Asylsökande barn och BUP

Asylsökande barn och BUP Innehåll och undanträngningseffekter inom BUP-öppenvård 041025 Beställarkontor Vård Christian Foster

2 (19) Innehållsförteckning 1. Uppdrag... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Avgränsningar... 3 2. Sammanfattning... 5 3. Resultat... 6 3.1. Omfattning... 6 3.2. Vårdbehov... 9 3.3. Ekonomiska förutsättningar... 11 4. Slutsatser... 13 4.1. Undanträngningseffekter (a)... 13 4.2. Vårdbehov (b)... 14 4.3. Ekonomiska konsekvenser av mellanvårdsformer (c)... 14

3 (19) 1. Uppdrag 1.1. Bakgrund Barn som är asylsökande eller avvikna har i princip samma rätt till sjukvård som befolkningen. Staten har ett principiellt ersättningsansvar för denna vård vilket regleras via överenskommelse mellan Landstingsförbundet och Utrikesdepartementet. Den 1 april 2003 inrättades en samordningsfunktion för asylsjukvård inom Beställarkontor vård. Huvuduppgifterna är bland annat att samordna och beställa asylsjukvård i länet. Inom SLL regleras sedan årsskiftet 2003/2004 en stor del av den landstingsdrivna öppenvården för asylsökande i ett ramavtal mellan BKV och produktionsområdena. Vid ramavtalsförhandlingarna om asylsjukvård uppmärksammades att BUP öppenvård ej erhöll ersättning för asylsökande barn i särskild ordning. Frågan uppstod huruvida BUP ska anses ha erhållit ersättning via ordinarie anslag eller ej. Inom BKV diskuterades frågan med avdelningschef Olle Olofsson då det rådde osäkerhet om extra medel skulle tillföras till BUP för asylsökande eller om en omfördelning av nuvarande resurser var nödvändig (minnesanteckningar Eva Bohlin, 2003-11-26). Denna utredning är ett led i besvarandet av den frågan. Utredningen ska också förstås i ljuset av arbetet med BUP 2005 och de problem kring ojämn resursfördelning som BUP lyft till beställaren. I förarbetet till utredningen anges syftet enligt följande: Syftet med projektet är att utvärdera BUP-verksamheten avseende asylsökande. Utvärderingen ämnar att dels studera aggregerade undanträngningseffekter inom barn- och ungdomspsykiatrin orsakade av ersättningsstrukturer för asylsjukvård (a), dels att utvärdera hur asylbarnens behov liknar befolkningens med avseende på diagnoser, behandlingar mm (b), dels studera hur förutsättningarna för ersättningen för kostnadskrävande vård förändras vid införandet av mellanvårdsformer inom ramen för BUP 2005 (c). 1.2. Avgränsningar Utredningens persongrupp omfattar sådana utländska barn och ungdomar som inte fyllt 18 år som avses i 1 första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. samt utlänningar som har rätt till bistånd enligt 8 andra och tredje styckena samma lag och gäller under den

4 (19) tid som utlänningen har rätt till bistånd enligt denna lag (asylsökande). Utvärderingen omfattar även utländska barn och ungdomar som inte fyllt 18 år, som vistas i landet utan att vara bosatta här och som tidigare har omfattats av bestämmelserna i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m fl (avvikna). För enkelhetens skull benämns hela gruppen som asylsökande i rapporten. Rapporten baseras på avskrivna patienter under 2003 inom barn- och ungdomspsykiatrin. Den undersökta gruppen består av samtliga avskrivna patienter samt patienter med reservnummer. Då det är stora individuella skillnader och antalet patienter vid mottagningarna är litet ska försiktighet iakttas vid tolkningen av materialet. Generaliseringar utifrån materialet måste göras med stor försiktighet. Det statistiska materialet är framtaget av Olle Lindevall (öppenvård) och Eskil Malmberg (heldygnsvård) och gäller avskrivna patienter under 2003.

5 (19) 2. Sammanfattning Undanträngningseffekterna är inom öppenvården, sett över hela länet, relativt små. För enskilda lokala mottagningar, främst Hallunda och Järva, är dock problemet större. De lokala mottagningarna producerar vård för asylsökande till ett värde av cirka 6,2 mkr årligen varav Hallunda och Järva står för närmare hälften. Utredningen finner att nuvarande landstingsinterna ersättningsstruktur inte kompenserar för detta, varken genom omfördelning av existerande anslag eller extra resurser. Inom slutenvården förekommer inga undanträngningseffekter av ekonomisk grund då asylsökandes slutenvård kompenseras fullt ut. Det uppstår dock kapacitetsproblem eftersom antalet asylsökande och deras vårdbehov är svåra att förutsäga och planera för. Under 2003 stod asylsökande barn för 13,6% av det totala antalet vårddygn (12% av patienterna). Det kan inte uteslutas att den folkbokförda befolkningen hade erbjudits fler vårdtillfällen/slutenvårdsdygn om situationen varit annorlunda. Asylsökande barn har generellt ett större behov av barn- och ungdomspsykiatrisk vård än övrig befolkning. Asylsökande barn inom BUP öppenvård är, mätt i behandlingstid, betydligt mer vårdkrävande än övrig befolkning. I regel ges asylsökande barn cirka 46 % mer behandlartid. Ett anmärkningsvärt resultat är att 15-25 % av alla asylsökande barn har kontakt med BUP jämfört med 3 % av barnen i övriga befolkningen. Vid de lokala mottagningarna ges asylsökande barn i regel fler men kortare och tätare återkommande besök än övrig befolkning. Asylsökande barn ges också i högre utsträckning en tydlig diagnos (markering DSM-IV). Den vanligaste diagnosen är PTSD (16,1%) följt av sömnstörning och förstämningssyndrom (12,3% vardera). Vilket ska jämföras med hela befolkningen där ångest (8,4 %) och förstämningssyndrom (8,3%) är vanligast. Det kan inte uteslutas att införandet av nya vårdformer kan medföra minskad ersättning från staten. Avgörande för ett bibehållande av ekonomisk täckningsgrad är beräkningen av självkostnaden för de nya vårdformerna samt hur begreppet vårdkontakt ska tolkas i samband med den nya vårdnivån. En annan syn på vården av vissa patientgrupper (exempelvis barn som gett upp) kommer också att påverka intäkterna från staten.

6 (19) 3. Resultat 3.1. Omfattning Utredningen kan konstatera att asylsökande barn i mycket hög grad återfinns inom BUP-verksamheterna. De allra flesta återfinns inom flyktingenheten vilket bland annat beror på att screeningverksamhet av ensamkommande barn registreras som besök. Totalt under 2003 fanns 386 asylsökande barn registrerade med reservnummer 1 vid BUP enheter, vilket motsvarar 26 % av alla asylsökande barn inom SLL. Om flyktingenheten undantas (vilket justerar för screeningen) återstår 252 asylsökande barn från en population på ca 1500 (17 %). Motsvarande siffror för befolkningen är 11 850 patienter ur en population på 407 000 (2,9 %). Inom Stockholms län finns inga flyktinganläggningar (ABO) vilket innebär att alla asylsökande inom SLL bor i eget boende (EBO). EBO-systemet som tillåter asylsökande att bo där de själva väljer är för närvarande under utredning. Flera negativa effekter, framför allt för barnfamiljer har uppmärksammats. För SLL innebär systemet att de asylsökande flyttar oftare än i län med anläggningsboende. Det är inte heller ovanligt med felaktigt angivna adresser vilket kraftigt försvårar vårdens arbete (kallelser kommer inte fram, svårt att bygga nätverk med andra myndigheter kring familjer mm). I stort bor asylsökande i redan invandrartäta områden 2. De vanligaste områdena är Norsborg, Järvafältet samt Södertälje (tabell 1). 1 Inom BUP registreras ej åtgärder enligt utlänningslagen. Utredningen har därför utgått från patienter med reservnummer. Detta innebär att patienter som inte varit asylsökande ändå kan räknas som sådana (till exempel barn med skyddad identitet). En annan felkälla är att patienter som varit asylsökande men erhållit PUT under behandlingstiden antingen räknas som asylsökande hela behandlingen eller inte alls räknas in som asylsökande i statistiken. 2 Källa Migrationsverkets kvartalsredovisning över asylsökande registrerade vid Migrationsverkets mottagningsenheter region Stockholm. Adresserna stämmer inte särskilt väl och är ofta obsoleta, de ger dock en fingervisning av spridningen.

7 (19) Asylsökande barn 0-17 år registrerade vid Migrationsverket Stockholm fördelade på postort Postort Antal barn Andel av asylsökande barn inom SLL NORSBORG 131 11,2% SPÅNGA 119 10,2% SÖDERTÄLJE 114 9,7% SOLNA 99 8,5% KISTA 70 6,0% SKÄRHOLMEN 56 4,8% 1. Asylsökande barn 0-17 år, de vanligaste kommunerna/stadsdelarna samt andel (2003-12-31) Den geografiska spridningen speglar inte helt var gruppens behov av barnoch ungdomspsykiatri finns. De lokala mottagningarna som hade flest (absoluta tal) asylsökande 2003 var Hallunda, Södertälje och Järva (tabell2). Enhet Samtliga Reservnummer Andel av de egna patienterna som har reservnummer Hallunda 183 30 16,4% Södertälje 457 17 3,7% Järva 221 16 7,2% Haninge 424 13 3,1% Skärholmen 285 12 4,2% 2. Antalet patienter med reservnummer, de fem vanligaste lokala mottagningarna 2003 Det finns stora individuella skillnader som medför att antalet patienter ganska dåligt beskriver vilket tryck patienterna innebär för mottagningarna. Ett mer adekvat sätt att mäta undanträngningseffekt (andel icke avtalad vård) är att undersöka hur stor andel av den totala behandlartiden som ägnas åt asylsökande barn (tabell 3).

8 (19) Behandlartid Andel med Enhet reservnummer Hallunda 33,0% Järva 10,5% Solna 4,8% Globen 4,7% Farsta 4,6% Vällingby 3,0% Södertälje 2,8% Skärholmen 2,3% Haninge 2,0% Tumba 2,0% Danderyd 1,6% Sollentuna 1,5% Huddinge 1,3% Tyresö 1,0% Södermalm 1,0% Nynäshamn 0,8% Kungsholmen 0,8% Kungsängen 0,7% Jakobsberg 0,5% Lidingö 0,4% Täby 0,0% Liljeholmen 0,0% Ekerö Nacka Norrtälje Österåker Sigtuna Värmdö Summa 3,1% 3. Avskrivna patienter 2003 fördelat på de lokala mottagningarna Vid de mottagningar där en stor andel av behandlartiden ges till asylsökande finns färre resurser kvar till avtalad vård om inte kompensation sker. I dag

9 (19) kompenseras mottagningarna till viss del genom omfördelning inom BUP 3. Ingen särskild kompensation sker idag från BKV till BUP avseende icke klinikansluten öppenvård för asylsökande. Förutom de lokala mottagningarna sker icke klinikansluten öppenvård även vid flyktingenheten. Sammantaget visar resultaten att en inte försumbar, om än hanterbar, del av BUP resurser används för asylsökande barn. Dessa beräknas för 2003 uppgå till ca 6,2 mkr (2 200:-/besök). Den klinikanslutna vården inom BUP ersattes under 2003 med 12,4 mkr 3.2. Vårdbehov Sjukdomspanoramat för asylsökande barn skiljer sig till viss del från övrig befolkning (tabell 4). Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) förekommer i betydligt större omfattning. Även sömnstörningar och förstämningssyndrom är betydligt vanligare bland asylsökande barn än befolkningen i stort. Markeringar öppenvård (DSM IV-kluster) Antal Patienter med reservnummer markeringar Andel PTSD 174 16,1% Övrigt 172 15,9% Sömnstörning 137 12,6% Adekvat underlag saknas 133 12,3% Förstämningssyndrom 133 12,3% Antal Samtliga patienter markeringar Andel Adekvat underlag saknas 2123 20,9% Övrigt 2169 21,3% Ångest 858 8,4% Förstämningssyndrom 844 8,3% Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning 399 3,9% 4. De fem vanligaste markeringarna DSM IV-kluster: reservnummer respektive befolkningen 2003 3 Omfördelning kan endast ske inom varje enskild vårdöverenskommelse vilket kraftigt begränsar möjligheterna att föra resurser mellan olika geografiska områden.

10 (19) Vad gäller själva vården har utredningen främst gällt de lokala mottagningarnas resursnyttjande. Materialet visar på stora individuella skillnader vilket försvårar generaliseringar. Det som kan fastslås är att asylsökande barn ges fler och tätare men antagligen kortare besök än övrig befolkning. Betydligt mer resurser krävs för ett asylsökande barn än för befolkningen i övrigt (tabell 5). Behandlartiden är i snitt 46 % längre. Tänkbara förklaringar är dels tolkanvändningen, dels att de existerande nätverken mellan vård, kommun och skola inte fungerar för asylsökande barn. Det finns stora skillnader vad gäller behandlingstid/patient mellan olika mottagningar som bör utredas vidare. Avskrivna patienter 2003 vid lokala mottagningar Patientbesök (medel) Behandlartid/pat Samtliga Reservnummer differens Samtliga reservnummer differens 10,8 18,1 68,3% 710 1040 46,4% Medelbehandlingstid (dagar) Behandlartid/besök Samtliga Reservnummer differens Samtliga Reservnummer differens 383 371-3,3% 66 57-13,0% 5. Vårdintensitet för samtliga patienter samt patienter med reservnummer Utredningens ambition att följa åtgärdspanoramat för de asylsökande barnen har av resursskäl inte kunnat fullföljas annat än på analytisk nivå. En mycket försvårande omständighet i vård av dessa barn är föräldrarnas begränsade tillgång till vård. Möjligheten att i en behandlingssituation se till hela familjen är därmed begränsad. På samma sätt begränsas kommunernas möjligheter att delta i vården av att det är Migrationsverket som har huvudmannaansvaret för de asylsökandes situation. Att hantera asylsökande barn skapar inte sällan en vanmakt hos vårdpersonalen då en stor del av de vanliga åtgärderna/lösningarna inte finns tillgängliga för gruppen. Framför allt är detta ett problem vid de mottagningar som inte hanterar asylsökande i någon större utsträckning. En mycket stor andel av de asylsökande barnen behandlas någon gång inom BUP. En förklaring är att de övriga delarna av vårdkedjan och de sociala skyddsnäten inte fungerar tillfredsställande. Det finns även misstanke (ej vederlagd/vedertagen) att barnens sociala situation (asylsökande) misstolkas och psykiatriseras av såväl statliga som kommunala tjänstemän.

11 (19) Migrationsverket har numer en organisation mer anpassad för att arbeta med barn i riskzonen för psykisk ohälsa vilket borde minska den risken. SLL har idag en ad hoc mässighet i hur dessa barn identifieras och behandlas. Det är uppenbart att en mycket stor andel av de asylsökande barnen även blir aktuella för klinikansluten vård, detta i betydligt högre utsträckning än befolkningen i stort. Inom den klinikanslutna vården under 2003 fanns 67 utländska barn registrerade 4 vilket ska ställas i relation till de 155 barnen som fanns registrerade vid de lokala mottagningarna (42,2 %), motsvarande siffror för befolkningen är 560 patienter vid klinikansluten vård kontra 7378 patienter vid de lokala mottagningarna (7,6%). Av den totala slutenvårdskonsumtionen står asylsökande barn för 13,6 %. 3.3. Ekonomiska förutsättningar I samband med att BUP 2005 införs kommer även viss heldygnsvård övergå till mellanvård. Det har väckts frågor huruvida detta kommer att påverka landstingets ersättning från staten avseende asylsjukvård. De statliga ersättningarna för asylsjukvård bygger i huvudsak på två delar. Det ena är schablonersättningen som utbetalas per asylsökande boende inom länet. Denna del påverkas ej av förändringen. Den andra delen, kostnadskrävande vård, innebär att Landstinget har möjlighet att söka ersättning för de vårdkontakter som kostar mer än 50 000 kr. BUP 2005 innebär i korthet att tre problem aktualiseras avseende ersättningarna: Vårdkontakt En förändring av vårdnivåerna medför en osäkerhet kring definitionen av vårdkontakt. BUP måste därför tydligt klargöra vid förfrågan hur vårdplanen ser ut och vad som är att anse som en (1) vårdkontakt. Det bör betonas i det medicinska underlaget och kontakterna med Migrationsverket att byte av vårdnivå inte automatiskt innebär en ny vårdkontakt. Föräldrabehandling I den nya överenskommelsen med staten har möjligheten att behandla föräldrarna öppnats. Detta passar väl in i BUP övriga arbetssätt. Det är dock i dagsläget inte klart om detta inkluderar familjehem och liknande institutionella boenden. Denna osäkerhet kommer att kvarstå och får antagligen avgöras av regeringen efter överklaganden av beslut. 4 Asylstatus registreras ej inom klinikansluten vård men däremot huruvida patienten är utlänning. Dessa patienter är i princip undantagslöst asylsökande/gömda.

12 (19) Kostnadsberäkning Vårdkontakter ska enligt överenskommelsen med staten kostnadsberäknas enligt riksavtalets principer, dvs. självkostnadsberäkningar. Det finns därmed en viss frihet i hur vården ska debiteras (per besök, per behandling, per diagnos osv.). Hur de nya vårdformerna ska kostnadsberäknas är i dagsläget inte beslutat. Det är vanskligt att utifrån nuvarande data dra några slutsatser kring asylsökande barns behov av heldygnsvård 2005. Antalet vårddygn har ökat kraftigt under 2004 främst beroende på en specifik diagnosgrupp, barn som gett upp. Det är för tidigt att uttala sig om huruvida behovet kommer att kvarstå vid denna höga nivå eller minska till mer normala nivåer. Framgång med de nya mellanvårdsformerna är delvis beroende på en ordnad hemsituation. Därmed är behovet av heldygnsvård även beroende av förändringar inom Ebo-systemet. En del av heldygnsvården för asylsökande kommer antagligen att flyttas till andra institutioner såsom HVB-hem och liknande med stöd av ett mobilt vårdteam. Förhoppningen är att detta ska korta vårdtiderna och därmed vårdkostnaderna. Om dessa minskade kostnader medför minskade intäkter i än större grad på grund av ersättningssystemet är möjligt men inte troligt. För ett sådant scenario krävs, förutom att snittkostnaden/patient sjunker, även att antalet vårdkontakter som understiger 50 000:- ökar.

13 (19) 4. Slutsatser Flera av de farhågor som låg bakom utredningen har visat sig riktiga. Utredningens frågeställning var komplex men kan förenklas i en tredelad uppställning 4.1. Undanträngningseffekter (a) Dagens ersättningssystem inom SLL skapar undanträngningseffekter inom såväl öppenvård som heldygnsvård. Inbyggt i strukturen finns även starka incitament att öka heldygnsvården för asylsökande. Detta är olyckligt eftersom detta i sin tur förstärker en i grunden negativ tendens avseende barn- och ungdomspsykiatrisk vård för asylsökande. Flera faktorer samverkar idag för att vården ska ske på en hög vårdnivå. En del av dessa (till exempel kommunalt ansvar, asylprocess) kan inte påverkas direkt av SLL, andra (till exempel ersättningssystem, behandlingsmetodik) kan påverkas lättare. Undanträngningseffekterna, mätt som icke avtalad del av behandlartid, är på en övergripande nivå hanterbara. Problemen uppstår snarare vid de enskilda mottagningar som har en mycket stor andel asylsökande (icke avtalad vård). Strukturen idag förmår inte flytta resurserna dit där de behövs. Överskotten som skapas inom heldygnsvården på grund av systematisk underbudgetering kan inte enkelt flyttas till öppenvården. Inte heller kan resurser från områden med lägre andel asylsökande flyttas över till de mottagningar som har stor andel icke avtalad vård. Nuvarande ordning där de lokala mottagningarna regleras i olika vårdöverenskommelser är alltså inte anpassat att klara av den nödvändiga justeringen. Sammantaget innebär nuvarande system att heldygnsvården ger ett överskott samtidigt som öppenvården underfinansieras. Heldygnsvården överskott baseras på att kostnaderna inte är lika rörliga som ersättningarna. Därmed kan sägas att det sker en viss undanträngning inom heldygnsvården de år då asylsökande behöver mer vård än prognostiserat och omvänt genererar underskott de år då vårdkonsumtionen är lägre än beräknat. Detta ger incitament för en konservativ beräkning som visserligen ger överskott men som i gengäld tenderar att rendera undanträngningseffekter. Ersättningssystemet premierar vidare heldygnsvård framför öppenvård.

14 (19) 4.2. Vårdbehov (b) Asylsökande barn har en annorlunda sjukdomsbild än övrig befolkning. De får fler men något kortare besök. I medel får de närmare 50 % mer behandlingstid per patient. Asylsökande barn erbjuds i mycket högre utsträckning än befolkningen i övrigt heldygnsvård. Orsakerna till detta är komplexa men måste studeras vidare. Det är oklart om det verkligen är enbart medicinska orsaker till heldygnsvården eller om problemet även beror på faktorer som avsaknaden av hemlika förhållanden. Det är viktigt för den fortsatta verksamheten att fler studier görs på både regional och nationell nivå för att bättre kunna sammanställa vilka vårdbehov barnen har samt i vilken utsträckning de är psykiatriska. 4.3. Ekonomiska konsekvenser av mellanvårdsformer (c) Införandet av BUP 2005 kan medföra intäktsminskningar beroende på hur begreppet vårdkontakt tolkas samt hur självkostnadsberäkningen görs. Ingenting talar dock mot att mellanvård ska kunna anses vara en sammanhängande vårdkontakt även om behandlingsintensiteten/ vårdnivån skiftar över tiden.

15 (19) Bilaga Tabell över lokala mottagningar och asylsjukvård, avskrivna patienter 2003

Antal avskrivna patienter Antal besök Behandlartid (min) Enhet Samtliga reservnummer andel Samtliga Reservnummer Andel Samtliga reservnummer Andel Hallunda 183 30 16,4% 2599 972 37,4% 175497 57885 33,0% Järva 221 16 7,2% 2254 272 12,1% 142987 15061 10,5% Solna 242 7 2,9% 2444 158 6,5% 160204 7620 4,8% Globen 364 10 2,7% 3931 198 5,0% 233688 10880 4,7% Farsta 363 8 2,2% 5881 336 5,7% 365178 16905 4,6% Vällingby 419 7 1,7% 4022 124 3,1% 240087 7305 3,0% Södertälje 457 17 3,7% 6124 223 3,6% 543830 15140 2,8% Skärholmen 285 12 4,2% 3050 61 2,0% 177840 4025 2,3% Haninge 424 13 3,1% 4452 112 2,5% 286200 5831 2,0% Tumba 222 4 1,8% 2953 72 2,4% 215118 4200 2,0% Danderyd 332 5 1,5% 2988 52 1,7% 188576 2945 1,6% Sollentuna 285 3 1,1% 2537 33 1,3% 158745 2330 1,5% Huddinge 322 6 1,9% 3478 54 1,6% 242788 3105 1,3% Tyresö 232 1 0,4% 1763 18 1,0% 106024 1110 1,0% Södermalm 275 2 0,7% 2970 35 1,2% 186725 1785 1,0% Nynäshamn 101 4 4,0% 879 11 1,3% 56156 440 0,8% Kungsholmen 415 2 0,5% 4648 34 0,7% 288425 2245 0,8% Kungsängen 185 1 0,5% 1647 14 0,9% 89910 660 0,7% Jakobsberg 242 3 1,2% 2517 16 0,6% 181984 965 0,5% Lidingö 238 2 0,8% 2499 13 0,5% 155414 660 0,4% Täby 265 1 0,4% 2465 1 0,0% 166420 55 0,0% Liljeholmen 206 1 0,5% 2987 1 0,0% 212180 55 0,0% Ekerö 94 0 0,0% 818 52358 Nacka 254 0 0,0% 3048 201168 Norrtälje 217 0 0,0% 2127 127379 Österåker 247 0 0,0% 1877 140049 Sigtuna 48 0 0,0% 365 24048 Värmdö 240 0 0,0% 2136 121440 Summa 7378 155 2,1% 79455 2810 3,5% 5240418 161207 3,1% Beställarkontor Vård Christian Foster

17 (19) Patientbesök (medel) Behandlartid (min) /pat Behandlartid (min)/besök Enhet Samtliga Reservnummer differens Samtliga reservnummer differens Samtliga Reservnummer differens Hallunda 14,2 32,4 128,2% 959 1930 101,2% 68 60-11,7% Järva 10,2 17 66,7% 647 941 45,5% 63 55-12,7% Solna 10,1 22,6 123,8% 662 1089 64,4% 66 48-26,5% Globen 10,8 19,8 83,3% 642 1088 69,5% 59 55-7,6% Farsta 16,2 42 159,3% 1006 2113 110,0% 62 50-19,0% Vällingby 9,6 17,7 84,4% 573 1044 82,1% 60 59-1,3% Södertälje 13,4 13,1-2,2% 1190 891-25,2% 89 68-23,5% Skärholmen 10,7 5,1-52,3% 624 335-46,3% 58 66 13,2% Haninge 10,5 8,6-18,1% 675 449-33,6% 64 52-19,0% Tumba 13,3 18 35,3% 969 1050 8,4% 73 58-20,0% Danderyd 9,0 10,4 15,6% 568 589 3,7% 63 57-10,3% Sollentuna 8,9 11 23,6% 557 777 39,4% 63 71 12,8% Huddinge 10,8 9-16,7% 754 518-31,4% 70 58-17,6% Tyresö 7,6 18 136,8% 457 1110 142,9% 60 62 2,6% Södermalm 10,8 17,5 62,0% 679 893 31,4% 63 51-18,9% Nynäshamn 8,7 2,8-67,8% 556 110-80,2% 64 40-37,4% Kungsholmen 11,2 17 51,8% 695 1123 61,5% 62 66 6,4% Kungsängen 8,9 14 57,3% 486 660 35,8% 55 47-13,7% Jakobsberg 10,4 5,3-49,0% 752 322-57,2% 72 60-16,6% Lidingö 10,5 6,5-38,1% 653 330-49,5% 62 51-18,3% Täby 9,3 1-89,2% 628 55-91,2% 68 55-18,6% Liljeholmen 14,5 1-93,1% 1030 55-94,7% 71 55-22,6% Ekerö 8,7 557 64 Nacka 12,0 792 66 Norrtälje 9,8 587 60 Österåker 7,6 567 75 Sigtuna 7,6 501 66 Värmdö 8,9 506 57 Summa 10,8 18,1 68,3% 710 1040 46,4% 66 57-13,0%

Bilaga Asylsökande barn inom SLL fördelat på postort Asylsökande barn 0-17 år registrerade vid Migrationsverket Stockholm fördelade på postort NORSBORG 131 11,2% SPÅNGA 119 10,2% SÖDERTÄLJE 114 9,7% SOLNA 99 8,5% KISTA 70 6,0% SKÄRHOLMEN 56 4,8% HANINGE 50 4,3% HUDDINGE 47 4,0% BANDHAGEN 37 3,2% STOCKHOLM 33 2,8% VÄLLINGBY 32 2,7% FARSTA 30 2,6% SOLLENTUNA 26 2,2% HÄSSELBY 25 2,1% VÅRBY 25 2,1% SALTSJÖBADEN 22 1,9% UPPLANDS VÄSBY 19 1,6% HÄGERSTEN 20 1,7% JÄRFÄLLA 20 1,7% SUNDBYBERG 19 1,6% MÄRSTA 16 1,4% SKARPNÄCK 14 1,2% BROMMA 13 1,1% TÄBY 13 1,1% BAGARMOSSEN 11 0,9% TUMBA 11 0,9% NACKA 9 0,8% JOHANNESHOV 8 0,7% TYRESÖ 7 0,6% BRO 5 0,4% SKOGÅS 6 0,5% ÅKERSBERGA 6 0,5% ENSKEDE 5 0,4% ENSKEDEDALEN 5 0,4% LIDINGÖ 5 0,4% RÖNNINGE 5 0,4% ÄLVSJÖ 5 0,4% NYNÄSHAMN 4 0,3% ÅRSTA 4 0,3% JÄRNA 3 0,3% VALLENTUNA 3 0,3% INGARÖ 2 0,2% KUNGSÄNGEN 2 0,2% SIGTUNA 2 0,2% SKÖNDAL 2 0,2% 1 0,1% GRÖDINGE 1 0,1% HEDEMORA 1 0,1% NORRTÄLJE 1 0,1% STORA VIKA 1 0,1% Beställarkontor Vård Christian Foster

TRÅNGSUND 1 0,1% TULLINGE 1 0,1% TUNGELSTA 1 0,1% UTTRAN 1 0,1% VAXHOLM 1 0,1% VÄSTERHANINGE 1 0,1% Totalt 1171 19 (19)