Kraapohken Tjïelte/Dorotea Kommun ( ) Minoritetshandlingsplan. Kraapohken Tjïelte Dorotea Kommun

Kraapohken Tjïelte/Dorotea Kommun (2012-12-11) Minoritetshandlingsplan Kraapohken Tjïelte Dorotea Kommun 2012-2013

Sanna-Lisa Streuka, samisk samordnare. Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Regeringens minoritetspolitiska mål 1.2 Kommunens övergripande skyldigheter - en sammanfattning 1.3 Kommunens möjligheter en sammanfattning 1.4 Statsbidraget 2. Bakgrund och syfte 2.1 Sveriges internationella ansvar 2.2 Språklagen, SFS 2009:600 2.3 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, SFS 2009:724 2.4 Brister och möjligheter 2.5 Förstärkt skydd 3. Språksituationen idag 3.1 Sydsamiskan idag 4. Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun 4.1 Samebyar 4.1.1 Vilhelmina Södra Sameby 4.1.2 Voernese Sameby 5. Sameföreningar 5.1 Fatmomakke sameförening 5.2 Frostviken Hotagens sameförening 6. Samiska förvaltningskommun 6.1 Långsiktiga- och delmål samisk förvaltningskommun 6.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder samisk förvaltningskommun 7. Lägesbeskrivning och åtgärder för varje verksamhetsområde 7.1 Samverkan mellan samerna och kommunen 7.1.2 Långsiktiga- och delmål för samverkan mellan samerna och kommunen 7.1.3 Övergripande riktlinjer/åtgärder för samverkan mellan samerna och kommunen 7.2 Kartläggning 7.2.1 Långsiktiga- och delmål rörande kartläggning 7.2.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande kartläggning 7.3 Information och synliggörande gällande samerna 7.3.1 Långsiktiga- och delmål gällande information och synliggörande 7.3.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande information och synliggörande 7.4 Rätten att tala samiska med myndigheter 7.4.1 Långsiktiga- och delmål rörande rätten att tala samiska med myndigheter 7.4.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande rätten att tala samiska med myndigheter 7.5 Förskola och modersmålsträning 7.5.1 Långsiktiga- och delmål rörande förskola och modersmålsträning 7.5.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande förskola och modersmålsträning 7.6 Modersmålsundervisning och integrerad samisk undervisning inom grundskola 7.6.1 Långsiktiga- och delmål rörande modersmålsundervisning och integrerad samisk undervisning inom grundskola 7.6.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande modersmålsundervisning och integrerad samisk undervisning inom grundskola 2

7.7 Äldreomsorg 7.7.1 Långsiktiga- och delmål rörande äldreomsorg 7.7.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande äldreomsorg 7.8 Personalutveckling och utbildning 7.8.1 Långsiktiga- och delmål rörande personalutveckling och utbildning 7.8.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande personalutveckling och utbildning 8. Kultur och fritid 8.1 Långsiktiga- och delmål rörande kultur och fritid 8.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande kultur och fritid 9. Revitalisering av det samiska språket 9.1 Långsiktiga- och delmål rörande revitalisering av det samiska språket 9.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande revitalisering av det samiska språket 10. Ekonomiska resurser/finansiering 11. Uppföljning och rapportering 11.1 Övergripande riktlinjer rörande uppföljning och rapportering 12. Referenser 13. Bilagor 3

1. Inledning Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun ingår från och med den 1 januari 2012 i förvaltningsområdet för det samiska språket och omfattas av Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) 1. Den nya lagen ställer särskilda krav på förvaltningskommunerna i arbetet med att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. De nationella minoriteterna i Sverige är samer, tornedalingar, sverigefinnar, judar och romer. Minoritetsspråken är samiska, meänkieli, finska, jiddisch och romani chib. Samerna har även en särskild särställning som urfolk i Sverige. Lagen SFS 2009:724 innehåller tre grundskyddsparagrafer 3-5 som gäller för alla nationella minoriteter oavsett om man ingår i ett förvaltningsområde eller ej. Denna handlingsplan innehåller riktlinjer för arbetet att utveckla en grund för den samiska befolkningens ställning inom Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun. Handlingsplanen skall vara ett dynamiskt verktyg i det dagliga arbetet med att skydda de lagliga rättigheterna och att stärka samernas ställning. Handlingsplanen innehåller långsiktiga mål, delmål, riktlinjer och åtgärder för att uppnå dessa mål. Handlingsplanen och budgeten skall följas upp och utvärderas varje halvår. Handlingsplanen skall styras efter aktuellt behov och skall revideras varje år. 1.1 Regeringens minoritetspolitiska mål År 2009 presenterade regeringen en ny minoritetspolitisk strategi i propositionen Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna (Prop. 2008/09:158). Regeringens övergripande inriktning i minoritetspolitiken är bland annat att: Förtydliga den rättsliga regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter genom en ny lag SFS 2009:724 som gäller i hela landet. Säkerhetsställa en bättre efterlevnad av Europarådets ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen samt uppföljning. Stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande. Motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna. Främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken. 1.2 Kommunens övergripande skyldigheter en sammanfattning För Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun gäller minoritetslagens allmänna bestämmelser eller grundskydd, lagen SFS 2009:724 gäller i hela landet och omfattar samtliga fem nationella minoriteter. Lagen SFS 2009:724 3-5 gäller för samtliga nationella minoriteter. För förvaltningskommuner finns också särskilda regler från 6 i lagen SFS 2009:724. Grundskyddet innehåller bland annat: Kommunen ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter. Kommunen har skyldigheter att främja, skydda och synliggöra det samiska språket. Främja samernas möjligheter att behålla, synliggöra och utveckla sin kultur i Sverige. Kommunen har särskilda skyldigheter att ordna barn- och äldreomsorg som drivs helt eller delvis på samiska om någon inom förvaltningsområdet önskar detta. 1 Se bilaga 1. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, SFS 2009:724. 4

Kommunen skall så långt det är möjligt ge samerna möjlighet till inflytande och samråda med representanter från minoriteten i sådana frågor. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska särskilt främjas. Samerna skall kunna använda samiska språket i kontakter med Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun. Men även utanför ett förvaltningsområde har enskilda även rätt att använda finska, meänkieli och samiska vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden. 1.3 Kommunens möjligheter en sammanfattning Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun har som samisk förvaltningskommun en rad möjligheter bland annat att: Kommunen får kunskapshöjande insatser gentemot allmänheten om samerna som Sveriges urfolk i allmänhet. Det samiska språket och den samiska kulturen kommer att synliggöras inom kommunen, vilket är en stor tillgång för kommunen. Ökat samarbete med andra kommuner, landsting och myndigheter, även på norsk sida. Kunskapshöjande insatser om samer och lagen SFS 2009:724 inom de kommunala förvaltningarna. Kommunen får mer kunskap och information från samisk samordnare och samrådsmöten, innan beslut tas gällande samerna. Större delaktighet av samerna i samhällsfrågor. Möjlighet att synliggöra samiska näringar som en del i de andra näringarna. 1.4 Statsbidraget Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun får statsbidrag för merkostnader i samband med Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724). Enligt Förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:1299) 2, kan kommunen använda statsbidraget till bland annat: Kostnader för att stärka samernas inflytande i den kommunala förvaltningen i frågor som berör dem. Insatser som rör översättning, tolkning m.m. som krävs för kommunikation mellan myndigheter och enskilda. Kostnader för revitalisering av det samiska språket. Informationsinsatser. Synliggöra samernas kultur och utveckla kunskaper. 2. Bakgrund och syfte Riksdagen bekräftade samernas ställning som urfolk år 1977. I februari 2000 ratificerade Sverige både Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (Ramkonventionen) och Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (Minoritetsspråkskonventionen). I samband med Sveriges ratificering infördes 2 Se bilaga 2. Förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, SFS 2009:1299. 5

minoritetspolitiken som ett politikområde inom den svenska statsbudgeten. Sveriges nationella minoriteter är som tidigare nämnts judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Minoritetsspråken är som tidigare nämnts jiddisch, romani chib, finska, samiska, meänkieli samt varieteter (dialekter) av språken. Syftet med den svenska minoritetspolitiken är bland annat att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja minoritetsspråken så att de hålls levande. Samiska, finska och meänkieli omfattas också genom sin historiskt sett starka geografiska tillhörighet av särskilda regionala åtgärder. Samerna har dessutom en särställning i egenskap av ursprungsbefolkning i Sverige. I oktober 2010 fastslog Sveriges regering att samerna är ett folk i Grundlagen/Regeringsformen (SFS 2010:1408). Lagen SFS 2010:1408 säger att det samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. FN:s generalförsamling antog år 2007 en deklaration om urfolkens rättigheter, Urfolksdeklarationen. Urfolksdeklarationen säger bland annat att urfolk har rätt till eget språk och utbildning i sin egen kultur och på sitt eget språk, rätt att delta i beslutsfattande som berör deras rättigheter och rätt att utveckla sina egna beslutsfattande institutioner. 2.1 Sveriges internationella ansvar Riksdagen antog i december 1999 förslagen i propositionen Nationella minoriteter i Sverige (Prop. 1999/99:143) därefter ratificerade regeringen i februari 2000 som tidigare nämnt Ramkonventionen och Minoritetsspråkskonventionen. Som ett led i detta arbete infördes år 2000, Lagen om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (SFS 1999:1175) och Lagen om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (SFS 1999:1176). Europarådets granskning av den förda svenska minoritetspolitiken under åren 1999 till 2009 pekade på stora behov av förbättringar inom en rad områden samt att det krävdes ytterligare åtgärder. Utifrån dessa erfarenheter presenterade regeringen i mars 2009 en ny minoritetspolitisk strategi och i juni 2009 antog riksdagen förslagen i propositionen Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteter (Prop. 2008/09:158). För att säkerställa en bättre efterlevnad antog riksdagen propositionen och i januari 2010 ersatte Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) i kraft, de tidigare minoritetsspråklagarna SFS 1999:1175 och SFS 1999:1176.. Syftet med Ramkonventionen är att skydda nationella minoriteters fortlevnad. Ramkonventionen innehåller bestämmelser som garantetrar minoriteterna, en rad grundläggande mänskliga rättigheter och friheter bland annat: Skydd från diskriminering. Skydd från fientlighet och våld. Mötes-, förenings-, tanke-, samvets- och religionsfrihet. Åsikts- och yttrandefrihet på det egna språket. Staterna som tillträtt Ramkonventionen åtar sig vidare att erkänna att den som tillhör en nationell minoritet har rätt att fritt och utan ingripande använda sitt minoritetsspråk privat och offentligt såväl muntligt som skriftligt. I samband med ratificeringen angavs även att de nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Syftet med Minoritetsspråkskonventionen är kulturellt betingat. Den bidrar till att bevara och utveckla Europas mångkulturella arv och flerspråkighet inom landsgränserna. Staterna anser 6

att värnandet om historiska landsdels- och minoritetsspråk bidrar till att upprätthålla och utveckla Europas kulturella rikedomar och traditioner. Varje stat väljer vilka nationella minoritetsspråk som skall skyddas under konventionen och nivån på detta skydd. Samiska, meänkieli och finska uppfyller kravet på historisk geografisk anknytning, medan jiddisch och romani chib är territoriellt obundna språk i Sverige. 2.2 Språklagen, SFS 2009:600 I språklagen finns bestämmelser om det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Den syftar bland annat till att värna om svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk. Språklagen anger att svenska är huvudspråk i Sverige och att de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Lagen säger också att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. 2.3 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, SFS 2009:724 Lagen om minoriteter och minoritetsspråk innehåller bland annat bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt bestämmelser om vissa skyldigheter inom förskoleverksamhet och äldreomsorg. Lagen innehåller också bestämmelser om uppföljning och tillämpningen av lagen. 2.4 Brister och möjligheter Av propositionen Nationella minoriteter i Sverige (Prop. 2008/09:158) framgår det att Sverige inte i tillräckligt hög grad har levt upp till sina folkrättsliga minoritetsåtaganden. I ett historiskt perspektiv har minoriteterna förtryckts och osynliggjorts. Regeringens slutsats är därför att det behövs ett medvetet arbete för att integrera ett minoritetsinriktat tankesätt i kommuners och myndigheters arbete med minoriteterna. Regeringen skriver vidare att utvecklingen av minoritetspolitiken är en fortlöpande process där insatserna för att stärka och skydda de nationella minoriteterna ska ingå som en naturlig del i samhällets åtaganden gentemot medborgarna. Innehållet i Prop. 2008/09:158 ligger till grund för Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommuns handlingsplan. 2.5 Förstärkt skydd Ett förstärkt ansvar att skydda och främja de nationella minoritetsspråken har införts i Sverige. Tidigare har det förstärkta minoritetsskyddet endast omfattat de norrbottniska kommunerna Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna enligt Lagen om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (SFS 1999:1175), men sedan Sverige ersatte de tidigare minoritetsspråks lagarna med SFS 2009:724 finns i dagsläget 19 förvaltningsområden för samiska, förutom de tidigare nämnda kommunerna, är dessa: Arvidsjaur, Berg, Härjedalen, Krokom, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Dorotea, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund. 7

3. Språksituation idag Samiska är ett finsk ugriskt språk som kan delas in i tre huvudspråk med sammanlagt nio varieteter (dialekter). Huvudspråken är östsamiska som talas på Kolahalvön och nordöstra Finland, centralsamiska som talas i Finland, Norge och Sverige samt sydsamiska som talas i Norge och Sverige. På svensk sida talas traditionellt fem språkvarieteter: nord-, lule-, och pitesamiska som tillhör det centralsamiska språkområdet samt syd- och umesamiska som tillhör det sydsamiska språkområdet. Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun tillhör det sydsamiska språkområde. De geografiska gränserna mellan språken är emellertid inte så skarpa och jämförelsevis skiljer de sig språkmässigt åt som svenska, norska, färöiska och danska beroende på vilken språkvarietet man jämför med. Största skillnaden mellan språken finns oftast mellan dem som också geografiskt finns belägna längst ifrån varandra. I förarbetena till Lagen om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (SFS 1999:1175) preciserades att med samiska avses de tre samiska huvudspråken nord-, lule- och sydsamiska. Vid tillämpningen av lagen ska myndigheterna ta hänsyn till vilket samiskt språk den enskilde använder. 3.1 Sydsamiskan idag Kraapohken/Dorotea ligger inom det sydsamiska språkområdet och där har den så kallade språkbytesprocessen gått mycket långt. Det sydsamiska språket talas av mycket få samer och anses vara svårt hotat enligt UNESCO:s kriterier. Antalet sydsamisktalande personer är idag cirka 500-800 personer. En förklaring till sydsamiskans utsatthet är majoritetsspråkets dominans och samhällets status. Den varietet som talas av flest samer cirka 5000-6000 personer i Sverige är nordsamiskan. Det vanligaste scenariot i det sydsamiska området är att nuvarande föräldragenerationen har tappat sitt språk, men att många äldre fortfarande pratar sydsamiska. Behovet av insatser för att revitalisera det sydsamiska språket bedöms vara akut och nödvändigt, för en fortsatt överlevnad. Lagstiftningen ökar minoriteters rättigheter generellt samtidigt som aktiva revitaliseringsåtgärder vidtas, till exempel genom samiskt språkcentrum i Östersund och Tärnaby, olika sydsamiska språkprojekt både på svensk och norsk sida, även ett stort samarbete mellan gränserna pågår. 4. Kraapohken Tjïelte/Dorotea Kommun Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun är belägen inom det samiska kärnområdet och ligger inom sydsamiskt område. Vilket i stora drag omfattar Västerbotten, Jämtland, delar av Härjedalen och Dalarna samt motsvarande på norsk sida. Antalet samer i Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun beräknas enligt Sametingets röstlängd till 33 personer enligt det senaste Sametingsvalet (2009). Eftersom alla samer inte har registrerat sig i röstlängden och barn under 18 år inte heller finns med i röstlängden, är det faktiska antalet betydligt högre. 8

4.1 Samebyar Samebyar är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som regleras enligt Rennäringslagen (SFS 1971:437). Det finns 51 samebyar i Sverige inom det så kallade renskötselområdet som sträcker sig från Idre (Dalarna) i söder till Könkämä (Treriksröset) i norr. 4.1.1 Vilhelmina Södra Sameby Vilhelmina södra sameby är den sydligaste fjällsamebyn inom Västerbottens län. Vilhelmina södra sameby har sina åretruntmarker ovan odlingsgränsen i Dorotea och Vilhelmina kommuner medan vinterbetesmarkerna omfattar Åsele, Sollefteå, Kramfors och Örnsköldsviks kommuner. Vilhelmina södra samt Voernese samebyar har ett gemensamt samarbete inom renskötseln speciellt under barmarksperioden. Medlemmarna bor till största del i Vilhelmina kommun. 4.1.2 Voernese Sameby Inom Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun bor större delen av medlemmar från Voernese Sameby (fd. Frostvikens Norra Sameby). Voernese sameby är den nordligaste fjällsamebyn inom Jämtlands län och gränsar till Vilhelmina Södra Sameby. Voernese sameby har sin åretruntmark ovan odlingsgränsen Strömsunds kommun medan vinterbetesmarkerna omfattar Strömsund, Sollefteå, Kramfors och Örnsköldsviks kommuner. 5. Sameföreningar Inom Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun finns för närvarande ingen sameförening. Närliggande sameföreningar är i Vilhelmina och Strömsunds kommun. I Sverige finns cirka 22 stycken sameföreningar från Skåne i söder till Norrbotten i norr. 5.1 Fatmomakke sameförening Fatmomakke sameförening är Sveriges och Saepmis äldsta samiska lokalförening, den bildades 1904. Föreningen arbetar med kulturella frågor, med syfte att öka intresset och kunskapen om den samiska kulturen. Idag har Fatmomakke Sameförening cirka 190 medlemmar, medlemmarna kommer främst från Vilhelmina Södra Sameby och Vilhelmina Norra Sameby. 5.2 Frostviken - Hotagens sameförening Frostviken-Hotagens sameförening är en förening som från början var en sammanslagning av Hotagens, Frostvikens och Offerdals sameföreningar. Föreningen bildades år 1917. Frostviken-Hotagens sameförening har sin föreningslokal Aernie i Ankarede sedan 1927. Föreningen anordnar bland annat aktiviteter på samernas nationaldag och under midsommarhelgen i Ankarede. Idag har Frostviken-Hotagens sameförening cirka 140 medlemmar. 9

6. Samisk förvaltningskommun Kommunen är skyldig att leva upp till den minoritetspolitiska lagstiftningen. Samtidigt är det av stort värde för kommunen att främja och utveckla den samiska kulturen eftersom den utgör en stor tillgång som berikar Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun, historiskt men även i dagsläget och i framtiden. Upplevelse och turismindustrin är ett område där den samiska närvaron och kulturen kan vara en stor resurs med goda utvecklingsmöjligheter. Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun har haft en levande samisk kultur så långt vi kan blicka tillbaka i tiden. Många personer inom kommunen bedriver och livnär sig på renskötsel, det skapar inkomster för rennäringen och arbetstillfällen även till andra verksamheter inom kommunen. Kulturen och samiska näringar ska i samarbete med den samiska befolkningen, ses som en resurs med utvecklingsmöjligheter. Det finns ett betydande värde för Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun att främja och utveckla det samiska språket och de samiska näringarna. Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun har sedan 2 Maj 2012 haft en samisk samordnare anställd på 50%, from 1 September ökades anställningen till 60%. Arbetsuppgifter för den samiska samordnaren är varierande, arbetsuppgifter är bland annat att: Ansvara för genomförande av samrådsgruppsmötena. Cirka 4-6st/år. Planera och handha utbildning och informationsinsatser samt viss skyltning. Sköta det löpande administrativa arbetet. Samordna det minoritetspolitiska arbetet enligt lagar och propositioner. Planera sydsamiskt språkarbete bland den samiska befolkningen. Kontakter när det gäller andra aktörer inom minoritetspolitiken. 6.1 Långsiktiga- och delmål samisk förvaltningskommun Den samiska kulturen och det samiska språket ska synliggöras och utgöra en levande och aktiv del av Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun. Att de samiska näringarna blir en likvärdig näring i samhället. 6.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder samisk förvaltningskommun Göra en lägesbeskrivning/kartläggning för varje kommunala verksamhetsområde och uppdatera lägesbeskrivningen samt låta den ligga till grund för fortlöpande revidering. Även göra en lägesbeskrivning för alla kommuninvånare. Ta i beaktande de samiskspråkiga och deras behov när man planerar och förverkligar service. Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar, kunskaper i nationella minoritetsspråk ska med fördel anges som en merit i platsannonser. All personal inom kommunens förvaltningar bör hålla sig informerade om minoritetsspråkstalandes rättigheter samt kommunens skyldigheter. Anordna informationsmöte för kommunens olika förvaltningar, allmän befolkning, barnomsorg och äldreomsorg. 10

Synliggöra och utveckla den samiska kulturens roll som en viktig del av besöks- och turistnäring. 7. Lägesbeskrivning och åtgärder för varje verksamhetsområde För varje delområde under rubriknummer 7 redovisas vad lagen föreskriver, långsiktiga och delmål samt åtgärder/riktlinjer för det fortsatta arbetet inom respektive verksamhetsområde. 7.1 Samverkan mellan samerna och kommunen Enligt SFS 2009:724, 5 ska förvaltningsmyndigheter ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Enligt Plan- och bygglag (SFS 2010:900, kap3, 9), skall kommunen när de upprättar ett förslag till översiktplan eller ändring i planen samråda med exempelvis enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet. 7.1.2 Långsiktiga- och delmål för samverkan mellan samerna och kommunen Den som tillhör en minoritetsgrupp skall känna sig väl bemött och respekterad vid kontakter med kommunen. Nationella minoriteterna skall få inflytande i frågor som berör dem och samråd skall förekomma i samband med frågor som berör minoriteterna. Kommunen stärks med ökad kunskap om den samiska kulturen och vår gemensamma historia. 7.1.3 Övergripande riktlinjer/åtgärder för samverkan mellan samerna och kommunen Ge minoriteterna reellt inflytande i frågor som berör dem. Bilda samrådsgrupp med representanter från den samiska befolkningen i Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun, Vilhelmina Södra Sameby, Voernese Sameby, näringslivschef samt samisk samordnare. (Eventuellt andra chefer.) Den samiska samrådsgruppen skall ersättas (enligt förtroendevaldas ersättningssystem) med reseersättning, timersättning och bilersättning (enligt statlig norm). Den samiska samrådsgruppens roll är bland annat: o Bistå vid revidering av handlingsplan. o Förslagsrätt. o Ge möjlighet att påverka i frågor som rör användandet av ekonomiska resurser avsatta för minoritetspolitiska åtgärder. Skapa strukturerade och regelbundna samrådsmöten. Ha öppna informationsmöte med dem som inte är föreningsaktiva eller samrådsrepresentanter. Öppet samrådsmöte hölls i Dorotea, Kullerbacken 22/5-12. Ge samråden politisk förankring. 11

Anordna samrådsmöten med representanter från samebyarna Vilhelmina Södra och Voernese, när det gäller frågor som berör exempelvis, marker, exploateringar m.m. I dessa samråd skall kommunstyrelsen, kommunchef och berörda förvaltningschefer ingå samt representanter från samebyarna. Detta är enligt Minoritetsspråkskonventionen när det gäller rätten om landsdels eller minoritetsspråk. Straejmien Tjïelte/Strömsunds kommun har i flera år haft en sådan dialog mellan samebyarna och kommunen. 7.2 Kartläggning Europarådet har i sin granskning av svensk minoritetspolitik påpekat att bristande statistik om Sveriges nationella minoriteter gör det svårare att följa upp Sveriges åtaganden i Ramkonventionen och Minoritetspråkkonventionen. Svenska myndigheter registrerar inte av integritetsskäl befolkningen utifrån etnisk tillhörighet och därför finns ingen officiell statistik över hur många som identifierar sig som nationell minoritet. Att införa en sådan registrering är heller inte aktuellt men för att kunna implementera minoritetsspråkslagen behöver kommunen ha kunskap om minoritetssituationen i området. Därför är kartläggning för förvaltningskommunerna ett krav. Enligt Förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:1299) ska varje kommun tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga behov som finns och åtgärder till stöd för språken. Kartläggningen ska ske i enlighet med Personuppgiftslagen (SFS 1998:204). Lagen syftar till att skydda människors personliga integritet och att denna inte kränks när personuppgifter behandlas. 7.2.1 Långsiktiga- och delmål rörande kartläggning Kommunen skall arbeta för att få ett fungerande system för att kartlägga minoriteterna (antal, kön m.m.), språkkunskaper samt deras behov. När en kartläggning genomförs bör man vara tydlig med syftet. I det aktuella fallet är det viktigt att förmedla att kartläggningen sker för att värna om minoriteternas språk och kultur och att minoriteternas egna erfarenheter är av stort värde. Det är samtidigt lika viktigt att tydliggöra att det är frivilligt att delta. I samband med kartläggning skall information om samisk förvaltningskommun hållas för kommunanställda inom barn- och äldreomsorg. 7.2.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande kartläggning Kartlägga vilka minoriteter som finns inom kommunen och vilka språkkunskaper som finns inom kommunen. Vilka behov och önskemål minoriteterna har skall klargöras. Kartlägga vilka språkkunskaper som kommunens anställda har. Kartlägga behovet av samiska helt- eller delvis på samiska inom barn- och äldreomsorg. 12

Kartläggning bör ske i första hand via enkäter. 4 stycken enkäter skall användas för att täcka upp områdena inom kommunen. Enkäterna inriktar sig på: o Barnomsorg/Förskola. o Äldrevård. o Kommunanställda o Allmän befolkning. o Eventuellt skall personliga intervjuer ske i ett senare skede med berörda minoriteter, speciellt med den äldre minoritetsbefolkningen. 7.3 Information och synliggörande gällande samerna Enligt SFS 2009:724 3 ska förvaltningsmyndigheter när det behövs på ett lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt den nya lagen. SFS 2009:724 4 skriver att i övrigt ska kommunen främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. 7.3.1 Långsiktiga- och delmål gällande information och synliggörande Samiska kvinnors och mäns kultur och språk skall vara närvarande och synliggjort inom kommunen. Barnens kultur skall särskilt främjas. De nationella minoriteternas nutida och historiska närvaro samt deras språk och kultur behöver synliggöras i Kraapohken Tjïelte/Dorotea Kommun, som en del av vårt svenska kulturarv. Alla samer samt andra nationella minoriteter skall vara informerade om sina rättigheter enligt lagen. 7.3.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande information och synliggörande Utforma en handlingsplan i samarbete med samrådsgruppen för att informera och synliggöra det samiska folket. Handlingsplanen skall utgå ifrån Lagen SFS 2009:724 och vara till stöd för det fortsatta minoritetspolitiska arbetet inom Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun. Synliggöra samiska flaggan, samiska flaggdagar och samiska nationaldagen. Köpa in litteratur till dagis, äldrevård, kommun och bibliotek (Ev.skola om budget tillåter). Anordna en samiskhörna på biblioteket med invigning. Information på Dorotea kommuns webb hemsida om samisk förvaltningskommun. Skyltning på sydsamiska av kommunala fastigheter såsom dagis, skola, kommunhus m.m. Vägmärken/vägskyltar som lokaliseringsmärken skall även finnas på sydsamiska. Intern information inom kommunförvaltningen och den politiska organisationen om samernas rättigheter sker under hösten i samband med kartläggning. 13

Intern och extern information om kommunens fortlöpande arbete med minoritetspolitiken. Samordna samarbetet med andra kommun-, läns- och nationsgränser. Utveckla nätverk och samarbete med andra förvaltningskommuner på svensk och norsk sida samt med Västerbottens läns landsting. Samiska föreläsare för allmänhet och den samiska befolkningen. 7.4 Rätten att tala samiska med myndigheter Lagen SFS 2009:724 8-12 säger bland annat att enskilda har rätt att använda samiska vid muntliga och skriftliga kontakter med kommunen i ärenden där den enskilde är part eller ställföreträdande part. Om den enskilde använder samiska i ett sådant ärende är myndigheten skyldig att ge ett muntligt svar på samma språk. Enskilda har rätt att få en skriftlig översättning av beslut och beslutmotivering på samiska. Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med språkkunskaper. Förvaltningsmyndigheter får bestämma särskilda tider och särkskild plats för att ta emot besök av enskilda för samisktalande samt särskilda telefontider. 7.4.1 Långsiktiga- och delmål rörande rätten att tala samiska med myndigheter Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun skall vara förberedd inför att muntligen eller skriftligen svara på minoritetsspråken. Upprätta fungerande rutiner för att tillgodoses samernas rätt att använda samiska i kontakt med kommunen. 7.4.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande rätten att tala samiska med myndigheter Se över och uppdatera avtal för tolkar och översättare. Eventuellt samarbete med andra sydsamiska förvaltningskommuner. Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar och kunskaper i nationella minoritetsspråk ska med fördel anges som en merit i platsannonser. Bestämma tid, plats och telefontid för minoritetsspråklig service. Därefter informera tydligt om när, var och hur minoritetsspråklig service ges. Utfärda rutiner och lättillgänglig information så att kommunväxeln och övrig personal vet hur de ska behandla frågorna. Informera berörda (samisktalande och kommunpersonal samt allmänheten) om SFS 2009:724. Kartlägga samisktalande personal inom kommunförvaltningen och kommun medborgarna. 14

7.5 Förskola och modersmålsträning SFS 2009:724 17 skriver att när en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskoleverksamhet enligt 2:a kap, skall kommunen enligt 1 och 7 i Skollagen (2010:800), erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på samiska. 4 skriver att barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritsspråket ska främjas särskilt. Enligt SFS 2009:600 7-8 är de nationella minoritetsspråken bland annat samiska och det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Flerspråkighet skall ses som en styrka. Forskning visar att inlärning och behärskning av två eller flera språk skapar bättre förutsättningar att lära sig även andra språk. Grunden för barns språkutveckling och den senare språkkompetensen och identiteten läggs i förskoleålder. Barn och unga är därför en nyckelgrupp i arbetet med att trygga samiskans ställning och fortlevnad. 7.5.1 Långsiktiga- och delmål rörande förskola och modersmålsträning Inom förskolan skall aktivt arbete bedrivas för att samiskspråkiga barn och elever ska ges möjlighet att bli/förbli tvåspråkiga. En förutsättning för det är att föräldrarna är informerade om barnens rättigheter, samt att modersmålslärare och förskolepersonal skall ha god kompetens. Personalen bör ges möjligheter och förutsättningar att arbeta med två eller flerspråkiga barn. En annan förutsättning är god tillgång till litteratur och annat material som används i den pedagogiska verksamheten samt annat material som stimulerar, vidareutvecklar personalens pedagogiska möjligheter. En annan viktig aspekt är att även svenskspråkiga barn får möjlighet att bekanta sig med de samiska språken och kulturen. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur bidrar till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. 7.5.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande förskola och modersmålsträning Kartlägga språkkunskaperna bland förskolepersonalen. Kartlägga behovet av samiska inom förskoleverksamhet, finns behov skall barnen erbjudas förskoleverksamhet helt- eller delvis på samiska. Behovet finns i Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun, men skall ändå kartläggas. Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar och kunskaper i nationella minoritetsspråk ska med fördel anges som en merit i platsannonser. Gör i samråd med föräldrarna en plan för hur barnomsorgen skall organiseras och utvecklas. Personalen bör ges möjlighet till fortbildning i sydsamiska samt historia och traditioner. 15

Anordna temadagar och informationsdagar för övriga barn och personal inom barnomsorgen. Även anordna samiska miljöer i anslutning till förskolan. Tydliggör förskoleverksamhetens mål gentemot minoriteterna. Verka för att finna lämpliga lärare och personal med goda kunskaper i samiska och den samiska traditionen samt kulturen. Verksamheten bör innehålla inslag av den kultur och de traditioner som hör samman med minoritetsspråken. Skapa samiska miljöer i anslutning till förskolorna. Modersmålstränare och förskolepersonal ges möjlighet att fortbilda sig i samisk kultur, språk och historia samt andra adekvata områden. Anordna Rajden för alla barn i förskoleverksamhet, samt temadagar om samer m.m. Informera berörd personal om användandet av språklådan Jågloe. Anordna Stjärnhimmeln med Ante Mikkel Gaup. Anordna Rövarsilvret med Anna Åsdell. Inköp av litteratur och andra pedagogiska material. 7.6 Modersmålsundervisning och integrerad samisk undervisning inom grundskola Barn och unga med ett annat modersmål än svenska har enligt Grundskoleförordningen SFS 1994:1194 som ersatts av Skolförordningen SFS 2011:185 rätt till modersmålundervisning i grundskolan. För samiska språken gäller att undervisning skall ske även om det bara finns en enda elev och även om språket inte används som det dagliga umgängesspråket i hemmet. Enligt SFS 2011:185 är huvudman skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk om det finns en lämplig lärare. Vid modersmålsundervisning i samiska ska den kursplan som gäller för ämnet samiska i sameskolan användas. SFS 2011:185 kap.12 13-14 skriver att en huvudman för grundskola får anordna samisk undervisning för samiska elever i sin grundskola om huvudmannen och sameskolstyrelsen ingår avtal om det. Med samisk undervisning avses undervisning som anordnas som modersmålsundervisning i samiska. 7.6.1 Långsiktiga- och delmål rörande modersmålsundervisning och integrerad samisk undervisning inom grundskola Huvudmannen skall kunna erbjuda modersmålsundervisning till alla elever både pojkar och flickor som tillhör en nationell minoritet och även bekosta den. Huvudman för grundskola skall ingå avtal med sameskolstyrelsen för integrerad samisk undervisning i grundskolan om så önskas av någon. Om avtal för integrerad samisk undervisning påbörjas står sameskolstyrelsen för en del av kostnaden och huvudmannen står för den övriga delen. Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun ska verka för att det samiska språket och den samiska kulturen ska bli en naturlig del av skolverksamheten. Skolmiljön ska vara tilltalande och fri 16

från fördomar, mobbning och diskriminering. ALLA BARN OAVSETT ETNISK TILLHÖRIGHET SKA KÄNNA LIKA VÄRDE. 7.6.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande modersmålsundervisning och integrerad samisk undervisning inom grundskola Kartlägga nuvarande och kommande behov inom grundskolan, när det gäller samisk integrering och modersmålsundervisning. Intensifiera ansträngningarna med att rekrytera modersmålslärare i samiska. Överväg eventuellt distansundervisning. Intensifiera ansträngningarna med att rekrytera lärare (gärna samma som modersmålslärare) i samisk kultur, religion, historia (Samhällsorienterande ämnen) och slöjd. Överväg eventuellt distansundervisning. Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar, kunskaper i nationella minoritetsspråk ska med fördel anges som en merit i platsannonser. Anordna samiska miljöer i anslutning till skolorna. Integrera samisk kultur och traditioner i den kommunala verksamheten. Anordna temadagar och informationsdagar för övriga elever och personal inom grundskola. Kartlägga befintliga resurser inom grundskola. Inköp av litteratur och andra pedagogiska material, om budget tillåter. Personalen bör ges möjlighet till fortbildning i sydsamiska samt historia och traditioner. 7.7 Äldreomsorg De äldre är de starkaste språkbärarna och bärare av kultur samt värnare av traditioner. Det är viktigt att de äldre som kan tala samiska kan fortsätta att använda sitt språk. Det är även viktigt av den anledningen att det språk som man senast har lärt sig kan försvinna med åldern, medan däremot kunskaperna i modersmålet består och återkommer. De äldres välbefinnande påverkas också i hög grad av omgivningen. Om den vardagliga omgivningen inte förstår personen och dennes önskemål finns risk för isolering. Ett problem värt att uppmärksamma är att barnen/barnbarnen kan ha tappat färdigheten till sina föräldrar/far/morföräldrars språk. Då blir kommunikationen inte sådan att den kan säkerhetsställa den äldres behov att yttra sig och bli förstådd till fullo. 17

Enligt SFS 2009:724 18 har samer i förvaltningskommunerna rätt till service och omvårdnad inom ramen för äldreomsorg helt eller delvis på samiska. Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) kap 5,6, har kompletterats så att den nu föreskriver att kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken där detta behövs i omvårdnaden av de äldre. Omfattningen av den äldreomsorg som erbjuds blir beroende av hur många som önskar omsorg av personal som talar minoritetsspråken, vilken typ av omsorg de önskar samt tillgång till språkkunnig personal. 7.7.1 Långsiktiga- och delmål rörande äldreomsorg Äldre kvinnor och män inom särskilt boende och hemtjänst skall äga rätten att bemötas på sitt eget minoritetsspråk. Samiska traditioner, kultur och mathållning skall vara ett naturligt inslag i samisk äldreomsorg. 7.7.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande äldreomsorg Kartlägga befintliga språkresurser inom vård- och omsorgs personal. Kartlägga nuvarande och kommande behov inom vård- och äldreomsorgen För att tidigt kartlägga behov om minoritetsspråk skall vid utredning om plats i särskilt boende eller hemtjänst information ges om rätten till äldreomsorg inom ramen för minoritetslagstiftningen. Arbeta för att kunna bemöta en efterfrågan på minoritetsspråksinriktad verksamhet. De äldre skall få del av samiska traditioner såsom språk, kultur och mathållning genom kommunens vård- och äldreomsorg. Personalen bör ges möjlighet till fortbildning i sydsamiska samt historia och traditioner. Vid behov omfördela samisktalande personal där behoven finns. Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar och kunskaper i nationella minoritetsspråk ska med fördel anges som en merit i platsannonser. Undersöka om det finns samer inom kommunen, samebyar, sameföreningen som vill vara kontaktpersoner åt äldre samer. Be personalen hjälpa de boende att komma ihåg nyheter på samiska (radio och TV). Införskaffa litteratur och samiska tidningar till äldreboende där behov finns. Exempelvis Samefolket, Daerpies Dierie. 18

7.8 Personalutveckling och utbildning Enligt regeringens Prop. 2008/09:158 betonas det mycket starkt kommunernas skyldighet när det gäller att informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och att främja de nationella minoriteternas språk och kultur. En grundförutsättning för att detta skall kunna ske är att ansvariga tjänstemän är tillräckligt insatta i SFS 2009:724 och Sveriges urbefolkning, kunskaper skall givetvis finnas i övriga förvaltningar också. 7.8.1 Långsiktiga- och delmål rörande personalutveckling och utbildning Att kommunens personal är väl insatt i SFS 2009:724 och om minoriteternas kultur, historia samt språk. Även samerna och allmänheten skall vara medveten om de lagstadgade rättigheterna. 7.8.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande personalutveckling och utbildning Informera all personal inom kommunen om samernas rättigheter och om kommunens skyldigheter. Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar och kunskaper i nationella minoritetsspråk ska med fördel anges som en merit i platsannonser. Kartlägga vilken språkkompetens det finns inom de nationella minoritetspråken bland kommunanställda. Ge personalen möjlighet till språkutbildning. Genomför utbildningsinsatser, temadagar och informationsmöten som syftar till att öka kunskapen om samernas språk och kultur för kommunpersonal och allmänheten. Särskilt bör personal inom barnomsorg, skola och äldreomsorg beaktas vid sådana insatser. Speciella utbildningsinsatser för chefer och nyckelpersoner inom förvaltningen. 8. Kultur och fritid Kulturverksamhet fungerar ofta som en väg till ny kunskap och främjar dialog, inflytande och skapande. Eftersom språket är en bärare av kulturen är det viktigt att på olika sätt främja samiska kulturyttringar. Språklagen (2009:600) anger att det allmänna har ett särskilt ansvar att främja de nationella minoritetsspråken och att de nationella minoriteterna även i övrigt skall ha möjlighet att utveckla sin kultur i Sverige. Särskild vikt skall läggas vid barns kulturella identitet och språk. 19

8.1 Långsiktiga- och delmål rörande kultur och fritid Den samiska kulturen skall vara en naturlig del av kulturutbudet inom Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun. Samernas möjlighet att behålla och utveckla sin kultur skall främjas genom olika kulturinsatser. Barns utveckling och kultur skall särskilt främjas. 8.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande kultur och fritid Stimulera till kulturarrangemang med det samiska språket i fokus, där det samiska språket synliggörs. Aktiviteter för barn och ungdomar där de får ta del av det samiska språket och kulturen exempelvis via sagostunder, teater och annan barn/ungdomskultur. Seminarium, föreläsningar och temadagar för allmänhet och kommunanställda, som rör det samiska språket och kulturen. Informationskvällar och föreläsningskvällar för den samiska befolkningen och allmänheten. Synliggöra samiska sevärdheter. Film-, teater-, musik- och litteraturevenemang. Biblioteket och samordnaren skall löpande hålla koll på nyutgiven samisk litteratur för barn och vuxna, som behöver köpas in. Skapa nya mötesplatser, språkarenor och stimulera aktiviteter som lyfter den samiska kulturen och språket. Informera under årets gång om åtgärder och ta emot nya idéer och synpunkter genom att bjuda in till öppet samrådsmöte för den samiska befolkningen inom kommunen angående språk, kultur m.m. 9. Revitalisering av det samiska språket De nationella minoritetsspråken har under lång tid tappat mark i Sverige. Allt färre talar språken och bland annat syd- och lulesamiskan riskerar att helt försvinna. Majoritetsspråket dominerar i de allra flesta sammanhang och minoritetsspråken utvecklas dåligt i nya termer m.m. Minoriteternas språkfärdigheter blir allt sämre och samtidigt försämras möjligheten att föra språket vidare till nästa generation. Den språkliga kedjan mellan generationerna blir allt sämre. Det gäller att vända språkbytesprocessen och få igång revitalisering av de nationella minoritetsspråken. Begreppet revitalisering innebär att åtgärder vidtas så att ett hotat språk kan börja återta mark, bland annat genom att fler börjar tala det. Det kräver stora insatser från samhällets sida för att höja språkets status och skapa ett mer språkbevarande klimat. Det är viktigt att minoriteterna själva medverkar och är engagerad i revitaliseringsarbetet. 20

9.1 Långsiktiga- och delmål rörande revitalisering av det samiska språket Vända den negativa språkbytesprocessen och påbörja revitalisering av minoritetsspråket. 9.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande revitalisering av det samiska språket Skapa samiska språkarenor exempelvis språkbad, språkkurser, språkcaféer m.m. För den samiska befolkningen, där hela familjer skall inkluderas. Främja samiska revitaliseringsinsatser och då söka bidrag för revitaliseringsinsatser från t.ex. Sofi, Arvsfonden, Språkrådet, Sametinget. Synliggöra det samiska språket. Stimulera samerna att utveckla och använda samiska samt ordna möjlighet att lära sig språket. Anordna språkgrundkurs för kommunanställda och allmänheten. Ge stöd och bidrag för att främja olika språkinsatser. Främja samiska alfabetiseringsinsatser. Kunskaper i samiska speciellt sydsamiska ska ses som en merit i olika kommunala förvaltningar. 10. Ekonomiska resurser/finansiering Statsbidrag till kommunerna och landstingen lämnas årligen. Statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommuner och landstiget med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt (SFS 2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska, och ska rymmas inom de riktade statsmedlen. För 2012 har Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun erhållit 660.000 kronor inom riktade statsbidraget. 11. Uppföljning och rapportering När det gäller kommunens arbete som helhet har Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholmregeringens uppdrag att följa upp kommunens tillämpning av (SFS 2009:1299 3,12). En standardiserad modell skall användas för alla förvaltningar. Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun är skyldig att årligen rapportera till Sametinget. 3 3 Se bilaga 3. Åtgärder, genomförande och uppföljning. 21

11.1 Övergripande riktlinjer rörande uppföljning och rapportering Varje berörd kommunal förvaltning skall rapportera till samisk samordnare om det fortgående arbetet samt föreslår förändringar vid behov. Alla förvaltningar skall rapportera till samisk samordnare behovet av samisktalande insatser samt genomförda insatser i verksamheten. Den samiska samordnaren har även själv ett ansvar att hålla sig informerad så långt som möjligt. 22

12. Referenser Att återta mitt språk. Åtgärder för att stärka det samiska språket. SOU 2006:19 Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, Ramkonventionen. Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk, Minoritetsspråkkonventionen. Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. (Prop. 2008/09:158) Minoritetspolitisk handlingsplan. Strömsund kommun. Minoritetspolitisk handlingsplan. Vilhelmina kommun. Nationella minoriteter i Sverige (Prop. 1999/99:143) Nationella minoriteters rättigheter. En handbok för kommuner, landsting och regioner. Urfolksdeklarationen. Samisk språkhandbok för förvaltningsmyndigheter. Sametinget, 2010. SFS (2009:600) Språklag. SFS (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. SFS (2009:1299) Förordning om nationella minoriteter och minoritetsspråk. SFS (1999:1176) Lag om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. SFS (1999:1175) Lag om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. SFS (1998:204) Personuppgiftslagen. SFS (2010:900) Plan- och bygglag. SFS (2011:185) Skolförordningen. SFS (1994:1194) Grundskoleförordningen. SFS (2001:453) Socialtjänstlagen. SFS (1971:437) Rennäringslagen. SFS (2010:1408) Grundlagen/regeringsformen. 23

13. Bilagor Bilaga 1. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, SFS 2009:724. Bilaga 2. Förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, SFS 2009:1299. Bilaga 3. Åtgärder, genomförande och uppföljning. 24