Ge idéerna plats! Handlingsprogram För ett bättre företagsklimat i Skellefteå kommun
Innehåll Inledning... 2 Tydligt ledarskap/dialog... 3 Attityd och service... 3 Effektiv förvaltning... 4 Konkurrens och upphandling... 5 Avknoppning... 7 Socialt entreprenörskap... 7 Samverkan skola och näringsliv... 8 Kompetensförsörjning... 9 Etableringar... 10 Kvinnors företagande... 11 Utvecklad handel och besöksnäring... 11 Attraktivitet... 12 1
Inledning Alliansen älskar företagande och entreprenörskap. Det är grunden till att jobben växer fram och att staten, landstingen och kommunerna kan ta in och förvalta skattepengar till viktiga samhällsfunktioner som rättsväsendet, vården, skolan och allt det som är vårt gemensamma. Framväxten av fler jobb också en grundpelare för ett växande Skellefteå och avgörande om kommunen ska nå målet om 80 000 invånare till år 2030. Företagande startar oftast med en idé om en tjänst eller produkt som människor, eller andra företag, är i behov av och efterfrågar. Det börjar i de små och medelstora företagen. Det är också i de små företagen som den lokala jobbtillväxten är störst. Det visas till exempel i en rapport från organisationen Företagarna. Jobbtillväxten i de små företagen i Skellefteå har varit 34 procent mellan 1990 och 2013. Det handlar om 2688 jobb, som har skapats av småföretagare. Skellefteå har traditionellt varit en stark företagarbygd. Samtidigt visar aktuell statistik, sammanställd av Svenskt Näringsliv, att Skellefteå har låg andel företagsamma människor i förhållande till befolkningens storlek. Detta gäller såväl bland befolkningen totalt, som bland den kvinnliga respektive unga befolkningen. Den totala andelen företagsamma människor i Skellefteå är ca 10 procent av befolkningen, vilket är lägst i Västerbotten. Svenskt Näringslivs företagarundersökning och Sveriges kommuner och landstings Insiktsmätning vittnar också om att Skellefteå kommuns företagsklimat står och stampar eller tappar mark i förhållande till övriga Sverige. Sedan en tid tillbaka finns det ett antal påbörjade insatser för att förstärka arbetet kring företagsetableringar och nyföretagandet i Skellefteå. Till exempel Den röda tråden, som är ett projekt som syftar till att stödja framväxten av nya företag och bistå i vidareutvecklingen av de befintliga. Allt från Ung företagsamhet till så kallad inkubatorsverksamhet. Detta är bra och välkommet, och något som Alliansen står bakom. Men det räcker inte. Alliansen ser behovet av ytterligare reformer som kan förbättra företagsklimatet och skapa bättre förutsättningar för till exempel nyetableringar, kvinnors, ungdomars och utlandsföddas företagande och företagande på landsbygden. Det handlar om jobben i kommun. Alliansen anser att det behövs ökad valfrihet, mångfald och konkurrens för att skapa fler jobb. Vi vill ge entreprenörer och företagare bättre möjlighet att förverkliga sina idéer och tillväxtdrömmar. Fler människor med olika bakgrund ger nytänkande och nya idéer som kan ge fler arbetstillfällen och göra mer nytta för våra skattekronor. Vi vill ge invånarna möjligheten att kunna välja hur de vill leva sina liv och vem som ska ta hand om dem. Detta är den bärande tanke som är bakgrunden till våra förslag för att stärka företagsklimatet i Skellefteå kommun. Vi vill ge idéerna plats! Andreas Löwenhöök Oppositionsråd Moderaterna Carina Sundbom Gruppledare Centerpartiet Andreas Westerberg Gruppledare Liberalerna Charlotta Enqvist Gruppledare Kristdemokraterna 2
Tydligt ledarskap/dialog Grunden till ett bra lokalt företagsklimat börjar i ett tydligt ledarskap och en god dialog mellan kommunen och näringslivet. För att kunna genomföra förbättringar behövs en modig ledning som vill förändra och samarbeta. För att stärka företagsklimatet och attityden till företagande är det angeläget att arbeta fram strategier och styrdokument som ger en tydlig signal om politikens inställning till företagens roll i kommunen. I utvecklingsstrategin, Skellefteå 2030, har kommunfullmäktige slagit fast att kommunen ska öka i Svenskt Näringslivs företagsklimatsranking med 20 placeringar per år. Alliansen vill spetsa till det målet genom att slå fast; att Skellefteå ska ha ett företagsklimat topp 30 i Sverige. En sådan målsättning kommer att kräva många förbättringsåtgärder som bättre dialog med näringslivet, arbeta bort negativa attityder, säkerställa god service och motverka osund konkurrens. För att få en helhetssyn över den lokala näringslivspolitiken måste det finnas en aktuell handlingsplan för näringslivsklimatets utveckling. Skellefteå kommun ska en gång per mandatperiod arbeta fram en handlingsplan för i dialog med näringslivet. Kommunfullmäktige beslutar att förtydliga målsättningen i utvecklingsstrategin, Skellefteå 2030, så att målet under området; Näringsliv och arbetsmarknad med bredd, lyder topp 30 i näringslivsklimat. Attityd och service Kommunen har en viktig roll som möjliggörare för nya och befintliga företag. Det kan handla om allt från tillståndsgivning till informationsstöd eller upphandlingsärenden. Oavsett bakgrunden till det ärende som en företagare vänder sig till kommunen är det centralt att alla bemöts på ett professionellt sätt. Därför är det viktigt att kommunens politiker och tjänstemän har ett positivt förhållningssätt till företagande. För att stärka positiva attityder till företagande, bland politiker och tjänstemän, bör kommunstyrelsens satsning på utbildningar, som syftar till att stärka kontakten med näringslivet, permanentas. De företag som vänder sig till kommunen förväntar sig att de snabbt och enkelt kan få hjälp och stöd för att utveckla sin företagsidé. Så ser verkligheten inte ut. Ofta behöver man som företagare vända sig till olika delar av kommunorganisationen och olika regelverk kan vara svåra att få grepp om. Ett sätt för att underlätta och förbättra servicen, för de företagare som vänder sig till kommunen, är att inrätta en företagslots. En företagslots underlättar kommunikationen mellan företagen och kommunen. Företagslotsen har till uppgift att vara företagarens enda kontakt med kommunen genom att sammanföra de olika förvaltningarna. Lotsen ska även driva på ärenden och ha företagarens behov i fokus. Det förenklar för företagen, ger kortare handläggningstider och färre myndighetskontakter. 3
Företagslotsen kan bestå av en person eller en enhet som fungerar som företagens kanal in i den kommunala byråkratin. Via lotsen får de sökande exempelvis information om tillgång till de blanketter som krävs för olika ärenden. Det är viktigt att företagslotsen har en bred och allsidig kompetens, till exempel om kvinnors företagande. Kommunstyrelsen får i uppdrag att permanenta utbildningsinsatserna som syftar till att stärka kontakten mellan kommunens politiker, tjänstemän och näringslivet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att inrätta en företagslots. Effektiv förvaltning Kommunen ska garantera en rättssäker och effektiv handläggning av alla ärenden. Snabb, korrekt och förutsägbar tillämpning av lagar och bestämmelser skapar goda förutsättningar för företagande. Bra bemötande, hög tillgänglighet och god service från kommunens sida gentemot näringslivet ska vara självklart. Effektiv behandling av ärenden kan gälla alltifrån handläggningstiden för enklare bygglov till svar på förfrågningar som företagaren kan behöva ett snabbt besked kring. Tillståndsärenden ska hanteras skyndsamt. Alliansen föreslår att det ska införas tjänste- och servicegarantier inom kommunens verksamheter som har kontakt med företag, för att tydliggöra vilka olika typer av servicenivåer man kan förvänta sig. Tjänste- och servicegarantier kan beskrivas som ett löfte om hur lång tid det ska ta att få ett ärende handlagt. Om kommunen inte lever upp till sina åtaganden så får den sökande en ekonomisk kompensation. Ett exempel på områden där Alliansen vill införa en servicegaranti är bygglovsområdet. Vi vill att det ska vara smidigt och attraktivt att bygga i Skellefteå. Det är enskilda människors och företags ambitioner att satsa sina resurser här som är grunden för vår tillväxt. Därför föreslår vi att det inrättas en bygglovsgaranti. Det finns behov av att se över kommunala regelverk och planer med syftet att revidera, förenkla eller ta bort regler som hämmar företags möjlighet att växa och i förlängningen jobbtillväxten, till exempel regler för uteserveringar, miljötillstånd och bygglovsärenden. Det behövs också samordning mellan förvaltningar i vid företagsetableringar. Kommunala avgifter, som företag ska betala, ska vara kopplade till faktisk åtgärd/verksamhet. Till exempel måste tillsynsavgifter medföra att kommunen också genomför kontroller eller 4
tillsyn, i annat fall undergräver man tilltron till avgifterna och riskerar att snedvrida konkurrensen mellan olika näringsidkare. Kommunstyrelsen får i uppdrag att inrätta en tjänstegaranti för företagslotsens ärendehantering. Bygg- och miljönämnden får i uppdrag att inrätta en bygglovsgaranti som förkortar och förenklar bygglovsprocessen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, i samråd med berörda nämnder, göra en översyn av de kommunala planer och regler som påverkar företagen och föreslå regelförenklingar samt borttagande av de regler som är direkt hämmande för företagens utveckling och jobbtillväxten. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, i samråd med berörda nämnder, göra en översyn av de kommunala avgifterna till företag för att säkerställa att tillsynsavgifter medför faktiska kontroller eller tillsyn. 282 Konkurrens med företag 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 283 284 285 286 287 288 289 290 Så upplever Skellefteås företagare kommunens konkurrens med näringslivet (Svenskt Näringsliv) Konkurrens och upphandling LOV (Lag om valfrihetssystem) och utmaningsrätt är två reformer som Alliansen vill införa för att öppna upp för mer konkurrensutsättning i kommunen. Det kan bidra till kvalitetsförbättringar i välfärden och bättre nyttjande av skelleftebornas gemensamma pengar. Dessa reformer ökar dessutom kvinnors möjlighet till företagande i Skellefteå. Några exempel på verksamheter som Alliansen inte tycker ska bedrivas i kommunal regi är växthus, bilverkstad, och fotvård. Dessa 5
verksamheter kan med fördel bedrivas av det privata näringslivet. Vi vill även uppmuntra till etableringar av friförskolor, konkurrensutsätta sotningen och upphandla städningen av kommunens skolor. Kommunen ska inte överproducera, underprissätta eller sälja tjänster och varor som konkurrerar med privata aktörer på ett osunt sätt. När det gäller osund konkurrens har det över tid framkommit brister i Skellefteå kommun. Till exempel har det i domstol fastslagits att kommunen, genom Skelleftebuss, har bedrivit osund konkurrens. Alliansen vill att kommunen anlitar en extern aktör för att genomföra en kartläggning av kommunens verksamheter, för att ta reda på om någon verksamhet bedrivs på ett sådant sätt så att det snedvrider konkurrensen mot privata aktörer. Sedan får kommunen ta ställning till om verksamheter som snedvrider konkurrensen ska upphöra. För att kunna ge fler företag möjlighet att lämna anbud på kommunala verksamheter bör upphandlingsenheten förstärkas. Det kan behövas att upphandlingar delas i mindre poster, eller att kravspecifikationer förändras, så att även mindre aktörer ges möjlighet att konkurrera om kommunens varor och tjänster. Det arbetet kan initialt kräva mer resurser men ger i förlängningen besparingar till kommunen och nya arbetstillfällen. När mindre företag får möjlighet att sälja till kommunen kan det vara en bas som gör att de vågar satsa på att utveckla och anställa fler. Vi vill också se fler E-upphandlingar, vilket kan underlätta för småföretag att delta i kommunens upphandlingar. Kommunen bör även jobba mer med partnerskaps- och innovationsupphandlingar. Socialnämnden får i uppdrag att införa ett valfrihetssystem, enligt lagen om valfrihet (LOV), inom hemtjänsten. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram det regelverk för utmaningsrätt som ska gälla gentemot kommunalt utförd verksamhet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, genom en extern aktör, genomföra en kartläggning av kommunens verksamheter för att ta reda på om det finns osund konkurrens. Nämnden för support och lokaler får i uppdrag att presentera förslag till upphandlingsregler som möjliggör att upphandlingar i så stor utsträckning som möjligt delas upp så att även små företag ges möjlighet att delta i upphandlingarna. Kommunfullmäktige beslutar att förstärka 2017 års budget för Nämnden för support och lokaler (upphandlingsenheten) med 2 miljoner kronor. Nämnden för support och lokaler får i uppdrag att presentera förslag till upphandlingsregler som öppnar upp för tillämpandet av partnerskaps- och innovationsupphandlingar. 6
Avknoppning Skellefteå kommun är en stor arbetsgivare som sysselsätter många människor. Bland alla anställda föds det dagligen olika affärsidéer och förbättringsförslag. Detta ska kommunorganisationen ha en positiv och välkomnande attityd till. Företagsamhet ska uppmuntras. Det finns olika sätt att som arbetsgivare uppmuntra till innovationer och företagsidéer. Ett sådant är att man som kommunanställd får vara tjänstledig för att starta företag. Ett annat sätt är att personal tillåts knoppa av verksamheter. Genom att ge utrymme för enskilda initiativ och avknoppning öppnar man upp för nya arbetsformer som kan leda till ökad kvalitet, både för brukare och för de anställda. Via avknoppning kan personalens kompetens och hängivenhet tas till vara på ett bättre sätt och det ger också fler kvinnor möjlighet att starta företag. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett regelverk för avknoppning av kommunal verksamhet. Socialt entreprenörskap Det finns många typer av socialt entreprenörskap och sociala företag, däribland arbetsintegrerade social företag. Det som förenar de olika formerna av socialt entreprenörskap är att dessa företag huvudsakligen har samhälleliga ändamål. I Skellefteå finns det några få sociala företag och det har gjorts försök att starta upp fler. Problemet är dock att Skellefteå kommun har en väl utbyggd social verksamhet som sysselsätter många av de människor som skulle komma till sin rätt i ett socialt företag. Vill man stimulera ett socialt entreprenörskap måste därför det dras en gräns för hur stor kommunens egenregiverksamhet inom området ska vara. Alliasen efterlyser en utredning för att tydliggöra den gränsen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en utredning för att tydliggöra gränsdragningarna mellan kommunens sociala verksamhet och utrymmet för socialt entreprenörskap. 7
Samverkan skola och näringsliv Intresse för entreprenörskap ska stimuleras tidigt, redan i förskolan och i skolans första år. Det finns en rad olika pedagogiska verktyg som uppmuntrar till entreprenörskap för de lägre åldrarna. Till exempel har Ung företagsamhet (UF) ett material som heter Vårt samhälle som vänder sig till grundskolans tidiga år. För grundskolans senare år har UF två pedagogiska verktyg som heter Se möjligheterna och Framtid och ekonomi. Denna typ av verktyg ska Skellefteås skolor vara duktiga att ta vara på. Det är viktigt att skolan inte bara lär ut hur det är att vara anställd, utan även lär ut att det går att vara företagare. Genom att synliggöra, förklara och experimentera med olika uppfinningar och innovationer kan barn och ungas upptäckarlusta stimuleras. För att bejaka detta är näringslivets och Skellefteå kommuns satsning på Exploatoriet (ett Science Centre) en långsiktigt viktig satsning på företagsamhet. Skellefteå kommun anser att Ung företagsamhet (UF) är ett viktigt inslag inom gymnasieskolan. Därför ger kommunen stöd till organisationen UF så att de ska kunna tillhandahålla en infrastruktur för elevernas företagsprojekt. Det finns stora möjligheter för elever som arbetar med UF att ta del av organisationens nätverk och mässor, däremot kan det vara svårt för skolorna att ge eleverna chans att faktiskt testa UF över huvudtaget. Lyckad UF-undervisning kräver ofta en ambitionshöjning i det lärarlag som ska genomföra det. Ur ett strikt kursplansperspektiv kan denna typ av verksamhet uppfattas som en plusmeny. Därför är det svårt för rektorer att prioritera Ung företagsamhet. För att gymnasieskolan ska kunna svara upp till kommunens ambitioner kring Ung företagsamhet borde kommunstyrelsen besluta om ett särskilt UF-bidrag. Detta ska ligga under kommunstyrelsens medel för näringslivsutveckling och kunna sökas av rektorer som driver UF inom sina program. Detta UF-bidrag ska betalas ut per elev som fullföljer ett UF projekt. Alliansens förslag till utformning av bidraget innebär att det sätts till 4 % av den genomsnittliga elevpengen på studieförberedande program. Kommunstyrelsen får i uppdrag att inrätta ett särskilt stöd till skolans Ung företagsamhetsverksamhet, för att uppmuntra engagemang i UF-verksamheten och motverka undanträngningseffekter från skolans grunduppdrag. 8
Kompetensförsörjning Alliansen vill att kommunen ska arbeta med att uppmuntra initiativ som stärker kopplingen mellan skola, högre utbildning och entreprenörskap. Ett viktigt inslag i det arbetet är karriärrådgivning till ungdomar. Genom att utgå från individens intresse, kunskaper, och kompetens kan alla få en bra bild av vilken kompetens som krävs för olika yrkesvägar. Fler lärlingsutbildningar och förstärkning av de praktiska programmen på gymnasiet är viktiga delar i att skapa bättre förutsättningar för nya jobb. Lärlingsutbildning ger eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och möjlighet att få kunskaper inom yrkesområdet under en handledares ledning på en arbetsplats. Gymnasiala spetsutbildningar, med nära samarbete med universitet och näringsliv, kan tidigt skapa ett intresse för företagssamhet inom de branscher där Skellefteå växer, till exempel den digitala kommunikations- och medieindustri samt dataspelsindustrin. Alliansen vill stärka samarbetet mellan Campus Skellefteå och det lokala näringslivet för att skapa förutsättningar för att minska avståndet mellan utbildning och arbete. Det behövs en tydlig påverkansagenda för att locka nya, branschefterfrågade, universitetsutbildningar till Skellefteå. Vi vill också främja innovation, tillvarata studenters kreativitet och bättre omsätta forskningsresultat genom att fortsätta satsningen på Skellefteå som Science City, etablering av Trä och teknikarenan för våra industriföretag och nystarts- och etableringsmöjligheterna för dataspelsföretag. Idag sitter ett stort antal nya svenskar, med olika kompetenser, på boenden runt om i Skellefteå kommun. Många av dessa vill snabbt lära sig svenska och komma ut på den svenska arbetsmarkanden. Med bredare satsning på SFI (svenska för invandrare) och SFX (yrkessvenska för invandrare) så kan fler invandrare snabbare bli anställningsbara eller få bättre möjligheter att starta egna företag. En annan lokal reform som skulle sänka trösklarna in på arbetsmarkanden är införandet av snabbspår. Genom den insatsen kan personer, med specifika kompetenser, erbjudas informationsträffar, specifik svenskutbildning, studiebesök och praktik. På så sätt kan dessa människors kunnande snabbare tas tillvara i Skellefteå. Gymnasienämnden får i uppdrag att, i samverkan med näringslivet, ta fram förslag på nya lärlingsutbildningar. Gymnasienämnden får i uppdrag att, i samverkan med berörda aktörer på Campus Skellefteå, ansöka om en gymnasial spetsutbildning inom området digital kommunikations-, medie- och dataspelsindustri. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en påverkansagenda för att locka nya, branschefterfrågade, universitetsutbildningar till Skellefteå. 9
Kommunfullmäktige beslutar att förstärka 2017 års budget för Gymnasienämnden med 7,5 miljoner kronor med syftet att förstärka insatserna SFI (svenska för invandrare) och SFX (yrkessvenska för invandrare) samt lärlingsutbildningar. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, i samråd med berörda nämnder, införa snabbspår för nyanlända med specifika kompetenser och yrkeskunskaper, där syftet är att ta ett samlat grepp kring validering, yrkesinriktad språkundervisning, praktik, studiebesök, med mera, för att sänka trösklarna till arbetsmarkanden för nya svenskar. Etableringar Att locka företagsetableringar till en kommun kräver en vid verktygslåda med olika attraktivitetsfaktorer. Det handlar dels om kommunens attraktivitet i stort, men också om frågor som tillgång på tomtmark, marknadsutrymme och andra platsspecifika förutsättningar. En platsspecifik förutsättning för Skellefteå är tillgången på snabbt bredband och kyla. Tillsammans låga elpriser ger det Skellefteå ett gott utgångsläge för etableringar inom den digitala industrin, som stora serverhallar och datacenters. Företagsetableringar av olika storlekar kräver ofta en snabbåtkomlig tillgång på tomt- och industrimark. I Skellefteå har det traditionellt funnits en stor tillgång till mark, men i takt med att Skellefteå stad växer blir allt fler landytor upptagna. God planeringsberedskap och framtagandet av nya industritomter och lokaler är därför centralt för arbetet med etableringar. Nya byggherrar kan lockas till Skellefteå genom att kommunen öppnar upp för privata investeringar i fastigheter som inrymmer kommunal verksamhet, som till exempel äldreboenden, LSS-boenden, förskolor eller teknisk verksamhet. Hittills har det nästan uteslutande varit allmännyttan och kommunens fastighetsförvaltning som tillåtits att bygga lokaler som nyttjas av kommunala verksamheter, men det vill Alliansen ändra på. Att öppna upp för privat byggande och förvaltande av kommunalt nyttjade fastigheter kan i förlängningen leda till ytterligare bygginvesteringar i kommunen. Skellefteå kommun är en stark exportkommun. Många företag som är lokaliserade i Skellefteå finns på den internationella marknaden. Det finns även flera aktörer och organisationer som arbetar för att underlätta exporten för lokala företag, däribland Handelskammaren. Kommunen arbetar för att det ska etableras ett exportcenter i Skellefteå. Det handlar i grunden om att bygga upp ett nätverk av de exportbefrämjande aktörerna. Alliansen vill ta detta ett steg till och stimulera framväxten av ett nordligt World Trade Center. Genom att samla alla aktörer som arbetar med export- och investeringsfrämjande verksamhet på ett och samma ställe stärks möjlighet till framtida investeringar och etableringar i Skellefteå. 10
Kommunstyrelsen får i uppdrag att presentera åtgärder för att förbättra planeringsberedskapen. Till exempel genom att peka ut attraktiva tomter för bostadsbyggande och/eller för industriändamål, lyfta fram dem som prioriterade samt ställa personella resurser i beredskap för en snabb planprocess. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utforma en process som ger fler fastighetsbolag möjligheten att lägga anbud på, uppföra och förvalta de fastigheter som planeras för kommunala ändamål. Kommunstyrelsen får i uppdrag att verka för ett World Trade Center i Skellefteå. Kvinnors företagande Jämställt företagarindex visar att Skellefteå tillhör de bottenrankade kommunerna när det gäller kvinnors företagande. Alliansen vill genomföra en fördjupad analys av det företagsfrämjande systemet i Skellefteå för att ta fram ett underlag som kan leda till beslut som skapar förbättrade förutsättningar för kvinnors företagande. Att införa Lagen om valfrihet inom välfärdsområdet, där vi har en majoritet av kvinnor, är ett sätt att främja möjligheten till kvinnors företagande. Kommunstyrelsen får i uppdrag att komma med förslag på hur kommunen ska arbeta för att förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande. Utvecklad handel och besöksnäring Handel är mycket viktigt för sysselsättningen i Skellefteå. Alliansen vill utveckla Skellefteås handelssektor ytterligare, bland annat genom ett aktivt nyetableringsarbete. För att vidareutveckla arbetet för en ökande handel i Skellefteå vill Alliansen att en handelsstrategi antas under innevarande mandatperiod. Turism- och mötesindustrin är Sveriges stora tillväxtbranscher. Det är en arbetsintensiv sektor och en rik källa till arbetstillfällen, framförallt för unga. Idag är branschen underutvecklad i regionen och det finns stor potential för lokal tillväxt. Satsningen på ett nytt kulturhus i Skellefteå är en satsning på mötesindustrin, eftersom det nya kulturhuset ger förutsättningar för fler och större möten i Skellefteå. Visit Skellefteå ska ha ett tydligt mandat att utveckla besöksnäringen, handeln och den lokala mötesindustrin i närregionen. Alliansen vill satsa vidare på Visit Skellefteå genom att förstärka bolagets ansvar för evenemang. Vi vill utreda om bolaget vore den lämpligaste och mest effektiva aktören att besluta om och samordna 11
kommunens resurser för stora evenemang. Idag är det utspritt på flera nämnder och förvaltningar. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en handelsstrategi som ska antas av kommunfullmäktige under innevarande mandatperiod. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda om Visit Skellefteå ska besluta om och samordna kommunens resurser för stora evenemang. Attraktivitet Parallellt med politiska beslut och visioner som bidrar till att skapa bättre förutsättningar för företagande behöver det fattas kommunpolitiska beslut som stärker Skellefteås attraktivitet. Det gör att människor vill flytta, bosätta sig och driva företag i kommunen. En bra skola, en stad med puls, tillgängliggörande infrastruktur samt kultur- och fritidsaktiviteter är därför väsentliga delar i företagsklimatets uppbyggnad. Inom ramen för kommunens kärnverksamheter är dock mer resurser till skolan den mest prioriterade frågan. Forskningen visar att det är en långsiktig satsning på tillväxt. Alliansen är också pådrivande för attraktivitetshöjande investeringar som till exempel ett kulturhus i centrala Skellefteå, infrastrukturinvesteringar i en ny E4, förlängd landningsbana på Skellefteå Airport, med mera. 12
13