DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande Karin Johannisson, Uppsala universitet
Vad är en diagnos? dia-gnosis = avskiljande vetande
När diagnosmängden ökar Ökad sjukdom/sjuklighet? Ökad medikalisering? Diagnosen som politiskt-ekon. redskap? (identifiering av de icke-kompatibla: systemet, skola, arbete, livet) kompatibel = som kan fungera tillsammans med något annat Karin Johannisson@idehist.uu.se
DIAGNOSEN I BLICKEN
Diagnosen som tidsspegel
Tidshorisont 1: ca 1900 industrisamhället Vi vantrivs i kulturen Diagnoser: neurasteni kloros hysteri melankoli fobier Karin Johannisson@idehist.uu.se
Tidshorisont 2: 1950-80 Välfärdssamhället 1. Hur skall det samhälle se ut där individen kan och vill hålla sig frisk? 2. Samhällskontraktet Karin Johannisson@idehist.uu.se Diagnoser: stress hjärta magsår
Tidshorisont 3: 1980-2010 Informationssamhället Tillväxt och materiell välfärd skapar inte upplevd hälsa Karin Johannisson@idehist.uu.se
Diagnosen som samhällsspegel
Ohälsonycklar snabb samhällsförändring och ökat förändringstempo ny teknik krav på flexibilitet och anpassning krav som påverkar livsmönster och självbild glapp mellan krav och förmåga hotbilder och risktänkande Individen internaliserar och somatiserar yttre tryck sjukdom är en socialt accepterad form av avvikelse Karin Johannisson@idehist.uu.se
NUETS OHÄLSO-NYCKLAR Händelser på samhällsnivå Ny teknik Nya arbetsstrukturer Ny arbetssyn Projekt- prestations- och konkurrenskultur Individualism: trött på att vara sig Flykt- och tröstbeteenden: munnens kultur Ny sjukdomssyn Ny hälsosyn Nya diagnoser Karin Johannisson@idehist.uu.se
Sjukdom/sjukdomskänsla på jakt efter ett namn
KULTURSJUKDOMAR Tidsbundna namn och förklaringar på sjukdomsupplevelse uppkommer, namnges och sprids i samspel med kulturen (normer, värderingar, hotbilder) hämtar de flesta av sina symtom ur en gemensam symtompool (inget unikt symtom) försvinner när tillståndet inte längre betraktas som sjukdom eller när symtombilden slukas av andra och nyare diagnoser Karin Johannisson@idehist.uu.se
Kännetecken Symtomdiagnoser Flyktiga Smittsamma Interaktiva Karin Johannisson@idehist.uu.se
Spridningsmekanismer Aktörer i samspel: läkare, patienter, vetenskap, arbetsgivare, försäkringskassa, läkemedelsproducenter, patientföreningar Medial exponering Karin Johannisson@idehist.uu.se
Diagnoser som interaktiva kategorier kategorier som, när de är kända och har börjat användas i institutionella sammanhang, förändrar hur människor upplever sig själva och kan leda att de utvecklar känslor och beteenden som åtminstone delvis beror på hur de har kategoriserats Kategorin och den kategoriserade kan alltså växelverka. Väl diagnostiserad som anorektiker, utbränd, borderline-fall eller adhd-barn blir individen sin diagnos Denna växelverkan förstärks inom en större ram av experter och behandlingsstrategier (som att placera anorektiker på kliniker där de matas, det hyperaktiva barnet i avskalade rum eller utbrända i långa sjukskrivningar) Ian Hacking, The social construction of what? (1999)
1985 Kvicksilverförgiftning Elöverkänslighet Bildskärmsallergi Multipel kemisk överkänslighet Sjuka-hus-sjuka (hotbild: yttre miljö) Fibromyalgi Karin Johannisson@idehist.uu.se
1995 Kronisk trötthet (ME, CFS) Kronisk smärta (hotbild: samhällets krav) Karin Johannisson@idehist.uu.se
2000 Utbrändhet (hotbild: arbetsorganisation, samhälle) Karin.Johannisson@idehist.uu.se
2003 Kronisk trötthetssyndrom Utmattningssyndrom Utmattningsdepression Utmattningsreaktion Kroniskt stressyndrom Karin Johannisson@idehist.uu.se
2005- DEPRESSION Stressreaktion Krisreaktion Panikångest Tvångssyndrom Social fobi Generaliserad ångest (hotbild: yttre och inre krav) Karin Johannisson@idehist.uu.se
Tidshorisont 4: 2010- Risksamhället Hur skapa den fullvärdiga individen? det kompatibla barnet riskmedvetenhet egenansvar bioplanering
Depressions/ångest/traumadiagnoser Neuropsykiatriska diagnoser Diagnoser relaterade till: beroende/missbruk beteende utseende minne sexuell förmåga graviditet (hotbilder: konsumtionssamhälle, krympande normalitet, åldrande, smärta) Karin Johannisson@idehist.uu.se Framtidsspaning
Utmaningar Från sociala till biologiska (genetiska, biopsykiatriska) förklaringsmodeller Evidens, mätbarhet
VAD GÖRA? Medikalisera mera? Medicinera mera? Coaching? Avmedikalisera? Karin Johannisson@idehist.uu.se
HUR SKA DET SAMHÄLLE SE UT DÄR INDIVIDEN KAN OCH VILL HÅLLA SIG FRISK?
DSM-V (2013) Nya diagnoser (DSM-II=180; DSM-III =265; DSM-IV = 297) Lägre trösklar Risk för sjukdom Förstärkt medikalisering Karin Johannisson@idehist.uu.se
Hälsoplanering genetisk information + livsstil Risk: förstärker individcentreringen och försvagar samhällsorienteringen
Vita activa Vita meditativa (biblioteket, museet, trädgården)
Sociala patologier apati paranoia neuros anomi stress
2008 Socialstyrelsens rekommendation ang. diagnosen utbrändhet Akut stressreaktion (F43.0) Posttraumatiskt stressyndrom (F43.1) Anpassningsstörning (F43.2) Utmattningssyndrom (F43.8) Stressreaktion (F43.9)