Handbok Avgifter Tillämpningsregler för avgiftssystemet inom äldre- och handikappomsorgen

Sn 291 /121212 Dnr Sn 12/000022 Handbok Avgifter Tillämpningsregler för avgiftssystemet inom äldre- och handikappomsorgen 2013 Reviderad 2012-12-12

INNEHÅLL 1. ALLMÄNT... 1 1.1 LAGRUM... 1 1.2 HUVUDPRINCIPER I AVGIFTSSYSTEMET... 1 1.2.1 Högkostnadsskydd... 1 1.2.2 Avgiftsutrymme... 2 1.2.3 Negativt avgiftsutrymme... 2 2. AVGIFTER OCH ERSÄTTNINGAR SOM INGÅR I AVGIFTS-SYSTEMET... 3 2.1 INSATSER SOM ÄR AVGIFTSBELAGDA OCH SKALL RÄKNAS SAMMAN... 3 2.2 KOSTNADSERSÄTTNINGAR M M... 3 2.3 AVGIFTSFRI SERVICE OCH VÅRD... 3 3. INKOMSTBEGREPP... 4 3.1 INKOMSTER OCH SKATTER... 4 3.1.1 Allmänna principer... 4 3.1.2 Inkomstslag... 4 3.1.2.1 Inkomst av tjänst... 4 3.1.2.2 Vissa skattefria ersättningar... 5 3.1.2.3 Inkomst av näringsverksamhet... 5 3.1.2.4 Inkomst av kapital... 5 3.1.2.5 Bostadsstöd... 5 3.1.3 Skatter och avgifter... 6 3.2 INKOMSTBERÄKNING FÖR MAKAR, REGISTRERADE PARTNERS OCH ANDRA SAMMANBOENDE SOM INTE ÄR GIFTA... 6 3.2.1 Makar och registrerade partners... 6 3.2.2 Sammanboende som inte är gifta... 6 3.2.3 Specialregel vid kvarboendeskydd... 7 3.3 BARNS INKOMSTER... 7 3.4 INKOMSTINSAMLING... 7 3.4.1 Pensionsmyndigheten... 7 3.4.2 KPA (Kommunernas pensionsanstalt)... 7 3.4.3 SPV (Statens pensionsverk)... 7 3.4.4 SCB (Statistiska centralbyrån)... 7 3.4.5 RSV (Riksskatteverket)... 8 3.4.6 Uppgifter genom brukaren... 8 4. BOSTADSKOSTNADER... 9 4.1 FÖRBEHÅLL FÖR BOSTADSKOSTNAD... 9 4.2 BERÄKNING AV BOSTADSKOSTNAD... 9 5. FÖRBEHÅLLSBELOPP... 10 5.1 KOSTNADSPOSTER I FÖRBEHÅLLSBELOPPET... 10 1

5.2 FÖRBEHÅLLSBELOPP - MINIMIBELOPP... 10 5.3 FÖRBEHÅLLSBELOPP FÖR YNGRE PERSONER... 10 5.4 TILLÄGG FÖR HUSHÅLL MED BARN ELLER UNGDOM 0-17 ÅR 11 5.5 INDIVIDUELLA TILLÄGG TILL MINIMIBELOPPET... 11 5.6 FÖRBEHÅLLSBELOPP I SÄRSKILT BOENDE... 12 5.6.1 Generellt tillägg till förbehållsbeloppet... 12 5.6.2 Generell minskning av förbehållsbeloppet... 12 5.7 BESLUT OM FÖRBEHÅLLSBELOPP... 12 6. NEDSÄTTNING AV AVGIFT OCH AVGIFTSBEFRIELSE 13 6.1 ALLMÄN INRIKTNING... 13 6.2 NEDSÄTTNING AV AVGIFTER M M FÖR DUBBLA BOSTADSKOSTNADER VID FLYTTNING TILL SÄRSKILD BOENDEFORM... 13 6.2.1 Uppsägningsregler m m... 13 6.2.2 Avräkningsregler... 13 6.3 NEDSÄTTNING AV AVGIFTER M M NÄR EN AV TVÅ MAKAR/SAMMANBOENDE FLYTTAR TILL EN SÄRSKILD BOENDEFORM... 14 6.3.1 Kvarboendeskydd för hemmavarande make/sammanboende... 14 6.3.2 Omprövning vid ändrad pensionsstatus... 14 6.4 PRIVATA UNDERHÅLLSAVTAL... 14 6.5 SAMMANBOENDE... 14 7. AVGIFTER I ORDINÄRT BOENDE... 15 7.1 OMVÅRDNADSAVGIFT... 15 7.1.1 Taxa... 15 7.1.2 Avgift för makar och sambor... 15 7.1.3 Debitering vid påbörjad eller avslutad hemtjänst... 16 7.1.4 Debitering vid planerad respektive akut bortovaro... 16 7.2 AVGIFT FÖR TRYGGHETSLARM... 16 7.2.1 Avgift... 16 7.2.2 Avgift för makar och sambor... 16 7.2.3 Debitering vid påbörjat eller avslutat abonnemang... 16 7.3 AVGIFT FÖR HEMSJUKVÅRD... 16 7.4.1 Omvårdnadsavgift... 17 8 HYRA, AVGIFTER OCH GENERELLA KOSTNADER I SÄRSKILDA BO- ENDEFORMER... 18 8.1 HYRA... 18 8.1.1 Hyra per månad... 18 8.1.2 Debiteringsregler för hyra... 18 8.1.3 Städning vid utflyttning... 18 8.2 GENERELLA KOSTNADER... 19 2

I ÄLDREBOENDEN MED HELINACKORDERING TILLHANDAHÅLLS FÖLJANDE PRODUKTER FÖR DE BOENDE:... 19 8.3 MÅLTIDSAVGIFT... 19 8.3.1 Innehåll och ersättningar... 19 8.3.2 Näringslösning och specialkoster... 19 8.3.3 Tillägg till förbehållsbeloppet för matkostnader... 19 8.3.4 Debiteringsregler för måltidsersättning... 20 8.4 OMVÅRDNADSAVGIFT... 20 8.4.1 Bestämning av omvårdnadsavgiften... 20 8.4.2 Debiteringsregler för omvårdnadsavgift... 20 8.5 AVGIFT FÖR KORTTIDSBOENDE... 21 8.5.1 Definition... 21 8.5.2 Omvårdnadsavgift... 21 8.5.3 Måltidsersättning... 21 8.5.4 Tillägg till förbehållsbeloppet för matkostnader... 21 8.5.5 Debiteringsregler för korttidsboende... 21 8.6 AVGIFT FÖR VÅRDPLATS HOS ANNAN VÅRDGIVARE... 21 9. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 22 9.1 DEBITERINGSRUTINER... 22 9.2 FÖRSÄKRINGSFALL... 22 9.3 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET... 22 9.4 RETROAKTIV DEBITERING ELLER ÅTERBETALNING AV AVGIFT... 22 9.4.1 Retroaktiv debitering... 22 9.4.2 Återbetalning av avgift... 22 9.5 FÖRSENADE UPPGIFTER ELLER UPPGIFTSVÄGRAN... 23 9.5.1 Försenade uppgifter... 23 9.5.2 Avstående eller uppgiftsvägran... 23 9.6 OMPRÖVNING OCH ÄNDRING AV AVGIFTER... 23 9.6.1 Årlig omprövning... 23 9.6.2 Ändring av beslut om avgift... 23 9.7 DELEGERING AV OLIKA BESLUT OM AVGIFTER... 24 9.8 UTFORMNING AV AVGIFTSBESLUT... 24 9.9 ÖVERKLAGANDE... 24 9.9.1 Överklagande av kommunens avgiftssystem... 24 9.9.2 Överklagande av enskilt avgiftsbeslut... 24 9.9.3 Besvärstid... 25 BILAGA 1... 26 BILAGA 2... 28 BILAGA 3... 29 BILAGA 4... 30 3

AVGIFTER OCH TILLÄMPNINGSREGLER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOM- SORGEN I SÄTERS KOMMUN 1. Allmänt 1.1 Lagrum Kommunens avgiftssystem och dess tillämpningsregler för avgifter inom äldreoch handikappomsorgen styrs av flera olika lagar och förordningar. Till dessa hör följande: SoL Socialtjänstlagen (2001:453 HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1992:567) LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) BTPL Lag om bostadstillägg för pensionärer (2001:761) IL Inkomstskattelagen (1999:1229) KL Kommunallagen (1991:900) 1.2 Huvudprinciper i avgiftssystemet Utgångspunkten för avgiftssystemet är att de samlade avgifterna för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård inte får uppgå till så stort belopp att brukaren inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader. Detta kallas förbehållsbelopp. Kommunen skall beräkna detta förbehållsbelopp utifrån ett minimibelopp som fastställts av riksdagen. Till minimibeloppet skall även läggas brukarens bostadskostnader. De avgifter som skall räknas samman finns redovisade under kapitel 2. 1.2.1 Högkostnadsskydd Ett lagstadgat (SoL, 5, 8 kap.) högkostnadsskydd har införts i form av ett avgiftstak för de sammanlagda avgifterna för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Avgifterna per månad får högst uppgå till en tolftedel av 48% av prisbasbeloppet. Avgiftstaket gäller för varje brukare för sig, således även för makar och sammanboende oavsett om båda eller en av parterna har en biståndsbedömd insats. 1

1.2.2 Avgiftsutrymme För att beräkna avgiftsutrymmet skall från bruttoinkomsterna avräknas skatter, bostadskostnad samt förbehållsbelopp. Avgiftsutrymmet utgör ett högkostnadsskydd för brukaren och de sammanlagda avgifterna får således inte överstiga detta belopp och ej heller avgiftstaket enligt föregående punkt. I de fall de sammanlagda avgifterna är högre än avgiftsutrymmet måste därför korrigering av avgifterna ske ned till detta belopp. Beräkningen av brukarens avgiftsutrymme går till på följande sätt: bruttoinkomster inkl ev bostadstillägg el. motsvarande minus skatter som ingår i inkomstbegreppet minus bostadskostnad minus generellt förbehållsbelopp 1 minus individuellt förbehållsbelopp 2 = disponibelt avgiftsutrymme 1.2.3 Negativt avgiftsutrymme Om det totala förbehållsbeloppet överstiger brukarens nettoinkomst uppstår ett s k negativt avgiftsutrymme. I de fall förbehållsbeloppet höjts på grund av kostnaden för någon av kommunens måltidsersättningar skall jämkning ske av måltidsersättningen, dock högst ned till det belopp som motsvarar råvarukostnaden i den livsmedelspost som ingår i förbehållsbeloppet. Om ett negativt avgiftsutrymme kvarstår även efter sådan jämkning skall prövning av behov av försörjningsstöd enligt Socialtjänstlagen göras om den enskilde begär detta. 1 Reducerat belopp i särskilt boende. 2 I förekommande fall för förhöjda levnadskostnader t ex för måltidsersättningen i särskilt boende. 2

2. Avgifter och ersättningar som ingår i avgiftssystemet 2.1 Insatser som är avgiftsbelagda och skall räknas samman De olika avgifter som skall räknas samman och jämföras med brukarens avgiftsutrymme är följande: Omvårdnadsavgift i ordinärt boende Avgift för trygghetslarm Omvårdnadsavgift i särskilt boende Omvårdnadsavgift i korttidsboende Omvårdnadsavgift i dagverksamhet Kommunal hälso- och sjukvård 2.2 Kostnadsersättningar m m Följande kostnadsersättningar ligger utanför maxtaket för avgifter: Kostnadsersättning för förbrukningsvaror och vissa möbler och husgeråd i särskilt boende med heldygnsomsorg Måltidsersättning i särskilt boende inkl korttidsvistelse 2.3 Avgiftsfri service och vård Följande insatser och stöd är helt avgiftsfria: Insatser beslutade enligt LSS Anhörigstöd 10 timmar per månad Fixar-tjänst 3

3. Inkomstbegrepp 3.1 Inkomster och skatter 3.1.1 Allmänna principer Huvudtillämpningen av avgiftssystemets nettoinkomstbegrepp är att brukarens olika aktuella bruttoinkomster läggs samman på årsbasis varefter olika skatter avräknas. Därefter divideras beloppet med tolv för att komma fram till en månadsinkomst efter skatt. Inkomstberäkningen skall följa samma principer som gäller i den nya lagen om bostadstillägg för pensionärer m fl enligt proposition 2000/01:140 med undantag för regler om s k förmögenhetstillägg som gäller enbart för bostadstilläggen. Beräkningen skall ske med utgångspunkt från sådana inkomster som är skattepliktiga enligt Inkomstskattelagen med tillägg av vissa typer av ersättningar som är undantagna från beskattning i Sverige. S k allmänna avdrag 3 medges inte vid inkomstberäkningen 3.1.2 Inkomstslag Förvärvsinkomster skall beräknas med utgångspunkt från de bestämmelser som gäller för inkomstslagen tjänst respektive näringsverksamhet enligt 10 kap, 16 samt 14 kap. 21 i Inkomstskattelagen. Lagparagraferna ovan anger att intäktsposterna skall minskas med kostnadsposterna. 3.1.2.1 Inkomst av tjänst Till inkomstslaget tjänst (se 11 kap, inkomstskattelagen) räknas exempelvis följande: -inkomst och utgift 4 av tjänst (t ex lön, arvoden, sjukpenning, vissa förmåner och andra skattepliktiga ersättningar) -pension -livränta (vanligen del därav) -vårdbidrag (till den del bidraget utgör skattepliktig inkomst av tjänst; den del som utgör ersättning för merutgifter räknas inte som inkomst) 3 Se Allmänna avdrag, 62 kap, Inkomstskattelagen. 4 Utgift för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnader (om inte annat anges i kap 9, 12 eller 60 i inkomstskattelagen). 4

3.1.2.2 Vissa skattefria ersättningar Tillägg skall göras för vissa skattefria 5 ersättningar och inkomster, t ex -stipendier till den del de överstiger 3000 kr -studiemedel i form av studiebidrag -avtalsgruppsjukförsäkringar (AGS-ersättningar) som inträffat före år 1991 -alla utländska inkomster, pensioner och andra ersättningar som beskattas i Sverige eller i utlandet eller skattefria sådana. -barnbidrag -underhållsbidrag/bidragsförskott -äldreförsörjningsstöd 3.1.2.3 Inkomst av näringsverksamhet Inkomst av näringsverksamhet skall beräknas enligt 14 kap. 21 i inkomstskattelagen, dock endast begränsat till uppkomna överskott. 3.1.2.4 Inkomst av kapital Beräkning av överskottet i inkomstslaget kapital skall beräknas på den faktiska inkomsten per den 31 december året innan hjälpåret, dvs på de kontrolluppgifter som brukaren i regel erhåller i januari. Det är endast uppkomna nettoöverskott i inkomstslaget kapital som ingår. Sådana inkomster som utgör kapitalinkomster enligt inkomstskattelagen (se kap 41) skall efter det att gjorda avdrag har återlagts ingå i inkomsten. Dock skall ingen återläggning ske vid uppskovsavdrag, negativ räntefördelning och för kapitalförlust som minskat kapitalvinst. De senare posterna är således avdragsgilla mot kapitalinkomsterna, men högst i nivå med kapitalinkomsterna. Undantag: Kapitalvinster och kapitalförluster, som uppkommit vid t ex försäljning av värdepapper eller fast egendom ingår inte i kommunens inkomstbegrepp (enligt särskilt beslut). 3.1.2.5 Bostadsstöd Bostadsbidrag, bostadstillägg 6 och särskilt bostadstillägg skall ingå i inkomstbegreppet enligt följande: BTP - Statligt bostadstillägg till pensionärer SBTP - Särskilt bostadstillägg till pensionärer (med låg inkomst) 5 Här bör observeras att andra skattefria ersättningar och bidrag som ej är skattepliktiga, t ex handikappersättning, hemsjukvårdsbidrag, assistansersättning samt flera andra ersättningar i inkomstskattelagen inte ingår i inkomstbegreppet eftersom de inte heller ingår i inkomstberäkningarna för bostadstillägget. 6 För den som har flyttat till särskilt boende utgår bostadstillägg för den ursprungliga permanentbostaden högst sex månader från det att försäkringskassan bedömt vistelsen i den särskilda boendeformen som stadigvarande. 5

3.1.3 Skatter och avgifter En skatteberäkning görs med avdrag för statlig och kommunal inkomstskatt, skatt på kapitalinkomster, pensionsavgift, reduktioner m m enligt gällande regler för slutlig skatteberäkning. Avgift för medlemskap i svenska kyrkan och övriga registrerade trossamfund samt begravningsavgift ska avräknas från inkomsterna. Fastighetsskatt för permanentbostad enligt senaste taxering räknas som en bostadskostnad (se Bostadskostnadsbegrepp, kap 4). Fastighetsskatt för annan fastighet avräknas inte generellt från inkomstunderlaget. Förmögenhet skall inte påverka inkomstberäkningen annat än genom den eventuella avkastning som uppstår. Förmögenhetsskatten skall inte tas med som en generell faktor vid inkomst- och skatteberäkningen. Brukare som anser att deras betalningsförmåga att klara kommunens avgifter påverkas betydligt av förmögenhetsskatten ges i stället möjlighet att ta upp detta för en individuell prövning om deras förbehållsbelopp är garanterat eller inte. 3.2 Inkomstberäkning för makar, registrerade partners och andra sammanboende som inte är gifta 3.2.1 Makar och registrerade partners Inkomster hos makar 7 och registrerade partner läggs samman och fördelas med hälften på vardera personen. Var och en debiteras avgift efter det bistånd som har beviljats. 3.2.2 Sammanboende som inte är gifta Sammanboende som inte är gifta räknas som ensamstående från avgiftssynpunkt oavsett om man har delad ekonomi. Var och en av deras inkomster ligger således till grund för avgiftsberäkningen. 7 Observera att makar som stadigvarande vistas i olika boendeformer likställs med ogifta pensionsberättigade av försäkringskassan och får då ålderspension utbetalad med belopp som motsvarar beloppet för ogift dvs ett högre pensionsbelopp. 6

3.2.3 Specialregel vid kvarboendeskydd Specialregler för inkomstberäkningen, s k kvarboendeskydd, gäller för makar och sammanboende när en av dem flyttat till särskilt boende. (se punkt 6.3) 3.3 Barns inkomster Barns inkomster skall inte påverka avgifterna. 3.4 Inkomstinsamling Avgiftsunderlaget skall i möjligaste mån grundas på aktuella inkomst- och bostadskostnadsuppgifter. För att underlätta uppgiftsinsamlingen inhämtas olika uppgifter så långt det är möjligt via datamedia från Pensionsmyndigheten och olika pensionsinstitut där så är möjligt och lämpligt. Uppgifter som inte kan eller får inhämtas via datamedia insamlas direkt hos brukaren genom en särskild uppgiftsblankett. Uppgifter till avgiftssystemet kan vid behov inhämtas enligt nedan. 3.4.1 Pensionsmyndigheten -Folkpension, inkl ATP och STP -Livränta (statlig) -Vårdbidrag -Äldreförsörjningsstöd -Bostadskostnad (för de som har BTP) -BTP och SBTP 3.4.2 KPA (Kommunernas pensionsanstalt) -Kommunala pensioner 3.4.3 SPV (Statens pensionsverk) -Statliga pensioner 3.4.4 SCB (Statistiska centralbyrån) Uppgifter om skatter och avgifter på församlingsnivå: Kommunalskatt (lika för alla församlingar i en kommun) Landstingsskatt (lika för alla församlingar i länet) Kyrkoavgift (olika för olika församlingar) Begravningsavgift (olika för olika församlingar) 7

3.4.5 RSV (Riksskatteverket) OBS! Endast taxerade uppgifter 8 -Taxerad förvärvsinkomst -Beskattningsbar förvärvsinkomst -Överskott och underskott av kapitalinkomster -Skattepliktig förmögenhet -Skatter (alla olika skatteslag är offentliga) 3.4.6 Uppgifter genom brukaren -privata pensioner -utländska inkomster, pensioner och ersättningar -lön, skattepliktiga traktamenten -utgifter för inkomstens förvärvande -inkomst av näringsverksamhet jämte vissa avdrag -stipendier och studiebidrag -inkomst av kapital; räntor, utdelningar m m -bostadskostnad och andra uppgifter om bostaden -uppgift om förmögenhet (-skatt) -uppgift om förhöjda levnadskostnader En särskild uppgiftsblankett jämte information om kommunens avgiftssystem tillställs brukaren eller dennes företrädare (god man/förvaltare, närstående). 8 OBS. RSV:s uppgifter är i princip oanvändbara vad gäller avgiftsberäkningarna eftersom beräkningarna skall bygga på aktuella inkomstuppgifter. Dels är RSV:s uppgifter 1-2 år gamla i snitt, dels är inga delkomponenter offentliga uppgifter annat än vad gäller skatterna. För övriga uppgifter finns bara sammanräknade poster, inga detaljer. Uppgifterna kan i vissa särfall användas i kontrollsyfte för att jämföra inrapporterade uppgifter (eller frånvaro av sådana) med nivå på t ex taxerad förvärvsinkomst eller skattepliktig förmögenhet. 8

4. Bostadskostnader 4.1 Förbehåll för bostadskostnad Vid avgiftsberäkningen skall brukarens bostadskostnad ingå i det totala förbehållsbeloppet och avräknas från nettoinkomsten. 4.2 Beräkning av bostadskostnad Den faktiska bostadskostnaden för olika bostadstyper beräknas enligt samma regler som tillämpas av Pensionsmyndigheten vid beräkning av bostadstillägg för pensionärer, BTP. Dessa regler sammanfattas i bilaga 1. 9

5. Förbehållsbelopp De faktiska beloppen för förbehållsbeloppen finns redovisade i bilaga 2 5.1 Kostnadsposter i förbehållsbeloppet Med förbehållsbelopp avses de medel brukaren behöver för att klara utgifter för sitt personliga behov utöver bostadskostnader. Förbehållsbeloppet skall (tillsammans med bostadskostnaderna) avräknas mot brukarens aktuella nettoinkomster innan avgiften bestäms. Förbehållsbeloppen är anpassade till att täcka normala levnadskostnader 9 enligt följande poster: Kostnader för mat Kläder, skor Fritid, böcker mm Hygien Förbrukningsvaror Möbler, husgeråd Dagstidning, telefon, TV-licens, Hemförsäkring Hushållsel Läkarvård Mediciner Tandvård Resor 5.2 Förbehållsbelopp - minimibelopp Riksdagen har fastställt förbehållsbelopp dels för ensamstående, dels gifta/sammanboende, som utgör minimibelopp och är inskrivna i Socialtjänstlagen, 7, 8 kap. Nivån på minimibeloppen per månad är bestämda till följande: Ensamstående 135,46 % av prisbasbeloppet/12 Gifta/sambor 114,46 % av prisbasbeloppet/12 5.3 Förbehållsbelopp för yngre personer För yngre personer under 65 år har kommunfullmäktige beslutat om generellt förhöjda förbehållsbelopp med 10%. För ungdomar under 18 år i eget boende med egna inkomster och som är vårdtagare gäller samma förbehållsbelopp som vuxna i åldern 18-64 år. 9 Följer de belopp som årligen redovisas i Konsumentverkets hushållsbudget. 10

5.4 Tillägg för hushåll med barn eller ungdom 0-17 år För hushåll med hemmavarande barn eller ungdomar utgår tillägg till förbehållsbeloppen med de belopp som beräknats för olika åldrar enligt Konsumentverkets hushållsbudget för olika åldrar och med uppräkning för hushållsstorleken. Avdrag görs för studiebidrag och barnbidrag. För ungdomar under 18 år i eget boende med egna inkomster och som är brukare gäller samma förbehållsbelopp som vuxna. 5.5 Individuella tillägg till minimibeloppet Kommunen kan i vissa situationer bestämma minimibeloppet till en högre nivå genom individuell prövning. Detta kan gälla om brukaren har ett varaktigt behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som omfattas av minimibeloppet. Med varaktigt behov avses minst sex sammanhängande månader och beloppet måste minst uppgå till 200 kr per månad. Följande poster är exempel på levnadskostnader som kan föranleda beslut om individuellt tillägg till det generella förbehållsbeloppet: -fördyrad kost, t ex på grund av att maten erhålls i särskilt boende eller i dagverksamhet eller på grund av att omsorgstagaren är yngre och av det skälet har en högre kostnad för sin matkonsumtion, -familje- och arbetssituationen, t ex underhållskostnad för minderåriga barn, arbetsresor samt andra kostnader som behövs för en familjs underhåll, -kostnader till följd av funktionshinder, bl a för rehabilitering/habilitering inkl resor, -yngre funktionshindrade personers rätt till fritidsaktiviteter som är naturliga för yngre personer, -yngre funktionshindrades personers behov av medel för bosättning, familjebildning etc, -kostnader för god man eller förvaltare. Kostnader som täcks av annat bidrag eller ersättning t ex handikappersättning kan inte föranleda tillägg till förbehållsbeloppet. 11

5.6 Förbehållsbelopp i särskilt boende 5.6.1 Generellt tillägg till förbehållsbeloppet För brukare i kommunens särskilda boendeformer med boende enligt helinackorderingsprincipen skall ett generellt tillägg till förbehållsbeloppet göras med mellanskillnaden mellan kommunens måltidsersättning och det belopp som ingår i livsmedelsposten i förbehållsbeloppet. Detta utgör en fördyrad levnadskostnad enligt punkt 5.4 ovan.. 5.6.2 Generell minskning av förbehållsbeloppet För brukare i kommunens särskilda boendeformer med boende enligt helinackorderingsprincipen görs en minskning av förbehållsbeloppet med kostnader som kommunen betalar. För närvarande gäller detta endast TV-avgiften. 5.7 Beslut om förbehållsbelopp Kommunen fastställer vid årets slut, när nytt prisbasbelopp är känt, vilka förbehållsbelopp som skall gälla för nästkommande år. Förbehållsbelopp och övriga belopp för innevarande år redovisas i bilaga 2. 12

6. Nedsättning av avgift och avgiftsbefrielse 6.1 Allmän inriktning Brukaren har alltid rätt att få en individuell prövning och eventuell nedsättning av avgiften alternativt avgiftsbefrielse då speciella skäl åberopas. Till dessa speciella skäl räknas exempelvis dubbla bostadskostnader och hänsyn till kvarboende makes ekonomi. För alla sådana prövningssituationer gäller att, det är endast i de fall där förbehållsbeloppet inte uppnås, som nedsättning eller befrielse av avgifter kan förekomma. 6.2 Nedsättning av avgifter m m för dubbla bostadskostnader vid flyttning till särskild boendeform 6.2.1 Uppsägningsregler m m Vid ensamståendes stadigvarande flyttning till bostad i särskild boendeform skall denne ha ekonomisk möjlighet att avveckla sin tidigare bostad. Denna avvecklingstid får uppgå till högst tre månader. Nedsättning eller uppskov för dubbla bostadskostnader skall ske utifrån följande förutsättningar: Sparat kapital (ej fastighet) får inte överstiga ett basbelopp. Eventuell nedsättning gäller ensamstående brukare eller där båda makar/sambor flyttar till särskilt boende. Uppsägning/försäljning av bostaden skall ske senast en månad efter inflyttning till särskilt boende. Vid försäljning av bostadsrätt räknas tre månader som motsvarar uppsägningstiden för en hyresrätt. Brukare som skall sälja av småhus eller bostadsrätt kan få uppskov med hyran i högst tre månader tills försäljningen är genomförd. För att nedsättning skall kunna medges måste handlingar lämnas, som visar att bostaden är uppsagd eller under försäljning och där sista hyres- /besittningsmånad framgår. Vid enbart överlåtelse av bostaden medges ingen nedsättning eller befrielse av avgift eftersom bostaden inte sägs upp eller lämnas till försäljning. 6.2.2 Avräkningsregler Under den tid som brukaren har dubbla bostadskostnader avräknar kommunen högst det belopp som motsvarar den lägsta bostadskostnaden för den gamla eller den nya bostaden, dock beräknat med hänsyn till förbehållsbeloppet. Brukaren skall kunna uppvisa kvitto på att hyran i den gamla bostaden har betalats annars sker återkrav av avräknat belopp. 13

6.3 Nedsättning av avgifter m m när en av två makar/- sammanboende flyttar till en särskild boendeform 6.3.1 Kvarboendeskydd för hemmavarande make/sammanboende Om hemmavarande make (make 1) är beroende för sitt uppehälle av den andre maken (make 2) som flyttar till särskild boendeform, skall kommunen enligt lag (8 kap, 6, SoL) försäkra sig om att make 1 inte drabbas av en oskäligt försämrad situation när avgifterna bestäms. Följande beräkningsregler skall då gälla: 1) Om make 1 har den lägsta inkomsten räknas makarnas inkomster samman och tudelas därefter, varvid förbehållet för make 1 kontrolleras. 2) Vid behov skall ytterligare medel från beräknat avgiftsutrymme för make 2 föras över på make 1 så att förbehållsbeloppet för ensamstående plus dennes bostadskostnader garanteras. 3) Om hela avgiftsutrymmet för make 2 inte räcker till för att säkerställa förbehållsbeloppet för make 1 så skall måltidsersättningen (dock ej beloppet för råvarukostnaden) för make 2 reduceras så att nollställning sker i beräkningen för make 1. 4) Därefter sker debitering av måltidsersättning och omvårdnadsavgift för make 2 utifrån resterande medel och med beaktande av dennes förbehållsbelopp och bostadskostnader. 5) Om make 2 har den lägsta inkomsten görs ingen sammanräkning av makarnas inkomster utan avgiften grundas enbart på inkomsterna hos make 2. Dessa beräkningsregler skall tillämpas utan att brukaren påkallar behov om detta. 6.3.2 Omprövning vid ändrad pensionsstatus När Försäkringskassan beslutat om ändrad pensionsstatus för makar som lever med skild hushållsgemenskap skall ny avgiftsberäkning ske i och med att makarna då får ändrade inkomster och i förekommande fall även ändrade bostadstillägg. 6.4 Privata underhållsavtal Privata avtal om underhåll mellan brukaren och annan person, t ex make/sammanboende skall inte medföra någon förändring av avgiftsberäkningen eller jämkning av avgifterna för brukaren. S k civilrättsliga avtal har ingen rättsverkan på kommunens lagbundna avgiftsregler. 6.5 Sammanboende Vad som sägs om makar i detta kapitel gäller även för de som är sammanboende som lever under äktenskapsliknande förhållanden. 14

7. Avgifter i ordinärt boende Aktuella belopp under innevarande år redovisas i bilaga 3. 7.1 Omvårdnadsavgift 7.1.1 Taxa Avgift för service- och omvårdnad (hemtjänst) i ordinärt boende (inkl servicehus) enligt 4 kap, 1, SoL tas ut som en fast avgift beroende på biståndsbedömd vårdnivå. Nivåerna är avgränsade på följande sätt: Vårdnivå % av basbelopp Beskrivning av vårdnivå Nivå 1 * 24%/12 Service eller personlig omvårdnad vardagar Nivå 2 36%/12 Service och personlig omvårdnad vardagar Nivå 3 48%/12 Service och/eller personlig omvårdnad alla dagar (1) Nivå 1 omfattar enbart service respektive enbart personlig omvårdnad vardagar. (2) Nivå 2 omfattar både service och personlig omvårdnad vardagar (3) Nivå 3 omfattar service och/eller personlig omvårdnad alla dagar * För den med en av punktinsatserna nedan, debiteras en fast avgift med 408 kr/månad (11,44 %/12 av prisbasbeloppet). Punktinsatsen får vara max 2,5 timmar/månad. Kombination av punktinsatserna ska ej förekomma. Om någon har behov av fler än en punktinsats debiteras den enligt nivå 1 eller högre. Punktinsatser: 1. Insats en gång per dag (5 min) ex.: ögondroppar tillsyn medicin 2. Stödstrumpa insats två gånger per dag, stödstrumpa på och av 3. Dusch en gång i veckan 4. Inköp en gång i veckan 5. Tvätt en gång i veckan 6. Städ en gång var fjärde vecka 7.1.2 Avgift för makar och sambor Makar och sambor 10 som båda har bistånd avseende service enligt nivå 1 betalar hälften vardera av den fastställda avgiften i nivå 1. 10 Om de är folkbokförda och lever tillsammans på samma bostadsadress. 15

7.1.3 Debitering vid påbörjad eller avslutad hemtjänst Om hjälp ges endast för del av månad enligt nivå 1 i omvårdnadstaxan debiteras likväl hel månadsavgift. Om hjälp ges för del av månad enligt nivå 2-3 i omvårdnadstaxan medges avdrag med 1/30 per dygn av månadsavgiften. 7.1.4 Debitering vid planerad respektive akut bortovaro Tillfälliga förändringar i insatserna, kortare tid än en vecka, medför ingen ändring av fastställd avgift. Om brukare med nivå 1 haft någon hjälp under månaden debiteras hel månadsavgift oavsett om bortovaro förekommit under månaden. Undantag gäller dock om den totala insatsen under månaden uppgår till högst en timme, varvid debitering skall ske med kommunens timkostnad 11,44%/12. För brukare i nivå 2-3 med frånvaro om minst sju kalenderdagar i följd minskas omvårdnadsavgiften med 1/30 för varje sådan dag. Frånvaron behöver inte vara inom samma kalendermånad utan kan ligga över ett månadsskifte. För brukare som vistas i korttidsboende/gästplats minskas omvårdnadsavgiften med 1/30 för varje sådan vistelsedag 7.2 Avgift för trygghetslarm 7.2.1 Avgift Avgift för innehav av trygghetslarm debiteras med ett fast belopp per månad, som motsvarar 5,4% av gällande prisbasbelopp/12 (avrundat nedåt till helt antal kronor) för brukare som har trygghetslarm. För brukare med både hemtjänst och trygghetslarm ingår avgiften för det senare i omvårdnadsavgiften för hemtjänsten. Vid punktinsats debiteras denna och trygghetslarm var för sig. 7.2.2 Avgift för makar och sambor För två makar eller sambor debiteras halva avgiften vardera om båda har fått ett biståndsbeslut om trygghetslarm. 7.2.3 Debitering vid påbörjat eller avslutat abonnemang Vid påbörjat respektive avlutat abonnemang under kalendermånaden debiteras avgift för trygghetslarm för innehavstid med 1/30 per dygn av månadsavgiften. 7.3 Avgift för hemsjukvård Fr o m 2013-01-01 förs ansvaret för hemsjukvården över från Landstinget till samtliga kommuner i länet. Patienter debiteras i efterskott enligt inrapporterade insatser från kommunens sjukvårdsorganisation. Avgift för hemsjukvård ingår i kommunens maxtaxa enligt gällande regler. Övriga kostnader som den enskilde har för hjälpmedel ingår inte i maxtaxan. Se bilaga 4 16

7.4 Avgift för dagverksamhet 7.4.1 Omvårdnadsavgift Brukare som deltar i dagverksamhet vid kommunens särskilda boendeformer debiteras en fast avgift per dag för omvårdnad. Omvårdnadsavgiften motsvarar 24,4% av prisbasbelopp/240. 17

8 Hyra, avgifter och generella kostnader i särskilda boendeformer Rubricerade boendeformer avser kommunens särskilda boendeformer som bedrivs med heldygnsomsorg och full kost för de boende d v s Enbackagården, Fågelsången, och Skedvigården. Aktuella belopp för olika avgifter under innevarande år redovisas i bilaga 3. 8.1 Hyra 8.1.1 Hyra per månad Den boende skall betala fastställd hyra per månad för den bostad som tillhandahålls i den särskilda boendeformen. Hyran debiteras av Säterbostäder. 8.1.2 Debiteringsregler för hyra I samband med inflyttning när brukaren accepterat erbjudande om bostad i särskilt boende debiteras hyra från och med överenskommen inflyttningsdag oavsett om brukaren vistas i eget ordinärt boende eller korttidsboende efter inflyttningsdagen. I samband med utflyttning, när brukaren avflyttat eller avlidit, skall bostaden tömmas och städas ur senast till sista dag för uppsägningstiden. Om inte, debiteras brukaren/dödsboet full hyra upp till 10 dagar efter uppsägningstidens slut. Om bostaden under denna extratid ännu inte tömts och städats ur, skall en flyttfirma anlitas för städning av bostaden och magasinering av bohaget. Kostnaden för städning och magasinering debiteras brukaren/dödsboet. Om tillräckliga utrymmen finns i det särskilda boendet för att magasinera bohaget på annan plats i huset, och detta inte innebär någon större olägenhet kan detta erbjudas som ett alternativ, dock maximalt för en månad. Ansvarig enhetschef avgör i vilka fall ett sådant alternativ kan erbjudas. Vid uträkning av hyresbeloppet per dag anses varje månad omfatta 30 dagar oberoende av vilken månad in- och utflyttning sker. 14 dagars uppsägningstid gäller varunder hyra skall betalas. 8.1.3 Städning vid utflyttning Den boende alternativt dödsboet efter den boende ansvarar för att bostaden är urstädad och rengjord på normalt sätt. 11 11 Denna tjänst kan köpas av kommunens städavdelning 18

8.2 Generella kostnader I äldreboenden med helinackordering tillhandahålls följande produkter för de boende: Förbrukningsvaror (pappersvaror, engångsartiklar, glödlampor, rengöringsmedel, städmaterial m. m. för daglig skötsel av bostaden) Vissa möbler och husgeråd m.m. Kostnader för förbrukningsvaror ingår i förbehållsbeloppet och brukaren debiteras för kommunens kostnader med ett fast belopp per påbörjad kalendermånad. Inga avdrag från kostnadsersättningen görs vid frånvaro från bostaden. 8.3 Måltidsavgift 8.3.1 Innehåll och ersättningar I äldreboenden med helinackordering ingår heldagskost bestående av frukost, lunch, kvällsmål och kaffe/the. Måltidsersättning debiteras enligt kommunens måltidsprislista för heldagskost och kan inte delas upp per måltid. Måltidsersättningen tas ut för samtliga närvarodagar som en dygnskostnad eller ett månadsabonnemang. Månadsabonnemanget motsvarar 77,86% av prisbasbeloppet/12 och en dygnsportion motsvarar 1/30 av månadsabonnemanget. 8.3.2 Näringslösning och specialkoster Brukare som behöver näringslösning via sond eller specialkost betalar samma måltidsersättning som gäller för normalkost för övriga brukare. 8.3.3 Tillägg till förbehållsbeloppet för matkostnader Se punkt 5.5.1 19

8.3.4 Debiteringsregler för måltidsersättning Vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse görs s.k. frånvaroavdrag för kost och omvårdnad med samma belopp som brukaren betalar till landstinget för sjukhusvistelsen från och med första frånvarodagen. In- och utskrivningsdag räknas som en dag (enligt landstingets debiteringsregler) Vid frånvaro av annan karaktär än sjukhusvistelse om minst sju kalenderdagar i följd, ska måltidsersättningen minskas med 1/30 för varje frånvarodag. Vid kortare frånvaro än en vecka sker ingen minskning av måltidsersättningen. Frånvaron behöver inte vara inom samma kalendermånad utan kan ligga över ett månadsskifte Måltidsersättningen debiteras i efterskott. 8.4 Omvårdnadsavgift 8.4.1 Bestämning av omvårdnadsavgiften Avgift för omvårdnad i särskilt boende debiteras enligt vårdnivå 3 enligt gällande omvårdnadstaxa, se punkt 7.1. 8.4.2 Debiteringsregler för omvårdnadsavgift Vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse, se punkt 8.3.4 ovan. Vid frånvaro av annan orsak än sjukhusvistelse om minst sju kalenderdagar i följd, ska omvårdnadsavgiften minskas med 1/30 för varje frånvarodag. Vid kortare frånvaro än en vecka sker ingen minskning av omvårdnadsavgiften. Frånvaron behöver inte vara inom samma kalendermånad utan kan ligga över ett månadsskifte Omvårdnadsavgiften debiteras i efterskott. 20

8.5 Avgift för korttidsboende 8.5.1 Definition Korttidsboende avser växelvård, avlastning, gästplats eller annan tillfällig vistelse i särskild boendeform. 8.5.2 Omvårdnadsavgift En omvårdnadsavgift debiteras med 1/30 av beloppet i vårdnivå 3 i omvårdnadstaxan (se punkt 7.1) per vistelsedag, inklusive in- och utflyttningsdag. Samma debiteringsregler för omvårdnadsavgiften gäller som för permanentboende i särskild boendeform. 12 8.5.3 Måltidsersättning Vid korttidsvistelse i kommunens särskilda boenden ingår heldagskost bestående av frukost, lunch, kvällsmål och kaffe/the. Måltidsersättning debiteras för heldagskost och kan inte delas upp per måltid. Måltidsersättningen tas ut för samtliga närvarodagar som en heldygnskostnad med samma belopp som gäller för permanent vistelse i omvårdnadsboende. 8.5.4 Tillägg till förbehållsbeloppet för matkostnader Tillägg till förbehållsbeloppet skall göras per vistelsedag enligt punkt 5.6.1. när man fått beslut om särskilt boende. 8.5.5 Debiteringsregler för korttidsboende Samma debiteringsregler för måltidsersättningen gäller som för permanentboende i särskild boendeform. 8.6 Avgift för vårdplats hos annan vårdgivare Om en person, för vilken kommunen har betalningsansvaret för vården, vistas i särskild boendeform hos annan vårdgivare skall fastställd hyra/bostadsavgift för den aktuella bostaden och avgifter och ersättningar enligt Säter kommuns avgiftssystem användas. Om hyresuppgift saknas åsätts en bostadskostnad motsvarande likvärdig bostad i kommunens särskilda boendeformer. Den boende har också rätt till samma förbehållsbelopp och högkostnadsskydd som gäller i kommunens avgiftssystem. 21

9. Allmänna bestämmelser 9.1 Debiteringsrutiner Kommunen beslutar årligen om vilket lägsta belopp som faktureras per månad. Aktuellt belopp för innevarande år motsvarar 1,5% av prisbasbeloppet /12, se bilaga 3. Vid små avgiftsbelopp per månad kan kommunen besluta om att fakturering skall ske för en längre period. 9.2 Försäkringsfall I de fall biståndsinsatserna skall bekostas av annan än den som får biståndet, på grund av skadeståndsrättsliga skäl eller försäkring, ska försäkringsbolaget ersätta kommunens faktiska kostnader för insatserna. Omfattning, ersättning och typ av insatser som försäkringen täcker måste avgöras från fall till fall varvid kommunen måste förhandla med berört försäkringsbolag. 9.3 Anmälningsskyldighet Brukare är skyldig att anmäla sådana förändrade inkomst-, förmögenhets- och bostadsförhållanden eller andra förändringar som kan medföra ändring av avgift. 9.4 Retroaktiv debitering eller återbetalning av avgift 9.4.1 Retroaktiv debitering Om uppgifter framkommer som visar att för låg avgift debiterats under en period, kan kommunen komma att besluta om att retroaktiv debitering skall ske, dock ej längre tillbaka än för de tre senaste debiteringsmånaderna. 9.4.2 Återbetalning av avgift Om uppgifter framkommer som senare visar att för hög avgift debiterats under en period och ej har överklagats, kan kommunen komma att besluta att retroaktiv återbetalning skall ske, dock ej längre tillbaka än för de tre senaste debiteringsmånaderna. 22

9.5 Försenade uppgifter eller uppgiftsvägran 9.5.1 Försenade uppgifter I de fall brukare eller dennes ombud väntar med att lämna erforderliga uppgifter som behövs för avgiftsunderlaget skall en retroaktiv debitering ske, dock längst för tre månader. 9.5.2 Avstående eller uppgiftsvägran I de fall brukaren vägrar eller avstår från att lämna erforderliga uppgifter eller lämnar uppenbart felaktiga uppgifter för att avgiftsprövningen skall kunna göras på ett korrekt sätt, debiteras full omsorgsavgift. Vid dröjsmål mer än tre månader räknas detta som uppgiftsvägran. 9.6 Omprövning och ändring av avgifter 9.6.1 Årlig omprövning En allmän omprövning av avgifterna skall normalt ske en gång per år med tillämpning av ändrade basbelopp, skattebestämmelser, inkomstuppgifter, bostadskostnader m m vid lämplig tidpunkt som kommunen bestämmer. Ingen retroaktiv justering görs av avgifter under innevarande år. 9.6.2 Ändring av beslut om avgift Beslut om avgift skall ändras om något förhållande som påverkar avgiftens storlek ändras. Detta kan gälla t ex: -ändrade inkomstförhållanden -ändrat civilstånd -behov av högre förbehållsbelopp -beviljande, ändring eller upphörande av bostadstillägg/-bidrag -ändring av prisbasbelopp -ändring av bostadskostnad Ändring av avgift på grund av ändrat prisbasbelopp får göras utan föregående underrättelse till brukaren. Huvudregeln är att korrigering av avgift skall gälla från och med månaden efter det att anledningen till ändringen inträffade. Ändringen av avgiften skall dock gälla från och med samma månad som anledningen till ändringen uppkom, om ändringen avser hela månaden. 23

Kommunen skall försäkra sig om att brukaren får information där det tydligt framgår vad ändringen beror på. Det ankommer dock på brukaren att själv medverka till omräkning av avgiftsunderlaget och lämna nytt underlag för sådan omräkning. 9.7 Delegering av olika beslut om avgifter Beslut om avgifter, individuella tillägg till förbehållsbeloppet, nedsättning av avgift samt avgiftsbefrielse sker enligt socialnämndens fastställda delegationsordning. 9.8 Utformning av avgiftsbeslut Brukaren skall erhålla ett skriftligt avgiftsbeslut där det framgår vilka uppgifter som använts i avgiftsunderlaget och beloppen för de slutliga avgifterna och ersättningarna. Vidare skall avgiftsbeslutet innehålla uppgift om vilken eller vilka lagparagrafer som ligger till grund för avgiftsbeslutet och uppgift om hur och inom vilken tid brukaren kan besvära sig över beslutet. Besluten skall normalt ges en giltighetstid på högst ett år d v s tills nästa generella omprövning av avgifterna. Om det är känt att vissa uppgifter kommer att ändras i avgiftsunderlaget och kan komma att påverka avgifterna bör kortare giltighetstid sättas. Varje avgiftsbeslut skall personligen undertecknas av utsedd delegat. 9.9 Överklagande 9.9.1 Överklagande av kommunens avgiftssystem Beslut om avgiftssystemet fattas av kommunfullmäktige. Sådana beslut överklagas genom laglighetsprövning enligt kap 10 (laglighetsprövning), Kommunallagen hos länsrätten. 9.9.2 Överklagande av enskilt avgiftsbeslut Beslut om avgifter i ett enskilt fall enligt 8 kap, 4-9, SoL överklagas genom förvaltningsbesvär, enligt 16 kap, 3, SoL hos förvaltningsrätten. Det kan gälla beslut om avgiftens storlek, avgiftsändring, beräkning av avgiftsunderlag, boendekostnad och förbehållsbelopp. Vid bifall till den överklagande kan förvaltningsrätten ersätta det överklagade beslutet med ett nytt beslut. 24

9.9.3 Besvärstid Överklagande skall inkomma till förvaltningsrätten inom tre veckor från det att beslutet tillkännagivits eller att protokoll över beslutet har justerats. Kommunens handläggare skall vid behov vara behjälpliga med överklagande om brukaren begär detta. 25

Bilaga 1 Pensionsmyndighetens bostadskostnadsbegrepp I det följande redovisas en sammanfattning av pensionsmyndighetens regler för hur bostadskostnaden beräknas för olika bostadstyper, kompletterat med vissa uppgifter från regeringens proposition om Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m fl, (2000/01:140). Hyresbostad Bostadskostnaden är lika med hyran, inklusive värme och obligatoriska avgifter (t ex garageplats/bilplats). Om hushållsel ingår i hyran dras denna kostnad av enligt schablon. Detsamma gäller avgift för kabel-tv om sådan ingår i hyran. Hyresbostad i andra hand Samma som för hyresbostad Lägenhet med bostadsrätt Bostadskostnaden är lika med årsavgiften, inklusive värme och obligatoriska avgifter (t ex garageplats/bilplats). Om hushållsel ingår i hyran dras denna kostnad av enligt schablon. Räntekostnader tas upp med 70% (resterande 30 % är avdragsgillt i deklarationen) om bostadsrätten lämnades som säkerhet för lånet. Kooperativ hyresrätt Bostadskostnaden är lika med hyran, inklusive värme och obligatoriska avgifter (t ex garageplats/bilplats). Om hushållsel ingår i hyran dras denna kostnad av enligt schablon (hör med lokal försäkringskassa). Räntekostnader för lån till insats eller kapitaltillskott eller liknande tas upp med 70%. Eget enfamiljshus -70% av räntekostnaden på lån i fastigheten sedan eventuellt räntebidrag dragits av -70% av tomträttsavgäld (hyra för marken) -fastighetsskatt -uppvärmning enligt schablon -övriga driftkostnader t ex för vatten, avlopp och renhållning enligt schablon Eget tvåfamiljshus Samma som för enfamiljshus. Bostadskostnaden fördelas på respektive lägenhet. 26

Eget småhus på lantbruksenhet Endast kostnader som rör bostadsfastigheten, bostadsbyggnad inklusive tomtmark inräknas. -70% av räntekostnaden på lån som rör bostadsfastigheten -fastighetsskatt -uppvärmning enligt schablon -övriga driftkostnader t ex för vatten, avlopp och renhållning enligt schablon Arrenderat småhus på lantbruksenhet -arrendeavgiften för bostaden inklusive tomtmark -uppvärmning enligt schablon -övriga driftkostnader enligt schablon Andelshus eller egen flerfamiljsfastighet Bostadskostnaden beräknas enligt schablon. Bostadskostnaden bestäms till det belopp som fastställts som genomsnittskostnaden för det antal vuxna och barn som bor i bostaden. Fri bostad Bostadskostnaden beräknas enligt schablon. Bostaden värderas på samma sätt som vid beräkning av preliminär skatt. Särskild boendeform för äldre och bostad med service för handikappade (sjukhem, ålderdomshem, gruppbostad eller motsvarande) Bostadskostnaden är den kostnad som debiteras för boendet. Inga övriga avgifter får tas med. Bostadstillägg medges endast för boende i lägenhet eller i en- eller tvåbäddsrum, således ej flerbäddsrum. Vid osäkerhet om och hur bostadskostnader skall beräknas går det alltid att kontakta pensionsmyndigheten för att få besked. Pensionsmyndigheten ger årligen ut föreskrifter om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnad. Föreskrifterna kan hämtas på internet på www.pensionsmyndigheten.se under rubriken Räkna ut ditt bostadstillägg där man via några underrubriker kommer till en länk till pensionsmyndighetens föreskrifter. 27

Bilaga 2 Förbehållsbelopp inom äldreomsorgen i Säters kommun år 2013 Prisbasbelopp 2013: 44 500 Procent av Belopp, kr basbelopp per månad Förbehållsbelopp (minimibelopp) Ensamstående >65 år 135,46% 5023 kr Gifta/sambor >65 år 114,46% 4245 kr Ensamstående <65 år 5023 kr + 10% 5525 kr Gifta/sambor <65 år 4245 kr + 10% 4670 kr Generellt tillägg till förbehållsbelopp för kost i särskilt boende (måltidsabonnemang minus livsmedelsposten i förbehållsbeloppet) 1 037 kr Generell minskning av förbehållsbelopp i särskilt boende med heldygnsomsorg -TV-avgift (enligt Radiotjänsts licensavgift) 173 kr 28

Bilaga 3 Avgifter och ersättningar inom äldreomsorgen i Säters kommun år 2013 Prisbasbelopp: 44 500 Procent Avgifter o ersättningar av basbelopp belopp, kr Generellt maxtak (för avgifter för hemtjänst, 48%/12 1 780 kr per månad dagverksamhet och särskilt boende) Lägsta faktureringsbelopp 50 kr per faktura Avgifter och ersättningar i ordinärt boende Omvårdnadstaxa: Omvårdnadsavgift, nivå 1 24%/12 890 kr per månad Omvårdnadsavgift, nivå 2 36%/12 1 335 kr per månad Omvårdnadsavgift, nivå 3 48%/12 1 780 kr per månad Avgift för trygghetstelefon 5,4%/12 200 kr per månad Dagverksamhet Omvårdnadsavgift 24,4%/240 45 kr per dag Avgifter och ersättningar i särskilt boende Generell kostnadsersättning: -förbrukningsvaror 200 kr per månad -möbler o husgeråd 100 kr per månad Måltidsersättning: -månadsabonnemang 77,86%/12 2 887 kr per månad -dygnsportion 77,86%/12/30 96 kr per dag Omvårdnadsavgift, vårdnivå 3 (enligt maxtak): 48%/12 1 780 kr per månad Korttidsboende: -omvårdnadsavgift för korttidsvistelse 48%/12/30 59 kr per dag -måltidsavgift korttidsvistelse 77,86%/12/30 96 kr per dag 29

Bilaga 4 AVGIFTER FÖR HEMSJUKVÅRD OCH HEMBESÖK 2013 Barn och ungdom ej fyllda 20 år 0 kr Har avgiftsfri sjukvård Hembesök av sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast 150 kr Tilläggsavgift jourtid 0 kr Sent avbokat besök/uteblivet besök 350 kr + 50 kr för Tas ut om patienten inte finns i hemmet faktureringsavgift enligt avtalad tid Hemsjukvård 350 kr/månad När patienten är inskriven i hemsjukvården. Hemsjukvård och Hembesök Flera patienter i samma familj Endast en hembesöksavgift debiteras då flera i samma familj får vård i hemmet vid samma tillfälle. Det är valfritt vem som tillgodoräknar sig hembesökstillägget i maxtaxan. Flera behandlingar samma dag och tidssamordnade besök Om patienten får flera behandlingar som behandlingsmässigt måste ges samma dag debiteras endast en besöksavgift. Flera besök samma dag, tidssamordnade enligt patientens önskemål, debiteras var för sig. Om besök samordnas av vårdgivaren som samverkar kring patienten debiteras en avgift d v s om flera professioner gör hembesök samtidigt. Konsultation vid sjukvårdande behandling Konsultation sker utan debitering av patientavgift. Läkarbesök i hemmet Vid hembesök av läkare där sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast från kommunen åker samtidigt, debiteras för hembesök från respektive huvudman. Maxtaxa Avgift för hemsjukvård ingår i kommunens maxtaxa enligt gällande regler. Övriga kostnader som den enskilde har för hjälpmedel ingår inte i maxtaxan. 30

AVGIFTER FÖR HJÄLPMEDEL 2013 Barn och ungdomar ej fyllda 20 år För barn och ungdom ej fyllda 20 år debiteras ingen hjälpmedelsavgift Hjälpmedelsavgift Hjälpmedelsavgift debiteras per komplett hjälpmedel inkl tillbehör vid första utlämnandet. Så även för varje tillkommande hjälpmedel samt för varje kompletterande tillbehör vid efterkommande bedömningar Hjälpmedelsavgift debiteras inte för inkontinenshjälpmedel, förbrukningsartiklar samt för reservdelar 0 kr 150 kr Hjälpmedel Kostnad för förbrukningsartiklar och underhåll Den enskilde betalar själv för förbrukningsartiklar och för eventuell arbetskostnad för byte. Med förbrukningsartiklar avses t ex däck och slang till rullstol, batterier till hörapparater och lysrör till optik. Den enskilde betalar för rengöring av hjälpmedel, om hjälpmedlet inte är rengjort innan det lämnas för reparation. Kostnad för borttappat hjälpmedel och försäkring Om den enskilde tappar bort lånat hjälpmedel eller om det har förstörts genom oaktsamhet eller olyckshändelse kräver kommunen ersättning om nytt motsvarande hjälpmedel ska lånas ut. Den enskilde bör kontrollera att hemförsäkringen täcker lånade hjälpmedel och eventuellt komplettera med särskild försäkring. Den enskilde betalar själv försäkring och självrisk. Hjälpmedel transportskador Flytt av fast monterade hjälpmedel i ordinärt boende Om det gäller flytt av fast monterade hjälpmedel (inom kommunen) t ex taklyft och hörselslingor, kontaktar förskrivaren LD Hjälpmedel för demontering, transport och eventuell montering i den nya bostaden (inom kommunen). Kostnaden debiteras patienten. 31