SKRIVPROCESSENS VERKTYGSLÅDA

Relevanta dokument
Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal

Kursplan - Grundläggande svenska

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

LPP Magiska dörren ÅR 4

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Styrdokumentkompendium

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Styrdokumentkompendium

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

3.18 Svenska som andraspråk

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Svenska. Ämnets syfte

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

Svenska som andraspråk

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska

Centralt innehåll årskurs 7-9

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Svenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 högskolepoäng (1-45 högskolepoäng). Ingår i Lärarlyftet II.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Förslag den 25 september Svenska

Pedagogisk planering tidningstexter

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

Svenska 8B v Syfte:

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Styrdokumentkompendium

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Medioteket Utbildningsförvaltningen. Filmpedagog: Bokning av skolbio:

Svenska som andraspråk för lärare åk hp (1-30). Ingår i lärarlyftet

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Svenska. Ämnets syfte

Språkfärdighet 3 hp, ht 07

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

SVENSKA. Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Mål på en nivå? Mål att sträva mot. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande.

Uppdrag undersökning

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Vendelsömalmsskolan Pedagogisk planering

Svenska som andraspråk Åk

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan

SVENSKA. Ämnets syfte

Skillnader i Gy11 mellan Svenska och Svenska som andraspråk

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare

Svenska som andraspråk

svenska som andraspråk

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Styrdokumentkompendium

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

3.18 Svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Kursinformation med litteraturförteckning. Praktisk retorik 15 högskolepoäng

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

svenska kurskod: sgrsve7 50

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar

svenska som andraspsråk

8G Planering i svenska v Tema: Noveller Hej,

Transkript:

SKRIVPROCESSENS VERKTYGSLÅDA Anja Malmberg Språkfestivalen Umeå 2013

More generally, teachers can create a learning environment in which students develop selfregulation and error detection skills. John Hattie och Helen Timperley (2007)

SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE Dialogicitet Ett dialogiskt klassrum Deliberativa samtal

SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE Dialogicitet Ett dialogiskt klassrum Deliberativa samtal RESPONSSAMTAL

FORMATIV BEDÖMNING 1. Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och framsteg. 2. Åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter. 3. Ge feedback som för lärandet framåt. 4. Aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra. 5. Aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande.

SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR 1) Grammatik 2) Textbindning 3) Språkriktighet 4) Genre 5) Disposition 6) Kommunikationssituation och mottagaranpassning 7) Medie och den vidgade texten

SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR Grammatik 1) Grammatik 2) Textbindning 3) Språkriktighet 4) Genre 5) Disposition 6) Kommunikationssituation och mottagaranpassning 7) Medie och den vidgade texten Fonologi Ortografi Lexikon Syntax

SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR Textbindning 1) Grammatik 2) Textbindning 3) Språkriktighet 4) Genre 5) Disposition 6) Kommunikationssituation och mottagaranpassning 7) Medie och den vidgade texten Referens Konnektiv Tema/rema Retoriska bindningar Stilfigurer

SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR Språkriktighet 1) Grammatik 2) Textbindning 3) Språkriktighet 4) Genre 5) Disposition 6) Kommunikationssituation och mottagaranpassning 7) Medie och den vidgade texten Talspråk/skriftspråk Interpunktion Stavning Ordval Skrivregler

SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR Genre 1) Grammatik 2) Textbindning 3) Språkriktighet 4) Genre 5) Disposition 6) Kommunikationssituation och mottagaranpassning 7) Medie och den vidgade texten Textmönster Innehållsmönster Stilnivå Genredrag

SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR Disposition 1) Grammatik 2) Textbindning 3) Språkriktighet 4) Genre 5) Disposition 6) Kommunikationssituation och mottagaranpassning 7) Medie och den vidgade texten Röda tråden Informationsordning Textingång och textutgång Textmönster

SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR 1) Grammatik 2) Textbindning 3) Språkriktighet 4) Genre 5) Disposition 6) Kommunikationssituation och mottagaranpassning 7) Medie och den vidgade texten Kommunikationssituation och mottagaranpassning Till vem i vilket syfte? Specifik eller ospecifik läsare? Information, nöje, kunskapsutveckling eller något annat? Muntligt eller skriftligt?

SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR Medie och den vidgade texten 1) Grammatik 2) Textbindning 3) Språkriktighet 4) Genre 5) Disposition 6) Kommunikationssituation och mottagaranpassning 7) Medie och den vidgade texten Papper eller elektroniskt? Bok, tidskrift, broschyr eller något annat? Bilder, tabeller, citat och faktarutor. Rörliga bilder Ljud och musik

Var börjar jag? Hur börjar jag?

LÄROPLANEN OM GRAMMATIK 7 9 Gymnasiet kurs 1 Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.

LÄROPLANEN 7 9 Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. [ ] Olika sätt att bearbeta texter till innehåll och form. Hur man ger och tar respons på texter. Berättande texter och sakprosa Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. [ ] Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter [ ]. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

GYMNASIET KURS 1 Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.

LÄROPLANEN OM GRAMMATIK 7 9 Gymnasiet kurs 1 Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.

UNDERVISNINGSINNEHÅLL Diskuterat temat kärlek i texter från olika tider och författare. Kunna skriva diskuterande texter med olika innehåll. Fundera över hur meningsbyggnaden påverkas av hur huvudsatsen är uppbyggd av bisatser och fraser. Upptäcka sambandet mellan huvudsatser och interpunktion.

EXEMPEL PÅ ARBETSGÅNG 1. Vad är kärlek och hur har den uttryckts i litteratur och konst i olika epoker? 2. Vad är en diskuterande text? 3. Gruppdiskussion kring avgränsad skrivuppgift. 4. Självständigt skriva diskuterande text med stöd i gruppdiskussionen. 5. Fördjupning av vad en diskuterande text kan vara och av tematiken.

EXEMPEL PÅ ARBETSGÅNG 6. Ny gruppdiskussion inför skrivande. Sedan skrivs ny text. 7. Första texten lämnas tillbaka. Vad är en bra mening och hur ska den avgränsas med skiljetecken? 8. Grupparbete kring text 1 och dess meningsbyggnad. 9. Fortsatt självständigt arbete med text 2. Både innehåll och meningsbyggnad.

EXEMPEL PÅ ARBETSGÅNG 10. Processkrivningsrunda. 11. Omskrivning av text 2 inför inlämning. 12. Påbörja nytt avslutande skrivprojekt med diskuterande text. Betygskriterier. 13. Få tillbaka text 2 kommenterad. 14. Processkrivningsrunda och omskrivning av text 3 inför inlämning och betygsättning.

PROCESSKRIVNINGSRUNDA Högläsning av text Runda med kamratrespons Diskussion ledd av skribenten

EXEMPEL PÅ ARBETSGÅNG 10. Processkrivningsrunda. 11. Omskrivning av text 2 inför inlämning. 12. Påbörja nytt avslutande skrivprojekt med diskuterande text. Betygskriterier. 13. Få tillbaka text 2 kommenterad. 14. Processkrivningsrunda och omskrivning av text 3 inför inlämning och betygsättning.

More generally, teachers can create a learning environment in which students develop selfregulation and error detection skills. John Hattie och Helen Timperley (2007)

LITTERATUR Hattie, John och Timperley, Helen (2007) The Power of Feedback. I: Review of Educational Research, vol. 77, nr. 1, s. 81 112. Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm, Prisma. William, Dylan (2013) Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. Lund, Studentlitteratur.