Göteborgs universitets utbildningsutbud inriktning och förändringar

Universitetsledningens stab Mats Edvardsson PM 1 / 10 2014-08-27 dnr E 2013/294 Utbildningsnämndens ledamöter Göteborgs universitets utbildningsutbud inriktning och förändringar I denna promemoria beskrivs ett antal förändringar av betydelse för Göteborgs universitets utbildningsutbud bl a med utgångspunkt i det underlag som låg till grund för utbildningsnämndens diskussioner och ställningstaganden vid nämndens internat i september 2013. Resultatet av dessa diskussioner blev ett antal utvecklingsområden som grund för utbildningsnämndens fortsatta arbete, vilka redovisades i ett PM 2013-10-03. Dessa identifierade utvecklingsområden och ställningstaganden var följande (utan inbördes rangordning): - ökad och stärkt internationalisering, - fler nätbaserade kurser och indirekt fler kurser på distans, - vidmakthålla och utveckla ett utbildningsutbudet på fristående kurs som kan fungera som fort- och vidareutbildning för redan yrkesverksamma; i denna del finns också en strävan mot att öka uppdragsutbildningens omfattning, - utveckla fler utbildningsprogram med en tydlig arbetsmarknadsanknytning och ökad anställningsbarhet (ökat inslag av yrkes- och professionsutbildning), - tydliggöra och integrera inslag av hållbar utveckling i utbildningarna, - utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen, - se över hur pedagogisk meriter värderas i anställningssammanhang, - se över formerna för genomförande och bedömning av examensarbeten, - utveckla utbildningar mot gemensam examen (joint degrees); det sistnämnda gäller inte alla områden. Ovanstående utvecklingsområden och ställningstaganden blev inte alla föremål för universitetsgemensamma initiativ; bl a är utvecklingsarbeten av den verksamhetsförlagda utbildningen, utveckling mot tydlig arbetsmarknadsanknytning och anställningsbarhet samt genomförande och bedömning av examensarbeten specifika frågor för fakultetsstyrelser och institutioner att arbeta vidare Universitetsledningens stab 1 (10) Universitetsplatsen 1, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se

2 / 10 med. Ett universitetsgemensamt initiativ finns kring utveckling av verktygslådor för arbete med att integrera ett hållbarhetsperspektiv i utbildningen. Under våren 2014 har utbildningsnämnden därutöver fastställt ett nytt system för märkning av kurser och utbildningsprogram som hållbara. Utbildningsnämnden har vidare initierat flera insatser av strategisk art; främjat internationalisering av utbildningen genom tilldelning av utvecklingsmedel till utbildningsprogram som kan attrahera internationella sökande (inklusive utbildningsprogram som kan leda till gemensam eller dubbel examen), främjat fakultetsnära samarbete med bl a international centre, genom utvecklingsmedel stimulerat utbildningsinitiativ som bygger på blended learning och utrett möjligheterna till en universitetsgemensam infrastruktur för att möjliggöra fler sådana utbildningar, arbetat fram ett underlag för bedömning av pedagogisk skicklighet och en pedagogisk akademi Vision 2020 och pedagogisk excellens som rektor fattat beslut om samt, slutligen, påbörjat ett arbete kring ekonomisk stimulans av vissa fristående kurser viktiga i bl a fort- och vidareutbildningssyfte. Med utgångspunkt i ovan angivna utvecklingsområden och på grundval av underlag från fakultetstyrelser/motsv kan förändringar och tendenser avseende Göteborgs universitets utbildningsutbud sammanfattas enligt följande: *) Tillströmningen till Göteborgs universitets utbildningsutbud på grund- och avancerad nivå är fortsättningsvis stark med vissa undantag. *) Göteborgs universitet är ett lärosäte med en ökande andel av sin utbildningsvolym (uttryckt i registrerade helårsstudenter) på kurser inom utbildningsprogram och särskilt sådana som leder till en yrkesexamen alternativt sådana utbildningsprogram med en tämligen tydlig karaktär av yrkes- och professionsinriktning. Det här är en tendens som kommer att öka under de närmaste åren av olika anledningar och kanske i första hand som konsekvens av statsmakternas prioritering att bygga ut lärarutbildning och utbildning inom vård- och omsorg. *) Utbildningsvolymen på fristående kurs minskar ytterligare, vilket sannolikt innebär färre kurser med karaktär av fort- och vidareutbildning. Andelen av utbildningsvolymen på kurser på distans minskar. Det finns ingen indikator för att följa utvecklingen av kurser med inslag av blended learning. Flera fakultetsstyrelseområden redovisar åtgärder, bl a fördelning av utvecklingsresurser, särskild tilldelning i budget, för att skapa incitament för nätbaserad utbildning. *) Andelen av utbildningsvolymen på avancerad nivå fortsätter att öka liksom också antalet examina avlagda på denna nivå. *) Antalet sökande till utbildningsprogram på avancerad nivå med engelska som undervisningsspråk fortsätter att öka om än från en tämligen låg nivå efter det att ett system med anmälnings- och studieavgifter infördes inför antagningen till studier höstterminen 2011. Antalet inresande studenter från både EU28- och EES-området som från sk tredje land på utbytesprogram fortsätter dock att öka, vilket sannolikt beror dels på att antalet kurser på engelska ökar (utbildningsvetenskap, naturvetenskap och samhällsvetenskap), dels också på olika andra initiativ för att underlätta mobilitetet såsom mobilitetsfönster ), rekryteringsåtgärder av olika slag m m. *) Antalet utbildningar mot gemensam examen (joint degree) ökar, men det finns anledning att också uppmärksamma sådana utbildningar som syftar till en dubbel examen (double degree) då sådana utbildningar är mindre administrativt krävande att utveckla och driva än sådana utbildningar som leder till en gemensam examen.

3 / 10 *) I övrigt kan konstateras att flera fakultetsområden i sina underlag tar upp pågående utvecklingsarbete kring genomförande och bedömning av examensarbeten, frågor rörande examination i allmänhet, kursutvärderingar, pekar på behov av att utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen, frågor om anställningsbarhet och pågående eller planerade översyner av utbildningsutbudet utifrån ambitionen att skapa kompletta miljöer. Samtliga fakultetsstyrelser indikerar också att det finns små möjligheter att förändra i utbildningsutbudet. Tillströmning och sökmönster Antalet sökande totalt såväl som i första hand till utbildning vid Göteborgs universitet har ökat mellan höstterminen 2013 och höstterminen 2014. Till studier på utbildningsprogram med start höstterminen 2013 hade 89 856 anmälningar registerats varav 18 961 avsåg första hand. Antalet anmälda till kurser vid samma tillfälle uppgick till 74 721 varav 16 964 avsåg första hand. Till studier på utbildningsprogram höstterminen 2014 hade 99 230 sökande anmält sig varav 20 286 var anmälningar i första hand. Till kurser vid samma tidpunkt hade 76 553 anmälningar registrerats varav 16 216 avsåg första hand, dvs en smärre minskning av antalet förstahandssökande. Andelen registrerade helårsstudenter på kurser i utbildningsprogram vid Göteborgs universitet uppgick 2013 (budgetåret) till 66%, vilket är en ökning med 2 procentenheter från 2012 (budgetåret) och andelen registrerade helårsstudenter på fristående kurs har minskat från 36% 2012 till 34% 2013. Andelen registrerade helårsstudenter på kurser i utbildningsprogram har ökat sedan 2008 med 6 procentenheter och innebär att Göteborgs universitet sett till utbildningsvolym i utbildningsprogram kontra fristående kurs alltmer är på väg att bli ett lärosäte med en stor volym utbildningsprogram. I tabellen nedan redovisas söktryck, dvs relationen mellan antal behöriga sökande och antalet antagna sökande till olika grupper av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet, över tid. Redovisningen avser höstterminer då flest antal utbildningsprogram startar. Tabell 1 Sökandetryck till utbildningsprogram per nivå och form höstterminen 2007 höstterminen 2013 h 2007 h 2008 h 2009 h 2010 h 2011 h 2012 h 2013 Kandidatprogram 2,1 2 2,2 2,2 2,2 2,3 2,5 Konstnärligt program i u i u i u 3,3 4,7 3 3,1 Magisterprogram 1,8 1,4 1,5 1,2 1,2 1,3 1 Masterprogram 1,6 1,9 1,5 1,6 1,6 1,6 2,1 Yrkesexamensprogram 4,1 3,5 4,1 4,2 4,1 4,1 3,9 Övriga program 1,6 1,3 1,4 1,7 1,7 2,1 2,2 Källa: UKÄ Nu-databasen Söktrycket till utbildningsprogram på kandidatnivå (generell examen) har ökat från 2,1 höstterminen 2007 till 2,5 höstterminen 2013. Söktrycket till utbildningsprogram mot yrkesexamina uppvisar en större variation över tid. Söktrycket till utbildningsprogram på magisternivå har minskat från 1,8 höstterminen 2007 till 1,0 höstterminen 2013. Samtidigt har söktrycket till utbildningsprogram mot masterexamen ökat från 1,6 till 2,1 även om söktrycket varierat under den här aktuella perioden.

4 / 10 Antalet behöriga sökande till kandidatprogram (generell examen) har ökat från 4 098 sökande höstterminen 2012 till 5978 sökande till höstterminen 2014, vilket tyder på en ökad efterfrågan. Antalet antagna till kandidatprogram har ökat från 1 799 höstterminen 2012 till 2 269 antagna höstterminen 2013, vilket indikerar att antalet utbildningsplatser ökat på sådana utbildningsprogram. Antalet behöriga sökande till utbildningsprogram mot yrkesexamen har ökat från 10 283 höstterminen 2013 till 11 239 sökande höstterminen 2014. Antalet antagna till utbildningsprogram mot yrkesexamen har varit tämligen konstant mellan höstterminen 2012 och höstterminen 2013; 2674 antagna i relation till 2 647. Antalet behöriga sökande till utbildningsprogram mot masterexamen har också ökat mellan höstterminen 2012 och höstterminen 2014 från 1 405 sökande till 2 799 sökande. Antalet antagna har ökat mellan höstterminen 2012 och höstterminen 2014 från 870 till 1 042. Det indikerar en stegvis utökning av antalet utbildningsplatser på kandidatprogram (generell examen) och på utbildningsprogram mot masterexamen under det att antalet platser på utbildningsprogram mot yrkesexamen ligger tämligen stilla. Internationell rekrytering och mobilitet Antalet sökande till utbildningsprogram på avancerad nivå med engelska som undervisningsspråk har ökat mellan höstterminen 2013 och höstterminen 2014 från 3 800 till 4 583; antalet sökande utan svenskt personnummer (internationella sökande) ökade under samma period från 3322 till 4 068. Antalet inresande studenter på utbytesavtal har ökat mellan 2012 och 2013 från 1 086 till 1 193. Både inresande från länder inom EU28 och EES-området har ökat såväl som inresande från tredje land; den största gruppen är dock fortsättningsvis inresande från EU28 och EES-området. Mellan 2013 och 2014 har utbudet av utbildningsprogram på avancerad nivå med engelska som undervisningsspråk inte förändrats till sitt innehåll. Antalet sådana utbildningsprogram uppgår till ca 40 och antalet sådana program ökade i antal mellan 2009 och 2012. Sådana utbildningsprogram på avancerad nivå med engelska som undervisningsspråk som startat under perioden är exempelvis International Master Programme in Educational Research, Master Programme in International Administration and Global Governance och Master Programme in Strategic Human Resource Management and Labour Relations. Dessa utbildningsprogram har ett tämligen stort antal sökande. Förändringar i utbildningsutbudet Antalet registrerade helårsstudenter i utbildning på distans har minskat mellan lå 2011/12 och lå 2012/13 från 904 hst till 777 hst. Den totala volymen helårsstudenter vid universitet har minskat och andelen helårsstudenter på distansutbildning i relation till den totala volymen helårsstudenter ligger dock kvar på ca 3%. Merparten av antalet helårsstudenter i utbildning på distans finns på fristående kurser. Andelen helårsstudenter på distans inom humaniora och teologi har minskat mellan lå 2011/12 och lå 2012/13 och ökat inom det naturvetenskapliga området. Relationen mellan olika utbildningsformer (fristående kurs, yrkesprogram m m) Mellan lå 2011/12 och lå 2012/13 har antalet registrerade helårsstudenter på kurser i olika utbildningsformer förändrats något. Andelen registrerade helårsstudenter på fristående kurs har minskat, vilket redan konstaterats, och andelen registrerade helårsstudenter i utbildningsprogram mot yrkesexamen har ytterligare ökat från 39% lå 2011/12 till 41% lå 2012/13. Anledningen till ökningen av antalet

5 / 10 registrerade helårsstudenter på läsårsbasis denna ökning är ju inte nödvändigtvis lika stor i relation till antagningsvolymen, se ovan - är sannolikt att utbyggnaden av antalet utbildningsplatser på dessa utbildningsprogram pågått under längre tid och att volymerna helårsstudenter ökar mer än i andra utbildningsformer mot bakgrund av att studenter på sådana utbildningsprogram har en högre tendens att kvarstå i studier än studenter i andra utbildningsformer. Andelen registrerade helårsstudenter i generella utbildningsprogram har ökat med 1 procentenhet mellan lå 2011/12 och lå 2012/13. Förändringar i utbildningsutbud mellan nivåer Göteborgs universitet har en allt större andel av utbildningsvolymen i utbildning på avancerad nivå. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat från ca 19% år 2009 till 22% år 2013. I relation till genomsnittet för samtliga svenska lärosäten ligger Göteborgs universitet på en relativt hög andel, se tabell nedan. Tabell 2 Andelen av utbildningsvolymen på avancerad nivå (jfr riksgenomsnitt) 2009-2013 År % avancerad nivå % genomsnitt 2009 18,8 16,4 2010 19,6 17,5 2011 20,9 19,2 2012 21,5 18,9 2013 22,5 18,8 Källa: UKÄ Nu-databasen Högst andel helårsstudenter på avancerad nivå 2013 hade Handelshögskolan i Stockholm (55%), KTH (38% samt KI (38%). Av de lärosäten som inte är facklärosäten låg Lund högst med 24% följt av Uppsala universitet med 23%; Stockholms universitet hade 2013 19% av sin utbildningsvolym i helårsstudenter räknat på avancerad nivå. Göteborgs universitet ligger dock tämligen högt mot bakgrund av att universitetet inte har teknisk utbildning, vilket både Lunds universitet och Uppsala universitet har. Av bilagt diagram framgår fördelningen av utbildningsvolym per nivå på ämnesområde. Juridik och samhällsvetenskap har flest helårsstudenter på avancerad nivå. Förändringarna i volym mellan ämnesområdena från 2007 till 2013 är små. Förändringar mellan ämnesområden Vissa utbildningsområden har minskat i omfattning (utbildningsvolym) mellan lå 2011/12 och lå 2012/13. Andelen registrerade helårsstudenter på fristående kurs i språkvetenskapliga ämnen har minskat från 19% till 16% mellan de aktuella läsåren samtidigt som området ekonomi och administration ökat något. Andelen registrerade studenter per utbildningsprogram mot yrkesexamen har inte förändrats i någon större utsträckning mellan höstterminen 2012 och höstterminen 2013. De förändringar som kan skönjas har att göra med förändraringar i lärarutbildningens studieorganisatoriska förutsättningar. Förändringar i relationen mellan andelen registrerade helårsstudenter per ämnesområde för universitet som helhet mellan lå 2011/12 och 2012/13 är mycket små.

6 / 10 Detsamma gäller förändringar i relationerna mellan olika ämnesområden i utbildningsprogram som leder till generell examen (grund- och avancerad nivå). Examina Antalet examina för 2013 har ökat i relation till antalet utfärdade examina för 2012 och är nästan uppe i samma nivå som 2011. Antalet yrkesexamina ökar liksom också antalet kandidatexamina. Den stora volymen yrkesexamina 2011 förklaras av att lärarlegitimationen då infördes; antalet examina inom lärarutbildningen svarar för den största ökningen av antalet examina mellan 2012 och 2013. Det stadigt ökande antalet kandidatexamina beror delvis på att examen från underliggande nivå sedan 2007:års studieordning är krav för tillträde till överliggande nivå. Antalet masterexamina har ökat sedan 2007 och är nu fler än antalet magisterexamina. Planerade förändringar i relationen mellan nivåer och utbildningsformer Flera fakultetsstyrelser redovisar en gradvis förändring av utbildningsutbudet mot avancerad nivå och i vissa fall som resultat av en ambition att fokusera utbildnings- och ämnesinriktningar (färre sådana) mot bakgrund av rekryteringsmöjligheter men också mot bakgrund av en ambition att tydligare knyta utbildningen till forskningen i strävan mot kompletta miljöer. Om dessa ambitioner på sikt innebär färre utbildningar (kurser, utbildningsprogram eller huvudområden) är oklart och inget fakultetsområde anger någon specifik utbildning som kan komma att bli aktuell för att läggas ned. Sahlgrenska akademin uppmärksammar särskilt behovet av nya utbildningar och förändrade utbildningar mot bakgrund av ändrade krav på anställdas kompetens i hälso- och sjukvården. Det handlar bl a om utbildningarna mot arbetsterapeut och fysioterapi, men också om en förlängning av logopedutbildningen med ett år (3+2). Den humanistiska fakultetsstyrelsen har som strategi att öka antalet utbildningsprogram och därmed också öka andelen av utbildningsvolymen på kurser i utbildningsprogram; konsekvensen är att andelen av utbildningsvolymen på fristående kurs kommer att minska. En konsekvens av denna strategi är att fakultetsstyrelsens utbildningsvolym på kurser i utbildningsprogram om några år kommer att uppgå till ca 25% av den totala volymen. Humanistiska fakultetsstyrelsen pekar dock på att tillströmningen till utbildningsprogram inom styrelsens ansvarsområde inte fullt ut motsvarar de prognoser som gjordes före det att utbildningsprogrammen inrättades. Humanistiska fakultetsstyrelsen avser att inleda en översyn med begreppet arbetslivsanknytning som grund då detta begrepp inte formuleras lika snävt som begreppet anställningsbarhet. Den humanistiska fakultetsstyrelsen avser också att under 2014/15 ge analysenheten vid gemensamma förvaltningen i uppdrag att se över hur de fristående kurserna används som del i studenternas studiestrategier (ämneskombinationer m m) bl a i syfte att visa på olika studiegångar i utbudet av fristående kurser. Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen redovisar stora minskningar av såväl antalet fristående kurser som av volymen helårsstudenter i dessa. Bakgrunden är de tämligen stora minskningar av utbildningsuppdraget som fakultetsstyrelsen har haft att genomföra de senaste budgetåren. Sahlgrenska akademistyrelsen ökar successivt antalet utbildningsplatser på utbildningsprogram som leder till yrkesexamen som konsekvens av beslut av statsmakterna. Utrymmet i planeringen för att ge utbildning på fristående kurs är mycket litet. Konstnärliga fakultetsstyrelsen pekar på rekryteringsproblem till den avancerade nivån beroende på att studenterna inte beviljas studielån för fortsatta studier; många studenter inom det konstnärliga området

7 / 10 har en omfattande utbildning bakom sig och har därför nått den totala tid som studiemedel kan beviljas för. Huruvida de begränsade möjligheterna till studielån över en viss tid har effekter på rekryteringen också till utbildningar på avancerad nivå inom andra fakultetsområden bör eventuellt uppmärksammas. Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen har påbörjat ett arbete med att se över utbildningsutbudet i första hand utbildningsprogrammen med utgångspunkt i de examinerades anställningsbarhet. Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen utreder frågan om huruvida konservator bör bli en yrkesexamen (femårig). Konservator bör bli femårig yrkesexamen. Önskemål om framtida fakultetsövergripande samarbeten inom utbildningen Humanistiska fakultetsstyrelsen har i sina riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram ett krav på att det planerade utbildningsprogrammet ska ha en ämnesövergripande karaktär. Humanistiska fakultetsstyrelsen pekar på att det finns hinder av skilda slag (administrativa, ekonomiska och tekniska), vilka behöver röjas undan. Utöver detta finns från flera fakultetsstyrelser konkreta önskemål om framtida fakultetsövergripande samarbeten inom utbildningen. Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen ser gärna samarbeten med andra fakulteter inom det marina området och inom området kulturarv. IT-fakultetens styrelse ser möjligheter till samarbeten med samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen och med institutionen för globala studier kring att möta de globala utamningar som följer i IT-utvecklingens spår. Det finns vidare ett önskemål om samarbete med Handelshögskolan kring utveckling av projektledning och Business Intelligence, samarbete med Sahlgrenska akademin kring kognitionsvetenkap, tvärvetenskapligt samarbete kring en eventuell ny masterutbildning inom Big Data och ett ökat samarbete med lärarutbildningen kring kompetenskrav i skolan kring ITK. Arbetet med att integrera hållbar utveckling inom utbildningen Samtliga fakultetsstyrelser deltar i det projekt, Education for Sustainable Development, som Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) driver på uppdrag av utbildningsnämnden. Projektet syftar till att ta fram en webbaserad stödresurs, en verkstygslåda, av samma slag som under 2013 utvecklades för Sahlgrenska akademins utbildningar. Projektet drivs under 2014. Härutöver deltar naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen i ett EU-projekt, Teacher+, som bygger på problembaserat lärande och där målet är att utveckla en europeisk masterutbildning Sustainability Drive Entrepreneurship, Policies and Innovation om tre år. Vid den utbildningsvetenskapliga fakulteten pågår utveckling av ett masterprogram med inriktning mot utbildning och hållbar utveckling; International Master s Programme in Education for Sustainable Development. Utbildningsprogrammet, som planeras att starta höstterminen 2015, ska ges i samarbete med andra fakultetsområden. Utbildningsprogrammet ska ges på distans (nätbaserad) och med engelska som undervisningsspråk, vilket kommer att bidra till att dels stärka universitetets profil mot hållbar utveckling och dels universitetets internationella profil.

8 / 10 Särskilda kvalitetssatsningar Samtliga fakultetsstyrelser redovisar genomförda satsningar på att öka kvaliteten i den egna utbildningen. Flera fakultetsstyrelser har påbörjat eller planerar benchmarkingprojekt såsom exempelvis Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen och Handelshögskolan tillsammans med Århus universitet. Handelshögskolan befinner sig i ackrediteringsprocesser avseende European Quality Improvement System (EQUIS) samt Association to Advance Collegiate Schools of Business (AACSB). Förvaltningshögskolan är ackrediterade i the European Association for Public Administration Accreditation (EAPAA). Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen tillämpar en resursfördelningsmodell där ambitionen är att öka resurserna för fält- och laborativ utbildning samt förstärkt samordning av ämnesövergripande utbildningar (receptarie-, miljövetenskap och det marina programmet). Humanistiska fakultetsstyrelsen har genomfört en bred översyn av studenternas utbildningsmiljö med anledning av planeringen av Humanistens tillbyggnad. Det handlar om både studiesociala som digitala satsningar (undervisningslokaler, utrustning, studietorg m m). Inom det utbildningsvetenskapliga området utväderas under lå 2013/14 samtliga huvudområden av Universitetskanslerämbetet. I den självvärdering som tagits fram i samband med utvärderingen har flera olika förbättringsområden lyfts fram. Särskilda pedagogiska satsningar Naturvetenskap har inrättat pedagogiskt utskott samt avsatt medel för att stärka nätbaserade undervisningsformer. Sahlgrenska akademin genomför sedan flera år ett projekt i syfte att utveckla interprofessionellt lärande tillsammans med UFS och LINKS; över 2 Mkr på tre år i utveckling av undervisningen i akut omhändertagande inom läkar- och sjuksköterskeutbildningen. I övrigt arbetar Sahlgrenska akademin bl a med att utveckla metoder för att stödja studenternas informationskompetens. Flera fakultetsstyrelseområden har inlett arbete med att se över former och innehåll för kursvärderingar. Arbete pågår också med att kvalitetssäkra och utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen inom flera områden. Utvecklingen av utbildningsutbud som kan attrahera utländska studenter särskilt utanför EU och EES-området Inom flera fakultetsstyrelser sker arbete med att se över utbytesavtalens innehåll och struktur, med att se över i vilka delar av utbildningarna det är möjligt med utbyten mobilitetsfönster att planera för fler kurser (fristående såväl som kurser i utbildningsprogram och särskilt på avancerad nivå) med engelska som undervisningsspråk. Utbildningsvetenskap planerar för av ett masterprogram med inriktning mot utbildning och hållbar utveckling; International Master s Programme in Education for Sustainable Development med start höstterminen 2015. Inom det humanistiska området planeras utbildning inom Digital humaniora samt Philosophy, Politics and Economics (PPE).

9 / 10 Utbildningsprogram och huvudområden som inrättats 2013 Följande utbildningsprogram respektive huvudområden har inrättats 2013: Utbildningsprogram Huvudområde SFS Erasmus Mundus i mänskliga rättigheter, 120 hp Samma Erasmus Mundus i socialt arbete inr familj Samma HFS Kritiska studier, masterprogram, 120 hp Inget KFS Litterära översättarprogrammet, 60 hp Inget Fotografi, inr arkiv Kördirigering SA Fysioterapeut (ändrad examensbenämning) IT-FS Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram, 180 hp Inget Odontologie magisterexamen (tandteknik) Styrkor och svagheter i utbildningsutbudet Flera fakultetsstyrelser anger som en styrka det höga söktrycket till utbildningarna inom respektive område och det faktum att dessa också knyter an till en definierad arbetsmarknad, vilket i sin tur innebär god genomströmning i alla avseenden. Flera fakultetsstyrelser anger också en hög vetenskaplig och pedagogisk kompetens hos lärarna som en styrka samt en god förankring i de yrkes- och professionsområden som dessa utbildningar förbereder studenterna för. Flera fakultetsstyrelser anger också inslagen av hållbar utveckling i utbildningarna som en styrkefaktor liksom också forskningsanknytningen av utbildningen, en stor andel laborativ verksamhet och avancerad infrastruktur. Också en ökad internationell rekrytering av såväl sökande till utbildningsprogram på avancerad nivå med engelska som undervisningsspråk som inresande studenter på utbytesavtal anges som en styrkefaktor. Som svagheter anges av flera fakultetsområden svårigheter i rekryteringssammanhang, antingen som konsekvens av få behöriga sökande eller i betydelsen ej så många sökande som förväntades i samband med inrättande av olika utbildningsprogram. I flera fall anges också bristen på möjligheter att tydligt ange utbildningens arbetslivsanknytning som en svaghet liksom också problem med retentionen i vissa utbildningar. Naturvetenskap har en stor andel laborativ verksamhet, en avancerad infrastruktur, en stark vetenskaplig kompetens, hög anställningsbarhet som styrkor. Svagheterna är rekryteringsproblem och få internationella studenter, vilket i sin tur ger en trängd ekonomisk situation.

10 / 10 Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen anger som en svaghet bristande incitament att utveckla utbildningsutbudet mot en ökad grad av blended learning. Flera fakultetsstyrelser anger också som svagheter en låg flexibilitet i utbildningsutbudet för att ställa om utbildningar för att möta nya kompetensbehov i samhället. En sådan brist på flexibilitet anges vara att högskoleförordningens reglering för antagning till avancerad nivå tydligt skiljer på utbildningsprogram och kurser så att behörighetskraven för tillträde till utbildningsprogram på avancerad nivå formuleras utifrån krav på examen från underliggande nivå under det att ett sådant krav inte finns för tillträde till fristående kurs på avancerad nivå. Det innebär i praktiken att behörighetskraven för tillträde till utbildningsprogram på den avancerade nivån är högre än för motsvarande kurser i fristående form; det försvårar möjligheten att ge åtminstone den inledande kursen i ett utbildningsprogram som fristående kurs då en och samma kurs inte kan ha olika behörighetskrav. Diskussionsfrågor Med utgångspunkt i denna redovisning finns ett antal frågeställningar att diskutera där olika initiativ skulle kunna hanteras universitetsgemensamt vid sidan om de satsningar som redovisats inledningsvis. Exempel på sådana frågeställningar är följande: - Från flera delar av verksamheten pekas på att antalet kurser som bygger på blended learning minskar. Vilka incitament finns och kan utvecklas för att stimulera en utveckling av antalet sådana kurser? Vilka initiativ bör tas, givet att en support- och stödorganisation för sådan utbildning byggs ut? Bör kurser med inslag av blended learing särskilt följas upp? - Internationalisering redovisas ofta i termer av mobilitet (in- och utresande studenter, lärare och övrig personal). Finns det andra initiativ som kan tas för att öka universitetets internationella dimension och i så fall vilka? Behövs en särskild kartläggning? Är det möjligt att ytterligare öka antalet inresande studenter på utbytesprogram respektive sökande med utländsk utbildningsbakgrund till särskilt utbildning på avancerad nivå? Vilka åtgärder kan vidtas? - Från flera delar av verksamheten påpekas att det finns hinder av skilda slag för att utveckla fler fakultetsöverskridande utbildningar. Vilka hinder handlar det om och bör en systematisk översyn och göras? Om så, i vilken form bör det ske? Mats Edvardsson