Hur blev det i dammarna? -en översiktlig inventering av salamandrar och grodor, växter och trollsländor i 10 våtmarker i Halmstad kommun 2012-2013

Hur blev det i dammarna? -en översiktlig inventering av salamandrar och grodor, växter och trollsländor i 10 våtmarker i Halmstad kommun 2012-2013 Kill Persson, MiNA natur 1

Fig. 1 De 10 undersökta våtmarkernas läge i Halmstad kommun Sammanfattning 10 våtmarker inom Halmstad kommun har undersökts på grodor och salamandrar. I 8 av våtmarkerna fanns det groddjur, i form av vanlig padda (Bufo bufo), vanlig groda (Rana temporaria) och/eller åkergroda(rana arvalis). I 5 av dammarna fanns dessutom mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) och i två även större vatten salamander(triturus cristatus). Kunskaper av floran har noterats och ställts samman. I våtmarken på Lågenäsudden förekommer de rödlistade arterna rödlånke, (Lythrum portula) NT, och klotgräs, (Pilularia pilulifera), VU. Samtliga av våtmarkerna är goda trollsländelokaler med många allmänna arter som ljus lyrflickslända (Coenagrion puella) och fyrfläckad trollslända (Libellula quadrimaculata) men även den i sen tid till landet invandrande blå kejsartrollslända (Anax imperator) sågs vid flera våtmarker. Beroende på den närmaste omgivningen runt våtmarken nyttjar olika fåglar dammarna. Exempelvis är Trottasjö en spännande fågellokal med åtminstone försök till skrattmåskolonie. I våtmarken på Långenäs häckade den i värt län mindre vanliga smådoppingen (Tachybaptus ruficollis). I andra dammar häckade sothöna (Fulica atra) och rörhöna (Gallinula chloropus). I vegetationen runt våtmarkerna förekommer många fågelarter som sävsparv (Emberitza schoeniclus), kärrsångare (Acrocephalus palustris) och rörsångare (Acrocephalus scirpaceus). 2

TABELL 1, VÅTMARKER, förekomst av grodor, salamandrar, våtmarksfåglar, sällsynta växter Lokal Tillkomst Närmiljö Grodor/ paddor Salamandrar Våtmarksfåglar Kärlväxter* Trollsländor Trottasjö 2007 Jordbruksmark - - X - X Långenäs 2004 Betesmark - X X X X Karlstorp 1994 Skogsmark/golfbana - - X - X Flygstaden, 2008 Industrimark/parkmark X X - - - norra Flygstaden, 2002 Öppen mark/golfbana X X - - X golfbanan Flygstaden, 1993 Industrimark/parkmark X - - - - Skallebackavägen Flygstaden, 1993? Skogsmark/parkmark X X - - - Olofsdal Vallås 1993/ Skogsmark/parkmark X - X - X 1994 Snöstorp 1997 Jordbruksmark/betesmark X - X - X Villmansstrand 2005 Jordbruksmark/industrimark X X X - - *med kärlväxter avses särskilt intressanta och/eller rödlistade arter beroende av våtmarker 3

Våtmarksliv Våtmarker är ofta mångfaldsrika miljöer. Djur och växter ställer olika krav och etablerar sig därför på olika platser. Omgivningarna spelar också stor roll för spridningen och utvecklingen av växter och djur i våtmarken, se mer under beskrivning av de enskilda lokalerna. Salamandrar, stjärtgroddjur I Sverige finns två arter, större vattensalamander (Triturus cristatus) och mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Den större arten blir mellan 16-10 cm medan den mindre är mellan 6-10 cm. Båda arten är beroende av våtmarker under våren för sin fortplantning men efter detta lever salamandrarna på land i fuktiga lövskogsmiljöer. De trivs i miljöer med tjocka förnatäcken och gott om död ved på sin jakt efter maskar, sniglar och allehanda småkryp. Avståndet mellan goda lekvatten och bra sommar- och vintermiljöer bör helst inte vara mer än 500 m. I vattenfasen och som yngel lever djuren av vattenlevande insekter. Våtmarker som är solbelysta, åtminstone delvis och är vegetationsrika utan att vara helt igenväxta är gynnsamma för salamandrar. Dammar med större vattensalamander har visat sig ha en större biologisk mångfald i jämförelse med andra dammar. Det gör att arten kan användas som indikator på artrika miljöer. Fig 2 Hane av större vattensalamander med typiska mörka färger, knottrigt skinn, drakrygg och silverglans på stjärten 4

Salamandrarna trivs i vatten som inte är försurat. Arterna missgynnas av fisk och kräftor i våtmarken, dels som konkurrens om födan och dels genom att helt enkelt bli uppätna. Som många groddjur har även salamandrar minskat under 1900-talet framför allt beroende på förlust av våtmarksmiljöer men även närheten till goda landmiljöer spelar roll. Ett bra salamanderlandskap är en miljö som hänger samman. En omgivning med både lekvatten och goda övervintringsmöjligheter, allt inom några hundra meters avstånd, utan stora vägar, åkrar eller andra fenomen som salamandrarna har svårt att passera. Mindre vattensalamander är vanligare men även populationen av större vattensalamander bedöms vara livskraftig i landet. Ingen av arterna är rödlistade men salamandrar likt alla andra groddjur är fridlysta enligt Artskyddsförordningen. Den större vattensalamandern finns även med på EU:s Habitatdirektiv vilket innebär att Sverige förbundit sig att skydda artens livsmiljöer (arten var rödlistad i Sverige till och med 2005).. Fig. 2 Mindre vattensalamander är förutom just mindre i storlek dessutom slät i skinnet och har en typiskt fläckig buk Grodor och paddor Även grodor (Släktet Rana) och paddor (Sl Bufo) är helt beroende av våtmarkerna för sin fortplantning. Under april månad kan det formligen bubbla av parningsvilliga grod- och paddhanar. Många gånger är det djur som själva utvecklats från grodyngel som återkommer till samma vatten. Paddorna ägg läggs i långa snören bland vattenväxter medan grodornas karakteristiska romklumpar säkert är ett bekant vårtecken för många. Miljökraven för grodor och paddor är relativt de samma som för salamndrar. Något som är negativt för alla amfibier är konkurrens och predation från fiskar och kräftor samt igenväxning och försurning. 5

Fig. 3 Vanlig groda lägger sina ägg i typiska runda klumpar, vuxet exemplar på väg mot våtmarken Kärlväxter Vegetationen i och runt dammarna är varierad. Kärlväxter som grovt delas i tre grupper. Övervattensväxter som exempelvis kaveldun, vass och olika starrarter. Flytbladsväxter med arter som olika näckrosor och gäddnate. Bland undervattensväxter räknas andra natearter som ålnate, axslinga och vattenmöja. Runt själva våtmarken finns ofta en bård av sumpväxter som trivs i fuktiga gräsmarker men även en del vedväxter som klibbal och olika videarter. Fåglar Våtmarkerna spelar en stor och varierad roll i många fåglars liv. Fåglar kan häcka, födosöka, sova eller rugga (byta fjäderdräkten) eller bara rasta här. Lite grovt kan även våtmarksfåglarna delas i tre grupper, nämligen vattenarter som bland annat änder, doppingar och måsar. Landarter som vissa ärlor, piplärkor och vadare samt vassarter som exempelvis rörsångare, skäggmes men även större fåglar som brun kärrhök. Trollsländor Trollsländor brukar delas in i tre olika systematiska grupper; flicksländor, jungfrusländor och egentliga trollsländor. Alla grupperna är för sin ägg- och larvutveckling helt beroende av vatten. Även som adult (vuxna) flygande djur uppehåller de sig helt nära våtmarken. Lättspridda. faunaförändringar 6

Fig 4 Kråkklöver och fyrfläckad trollslända är vanliga våtmarksbesökare i Halmstad Behov av åtgärder Hot mot förekomster av de organismgrupper som inventerats kan sammanfattas i igenväxning av kaveldun/vass, beskuggning av träd och buskar och förekomst av vattenlevande rovdjur som olika fiskar och kräftor. När en våtmark åldras börjar arter som kaveldun och bladvass breda ut sig. Efter ytterligare en tid kommer dessa fåtal arter helt att dominera vattenspegeln med mer uniforma levnadsmiljöer till följd. När växtmaterial bryts ner kan kvalitén i vattnet försämras med syrebrist och en ökad tillgång på växtnäringsämnen i våtmarker. En negativ spiral som försämrar livsmiljöerna för en varierad mångfald i våtmarken. I en av våtmarkerna, Snöstorp, finns karpfiskar (spegelkarp?) som på sikt hotar såväl groddjuren som insektslivet. Även våtmarken i Karlstorp har troligen fisk då en död gädda hittades på stranden intill våtmarken. Fiskar prederar på groddjurens ägg och larver förutom att de konkurrerar ut andra organismer genom att effektiv födokonkurrens. I Trottasjö torrlades våtmarken 2013 för att bli av med fisk för att behålla gynnsamma möjligheter för fåglar. Runt våtmarkerna kommer ofta en bård av träd och buskar, framför allt klibbal (Alnus glutinosa). En sådan miljö kan vara gynnsam för fågellivet, framför allt tättingar men efterhand kan ett helt omslutande trädskikt helt beskugga vattenytan. Detta försämrar kvalitén hos våtmarken. 7

TABELL 2; åtgärdsbehov/lokal Lokal Syfte Åtgärd Prioritet Trottasjö Dagvatten Rensning, fiskfritt 1* Långenäs Biologisk Kräftförekomst tas bort, 1 mångfald faunadepå Karlstorp dagvatten Fiskfritt 2** Flygstaden, N Dagvatten Rensning, faunadepå 2 Flygstaden, G Dagvatten Rensning, faunadepå 1 Flygstaden S Dagvatten Rensning, skräp 2 Flygstaden, O Dagvatten Röjning 2 Vallås Dagvatten/biol. Rensning 2 Mångfald Snöstorp Dagvatten Rensning 2 Villmansstrand Dagvatten Rensning 1 * åtgärden utförs så snart som möjligt ** åtgärden utförs om ca 5 år Uppdraget Uppdraget har inneburit att en inventering av ett antal våtmarker, sammanlagt10 st, där förekomsten av groddjur (grodor, paddor och vattensalamandrar) ska dokumenteras. Kunskap om floran ska ställas samman. För de besökta lokalerna har även observationer av fåglar och trollsländor noterats. Syftet med inventeringen är att fylla kunskapsluckor kring biologisk mångfald i våtmarker där sådana skapats på kommunens mark. Groddjuren inventerades under lekperioden i april/maj. Våtmarkerna besöktes även efter mörkrets inbrott då framförallt salamandrar ses lättare med hjälp av ficklampa. I fältarbetet deltog även Arvid Enemar, Naturbildning HB. Intressanta artobservationer har även sammanställts från Artportalen, (www.artportalen.se). Våtmarkerna har tillkommit under olika perioder. Flera av våtmarkerna har tillkommit som fördröjningsmagasin för dagvatten utan någon särskild aspekt för den biologiska mångfalden. Genom att inventera organismgrupper som groddjur, kärlväxter, fåglar och trollsländor får kommunen ett mått på miljöpåverkan. Denna inventering kan ligga till grund för en kommande uppföljning för att se om groddjuren finns kvar alternativt etablerat sig i våtmarkerna där de tidigare inte funnits. 8

Lokalerna Urval Halmstads kommun har gjort ett urval av lokaler för att få en blandning av olika våtmarksmiljöer och närmiljöer runt dessa. Här finns industriområden, trädklädda marker, betesmark och köpcentra i närheten av dammarna. Vid vissa av våtmarkerna har det historiskt funnits andra våtmarksmiljöer medan det i andra fall inte funnits några våtmarker i närheten tidigare. Sådana aspekter spelar givetvis roll för lätt/snabbt olika organismer kan sprida sig till de nya våta miljöerna, se detta avsnitt. Den närmaste omgivningen spelar stor roll för hur våtmarken koloniseras. Flacka, bara stränder med jord och sand är gynnsamt för vadarfåglar och på sådana stränder kan en låg vegetation med tåg- och starrarter etablera sig. Den ovanliga ormbunksväxten klotgräs är en sådan art. Längs våtmarken på Långenäsudden förekommer den i stor utbredning, även längs andra nyskapade våtmarksmiljöer kan den dyka upp och under några år vara vanlig. Stränder med mer näringsrika material som lera och där matjordläggs på får snabbare en mer högvuxen vegetation. Arter som kaveldun och vass verkar etablera sig snabbt och tar till slut över hela våtmarksytan. Lokalen i Willmansstrand och Flygstaden Norr samt golfbanan är exempel på detta. Närheten till andra våtmarker spelar roll för spridning av vissa organismer, groddjur är ett sådant exempel. Förekomsten av salamandrar i Flygstadsområdet där flera olika lokaler finns har säkert sin bakgrund i att arterna redan är etablerade i området. Efter hand koloniserar de sedan nya vatten som skapats. En annan mycket viktig faktor i området är tillgången på goda övervintringsmöjligheter i form av liggande död ved. I närheten av dammarna finns på många platser gamla stubbar eller kullfallna lövträd som ger bra miljöer för djuren då de inte är i vattnet. 9

Trottasjö Fig. 5 Trottasjö torrlades under 2013 för att bli av med fiskförekomst Översiktlig beskrivning Trottasjö är en relativ stor grund våtmark med flera små öar inom det s k LIPPprogrammet och skapades 2007. Längs den nordöstra kanten finns en bård av kaveldun och vass. Här och var finns mindre öar med pilört, nate och annan växtlighet. Grodjur Inga fynd av groddjur men antalet eftersök var endast två på grund av känsligt fågelliv (2012). Under 2013 tömdes dammen under våren för att få bort fiskförekomst (spegelkarp). Kärlväxter Mindre partier med kaveldun och vass finns längs vissa kanter. Högre örter som fackelblomster och svärdslilja finns. Bara stränder koloniseras av tåg- och starrarter. I vattnet finns öar med flytblads- och undervattensväxter som är viktiga för vattenkvalitén i dammen. Trollsländor Under sensommaren (2012) patrullerades våtmarken av blå kejsartrollsländor (för mer information om arten se Långenäsudden), men även blodröd ängstrollslända samt tegelröd ängstrollslända förekommer och flera flicksländor. Fåglar Våtmarken har kanske sina största kvaliteter just som fågellokal för såväl häckande som rastande arter. Våren 2012 etablerades sig här en stor skrattmåskoloni, troligen 10

övergavs den på grund av störning från predatorer som räv eller grävling. Under sommaren sågs flera ungkullar av grågås men även minst två kullar av vigg och en av knipa respektive gräsand. Under våren 2013 tömdes dammen på vatten för att få bort fisk. Trottasjö är en viktig rastlokal för fåglar under hela året. Framtiden, möjligheter och hot Under sommaren uppmärksammades fiskförekomst av spegelkarp i Trottasjö (flera artiklar i Hallandsposten). Fisk i våtmarker innebär en målkonflikt gentemot fåglar och groddjur genom födokonkurrens. Dammen tömdes under våren 2013 och kommer förhoppningsvis i framtiden fungera bättre som våtmarksmiljö för fåglar. Fig 6 Flygbild över våtmarken Trottasjö 11

Långenäs udde Fig. 7 Våtmarken på Långenäs udde ligger i en öppen betesmark Översiktlig beskrivning Våtmarken på Långenäsudden skapades 2004. Dammen är helt öppen, med grunda stränder. Inslag av vass och kaveldun finns i stora stråk i vattenspegelns centrala del, i den östra och västra kanten finns relativt mycket tåg- och starrväxter. Grodjur Vid besök under april sågs mindre vattensalamander vid flera tillfällen. Inga andra groddjur observerades. Det finns kräftor i dammen vilket minskar möjligheterna för groddjur att finnas där. 12

Kärlväxter Våtmarkens största botaniska kvalitet är massförekomsten av den rödlistade ormbunksväxten klotgräs (VU). Det är framför allt längs de grunda strandzonerna som klotgräset trivs med sina runda typiska sporkapslar längs de revliknande skotten. Även ute i dammen finns flera flytande öar med klotgräs. Fynd av rödlånke (NT) finns från våtmarken, växten trivs även den på öppna grunda stränder. Förutom vanliga växter som knapptåg, veketåg, borsttåg, ryltåg, agnssäv och ängsbräsma finns flytbladsväxter som gäddnate. I närområdet finns flera rödlistade växter, murgrönsmöja (Ranunculus hederaceus), skevmaskros (Taraxacum rubellus), backsippa (Pulsatilla vulgaris) och svampar som stjälkröksvamp (Tulostoma brumale). Fig. 8 Borsttåg och klotgräs är två våtmarksarter vid Långenäsdammen Trollsländor och andra insekter Under sommaren är insektslivet i form av trollsländor fantastiskt runt dammen. Bland flicksländorna märks mindre smaragdflickslända (Lestes virens)och ljus lyrflicklslända (Coenagrion puella) och gruppen ängsstrollsländor är rikt representerad med blodröd ängstrollslända (Sympetrum sanguineum), tegelröd ängtrollslända (Sympetrum vulgatum) och svart ängstrollslända (Sympetrum danae), dessutom sågs höstmosaiktrollslända (Ashna mixta) och vid samma augustibesök patrullerades dammen av minst två exemplar av blå kejsartrollslända (Anax imperator). Kejsartrollsländan är en inkomling från kontinenten och sågs för första gången i landet 2003. Den verkar ha etablerat sig väl i liknande våtmarker inom kommunen. Runt dammen finns solvärma sandiga slänter med även ett i övrigt rikt insektsliv, bland annat finns en koloni av stekeln bivarg (Philanthus triangulum) i ett sandigt hak strax intill dammen. Fjärilar som sandgräsfjäril (Hipparchia semele), mindre guldvinge (Lycaena phlaeas) och flera blåvingar är vanliga. Fåglar Under besöket i juni sågs smådopping (Tachybaptus ruficollis) med ungar såväl som rörhöna med ungar (Gallinula chloropus). Flera par av skrattmås (Larus ridibundus) genomförde häckningsförsök i dammen, osäkert är dock om häckningsframgången. Våtmarken används även av rastande fåglar som grönbena (Tringa glareola)och skogssnäppa (Tringa ochropus) I närområdet finns gott om tättingar som hämpling (Cardelius cannabina) och stenskvätta (Oenanthe oenanthe). 13

Framtiden, möjligheter och hot Inom ett medellångt perspektiv (5-10 år) kommer troligen vass och kaveldun att dominera våtmarken. Åtgärder som slåtter och skrapning av strandzonen skulle minska de storväxta övervattensarter och gynna flytblads och undervattensväxter. Men även små konkurrenssvaga arter som klotgräs och rödlånke i strandzonen. Fynd av kräftskal finns från våtmarken Kräftor påverkar dammens biologiska mångfald negativt genom att predera kraftigt på groddjur samt ryggradslösa djur som är födobasen för många våtmarksfåglar. En annan negativ faktor är den kraftiga störning som lösspringande hundar som förekommer. Hundarna springer gärna ner i vattnet och stör påtagligt de fåglar som finns där. Fig.9 Flygbild över våtmarken vid Långenäsudden 14

Karlstorp Fig 10 Två par av knipa fanns i dammen vid Karlstorp under tidig vår 2012. Översiktlig beskrivning Dammarna vid Karlstorp ligger alldeles intill Tylösands golfbana och längs andra sidan finns en skogklädd brant upp mot en campingplats och skapades 1994. Våtmarken består av två delar med en liten bäck mellan dem, våtmarken avvattnas vidare med detta vattendrag. Delar av vattenspegeln skuggas av de alar och tallar som finns i den östra delen, under sommaren täcks större delen av flytbladsväxter som gäddnate (Potamogeton nutans). Grodjur Endast ett troligt fynd av vattensalamander under vårbesöken. Förekomsten är sannolik då omgivningen är gynnsam med goda övervintringsmöjligheter i form av död liggande ved finns. I en mycket liten våtmark strax intill, ca 50 m, finns lek av vanlig groda. Vuxna grodor förekommer i hela närområdet. Kärlväxter Kaveldun förekommer endast i ett område i den ena dammen. Under sommaren är gäddnate helt dominerande på vattenytan. Längs kanterna förekommer svalting (Alisma plantago-aquatica), igelknopp (Sparganium emersum) och mannagräs (Glyceria fluitans). Vid campingplatsen och den f d tipplatsen finns fynd av de rödlistade arterna svartandad maskros (Taraxacum duplidentifrons) och åkerrättika (Raphanus raphanistrum). 15

trollsländor och andra insekter Fig. 11 vilande flicksländepar på vattenväxter Arter som mindre smaragdflickslända, ljus lyrflickslända, fyrfläckad trollslända och flera arter ängstrollsländor är vanliga runt dammen. I det strömmande vattnet (Nyrebäcken) finns gott om blå jungfrusländor ((Caleoteryx virigo). Fjärilar som kartfjäril och vinbärsfuks finns från området. Fåglar Minst två par med knipa (Bucephala clangula) och ett par gräsänder (Anas platyrynchos) uppehöll sig i dammen under april månad, oklart är om de verkligen häckade. I närområdet finns goda småfågelmiljöer. framtiden, möjligheter och hot Vid ett vårbesök hittades en liten gädda (Esox lusius)död strax intill den östra delen av våtmarken. Förekomst av fisk är negativt för de flesta andra organismgrupper. Groddjurens ägg och yngel äts upp och även de evertebrater som är viktiga bytesdjur äts i stället av olika fiskar. Närheten till golfbanor och den eventuella hanteringen av bekämpningsmedel och gödselmedel bör ske med stor hänsyn till vattnet. 16

Fig. 12 En död gädda påträffades vid dammen i Karlstorp. Fig 13 Flygbild över våtmarken i Karlstorp 17

Flygstaden, golfbanan Fig. 14 Våtmarken vid Flygstadens golfbana Översiktlig beskrivning Våtmarken på Flygstaden är en av flera små våtmarker som ingår i ett system av dagvattenhantering tillsammans äldre diken och bäckar. Den nu aktuella våtmarken skapades 2002. I den södra delen finns träd och buskar av olika videarter. Grodjur Under aprilbesöken sågs här flera hanar och honor av större och mindre vattensalamander. Från tidigare undersökningar är den större arten känd från flera lokaler inom en 500 m radie. En utökad inventeringsinsats i området skulle kunna avslöja hur väl spridda arterna är. I en närbelägen våtmark sågs grodrom (Rana sp). 18

Kärlväxter Fig. 15 Gökblomster trivs i fuktiga gräsmarker runt våtmarker Arter som vass och kaveldun tillsammans med högvuxna starrarter dominerar våtmarken. En del gökblomster (Lychnis flos-cuculi)och fackelblomster(lythrum salicaria) finns bland de höga övervattensväxterna. I andra våtmarker i området är bland annat sjöranunkel (Ranunculus lingua) noterad. I omgivande marker finns flera fynd av rödlistade växter. Trollsländor och andra insekter Under vårbesöken sågs många evertebrater i vattnet som buk- och ryggsimmare. Under sommaren sågs brun mosaiktrollslända, blodröd ängstrollslända och tegelröd ängstrollslända, flera olika flicksländor observerades. 19

Fåglar Inga särskilda fågelobservationer men i närområdets övriga våtmarker födosöker bland annat häger. Framtiden, möjligheter och hot Våtmarken domineras av kaveldun och vass. På kort sikt (1-5 år) kommer våtmarksmiljön att vara starkt förändrad. Fig 16 Flygbild över våtmarken vid Flygstadens golfbana 20

Flygstaden, Norra Översiktlig beskrivning Dammen är en relativt ung våtmark anlagd som fördröjningsmagasin 2008. Våtmarken ligger mellan en större parkeringsyta och vägar. Kantzonerna är relativt leriga och näringsrika. Gott om småspigg i dammen. Grodjur Under våren 2013 observerades en enstaka romklump av groda (Rana sp.). Vid ett annat besöks sågs en hona av mindre vattensalamander Kärlväxter Inga särskilda kärlväxtobservationer finns. Några mindre partier med kaveldun/vass finns. Längs strandzonen finns gott om hästhov (Tussilago farfara). Trollsländor och andra insekter Relativt gott om de vanligare flicksländearterna både som larver och adulta. Andra vattenlevande leddjur som ryggsimmare, buksimmare och vattengråsuggor är vanliga. Fåglar Endast tillfälliga rastande fåglar på grund av störning från parkeringsplats och cykelbana. Framtiden, möjligheter och hot Trots att våtmarken är relativt ung så fanns här åtminstone enstaka reproducerande grodor och salamandrar. En miljöstärkande åtgärd vore att placera en så kallad faunadepå (liggande döda lövträdsstammar) för att gynna övervintrande smådjur och ryggradslösa småkryp. Konkurrensen från fisk vad det gäller födan kan i framtiden begränsa groddjurens möjlighet att utnyttja våtmarken. 21

Fig 17 Flygbild över våtmarken Flygstaden norra 22

Flygstaden, S (Skallebackavägen) Översiktlig beskrivning En liten, delvis vassbevuxen mindre våtmark i närheten av den bäck, Knebildstorpsbäcken, som rinner genom Flygstadens industriområde 1993. Det grönstråk som bäckdalen bildar med vattendrag, dammar och trädklädda delar spelar mycket stor roll för hela området. Tillsammans med andra öppna vattendrag är dessa miljöer en grön infrastruktur för växter, djur och svampar. Grodjur Gott om romklumpar av grodor (Rana sp.). Vid ett senare tillfälle sågs ett vuxet djur av vanlig groda (Rana temporaria) i dammen. Kärlväxter Inga särskilda kärlväxtobservationer finns. Några mindre partier med kaveldun/vass finns. I omgivningarna finns gott om olika videbuskar (Salix sp) Trollsländor och andra insekter Realtivt gott om vattenlevande insekter som buk- och ryggsimmare, nattsländor och olika flicksländor. Fåglar Inga särskilda fågelobservationer men våtmarken tillhör ett grönt stråk i Flygstadsområdet som regelbundet besöks av häger, enkelbeckasin och en del änder samt tättingar som olika sångare, sävsparv och gärdsmyg. I maj månad sjöng kärrsångare under ljumma vårnätter. Framtiden, möjligheter och hot Runt våtmarksmiljön finns en del skräp från omgivande industrifastigheter som bör tas om hand. En miljöstärkande åtgärd vore att placera en så kallad faunadepå (liggande döda lövträdsstammar) för att gynna övervintrande smådjur och ryggradslösa småkryp. 23

Fig 18 Flygbild över våtmarken Flygstaden Skallebackavägen 24

Flygstaden, Olofsdal Översiktlig beskrivning Våtmarken är relativt liten och ligger i det tråg som Knebildstorpsbäcken utgör 1993. Denna bäckdal är säkert den viktigaste miljön för biologisk mångfald i hela sin längd inom Flygstadsområdet! Här finns fina fiskvärden som ål och öring. Ett rikt fågelliv trivs bland otaliga hålträd och förekomsten av vedlevande svamp som eldticka är mycket god. Grodjur Gott om romklumpar av grodor (Rana sp.) under april månad 2013. Vid ett senare tillfälle i maj sågs över 20 exemplar av mindre vattensalamandrar! Denna lokal har överlägset flest observationer av salamandrar. Troligen beror detta på en lång kontinuitet som våtmark och mycket goda övervintringsmöjligheter för groddjur under vinterperioden i form av lågor av död lövved. Närheten till kända förekomster av salamandrar i Rotorpsområdet spelar säkert också roll. Kärlväxter Inga särskilda kärlväxtobservationer finns. Några mindre partier med vass finns. Gott om videbuskar i området (Salix sp). Trollsländor och andra insekter Dammen ligger relativt skuggad av höga träd och är mindre gynnsam som trollsländemiljö. Olika dykarbaggar och en del flicksländelarver sågs under vårbesöken. Fåglar Inga särskilda våtmarksfåglar observerades, se under översiktlig beskrivning. Framtiden, möjligheter och hot Våtmarken bör hållas fortsatt öppen. På sikt kan en försiktig röjning i väster ske så att solljus fortsatt kan nå till vattenytan. Hela den miljö som bäckens dalgång utgör är en fantastisk grön infrastruktur för spridning till nya miljöer inom Flygstaden. 25

Fig 19 Flygbild över våtmarken vid Olofsdal 26

Vallås Fig. 20 Våtmarken på Vallås Översiktlig beskrivning Vallås våtmark är en relativ stor öppen våtmark som kantas av större träd med smala bårder av vass och kaveldun. Som skapades 1993/94 I vattenytan finns flera mindre öar med träd, I närområdet finns ytterligare våtmarker och fuktiga skogspartier. En gångcykelväg passerar förbi våtmarkens ena kant. Grodjur Under aprilbesöket sågs romklumpar troligen av vanlig groda i den smala tarm av våtmarken i sydöst. I en mindre damm strax intill sågs under våren 2013 gott om mindre vattensalamander. Kärlväxter Vattenspegeln har under sommaren en rik förekomst av sköldmöja (Ranunculas peltatus). Längs kanterna finns gott om vass (Phragmites communis), kaveldun (Typha latifolia) och en del svärdslilja (Iris pseudacorus). I våta områden nära våtmarken finns stora bestånd av rödtoppa (Odontites vulgaris). 27

Fig. 21 Sköldmöja blommar i våtmarken Trollsländor Under sommaren sågs bland annat bred trollslända (Libellula depressa), brun mosaiktrollslända (Aeshna grandis), Tegelröd ängstrollslända, blodröd trollslända och sjöflickslända (Enallagma cyathigerum). Fåglar Under vårbesök sågs par av gräsand och knipa. Under hela perioden sågs rörhöna och under sommarbesöken sågs även ungar av arten. Gott om tättingar i träden runt om dammen. framtiden, möjligheter och hot Det finns troligen fisk i våtmarken. Fisken konkurrerar med groddjur och fåglar om föda. Den nordöstra tarmens grunda delar är starkt igenväxta med kaveldun och vass. 28

Fig. 22 I den nordöstra delen sågs stora äggsamlingar av grodor (Rana sp) men de grunda delarna av våtmarken växer igen. Fig 23 Flygbild över våtmarken vid Vallås 29

Snöstorp Fig 24 Våtmarken vid Snöstorp ligger öppet med Fylleån relativt nära. Översiktlig beskrivning De två våtmarkerna ligger i Fylleåns mäktiga dalgång med själva vattendraget bara ett stenkast bort och skapades 1997. Längs våtmarkernas södra sida finns högre träd som al och sälg. I vissa delar finns kaveldun, stränderna präglas av högvuxna starrarter (Carex sp.) Grodjur Våtmarken fullkomligt bubblar av grodor och paddor under april månad, såväl vanlig groda, åkergroda som vanlig padda förekommer. Framför allt är padda vanlig och under lekperioden kan så många som 1500 djur komma till våtmarken! Fig 25 en paddhanne ligger beredd under lekperioden, under sommaren täcks stora delar av dammarna av gäddnate 30

Kärlväxter Inga särskilda kärlväxtobservationer finns. Några mindre partier med kaveldun/vass finns. Under sommaren domineras de öppna vattenspeglarna av gäddnate. Trollsländor Brun mosaiktrollslända(aeshna grandis), metalltrollslända (Somatochlora metallica), bred trollslända (Libellula depressa), fyrfläckad trollslända (Libellula quadrimaculata), tegelröd ängstrollslända (Sympetrum vulgatum), blodröd (Sympetrum sanguineum), gulfläckad ängstrollslända,(sympetrum flaveolum) svart ängstrollslända (Sympetrum danica) och flera arter flicksländor använder dammen för parning, äggläggning och födosök. Fåglar Såväl rörhöna som knipa häckar troligen i våtmarken då ungar av arterna sågs under sommarperioden. Gott om mindre tättingar som olika sångare i trädridåerna mot ån. Framtiden, möjligheter och hot Våtmarkerna har mycket stora kvaliteter för groddjur, fåglar och insekter. Förekomsten av fisk kan motverka detta då fiskarna prederar på grodägg som ryggradslösa djur. Troligen är det karpfiskar som förekommer och kanske finns det samband med utsättningar som skett i andra våtmarker. Våtmarker med fisk måste hållas skilda från våtmarker med andra kvaliteter. Våtmarkerna i Fylleåns dalgång har ett stort rekreativt värde, ett gångstråk passerar helt intill och besökarnas upplevelse kan ökas ytterligare med informationsmaterial men även genom att knyta samman ett friluftsstråk i dalgången. Fig 26 Flygbild över våtmarken vid Snöstorp 31

Villmanstrand Fig. 27 Runt våtmarken växer klibbalen tät Översiktlig beskrivning Våtmarken i Willmansstrand är relativt liten, är helt kringväxt av al och videarter och har en bred bård av vass och kaveldun. I mitten av våtmarken finns en öppen vattenspegel dominerad av flytbladsväxter. Dammen byggdes 2005. Grodjur Flera stora romsamlingar av groda (Rana sp) hittades under april månad. En hanne av mindre vattensalamander sågs även i dammen. 32

Fig 28 Mindre vattensalamander med simhud mellan tårna! Kärlväxter Vattnet är relativt näringsrikt med tanke på vegetationen av vass, kaveldun och de på ytan förekommande andmat och gäddnate. I kanterna finns gökblomster, fackelblomster och gräslikande arter som tåg- och starrarter. Vid andra våtmarker i området finns fynd av rödlistade kärlväxter som borstsäv och knutört, båda arterna trivs på bara jord- och sandstränder. Trollsländor och andra insekter. Under sommaren sågs brun mosaiktrollslända och blodröd samt tegelröd ängstrollslända. På markerna runt om dammen noterades en stor förekomst av karminspinnare (Tyria jacobaeae) som äter på växten stånds. 33

Fig. 29 Bland kaveldun och vass, kan du se sothönans bo? Fåglar Häckning av sothöna genomfördes och nästan vuxna ungar sågs under sensommaren. Även trolig häckning av gräsand. Framtiden, möjligheter och hot Dammen är relativt liten och kommer att växa igen betydligt mer av vass och kaveldun inom 5-10 år. Träden som når runt hela våtmarken kommer så småningom att skugga vattenytan och visserligen dämpa tillväxten hos vass och kaveldun men samtidigt också minska andra naturvärden. Rensningar och röjningar bör utföras snarast. En faunadepå i form av liggande död lövved kan stäkert stärka kvalitéerna ytterligare. 34

Fig 30 Flygbild över våtmarken vid Villmanstrand Källor www.artdatabanken.se Billqvist, M 2012.: Svenska trollsländeguiden. Hirschfeldt media. Gärdenfors, U. (ed.): 2010Rödlistade arter i Sverige 2010, Artdatabanken, SLU. Strand, J 2008.: Fågelmarker och våtmarksfåglar anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet. Georgson, K. m. fl 1997: Hallands flora. svensk Botanisk Tidskrift 35