Turist 2011. Riktad tillsyn av livsmedelshantering under turistsäsong. En rapport från Miljöförvaltningen Linn Oldemar och Alexandra Bernvetter



Relevanta dokument
Student En inblick i livsmedelshantering vid studentfester. En rapport från Miljöförvaltningen Lena Björklund-Stoehr och Camilla Dyrberg

Student Uppföljning av projektet Student En rapport från Miljöförvaltningen Robert Wedin MILJÖFÖRVALTNINGEN. Maj 2012

Kontroll av kök inom vård och omsorg 2010

Kök i skolor och förskolor TILLSYNSPROJEKT 2009

Bageri/konditori 2010

PROJEKT. Kebabprojekt. - Kontroll och provtagning på kebabhantering i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2013

Livsmedelsprojekt 2010 Projekt - Skolprojektet

Revisionsprojekt riktat mot restauranger

Bygg- och miljökontoret, Livsmedel

Tillsynsprojekt Revision av restauranger

Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)

Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B

PROJEKT. Östersjöfestivalen. Tillsynsprojekt 2012

Tillsynsprojekt Caféer 2013

Checklista - Internrevision

PROJEKTRAPPORT MILJÖFÖRVALTNINGEN. Avdelning: Livsmedel Diarienummer: Version: 1.0. Kebab Kontrollprojekt. Edvin Dervovic

större restauranger i Malmö

Checklista - Internrevision

Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker

Tillsynsprojekt Revision av pizzerior

Offentlig livsmedelskontroll av importörer, grossister och butiker i Trelleborg 2011

RAPPORT. Livsmedelskontroll på större livsmedelsverksamheter. hösten Antagen av Miljönämnden Rapportnr 01/2009 ISSN

Offentlig livsmedelskontroll på förskolor och skolor i Trelleborg 2010

Förslag till egenkontrollprogram

Kontroll av Food Trucks 2015

Projekt. Ger informationsinsatser effektivare tillsyn? - en studie bland våra pizzerior

Livsmedelskontroll på kommunala förskolor i riskklass 3B och 4B

Branschgenomgång Restauranger och Pizzerior 2011 Rapport nr: 14

Projekt julbord. Landskrona stad Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen Landskrona. Miljöförvaltningen

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Butiksprojekt. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört Författare: Karin Andersson Eva Bagström Luis Carvajal

Riktad kontroll: Kontroll av Food Trucks 2015

Offentlig livsmedelskontroll på restauranger och fartyg Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 2B och 3B

Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012

PROJEKT. Sweden Rock Festival juni 2012 Sölvesborg. Tillsynsprojekt 2012

Planering och utformning av livsmedelslokal

Projekt Bacillus cereus

Säker livsmedelsverksamhet

Sprint 2. Skolmåltid 2012

Sprint. Restaurang och Café 2, 2012

Tillsynsprojekt Revision av livsmedelsbutiker

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.

Restauranger våren 2011

Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt Åsa Fredriksson Joakim Johansson

Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning

Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010

Rapport om livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 2005

HÖRBY KOMMUN. Rengöringskontroll restauranger och storhushåll i Hörby kommun 2007 RAPPORT

Livsmedelsprojekt 2010 Projekt - Kolloprojektet

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

Hygien och redlighet inom bageri och konditori

Livsmedel. Information från miljöavdelningen. Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN

Rutiner för livsmedelshantering

Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011

Kontrollprojekt Temperatur i tillagningskök på skolor, förskolor och särskilda boenden

Egenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Riktad tillsyn mot restauranger samt provtagning av dryckesanläggningar 2008

Allergikost - Pizzerior Våren 2012

Länsprojekt 2012 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV JULBORDSBUFFÈER

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering

Lokalkrav för livsmedelsföretag

Rengöringskontroll i skolkök. Förslag till beslut. Sammanfattning MILJÖFÖRVALTNINGEN. Till Miljö-och hälsoskyddsnämnden p 10

Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun

Julbordsprojekt Rapport 2/1999 ISSN Mer rapporter kan hämtas på

Revision av livsmedelsanläggningar 2010

Säker livsmedelshantering

Livsmedelsbutiker hösten 2011

Revision av pizzerior 2016

Lokalkrav för livsmedelsföretag.

Rapport om livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 2003

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Egenkontroll för. hemtjänsten i Järfälla kommun. Kostservice 2011, maj

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1. Förebyggande åtgärd

KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER

ALEBO PENSIONAT. Förebyggande åtgärder för att undvika hälsofaror

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggning. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering

Projektinriktad kontroll: material i kontakt med livsmedel Sala och Heby kommun, 2015

Generell riskanalys för hantering av livsmedel i bostad för vuxna barn mfl enligt LSS 1 2. Förebyggande åtgärd

Lagstöd till kontrollrapport

Förslag till egenkontrollprogram

Sammanställning av rengöringsprojekt Av Karolina Biel, Miljöenheten

PROJEKT. Gatukök, större butiker, KSS och tillägg bageri/konditori

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

Allma nna lokal- och utrustningskrav

Sprint. Skolmåltid 2012

Lokalkrav för livsmedelsföretagare

Livsmedelsbutik 2010 Utförd av miljökontoret Jönköpings kommun Skriven av Maria Sandquist

Vi tittade särskilt på temperatur, redlighet, separering och flöde på grund av begränsad yta samt nedkylning av mat som sedan värms (tex paj).

Kontrollprojekt Temperatur i mottagningskök inom vård och omsorg

Transkript:

MILJÖFÖRVALTNINGEN Turist 2011 Riktad tillsyn av livsmedelshantering under turistsäsong En rapport från Miljöförvaltningen Linn Oldemar och Alexandra Bernvetter December 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Bakgrund och syfte Under sommarens turistsäsong ökar antalet människor i Stockholms innerstad markant. Turisttillströmningen ökar trycket på restaurangerna i staden. Många av stadens restauranger har begränsade utrymmen att hantera livsmedel i. En ökad tillströmning av gäster ställer ökade krav på möjligheterna att förvara och hantera livsmedel på säkert sätt. Vid tidigare inspektioner av verksamheter med små ytor har det framkommit brister i hanteringen och förvaring av livsmedel. Projektets syfte var att kontrollera hur den ökade mängden besökare påverkar restaurangernas livsmedelshantering under turistsäsongen avseende förvaring/lagring/hantering, rengöring, kunskaper och temperaturprocesser. Projektet utfördes i samband med den årliga planerade kontrollen. Totalt valdes 59 objekt ut, vilka besöktes mellan maj och augusti.

INNEHÅLL Bakgrund och syfte 3 Kontrollens upplägg 7 Omfattning och avgränsning... 7 Genomförande... 7 Övrig information om turismen i Stockholm... 7 Resultat 8 Förvaring, lagring, hantering... 8 Rengöring... 9 Kunskaper... 9 Temperaturprocesser... 10 Diskussion och slutsatser 11 Bilaga Rapport Turist 2011 Checklista... 13

Kontrollens upplägg Kontrollens upplägg Omfattning och avgränsning De 59 objekt som omfattades av studien valdes ut genom att varje handläggare, med hjälp av tidigare erfarenheter och lokalkännedom, valde ut objekt från respektive distrikt* i Stockholms innerstad. Framförallt valdes restauranger och caféer ut från gator och platser som kan förväntas ha ökad tillströmning av folk, till exempel: Drottninggatan, Kungsgatan, Kungsträdgården, Djurgården och Gamla Stan. *Verksamheterna är indelade efter kyrkodistrikt med en ansvarig handläggare för respektive distrikt. Genomförande Kontrollen utfördes i samband med en ordinarie inspektion under dagtid. De kontrollområden som prioriterades var förvaring/lagring/hantering, rengöring, kunskaper och temperaturprocesser. En för projektet upprättad checklista användes som hjälpmedel (bilaga). Avvikelser som ledde till att en extra kontroll var nödvändig följdes upp. Exempel på avvikelser som krävde extra kontroll är otillräcklig rengöring, fel temperaturer vid nedkylning, bristande utrymme i kylskåp eller otillräckligt med utrymme för förvaring och hantering. Den uppföljande kontrollen låg dock utanför ramen för projektet och redovisas inte i denna rapport. Sammanställning av resultatet gjordes genom att sammanfatta informationen från inlämnade checklistor. Övrig information om turismen i Stockholm Under 2010 hade Stockholmsregionen över 10 000 000 övernattningar. I snitt stannade en besökare 2.4 nätter*. Utöver detta var det 5 miljoner dagsresenärer och 14 miljoner övernattningar gjordes hos vänner och bekanta**. I Stockholm City genererade turistnäringen 2010 intäkter till ett belopp av 3299 MSEK för hotell- och restaurangbranschen*. 2010 skapade turistnäringen i Stockholm City 3909 arbetstillfällen för hotell- och restaurangbranschen*. Källa: *http://www.stockholmtown.com/upload/facts_tourism2010.pdf ** http://resespanarna.se/tag/att-gora-i-stockholm/ Sida 7 av 13

Resultat Resultat Antalet portioner per dag har i det mest extrema fallet ökat från 100 portioner per dag till 600-900 portioner per dag under sommarens högsäsong. En vanlig förekommande ökning var en fördubbling. De besökta verksamheterna serverade mellan 40-900 portioner/dag, vanligast förekommande antal portioner var mellan 200-300 portioner. Resultaten nedan presenteras uppdelade efter kontrollområden, det vill säga; förvaring/lagring/hantering, rengöring, kunskaper respektive temperaturprocesser. Förvaring, lagring, hantering Under kontrollpunkterna förvaring, lagring och hantering kontrollerades internmärkningen på förvarade produkter i framförallt kylar och frysar. Vidare kontrollerades att separeringen av livsmedel i kylarna var tillräckligt bra och att lokalen inte var underdimensionerad i förhållande till den mängd portioner som serverades. Sammantaget bedömdes 20 procent (12 stycken) av lokalerna vara underdimensionerade, det vill säga att det fanns otillräckligt med lagrings- och beredningsutrymmen i förhållande till produktionen. Bland kommentarerna i utrymmet för fritext fanns ett flertal som rörde just begränsade utrymmen. Soprummen kontrollerades i avseendet om de var rena och att de inte användes för lagring av livsmedel, städutrustning eller andra föremål som inte var sopor. Den här kontrollpunkten var med då detta hade påträffats vid tidigare inspektioner då utrymmena varit begränsade. På samtliga besökta restauranger kontrollerades att föremål, framförallt livsmedel, inte förvarades på golv i lokalen eller på golv i kylar och frysar. Andelen restauranger med avvikelse på denna punkt var 30 procent (18 stycken). Med golvförvaring menas att livsmedel eller kartonger med livsmedel som sedan flyttas upp på arbetsbänkar förvaras på golvet med risk för att bli smutsiga och därmed kontaminera rena utrymmen. 60 50 40 30 20 10 0 Inte tillfredsställande Tillfredsställande Figur 1. Figuren visar andel avvikelser för märkning, separering i kylar och frysar, underdimensionering av lokal, om soprummet användes till lagringsplats samt om golvförvaring förekom. Sida 8 av 13

Resultat Rengöring En av kontrollpunkterna som kontrollerades vid inspektionen var rengöring. Sammantaget bedömdes 23 (16 procent) av de 142 kontrollerade områdena som otillräckligt rengjorda. De vanligaste förekommande rengöringsbristerna var rödmögel i diskmaskinen, orena kylar och kyllister samt orena ismaskiner. Av de kontrollerade områdena kylar/frysar samt soprum bedömdes 9 procent (5 stycken) vara orena. För kontrollerade arbetsytor/redskap bedömdes 14 procent (åtta stycken) vara orena. 60 50 40 30 20 10 0 Orent Rent Figur 2. Figuren visar hur stor andel av de kontrollerade områdena kylar/frysar, arbetsytor/redskap samt soprum som bedömdes som otillräckligt rengjorda. Kunskaper Kontrollpunkten kunskaper behandlar den sammanfattade bedömningen om personalens kunskaper i avseende på samtliga kontrollområden. En bedömning av otillräckliga kunskaper kan också vara om personalen inte kyler ner varmt livsmedel tillräckligt snabbt och på rätt sätt. I det fall en stor hink med köttgryta i ett kylskåp håller +35 C 14 timmar efter avslutad upphettning och påbörjad nedkylning kan det bedömas som att personalen antingen har otillräckliga kunskaper eller slarvar medvetet. Exempel på tillräckliga kunskaper är att personalen vet hur livsmedel ska separeras, vilken temperatur ett förvaringsutrymme ska ha och hur nedkylning ska genomföras på ett säkert sätt. Medvetet slarv trots vissa kunskaper tyder ändå på en djupare kunskapsbrist eftersom man inte fullt ut förstår konsekvenserna av felaktig hantering. Sammantaget bedömdes 86 procent (51 stycken) ha tillräckliga kunskaper. Tillräckliga kunskaper Antal 8 Ja Nej 51 Figur 3. Figuren visar hur många av verksamheterna som bedömdes ha personal med tillräckliga kunskaper. Sida 9 av 13

Resultat Temperaturprocesser Under kontrollpunkten temperaturprocesser gavs avvikelser för bristfällig rutin för temperaturkontroll i kylar och frysar samt vid nedkylning, varmhållning och upptining. De avvikelser som noterades för kontrollpunkten nedkylning berodde på att verksamheten kylde ned mat utan temperaturkontroller. Vid upptining kan en avvikelse noteras om livsmedlet till exempel tinas i rumstemperatur under natten och vid kontrollen mäts till rumstemperatur. Sammantaget fick 20 procent (tolv stycken) av de kontrollerade nedkylningarna avvikelser och 18 procent (elva stycken) av varmhållningarna. 60 50 40 30 20 10 0 Temperatur brist Temperatur tillfredsställande Figur 4. Kontrollpunkt tid- och temperaturprocesser samt avvikelse för respektive kontrollområde. Sida 10 av 13

Diskussion och slutsatser Diskussion och slutsatser De kontrollområden där resultaten visade sig ha flest avvikelser var rengöring, golvförvaring och nedkylning. Rengöring Enligt fritexten på checklistan gällde de flesta avvikelser otillräcklig rengöring av kylar, ismaskiner och diskmaskiner (avvikelserna för diskmaskiner gällde nästan uteslutande förekomst av rödmögel). Av de kontrollerade områdena kylar/frysar samt soprum bedömdes nio procent (fem stycken) vara orena. För kontrollerade arbetsytor/redskap bedömdes 14 procent (åtta stycken) vara orena. Nedkylning För kontrollerad nedkylning gällde att 20 procent (tolv stycken) av verksamheterna kylde ner livsmedel utan temperaturkontroll. Separering Separeringen av livsmedel i kylar var överlag god då 95 procent (56 stycken) bedömdes som tillfredställande vilket är positivt då 20 procent (tolv stycken) av utrymmena i verksamheterna bedömdes vara överbelastade. Soprum Tidigare erfarenheter har visat att soprum ibland används som lagringsplats när köksutrymmena är begränsade. Därför ingick en kontrollpunkt där soprummen kontrollerades i avseende på övrig förvaring och tillräcklig rengöring. Av de 41 kontrollerade soprummen innehöll inget någon förvaring av annat än sopor. Endast fyra soprum bedömdes vara otillräckligt rengjorda. Golvförvaring Andelen restauranger med avvikelse på denna punkt var 30 procent (18 stycken). Med golvförvaring menas att livsmedel eller kartonger med livsmedel som sedan flyttas upp på arbetsbänkar förvaras på golvet med risk för att bli smutsiga och därmed kontaminera rena utrymmen. Kunskaper Andelen verksamheter som bedömdes ha personal med otillräckliga kunskaper var 14 procent (nio stycken). Detta är en lägre andel än för några av kontrollområdena med högst andel avvikelser. Slutsatsen är att avvikelser förekommer trots att kunskap finns. Det i sin tur tyder på att anställd personal har tillräckliga kunskaper men av någon anledning inte gör rätt. Under sommarmånaderna har vi sett att antalet personal ökar och att semestervikarier ibland tas in. Det skulle kunna vara en orsak till lägre kunskapsnivåer. Medvetet slarv motiveras ofta med tidsbrist. Sida 11 av 13

Diskussion och slutsatser Sammanfattad bedömning Rapporten redovisar andelen brister inom olika kontrollområden. En omvänd redovisning, dvs. avseende andelen kontrollområden som inte noterats ha brister visar på ett tydligare sätt att resultatet ändå måste bedömas som gott. Kontrollområde Antal kontrollerade Antal utan avvikelse Andel utan avvikelse Rengöring 59 51 86 % Nedkylning 59 47 80 % Separering 59 56 95 % Soprum 41 41 100 % Golvförvaring 59 41 70 % Kunskaper 59 51 86 % Sammanfattat bedömer miljöförvaltningen att resultatet är tillfredsställande. För de brister som behövde extra kontroll har förvaltningen följt upp att korrigerande åtgärder vidtagits av företagen. Eftersom resultaten sammantaget är tillfredsställande, bedömer förvaltningen att ingen särskild uppföljning av projektet behövs under 2012. Fortsatta kontroller genomförs inom ramen för ordinarie planerad kontroll. Sida 12 av 13

Turist 2011 Diskussion och slutsatser Bilaga Rapport Turist 2011 Checklista Turistprojekt 2011 Verksamhetsnamn: Datum: / Klockslag: : Distrikt: Portioner nu : st Portioner övr: st Buffé Återanvänding: Kommentarer Finns buffe? Rengöring Kommentarer Arbetsytor/Redskap: Kylar/Frysar: Temperaturer Rutiner Kommentarer Kylar Frysar Nedkylning Varmhållning Upptining Förvaring, lagring, hantering Kommentarer Golvförvaring (kyl/frys/torrförråd) Märkning Separering kylar Överbelastning Tillräckliga kunskaper Kommentarer Sida 13 av 13