Uppdragsutbildning en analys av Unionen 1
2
Innehåll Inledning... 4 Vad är en uppdragsutbildning?...5 Såhär fungerar en uppdragsutbildning... 6 Möjliga utvecklingsområden inom utförandet av uppdragsutbildningar... 9 Slutdiskussion... 11 Så här vill Unionen göra uppdragsutbildningar ännu bättre...13 Referenslista...14 3
Inledning Möjligheten till kompetensutveckling i befintlig anställning sorterar under Unionens hjärtefråga Kompetens ger kraft. Förbundet har i ett antal rapporter inom flera områden belyst behovet av en tätare samverkan mellan akademi och arbetsliv. Däremot har inte det område som utgörs av uppdragsutbildningar särskilt undersökts tidigare. Uppdragsutbildning är ett inslag på arbetsplatser där Unionens medlemmar finns och är därmed en förekommande kompetensutvecklingsinsats. Uppdragsutbildningen står vid sidan av den reguljära utbildningen, både sett till antagningsprocess och utformningen av innehållet men utförs på och av de högre lärosätena runt om i landet. En uppdragsutbildning är en tjänst som en kund, exempelvis ett företag, köper av ett lärosäte. Undervisningssituationen mellan lärare och yrkesverksamma studenter innebär också ett utbyte mellan akademi och arbetsliv. I den här rapporten vill Unionen lyfta fram uppdragsutbildningar som ett verktyg för kompetensutveckling och omställning. Rapporten är en del av det fortsatta arbetet med Unionens kompetensutvecklingspolitiska plattform och är en av två vidarutvecklande rapporter av punkten Arbetslivet och formell utbildning. Här återfinns förslag från Unionen på hur tillgången till uppdragsutbildningar för kompetensutveckling och omställning kan stärkas. Rapporten är framtagen på Unionens enhet för Politik, opinion och påverkan av Charlie Levin, som är förbundets utredare inom kompetensutveckling. Till grund för rapporten finns bakgrundsintervjuer med representanter från Kungliga Tekniska högskolan och Lunds Universitet. Cecilia Beskow Samhällspolitisk chef, Unionen September 2013 4
Vad är en uppdragsutbildning? Universitet och högskolor har haft möjlighet att anordna uppdragsutbildningar sedan 1986. En uppdragsutbildning är en utbildning som en juridisk person beställt av en högskola eller ett universitet. Uppdragsgivaren kan återfinnas både inom den privata och den offentliga sektorn och behöver inte ha sitt säte inom Sveriges gränser. Om uppdragsgivaren är offentlig eller utländsk ska utbildningen avse personalutbildning eller utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller biståndspolitiska skäl. Inom den privata sektorn ska uppdragsutbildningen avse personalutbildning som är ägnad att få betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren. Utbildningen bygger på ett avtal mellan uppdragsgivaren (exempelvis företaget) och uppdragstagaren (universitet eller högskola). Utbildningen omfattas inte av högskolelagen och högskoleförordningen vilket innebär att den som går på en uppdragsutbildning inte har samma rättigheter som en student inom den reguljära utbildningen. I Sverige redovisade 33 högskolor och universitet någon form av uppdragsutbildning i högskoleverkets årsrapport från 2012. Antalet helårsstudenter inom uppdragsutbildningar uppgick till 7095 under 2011. Det kan i sin tur jämföras med Sveriges universitets- och högskoleförbunds rapport Hur skall högskolan öka uppdragsutbildningen? från 2000 då intäkterna var en knappt miljard och antalet studerande inom uppdragsutbildningar var 5400. Det har alltså skett en ökning över tid. Avgiften för en uppdragsutbildning skall beräknas så att full kostnadstäckning uppnås och storleken på avgiften bestäms av det enskilda lärosätet. En uppdragsutbildning kan ges med akademiska poäng. Om samma kvalitetskrav ställs på en uppdragsutbildning som en reguljär högskoleutbildning får deltagarna givas betyg, examen eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Lärosätenas intäkter, alltså kostnadstäckningen för uppdragsutbildning var 1,2 miljarder konor under 2011, vilket motsvarar 4,7 procent av de totala intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 1 De totala intäkterna av uppdragsutbildningar under 2011 har ökat med 7 procent jämfört med 2010. Intäkterna kommer mestadels från offentlig sektor (tre fjärdedelar) men inhemska företag stod för en tredjedel av ökningen under 2011. 1 Högskoleverkets årssrapport för 2012 (Rapport 2012:10) 5
Så här fungerar uppdragsutbildningar Det finns flera lärosäten som bedriver uppdragsutbildningar i Sverige. Men för att ge en bild över hur det fungerar i praktiken redogörs för hur två aktörer arbetar med uppdragsutbildningar. Redogörelserna bygger på bakgrundsintervjuer och annan faktainsamling, för vilken det redogörs i fotnot. Lärosätena är valda med bakgrund av att det är två stora lärosäten och att de ligger i två typiska tillväxtregioner där efterfrågan på spetskompetens bland tjänstemän är stor. Lunds Universitet På Lunds Universitet ansvarar de enskilda institutionerna för innehållet i kurserna inom utbudet av uppdragsutbildningar. Lund University comissioned education (LUCE) är en avdelning inom sektionen för externa relationer på Lunds Universitet och har det övergripande ansvaret att arbeta med marknadsföring, försäljning, administration och kvalitetssäkring av uppdragsutbildningar som genomförs på universitetet. LUCE är alltså dit en uppdragsgivare vänder sig för att köpa en uppdragsutbildning. Finanseringen fungerar genom att LUCE står för en bassevice som erbjuds institutionerna på universitetet konstadsfritt, som en basfinansiering. Det kan också ges en utökad service för utbildningsprojektet vilket läggs som ett påslag som kunden (uppdragsgivaren) slutligen betalar utöver baspriset. Exempel på utökad service kan vara koordinering och projektledning eller rapportering till kund. LUCE marknadsför sig genom uppsökande verksamhet, såsom personliga möten med potentiella kunder. Men också genom annonsering och exponering på mässor och konferenser. Marknadsföringen sker både nationellt och internationellt. Det förekommer också att avdelningen arrangerar aktiviteter för att öka kännedomen om uppdragsutbildningar, exempelvis seminarier. En av uppdragsgivarna som beställt uppdragsutbildningar från Lunds Universitet är SIDA och universitetet noterar nu att många av de organisationer i t.ex. Asien och Afrika som SIDA tidigare fungerat som mellanhand för nu själva återkommer och vill köpa upp personalutbildningar. Ett exempel på hur företag verksamma i Sverige nyttjar uppdragsutbildningar vid universitetet är att man i samarbetet med Arbets- 6
förmedlingen skräddarsytt uppdragsutbildningar till tidigare Astra Zeneca-anställda efter nedläggningen 2010/2011, ett annat exempel är en förkortad apotekarutbildning. Andra vanliga uppdragsgivare för uppdragsutbildningar från Lunds Universitet är svenska fackförbund. I intervjun med LUCE framgår det att arbetsgivare (uppdragsgivare) sällan ställer krav på att den anställde ska avlägga sluttentamen. LUCE uppger att man ser över hur man kan öka antalet som genomför hela kursen. Exempelvis genom att erbjuda fler hemtentor och muntliga sluttentamen. Man nämner också att det förekommer att man är tvungen att säga nej till utbildningar till enskilda företag och exempelvis fackförbund som vill ge sina medlemmar, alltså ej anställda, utbildning genom ett uppdrag till LUCE. Det med anledning av regler som begränsar vem som får köpa utbildningar men också om institutionen inte bedömer att den som ska gå utbildningen har möjlighet att tillgodogöra sig den. Den Medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteten står enligt LUCE för den mesta av uppdragsutbildningen i dagsläget. KTH På Kungliga tekniska högskolan (KTH), har KTH Education uppdraget att utveckla, samordna och kvalitetssäkra KTH:s uppdragsutbildningar. KTH Education är en sammanhållande enhet för uppdragsutbildning vid KTH och ligger organisatoriskt under ECE-skolan, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande. KTHs samlade kompetens finns tillgänglig för att anordna uppdragsutbildning. Den totala omsättningen för uppdragsutbildningar beräknas vara cirka 40 miljoner kronor under 2012 och utgör 0,8 procent av lärosätets årsomsättning. KTH-education har affärsansvaret för uppdragen och är även ansvariga för att säkerställa kvaliteten genom hela processen, från leverans till uppföljning. I samtliga utbildningar blandas teori med praktiskt arbete i föreläsningar, övningar och casearbeten. KTH-education marknadsför sig b.la genom personliga möten med företag och organisationer. Affärsidén är att diskutera strategiskt viktiga företag och organisationers behov av kompetensutveckling och arbeta fram ett utbildningserbjudande med berörda KTH-skolor som passar den potentiella kunden. De flesta av KTH Educations kunder är teknikföretag och återfinns inom det privata näringslivet. Men exempelvis Stockholms läns landsting återfinns också bland bolagets kunder. Vid sidan av KTH Education finns också systerverksamheten KTH Executive School AB som tillhandahåller ledarskapsutbildningar. 7
I intervjun med KTH uppskattar man att antalet personer som formellt genomgår en kurs med avlagd sluttentamen är lägre än i den reguljära utbildningen. Man menar samtidigt att det sällan är ett krav från arbetsgivaren (uppdragsgivaren) att den anställda ska slutföra utbildningen. Istället menar att arbetsgivaren ofta nöjer sig med att den anställde deltagit på kursen. 8
Möjliga utvecklingsområden inom utförandet av uppdragsutbildningar När det gäller uppdragsutbildningar har lärosätena stora möjligheter att själva bestämma hur dessa utbildningar hanteras internt, liksom kursinnehåll, behörighetskrav och examination. Det är också rimligt att skolorna själva till stor del får reglera det i sina interna regelverk. Även om de som arbetar med uppdragsutbildningar vittnar om att det ger en ökad samverkan och positiva effekter för både lärare och studenter är det inte tydligt varför en enskild lärare ska ägna sig åt uppdragsutbildning idag. Det innebär ofta mer arbete och ger inte mer betalt eller innebär en tydlig positiv påverkan på karriären. För att möta detta kan det vara klokt att se över incitamentstruktur för lärare. Möjligheten att kunna ge lönepåslag för undervisning inom uppdragsutbildning på fakulteterna bör ses över och tydligöras i lärosätenas interna regelverk. Likaså är det möjligt för universiteten att besluta om att i större utsträckning betrakta uppdragsutbildningar som särskilt meriterande vid lönesättning och till högre tjänster. Det kan samtidigt finnas risker med detta om lärare i för stor utsträckning tas från den reguljära utbildningen. Men några sådana risker har inte universiteten och högskolorna själva varnat för i de intervjuer som ligger till grund för nedslagen tidigare i rapporten. I dagsläget är det inte möjligt för de som innehar enskild firma att köpa uppdragsutbildningar. Skälet är att man antar att det kan uppstå ett missbruk i form av att enskilda individer köper en utbildning. Det kan trots detta, vara av vikt att undersöka möjligheterna att ändra på reglerna så även de med enskild firma kan studera en uppdragsutbildning. Är uppdragsutbildningen ett sätt att kommersialisera högre utbildning? Den främsta skillnaden mellan uppdragsutbildning och reguljär utbildning är antagningsförfarandet. För att delta i en uppdragsutbildning krävs ingen formell behörighet, men du ska bedömas lämplig att delta av ansvarig utförare genom en dialog. Uppdragsutbildningar kan också genomföras när som helst på året om de skräddarsys och incitamenten att examineras och ta poäng i kursen är inte lika starka som för en reguljär student. Det eftersom individen inte är beroende av kursen för vidare studier eller fortsatta studiemedel. Men det är ändå mer som förenar än som skiljer en uppdragsutbildning från reguljär utbildning. 9
Innehållet är vetenskapligt och genomförandet sker i grunden på samma sätt som för en reguljär utbildning. Samtidigt uteblir affärsmässigheten i uppdragsutbildningar då regler inte tillåter att ta mindre eller mer betalt än full kostnadstäckning för att möta ökad eller minskad efterfrågan. Det finns således inga möjligheter att genom att påverka priset på tjänsten i syfte att göra den mer konkurrenskraftig när efterfrågan är låg och inte heller öka priset när möjlighet finns. Då det är en juridisk person, ofta en arbetsgivare och inte en enskild person som köper uppdragsutbildningen som investering i kompetensutveckling av anställd är det inte ett gångbart argument att enskilda personer köper en utbildning för att uppnå status eller slippa den reguljära utbildningen. Tvärtom lämnas uppdragsgivaren, t.ex. arbetsgivaren stort utrymme att påverka och skräddarsy utbildningen för att passa verksamhetens behov, vilket inte per automatik är samma sak som den enskildes egna preferenser. Det finns också ett självreglerande inslag i uppdragsutbildningarnas funktionssätt genom att universiteten och högskolorna med hänsyn till sitt anseende och akademiska intrigitet inte har ett intresse av att det ska gå att köpa utbildning. 10
Slutdiskussion uppdragsutbildningar kan bli särskilt viktigt vid omställning Uppdragsutbildningar är idag ett förekommande inslag på arbetsmarknaden och bedöms som mestadels positivt av lärosätena, även de som i tämligen liten skala jämfört med den reguljära utbildningen utför den här typen av utbildning. En del universitet och högskolor har också som ambition att öka andelen uppdragsutbildningar. 2 Många arbetsgivare efterfrågar också den här typen av utbildningar. 3 I de bakgrundsintervjuer som gjorts har det framkommit att det bland de intervjuade anses som att andelen som genomgår en formell examination när det är möjligt är mycket låg bland de som studerar en uppdragsutbildning. Även om innehållet i uppdragsutbildningen kan anses vara tillräckligt för arbetsgivaren kan det fortfarande ur ett individuellt perspektiv vara viktigt för den enskilde studenten att tillgodogöra sig kursen formellt. Det är särskilt viktigt i ett omställningsperspektiv. När en tjänsteman vill eller måste byta jobb är det viktigt att med dokumentation kunna styrka den kompetensutveckling man genomgått och påvisa att man tillgodogjort sig kunskapen. Om inte examination och formellt intyg som styrker att individen genomgått kompetensutvecklingsinsatsen finns kan det bli svårare för den enskilde att använda utbildningen när den ska söka nytt jobb. De intervjuade personerna vittnar också om att uppdragsutbildningar delvis fungerar som en slags stötdämpare i verksamheter när färre studenter strömmar till en utbildning. Det innebär att lärare inte behöver friställas av universiteten om man istället ökar på uppdragsutbildningarna. På samma sätt kan universiteten minska på uppdragsutbildningen när man anser att lärarresurser behövs inom den reguljära utbildningen. Det är också en bild som tydligt framgår Svenskt Näringslivs rapport Uppdragsutbildningar möjligheter och hinder. Intervjuerna ger också en tydlig bild av att lärosätena både organisatoriskt och bland de enskilda fakulteterna ser vinster i form av ökad samverkan med näringslivet genom uppdragsutbildning. Eftersom de flesta som genomgår uppdragsutbildning är yrkesverksamma innebär 2 Unionens bakgrundsintervjuer med KTH och LUCE 3 Högskoleverkets årsrapport för 2012 (Rapport 2012:10) 11
det en positiv kontakt för de lärare som leder uppdragsutbildning när de studerande har andra erfarenheter och utmaningar enligt de källor som intervjuats i rapporten. Unionens policy är att verka för goda förutsättningar för uppdragsutbildning och främja kommunikativa insatser för att uppdragsstudenter skall examineras och ta poäng när det är möjligt. Universiteten och högskolornas interna regelverk kan också ses över i syfte att förbättra förutsättningarna för uppdragsutbildning och göra det ännu mer attraktivt för lärare att delta i enighet med vad som framkommit i intervjuerna. Uppdragsutbildningar kan också bli ett ännu viktigare verktyg i framtiden inom omställningsområdet. 12
Så här vill Unionen att man gör uppdragsutbildningar ännu bättre y Universitet och högskolor kan och bör arbeta vidare med incitament för lärare så att det lönar sig att ta uppdragsutbildningar y Luckra upp regelverket för vem som får köpa utbildningar så att de med enskild firma och organisationer som exempelvis fackförbund kan köpa utbildning åt sina medlemmar y Utför en översyn av prissättningen på utbildningen för att eventuellt kunna göra den mer konkurranskraftig när efterfrågan är låg Du som är förtroendevald eller arbetsplatsombud Som förtroendevald kan du lyfta möjligheten till uppdragsutbildningar med din arbetsgivare. Tänk på att sannolikheten för att få gehör för en kompetensutvecklingsinsats är att kunna motivera hur insatsen gynnar organisationen och hur den konkret bidrar till att uppfylla de mål och nå de resultat som arbetsgivaren satt upp för individen och arbetsgruppen. 13
Referenslista: Högskoleverkets årsrapport för 2012 (Rapport 2012:10) Vilka universitet och högskolor har utbildningsbolag för uppdragsutbildning? En kartläggning (2005), Tillsynsrapport, Högskoleverkets rapportserie 2005:5 R, Högskoleverket Uppdragsutbildning vid Lunds universitet, revisionsrapport 2008 (Dnr 32-2007-0743), Riksrevisionen Uppdragsutbildningar möjligheter och hinder, Svenskt Näringsliv 2013 Intervjuförteckning: Susanne Norrman, Kordinator LUCE Maria Flores; Kordinator LUCE Rickard Stenelo, Verksamhetschef LUCE Bo Karlsson, Ansvarig för uppdragsutbildningar KTH Education 14
15
Tnr: 2133-1 Upplaga: 500 Tryck: nrs jan 2014 Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm 08-504 15 000 www.unionen.se 16