ANTECKNINGAR 2016-11-14 1(6) Mjuka sektorn Klas-Göran Gidlöf 0485-47089 Kommunala Pensionärsrådet Plats Kommunhuset, stora sammanträdesrummet Måndag den 14 november 2016 kl. 09.00 Deltagare Gunilla Karlsson, C ordf. Kurt Arvidsson, S ledamot Mona Ekblad, PRO Fjn Gunilla Ericsson, SPF Sydöland Sonja Karlsson, PRO Mbla Jeanette Lindh, KD vice ordf. Helen Karlsson, PRO Fjn Lena Engström, SPF Solvändan Ingrid Johansson, SPF Solvändan Klas-Göran Gidlöf, sekreterare Anita Karlsson, Planarkitekt, p. 5 1. Dagordningen godkänns (med ev. ändringar) Godkännes med följande tillägg under punkten för övriga frågor: Information om planprogram för Färjestaden centrum. Vad händer med utbyggnaden av Äppelvägens boende? Vad ingår i kostavgiften vid särskilt boende? 2. Genomgång av föregående anteckningar Minnesanteckningar från föregående möte föredras kort varefter dessa godkännes och lägges till handlingarna. 3. Verksamhetsinformation. Trygg Hemgång. Sekr. berättar om en ny insats som föreslås att införas i de kommunala riktlinjerna för biståndshandläggning. Insatsen kallas för Trygg Hemgång. Utvärderingar i kommuner som redan har en liknande insats visar att detta ger: Förhöjd trygghet för brukare/patienter Förhöjd trygghet för personal inom samtliga professioner Förhöjd trygghet för anhöriga Trygg hemgång ger också: Minskat eller inget behov korttidsplatser för aktuell målgrupp t:\skoladm\anneli sjoo\pensionärsrådet\161114\anteckningar 161114.docx Mörbylånga kommun Postadress 386 80 Mörbylånga Webbplats www.morbylanga.se Besöksadress Trollhättevägen 4 E-post kommun@morbylanga.se Telefon 0485-470 00 vx Fax 0485-472 71 Organisationsnr 212000-0704 Bankgiro 991-1876
2(6) Minskad kostnad för betalningsansvar för utskrivningsklara Reducerade återinläggningar Ny lag om samverkan vid utskrivning troligen från hösten 2017. Nuvarande lagstiftning ger kommunerna 5 arbetsdagar på sig att vårdplanera och organisera upp ett mottagnade med hemtjänst i hemmet. Härefter inträder ett kommunalt betalningsansvar för varje dygn som någon blir kvar på sjukhuset. I det förslag som nu ligger begränsas den tiden till 3 dagar med helgdagar inräknade. Om förslaget blir verklighet måste organisationen för vårdplanering och mottagande i hemmet förbättras. Den enskilde som beviljats Trygg Hemgång får omfattande stöd vid hemkomsten av personal som vid behov kan stanna upp till två timmar och under den tiden svara för att den enskilde har mat, mediciner och erforderliga hjälpmedel i sin bostad. Härefter, under den kommande 14-dagarsperioden, anpassas insatsens omfattning av den enskildes behov av stöd, hjälp och rehabilitering. Insatsens omfattning kan variera från dag till dag utifrån det stöd och den rehabilitering som krävs. Inom den period som insatsen pågår genomför biståndshandläggare en vårdplanering i hemmet tillsammans med den enskilde samt eventuellt anhöriga och personal som varit aktiva i att ge insatser i hemmet. Utifrån vad som framkommer vid denna vårdplanering beslutas om fortsatta insatser i hemmet. En vårdplanering som genomförs efter att man prövat sig fram i praktiken, leder till att de beslut som fattas om insatser har en större träffsäkerhet vad gäller att tillgodose de verkliga behov som föreligger än vad en planering som sker tillsammans med en person som vistas på en sjukhusavdelning gör. Arbetslag tillskapas i hemtjänsten. Det föreslås att det tillskapas en specifik grupp/team inom hemtjänsten med personal som har ett professionellt sätt att arbeta och ett vardagsrehabiliterande sätt att tänka och genomföra sina arbetsuppgifter på. Denna grupp ges ansvar att ta emot den nyligen utskrivne vid hemkomsten och genomföra de inledande insatser som den enskilde behöver under som högst två veckor. Tidpunkt för utskrivning. Insatsen föreslås införas i gällande riktlinjer fr o m 2017-01-01. Sekr. berättar vidare om viktiga förutsättningar som helst också ska förverkligas för att det hela ska kunna ske på ett optimalt sätt. Bl.a. berättas det att utskrivningar som nu sker på fredagar eller framförallt på fredagens eftermiddag sällan blir bra. Många av dessa patienter återvänder till lasarettet och återinskrivs redan under den helg som kommer. Här arbetas för att få till stånd en rutin som innebär att alla utskrivningar sker på förmiddagar måndag torsdag. Tidpunkt för hemkomst. Idag förekommer att personal från hemtjänst, rehab-personal och sjuksköterska m.fl. står och väntar på en patient vid dennes bostad kanske i en eller flera halvtimmar, då personal på sjukhuset som beställer resa har svårt att veta exakt när en transport ska anlända till hemmet.
3(6) De kan i bästa fall ange ungefärlig tidpunkt för avresa från lasarettet. Här vore bra om en direktkontakt mellan chaufför av fordonet och personal i hemtjänsten skulle kunna upprättas. Det skulle kunna underlättas från vår sida genom att den personal på lasarettet som beställer en resa samtidigt kan ange ett aktuellt telefonnummer till mottagande hemtjänst och att chauffören i sin tur använder detta telefonnummer och tar kontakt i så god tid som möjligt när denne vet när transporten anländer till den utskrivne patientens bostad. Det sistnämnda vad gäller tidpunkt för utskrivning och personalens kännedom om tidpunkt för hemkomst är faktorer som skulle underlätta och ge ytterligare kvalitetsvinster i genomförandet av insatsen Trygg Hemgång i kommunen och arbete pågår för att få till stånd en sådan ordning, berättas avslutningsvis. LSS-information Sekr. berättar om LSS-lagstiftningen som kom 1994 då Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft. Under de år som gått sedan dess har den förändrats till en del med nya paragrafer och tillägg i lagtexten men i huvudsak har den bestått. När den trädde i kraft fanns stora förväntningar på den och det kallades då för handikappreformen som skulle ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att leva ett liv med goda levnadsvillkor och möjlighet att kunna delta i samhällslivet på samma villkor som andra. Som med mycket annan lagstiftning så förändras dock tillämpningen under åren då olika rättsfall prövas i högre instans vid överklaganden av beslut som fattats. Beslut som fattas i enlighet med vad som gäller i LSS kan överklagas till förvaltningsdomstol. Den som inte är nöjd med beslut i Förvaltningsdomstol kan överklaga vidare till Kammarrätt och i sista hand vidare till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). HFD kallades tidigare för Regeringsrätten. För att erhålla rätt till prövning i Kammarrätt eller HFD krävs dock ett så kallat prövningstillstånd som innebär att rätten först prövar om det handlar om en fråga som inte tidigare avgjorts och av den anledningen skall tas upp till prövning och få ett avgörande. De domar som avkunnas i Kammarrätt och HFD kallas för prejudicerande och påverkar därmed hur rättstillämpningen blir i framtiden. För att kunna ha rätt till insatser enligt LSS ska den som ansöker tillhöra någon av de tre personkretsar som avgränsar vilka som utifrån sina behov kan ha rätt till någon av de tio olika insatser som finns i lagstiftningen. I första hand avgörs alltså en eventuell personkretstillhörighet och i andra hand om det föreligger behov av den insats den enskilde ansöker om. De olika insatserna är: 1. rådgivning och annat personligt stöd 2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, 3. ledsagarservice, 4. biträde av kontaktperson, 5. avlösarservice i hemmet, 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet,
4(6) 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov, 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Den insats som förekommer mest är daglig verksamhet. För insats nummer 1 ansvarar Landstinget. För rätt till insatsen biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans krävs utöver personkretatillhörighet att den som ansöker har stora och varaktiga funktionshinder och dessutom behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). För den som ansöker om personlig assistans sker en prövning i tre olika steg. I första hand prövas personkretstillhörighet, därefter sker en prövning av och beräkning av tidsåtgång för att tillgodose de grundläggande behoven och sist sker en prövning och beräkning av tid för övriga behov. När det gäller ansvar för prövning och beslut om personlig assistans så är det delat mellan kommun och stat. Gränsen bestäms av den tid som beräknas åtgå för att tillgodose de så kallade grundläggande behoven. Om denna tid beräknas till mer än 20 timmar per vecka ska ansökan prövas av Försäkringskassan som har de bestämmelseer som gäller i Socialförsäkringsbalken (SFB) kap. 51. Det är när det gäller sättet att bedöma vad som egentligen är ett grundläggande behov rättstillämpningen har förändrats under åren. Detta påverkar i sin tur den beräkning som görs av tidsåtgången för att tillgodose dessa behov, vilket gör att det som tidigare var ett ansvar för staten och Försäkringskassan i högre grad har blivit ett kommunalt ansvar. Det har alltså blivit färre personer som når upp till gränsen att ha grundläggande behov som överstiger 20 tim/v. Avgörande domar i sammanhanget är bl.a. en dom i Regeringsrätten 2009-06-17 (Mål nr.5321-07) där det konstateras att det bara är de mest privata och integritetskänsliga delarna av de grundläggande behoven som kan räknas. Den senaste domen med samma effekt på sättet att beräkna de grundläggande behoven kom i HFD 2015-06-25 (Mål nr. 3527-14) Där konstateras att för att kunna räkna tid för femte grundläggande behovet som handlar om annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade krävs att det föreligger ett psykiskt funktionshinder. Vid granskning av årlig statistik som visar antal avslag och antal nybeviljade som erhållit rätt till assistansersättning från Försäkringskassan kan konstateras att dessa prejudicerande domar får direkt effekt i det sätt varpå ärenden bedöms och beslut fattas. För de som inte erhåller assistansersättning från Försäkringskassan blir det därmed ett kommunalt ansvar att besluta om och ansvara för att genomföra insatser som den enskilde är i behov av.
5(6) 4. Presidieöverläggning i Västervik Kurt Arvidsson redogör för innehållet vid den presidieöverläggning som hölls i Västervik för länets Kommunala pensionärsråd den 30 september 2016. Från Mörbylånga deltog Kurt Arvidsson och Helen Karlsson. Kurt berättar att dagen innehöll ett flertal olika programpunkter. Bl.a. berättades om en samordningsfunktion på Västerviks sjukhus mot kommuner i norra delen av länet. Arbetet sker utifrån devisen Patienten först i allt vi gör och i alla beslut vi tar. Vidare berättade Birgitta Axelsson Edström om vården av personer med hörselskador. Hon menade att många diskrimineras på grund av sin hörselnedsättning och att det går att göra mycket för att öka delaktigheten. Exempelvis kan många lokaler göras mer tillgängliga genom installation av hörselslingor. Kurt A. menade för sin del att informationen under denna punkt om vård av personer med hörselskador var mycket bra, och att den gavs på ett mycket bra sätt av föredragshållaren Birgitta Axelsson Edström, varför han föreslår att hon ska inbjudas till Mörbylånga kommun för att ge information i ämnet. En annan punkt handlade om hemrehabilitering i Västerviks kommun där man arbetar i hemteam där fler professioner samverkar. Det berättades också om boende för äldre i Västervik där man delar in detta i tre steg som utgörs av tillgängligt boende, trygghetsboende och särskilt boende. I sammanhanget berättar Kurt att i Hultsfred får de som fått avslag på sin ansökan om särskilt boende förtur till Trygghetsboende. Under rubriken Lev hela livet gavs information från äldreomsorgen i Västervik där man bl.a. berättade om Greklandsresor som genomförts vid ett antal tillfällen. De äldre som deltar betalar själva för sina resor och sitt uppehälle medan socialnämnden i kommunen svarar för personalens kostnader. Avslutningsvis berättade Kurt att nästa presidiekonferens kommer att hållas i Emmaboda. 5. Övriga frågor. Information om planprogram för Färjestaden centrum. Planarkitekt Anita Karlsson redogör för Planprogram för Färjestadens centrum som nu finns för samråd t o m 28/11 2016. Anita berättar att för området finns ett godkänt Planprogram från 2011. Nu har tiden till viss del gått och nya tankar kring vad som ska ske med centrum i Färjestaden växt fram. Samråd har skett i olika grupper och stadsvandringar har genomförts. Bl.a. har tjänstemän genomfört stadsvandring med tredjeklassare på orten, berättar Anita. Detta för att få in nya tankar och idéer i planarbetet. Planprogrammet redovisas genom att bilder visas och Anita berättar under tiden hur man tänkt att centrum i Färjestaden kan utvecklas genom att bostäder tillkommer och att mark som idag utgörs av yta för väg tas i anspråk för annat innehåll. Planprogrammet finns att ta del av på Biblioteket i Färjestaden samt på kommunens hemsida. Ordförande uppmanar pensionärsrådets ledamöter att ta del
6(6) av förslaget på olika sätt samt att gärna lämna synpunkter till kommunen innan samrådstiden löpt ut. Vad händer med utbyggnaden av Äppelvägens boende. Fråga ställs hur utbyggnaden av Äppelvägen påverkas utifrån det faktum att pågående byggarbete fördyrats. Ordf. berättar att planerat antal nya platser kommer att byggas men i endast en ny huskropp. Det kommer också att bli mindre av det som var tänkt i form av utsmyckning m.m. Ordf. uppmanar de som har ytterligare intresse av att få veta mer om hur det hela kommer att se ut att på egen hand vända sig till MBAB för att erhålla sådan information. Vad ingår i kostavgiften vid särskilt boende. Fråga har ställts om vad som ingår i kostavgiften för särskilt boende. Framförallt påpekas att det inte är alla boenden som serverar eftermiddagskaffe med bröd vilket är brukligt på andra boenden i kommunen. Sekr. har i efterhand haft kontakter och kan konstatera att det serveras kaffe med bröd, som på helgerna kan vara hembakat, på eftermiddagarna på samtliga boenden i kommunen, vilket ingår i kostavgiften för alla. 6. Nästa möte. Nästa möte hålls den 6/2 2017 i Stora sammanträdesrummet i Kommunhuset, Mörbylånga kl. 09.00. Lokalen tillgänglig från 08.00. Följande möte 2017 hålls den 8/5 2017 vid samma tid och plats. På höstterminen hålls möten den 4/9 och den 4/12 2017 i lokal på kommunkontoret som kommer att vara tillgänglig en timme innan kl. 09.00 då mötesförhandlingar inleds. 7. Avslutning. Ordf. tillönskar samtliga en God Jul och Ett Gott Nytt År samt tackar för visat intresse och avslutar mötet. Underskrift av ordförande Underskrift av sekreterare Gunilla Karlsson Ordförande Klas-Göran Gidlöf Sekreterare