurier bryggödlor ödlor & ormar mosasaurier Sphenodon 16 Mosasaurier: ("ödla från floden Maas")
Utdöda jättelika kretaceiska marina ödlor (släkt med bl.a. Komodovaranen etc.) de största ödlor som funnits! liknar ichthyosaurier & plesiosaurier men har parallellt anpassats till marint liv. Lång kraftig kropp med extremiteter och svans anpassade för att simma. Extremiteterna rörde sig upp och ned. Bäckenet var inte fäst vid ryggraden. Den kraftfulla käken hade (liksom alla ödlor) ett "extra" led. Åt förmodligen alla andra djur ("top predator"). Kan eventuellt ha fött levande ungar (t.ex. Platecarpus, Mosasaurus). Svenska mosasaurier 17 ARCHOSAURIER (Marina krokodiler) Diapsida Archosauria krokodiler Ordning Crocodylia (Krokodiler; jura-nutid). Uppstod ur de landlevande thecodonterna - sekundärt anpassade till akvatiskt/amfibiskt liv.
Bildkällor: 18 DINOSAURS AND THE HISTORY OF LIFE ( Professor Paul Eric Olsen) (http://rainbow.ldeo.columbia.edu/courses/v1001/dinos.2000.html) SEPM Photo CD (ed. Peter A. Scholle) SEPM (Society for Sedimentary Geology)( http://www.sepm.org/ )