Utbildningsinspektion i Partille kommun Porthälla Gymnasium Dnr 53-2007:3779 Gymnasieskola Utbildningsinspektion i Porthälla Gymnasium Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Porthälla Gymnasium den 15-18 april 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Porthälla Gymnasium, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Porthälla Gymnasium intervjuades elever, lärare, elevvårdspersonal och skolledning. Inspektörerna besökte lektioner i alla årskurser och program. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. Porthälla Gymnasium Beskrivning av skolan Antal elever Gymnasieskola 880 Källa: Porthälla Gymnasium Porthälla Gymnasium, som startade 1977, ligger i centrala Partille, en förortskommun till Göteborg. Stora delar av skolans verksamhet är lokaliserad tillsammans med kommunens vuxenutbildning och kommunens huvudbibliotek i anslutning till ett så kallat Kulturum, som är kommunens centrum för kultur och lärande. Denna del av gymnasieskolan kallas ofta för Kronan. På andra sidan Säveån, på gångavstånd, finns den del av verksamheten som kallas för Laxen (tidigare Teknikcent-
2 (18) rum). Där finns huvuddelarna av skolans yrkesinriktade utbildningar och de individuella programmen. Inom området finns tillgång till en välutrustad aula, lokaler för idrott och hälsa samt skolans matsal. Kronan totalrenoverades under 2007 och under samma år påbörjades även ombyggnad och renovering av Laxen för att skolan ska kunna ta emot fler elever på de yrkesförberedande programmen. Eftersom Partille kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), där elever fritt kan söka gymnasieskolor inom regionen (ofta kallat frisök ), har även elever från andra kommuner möjlighet att söka till skolan. Ungefär hälften av eleverna på Porthälla Gymnasium kommer från andra kommuner och läsåret 2007/08 är det knappt 30 procent av kommunens egna gymnasieungdomar som går på Porthälla. Skolan har tidigare minskat sitt elevantal men sedan något år tillbaka ökar elevantalet, bland annat beroende på att elever från andra kommuner söker sig till skolan. Ett mål för skolan har varit att ha cirka 1 000 elever läsåret 2008/09. Vid besöket har skolan fyra rektorer, varav en tillförordnad, som var och en ansvarar för var sin sektor, dvs. ett antal program, men de kan också ha övergripande ansvar som t.ex. för elevhälsa eller för lokaler. En av rektorerna har samordningsansvar och en annan har förutom gymnasieverksamhet även kommunens gymnasiesärskola och särvux inom sitt ansvarsområde. Gymnasiesärskolan och särvux behandlas inte i denna rapport utan i särskilda verksamhetsrapporter för särskolan och vuxenutbildningen. Tabell 1 visar skolans organisation i årskurs 1 på nationella och specialutformade program vid tiden för besöket. Där framgår bland annat att både naturvetenskapsprogrammet (NV) och samhällsvetenskapsprogrammet (SP) har lokala inriktningar dels mot idrott, dels mot musik. Cirka 150 elever på skolan följer någon form av inriktning mot idrott och cirka 90 mot musik. Förutom de lokala idrottsinriktningarna kan eleverna på Porthälla Gymnasium välja specialidrott, där skolan satsar särskilt på handboll, fotboll och ishockey. Vid skolan finns även individuella program (IV) med olika utformning, bland annat en introduktionskurs för ungdomar med invandrarbakgrund (IVIK). IVIK bedrivs i samverkan med kommunens vuxenutbildning.
3 (18) Tabell 1: Porthälla Gymnasiums studievägar på nationella och specialutformade program i årskurs 1 läsåret 2007/08 PROGRAM Nationellt (N) Specialutformat (S) Byggprogrammet, BP, (N) Elprogrammet, EC, (N) Fordonsprogrammet, FP, (N) Hundprogrammet, Hund och företagande (S) Naturvetenskapsprogrammet, NV, (N) Samhällsvetenskapsprogrammet, SP, (N) Skapande teknik (S) Källa: Porthälla Gymnasium INRIKTNINGAR (from åk 2) Nationella (N) Lokala (L) Husbyggnad (N) Elteknik (N) Helhetsbedömning Personbilsteknik (N) Naturvetenskap (N) Miljövetenskap (N) Naturvetenskap Idrott (L) Naturvetenskap Musik (L) Ekonomi (N) Samhällsvetenskap (N) Handel-Affär (L) Samhällsvetenskap Idrott (L) Samhällsvetenskap Musik (L) Porthälla Gymnasium kännetecknas av ett öppet, trivsamt och tryggt pedagogiskt klimat mellan lärarna och deras elever. När det så kallade frisöket startade inom GR minskade elevernas intresse för skolan. Många elever från Partille sökte sig till skolor i centrala Göteborg men sedan några år tillbaka har skolan lyckats vända trenden och antalet elever ökar nu vid skolan. Hösten 2008 hoppas ledningen för skolan att det uppsatta målet med cirka 1 000 elever ska nås. Inom skolans olika delar är stämningen och samhörigheten i det dagliga arbetet god mellan lärare och elever Mellan skolans två huvuddelar, Kronan och Laxen, finns det dock sedan lång tid tillbaka allvarliga och oroande motsättningar. Detta är väl känt av de flesta. Motsättningarna är ett faktum trots att skolan sedan lång tid tillbaka arbetat systematiskt och målmedvetet med värdegrundsfrågor. Detta värdegrundsarbete är välkänt bland eleverna men däremot har skolans likabehandlingsplan fått litet genomslag i verksamheten. Elever i allmänhet känner inte till planen och den uppfyller inte heller författningarnas krav. Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver och rektorerna har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.
4 (18) Elevinflytande och elevers möjlighet att påverka är viktiga frågor på Porthälla Gymnasium. Skolan har ett fungerande system med klassråd och en elevkår men vid besöket på skolan fanns det ingen fungerande skolkonferens. Med betyg som mått på skolans kunskapsresultat bedöms kunskapsresultaten ligga strax under eller i nivå med rikets. Skolan bör följa upp och utvärdera sina resultat och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra resultaten. Även orsakerna till den stora skillnaden i resultat mellan kvinnor och män bör skolan uppmärksamma och analysera och om så behövs vidta åtgärder för att säkerställa likvärdigheten i utbildningen. Rektorerna bör ta ett tydligare ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat. Den uppföljning och utvärdering som görs av enskilda lärare och i arbetslagen kan systematiseras och sammanställas på ett tydligare sätt. Skolans lokala inriktningar och ett antal av skolans lokala kurser uppfyller inte författningarnas krav. Inom ett av skolans specialutformade program erbjuds inte eleverna något individuellt val. Skolans arbetsplatsförlagda utbildning är inte alltid kursplanestyrd och betecknas ofta av skolan som praktik. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas: - Skolan saknar en fungerande skolkonferens (4 kap. 5 och 6 gymnasieförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör förbättra arbetet med att säkerställa en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. - Skolan bör intensifiera sitt värdegrundsarbete ytterligare för att minska motsättningarna mellan Kronan och Laxen. - Rektorerna bör ta ett ännu tydligare ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat. - Skolan bör förbättra en på den arbetsplatsförlagda utbildningen.
5 (18) Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål.
6 (18) Tabell 2: Porthälla Gymnasiums resultat jämfört med rikets under åren 2005 2007 Andel elever i procent med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år Genomsnittlig betygspoäng 1 för slutbetygen Andel elever i procent med högskolebehörighet Andel elever i procent med reducerat program Porthälla Gymnasium Riket 2005 2006 2007 2005 2006 2007 73 65 79 76 76 76 13,7 14,1 13,6 14,1 14,1 14,1 89 94 90 89 89 89 4 5 6 5 4 4 Andel elever i procent med utökat program 37 23 13 23 23 23 Källa: Skolverkets databaser Jämförelsetal 2 och SIRIS 3 Kommentar: Av tabell 2 framgår att andelen elever i procent med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år vid Porthälla Gymnasium varierar i förhållande till motsvarande andel i riket. Från att tidigare ha legat under rikets nivå är andelen år 2007 något högre än i riket. Även den genomsnittliga betygspoängen, jämförd med rikets, varierar över åren. Under de tre redovisade åren ligger den under eller i nivå med rikets. Av officiell statistik framgår att den sänkning av betygsnivån som skett mellan åren 2006 och 2007 helt kan knytas till de nationella programmen, där betygsnivån sänkts från 13,5 till 12,7, medan den varit konstant (14,6) på de specialutformade programmen. Under samma tid har andelen elever med högskolebehörighet vid skolan ökat och den ligger nu något över rikets. Andelen elever med reducerat program har ökat med en procentenhet per år och den ligger nu över rikets. Andelen elever med utökat program har minskat drastiskt och den ligger nu klart under rikets nivå. Enligt tabellen är den genomsnittliga betygspoängen för slutbetygen vid skolan år 2007 13,6. Enligt Skolverkets statistik är betygspoängen vid samma tillfälle 15,0 för kvinnorna och 12,8 för männen. Differensen mellan kvinnors och mäns genomsnittliga betygspoäng på skolan detta år är 2,2 vilket är avsevärt större än för riket där den är 1,3. Skolan uppnår kunskapsresultat strax under eller i nivå med rikets. Inspektörerna förutsätter att skolan i fortsättningen följer upp och utvärderar sina resultat och vidtar nödvändiga åtgärder för att förbättra resultaten. 1 Alla betygsatta kurser medräknade, där kursens poäng multiplicerats med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20) samt dividerats med poängsumman för respektive nationellt program 2 Se Skolverkets hemsida, Statistik 3 Skolverkets Internetbaserade Resultat- och InformationsSystem
7 (18) Även orsakerna till den stora skillnaden i resultat mellan kvinnor och män bör skolan uppmärksamma och analysera och om så behövs vidta åtgärder för att säkerställa likvärdigheten i utbildningen. Se vidare i avsnittet om rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat nedan. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsutvecklingen för varje elev följs upp fortlöpande i samtliga ämnen, om lärarna informerar eleven fortlöpande om både utvecklingsbehov och framgångar i studierna, om varje elev, minst en gång per termin ges ett utvecklingssamtal som utgår från en individuell studieplan med uppgifter om elevens studieväg och om de val av kurser som eleven gjort. Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god. Detta grundar inspektörerna på att lärare vid skolan i huvudsak har rutiner för att utvärdera sina resultat, ifrågasätta sina mål och arbetsformer samt prövar nya metoder. Information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna ges i regel i samband med lektioner och vid utvecklingssamtal. Vid intervjuer uppger några elever att utvecklingssamtal genomförs en gång om året. Skolans ledning och personal hävdar dock att gymnasieförordningens bestämmelser följs, dvs. att utvecklingssamtalen genomförs minst en gång per termin. Inspektörerna förutsätter att skolan genomför utvecklingssamtal enligt bestämmelserna. 1.3 Bedömning och betygssättning om lärarna gör en allsidig bedömning av elevens kunskaper och därvid beaktar hela kursen, om lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,
8 (18) om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna, om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen, om betyg sätts enligt författningarnas krav, om betygskatalog förs enligt bestämmelserna. Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god. Detta grundar inspektörerna på att lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen och gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper samt att de använder sig av de nationella proven. Vid granskningen av betygskatalogerna befanns dessa i stort vara förda enligt bestämmelserna och arkiverade i god ordning med undantag av någon enstaka avvikelse, vilket påpekades av inspektörerna i samband med granskningen. Inom området finns följande förbättringsbehov: Utgångspunkt vid bedömning och betygssättning Av Skolverkets Allmänna råd för Likvärdig bedömning och betygssättning framgår att det är viktigt att det förs diskussioner om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av elever i skolan. Det ligger i rektorernas övergripande ansvarar att sådana diskussioner kommer till stånd. Enligt intervjuerna förekommer sådana diskussioner i begränsad omfattning vid skolan och då främst inom arbetslagen. Skolledningen tar begränsade initiativ till att sådana diskussioner kommer till stånd. I den senaste sredovisningen finns dock vissa betygssammanställningar kopplade till de nationella proven. Enligt en årligen genomförd elevenkät, som redovisas för åren 2004 2007 i skolans senaste sredovisning, så har elevernas förtroende för lärarnas betygssättning varit lågt genom åren. Frågan Jag upplever betygssättningen som rättvis har år 2007 fått det lägsta betygsvärdet av alla redovisade frågor samtidigt som eleverna bedömt detta vara den viktigaste frågan. I enkäten ger eleverna frågan betygsvärdet 3,07 medan den fråga som får det högsta betyget Jag känner mig oftast trygg bland mina kamrater får betyget 4,19. En närliggande fråga Läraren informerar och motiverar betyg ger eleverna det näst lägsta betygsvärdet nämligen 3,16. I en av intervjuerna menar lärare att brist på information och motivering av betygssättningen kan vara orsaken till elevernas låga
9 (18) förtroende. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra arbetet med att säkerställa en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om alla elever har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar, om skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande, om undervisningen är saklig och allsidig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om samverkan sker mellan skolan och det omgivande samhället, om varje elev har en individuell studieplan. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god. Detta grundar inspektörerna på att de nationella målen anger inriktningen för utbildningen och att organisationen ger utrymme för olika kunskapsformer. Varje elev har en individuell studieplan och undervisningen bedöms vara saklig och allsidig. Inom området finns följande brist: Demokratiska arbetsformer och elevinflytande Enligt gymnasieförordningen ska det vid varje gymnasieskola finnas en skolkonferens. Skolkonferensen är ett organ för att behandla vissa frågor som är av stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever. Enligt intervjuerna genomförs klassråd enligt bestämmelserna och skolan har en elevkår som bland annat är representerad vid anställning av lärare och annan personal. Enligt intervjuer med skolledning, personal och elever vid besöket på skolan i
10 (18) mitten av april hade skolans skolkonferens ännu inte sammanträtt under läsåret. Enligt skolledningen har skolan haft en fungerande skolkonferens tidigare läsår. Inspektörerna bedömer att skolan inte har en fungerande skolkonferens. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav, om skolans individuella program först och främst förbereder eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god. Detta grundar inspektörerna på att åtgärdsprogram upprättas vid behov. Skolans individuella program förbereder först och främst eleverna för studier på ett nationellt eller specialutformat program. Enligt intervjuer med skolledningen och lärare ges eleverna i första hand stöd inom respektive arbetslag. Skolan har en specialpedagog som arbetar relativt mycket som speciallärare. Trots detta anser flera av de intervjuade lärarna att detta inte är tillräckligt och att skolan behöver ytterligare specialpedagogisk kompetens. Skolledningen anser att alla elever som är i behov av stöd erbjuds detta och att skolan kan skapa stödgrupper i t.ex. matematik. Inspektörerna förutsätter att särskilt stöd ges i enlighet med författningarna. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö,
11 (18) om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal och elever, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av mindre god. Detta grundar inspektörerna på att skolan är en trygg miljö för eleverna och att skolan och lärarna sedan lång tid tillbaka driver ett aktivt värdegrundsarbete. Skolmiljön är inriktad på lärande och skolan har ordningsregler. Inom området finns följande förbättringsbehov och brist: Värdegrundsarbete Enligt skollagen ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Enligt läroplanen ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Sedan lång tid tillbaka har värdegrundsfrågorna varit viktiga på skolan. I skolans sredovisning beskrivs värdegrundsarbetet bland annat på följande sätt: Att bli sedd som människa är det viktigaste under åren på gymnasiet. På Porthälla Gymnasium har detta synsätt utvecklats under många år. Vi ses på Porthälla har blivit ett begrepp. Vid intervjuer framhålls att ett uttryck för detta synsätt är att kommunens gymnasiesärskola är en integrerad del i Porthälla Gymnasium. Vid intervjuerna på skolan framträder dock en bild av att det finns stora motsättningar mellan skolans två delar Kronan och Laxen. Både lärare och elever på i första hand Laxen uttrycker stor besvikelse över hur de anser att verksamheterna vid Laxen blir behandlade. Intervjuade lärare anser att Porthälla Gymnasium inte är en utan två skolor Kronan och Laxen där det anses finare att tillhöra Kronan både som lärare och som elev. Skolledningen och elevhälsoteamet bekräftar att de känner till motsättningarna och beskriver att det lagts ned mycket arbete på att få förändringar till stånd. Uppenbarligen har detta ännu inte lyckats.
12 (18) Inspektörerna bedömer att skolan bör intensifiera sitt värdegrundsarbete ytterligare för att minska motsättningarna mellan Kronan och Laxen. Likabehandlingsplan Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten. På Porthälla Gymnasium är, enligt intervjuerna, diskriminering eller kränkningar okända för de flesta med undantag av vad som tidigare nämnts om känslan av motsättningar mellan Kronan och Laxen. Skolan upplevs av eleverna enligt den tidigare nämnda enkäten som trygg och skolans värdegrundsarbete är känt bland eleverna. Elever i allmänhet har dock liten kännedom om skolans likabehandlingsplan. Intervjuer visar att den tagits fram av en mindre grupp vuxna och elever. I några av intervjuerna framförs synpunkten att planen borde trycka mer på det förebyggande arbetet och att förankringsarbetet hade kunnat vara bättre. Inspektörerna anser, eftersom endast ett fåtal elever deltagit i framtagandet av planen, elever i allmänhet har liten kännedom om planen och att förankringsarbetet hade kunnat vara bättre, att kravet på elevernas medverkan inte är uppfyllt. Planen saknar en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Likabehandlingsplanen har följts upp i skolans senaste sredovisning men eftersom planen är odaterad går det inte att bedöma om planen årligen följs upp och ses över. Inspektörerna bedömer att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller lagens krav och den har inte upprättats under medverkan av eleverna. Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens
13 (18) ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav, om skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav, om skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav, om skolan erbjuder studie- och yrkesorientering, om de läromedel som används håller god, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar X Mindre god God Mycket god Motivering: Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av ej godtagbar. Detta grundar inspektörerna på att skolans specialutformade program, lokala kurser och lokala inriktningar inte uppfyller kraven. Inte heller kravet på att kunna redovisa hur varje elev erbjudits den garanterade undervisningstiden är uppfyllt. Partille kommun har överlämnat ansvaret för intagningen till gymnasieskolan till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Denna intagning har granskats av Skolverket i särskild ordning (dnr 51-2007:2682) och behandlas därför inte här. Enligt intervjuerna är skolan avgiftsfri och rektorerna hänvisar till att det finns ett policydokument om avgifter. Exempelvis tillhandahåller skolan vid behov skyddskläder, miniräknare och övriga läromedel. För vissa utlandsresor råder dock viss tveksamhet om vilka avgifter som eleverna måste betala. Inspektörerna förutsätter att skolan följer sin egen policy och att utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Skolan erbjuder studie- och yrkesorientering enligt författningarna.
14 (18) Enligt skollagen har elever på nationella program rätt till sin garanterade undervisningstid och enligt gymnasieförordningen har elever på specialutformade program samma rätt. Styrelsen för utbildningen ska kunna redovisa hur varje elev har erbjudits sin garanterade undervisningstid. Skolan har poäng- och timplaner för undervisningstidens omfattning och fördelning på kurser under de tre gymnasieåren. Denna tid läggs också, med viss marginal, ut i schemat. Inspektörerna noterar vid besöket att skolan inte alltid sätter in vikarier för frånvarande lärare. Hur undervisningstiden räknas vid tema- och friluftsdagar uppfattar inspektörerna som oklart. Enligt skolledningen följs dock den garanterade undervisningstiden upp i skolans frånvaroprogram, där man för varje elev kan se hur mycket undervisningstid som eleven fått och hur mycket som försvunnit. Inspektörerna förutsätter att skolan följer upp undervisningstiden så att varje elev erbjuds sin garanterade undervisningstid. Inom området finns följande brister och förbättringsbehov: Valmöjligheter Enligt bilaga 2 till skollagen omfattar ett specialutformat program i gymnasieskolan 2 500 poäng varav 300 poäng ska användas till det individuella valet. Enligt gymnasieförordningen ska eleverna som individuellt val erbjudas varje kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen. Porthälla Gymnasiums specialutformade program Skapande teknik omfattar enligt redovisad poängplan 2 500 poäng men det finns inget utrymme för individuellt val i planen. Inspektörerna bedömer att kravet på att utbildningen på ett specialutformat program ska innehålla 300 poäng för individuellt val inte är uppfyllt. Se vidare i kommunrapporten. Lokala kurser Enligt gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. För varje kurs och för projektarbetet ska det finnas en kursplan. Det ska av kursplanen framgå dels kursens mål och målen för projektarbetet, dels den kunskapsnivå som alla elever minst ska ha uppnått vid kursens slut eller efter genomfört projektarbete. Kursplanen ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen. Styrelsen för utbildningen fastställer kursplaner för lokala kurser. Det ska finnas betygskriterier för alla kurser som får förekomma i gymnasieskolan och för projektarbete. Styrelsen för utbildningen fastställer betygskriterier för lokala kurser. Vid betygssättningen ska läraren använda dessa betygskriterier. Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att eleven ska få något av betygen Godkänt, Väl godkänt respektive Mycket väl godkänt. På inspektörernas begäran har skolan redovisat kursplaner med tillhörande betygskriterier för de cirka 25 lokala kurser som för närvarande används vid skolan. Inspektörerna har tagit del av dessa och konstaterat att ett flertal av dessa inte uppfyller författningarnas krav. Vissa kursplaner har mål som till stora delar täcks av mål i
15 (18) nationella kurser. Exempel är kurser i idrott och hälsa (IDH1502, IDH1504, IDH1505 och IDH1506), flera av de lokala musikkurserna samt samhällskunskapskursen (SH1502). Inom den senare kursen finns även möjligheter att välja Systerskap som bara är öppen för kvinnor utan att motsvarande möjlighet finns för män. En kurs i Livskunskap (PS1500) behandlar ämnesövergripande mål från läroplanens övergripande delar och ämnesövergripande kunskapsområden. I ett antal kurser, exempelvis inom idrott och hälsa samt musik ingår närvaro och aktivt deltagande som betygskriterier. Inspektörerna bedömer att det finns väsentliga brister i skolans lokala kurser och betygskriterierna för dessa. Samtliga kurser behöver gås igenom, ifrågasättas, eventuellt omarbetas och i flera fall tas bort. Se vidare i kommunrapporten. Lokala inriktningar Enligt gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om lokala inriktningar inom de nationella programmen. Sådana inriktningar ska ligga inom ramen för de bestämmelser som gäller för programmet. Av beslutet ska framgå dels vilka kurser som inriktningen innehåller utöver kärnämneskurserna och för programmet gemensamma karaktärsämnen, dels vilka kursplaner som tillämpas. En lokal inriktning ska tillgodose ett sådant lokalt eller regionalt utbildningsbehov som inte kan tillgodoses inom ramen för de nationellt fastställda programmen och inriktningarna. En lokal inriktning kan omfatta andra och tredje utbildningsåret eller endast tredje utbildningsåret på något av de nationella programmen. Före beslut om att anordna en lokal inriktning bör styrelsen för utbildningen i förekommande fall samråda med berörd yrkesnämnd eller motsvarande samarbetsorgan. Enligt gymnasieförordningen ska styrelsen för utbildningen för en lokal inriktning fastställa ytterligare mål för utbildningen utöver dem som gäller för det nationella programmet. Enligt förarbetena ska kurserna som ingår i en inriktning bidra till att fördjupa och komplettera programmålen. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) ska förekomma på alla nationella program utom det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Styrelsen för utbildningen får dock bestämma att arbetsplatsförlagd utbildning ska förekomma på de nämnda programmen. Skolan har vid tiden för skolbesöket fem lokala inriktningar, tre på Samhällsvetenskapsprogrammet och två på Naturvetenskapsprogrammet. Inspektörerna har efterfrågat dokumentation som visar att kraven ovan är uppfyllda. Med den redovisade dokumentationen som grund bedömer inspektörerna att styrelsen för utbildningen beslutat att fastställa de fem lokala inriktningarna och ytterligare mål för dessa. Inspektörerna har dock inte kunnat utröna vilka lokala eller regionala utbildningsbehov som de lokala inriktningarna kan tillgodose och som inte kan tillgodoses inom ramen för de nationellt fastställda programmen och inriktningarna. Inte heller framgår vilka eventuella samråd som styrelsen haft med yrkesnämnd eller motsvarande samarbetsorgan. De lokala inriktningarna Idrott respektive Musik finns på både Naturvetenskapsprogrammet (NV) och Samhällsvetenskapsprogrammet (SP). Kurserna inom dessa lokala inriktningar omfattar 450-550 poäng. Inriktningen Handel-Affär på SP om-
16 (18) fattar nationella kurser om sammanlagt 550 poäng. Idrottsinriktningarna innehåller nationella kurser, bl.a. från ämnena specialidrott samt idrott och hälsa, samt lokala kurser inom det idrottsliga området. Musikinriktningarna innehåller i huvudsak nationella musikkurser hämtade från det Estetiska programmet (ES). Kurserna inom inriktningen Handel-Affär kommer i huvudsak från Handels- och administrationsprogrammet (HP). Eftersom kurser inom idrott och hälsa inte kan knytas till programmål som avses inom kraven för inriktningar, och ES och HP har helt andra programmål än NV och SP, är det inte rimligt att anta att de valda kurserna kan bidra till att komplettera och fördjupa programmålen för NV respektive SP. Bland de exempel som Skolverket angivit i Allmänna råd (SKOLFS 2000:1) på kurser som anses ligga inom NV:s och SP:s programmål finns inga av de kurser som ingår i skolans inriktningar. Att då hela paket med sådana kurser skulle kunna ligga inom ramen för programmålen bedömer inspektörerna inte vara förenligt med intentionerna. Inspektörerna kan inte heller utröna vilka lokala eller regionala utbildningsbehov som dessa inriktningar kan tillgodose och som inte kan tillgodoses inom ramen för de nationellt fastställda programmen och inriktningarna. Det utrymme som upptas av de valda kurserna, och som inom en nationell inriktning skulle ha fyllts med kurser med tydliga kopplingar till programmålen, tas på de aktuella inriktningarna i anspråk av kurser som inte är relaterade till programmålen. Enligt inspektörernas bedömning medför detta att programmålen blir svåra att nå och att programmen tappar sin karaktär. Därmed kan inte kraven anse vara uppfyllda. Inspektörerna bedömer att skolans lokala inriktningar inte ligger inom ramen för respektive programs programmål, dvs. inom programmålen för naturvetenskapsrespektive samhällsvetenskapsprogrammet. Se vidare i kommunrapporten. Vid Porthälla Gymnasium genomförs APU på de yrkesinriktade programmen och, enligt ett beslut av gymnasienämnden, även på den lokala inriktningen Handel- Affär på SP. Det förekommer dock, enligt intervjuer med lärare och elever, att APU:n inte alltid är kursplanestyrd. Den kallas ofta för Praktik, något som enligt författningarna inte finns på nationella program. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra en på den arbetsplatsförlagda utbildningen. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som krävs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.
17 (18) Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god. Detta grundar inspektörerna på att skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver och att rektorerna genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen och får den kompetensutveckling som krävs. Skolans tre ordinarie rektorer har gått eller går för närvarande den statliga rektorsutbildningen. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen, om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god. Detta grundar inspektörerna på att rektorerna håller sig förtrogna med det dagliga arbetet, fattar beslut enligt bestämmelserna och tar det övergripande ansvaret som pedagogiska ledare. Inom området finns dock följande förbättringsbehov: Rektorernas ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen. Intervjuer med personalen visar att lärarna i viss utsträckning följer upp och utvärderar den egna och arbetslagets verksamhet. Enligt intervjuer genomförs kursutvärderingar efter varje kurs men rektorerna använder sig av denna information i be-
18 (18) gränsad omfattning. Sammanställningar av nationella prov och uppföljning av korrelation mellan betyg på kursprov och kursbetyg görs i regel på lärarnivå. Skolan har inte uppmärksammat, analyserat och vidtagit åtgärder med anledning av de stora skillnaderna i mäns och kvinnors resultat. I begränsad omfattning finns dock resultatsammanställningar redovisade i skolans senaste sredovisning. Inspektörerna bedömer att rektorerna bör ta ett ännu tydligare ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat. 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god. Skolan har en lokal arbetsplan och det finns en plan för ssäkringsarbetet på skolnivå kopplat till förvaltnings- och nämndnivåerna. Skolan tar årligen fram en sredovisning. Inspektörerna har tagit del av skolans sredovisning för 2007 som bedöms uppfylla kraven. Enligt skolledningen pågår ett arbete med att utveckla resultatuppföljningarna. Intervjuerna har inte kunnat klarlägga i hur stor omfattning som sredovisningen har utarbetats under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Inspektörerna förutsätter att skolan beaktar författningskravet på dessa gruppers medverkan i det fortsatta sarbetet. 2008-09-30 Göteborg Tomas Erlandsson Erik Bergeå