Partisympatier i Decagon

Relevanta dokument
Här bor väljarna. Fokus den 15 september Alliansen

Riksdagsvalet 2014 på karta

DN/Ipsos: Allmänheten om Nato och Sveriges försvar Stockholm den 22 december

TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER

DN/Ipsos väljarbarometer 24 oktober 2014

Fortsatt kraftigt fall för socialdemokraterna - Skillnaden mellan blocken halverad sedan juni

DN/Ipsos Sakfrågeägarskap i politiken

Väljarkontraktet Karin Nelsson

SKOP:s EU-barometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Eftervalsundersökning Byggnads Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

SKOP. Rapport till Frivärld oktober 2015

DN/Ipsos väljarbarometer december 2014 Stockholm, 16/

Partisympatier i valkretsar, november 2007 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2007

Väljarkontraktet Karin Nelsson

DN/Ipsos väljarbarometer november 2014 Stockholm, 25/

Väljaropinion i samarbete med Metro Juni 2013

Varför tror vi att Värmland lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna

Almedalen Om ingen vinner valet Kompromisser i politiken

DN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 Mars Kontakt: David Ahlin,

DN/Ipsos väljarbarometer december 2016 Stockholm, 19 december Kontakt: David Ahlin,

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

DN/Ipsos väljarbarometer april 2015 Stockholm, 29 april Kontakt: David Ahlin,

Maj DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 22 Maj 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Nytt politiskt landskap för partier och väljare?

Moderaterna tappar. Juli YouGov Sweden AB Holländargatan 17B Stockholm

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Resultat. Analys av Sverigedemokraternas valresultat. Timbro

SKOP:s kommunala väljarbarometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

DN/Ipsos väljarbarometer januari 2017 Stockholm, 24 januari Kontakt: David Ahlin,

Ipsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 2015

November DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 20 November 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

December DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER December 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Karin Nelsson. Svenska folkets förtroende för partiledarna och språkrören

DN/Ipsos väljarbarometer maj 2014

DN/Ipsos väljarbarometer april 2017 Stockholm, 21 april Kontakt: David Ahlin,

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

DN/Ipsos väljarbarometer februari 2017 Stockholm, 21 februari Kontakt: David Ahlin,

Nytt läge i väljaropinionen

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Väljaropinion i samarbete med Metro Juli 2011

SKOP:s väljarbarometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Januari DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Den kreativa klassens framväxt PDF ladda ner

November DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER November 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Spåra din marknad, öka ditt resultat med 30 % En presentation av Pointeranalysen

SKOP:s väljarbarometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

DN/Ipsos väljarbarometer maj 2015 Stockholm, 26 maj Kontakt: David Ahlin,

MARS DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 22 mars 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/Ipsos väljarbarometer 7 18 augusti 2014

Väljaropinion i samarbete med Metro Januari 2013

Allmänhetens uppfattning om invandringen. Den Nya Välfärden

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Rapport: Partiernas sympatikapital, riksdagsvalet 2018

Rapport: Partiernas sympatikapital, riksdagsvalet 2018

Ipsos Sakfrågeägarskap i politiken

DN/Ipsos väljarbarometer augusti 2014

DN/Ipsos väljarbarometer 22/8 1/9 2014

Februari DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 20 februari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Juni DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 19 Juni 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Svenskarnas syn på politiska frågor

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012

Analys väljarrörlighet sedan valet

Väljarbarometern CAWI Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder

DN/Ipsos väljarbarometer februari 2015 Stockholm, 24 februari Kontakt:

Väljaropinion i samarbete med Metro September 2011

Journalistkårens partisympatier

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol och utbildningsfrågor

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2012

Sydnytt, SVT1, , kl och Sverige idag, SVT1, , inslag om en opinionsundersökning; fråga om opartiskhet och saklighet

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 30 juni kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

DN/Ipsos Sakfrågeägarskap i politiken

Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor Per Hedberg

Appendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting

Väljaropinion i samarbete med Metro. Augusti 2015

En politisk struktur i förändring. Björn Kullander, Martin Lidhamn

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Almedalen 2017 Opinionsläget

Väljaropinion i samarbete med Metro. December 2016

DN/Ipsos: Valvinden samt väljarnas betyg på regeringen och alliansen

Väljaropinion i samarbete med Metro Maj 2011

Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte Ej svar. I alla partier är oron stor för att trollfabrikernas aktivitet under valrörelsen.

Parlamentariska landsbygdskommittén

Så går det i riksdagsvalet!

Tror Du att den ekonomiska situationen i Sverige kommer att bli bättre, sämre eller vara oförändrad under det kommande året? Sep 12.

Dagens parti: Liberalerna 3 juli 2017

Dagens begrepp och Dröm om demokrati

Underkänt! Umeåbornas åsikter om skolan

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Underkänt! Falubornas åsikter om skolan

Underkänt! Gävlebornas åsikter om skolan

Förteckning över den politiska organisationen för Regionförbundet Örebro,

Juni Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime.

DN/Ipsos temaundersökning: Svenskarnas attityder till invandring och integration

Ekonomi-SKOP Hushållens ekonomiska förväntningar 25 juli kommentar av SKOP:s docent Örjan Hultåker

Transkript:

Partisympatier i Decagon Sekmé Pointeranalys AB Kaserngatan 22 Box 201 575 22 EKSJÖ 0381-77 37 00 www.sekme.se info@sekme.se Sekmé Pointeranalys AB - skapar resultat -

Sekmé Pointeranalys För resultat i din marknadsföring Eksjö 2010-06-21 Pressmeddelande 2010-06-21 Miljöpartiet har sin styrka i den kreativa klassen samma områden som moderaterna är som starkast i. Socialdemokraterna och centern tappar mest i sina starkaste områden sedan maj 2006. Sekmé Pointeranalys har gjort syntetiska skattningar utifrån Statistiska centralbyrån: s undersökningar om partisympatier maj 2006, november 2009 och maj 2010. Det är utbildningsnivån som Sekmé utnyttjat som variabel. Resultatet har vi lagt in i Pointer Decagon som bygger Richard Floridas teorier och forskning om kreativa klassen, service klassen och dess motsatser. De är dock skillnader mellan enskilda partier. Sekmé Pointeranalys AB Telefon: 0381-77 37 00, 0381-125 60 Vat-nr: SE556629220601 Box 201 Mobil: 0707-85 98 00 Innehar F-skatt 575 22 Eksjö Säte i Eksjö E-post: jan.forsen@sekme.se Kaserngatan 22, Eksjö Hemsida: www.sekme.se

_ Allians partierna Alliansen är som starkast i den kreativa klassen med en riktning mot service klassen. Alliansen har tappt mest i dessa områden sedan maj 2006 och tappat minst i sina svagaste områden. Mellan PSU november 2009 och maj 2010 har alliansen ökat i alla områden men minst där alliansen är som starkast. Centerpartiet Partiet har i maj 2010 en jämn profil. Det har sedan maj 2006 skett ett tapp i sina starkaste områden som är bland de lågutbildade, på landsbygd och i gamla bruksorter. Folkpartiet Partiet har i maj 2010 sin styrka i den kreativa klassen och bland de högutbildade med hög konsumtion. Det är dock i denna grupp som folkpartiet tappar mest sedan maj 2006 och november 2009. Moderaterna Partiet har i maj 2010 sin styrka i den kreativa klassen och bland de högutbildade med hög konsumtion men har i förhållande till sin andel en jämn profil. Sedan i maj 2006 och även sedan november 2009 har moderaterna haft starkast tillväxt bland de lågutbildade, i gamla bruksorter och på landsbygd. Kristdemokraterna Partiet har i maj 2010 sin styrka den kreativa klassen med en riktning mot service klassen. Det är också bland dessa väljargrupper som partiet har tappat mest. Mellan november 2009 och maj 2010 har partiet ett ganska jämnt tapp. Rödgröna partierna De rödgröna är som starkast bland de lågutbildade, i gamla bruksorter och på landsbygd. De rödgröna tappar också mest sedan maj 2006 i sina starkaste områden och tappat minst i sina svagaste områden. Mellan PSU november 2009 och maj 2010 har de rödgröna haft en liten ökning och ökar mest bland de med hög utbildning och hög konsumtion. De rödgröna fortsätter tappa i sina starkaste områden. Miljöpartiet Miljöpartiet är som starkast maj 2010 i den kreativa klassen med riktning mot service klassen (hög utbildning och hög konsumtion). Partiet har vunnit mest i dessa grupper sedan maj 2006. Sedan i november 2009 till maj 2010 är tillväxten som starkast i dessa grupper men inte lika markant. Socialdemokraterna Partiet har sin styrka i maj 2010 bland de lågutbildade, i gamla bruksorter och på landsbygd. Det är även i dessa grupper som partiet tappat mest sedan maj 2006 och november 2009. Vänsterpartiet Partiet har sin styrka i maj 2010 bland de lågutbildade, i gamla bruksorter och på landsbygd. Sedan i maj 2006 har partiet ökat bland dessa väljargrupper och då främst sedan november 2009. Partiet tappade i den kreativa klassen mellan maj 2006 och november 2010. Övriga partier (Sverigedemokraterna) Är som starkast i samma områden som de rödgröna partierna och det är i dessa områden som Sverigedemokraterna haft sin starkaste tillväxt sedan maj 2006. Mellan november 2009 och maj 2010 har Sverigedemokraterna haft ett ganska jämnt tapp. Bifogar en rapport om partisympatierna i Pointer Decagon och lite om hur den är uppbyggd. Mer finns att läsa på hemsidan www.sekme.se Har du några frågor ring 070-785 98 00 Jan Forsén

Pointer Decagon Sekmé Pointeranalys har gjort syntetiska skattningar utifrån Statistiska centralbyrån: s undersökningar om partisympatier maj 2006, november 2009 och maj 2010. Det är utbildningsnivån som Sekmé utnyttjat som variabel. Resultatet har vi lagt in i Pointer Decagon som bygger Richard Floridas teorier och forskning om kreativa klassen, service klassen och dess motsatser.

Här är alliansen som starkast Här är de röd gröna som starkast Här är övriga partier som starkast (SD)

Alliansen har tappar mest i sina starkaste områden sedan maj 2006. De röd gröna har vunnit/tappat minst i sina svagast områden De röd gröna tappar mest i sina starkaste områden sedan maj 06. Alliansen har tappat minst i sina svagaste områden. Övriga partier (SD) har vunnit mest i områden där de röd gröna tappat mest sedan maj 06.

Sedan PSU nov 2009 har de röd gröna haft en liten ökning. Ökar mest bland de med hög utbildning och hög konsumtion. De röd gröna forstätter att tappa i sina starkaste områden. Sedan PSU nov 2009 har alliansen vunnit ökat i alla områden men ökar minst där alliansen är som starkast.

Här är Centerpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna som starkast Här är Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och vänsterpartiet som starkast

Här är Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna som starkast Här är Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna som starkast Centern och Vänsterpartiet har sedan november 09 fått en jämn profil.

Miljöpartiet har vunnit mest bland de i kreativa klassen och serviceklassen. Kristdemokraterna och vänsterpartiet tappar i dessa grupper. Folkpartiet tappar mest här men har ett ganska jämnt tapp. Moderaterna ökar minst i sina starkaste områden Centerpartiet och Socialdemokraterna tappar mest i sina bästa områden. Moderaterna, Vänsterpartiet och Övriga partier (Sverigedemokraterna) har vunnit mest i dessa områden.

Folkpartiet tappar mest i sina starkaste områden. Miljöpartiet har en lite större tillväxt i sina bästa områden. Kristdemokraterna och övriga partier (Sverigedemokraterna) har ett jämnt tapp. Centern och Socialdemokraterna tappar mest i sina starkaste områden. Moderaterna och Vänsterpartiet ökar mest i dessa områden.

Sekmé Pointeranalys har utvecklat en ny och modern modell med den kreativa klassen på 5 siffrig postnummernivå. Materialet kan sedan summeras till högre nivåer, dvs till större regionala områden. Modellen belyser Richard Floridas teorier och forskning om Kreativa klassen, Service klassen och dess motsatser. Richard Florida är Director of the Martin Prosperity Institute och Professor of Business and Creativity at the Rotman School of Management, University of Toronto. Vi kallar verktyget för Pointer Decagon och det har många dimensioner för analyser av marknader, när det gäller konsumtion i kronor och samhälle. Detta är mycket viktigt inom marknadsstyrning, mediaval och butiksetablering. Om du är forskare eller ingenjör, arkitekt eller designer, författare, konstnär eller musiker, om din kreativitet är det viktigaste redskapet i ditt arbete i affärsvärlden, utbildningssektorn, vården, rättsväsendet eller något annat yrke, så är du en medlem av denna klass. Precis som den feodala aristokratins makt och identitet byggde på medlemmarnas ärvda kontroll över mark och människor, och borgarklassens på medlemmarnas roller som köpmän och fabriksägare, bygger den kreativa klassens identitet på medlemmarnas roller som förmedlare av kreativitet. Eftersom kreativitet är drivkraften bakom ekonomisk tillväxt blir den kreativa klassen, mätt i inflytande, samhällets dominerande klass. Endast genom att förstå den nya klassens framväxt kan vi börja förstå de omfattande och till synes osammanhängande förändringarna i vårt samhälle och ta oss an vår framtid på ett mer intelligent sätt.»

Så formulerar Richard Florida grundtesen i sin mycket uppmärksammade studie av den kreativa klassen. Han beskriver och analyserar vad som karaktäriserar denna nya klass ekonomiskt, socialt och kulturellt. Främst handlar det om individualitet, kompetens samt hög värdering av mångfald och öppenhet. I en ekonomi där kreativiteten kommit att bli den viktigaste insatsvaran är det regioner och städer som förmår erbjuda miljöer som är gynnsamma för kreativa människor som blir centra för tillväxt och utveckling. Och där de kreativa talangerna flockas, dit flyttar också kunskaps och tillväxtföretag. Florida har funnit statistiska samband mellan dessa moderna yrkeskategorier och det slags liv som de eftersträvar. Kontrasten mot den äldre ekonomins oskrivna lagar, allt från hobbyer, klädstil och sociala band till motivation, är slående. Detta är en beskrivning som stämmer väl överens med de fakta som Sekmé fått fram i sin modell. Service klassen fungerar som en stödjande infrastruktur för den sociala klassen. Här ingår personer som arbetar inom vård, omsorg, skola och förvaltning. De områden som har en stark service klass har möjlighet att utvecklas till kreativa områden. Det kommer även att bli områden dit den kreativa klassen flyttar när den blir äldre och skapar familj. På följande bilder finns vår demografiska beskrivning, nej tack till gruppreklam och exempel på företag i Pointer Decagon. Allt hänger ihop från val av parti till val av konsumtion företag.

Ålder 20 49 år

Ålder 50 w år

Ensamstående utan barn

Ensamstående med barn

Gifta/sambo utan barn

Gifta/sambo med barn

Barnens ålder

Boendeform

Utbildningsnivå

Högutbildade & nivån på totala konsumtionen

Mellanutbildade & nivån på totala konsumtionen

Lågutbildade & nivån på totala konsumtionen

Köp på postorder

Index tal av klassens totala konsumtion. Medel = 100