Skrivuppgift - utvärdering

Skrivuppgift - sammanfatta Gå till www.sfidistansd.wordpress.com och läs allt som står under rubriken: Att läsa en bok gör en klok. Sammanfatta sedan innehållet med minst tio meningar och mest trettio meningar. Skrivuppgift - utvärdering Svara på följande frågor med hela meningar: a. Hur tycker du att det är att studera på distans? b. Vad tycker du om kursens innehåll? c. Vad tycker du om arbetsuppgifterna? d. Vad tycker du om inlämningsuppgifterna? e. Tycker du att det är enkelt att hitta på bloggen? f. Tycker du att det är enkelt att kommunicera med din lärare? g. Vad tycker du om de olika övningsuppgifter som vi har haft på kursen? h. Känner du att du är tryggare över hur du använder svenskan nu? i. Känner du att du får feedback på det som du lämnar in? j. Får du hjälp av din lärare när du behöver det? k. Vad skulle du vilja utveckla hos dig själv när det gäller dina svenskstudier? l. Varje vecka kommer en ny arbetsuppgift och en ny inlämningsuppgift. När brukar du gå in på bloggen och göra veckans arbetsuppgift? När brukar du göra veckans inlämningsuppgift? m. Hur lång tid brukar det ta för dig att göra arbetsuppgiften? n. Hur lång tid brukar det ta för dig att göra inlämningsuppgiften? o. Finns det något som du skulle vilja ändra på i kursen? Vad i så fall? Sida 1

Skrivuppgift - frukost Vad äter du till frukost? Läs igenom vad Anna, Jenny, Viktor och Hélène äter till frukost och skriv sedan vad du äter till frukost. Anna González, 43, lärare Jag är alltid hungrig på morgonen. Först äter jag ett kokt ägg. Sedan brukar jag dricka en stor kopp te och äta två smörgåsar. Och så dricker jag ett glas apelsinjuice. Jenny Johansson, 32, präst Jag äter filmjölk. Och så dricker jag kaffe och äter en smörgås. Jag äter alltid en apelsin eller ett äpple också. Det är bra att äta frukt. Viktor Sjöberg, 18, studerande Jag har aldrig tid att äta frukost för jag tycker om att sova länge. Jag dricker ett glas mjölk. Sedan springer jag till bussen. Hélène Durand, 19, studerande Jag äter en eller två smörgåsar. Och så dricker jag kaffe med varm mjölk. Ibland händer det att jag äter flingor med mjölk. Sida 2

Skrivuppgift Kläder Läs igenom vad Britt-Mari, Amina, Martin och Joakim brukar ha på sig för kläder. Fråga sedan en kompis till dig, vad brukade han eller hon på så sig för kläder i sitt hemland hemma, på jobbet, på stan? Fråga din kompis. Skriv vad din kompis brukade ha för kläder. Britt-Mari Berg, 64, säljare Jag har ofta långbyxor och en kavaj i svart eller grått. Ibland har jag kjol. Till det har jag en topp eller en blus i rött eller gult. Amina Hassan, 22, studerar och jobbar i butik Jag brukar ha jeans och en topp. Och på vintern en kavaj eller en tröja. Jag tycker om svarta kläder. Martin Sjöberg, 48, lärare Jag brukar ha jeans och en skjorta i bomull. På vintern har jag en tröja också. Min fru brukar köpa mina kläder. Hon tycker att jag passar bäst i blått så nästan alla mina skjortor och tröjor är blåa, ljusblåa eller mörkblåa. Joakim Andersson, 37, bankman På banken måste jag vara snyggt klädd. Jag brukar ha en grå kavaj med en vit eller blå skjorta. Jag har alltid slips på jobbet. Hemma brukar jag ha gamla jeans och en skjorta. Sida 3

Skrivuppgift - Berätta om en resa Berätta om en resa som du har gjort och som du aldrig kommer att glömma. Skriv om när och med vem du reste och varför resan var så speciellt. Beskriv vad du såg och gjorde och gärna om ett speciellt tillfälle/en speciell situation. Tips: Försök beskriva känslor, tankar, reaktioner med mera. Försök att berätta din historia i preteritum. Cirka en sida. Sida 4

Källa: Grammatikövningar för sfi del 1, L. Sundberg-Holmberg & K. Asker, s. 108-113, 116-121, 127, 128 Grammatikövningar för sfi del 2, L. Sundberg-Holmberg & K. Asker, s. 38-43 Substantiv i text 1. Läs texten och stryk under alla substantiv. Stryk inte under namn på personer och platser. 'l. De bor i Nybo Karin och Simon Nilsson bor i Nybo. De bor i ett hus på Bygatan en kilometer från centrum. De har en dotter och en son som går i skolan. Karin jobbar på sjukhuset i Nybo och hon trivs med jobbet. Simon jobbar på en bank inne i stan. Han,tycker att jobbet är stressigt. På Bygatan bor också Ali och Farida. De är från Iran och de har en restaurang i centrum. Där jobbar Ali. Farida går på en kurs i svenska varje dag. I ett annat hus bor en man som heter Ove. Han är pensionär. Lite längre bort bor Julia och Daniel. Daniel jobbar på en datafirma och Julia är musiklärare. lbrahim heter en kompis till Ali. Han är ofta trött och nervös för han vet inte om han får stanna i Sverige. Han går också på en kurs i svenska och har en kurskamrat som heter Sara. De pratar ofta med varandra. Sara är alltid glad. Hon trivs med livet i Sverige. Det finns substantiv i texten. 2. Skriv minst tio andra substantiv. Sida 5

n - A. Substantiv i singular: obestämd och bestämd form Substantiv kan vara en-ord och ett-ord och kan ha obestämd form och bestämd form. Obestämd form används när man talar om något nytt eller obekant. Bestämd form används när man talar om något som redan är bekant. En-ord: Ett-ord: OBESTÄMD BESTÄMD ÄNDELSE OBESTÄMD FORM FORM FORM en blomma blomman -n ett äpple en bil bilen -en ett hus BESTÄMD FORM äpplet huset ÄNDELSE -t -et 1. Titta i rutorna ovan och fyll i de former som fattas. OBESTÄMD FORM BESTÄMD FORM a) en penna b) en lampa c) en sköterska d) en dag e) en nyhet f) ett område g) ett barn h) i) j) k) pojken maskinen arbetet tåget ( 7 ' \ /.. Sida 6

SUBSTANTIV 1) en läkare m) språket n) en minut o) ett diskotek 'l p) bullen q) kakan r) soffan s) ett ord t) ap lsinen u) ett päron v) en målare 2. Skriv tio andra substantiv i obestämd och bestämd form. 3. Fyll i den bestämda formen av de här substantiven. Det är substantiv som man inte brukar räkna. Dit hör t.ex. namn på material eller ämnen. Dessa ord är också en- eller ett-ord, men det ser man bara i bestämd form. Se exempel. OBESTÄMD FORM BESTÄMD FORM I I a) (en) mjölk miö/ken., b) (ett) kaffe c) (en) saft d) (ett) guld e) (en) olja f) (ett) smör Sida 7

: --..., SUBSTANTIV 4. Hitta fler substantiv som man inte brukar räkna. a) Vilka av följande substantiv brukar man inte räkna? Stryk under dem. (Det är 6 stycken.) mat kött apelsin musik bensin buss luft träd snö b) Vad heter orden i bestämd form? Skriv på separat papper. c) Kan du ge fler exempel på substantiv som man inte brukar räkna? B. Speciella former i singular Ord som slutar på betonat -m eller -n får -mm och -nn i bestämd form: l I OBESTÄMD FORM en man en vän ett rum BESTÄMD FORM mannen vännen rummet F En-ord som slutar på -el och -er får bara ändelsen -n i bestämd form: OBEST" MD FORM en cykel en dotter en syster EST cykeln dottern systern D FORM tl Ett-ord som slutar på -el, -en, -er tappar ett -e i bestämd form: I OBESTÄMD FORM ett kapitel (ett) vatten ett fönster BESTÄMD FORM kapitlet vattnet fönstret 1, Sida 8

SUBSTANTIV 1. Skriv bestämd form av substantiven. Jämför med rutorna på s. 111. OBESTÄMD FORM BESTÄMD FORM OBESTÄMD FORM BESTÄMD FORM a) en kam b) en mun f) g) en moster en regel, l c) ett program h) en nyckel d) en vinter i) ett exempel e) en semester 2. Skriv bestämd form av substantiven i meningarna. Se exempel. a) Sara går på en kurs i svenska var j e dag.,_k.,_.u.,_, r ----"s.<..!e"'-'n CL.-_ (en kurs) börjar kl. 8.15 och slutar kl. 14.00. b) Sara tycker om att lära sig språk. (ett språk) är viktigt, brukar hon säga. c) Sara har en son och en dotter. är sex år (en son) och är frra år. (en dotter) d) Sara bor ensam med sina barn. Hon är änka. dog i krig. (en man) e) Nu bor hon och barnen i en lägenhet i Nybo centrum. är på tre rum och kök. (en lägenhet) f) På kvällarna brukar de sitta och prata och titta på tv i _ (ett vardagsrum) g) De berättar för varandra allt som har hänt under _ (en dag) Sida 9

mycket folk i (ett hus). Sara känner ingen där. L i) Så med kamraterna i (en kontakt) (en skola) betyder mycket för henne. C. Blandade övningar på obestämd och bestämd form singular 1.Arbeta med substantiven i bilden. Titta på bilden och läs substantiven i listan här nedariför. Skriv sedan substantivens bokstav på rätt plats på bilden. Skriv också substantivet i bestämd form. Se exempel. OBESTÄMD FORM a) en kniv b) en gaffel c) en tallrik BESTÄMD FORM kniven ----+---- t l_ ffi d) ett bord e) ett glas f) en klocka g) en kvinna h) en bok i) ett torg j) en kopp k) ett brev 1) en stol Sida 10

SUBSTANTIV Substantiv i plural A. Substantiv i plural: obestämd form Substantiven brukar delas in i fem grupper som får olika ändelser i plural. Ändelserna föijer i de flesta fall vissa regler. GRUPP S NGUL R P UR L ÄNDELSE 1 en klocka två klockor -or 2 en pojke många pojkar -ar 3 en polis fem poliser -er 4 ett foto några foton -n 5 ett glas flera glas en dammsugare två dammsugare en 1ramer några iranier :v.':,_... SINGULAR: en eller ett PLURAL: två eller flera Sida 11

-! SUBSTANTIV Regler för ändelser i plural: GRUPP 1 En-ord som slutar på -a får -or, t.ex. en flicka - flickor. -or 2 Många en-ord som inte slutar på -a får -ar, t.ex. en timme - timmar, en stol - stolar, en tidning - tidningar. -ar 3 Många internationella en-ord med betoning i slutet får ofta -er -er t.ex. en telefon - telefoner. Ibland kan det vara ett-ord, t.ex. ett parti - partier -er 4 Ett-ord som slutar på vokal får -n, t.ex. ett arbete - arbeten, ett piano - pianon, ett hjärta - hjärtan. -n 5 Ett-ord som slutar på konsonant får ingen ändelse alls, t.ex. ett barn - barn, ett hus - hus, ett tak - tak En-ord som slutar på -are får ingen ändelse, t.ex. en läkare - läkare. En-ord som slutat på -er får ingen ändelse, t.ex. en politiker - politiker. 1. Läs texten om Sara och lbrahim och deras urskamratpr. a) Stryk under alla substantiv i plural. Många nationaliteter i gruppen Sara och lbrahim har två lärare och många kurskamrater. Det finns många nationaliteter i gruppen. Några elever är kurder, några är.bosnier och somalier. Två är ryssar. Man talar åtta olika språk i gruppen och nu lär sig alla nya svenska ord varje dag. lbrahim berättar att han brukar vara hemma hos en kompis som har svenska grannar och att han pratar med dem ibland. Sara berättar att hon otta stannar med sina barn på dagis. Där får hon kontakt med svenska mammor och pappor. i ' b) Skriv substantiven i texten ovan i singular. Skriv på separat papper. Jämför med reglerna ovan. Sida 12

J ---- -- --,- -- - 11 SUBSTANTIV 2. Skriv substantiv i grupp 1, 2 och 3 i plural. Följande substantiv tillhör grupp 1, 2, och 3 och får ändelserna -or, -ar och -er i plural. Orden står blandade. Titta på reglerna s. 116-117. a) en vägg h) en penna Il b) en flaska i) en dag c) en medicin j) en kasse d) en buss k) en advokat e) en mössa l) en hall f) en kille m) en blomma g) en bankomat n) en våning 3. Skriv substantiv i grupp 4 och 5 i plural. Följande substantiv tillhör grupp 4 och 5 och får ändelsen -n eller ingen ändelse alls. Orden står blandade. Titta på reglerna s. 116-117. a) ett kvitto h) ett askfat b) ett jobb i) en kaffebryggare c) ett hem j) ett konto d) en mekaniker k) ett exempel e) en lärare l) en pennvässare f) ett golv m) ett suddgummi g) ett område n) ett bord Sida 13

4 Skriv plural av substantiven. Se exemplen. Titta på reglerna s. 116-117. Grupp 1 en lampa en bokhylla en matta en människa I vardagsrummet hemma hos Julia och Daniel finns det _, a,..,_ m -'--'-l" o """' o '"'" r bokhvllor och Just nu sitter det några där och pratar. Grupp 2 ( en tallrik en gaffel en kniv en kopp ) På familjen Nilssons köksbord kan man se fyra fyra, fyra och två med kaffe. Grupp 3 en fåtölj en gardin en telefon en hushållsmaskin Hemma hos familjen Nilsson finns det till exempel tre och i alla fönster hänger fina. Familjen har tre och många Grupp 4 ett foto ett äpple ett häfte ett frimärke På Simons skrivbord står det många en skål med några några och på familjen,. Det ligger också där... Sida 14

I --Jr-------- -- SUBSTANTIV Grupp 5 ( ett år ett problem ett brev ett paket ) Ali har varit flera i Sverige. Familjen i hemlandet har många. Han brukar skicka '1 många och till familjen. 5. Skriv en lista på några möbler eller saker i ditt hem. Skriv bara saker i pluralform. Använd orden i uppgift 4 om du behöver. Skriv på separat papper. 6 S ri en lista på platser eller annat din kommun, t.ex. många skolor, fem biografer, tre sjöar... Använd pluralformer. B. Speciella former i plural Vissa typer av substantiv får speciella former i plural. Vissa substantiv byter vokal i plural: INGULAR PLURAL s UL R PL RAL a -+ ä: 0 -+ ö: en hand händer en son söner en tand tänder en dotter döttrar ett land länder en bror bröder en stad städer en fot fötter en natt nätter en bok böcker en bokstav bokstäver en man män 1 Sida 15

Vissa substantiv får egna speciella pluralformer: s ett öga ögon ett öra öron Några substantiv får ändelsen -r: SI L PLURAL en sko skor en tå tår en händelse händelser ett fängelse fängelser Substantiv som slutar på -el och -er tappar ett -e i plural: S N ljl en regel en gaffel en fågel en stövel u regler gafflar fåglar stövlar S l'igul. R en syster en dotter en vinter ett finger PL RAL systrar döttrar vintrar fingrar 1. Skriv rätt ord i ordkrysset. Jämför med orden i rutorna. 1. I familjen finns det tre pojkar. De är... 2. Stockholm och Uppsala är två... 3. Vi kan se med våra... 2. 4. Sverige och Norge är två.. 5. På biblioteket finns det många... 6. Jag har två flickor. De är mina... 7. Ordet i de färgade rutorna blir 5. 6. 1. 3. 7. 4. I I Sida 16

' - SUBSTANTIV Alla former av substantivet i I I I OBSTÄMD FORM BESTÄMD FORM OBESTÄMD FORM BESTÄMD FORM LA GU A, L IR,.L IR 1 en väska väskan väskor väskorna 2 en tidning tidningen tidningar tidningarna en station stationen stationer stationerna ett ämne ämnet ämnen ämnena 5 ett jobb jobbet jobb jobben en arbetare arbetaren arbetare arbetarna en komiker komikern komiker komikerna 1 1 Skriv substa tiv som fattas Substantiv från alla grupper står blandade. OBSTÄMD FORM BESTÄMD FORM OBESTÄMD FORM BESTÄMD FORM SINGULAR SINGULAR PLURAL PLURAL a) en tändare b) ett samtal samtal c) kyrkan kyrkorna d) en stövel ----- stövlarna e) en tandborste f) tanden tänder g) ett område områdena h) en bror brodern i) natten j) biffar k) ett öra öronen 1) ett barn, Sida 17

--- ------ I SUBSTANTIV 2 Läs texten om Saras sä a) Stryk under alla substantiv. Det första är reaan unuc:u,lruket. Sara En dag går Sara och tänker på en kurskamrat som heter Neda. Hon slutade på kursen för några veckor sedan: "Var är hon nu? Var gör hon nu?" tänker Sara. Sara går till daghemmet och lämnar barnen som vanligt. Efter bara några minuter ser hon en kvinna på vägen. Men det är ju Neda! De 1 1 stannar och pratar länge. Neda berättar att hon har fått jobb på en pizzeria. Allt är bra. Lite senare kommer Sara till kursen. Då ser hon att Jakob har kommit tillbaka. Han slutade kursen för flera månader sedan för han hade stora problem i familjen. Men nu ser han glad ut pch pratar om sina framtidsplaner. När Sara kommer hem på eftermiddagen läser hon ett brev som hon har fått samma dag. Det är från en kvinna, en släkting i hemlandet. Och Sara som trodde att den här kvinnan var död! Sara kramar barnen och på kvällen äter de tårta och sjunger sånger tillsammans. I b) Välj tio substantiv i texten ovan och skriv dem i alla former som i uppgift 1 på s. 127. Skriv på separat papper. Exempel: en dag, dagen, dagar, dagarna Sida 18 I? :,i

PRONOMEN Possessiva pronomen A. Sin, sitt, sinå med objekt. Hans, hennes, deras med subjekt Sin, sitt, sina används tillsammans med ord som är objekt. Sin, sitt, sina syftar alltid tillbaka på subjektet i samma sats. Hans, hennes, deras används tillsammans med ord som är subjekt. S = subjekt, 0 = objekt Exem Farida tänker mycket på sin mamma. Hennes mamma bor i Iran. S O S (han) (hon) (de) EN-ORD hans I sin hennes I sin deras I sin ETT-ORD hans I sitt hennes I sitt deras I sitt PLURAL hans I sina hennes I sina deras I sina 1. Läs meningarna. Stryk under alla subjekt och objekt. Markera subjekten med S och objekten med 0. Se exempel. a) Ibrahim brukar ofta hälsa på sin kompis Ali. S 0 b) Ali och hans fru bor på Bygatan. s c) Deras släktingar bor i Iran, USA och Tyskland. d) Ibrahim vill gärna ha kontakt med sin kurskamrat Sara, men hon har alltid mycket att göra med sina barn. e) Hennes barn är små och går på dagis. f) Deras lärare på dagis heter Åsa och barnen tycker mycket om henne. g) Sara och hennes barn kom till Sverige för ett år sedan. h) De lämnade sitt land på grund av krig och oroligheter. Sida 19

PRONOMEN 2. Skriv rätt pronomen i meningarna. Välj mellan hans, hennes, deras och sin, sitt, sina. Julias föräldrar a) Julia och man Daniel har inte bott så länge på Bygatan. b) De trivs mycket bra i hus och med grannar. c) Den här veckan har Julia besök av föräldrar. d) pappa är sjökapten. Han gillar e) mamma arbetar i affär och har just firat sextioårsdag. f) Föräldrarna tycker att det är roligt att se dotters nya hus. g) De älskar dotter och vill göra allt för henne. h) En dag är Julia och föräldrar ute och går. i) Då träffar de Ove som är ute med hund. j) Julia presenterar. föräldrar och Ove för varandra. k) Julia är lik mamma, tycker Ove. Det säger han också. 1) Sedan bjuder han in dem alla på kaffe och berättar om ' liv. m) liv har inte alltid varit lyckligt. Sida 20

PRONOMEN 3. Läs texten. Stryk under alla possessiva pronomen + substantiv. Se exempel. Ove berättar för Julias föräldrar - Jag är pensionär och jag har bott på Bygatan sedan 1998. Min fru dog 1987. Vi bodde tidigare i Örebro där jag jobbade som försäljare. Men jag slutade mitt jobb och vi flyttade till Stockholm. Min fru ville det. Vi började ett nytt liv här och jag startade eget. Jag tänker ofta på gamla tider. Jag saknar min fru men jag saknar också min gamla hemstad. Min bror. Ivar bor kvar där och vi brukar ringa till varandra. Och så pratar jag med hunden och grannarna. Nu har jag träffat Julias föräldrar också. Er dotter Julia är en fantastisk flicka, tycker jag. 4. Skriv om texten i uppgift 3 och byt pronomen. Börja så här: Ove är pensionär och han har bott på Bygatan sedan 1998. Hans fru dog 1987. De bodde I I I I I I 11 Sida 21

I I \ PRONOMEN B. Hans, hennes, deras med objekt Hans, hennes, deras används också tillsammans med ord som är objekt. Men hans, hennes, deras syftar då inte tillbaka på subjektet. (S = subjekt, 0 = objekt) Exempel: Farida brukar ofta ringa till sin mamma i Iran. Då brukar Ali alltid hälsa till hennes mamma. S O (= Faridas mamma) Men Faridas pappa var död när Ali och Farida träffades. Så Ali har aldrig sett hennes pappa. S O (= Faridas pappa) Ali hälsar! 1. Skriv pronomen som fattas. Välj hans, hennes eller deras. a) Alis föräldrar lever båda två. Farida har hälsat på dem i - - - hem flera gånger. (föräldrarnas) b) Tyvärr är Alis mamma sjuk, så Ali brukar skicka pengar till mediciner. (mammans) c) Alis bror bor kvar i Iran och Ali brukar ringa till honom och -- --- fru. (broderns) d) Då diskuterar de alltid föräldrarna och situation. (föräldrarnas) e) Föräldrarna skulle gärna vilja komma till Sverige och hälsa på sin son och (sonens) fru, men de orkar inte och har inte råd. f) Men kanske Alis bror och hans fru och barn kommer till Sverige och hälsar på Ali och Farida i (Alis och Faridas) hem i Nybo. 2. Markera subjekten i meningarna ovan. Hans, hennes, deras i uppgift 1 syftar inte tillbaka på subjekten. Vilka ord är subjekt? Markera dem med S. Sida 22

PRONOMEN Fler pronomen Il A. Man - personer i allmänhet Man är ett pronomen som används om personer i allmänhet. Det kan t.ex. betyda alla, de, jag, du och jag, folk. @- 1. Läs meningarna. Vad kan man betyda i de olika meningarna? a) I Sverige måste man köra till höger i trafiken. b) Vad studerar man på den här kursen? c) Man får inte äta glass eller varm korv på bussen. d) Ursäkta, kan man få sitta här? e) Vad talar man för språk på Grönland? f) Man ska aldrig säga "aldrig". g) Man brukar säga "du" till varandra i Sverige. B. All, allt, alla, allting I allt. Hel, helt, hela. Alla - hela All och allt används ofta vid ord som inte går att räkna, t.ex. material och ämnen. Alla används om ord i plural. Allt eller allting används utan substantiv när man talar om något allmänt. Exempel: (En-ord) (Ett-ord) All mat handlar vi i butiken på gatan. I diktaturer har ledaren all makt. Allt mjöl behövs för bakningen. Nu får det vara slut på allt bråk! I Sida 23

PRONOMEJ (Plural) (Allmänt) Vi har köpt alla saker på rea. Är alla här idag? Roberto vet allt I allting om Sverige. Elina talade om allt I allting för sin vän. Hel, helt, hela är adjektiv och böjs som ett vanligt adjektiv. Det får inte blandas ihop med olika former av alla. Exempel: (En-ord) (Ett-ord) (Plural) (Bestämd form) en hel timme ett helt liv hela somrarna hela huset 1. Skriv orden som fattas i meningarna. Välj bland all, allt, alla - allt I allting. Ove har inte så många släktingar och vänner. Nästan (a) är döda. När Marianne, hans fru, dog tyckte han att (b) blev hopplöst. Men nu träffar han Gudrun ibland och de kan prata om (c) '\ (c c_ r 't - l l-:-? '. s i) 7 t,.? ö ;/ '.} ) "'M.-... :;I I! cc 1.,,_;1 ( -c12 En gång var Ove och Gudrun på Alis restaurang och åt middag. 7J& - I.J'!' Då ville Ove bjuda på (d) mat och (e) vin. Men Gudrun sa bestämt nej. Hon ville betala (f) själv. "Tänk, att (g) ---- kvinnor ska vara så moderna nuförtiden", sa Ove. "Min kära Marianne kunde jag bjuda på (h) ", tänkte han, men det sa han inte till Gudrun. Sida 24

Substantiv alla saker en, ett, flera Ordlista substantiv singular plural bestämd form obestämd form Sida 25

En-ord som slutar på -a slutar på -or i singular obestämd form Singular obestämd form Jag har en penna. Plural obestämd form Jag har två Jag köper en klocka. Jag köper tre Du är en flicka. De är fyra Jag har en läxa. Jag har tre Du har en soffa. Du har två Hon är en kvinna. De är tre En fin tavla. Fem fina En-ord som slutar på -an slutar på -orna i plural bestämd form Singular bestämd form Jag vill ha den pennan. Plural bestämd form Jag vill ha de två Klockan är fin. är fina. Den flickan. De Jag vill inte göra läxan. Jag vill inte göra Den nya soffan. De nya Den där kvinnan. De där Den fina tavlan. De fina Sida 26

En-ord som inte slutar på -a slutar på -ar i singular obestämd form (ofta svenska ord) Singular obestämd form Emma har en kopp. Plural obestämd form Lizette har två Aldo har en bil. Robin har tre Det här är en stol. Det här är fyra Här är en pojke. Här är två Caroline har en cykel. Joel har två Det här är min syster. Det här är mina två systrar. Min dotter. Mina två döttrar. Jag hör en fågel sjunga. Jag hör tre fåglar sjunga. En-ord som inte slutar på -a slutar på -arna i plural bestämd form (ofta svenska ord) Skriv i plural bestämd form. kopp stol bil pojke cykel syster dotter fågel Sida 27

Skriv om meningarna till dina egna meningar med substantiven i plural, obestämd form. Tänk på stor bokstav och punkt. Jag har en penna och en klocka. Där står en kvinna. Jag har en dotter. Jag hör en fågel sjunga. Du har en syster. Sida 28

De flesta utländska en-ord och ett-ord som inte slutar på -a slutar på -er i plural obestämd form Singular obestämd form en restaurang en polis en park en telefon ett kafé ett museum Plural obestämd form två två två två två kaféer två muséer Utländska en-ord och ett-ord som i plural slutar på -er i obestämd form slutar på -erna i plural bestämd form Singular bestämd form restaurangen polisen parken telefonen kaféet muséet Plural bestämd form två två två två två två muséerna Sida 29

Ett-ord som slutar på vokal slutar på -n i plural obestämd form (vokaler: a e i o u y å ä ö) Singular obestämd form Plural obestämd form Emma äter ett äpple. Emma äter två Caroline äter ett päron. Caroline äter tre Har du ett frimärke? Har du två? Här är ett piano. Här är två Här är ett hjärta. Här är två Lizette läser ett häfte. Lizette läser två Joel ser ett fågelbo. Joel ser två Ett-ord som slutar på en konsonant och en-ord som slutar på -are, -ande, -ende och -ker i singular blir samma i plural obestämd form ett bord ett barn ett träd ett brev ett paket ett hus en lärare en mekaniker en läkare en mystiker en resande en gående Sida 30

20 substantiv i klassrummet Orden står i singular, obestämd form. Skriv dem i singular bestämd form, i plural obestämd form och i plural bestämd form som i exemplet. en penna _pennan, pennor, pennorna en linjal en stol en whiteboardtavla en klocka en pennvässare en sax en lärare en lampa en bok en pärm en papperskorg en hylla Sida 31

en dator ett suddgummi ett bord ett fönster ett skåp ett element ett skrivbord 10 substantiv i hemmet Skriv tio substantiv som finns i ett hem. Skriv dem i singular obestämd form, singular bestämd form, plural obestämd form och plural bestämd form som i exemplet. _en säng, sängen, sängar, sängarna Sida 32

Sida 33

Fyll i tabellen. singular obestämd singular bestämd plural obestämd plural bestämd en flicka klockan tavlor läxorna en kvinna soffan blommor gatorna en bil stolen pojkar cyklarna en syster dottern fåglar kopparna en restaurang polisen parker telefonerna ett kafé muséet päron frimärkena ett piano hjärtat fågelbon paketen en lärare läkaren resanden lamporna Sida 34

Sida 35

Vad brukar du säga? Jag går till hem. Jag går till hemma. Jag går hem. Sida 36

Man säger inte! Jag går till hem. Jag går till hemma. Rätt svar: Jag går hem. Befintlighet Jag är hemma. Jag är här. Riktning Jag går hem. Jag går hit. Sida 37

Så här säger man... Befintlighet (är) Jag är hemma. Jag är där. Jag är framme. Jag är ute. Riktning (rörelse) Jag går hem. Jag cyklar dit. Jag kör fram. Jag går ut. Sida 38

Så här säger man... Befintlighet (är) Riktning (rörelse) Jag är inne. Jag är uppe. Jag är nere. Jag går in. Jag går upp. Jag går ner. Sida 39

Var eller vart? Var är Anna? Anna är hemma. Vart går Anna? Anna går hem. Sida 40