Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto: Tobias Noborn, Radar Arkitektur och Planering AB Adelsköld, T. (2012). Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun. Calluna AB. Marie Jakobi (Calluna AB) Tove Adelsköld (Calluna AB) Tove Adelsköld (Calluna AB) Tove Adelsköld (Calluna AB) om inget annat anges Anna Sandström (Calluna AB) Håkan Andersson, Mattias Stahre, Kristina Kvamme, Jakob Sörensen (samtliga Calluna AB) ovan t.v. mindre vattensalamander, ovan t.h. dammen sett från söder, nere t.v. paddrom, nere t.h. grodrom Intern projektkod: MJI0006c Åsen groddjursinventering 2012 2

Sammanfattning Calluna AB har fått i uppdrag att utföra en groddjursinventering i en damm i Munkedals kommun i samband med en ny detaljplan för ett bostadsområde. Dammen är relativt stor och ligger i en fårhage norr om berget Åsen. Vid två inventeringstillfällen dagtid eftersöktes groddjur och detta resulterade i fynd av rom och yngel av vanlig groda eller åkergroda (arterna är mycket svåra att skilja åt), rom och yngel av vanlig padda samt fyra vuxna individer av mindre vattensalamander. Groddjur är generellt känsliga för förändringar i landskapet. Projektets påverkan på groddjuren handlar främst om en väg som planeras att gå mellan dammen och en potentiellt viktig livsmiljö för groddjuren, en lövskogsbrant. Risken att en stor mängd groddjur blir överkörda i samband med rörelser mellan dammen och branten finns, men storleken på konsekvenserna för groddjurspopulationerna är svåra att uppskatta. En möjlig åtgärd skulle kunna vara att anlägga en groddjurspassage. För att förstärka groddjurens livsmiljö i området kan även en planerad dagvattendamm optimeras för groddjur. 3

Innehåll 1 Inledning... 5 1.1 Syfte... 5 1.2 Bakgrund... 5 2 Metod... 6 3 Resultat... 7 3.1 Områdesbeskrivning... 7 3.2 Fynd av groddjur... 8 3.3 Övriga observationer... 10 4 Groddjurens situation... 10 4.1 Känslighet... 10 4.2 Lagligt skydd... 10 5 Bedömningar och rekommendationer... 10 5.1 Befintliga värden... 10 5.2 Planens påverkan på värdena... 11 5.3 Möjliga anpassningar av projektet... 12 6 Referenser... 13 4

1 Inledning 1.1 Syfte Calluna AB har fått i uppdrag att utföra en groddjursinventering i en damm i samband med en ny detaljplan för ett bostadsområde. Inventeringen syftar till att undersöka om det förekommer groddjur i dammen och, om möjligt, vilken eller vilka arter det i så fall rör sig om. Utifrån inventeringsresultatet har en bedömning gjorts av möjliga konsekvenser och åtgärder för det planerade exploateringsprojektet. 1.2 Bakgrund Den undersökta dammen (figur 1) ligger norr om berget Åsen i Munkedals kommun (figur 2). Sydväst om Åsen ligger samhället Saltkällan, invid en vik av Gullmarsfjorden, och mellan Åsen och Saltkällan går både en järnväg och motorvägen E6. Dammen ligger inom ett naturreservat och ett riksintresseområde för naturvård. Markägaren driver tillsammans med kommunen ett flertal exploateringsprojekt i området. På berget Åsen planeras ett bostadsområde med cirka 80 (maximalt 100) bostäder och tillhörande tillfartsväg. Figur 1. Den inventerade dammen ligger i en fårhage. Nere till höger syns bäcken som rinner in i dammen från söder. 5

Figur 2. Området kring berget Åsen vid Saltkällan i Munkedals kommun. Den inventerade dammen syns norr om berget (inringad med blått). 2 Metod Utdrag gjordes från ArtDatabanken över tidigare fynd av groddjur i området. Dammen inventerades vid två tillfällen dagtid under våren 2012 (3:e och 24:e maj). Alla observationer av lekande groddjur samt rom och yngel noterades och räknades där så var möjligt. För att hitta salamandrar användes håvning enligt fastslagen metodik (Z-metoden, se Hallengren & Blank, 2010). I korthet innebär metoden en z-formad håvrörelse var femte meter längs stranden. Observationer av möjliga predatorer på groddjurs ägg, yngel och larver noterades. Vid varje besök mättes också vattnets ph med ett enkelt test (universalindikatorpapper). Figur 3. Håvning enligt z-metoden utfördes längs dammens stränder för att finna eventuella salamandrar. 6

GRODDJURSINVENTERING, ÅSEN 2012 3 Resultat 3.1 Områdesbeskrivning Dammen ligger i en hage som idag betas av får (figur 4a). En bäck i dammens södra ände utgör det huvudsakliga tillflödet och vid inloppet finns rester av en stenmur som kan ha utgjort en äldre fördämning (figur 4b). Även två mindre bäckar leder till dammen, från sydost respektive nordost. Utloppet finns i dammens nordvästra del, genom en uppbyggd jordvall (figur 4c), och bäcken rinner sedan ner i en ravin efter ett fall på några meter. Dammen är cirka 1 000 m2 stor och vattennivån var likartad vid de två besöken. ph låg mellan 5 och 6 vid båda besöken. Vattenytan är till största delen solbelyst, en skogsdunge med asp och sälg skuggar något i söder. Stranden längs dammens östra och södra sidor sluttar svagt ner i vattnet medan övriga stränder är relativt branta (figur 4a). Vattenvegetation finns främst längs den östra stranden; längs jordvallen i väster har strandkanten påverkats av arbeten med jordvallen och vattenvegetation saknas bitvis helt. Figur 4 a) dammen sett från södra änden, de branta stränderna längs jordvallen syns till vänster, b) stenmuren vid inloppet i söder, c) den östra stranden med en hel del vattenvegetation, utloppet genom jordvallen syns i bakgrunden. 7

3.2 Fynd av groddjur 3.2.1 Tidigare fynd Vid en sökning i Artportalen fanns inga rapporter om groddjur inom ett par kilometers avstånd från dammen (ArtDatabanken & Naturvårdsverket, 2012). Närmsta fynd låg mer än fem kilometer bort och gällde vanlig groda och vanlig padda. Enligt utdrag från ArtDatabanken finns det inga tidigare observationer inrapporterade av rödlistade groddjur i dammen eller inom en kilometer från den (ArtDatabanken, 2012). 3.2.2 Grodor Vid det första inventeringstillfället (3/5) observerades sex klumpar med grodrom med uppskattningsvis cirka 1 000 ägg totalt (figur 5a). Klumparna låg bland vattenvegetationen dels längs östra sidan och dels i en liten, grundare vik på västra sidan. Mitt ute i dammens norra del fanns en del vattenvegetation där fler romklumpar kan ha förekommit, detta kunde dock inte observeras från stranden. Vid det andra inventeringstillfället (24/5) observerades stora mängder yngel på flera ställen i dammen, troligtvis både grod- och paddyngel (figur 5b). Artbestämning ansågs inte möjlig och utfördes inte. Med stor sannolikhet tillhör rom respektive yngel någon av arterna vanlig groda eller åkergroda. Dessa två arter är våra vanligaste grodarter och mycket svåra att skilja åt, både som ägg, yngel och vuxna individer (Fog, Schmedes & Rosenørn de Lasson, 2011). Figur 5 a) grodrom bland vattenvegetationen, 5b) yngel av antingen groda eller padda. 3.2.3 Paddor Vid det första inventeringstillfället observerades två ansamlingar med paddrom, vilka läggs i dubbla strängar och inte i klumpar som hos grodor (figur 6a och 6b). Romsträngarna var fästa i vattenvegetationen längs dammens östra sida och innehöll uppskattningsvis cirka 7 500 ägg totalt. Vid det andra inventeringstillfället observerades stora mängder yngel på flera ställen i dammen, troligtvis både grod- och paddyngel. En vuxen individ av vanlig padda observerades dessutom i aspdungen söder om dammen i samband med inventeringen. Med stor sannolikhet tillhör rom och yngel arten vanlig padda. Den är, som namnet antyder, vår vanligaste paddart (Fog, Schmedes & Rosenørn de Lasson, 2011). Slutsatsen stärks av fyndet av den vuxna individen av samma art. 8

Figur 6 a) två strängar med paddrom som har fästs i vattenvegetationen, 5b) en större ansamling med paddrom i parvisa strängar. 3.2.4 Salamandrar Vid det första inventeringstillfället sågs inga salamandrar och inte heller några ägg. Vid det andra besöket däremot resulterade håvningen i fynd av arten mindre vattensalamander. Fyra individer sågs, tre honor och en hane (figur 7a och 7b). Två av dem återfanns på dammens västra sida och de andra två på den östra sidan. Efter art- och könsbestämning släpptes salamandrarna tillbaka på samma plats som de håvats upp. Figur 7 a) en hona (ovan) och en hane (nedan) av mindre vattensalamander, hanen har mörkare fläckar och man kan även delvis ana hans ryggkam, b) en hona av mindre vattensalamander som själv hittar ut ur håven. 3.2.5 Andra arter Det är inte uteslutet att andra groddjursarter än de som nämns ovan kan finnas i eller kring dammen, bara för att de inte observerats vid något av fältbesöken. Uppdraget tillät endast två besök i fält och dessa ägde rum först i maj, efter den tid då eventuell lek av grodor och paddor hade kunnat observeras eller höras. Livsmiljön i och kring dammen är mycket lämplig för groddjur, där finns tillgång till både lekvatten och övervintringsmiljöer. Inventeringen visade inte på förekomst av större vattensalamander, men det är inte otänkbart att arten ändå kan finnas i dammen. Bland övriga svenska groddjursarter är det sedan bara strandpadda (kallas även stinkpadda) som möjligtvis också skulle kunna vara aktuell. Sannolikheten att hitta strandpadda vid Åsen bedöms dock vara mycket liten, främst eftersom inga fynd har gjorts kring denna del av Gullmarsfjorden. Vid eftersökning av arten har den oftare återfunnits i yttre skärgården än i inre skärgården (Pröjts, odaterat). 9

3.3 Övriga observationer De möjliga predatorer på groddjurens ägg, yngel och larver som noterades vid fältbesöket var endast rikligt med trollsländelarver och eventuellt någon större dykarbagge. Inga fiskar eller kräftdjur sågs vid besöken. 4 Groddjurens situation 4.1 Känslighet Alla groddjursarter i Sverige har drabbats hårt av det senaste århundradets drastiska förändringar av landskapet, främst den omfattande dräneringen och torrläggningen av våtmarker och vattensamlingar. Även jordbrukets rationaliseringar, användandet av konstgödsel och biocider har påverkat dem negativt. Flera av de svenska arterna är idag ovanliga och hotade. De arter som hittats vid dammen är inte rödlistade eller bland de mest ovanliga arterna i landet, men på grund av groddjurens generella känslighet i dagens landskap, samt gällande lagstiftning, ska de visas stor hänsyn. 4.2 Lagligt skydd Samtliga svenska groddjursarter är fridlysta enligt artskyddsförordningen 2007:845 6. Det innebär att det är förbjudet att döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in vilt levande exemplar och förbjudet att ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon. En planerad åtgärd som riskerar att påverka groddjuren på ett sätt som är förbjudet enligt 6 kräver dispens enligt artskyddsförordningen 15. För att få dispensen krävs att det inte finns någon annan lämplig lösning. Åkergroda finns dessutom upptagen i habitatdirektivets bilaga 4 och omfattas då av strikt skydd. Detta innebär att det är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Vanlig groda finns upptagen i bilaga 5 till habitatdirektivet, vilket innebär att en reglering av rätten att ta dem från naturen och att utnyttja dem kan krävas. Detta påverkar inte det aktuella projektet. Öppna vattensamlingar (groddjurens livsmiljö) skyddas av det generella biotopskyddet enligt 7 kapitlet 11 i miljöbalken. För åtgärder som kan skada en sådan biotop krävs dispens. 5 Bedömningar och rekommendationer 5.1 Befintliga värden 5.1.1 Populationsstorlek Det är mycket svårt att utifrån endast två besök i fält uppskatta populationsstorleken hos dammens olika groddjur. Till exempel kan inte antalet funna individer av mindre vattensalamander vid ett tillfälle säga om det finns tio eller hundra salamandrar i dammen, det finns så många faktorer som kan spela in. Vi vet heller ingenting om några närliggande groddjurspopulationer i området. Om dammens groddjurspopulationer är små och isolerade kan de vara mycket sårbara och känsliga för påverkan. Är det däremot starka och livskraftiga populationer kan de vara viktiga för hela området. 10

GRODDJURSINVENTERING, ÅSEN 2012 5.1.2 Livsmiljöer Groddjuren vistas i dammen under lekperioden på våren och som yngel till dess att de är färdigutvecklade. Under resterande delar av året använder grodorna, paddorna och salamandrarna närliggande landmiljöer för att leta efter mat och söka vila. Under vintern övervintrar de på olika ställen i marken, under stenar och död ved eller gamla gnagargångar. Saltkällan MKB inventering Både dammen, fårhagen omkring dammen och en lövskogsbrant på Åsens västra sida (figur 8) utgör goda livsmiljöer för groddjur och sannolikt även för andra organismer. Groddjuren använder förmodligen de olika miljöerna vid olika tider på dygnet och året, beroende på väderlek och tillgång på föda. Det är cirka hundra meter mellan dammen och lövskogsbranten och sådana avstånd innebär inga problem för groddjur att förflytta sig. 2 3 1 Figur 8. Flygfoto över området med den inventerade dammen (inringad i blått), ungefärlig preliminär 4 dragning av tillfartsvägen till det planerade bostadsområdet (röd linje) samt utpekade naturvärdesområden (gröna ytor) där lövskogsbranten utgörs av område 1. 5.1.3 5 Socialt värde 6 Det bör även nämnas att groddjur ofta uppfattas som ett positivt och spännande inslag i närnaturen kring bostäder; groddjuren kan till och med bli en tillgång för bostadsområdet och projektet. 5.2 Planens påverkan på värdena 5.2.1 7 Risk för trafikdöd Enligt det senaste planförslaget berörs inte dammen direkt av den planerade bebyggelsen. Däremot planeras en infartsväg till området norrifrån och den skulle i så fall gå mellan dammen och lövskogsbranten (figur 8). Eftersom groddjuren förmodligen utnyttjar branten som livsmiljö bedöms groddjur röra sig mellan branten och dammen. Därmed finns det en risk attcalluna groddjur skulle bli överkörda på den nya vägen. Vägar drar även generellt till sig inventering 11

groddjur, på grund av god tillgång på föda, och om de uppehåller sig på vägbanan ökar risken för trafikdöd ytterligare. Infartsvägen till bostadsområdet kommer att belastas av de boendes biltrafik. En grov uppskattning, med cirka 120-150 bilar som i medeltal passerar dammen fyra gånger per dygn, ger cirka 480-600 passerande bilar per dygn. De flesta resorna görs förmodligen klockan 7-9 samt 15-19. Denna trafikmängd är fullt tillräcklig för att orsaka många trafikdödade groddjur, om djuren rör sig över vägen. Under byggtiden för projektet kommer många transporter att röra sig i området. Det går inte att säga exakt när groddjuren kommer att röra sig mellan landmiljöerna och dammen. Under några veckor på våren rör de sig i stora mängder från övervintringsplatserna till lekdammen, men de kan även vistas i stora mängder vid vägen under andra tider på året. Om mycket transporter sker just de dygn då djurens massvandringar sker kommer troligtvis många groddjur att bli överkörda. Området utgör en god livsmiljö för groddjur, ett par arter är nu kända i dammen och förekomst av större vattensalamander kan inte uteslutas helt. I dagsläget finns ingen kunskap om hur, när och i vilken utsträckning som groddjuren rör sig mellan dammen och lövskogsbranten. Man kan dock inte utesluta att åtminstone en del av populationerna rör sig över området för den planerade infartsvägen. Det är svårt att bedöma storleken på konsekvenserna eftersom det beror av mängden trafikdödade djur. 5.2.2 Övrig påverkan Vattnet i dammen skulle kunna påverkas av förändringar i vattenkvalitet eller vattenflöde på grund av projektet. Förändringar såsom försurning och uttorkning kan innebära en försämring av groddjurens livsmiljö. En dagvattendamm (som tar hand om 2/3 av planområdets dagvatten) planeras sydost om den inventerade dammen. Dess vatten är tänkt att ledas till antingen den inventerade dammen eller bäcken nedströms dammen. Om dagvattendammen anpassas till områdets groddjur och optimeras utifrån djurens krav på en god livsmiljö kan områdets värden för groddjurspopulationerna förstärkas. 5.3 Möjliga anpassningar av projektet 5.3.1 Undvika trafikdöd För att undvika risken för överkörda groddjur skulle infartsvägen behöva förläggas från öster. Detta förslag är redan utrett och går inte att genomföra. Även om olika varianter av vägdragning norrifrån prövas bedöms vägen innebära samma risk för groddjuren. 5.3.2 Begränsa trafikdöd För att begränsa mängden döda grodor på vägen mellan dammen och branten kan en groddjurspassage anläggas under vägen. En funktionell passage för groddjur består av fångstarmar längs vägens sidor som leder groddjuren rätt, samt två trummor, en i vardera änden av fångstarmarna. Anläggning av en groddjurspassage med cirka 100 meter långa fångstarmar på båda sidor om vägen skulle uppskattningsvis kunna kosta omkring en halv miljon kronor (Lindqvist, 2012). Det är dock billigare att anlägga passagen i samband med att vägen byggs, jämfört med att bygga om en befintlig väg i ett senare skede. Anläggningen av en groddjurspassage kan innebära en större kostnad än vad som motsvarar nyttan. Utifrån denna undersökning kan vi inte ta ställning till om kostnaderna för passagen motsvarar nyttan eller inte. För att undvika stora kostnader i ett senare skede skulle man eventuellt kunna förbereda en passage genom att vid vägbygget lägga ner trummorna under vägen. Vid behov skulle sedan fångstarmarna kunna anläggas i efterhand. Att enbart 12

anlägga torrtrummor genom vägkroppen, utan fångstarmar som leder groddjuren rätt, innebär dock ingen funktionell passage. För att minska risken för en omfattande trafikdöd bland groddjuren under byggtiden bör byggtrafiken anpassas till groddjurens vandringstider så långt detta är möjligt. De massvandringar som går att förutse gäller främst ett par veckor på våren. 5.3.3 Minimera påverkan på vattnet Dagvattendammen och projektets övriga aktiviteter bör planeras och utföras så att den inventerade dammens funktion som livsmiljö för groddjur inte försämras. 5.3.4 Förstärka områdets värden Om den planerade dagvattendammen anpassas så att den blir en lämplig livsmiljö för groddjuren i området innebär detta en förstärkning av områdets betydelse för groddjur. En anpassning för groddjur ger som regel dessutom en damm som många andra organismer trivs vid. Generella faktorer man bör tänka på vid planeringen är bland annat att variera strändernas lutning, placera stenar och andra gömställen längs stränderna och omkring dammen. Vattnet bör dessutom inte vara för strömt. 6 Referenser ArtDatabanken (2012). Persson, M. Personlig kommunikation (e-post) angående utdrag av rödlistade och sekretesskyddade arter. ArtDatabanken & Naturvårdsverket (2012). Utdrag ur Artportalen. 2012-05-02 och 2012-05-29. Fog, K., Schmedes, A. & Rosenørn de Lasson, D. (2011). Nordens padder og krybdyr. Gads forlag. Köpenhamn. Hallengren, A. & Blank, H. (2010) Manual för uppföljning i skyddade områden Skyddsvärda däggdjur samt grod- och kräldjur. Naturvårdsverket. Lindqvist, M. (2012). Ekolog, Trafikverket i Göteborg. Personlig kommunikation (telefon) angående groddjurspassager. 2012-05-30. Pröjts, J. (odaterat). Åtgärdsprogram för strandpadda (stinkpadda), 2009-2014. Naturvårdsverket. 13