Teknisk beskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Utökad verksamhet vid Hagby återvinningsanläggning

Teknisk beskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Utökad verksamhet vid Hagby återvinningsanläggning 2007-12-12

Innehåll Innehåll... 2 Bilagor:... 4 Administrativa uppgifter... 5 Icke teknisk sammanfattning... 5 Läsanvisning... 6 Avgränsningar... 6 Bakgrund och skäl till utökad verksamhet... 7 Hagby återvinningsanläggning... 8 Lokalisering... 8 Översikt pågående verksamhet... 8 Tillstånd och beslut... 9 Miljökvalitetsnormer... 9 Teknisk beskrivning... 10 Hantering av icke farligt avfall... 10 Sortering, mekanisk (för)behandling och omlastning av hushållsavfall och därmed jämförbart avfall, inklusive separat utsorterat organiskt avfall Omlastningen... 10 Sortering, mekanisk bearbetning och mellanlagring av grov-, bygg- och industriavfall från hushåll och verksamheter sorteringsytan och ÅVC... 11 Biologisk behandling av park- och trädgårdsavfall komposten... 13 Hantering av farligt avfall (SNI-kod 90.005-1, 90.006-2)... 14 Mellanlagring av farligt avfall och el-avfall... 14 Behandling av farligt avfall förbehandling av bygg och rivningsavfall innehållandes farliga ämnen... 19 Övriga verksamhetsdelar... 20 Kemikalieförråd... 20 Verkstadstält... 20 Dieseltankar... 21 Verkstad... 21 Biogasmack... 21 Energianläggning... 21 MKB-processen... 22 Alternativ... 23 Huvudalternativ... 23 Nollalternativ... 23 Löt avfallsanläggning... 23 Alternativ lokalisering, 2 kap. 6 Miljöbalken... 24 Miljökonsekvenser... 25 Transporter... 25 Nuvarande verksamhet... 25 Utökad verksamhet huvudalternativet jämfört med nollalternativet... 26 2007-12-11 2

Lukt... 28 Nuvarande verksamhet... 28 Utökad verksamhet huvudalternativet jämfört med nollalternativet... 29 Buller... 30 Nuvarande verksamhet... 30 Utökad verksamhet huvudalternativet jämfört med nollalternativet... 30 Utsläpp till luft... 31 Nuvarande verksamhet... 31 Utökad verksamhet huvudalternativet jämfört med nollalternativet... 32 Damm... 33 Nuvarande verksamhet... 33 Utökad verksamhet huvudalternativet jämfört med nollalternativet... 33 Nedskräpning... 33 Nuvarande och utökad verksamhet... 33 Utsläpp till vatten... 34 Nuvarande verksamhet... 34 Suspenderat material och metaller... 35 Organiskt material... 35 Närsalter... 35 Flöden... 35 Utökad verksamhet huvudalternativet jämfört med nollalternativet... 37 Bränder och kemikalieolycka... 38 Effekter av bränder... 38 Nuvarande verksamhet... 38 Utökad verksamhet huvudalternativet jämfört med nollalternativet... 40 Sabotage och stölder... 42 Nuvarande och utökad verksamhet... 42 Resursförbrukning... 42 Nuvarande och utökad verksamhet... 42 Smittspridning och skadedjur... 43 Nuvarande verksamhet... 43 Utökad verksamhet huvudalternativet jämfört med nollalternativet... 43 Kemikalieförbrukning... 45 Nuvarande och utökad verksamhet... 45 Påverkan på omgivningen... 45 Nuvarande verksamhet... 45 Utökad verksamhet huvudalternativet jämfört med nollalternativet... 45 Miljömål och planer... 47 Giftfri miljö... 47 Skyddande ozonskikt... 47 Ingen övergödning... 47 God bebyggd miljö... 47 Frisk luft... 48 SÖRAB:s avfallsplan 2000-2010... 48 Sammanfattning miljöaspekter nollalternativet och huvudalternativ samt skyddsåtgärder... 49 Egenkontroll och kompetens... 52 Bästa teknik, 2 kap. 3 Miljöbalken... 52 2007-12-11 3

Sortering, (för)behandling och omlastning av hushållsavfall och därmed jämförbart avfall, inklusive separat utsorterat organiskt avfall... 52 Sortering, (för)behandling och mellanlagring av grov-, bygg- och industriavfall från hushåll och verksamheter... 52 Biologisk behandling av park- och trädgårdsavfall... 52 Mellanlagring av farligt avfall... 53 Behandling av farligt avfall flisning av bygg och rivningsavfall innehållandes farliga ämnen... 53 Behandling av process- och dagvatten... 53 Bilagor: 1. Översikt anläggning och närboende 2. Situationsplan 3. Flygbild över området 4. Fördjupad översiktsplan 5. Villkor och beslut 6. Samrådsredogörelse 7. Beredskapsplan för brand och kemikalieolycka, nödlägesberedskap 8. Bullerkartläggning 2007 9. Kemikalieförbrukning 10. Utökning av verksamhetsytor 11. Provtagningsprogram (inom egenkontrollen) 2007-12-11 4

Administrativa uppgifter Sökande: Söderhalls Renhållningsverk AB Postadress: Box 63, 186 21 Vallentuna tfn: 08 505 804 00 telefax: 08 505 804 19 Anläggning: Hagby återvinningsanläggning, anläggningsnummer: 0160-64-001 Anläggningsadress: Frestavägen 10, Täby Fastighetsbeteckning: Hagby 8:15 samt delar av Hagby 8:1 och 8:16 Fastighetsägare: Täby kommun (8:16), SÖRAB (8:15) och TFAB (8:1) Organisationsnummer: 556197-4022 Huvudansvarig: Per Nilsson, Vd Miljöansvarig och kontaktperson: Ingrid Olsson, Miljö- och utvecklingschef, Ingrid.Olsson@sorab.se Icke teknisk sammanfattning Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB, planerar att söka tillstånd för utökad verksamhet vid Hagby återvinningsanläggning i Täby. Orsaken är att avfallsmängderna ökar varje år och att nuvarande tillstånd inte är anpassat för de ökande mängderna. Dessutom planeras för några nya verksamheter såsom flisning av bygg- och rivningsavfall som innehåller farliga ämnen samt sortering och mekanisk förbehandling av organiskt avfall som sedan kan omvandlas till biogas på annan ort. Om verksamheten inte kan utökas på Hagby, det sk nollalternativet, behöver avfallet hanteras någon annanstans. I detta fall skulle den utökade hanteringen av grovavfall behöva ske på Löt avfallsanläggning i Vallentuna. Tillkommande mängder hushållsavfall skulle behöva köras direkt till förbränning, istället för via omlastningsstationen på Hagby. Den planerade utökningen medför fler transporter till och från anläggningen, sannolikt ökade utsläpp till vatten samt ökad el- och vattenförbrukning. För att inte öka belastningen på den redan hårt trafikerade Frestavägen kommer tillståndet att tas i anspråk först efter det att Norrortsleden har öppnats, vilket planeras ske under 2008. Trafiken ger upphov till utsläpp som kan påverka luftkvalitetsnormer längs vägnätet i Storstockholm. SÖRAB handlar därför upp sina transporter med krav på partikelfilter, miljöklass samma som Stockholms innerstad, eco-driving utbildade chaufförer samt HA-fria däck. Skulle verksamheten inte kunna utökas, det sk. nollalternativet, skulle den totala transportlängden och utsläppen per transporterat ton avfall öka. Anledningen är att transporterna med grovavfall från SÖRAB:s återvinningscentraler (ÅVCer) skulle behöva styras om direkt till Löt avfallsanläggning, som ligger längre bort från SÖRAB:s ÅVC:er än Hagby, och en del av hushållsavfallet skulle behöva köras direkt till behandling utan föregående komprimering på Hagby. Vattenreningsteknik och lämplig recipient för vatten från verksamhetsytorna ska utredas. Vad gäller vattenförbrukningen i verksamheten undersöker SÖRAB möjligheten att vidta vattenbesparande åtgärder och eventuellt ta sjövatten från Vallentunasjön, för att minska förbrukningen av dricksvatten. Naturvårdsverkets riktvärden för buller från nyetablerad verksamhet ska klaras, vilket är en skärpning av kraven jämfört med nollalternativet. Framtagande av en organisk fraktion som är lämplig för biogasframställning ökar möjligheten att leva upp till miljömål gällande ökad andel avfall till biologisk behandling. Ett utökat utbud i sortimentet av farligt avfall leder till bättre sortering och minskad risk för förorenade avfallsströmmar, vilket är i linje med miljömålet Giftfri miljö. 2007-12-11 5

Läsanvisning Detta dokument ingår som en bilaga till tillståndsansökan om utökad verksamhet vid Hagby återvinningsanläggning. Dokumentet inleds med en redogörelse för skälen till tillståndsansökan efterföljt av en allmän orientering om Hagby återvinningsanläggning. Därefter följer den Tekniska beskrivningen (TB) som är uppdelad efter nuvarande verksamhet och de ändringar som följer av den utökade verksamheten. Här berörs resursförbrukning, aktuella miljöaspekter samt skyddsåtgärder i korta ordalag. En utförligare beskrivning av dessa delar följer sedan i avsnittet Miljökonsekvenser (MKB). Även miljökonsekvenserna är uppdelade efter nuvarande verksamhet och utökad verksamhet, som jämförs med nollalternativet. Slutligen redogörs för uppfyllelsen av begreppet bästa teknik. Samrådsprocessen, som föregått miljökonsekvensbeskrivningen, finns sammanfattad i dokumentet och fullständig redogörelse finns i bilaga 6. Avgränsningar Tidsperspektivet i denna TB och MKB är satt till år 2017, dvs. 10 år fram i tiden. Miljöpåverkan har begränsats till de verksamheter som pågår, och planeras att ske, inom Hagby återvinningsanläggning och Löt avfallsanläggning (enligt nollalternativet). Miljöpåverkan från andra behandlingsanläggningar omfattas av andra miljötillstånd och berörs därför inte i denna MKB. Vad gäller transporter har SÖRAB rådighet över sina egna upphandlade transporter. Miljöprestandan på kundernas transporter, och deras vägval är utom SÖRAB:s rådighet. 2007-12-11 6

Bakgrund och skäl till utökad verksamhet Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB är ett kommunalägt avfallsbolag vars uppgift är att behandla det hushållsavfall som uppkommer i kommunerna Vallentuna, Upplands Väsby, Täby, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Järfälla, Lidingö och Danderyd. Hushållen i dessa kommuner är hänvisade med sitt grovavfall till någon av de 6 återvinningscentraler (ÅVCer) som SÖRAB driver. Grovavfallet som kommer in till ÅVCerna transporteras i huvudsak till Hagby för ytterligare sortering, förbehandling och mellanlagring innan vidaretransport sker till behandling. Hushållsavfallet som samlas in i regionen omlastas antingen på Hagby återvinningsanläggning i Täby eller på Smedby återvinningsanläggning i Upplands Väsby. Ökande avfallsmängder i samhället föranleder att verksamheten ökar och att den behöver omprövas. Det finns även anledning att se över tillståndets uppbyggnad så att det bättre följer nuvarande lagstiftning och motsvarar framtida behov. Nuvarande tillstånd enligt miljöskyddslagen utfärdades av Miljödomstolen 2001-04-03. Tillståndet medger följande avfallshantering: 80 000 ton hushållsavfall/år, varav högst 9 000 ton elektronik, avseende mottagning, sortering, demontering av elektronikskrot, mellanlagring och omlastning 125 000 ton industri- och grovavfall/år avseende mottagning, sortering, flisning av bränslefraktion, mellanlagring (15 000 ton) och utlastning 20 000 ton trädgårdsavfall o.d./år avseende mottagning, kompostering, mellanlagring (25 000 ton) och utlastning 1 000 ton farligt avfall/år avseende mottagning, sortering, omförpackning, mellanlagring (högst 100 ton i lager) och utlastning Utöver dessa avfall får till anläggning föras konstruktions, täck-, tätnings- och vegetationsmassor i erforderlig omfattning. SÖRAB har gjort en anmälan om mindre ändring av tillståndsgivna mängder i enlighet med 21 Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Anmälan beviljades av länsstyrelsen (beslut daterat 2005-12-21) och idag anmälda mängder uppgår till 100 000 ton hushållsavfall per år, 105 000 ton industri- och grovavfall per år samt 25 000 ton park- och trädgårdsavfall per år. Därtill omfattar nuvarande tillstånd mellanlagring av 1 000 ton farligt avfall (100 ton i lager) och elektronikdemontering. Anledningen till att nuvarande verksamhet prövades av Miljödomstolen, och inte Miljöprövningsdelegationen, var att tillståndet även inrymmer en avslutad deponi med tillhörande gas- och lakvattenhantering, utanför aktuellt verksamhetsområde. Deponin är avslutad i enlighet med godkänd avslutningsplan och under år 2007 ska SÖRAB redovisa resultat av undersökningar och förslag till slutliga villkor för utsläpp av behandlat lakvatten till Stora Värtan till Miljödomstolen. Sedan sommaren 2006 har allt processvatten från återvinningsverksamheterna separerats från lakvattenbehandlingen. Detta innebär att deponin och återvinningsverksamheten inte längre påverkar varandra. Med anledning av detta önskar SÖRAB omprövning av all återvinningsverksamhet, med de tillägg som redovisas i detta dokument. Det innebär att återvinningsverksamheterna kommer att regleras i eget tillståndsbeslut utfärdat av länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation och följaktligen att den avslutade deponin kommer att omfattas av nuvarande tillstånd utfärdat av Miljödomstolen 2001-04-03. 2007-12-11 7

Hagby återvinningsanläggning Lokalisering Hagby avfallsanläggning är belägen i nordvästa delen av Täby kommun, norr om Frestavägen, på fastigheterna Hagby 8:15 samt delar av Hagby 8:1 och 8:16. Området gränsar i väster mot Upplands Väsby, i norr och öster mot åkermark och söder mot Norrortsleden (en ny fyrfilig tvärled). I anslutning till verksamhetsytorna finns en avslutad deponi. Deponin är återställd och är en del av en av Stockholms sk. gröna kilar. Nordost om deponin ligger Vallentunasjön, vars utlopp Hagbyån leds runt deponin. För området gäller fördjupad översiktsplan 2000-11-03, se bilaga 4. Det finns inga områdesbestämmelser eller någon detaljplan för området. Hagby ligger inom riksintresse för kulturminnesvård. Inga kulturminnesmärken finns inom anläggningsområdet. Närmaste permanentboende bebyggelse är markerad på bilaga 1. Anläggningen ligger i nära anslutning till kommande Norrortsleden, med infart via trafikplats. Översikt pågående verksamhet Hagby återvinningsanläggning har funnits sedan 1940-talet och olika former av avfallsbehandling (deponering, förbränning, återvinning, kompostering, elektronikdemontering) har pågått inom området. Sedan 1995, när deponin stängdes, har det endast pågått återvinningsverksamhet inom området. Följande verksamheter är i drift idag: Kompostering av park- och trädgårdsavfall, inkl. hästgödsel (från företag, hushåll och SÖRAB:s ÅVCer). Omlastning/komprimering av hushållsavfall, inklusive separat omlastning av utsorterat organiskt avfall (från hushåll och företag med därmed jämförbart material) i syfte att effektivisera transporter till behandling Återvinningscentral (ÅVC) för hushållens och småföretagens grovavfall Sortering och (för)behandling, dvs. krossning och flisning, och mellanlagring av grov-, bygg- och industriavfall från företag och SÖRAB:s ÅVCer Mellanlager för farligt avfall och el-avfall från hushåll insamlat i kommunerna, via ÅVCer och från småföretag Inom området finns även verkstad och tvätthall för kommunens renhållningsentreprenörs (SITA:s) sopbilar Idag avleds dagvatten och förbehandlat processvatten från området via spillvattennätet till Käppalaverket för vidare behandling innan utsläpp sker till Östersjön (Halvkaksundet). Vattenfrågan regleras i prövotidsförordnande. En utförligare beskrivning av vattenhanteringen finns i avsnittet Miljökonsekvenser. Området genomkorsas av kraftledningar, vilka ägs av Vattenfall Eldistribution AB och Svenska Kraftnät AB. 2007-12-11 8

Tillstånd och beslut Gällande tillstånd och beslut för anläggningen redovisas i tabell 1. Villkor för verksamheten finns redovisade i bilaga 5. Tabell 1. Tillstånd/beslut för Hagby återvinningsanläggning Datum och beslutsmyndighet Tillståndet/beslutet avser 2001-04-03 Miljödomstolen Avfallshantering Hagby 2001-07-12 Länsstyrelsen Återställningsplan för Hagby 2003-05-15 Länsstyrelsen Upphävande av föreläggande om kontrollprogram 2004-08-31 Miljödomstolen Slutliga villkor trafik och buller 2005-12-21 Länsstyrelsen Förändrade mängder på Hagby 2006-02-28 Miljödomstolen Förlängning av prövotid för lakvattenbehandling/utsläpp Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett styrmedel i det svenska miljöarbetet som regleras i miljöbalken. Normer meddelas normalt av regeringen för att miljömål ska uppnås, för att åtgärda miljöproblem i Sverige eller för att vissa EG-direktiv ska kunna genomföras. Idag finns miljökvalitetsnormer antagna för bensen, ozon, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, partiklar (PM 10) kvävedioxid och kväveoxider i utomhusluft samt för fisk- och musselvatten (Förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft samt Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten). Luftvårdsförbundets karteringar över luftsituationen längs det större vägnätet i Täby kommun (se Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbunds hemsida: www.slb.mf.stockholm.se/slb/) visar att bensen- och NO 2 - halterna längs E18 är lägre än satta miljökvalitetsnormer år 2003 respektive år 2006. Vad gäller partiklar (PM10) överskreds halterna längs södra delarna av E18 år 2005. Det har gjorts referensmätningar längs Norrortsleden, men enligt Vägverket saknas aktuella prognoser för luftkvalitén längs Norrortsleden när den är i drift. Vattenrecipienten (sekundära) är Östersjön, Halvkaksundet, som inte finns med i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten (NFS 2002:6). Musselvatten gäller bara Västra Götalands län och gäller således inte i det aktuella fallet. 2007-12-11 9

Teknisk beskrivning Varje verksamhetsdel finns utmärkt i bilaga 2 och 3. Hantering av icke farligt avfall Sortering, mekanisk (för)behandling och omlastning av hushållsavfall och därmed jämförbart avfall, inklusive separat utsorterat organiskt avfall Omlastningen Nuvarande verksamhet De senaste åren har mängden hushållsavfall och därmed jämförbart avfall ökat med 2-4% per år, vilket innebär ett ökat tryck på omlastningsstationerna i regionen. Syftet med omlastningsstationerna är att komprimera avfallet för att erhålla effektivare transporter. Varje sopbil (cirka 5,5 ton avfall i genomsnitt) ersätts med en 30 tons långtradare. Under år 2005 omlastades drygt 43 000 ton hushållsavfall i omlastningen på Hagby och ungefär lika mycket på Smedby. I dessa mängder ingår separat omlastning av organiskt avfall. Allt inkommande hushållsavfall, och därmed jämförbart avfall, vägs och registreras. I omlastningen töms avfallet i tippficka. Det finns en separat tippficka för utsorterat organiskt avfall. Till stationen kommer även sekretesskänsligt brännbart avfall. I stationen finns ett styr- och reglerrum där omlastningen övervakas. Samtliga lass okulärbesiktigas. Påträffas olämpliga föremål i tippfickan sorteras dessa bort med gripklo. Efter kontroll komprimeras avfallet in i slutna containers, belägna på stationens baksida. Borttransport av 3 x 10-tons container till behandling utförs av SÖRAB:s upphandlade åkeri. Verksamheten bedrivs i huvudsak vardagar dagtid. Viss transportverksamhet till behandlingsanläggning utanför Hagby sker kvälls- och nattetid samt helger. Resursförbrukning: El för drift av komprimatorer och uppvärmning av styr- och reglerrum. Hydrauloljor till komprimatorer. Miljöaspekter: Risk för lukt vid längre driftavbrott (>72 timmar), transporter, dagvatten på körbara ytor, skadedjur Skyddsåtgärder: Hårdgjorda ytor utanför omlastningsstationen som avbördas till lokal behandlingsanläggning och spillvattennätet. Undertryck i stationen minskar risken för störande lukt utanför. Sprinklersystem finns som kan användas vid hantering av dammande material. Krav på miljöpresetanda på SÖRAB:s upphandlade transporter till behandling samt optimerad packvikt i transport till behandling. Gnagarbekämpning pågår kontinuerligt. Utökad verksamhet Vid en uppräkning av hushållsavfallsmängderna på Hagby med 4% per år uppgår totala mängden avfall år 2017 på Hagby till ca 70 000 ton per år. Enligt miljömål för Stockholms län ska senast år 2010 minst 35% av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker i länet återvinnas genom biologisk behandling. Då Hagby återvinningsanläggning redan inrymmer en omlastningsstation för hushållsavfall och då verksamheten kommer att ligga väl till ur logistisk synpunkt när Norrortsleden öppnas år 2008 ser SÖRAB en möjlighet att anpassa verksamheten så att en del av det organiska innehållet i hushållsavfallet, och därmed jämförligt avfall, kan bearbetas mekaniskt på anläggningen. 2007-12-11 10

Bearbetningen kan t.ex. bestå av en komprimator som pressar ut organisk vätska, eller avfallskvarn/skruv som finfördelar materialet, som sedan kan behandlas biologiskt på annan plats. Eftersom insamlingssystemet för den organiska fraktionen inte är färdigplanerad än kan det uppstå behov av sortering av hushållsavfallet på Hagby, tex. genom optisk sortering av olikfärgade påsar. En bearbetningsanläggning skulle kunna omhänderta delar av övriga Stockholms organiska avfall (som totalt är 50 000 ton, varav 25 000 ton kommer från kommuner utanför SÖRAB). Detta innebär med ovanstående mängdökning att SÖRAB ser att det finns behov av att kunna hantera en totalmängd på cirka 95 000 ton hushållsavfall och därmed jämförbart avfall, inklusive separat insamlat organiskt avfall per år. Verksamheten kommer att bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med nuvarande drift. Utsorterat organiskt avfallet kan komma att pressas, skruvas eller malas ner i sluten tank, direkt efter lossning. Vid hämtning pumpas vätskan/det malda avfallet och eventuellt flytande avfall till tank/slambil. Systemet är således slutet. Eventuell torr fraktion omhändertas separat för vidaretransport till förbränning. Sortering, mekanisk bearbetning och mellanlagring av grov-, bygg- och industriavfall från hushåll och verksamheter sorteringsytan och ÅVC På Hagby återvinningsanläggning finns idag en återvinningscentral (ÅVC) där hushåll och småföretag själva sorterar sitt avfall samt en sorterings- och förbehandlingsanläggning för grov-, bygg- och industriavfall (sorteringsytan). Nuvarande verksamhet På ÅVC sorterar hushåll och småföretag själva sitt grovavfall i containers. I dag sker sortering i följande fraktioner: förpackningar, wellpapp, tidningar, impregnerat trä, metall, trä, brännbart, obrännbart, sten, jord och betong. Antal fraktioner varierar med tiden, beroende på krav och mål gällande avfallshantering. När containern är full vägs den och körs till sorteringsytan inom anläggningen för eventuell eftersortering, mekanisk bearbetning och mellanlagring innan vidaretransport till behandling. En del containrar körs direkt till extern återvinningsanläggning utan att passera sorteringsytan. Hushållen kan lämna sitt farliga avfall i form av kemikalier i en sk. miljöstation, vilket är ytterligare beskrivet under avsnitt mellanlager farligt avfall. Nuvarande öppettider ÅVC: Mån-tors: kl. 06.30-20:00 Fre: kl. 06.30-15:30 Lör-Sön: kl. 09:00-16:00 (endast privatpersoner) Resursförbrukning ÅVC: El-uppvärmt personalrum, med personaltoalett (avleds till spillvattennätet). Miljöaspekter ÅVC: Dagvatten från körbara ytor, buller, damm. Skyddsåtgärder ÅVC: Ytorna är hårdgjorda och avbördas mot dagvattenbrunn. På sorteringsytan hanteras dels avfallsfraktioner som samlas in via SÖRAB:s ÅVCer (på Hagby, Lidingö, i Sundbyberg, Upplands Väsby och Järfälla), dels industriavfall (och annat grovavfall från verksamheter) samt grovavfall insamlat i kommunerna. Allt inkommande avfall klassas, vägs och 2007-12-11 11

registreras i kundmottagningen. På sorteringsytan okulärbesiktigas avfallet innan det sorteras i olika fraktioner (såsom trä, brännbart, metall, obrännbart) varav en del bearbetas mekaniskt (krossas eller flisas). Idag sorteras brännbara fraktioner ut för sig och krossas till olika bränslekvaliteter. De olika bränslefraktionerna behöver mellanlagras inför transport till energianläggning. Lagermängden vid varje enskilt tillfälle är beroende av kapacitet i mottagande energianläggningar (värmeverk) samt införsel av avfall. Generellt styrs värmeverkens behov av bränsle av det säsongsvisa uppvärmningsbehovet, under den varma årstiden är behovet av bränsle starkt begränsat och värmeverkens lagringsmöjligheter är generellt små. Idag har SÖRAB tillstånd att lagerhålla 15 000 ton bränsle per tillfälle. Lagringen sker på öppen hårdgjord yta. Grovavfallsbränsle lagras i öppna stackar och eventuellt hushållsavfall i balar. Sorteringsverksamheten sker i huvudsak dagtid och kvällar. Viss verksamhet, i begränsad omfattning, pågår lördagar och söndagar. Resursförbrukning sorteringsytan: dricksvatten för dammbekämpning, el eller miljöklassad diesel för drift av arbetsmaskiner. El för uppvärmning av personalbodar. Miljöaspekter sorteringsytan: processvatten från dammbekämpning och nederbörd, damm, buller, transporter, risk för bränder, nedskräpning Skyddsåtgärder sorteringsytan: Sorteringsytan omgärdas i syd-väst av miljövall med planteringar som skydd mot omgivningen och Norrortsleden (buller, insyn och kringflygande skräp). Mot övriga verksamhetsytor omgärdas sorteringsytan av ett 6 meter högt nätstängsel som skydd mot omkringflygande skräp. Åtgärdsplan mot bränder finns, liksom brandposter. Dammbekämpning sker med spinklersystem i samband med krossning av avfall och genom bevattning av körytor. Ytorna är hårdgjorda och avbördas mot lokal behandlingsanläggning bestående av partikelfilter. Efter filtret avleds det behandlade vattnet till Käppalaverket. Utökad verksamhet Grovavfallsmängderna på ÅVCerna har ökat med 15% per år de senaste åren vilket gör att grovavfallsmängderna in till Hagby hela tiden ökar. Sammantaget innebär ovanstående att SÖRAB ser att det finns behov av att kunna hantera totalt 225 000 ton grov-, bygg-, och industriavfall per år på Hagby återvinnningsanläggning. De utökade avfallsmängderna, vid ÅVC och sorteringsytan, kommer att hanteras på samma ytor som ovan, eller ytor med samma tekniska standard. Vid ett leveransmönster för brännbart avfall till värmeverken som liknar dagens och med ökade inkommande mängder avfall ökar behovet av lager. SÖRAB ser att det kommer att finnas behov av att tillfälligt kunna lagra större mängder bränsle än dagens tillstånd medger. Detta sker under begränsade perioder av året och alltså inte kontinuerligt. Den viktigaste åtgärden för att förhindra större bränder är att begränsa lagertiden, då brandrisken ökar markant efter tre månader. Viss utökning av drifttiden kommer att vara nödvändig för att kunna möta de ökande avfallsmängderna. Övrig avfallshantering planeras ske i huvudsaklig överensstämmelse med nuvarande verksamhet. 2007-12-11 12

Biologisk behandling av park- och trädgårdsavfall komposten Nuvarande och utökad verksamhet På Hagby komposteras idag park- och trädgårdsavfall, frukt och grönsaker från grönsakshandel, tillsammans med hästgödsel. Komposteringen tar 6-12 månader och sker genom sk. sträng/madrasskompostering på öppen hårdgjord yta. SÖRAB har nyligen testat att krossa allt komposterbart avfall innan behandling. Detta för att påskynda komposteringsprocessen och för att kompostvändare ska kunna användas, istället för hjullastare. Kompostvändarens kapacitet är cirka 1200 kbm per timme, vilket kan jämföras med hjullastarens kapacitet på 200 kbm per timme. När komposteringen är färdig blandas mullen med sand och stenmjöl till tre olika försäljningsprodukter (mull, anläggningsjord och planteringsjord). Grövre grenar samlas separat och flisas till sk. grönflis (biobränsle). Kompostmottagningen har samma öppettider som ÅVC. SÖRAB har nyligen utökat behandlingsytorna och ser att det finns behov av att kunna behandla 35 000 ton avfall medels biologisk behandling per år. Resursförbrukning: miljöklassad diesel och underhållskemikalier till hjullastare, jordsikt, kompostvändare och kross. Antiluktmedel för att förhindra dålig lukt. Miljöaspekter: Processvatten, skadedjur, lukt, transporter, smittskyddsaspekter och buller. Skyddsåtgärder: Förorenat vatten som uppstår på ytorna förbehandlas i ett krossfyllt dike innan avledning sker till spillvattennätet. Ett antiluktmedel används i förebyggande syfte för att minska risken för dålig lukt. Skadedjursbekämpning sker kontinuerligt. 2007-12-11 13

Hantering av farligt avfall (SNI-kod 90.005-1, 90.006-2) Mellanlagring av farligt avfall och el-avfall Nuvarande verksamhet Hagby inrymmer dels en miljöstation (på ÅVC) där hushåll avlämnar sitt farliga avfall i form av kemikalier, dels SÖRAB:s centrallager för farligt avfall ( FA-förråd ) insamlat via ÅVCer och Hagbys miljöstation, fastighetsnära insamling och miljöstationer placerade ute i SÖRAB:s kommuner. Detta är även ett av få mottagningsställen för företagens farliga avfall i Stockholmsregionen. Övrigt farligt avfall som inte är kemikalier, tex. bygg- och rivningsavfall innehållandes farliga ämnen, batterier, asbestavfall mm. tas emot på ÅVC. Avfallet förvaras på följande sätt: Bygg- och rivningsavfall innehållandes farliga ämnen, som normalt lakar lite föroreningar, förvaras på öppen hårdgjord yta med vattenuppsamling. Asbestavfall förvaras i sluten container. Småbatterier förvaras i syrabeständiga fat med lock. Blybatterier förvaras i syrabeständig nederbördsskyddad container El-avfall hanteras på särskild mottagning på området. Här lagras el-avfall som lämnas till ÅVC. Företag kan även lämna el-avfall på mottagningen. Totalt hanteras cirka 1 000 ton farligt avfall, exklusive elektronik, per år på anläggningen. Lagermängden vid varje enskilt tillfälle är begränsad till 100 ton. Tillståndet medger en hantering omfattande 9 000 ton el-avfall per år. FA-förrådet Farligt avfall insamlat från miljöstationer ute i kommunerna och ÅVCer samt från fastighetsnära insamling körs till FA-förrådet. Hit kommer även företagskunder med sitt farliga avfall. När det farliga avfallet anländer till anläggningen sker för-registrering i kundmottagningen varefter kunden hänvisas till kemist i FA-förrådet, som klassificerar avfallet enligt Avfallsförordningen samt väger och sorterar avfallet enligt bestämmelser för farligt gods transport. Kunden erhåller kvitto på avlämnandet med uppgifter om avfallsslag (koder), mängder, administrativa uppgifter på mottagande anläggning mm. Öppettider: vardagar 07:00-15:30. I FA-förrådet lagras alla typer av farligt avfall i form av kemikalier varav de flesta även klassas som farligt gods. Färdigsorterade kemikalier lagras i märkta och transportgodkända typ emballage. Varannan vecka görs inventering av lagrade mängder och inventeringsblanketten förvaras i kundmottagningen för att vara lätt tillgänglig i händelse av brand- eller kemikalieolycka. FA-förrådet består av en kall och en varm del, se bild 1. Den kalla delen är cirka 75 kvm och är självventilerande och indelad i flera fack. Den hårdgjorda och täta golvytan lutar inåt mot en uppsamlingsränna som mynnar i en sluten brunn. Brunnen rymmer cirka 2 kbm (vilket motsvarar dubbla volymen av det största farligt avfall emballaget) och slamsugs vid behov. Här förvaras endast avfall som inte är känsliga för kyla. Den varma delen är ett cirka 35 kvm uppvärmt rum för sortering och förvaring av köldkänsliga (små)kemikalier. I rummet finns ett punktutsug. Varmförrådets dörrar är märkta med varningsskyltar för bl.a. brandfarlig vara och förbudsskylt mot rökning. Trycksatta behållare (gasflaskor och brandsläckare) förvaras i separat tält, se bild 2. 2007-12-11 14

Bild 1. Nuvarande mellanlager för farligt avfall. Varm del till vänster, kall till höger. Miljöstationen Till återvinningscentralens miljöstation kommer hushållen med sitt farliga avfall, där det ställs av på mottagningsdisk varefter personalen sorterar det i transportgodkända typförpackningar. Vilka farligt avfallfraktioner som kommer in till miljöstationen varierar men i huvudsak utgörs de av farligt avfall i kap 16 och 20 i bilaga 2 till Avfallsförordningen. Miljöstationen är bemannad med kemist som sorterar och paketerar avfallet innan det körs över till FA-förrådet. Avfallet förvaras nederbördsskyddat och på uppsamlingstråg när det gäller flytande vätskor i fat eller cipaxbehållare. Småkemikalier förvaras i uppvärmt förråd. Internkontroll sker genom tillsyn 1 gång/månad och dokumenteras genom nedanstående checklista. Marken under inspekteras vid tillsynen. Vid kontroll ska ordinarie personal, med hjälp av checklista för SÖRABs miljöstationer, tillse: Att det är rent och snyggt på stationen Att absorberingsmedel finns Att brandfilt finns Att brandsläckare som är servad och i funktion finns Att hyllor eller backar är märkta Att varselmärkning finns (Förbud mot rökning och öppen eld, Anvisning om förekomst av brandsläckare, gasbehållare, brandfarliga varor) Att anslag finns på återvinningscentralen med aktuella telefonnummer. Att luftventil är öppen All personal som arbetar på stationen ska ha speciell utbildning. Miljöstationen består av en cirka 25 kvm öppen del (skjul) och ett cirka 25 kvm uppvärmt rum, dit endast personal har tillträde. Skjutdörrar är märkta med bl.a. varningsskyltar för brandfarlig vara och förbudsskyltar mot rökning. Öppettider: samma som ÅVC. 2007-12-11 15

Resursförbrukning: el för uppvärmning, drivmedel (miljöklassad diesel) till truck. Miljöaspekter: diffusa utsläpp av VOC, risk för kemikalieolycka (brand, explosion och spill), farligt godstransporter, dagvatten på körbara ytor utanför förråd. Skyddsåtgärder: All hantering och paketering av kemikalier som klassas som farligt gods sker enligt gällande transportbestämmelser. Endast utbildad personal får hantera det farliga avfallet. Alla kemikalier förvaras på hårdgjorda täta ytor, nederbördsskyddat, invallat (minsta uppsamlingsvolym motsvarar största emballagets volym+10%) och i de fall det handlar om särskilt känsliga småkemikalier även i uppvärmt utrymme. Eventuellt spill omhändertas med absorptionsmedel, eller i slutet uppsamlingskärl som kan sugas. Nödlägesberedskap (se bilaga 7) ska finnas lätt tillgänglig på anläggningen. Bild 2. Tält för förvaring av trycksatta behållare. 2007-12-11 16

Bild 3. Kallförråd miljöstation på återvinningscentral. El-avfall Hushållen kan lämna elektronik på ÅVC och företag på elektronikmottagningen som även är Hagbys centrallager för allt el-avfall som kommer in till anläggningen, se bild 4. Allt el-avfall deklareras och journalförs enligt gällande lagstiftning. El-avfallet delas upp i följande fraktioner: Kylmöbler och andra större enheter förvaras på hårdgjord yta eller i container Små-elektronik förvaras nederbördsskyddat i låsbart utrymme Lysrör, lågenergilampor, glödlampor förvaras i särskilda slutna containers eller behållare Öppettider: vardagar 06:30-15:30. Resursförbrukning: miljöklassad diesel till truck. Miljöaspekter: dagvatten från körbara ytor, risk för utsläpp av olja och freoner vid sabotage/stöld. Skyddsåtgärder: Övervakningskameror, låsbara förråd. Hela lagerområdet är inhägnat. Dagvatten från nuvarande lageryta är kopplad till dagvattennätet inom området. 2007-12-11 17

Bild 4. Nuvarande el-avfallsförråd Utökad verksamhet SÖRAB avser att öka den samtida lagringsmängden av farligt avfall till följd av att fler avfallsslag klassats om till farligt avfall. Den samtidiga lagringsmängden omfattande kemikalier kommer inte att utökas jämfört med dagsläget. SÖRAB avser att mellanlagra farligt avfall och elektronik med en samtidig lagringsmängd om: - 20 ton oljeavfall - 15 ton blybatterier - 200 ton elektronikavfall - 400 ton bygg- och rivningsavfall innehållandes farliga ämnen och - 100 ton annat farligt avfall Posten bygg- och rivningsavfall innehållandes farliga ämnen innefattar t ex farligt avfall i kap 17 01, 17 02, 17 04, 17 06, 17 08, 17 09 samt 19 12 06 och 20 01 37 i bilaga 2 till Avfallsförordningen. Annat farligt avfall omfattar i huvudsak kemikalier upptagna i kap 15, 16, 17, 18, 19 och 20 men även andra typer kan förekomma beroende på vad hushåll och företag behöver bli av med. De begränsningar som finns för mottagning på Hagby är att farligt avfall inte kan tas emot i större emballage än traditionellt styckegods, dvs fat, kartong, cipax eller färgboxar. Farligt avfall i bulktransport (tank) kommer således inte att tas emot på Hagby, undantaget farligt bygg- och rivningsavfall (t.ex. impregnerat trä) som tas emot i större partier. FA-förrådet, miljöstationen och elektronikmottagningen ingår i en utredning gällande omdisponering av verksamheterna inom området som för närvarande pågår. Exakt placering är inte klart i dagsläget. Hantering och förvaring kommer att ske enligt samma principer som i nuläget. 2007-12-11 18

Behandling av farligt avfall förbehandling av bygg och rivningsavfall innehållandes farliga ämnen Nuvarande verksamhet Idag har SÖRAB tillstånd att mellanlagra (2 500 ton per tillfälle) och flisa (2 500 ton per år) trä innehållandes farliga ämnen på Löt avfallsanläggning i Vallentuna. Idag transporteras detta avfall från Hagby direkt till behandlingsanläggning (SAKAB), eller via Löt. SÖRAB saknar tillstånd för förbehandling av andra fraktioner bygg- och rivningsavfall som innehåller farliga ämnen. Utökad verksamhet För att minska transporterna önskar SÖRAB möjlighet att flisa eller krossa upp till 2 500 ton bygg- och rivningsavfall innehållandes farliga ämnen (tex. kap 17 02, 19 12, 20 01 37 i bilaga 2 till Avfallsförordningen) per år på Hagby. Resursförbrukning: el eller miljöklassad diesel till kross/flisverk. Miljöaspekter: Risk för utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen i samband med krossning av avfallet. Skyddsåtgärder: Flisningen planeras ske i nära anslutning till borttransport till behandling och det flisade materialet kommer att förvaras i container, vilket minskar risken för utsläpp av föroreningar till luft och vatten. Flisningen kommer att ske på hårdgjord yta med vattenuppsamling, kopplad till behandlingsanläggning. 2007-12-11 19

Övriga verksamhetsdelar Kemikalieförråd Ansvarig kemikalieinköpare på Hagby förvarar kemikalier som används i den kontinuerliga driften och skötseln av anläggningen i en fd. sk. miljöconctainer. Containern är 10 kvm och ventilerad, se bild 5. Bild 5. Kemikalieförråd. Verkstadstält Maskintekniker har ett verkstadstält på området där olika reparationsarbeten utförs, se bild 6. Här förvaras acetylengas, syrgas och gasol. I tältet finns punktutsug. Bild 6. Verkstadstält. 2007-12-11 20

Dieseltankar På sorteringsytan för industriavfall finns två 10 000-liters dieseltankar, en utomhus och en i plåtskjul. Båda tankarna förvaras i tråg och besiktigas kontinuerligt. Verkstad Inom området finns en tvätthall och verkstad för sopbilar. Dessa nyttjas idag av SITA Sverige AB, som har uppställningsplats för sopbilar inom området. Det tvättas cirka 700 sopbilar per år i tvätthallen. Tvättvatten och avloppsbrunn i verkstaden är kopplade till oljeavskiljare innan avledning till spillvattennätet. Biogasmack SÖRAB har önskemål om att kunna etablera en biogasmack inom, eller i anslutning till, Hagby återvinningsanläggning till följd av att flera av sopbilarna som levererar avfall till Hagby körs på biogas. Var macken kan etableras, dess kapacitet, teknik och miljöpåverkan behöver utredas. Med anledning av de senaste årens mängdökningar på anläggningen ser SÖRAB ett behov av att kunna ta kommande tillstånd i anspråk så snart Norrortsleden har öppnats. Utredningarna av biogasmacken bedöms kunna fördröja detta, varför bolaget beslutat att pröva macken i eget separat tillstånd, eller anmälan. Energianläggning SÖRAB har påbörjat en förstudie gällande etablering av en energianläggning (förbränningsanläggning) i Täby. Utredningarna är inte färdiga och beslut är inte fattade varför SÖRAB avser att återkomma med eventuell särskild ansökan framöver. 2007-12-11 21

MKB-processen Samrådsprocessen inleddes genom att SÖRAB i en inbjudan/ett underlag till samråd, daterat 2006-12-05, informerade länsstyrelsen i Stockholms län, fd. miljökontoret Täby kommun, numera SRMH (Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddsnämnd), Miljömedicinska enheten Stockholms landsting, Södra Roslagens brandförsvar samt Käppalaförbundet om den planerade utökningen. Samtliga parter träffades hos SÖRAB 2007-02-01 för att diskutera utökningen, den förväntade miljöpåverkan samt vad som bör ingå i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen önskade en riktad samrådsinbjudan till närboende. SÖRAB har annonserat i lokaltidning, delat ut kopia på annonsen till närboende och lagt ut samrådsunderlaget på hemsidan. Samrådsmöte med allmänheten hölls 2007-04-23. En samrådsredogörelse är inskickad till länsstyrelsen, som beslutade att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Därefter utökades samrådskretsen till att omfatta: SITA Sverige AB, som är hyresgäst inom området Vägverket, med anledningen av närheten till Norrortsleden Svenska kraftnät och Vattenfall Eldistribution AB, kraftledningsägare inom området TNF; naturskyddsföreningen i Täby som har varit aktiv samrådspart genom åren på Hagby, framförallt gällande återställning av deponin Täby kommun i egenskap av fastighetsägare (Hagby 8:16) TFAB i egenskap av fastighetsägare (Hagby 8:1) Tekniska kontoret, ägare av spillvattennätet Riksantikvarieämbetet, med anledning av kulturminnesområdena inom området Av ovanstående har Vattenfall Eldistribution AB och Vägverket hört av sig med synpunkter. Synpunkterna är beaktade i miljökonsekvensbeskrivningen. Under pågående samrådsprocess gällande utökad verksamhet vid Smedby återvinningsanläggning i Upplands Väsby har två boende längs Sandavägen (mellan Breddenvägen och Stockholmsvägen) framfört klagomål på SÖRAB:s transporter, som tidvis är störande. Dessa transporter ska till eller från Hagby, varför detta bör beröras även i denna MKB (inte bara i tillståndsärendet för Smedby). SÖRAB har träffat en överenskommelse med sin upphandlade transportör om att inte köra den utsatta vägsträckan, utan istället köra via Bredden ut till E4:an. Sedan samråden genomfördes har SÖRAB beslutat att utöka tillståndsansökan gällande behandling av farligt avfall till att omfatta 2 500 ton per år (tidigare 1 000 ton per år). Anledningen till utökningen är att bolaget ser att behovet för detta hela tiden ökar, i takt med att avfallsproducenter lär sig klassas avfallet rätt. Utökningen omfattas fortfarande av samma verksamhetskod i FMH-bilagan (bilagan till förordningen om miljöfarligt verksamhet och hälsoskydd) och utökningen kommer inte att orsaka någon ytterligare miljöpåverkan av betydelse. Även lagringsmängderna farligt avfall har anpassats efter indelningen i nya FMH-bilagan, som träder i kraft 1 jan 2008, sedan samråden genomfördes. Här har inga mängder ändrats i sak, bara förtydligats. SÖRAB har informerat länsstyrelsen och SRMH om ändringarna. Länsstyrelsen anser att utökningen är inom ramen för tidigare samråd. Handlingar från samråden finns i bilaga 6. 2007-12-11 22

Alternativ Huvudalternativ Huvudalternativet som miljöbedöms i denna MKB motsvarar den redan beskrivna utökade verksamheten, dvs: Sortering, mellanlagring och mekanisk bearbetning av 320 000 ton avfall per år (koder enligt nya FMH-bilagan: 90.30, 90.100) Biologisk behandling av 35 000 ton park- och trädgårdsavfall, inkl.hästgödsel, per år (kod 90.170, 90.240) Mellanlagring av farligt avfall med en samtidig lagringsmängd om (kod 90.50): - 20 ton oljeavfall - 15 ton blybatterier - 200 ton elektronikavfall - 400 ton bygg och rivningsavfall innehållandes farliga ämnen och - 100 ton annat farligt avfall Behandling av 2 500 ton farligt avfall per år Länsstyrelsen önskade på samrådet att SÖRAB ger förslag på nya verksamhetskoder enligt nya FMH-bilagan som träder i kraft 1 jan 2008. Ovan har SÖRAB angett de nya koder som SÖRAB anser är tillämpliga på verksamheterna som bolaget söker för. Nollalternativ I en MKB ska miljökonsekvenserna som följer av den planerade verksamheten jämföras med ett sk. nollalternativet, dvs. utvecklingen om verksamheten inte kommer tillstånd. I detta fall har detta bedömts vara att SÖRAB fortsätter med verksamheten enligt nuvarande tillstånd. Överskjutande grovavfallsmängder får istället hanteras på Löt avfallsanläggning i Vallentuna, liksom hanteringen av trä innehållandes farliga ämnen. SÖRAB saknar idag tillstånd till behandling av övrigt farligt bygg- och rivningsavfall, varför denna tjänst behöver handlas upp och därmed är mottagaren okänd. Vad gäller hushållsavfallet har SÖRAB i dagsläget ingen omlastningsstation med tillstånd att hantera de tillkommande mängderna. SÖRAB kommer även att söka utökat tillstånd för Smedby omlastningsstation, men eftersom detta tillstånd inte är klart omfattar nollalternativet i denna MKB direkt leverans av hushållsavfallet till förbränning utan föregående omlastning. Löt avfallsanläggning Löt avfallsanläggning ligger i norra Vallentuna och anläggningen öppnades 1995. Inom området finns en deponi, en ÅVC, mellanlagrings- och behandlingsyta för impregnerat trä och förorenad jord, behandlingsytor för grovavfall. För verksamheten gäller koncessionsbeslut från 1992, miljödom från 2001 samt 2007. Beslutet och domarna inrymmer de verksamheter som SÖRAB avser att söka tillstånd för på Hagby återvinningsanläggning, undantaget behandling av annat farligt bygg- och rivningsavfall än impregnerat trä. Området som är detaljplanelagt för avfallshantering är inte klassat som riksintresse och det har inte påträffats några skyddsvärda arter där. Anläggningen inrymmer en lokal behandlingsanläggning för lak- och processvatten. Reglerade lakvattenutsläpp sker till ett krondike som mynnar i den övergödda och icke skyddsvärda sjön Jälnan. 2007-12-11 23

Anläggningen har egen infart och ligger nära E18. Det saknas karteringar över MKNföroreningar i Vallentuna kommun. Karta över Norrtälje kommun visar att halterna längs E18 :s norra delar är klart lägre än miljökvalitetsnormerna. Närmast boende ligger 200 m från lakvattendammarna och 500 m från deponiområdet. Förhärskande vindriktning är sydvästlig. Boende är tidvis störda av lukt och fågel från anläggningen. Bolaget avser att ansöka om förnyat tillstånd för verksamheterna vid Löt. Tillståndsprocess har påbörjats. Alternativ lokalisering, 2 kap. 6 Miljöbalken Hagby återvinningsanläggning är lokaliserad på mark, som är planlagd för avfallshantering i fördjupad översiktsplan. Dess nära anslutning till kommande Norrortsleden gör att placeringen klarar av utökningen med tillhörande transporter. Vidare finns det ett utbyggt system för bortledning av behandlat processvatten. Vad gäller övrig miljöpåverkan kommer SÖRAB att vidta åtgärder för att verksamheten inte ska medföra några miljöeffekter av betydelse, vare sig för närboende eller Norrortsledens närområde. Sammantaget anser SÖRAB att en flytt skulle medföra oskäliga kostnader, som inte per automatik skulle innebära någon minskad påverkan på miljön. Alternativ lokalisering av de tillkommande verksamheterna och utökningen som SÖRAB söker för på Hagby, skulle ske på Löt avfallsanläggning eller via omdirigering av hushållsavfallet, vilket motsvarar nollalternativet. 2007-12-11 24

Miljökonsekvenser Transporter Nuvarande verksamhet Transporterna till och från Hagbys olika verksamhetsdelar framgår nedan, liksom om transporterna är inom SÖRAB:s rådighet eller kundernas. Omlastningen Kunder: Sopbilar (cirka 5,5 ton hushållsavfall per bil) SÖRAB: Hushållsavfallstransporter till behandling (för närvarande Uppsala/Högdalen, 30 ton per bil) Sorteringsytan Kunder: Tunga transporter SÖRAB: ÅVC-avfall från externa ÅVCer, tunga transporter SÖRAB: Bränsletransporter, tunga transporter SÖRAB: Sorteringsrest till Löt avfallsanläggning, tunga transporter SÖRAB: Återvinningsbara material till behandling, tunga transporter ÅVC Kunder: Personbil med eller utan släp. Kunder: Småföretag, lätt lastbil (max 3,5 ton) Komposten Kunder: Personbil med eller utan släp. SÖRAB: ÅVC-avfall från externa ÅVCer, tunga transporter Kunder: Tunga transporter SÖRAB: Bränsletransporter, tunga transporter Hantering farligt avfall SÖRAB: Miljöstationsavfall från externa ÅVCer, mindre lastbil, farligt gods Kunder: Småföretagskunder, farligt gods och el-avfall, mindre lastbil eller personbil SÖRAB: Uttransport farligt gods, tunga transporter (till upphandlad behandlare, för närvarande belägna i Kumla och Bro) El-avfall (producentansvar hämtas av El-kretsen), tunga transporter Kunder kommer framförallt dagtid, men även kvällar och helger vad gäller personbilstrafiken (hushåll till ÅVC). Uttransporter till behandling sker i huvudsak dagtid, men förekommer även kvälls- och nattetid. SÖRAB har gjort trafikmätningar (2006 och 2007) i grinden på Hagby. Vardagsdygnsmedeltrafiken till Hagby enligt nollalternativet uppgår i medeltal till cirka 1 230 stycken fordon per dygn, varav cirka 65% är personbilstrafik och 35% tung trafik, se tabell 2. Räknat utifrån Vägverkets ungefärliga skattning av trafiken på Norrortsleden i höjd med Hagby (år 2015), innebär detta att trafiken till och från Hagby står för cirka 5-6% av trafiken på Norrortsleden, enligt nollalternativet. Transporterna orsakar tidvis (framförallt helger) köbildning på Frestavägen. Transporterna ger upphov till utsläpp som kan påverka miljökvalitetsnormer för luft längs vägnätet i Storstockholm. 2007-12-11 25

För att minska utsläppen och påverkan på miljön har SÖRAB ställt följande krav på sina upphandlade transporter: Partikelfilter Miljöklass, samma som Stockholms innerstad HA-fria däck Ecodriving utbildning av chaufförer Miljöprestandan på kundernas transporter är utom SÖRAB:s rådighet. Transporterna till och från Hagby tar olika vägar, varav kundernas är okända. De flesta av SÖRAB:s transporter går idag via Frestavägen/Sandavägen (framöver via Norrortsleden) via Breddens trafikplats vidare ut på E4:an till slutdestination. Detta innebär att tidigare störningar för boende längs delar av Sandavägen i Upplands Väsby nu ska ha upphört. Vad gäller MKN-reglerade föroreningar överskrids MKN för partiklar (PM10) och NO 2 längs stora delar av E4:an i de SÖRAB-kommuner som transporterna går igenom. Transporter till SÖRAB:s ÅVC på Lidingö går via Bergtorpsvägen ut på E18 söderut, vidare ut på Valhallavägen till Lidingö. Även transporterna till Löt avfallsanläggning går via E18, norrut. Även delar av E18 har halter som överskrider MKN för NO 2 och partiklar (dock inte inom Vallentuna kommun). Utökad verksamhet huvudalternativet jämfört med nollalternativet Transporter till och från Hagby ökar med ökade avfallsmängder. I tabell 2 jämförs dagens transporter till Hagby, med antalet transporter enligt uppnådd maxmängd i ansökan. Tabell 2. Antalet transporter enligt nuvarande verksamhet och vid en utökning. Anläggningsdel Vardagar, dagtid Vardagar, kvällstid Nattetid Sön- och helgdag nu Sorteringsplattan/omlastning Tung trafik 377 566 30 45 24 36 25 38 Kompost Tung trafik 42 63 1 2 - - 2 3 ÅVC Personbilstrafik 808 1212 75 113 5-1050 1575 Trafikrörelserna till Hagby kommer att öka till cirka 1 850 stycken fordon per dygn (cirka 8% av Norrortsledens trafik, i höjd med Hagby) enligt huvudalternativet när maxmängden är uppnådd. Anläggningen kommer att ha en egen avfart från Norrortsleden, vilket minskar risken för köbildning på tillfartsvägarna. En eventuell utbyggnad av återvinningscentralen kommer att minska risken för köbildning ytterligare. Transporterna mot E4:an ska även fortsättningsvis gå via Breddens trafikplats för att undvika störningar för boende längs känsliga delar av Sandavägen. nu nu Kan verksamheten inte utökas på Hagby, det sk. nollalternativet, kommer transporterna till och från Hagby att kvarstå på samma nivå som idag. Avfallsmängderna överskjutande nuvarande tillståndsgivna behöver då transporteras till annan anläggning. I detta fall innebär det att grovavfallstransporterna till Löt ökar, framförallt gällande SÖRAB:s egna transporter med grovavfall från ÅVCerna, som är de transporter som SÖRAB har rådighet över. nu Utökad Utökad Utökad Utökad 2007-12-11 26