FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 4.6.2012 Personal- och förvaltningspolitiska ANVISNING avdelningen Statens arbetsmarknadsverk FM/1007/00.00.00/2012 Innehåll Avtal om anställningsvillkoren Tjänstledighet Karenstid Stadganden på vilka behörigheten att meddela föreskrifter / anvisningar grundar sig Reglementet för statsrådet 17 Målgrupper Ministerier och ämbetsverk Giltighetstid 4.6.2012 tills vidare Upphäver föreskrift (datum, nr) 16.11.2007, 12/2007 ANVISNING OM TJÄNSTEMÄNS ÖVERGÅNG FRÅN TJÄNSTGÖRING HOS STATEN 1 ALLMÄNT Denna anvisning gäller situationer där en statstjänsteman övergår från tjänstgöring hos staten till tjänstgöring hos någon annan arbetsgivare, blir självständig företagare eller ställer sig utanför arbetslivet. Anvisningen gäller främst tjänstemän som är i kontakt med uppgifter som är särskilt känsliga med tanke på statens intressen eller företagsverksamhet. Det är fråga om situationer där en tjänsteman som övergår från statsförvaltningen till andra uppgifter har möjlighet att utnyttja information som han eller hon genom sin tjänsteställning har fått t.ex. om konkurrerande företag eller om förhållanden eller marknader inom branschen i fråga. Det är ovanligt att ingå sådana avtal om anställningsvillkoren som beskrivs närmare i denna anvisning, och det blir aktuellt endast i fråga om ett fåtal tjänstemän. Däremot gäller den lagstiftning som presenteras nedan alla statstjänstemän när de övergår från tjänstgöring hos staten. Anvisningen gäller inte statligt anställda i arbetsavtalsförhållande. De omfattas av arbetsavtalslagen (55/2001). I avsnitt 2 tas det upp hur ett ämbetsverk ska förbereda sig på att en tjänsteman lämnar sin tjänstgöring hos staten och hur ämbetsverket ska gå till väga i sådana fall. Avsnitt 3 gäller beviljande av tjänstledighet. I avsnitt 4 finns dessutom en sammanställning av tillämpliga bestämmelser. Ämbetsverken ska beakta denna anvisning vid rekryteringen av personal i fast tjänsteförhållande eller tjänsteförhållande för viss tid. Vid rekrytering ska ämbetsverken dessutom uppmärksamma jävsbestämmelserna i förvaltningslagen (434/2003). FINANSMINISTERIET Telefon, växel 0295 16001, telefax (09) 1603 4839 Personal- och förvaltningspolitiska avdelningen Valtiontyomarkkinalaitos@vm.vn.fi PB 28, 00023 STATSRÅDET www.vm.fi/vtml
2 (5) Denna anvisning ersätter finansministeriets anvisning av den 16 november 2007 (FM 12/2007). 2 FÖRBEREDELSER FÖR OCH FÖRFARANDET VID EN TJÄNSTEMANS ÖVERGÅNG FRÅN TJÄNSTGÖRING HOS STATEN Ingående av avtal om anställningsvillkoren Ämbetsverken ska bedöma behovet av att ingå ett sådant avtal om anställningsvillkoren som avses i 44 i statstjänstemannalagen (750/1994) med de tjänstemän som är i kontakt med uppgifter som är särskilt känsliga med tanke på statens intressen eller företagsverksamhet. Behovet av ett avtal om anställningsvillkoren ska bedömas från fall till fall. En förutsättning är att tjänstemannen har sådan information eller kompetens som inte är allmänt tillgänglig för företag inom branschen. Vid bedömningen ska också näringsfriheten och rätten till arbete enligt 18 1 mom. i grundlagen beaktas. Om det konstateras vara ändamålsenligt att ingå ett avtal om anställningsvillkoren, bör avtalet i regel ingås i början av tjänsteförhållandet. Ett eventuellt behov att ingå ett avtal om anställningsvillkoren ska bedömas redan vid rekryteringen. När anställningsförhållandet pågår bör ett avtal om anställningsvillkoren ingås innan tjänstemannens uppgifter ändras på ett sådant sätt att han eller hon kommer i kontakt med särskilt känsliga uppgifter. I avtalet om anställningsvillkoren kommer man överens om tjänstemannens lön under en särskilt avtalad karenstid efter det att tjänsteförhållandet har upphört. Som motprestation för denna lön förbinder sig tjänstemannen att sedan tjänsteförhållandet upphört iaktta en karenstid under vilken han eller hon inte får arbeta för en ny arbetsgivare. Maximitiden för karenstiden är ett år. Ämbetsverket betalar tjänstemannen lön under den avtalade karenstiden. Lönen för karenstiden betalas av ämbetsverkets anslag. Enligt 44 3 mom. i statstjänstemannalagen betraktas uppsägning av en tjänsteman eller upplösning av ett tjänsteförhållande samtidigt som uppsägning av avtalet. Bedömning av behovet av karens när en tjänsteman säger upp sig Ämbetsverket ska föra en diskussion med en tjänsteman som har sagt upp sig, om ett avtal om anställningsvillkoren har ingåtts med tjänstemannen. Vid diskussionen bedöms behovet av karens enligt avtalet om anställningsvillkoren. Om tjänstemannen kommer att övergå till tjänstgöring hos en arbetsgivare där tjänstemannen kan utnyttja särskilt känsliga uppgifter som han eller hon har fått genom sin tjänsteställning, träder karensvillkoret i avtalet om anställningsvillkoren i kraft. Om tjänstemannen kommer att övergå till sådana uppgifter där tjänstemannen inte kan utnyttja särskilt känslig information som han eller hon har fått, realiseras inte villkoret om karenstid i avtalet om anställningsvillkoren. Tjänstemannen är då inte förhindrad att tjänstgöra hos den nya arbetsgivaren, och ämbetsverket betalar inte tjänstemannen någon lön efter det att tjänsteförhållandet har upphört. Diskussionen med tjänstemannen ska dokumenteras skriftligen t.ex. genom en promemoria eller ett protokoll över diskussionen varav det framgår om det finns behov av karens samt motiveringen till detta.
Förflyttning av en tjänsteman till andra uppgifter 3 (5) Åtgärder vid denna anvisnings ikraftträdande Dessutom ska arbetsuppgifterna för en tjänsteman som arbetar med uppgifter som är särskilt känsliga med tanke på statens intressen eller företagsverksamhet omedelbart ändras för uppsägningstiden så att tjänstemannen inte behandlar uppgifter som han eller hon kunde utnyttja vid övergången från tjänstgöringen hos staten. I anslutning till att denna anvisning träder i kraft ska ministerierna och ämbetsverken före utgången av 2012 utreda om det finns behov av att ingå ett avtal om anställningsvillkoren med någon av de tjänstemän som redan är anställda i tjänsteförhållande. Om tjänstemän som inte har ingått avtal om anställningsvillkoren arbetar vid ämbetsverket i uppgifter där de ovannämnda villkoren för ett sådant avtal uppfylls, bör avtal om anställningsvillkoren ingås med dessa tjänstemän. 3 BEVILJANDE AV TJÄNSTLEDIGHET Enligt statstjänstemannalagen beror beviljandet av tjänstledighet på myndighetens egen prövning, om inte personen är tjänstledig direkt med stöd av lag eller rätten till tjänstledighet bygger på lag. Tjänstledighet ska inte beviljas, om tjänstemannen på grund av annat arbete under tjänstledigheten kan komma att bli jävig i sina huvudsakliga uppgifter annat än tillfälligt efter att ha återvänt till sin tjänstgöring hos staten eller om det kan bedömas utgöra ett hot mot det allmänna förtroendet för myndigheternas verksamhet. Tjänstemän har ingen subjektiv rätt till tjänstledighet efter prövning. Det ämbetsverk som beslutar om tjänstledigheten ska därför noggrant bedöma faktorer i anslutning till jäv och tillförlitligheten i myndighetens verksamhet innan tjänstledighet beviljas. 4 BESTÄMMELSER Grundlagen (731/1999) Statstjänstemannalagen (750/1994) I 18 1 mom. i grundlagen föreskrivs att var och en i enlighet med lag har rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt. Enligt 44 i statstjänstemannalagen kan ett ämbetsverk med en tjänsteman ingå skriftligt avtal om tjänstemannens anställningsvillkor. I avtalet kommer man överens om tjänstemannens lön under karenstid. Avtal kan ingås när en tjänst tillsätts eller med en redan utnämnd tjänsteman. Enligt 44 3 mom. i statstjänstemannalagen betraktas uppsägning av en tjänsteman eller upplösning av ett tjänsteförhållande samtidigt som uppsägning av avtalet. I fråga om de tjänstemän som avses i 26 i statstjänstemannalagen (justitiekanslern i statsrådet och biträdande justitiekanslern, kommendören för försvarsmakten, statssekreterare, statssekreterare såsom kanslichef, kanslichef, understatssekreterare och avdelningschef samt sådana tjänstemän vid ett ministerium som till tjänsteställningen motsvarar dessa, så som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet, cheferna för de ämbetsverk som anges genom förordning av statsrådet, samt ministers speci-
4 (5) almedarbetare) faller ingåendet av sådana avtal dock under statsrådets behörighet med stöd av 44 1 mom. i den lagen. Enligt 17 i statstjänstemannalagen gäller i fråga om tystnadsplikt för tjänsteman vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i någon annan lag. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) Strafflagen (39/1889) I 6 kap. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs om grunderna för sekretess och tystnadsplikt och om förhållandet mellan dem samt om förbud mot utnyttjande av sekretessbelagda uppgifter. I lagens 22 finns grundläggande bestämmelser om grunderna för handlingars sekretess och om sekretessens innebörd. Bestämmelser om grunderna för tystnadsplikten, om vem som omfattas av den och om förbud mot utnyttjande finns i 23. Handlingssekretessen omfattar förbud mot att förete en sekretessbelagd handling eller en kopia eller utskrift av en sådan. Tystnadsplikten i sin tur gäller främst tjänstemannens beteende. Detta innebär förbud mot att röja uppgifter oberoende av om uppgiften är registrerad eller inte. Med röjande avses både aktivt och passivt röjande av en uppgift, t.ex. att en handling lämnas tillgänglig för utomstående. Uppgifter som omfattas av tystnadsplikt kan härröra från handlingar eller kan ha lämnats t.ex. muntligen. Tystnadsplikten är således mer omfattande än handlingssekretessen. Till tystnadsplikten hör även ett förbud mot utnyttjande. En person som omfattas av tystnadsplikt får inte använda sekretessbelagda uppgifter för att skaffa sig själv eller någon annan fördel. Förbudet mot utnyttjande gäller också användning av uppgifter för att skada någon annan. I 23 1 mom. föreskrivs om tystnadspliktens tidsmässiga omfattning. Enligt paragrafen får en uppgift för vilken tystnadsplikt gäller inte heller röjas efter det att verksamheten hos myndigheten har upphört eller det uppdrag som utförts för myndighetens räkning har avslutats. I förarbetena till offentlighetslagen (RP 30/1998 rd) preciseras detta förbud ytterligare. Enligt förarbetena upphör tystnadsplikten ingalunda tillika med anställningsförhållandet, förtroendeuppdraget, uppgiften eller den övriga verksamheten hos en myndighet. Även efter det att anställningsförhållandet har upphört eller uppdraget avslutats gäller tystnadsplikten således så länge som uppgiften är sekretessbelagd. I fråga om förbudet mot utnyttjande finns inga liknande bestämmelser om tidsmässig kontinuitet. Frågan har också samband med bestämmelserna om mutor, näringsbrott, företagsspioneri och tjänstebrott i 16, 30 och 40 kap. i strafflagen. I 30 kap. 5 i strafflagen föreskrivs om brott mot företagshemlighet. Enligt paragrafen är det fråga om brott mot företagshemlighet när någon obehörigen röjer eller utnyttjar en företagshemlighet för att bereda sig eller någon annan ekonomisk vinning eller för att skada en annan. Personen har enligt paragrafen kunnat få del av företagshemligheten t.ex. på grund av ett anställningsförhållande eller medan han eller hon varit medlem av en sammanslutnings eller stiftelses förvaltningsråd eller styrelse eller dess verkställande direktör, revisor eller likvidator, eller medan han eller hon skött någon därmed jämförbar uppgift. Enligt 30 kap. 5 2 mom. i strafflagen
5 (5) uppför sekretessen att gälla när två år förflutit från anställningstidens slut, om personen har fått del av företagshemligheten på grund av ett anställningsförhållande. Bestämmelserna i 40 kap. 5 i strafflagen gäller brott mot tjänstehemlighet och brott mot tjänstehemlighet av oaktsamhet. Enligt bestämmelsen gör sig en tjänsteman skyldig till brott mot tjänstehemlighet om han eller hon uppsåtligen under den tid anställningen varar eller därefter obehörigen röjer en handling eller uppgift som är sekretessbelagd enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller enligt någon annan lag eller som enligt lag inte får yppas, eller utnyttjar en sådan handling eller uppgift till sin egen nytta eller till nytta eller skada för någon annan. En tjänsteman ska för brott mot tjänstehemlighet dömas till böter eller fängelse i högst två år. En tjänsteman kan även dömas till avsättning, om brottet visar att han eller hon är uppenbart olämplig för sitt uppdrag. För brott mot tjänstehemlighet av oaktsamhet kan en tjänsteman dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet (1061/1978) I 4 i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet finns ett förbud mot att utan laga rätt anskaffa en uppgift om affärshemlighet och utnyttja eller yppa en uppgift som anskaffats på detta sätt. Skyddet av affärshemligheter har inte begränsats tidsmässigt i lag. Avdelningschef, statens arbetsmarknadsdirektör Teuvo Metsäpelto Arbetsmarknadsjurist Katja Viertävä Ytterligare information ges av Kirsi Äijälä, regeringsråd, tfn 02955 30172 Katja Viertävä, arbetsmarknadsjurist, tfn 02955 33280 Miia Kannisto, arbetsmarknadsjurist, tfn 02955 30297 Finansministeriets e-postadresser har formatet förnamn.efternamn@vm.fi.