AVFALLSPLAN Burlövs kommun & Malmö stad

AVFALLSPLAN 2016-2020 Burlövs kommun & Malmö stad

Innehåll Förord 3 Avfallsplanering är ett gemensamt arbete 4 Avfallsplanens fokusområden och mål till år 2020 5 Fokusområde 1 hållbar konsumtion för minskade avfallsmängder 6 Fokusområde 2 hållbar sortering med ökad återvinning 8 Fokusområde 3 hållbar hantering för en renare miljö 10 Strategier för avfallsplanens genomförande 12 Handlingsplaner för avfallsplanens genomförande 13 Avfallsplanen beslutades av kommunfullmäktige i: Malmö 2016-05-26 Burlöv 2016-05-23 Underlagsmaterial till avfallsplanen finns i Bilagor till avfallsplanen som hittas på VA SYDs hemsida vasyd.se. Avfallsplanen har tagits fram med konsultstöd från Tyréns stadsutvecklingsavdelning, Britt-Marie Fagerström och Johanna Hellsten. 2

Förord Skåne är en region som växer, både befolkningsmässigt och ekonomiskt. Tillväxten är på många sätt positiv för samhällsutvecklingen, men den medför också utmaningar. Traditionellt hänger tillväxt och konsumtion ihop hög tillväxt och ökad konsumtion ger ökade avfallsmängder. För en hållbar utveckling av samhället, där vi kan tillgodose våra behov idag utan att äventyra nästa generations möjligheter att tillgodose sina, behövs en mer hållbar konsumtion med minskade avfallsmängder. Vi behöver bli bättre på att minska mängden avfall samtidigt som vi återanvänder och återbrukar mer. Det avfall som ändå uppkommer behöver vi hantera på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Detta förutsätter att vi som bor och är verksamma i vår kommun börjar göra andra val och agera på nya sätt, i vår vardag hemma, i skolan och på jobbet. För att det ska ske behöver möjligheterna att göra de rätta valen bli fler och det är här avfallsplanen kommer in. Denna avfallsplan är resultatet av många aktörers gemensamma tankearbete kring framtidens avfallshantering i vår kommun och i regionen. Vår kommun har tillsammans med Sysav och dess övriga tretton ägarkommuner samarbetat för att komma överens om gemensamma inriktningar för utvecklingen av regionens avfallshantering. De gemensamma fokusområden och mål som har arbetats fram visar på ett tydligt utvecklingsbehov av avfallshanteringen i flera led. Från påverkan på den enskilda kommuninvånarens val och beteende i sin vardag via utformningen av insamlingssystemen till en miljöriktig och kvalitetssäker hantering av det insamlade och sorterade material som sker i nästa led. Det här är ett strategiskt dokument för utvecklingen av kommunens avfallshantering till år 2020. För att arbetet med avfallsplanens genomförande ska bli framgångsrikt behöver vi vara många som hjälps åt, både i våra yrkesroller och som privatpersoner. Vi hoppas att du vill vara med i arbetet för en mer hållbar avfallshantering i Burlövs kommun och i Malmö stad. 3

FÖREBYGGA ÅTERBRUKA MATERIALÅTERVINNA ENERGIUTVINNA DEPONERA Avfallsplanering är ett gemensamt arbete Avfallsplanen är ett strategiskt dokument för hela kommunen där fokusområden och effektmål anger riktningen för Burlövs kommuns och Malmö stads utvecklingsarbete på avfallsområdet till år 2020. Arbetet med Burlövs kommuns och Malmö stads avfallsplan för år 2016-2020 inleddes under 2014 och har genomsyrats av ett brett engagemang och samarbete. Arbetet har gjorts i samarbete med det gemensamägda kommunala bolaget Sysav och dess övriga 13 ägarkommuner, som har arbetat fram gemensamma fokusområden och effektmål. Dessa områden och mål finns också i den regionala kretsloppsplanen. Med denna gemensamma grund kan resurser nyttjas effektivt och olika aktiviteter i hela avfallskedjan samordnas för att ge förutsättningar för ett framgångsrikt utvecklingsarbete under perioden. En central del av arbetet har också varit att engagera en bredd av aktörer som är verksamma inom respektive kommun, exempelvis kommunala politiker samt representanter från kommunala förvaltningar, avfallsentreprenörer, fastighetsägare, näringsliv, handel, föreningar, kunder och intresseorganisationer. Synpunkter från dessa aktörer har fångats in genom enkät och workshop med framtidens avfallshantering i fokus. Det har även genomförts en barndialog på regional nivå. Syftet har varit att fånga upp synpunkter och information från så många intressenter som möjligt tidigt i arbetet. Idéerna och förslagen har påverkat utformningen av fokusområden och effektmål. Avfallsplanen styrs också av lagstiftning. Varje kommun ska ha en avfallsplan enligt miljöbalken. Avfallsplanen ska enligt lag innehålla kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. En övergripande utgångspunkt som är gemensam inom hela EU är den lagstiftade avfallshierarkin, som visar vägen för prioritering och utveckling av framtidens avfallshantering. Enligt avfallshierarkin är prioritet ett att förebygga uppkomsten av avfall eftersom det ger den minsta miljöpåverkan. För det avfall som uppstår gäller att avfallet i första hand ska återbrukas, i andra hand materialåtervinnas och i tredje hand energiutvinnas. Endast det avfall som inte kan tas tillvara på något annat sätt ska deponeras. Avfallsplanens mål går även hand i hand med en mängd andra mål, planer och program på lokal, regional och nationell nivå. Genomförandet av avfallsplanen kommer att påverka alla som bor och verkar i kommunen. Det kommer att behövas många olika åtgärder för att nå målen, vilket kräver såväl resurser som samarbete mellan många olika aktörer både vad gäller idéer och genomförande. 4

Avfallsplanens fokusområden och mål till år 2020 Det gemensamma arbetet i regionen har resulterat i tre fokusområden, vilka är de områden inom avfallshanteringen som regionen ska satsa på till år 2020. Avfallshierarkin genomsyrar fokusområdenas riktning med minskade avfallsmängder, ökad återvinning och minskad miljöpåverkan. Fokusområdena fångar också in avfallskedjans olika delar, från konsumtion och uppkomst av avfall till sortering och vidare hantering av det avfall som uppkommer. Gemensamt för samtliga fokusområden är ordet Hållbar. Hållbarhet innefattar tre perspektiv: ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Alla perspektiven är viktiga att ha med för att utvecklingen av avfallshanteringen ska lyckas och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Det innebär samtidigt att avvägningar mellan olika intressen måste göras för att förverkliga fokusområdenas inriktningar. Det gemensamma arbetet i regionen har resulterat i åtta gemensamma effektmål kopplade till fokusområdena. Effektmålen formulerar mer precist vad som ska uppnås tillsammans i Sysav-regionen och i samtliga ägarkommuner fram till 2020. Burlövs kommun och Malmö stad har beslutat om tre kompletterande mål. Fokusområdena och effektmålen är summerade nedan. HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE AVFALLSMÄNGDER År 2020 är den totala mängden hushållsavfall per person mindre än år 2015 År 2020 är den totala mängden textilavfall i restavfallet halverad jämfört med år 2015 År 2020 är matsvinnet mindre per person än år 2015 HÅLLBAR SORTERING MED ÖKAD ÅTERVINNING År 2018 är 50 % av matavfallet utsorterat och behandlat biologiskt så att växtnäring och energi tagits tillvara, år 2020 är nivån ännu högre År 2020 är mängden förpackningar och tidningar i restavfallet halverad för respektive material jämfört med år 2015 År 2020 är nedskräpningen mindre än år 2016 HÅLLBAR HANTERING FÖR EN RENARE MILJÖ År 2020 är mängden farligt avfall i restavfallet noll År 2020 är avfallstransporterna fossilbränslefria År 2020 är våra intressenters förtroende för hela avfallskedjan större än år 2016 År 2020 är andelen avvikande tömningar lägre än 2015 År 2020 är andelen kundreklamationer minst lika låg som 2015 5

MÅL HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE AVFALLSMÄNGDER Fokusområde 1 Hållbar konsumtion för minskade avfallsmängder År 2020 är den totala mängden hushållsavfall per person mindre än år 2015 Att bryta den generella ökningen av avfallsmängderna är en av de stora utmaningarna för en hållbar utveckling och att minska mängden avfall är ett övergripande mål inom hela EU. Målet innebär att bryta trenden med ökande hushållsavfallsmängder i kommunen och regionen. Målet följs upp genom att mäta mängden hushållsavfall som uppkommer i förhållande till antal invånare. Detta görs både för kommunen och för regionen. Uppföljningen görs i enlighet med branschens gemensamma statistiksystem Avfall Web. År 2014 var mängden hushållsavfall i regionen 575 kg/person. I Burlövs kommun och Malmö stad var motsvarande siffra 509 kg/person. År 2020 är den totala mängden textilavfall i restavfallet halverad jämfört med år 2015 Produktion och konsumtion av textil och kläder är ofta förknippad med stor negativ påverkan på miljön och dåliga arbetsförhållanden i produktionsledet. Nationella mål för insamling, återanvändning och materialåtervinning av textilavfall förväntas under avfallsplanens giltighetstid. Målet följs upp genom att mäta mängden textil i restavfallet i förhållande till antal invånare. Detta görs både för kommunen och för regionen. År 2014 var mängden textil i det insamlade restavfallet i regionen cirka 5 kg/person. I Burlövs kommun och Malmö stad var motsvarande siffra cirka 9 kg/person. KOMMUNALT MÅL År 2020 är matsvinnet mindre per person än år 2015 Matsvinnet är det onödiga matavfallet det som kunde ha ätits upp om det hade tagits om hand på rätt sätt. Produktionen av mat ger miljöpåverkan på flera olika områden och att minska matsvinnet innebär en minskad miljöpåverkan. Sedan 2012 har mängden matsvinn i Burlövs kommun och Malmö stad minskat. Målet följs upp genom att mäta mängden onödigt matavfall i såväl det utsorterade matavfallet som i restavfallet. Detta görs i förhållande till antal invånare. År 2015 var mängden matsvinn i Burlövs kommun och Malmö stad 19 kg/person. 6

MÖJLIGA ÅTGÄRDER För att nå målen inom detta fokusområde kommer en mängd olika åtgärder behöva genomföras. Det kan handla om både långsiktigt kommunikationsarbete och informationskampanjer för att öka kunskapen om sambandet mellan konsumtion och avfall och för att motivera till ändrade konsumtionsbeteenden. Det kan också handla om att skapa praktiska förutsättningar för ändrade konsumtionsbeteenden, exempelvis genom att upprätta system och platser för att byta, låna, hyra, gemensamt äga och reparera saker och lösningar för att göra återbruk och återanvändning möjligt i vardagen. 7

MÅL HÅLLBAR SORTERING MED ÖKAD ÅTERVINNING Fokusområde 2 Hållbar sortering med ökad återvinning År 2018 är 50 % av matavfallet utsorterat och behandlat biologiskt så att växtnäring och energi tagits tillvara, år 2020 är nivån ännu högre Matavfall är ett avfallsslag som berör och engagerar, ändå är det stora mängder som inte sorteras ut. Målet är relaterat till den totala mängden matavfall, eftersom matsvinnet samtidigt behöver minska. Genom biologisk behandling kan växtnäring och energi tas tillvara som biogödsel och biogas. Näringsämnena finns kvar i biogödseln som kan återföras till åkermark. Energin i matavfallet kan omvandlas till biogas som kan användas som drivmedel. Målet ligger i linje med det nationella målet för biologisk behandling av matavfall. Målet följs upp genom att mäta mängden matavfall som sorteras ut och går till biologisk behandling i förhållande till antal invånare. Detta görs både för kommunen och för regionen. Mängden relateras till den totala mängden matavfall som uppkommer. År 2014 var andelen matavfall som sorterades ut och behandlades biologiskt i regionen 36 %. I oktober 2015 uppnåddes 40% i Burlövs kommun och Malmö stad. År 2020 är mängden förpackningar och tidningar i restavfallet halverad för respektive material jämfört med 2015 Förpackningar och tidningar är avfallsslag som ska sorteras ut för att återvinnas. Genom materialåtervinning utnyttjas materialet vilket ger en större miljövinst jämfört med energiutvinning. Nya mål för ökad utsortering och insamling av förpackningar och tidningar förväntas under avfallsplanens giltighetstid både nationellt och inom EU. Målet följs upp genom att mäta mängden förpackningar av olika slag samt tidningar i restavfallet i förhållande till antal invånare. Detta görs både för kommunen och för regionen. År 2014 var mängden förpackningar och tidningar i det insamlade restavfallet i regionen cirka 83 kg/person. I Burlövs kommun och Malmö stad var motsvarande siffra 98 kg/person. 8

År 2020 är nedskräpningen mindre än år 2016 Nedskräpning ger negativa effekter ur ekonomiska, miljömässiga och sociala perspektiv. Som en del av en hållbar samhällsutveckling är därför en minskning av nedskräpningen viktig. Nedskräpning sker i offentliga miljöer, i naturområden, i vattendrag, i sjöar och hav. Den nationella avfallsplanen innehåller mål om att minska nedskräpningen och under avfallsplanens giltighetstid förväntas krav på att kommunala avfallsplaner ska innehålla åtgärder mot nedskräpning. Målet följs upp genom att mäta nedskräpning på olika sätt. Metoder för mätningar har tagits fram av Håll Sverige Rent, men även andra mätningar kan komma att tas fram och användas. En första mätning görs under år 2016 för både kommunen och regionen. MÖJLIGA ÅTGÄRDER För att nå målen inom detta fokusområde kommer en mängd olika åtgärder behöva genomföras. Det kan handla om både långsiktigt kommunikationsarbete och informationskampanjer, för att öka kunskapen om hur olika avfallsslag ska sorteras och hanteras. Det kan också handla om att i möjligaste mån skapa praktiska förutsättningar för att underlätta för kunden. 9

HÅLLBAR HANTERING FÖR EN RENARE MILJÖ Fokusområde 3 Hållbar hantering för en renare miljö MÅL År 2020 är mängden farligt avfall i restavfallet noll + - Farligt avfall innehåller ämnen som inte ska spridas vidare i kretsloppet, därför ska det sorteras ut och behandlas separat. Avfallsplanen ska innehålla mål för att minska det farliga avfallets spridning. Målet följs upp genom att mäta mängden farligt avfall av olika slag i restavfallet. Detta görs både för kommunen och för regionen. År 2014 var mängden farligt avfall i restavfallet i regionen 645 ton. I Burlövs kommun och Malmö stad var motsvarande siffra 134 ton. År 2020 är avfallstransporterna fossilbränslefria Transporter har en stor inverkan på miljön. Fossila bränslen kan ersättas med förnyelsebara bränslen, som biogas från matavfall eller etanol tillverkad av raps. Transporter kan också drivas av el som produceras från förnyelsebara källor, som sol och vind. Målet har stark förankring i de nationella miljömålen och det ligger också i linje med Skåne läns och Region Skånes mål om hållbara transporter i Skåne samt Klimatsamverkan Skånes upprop 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020. Målet följs upp genom att mäta andelen avfallsfordon som används för insamling av hushållsavfallet (det kommunala renhållningsansvaret) som körs på fossilbränslefria drivmedel. Detta görs både för kommunen och för regionen. En första mätning görs under år 2016 för både kommunen och regionen. År 2020 är våra intressenters förtroende för hela avfallskedjan större än år 2016 En grundförutsättning för att få fler att sortera ut sitt avfall är att avfallshanteringen upplevs som pålitlig ur alla hållbarhetsaspekter. Avfallskedjan har många aktörer och för att avfallshanteringen ska hålla hög kvalitet krävs att samtliga aktörer gör på rätt sätt, från avfallslämnare via insamlare till avfallsbehandlare. Målet följs upp genom enkätundersökningar som vänder sig till intressenter i hela avfallskedjan, som kunder, fastighetsägare, andra samarbetspartners, politiker, insamlingsentreprenörer och behandlingsföretag. En första mätning görs under år 2016 för både kommunen och regionen. 10

KOMMUNALT MÅL År 2020 är andelen avvikande tömningar högst 10 % En kvalitetssäker tömning av avfallsbehållare är viktig för alla parter i insamlingskedjan. Detta innefattar såväl en säker arbetsmiljö som en tillförlitlighet i kundens val av abonnemang och trygga tekniska uppföljningssystem. Målet följs upp genom att mäta andelen avvikande tömningar av det totala antalet tömningar. År 2015 var andelen avvikande tömningar i Burlövs kommun och Malmö stad 25 %. År 2020 är andelen kundreklamationer minst lika låg som 2015 Avfallsverksamheten i Burlövs kommun och Malmö stad har hög tillförlitlighet ur ett kundserviceperspektiv. En ständig utveckling av avfallsverksamheten förutsätter ett bra samarbete med kunden, därför är det viktigt att kundreklamationerna är fortsatt låga. Målet följs upp genom att mäta andelen kundreklamationer av det totala antalet hämtningar. År 2015 var andelen kundreklamationer 0,5 promille. MÖJLIGA ÅTGÄRDER För att nå målen inom detta fokusområde kan det behövas åtgärder för att skapa fler insamlingsplatser så att det blir enklare att lämna farligt avfall. Kommunikationsarbete behöver ske för att öka kunskapen om farligt avfall och för att höja motivationen till att sortera ut det. Vid inköp av nya fordon för avfallsinsamling eller vid upphandling av avfallstransporter kan beställaren ställa krav på fossilbränslefria fordon samtidigt som insatser kan behöva göras för att öka tillgången på fossilfria bränslen. Förtroendet för avfallskedjan kan ökas genom samarbete, insyn och kommunikation mellan avfallskedjans aktörer så att vikten av varje aktörs delaktighet tydliggörs, från avfallslämnare via insamlare till behandlare. 11

Strategier för avfallsplanens genomförande Vid sidan av fokusområden och effektmål har det gemensamma arbetet i regionen identifierat några övergripande strategier för att nå målen. Strategierna behöver användas för att avfallsplanens mål ska genomsyra utvecklingen av avfallsverksamheten och som utgångspunkter för de handlingsplaner som ska tas fram årligen. KOMMUNIKATION Avfallsplanens mål kräver beteendeförändring hos alla som bor och är verksamma i kommunen. För att skapa ett förändrat beteende behövs kunskap och motivation. Det kan handla om konsumtionens miljöpåverkan, om alternativa konsumtionsbeteenden och om varför vi ska sortera vårt avfall. För att skapa förtroende och motivation hos allmänheten behövs en öppen och transparent kommunikation. Kommunikation är därför en viktig strategi i förändringsarbetet. TILLGÄNGLIGHET En nyckelfaktor för att kunna nå målen är att det finns fysiska förutsättningar. Platser för att byta, låna och reparera saker samt second hand-butiker behöver finnas tillgängliga, liksom platser där avfall av alla slag kan sorteras och lämnas fastighetsnära. För detta krävs att avfallshanteringen finns med i planeringsprocessen, från översiktsplaner och detaljplaner till bygglovshantering, när samhället byggs och förändras. Det kan också krävas att återvinningscentralerna i regionen utvecklas. Större och resurskrävande satsningar för ökad tillgänglighet behöver samordnas regionalt. SAMVERKAN För att nå målen behöver många olika aktörer bidra. Olika kommunala förvaltningar behöver vara med, till exempel inom stadsbyggnad, parkoch gata, skola och utbildning samt miljö. Därtill spelar aktörer som är verksamma i kommunen en mycket viktig roll, som avfallsentreprenörer, fastighetsföretag, bostadsrättsföreningar, handel, näringsliv, föreningsliv, intresseorganisationer, second hand-aktörer och många andra. Samverkan behövs även i regionen, med Sysav och andra kommuner. För ett effektivt och framgångsrikt arbete behöver alla dessa aktörer på olika sätt bidra och samverka med varandra. Detta förutsätter i sin tur att det finns goda personalresurser. Medarbetare som kan prioritera, driva och arbeta med avfallsplanens mål och åtgärder kommer att behövas hos flera aktörer inom kommunen. Funktioner som projektledare och inköpare är särskilt viktiga för att verkställa målen. INVESTERINGAR Investeringar i tekniska lösningar och personella resurser är en grundläggande förutsättning för att göra målen möjliga att uppnå. Fler insamlingsplatser för återbruk eller andra fordon för avfallsinsamling är exempel på sådant som kommer att behövas, liksom ny teknik för utveckling och anpassning av avfallsbehandlingen. STYRMEDEL Ekonomiska styrmedel är ett sätt att tydligt visa riktningen på avfallsarbetet. Det blir då ekonomiskt fördelaktigt att göra rätt genom att prioritera miljön och dyrt att göra fel. Genom styrning av avgifternas storlek kan boende och verksamheter i kommunen motiveras att göra det som går i linje med avfallsplanens mål. INNOVATION Avfallsplanens mål förutsätter innovationer, alltså nya idéer och lösningar. Det kan exempelvis handla om nya system för återbruk, nya behandlingsmetoder eller ny avsättning för insamlat material. Med innovationer utvecklas möjligheterna till en mer hållbar avfallshantering. 12

Handlingsplaner för avfallsplanens genomförande Avfallsplanen innehåller mål och strategier som är gemensamma för regionen och mål som är specifika för kommunen och målen tar sikte på år 2020. Avfallsplanen innehåller däremot inte detaljerade eller tidsatta åtgärder för att nå målen. Därigenom blir det möjligt att under avfallsplanens hela giltighetstid arbeta med de mest relevanta, aktuella eller prioriterade åtgärderna för att nå uppsatta mål. För att nå avfallsplanens mål kommer det att krävas många olika typer av åtgärder med många aktörers engagemang och delaktighet. Handlingsplaner med åtgärder för genomförandet av denna avfallsplan tas fram på årlig basis. Genom att göra urval och prioriteringar av åtgärder årligen skapas en flexibilitet där målen, inte åtgärderna, är i fokus. Strategiernas ledord kan vara en hjälp i arbetet med att konkretisera målen till åtgärder. Av handlingsplanen för respektive år kommer det framgå vilka åtgärder som ska genomföras under året samt vem som ansvarar för dessa. Detta arbete kommer att göras av en arbetsgrupp med representanter från VA SYD och berörda förvaltningar. Arbetsgruppen utses och arbetar på uppdrag av en styrgrupp bestående av tjänstemän från VA SYD och berörda förvaltningar. Ordförandeskapet innehas av VA SYD. Samråd med övriga berörda förvaltningar och andra aktörer ska ske efter behov och samordnas av arbetsgruppen. För att skapa en kontinuerlig uppföljning av avfallsplanen ska en redovisning av måluppfyllelse och genomfört arbete göras till styrgruppen årligen. Förslag till handlingsplan för kommande år ska också läggas fram till styrgruppen årligen. Redovisning av hur arbetet med avfallsplanen fortskrider i förhållande till de övergripande målen ska årligen ske till ansvariga politiska instanser. KOMMUNIKATIONSPLAN För att avfallsplanens mål ska kunna uppnås behöver stora kommunikationsinsatser göras. Detta måste ske på ett systematiskt sätt genom att en kommunikationsplan upprättas årligen. Denna plan ska tas fram av VA SYD. När kommunikationsplanen tas fram ska följande strategier vara vägledande: VA SYD tar ett helhetsansvar för informationen till våra kunder. VA SYD ska vara pådrivande i samverkan med Burlövs kommun och Malmö stad för att nå våra kunder lokalt. Informationen ska anpassas till målgrupper, vara tydlig och förmedlas genom olika medier. Informationen ska ge kunskap, påverka attityder och beteende samt visa på goda exempel. Kommunikationsplanens effekt följs upp genom regelbundna enkäter riktade till våra kunder kring informationens innehåll och form och genom uppföljning av avfallsplanens mål. 13