Arkivbeskrivning Dnr: 2-1775/2013 2013-04-22 Sida: 1 / 17 Arkivbeskrivning för Karolinska Institutet Version: 1.0 Fastställd: 2013-04-22 Giltig fr.o.m: 2013-04-22 Myndigetens namn Karolinska Institutet Myndighetens tillkomst Mediko-kirurgiska institutet tillkom genom ett kungligt brev från december 1810. Institutet var vid grundandet avsett för utbildning av fältläkare, varpå dess första utveckling hade nära anknytning till garnisonssjukhusets. Med detta kungliga brev sattes en första, provisorisk organisation för institutet och dessutom fick den hittills varande kirurgiska hantverkarutbildningen ett definitivt slut. Denna utbildning hade varit 2-årig och inneburit en grundläggande utbildning hos vilken fältläkare som helst. Nu blev den ersatt av en lika lång teoretisk-vetenskaplig utbildning med praktisk-klinisk tjänstgöring vid ett sjukhus. Kirurgin blev en vetenskap, snarare än ett hantverk. Än så länge hade dock inte medicinen och kirurgin slagits ihop till ett och samma vetenskapliga ämne. Institutet hade vid dess start fyra professurer, anatomi, farmaci, teoretisk medicin och praktisk medicin. 1813 skedde en omorganisation och mediko-kirurgiska intitutet blev fastare organiserat och fick två nya professurer; i obstetrik och i botanik och naturalhistoria.. Institutets elever antogs av professorerna efter avlagd inträdesexamen. Eleverna bestod dels av unga studenter från universiteten, dels av ungdomar som tidigare hade gått, eller innan institutets bildande hade tänkt gå, den vanliga fältskärarpraktiken hos någon mästare. Det blev dock mer och mer vanligt att de som ämnade bli läkare studerade både vid universiteten och vid institutet. Institutets styrelse i ekonomiskt hänseende utgjordes under åren 1816-1833 av garnisonssjukhusbyggnadskommittén. Styrelsen i övrigt skedde genom Kungl. Maj:t och genom Sundhetskollegium (hette innan 1813-01-27 Collegium Medicum), som hade överinseendet över institutet och dess undervisning. Från 1828 finns protokoll från professorernas sammanträden rörande institutets angelägenheter. Från slutet av 1820-talet hade institutet inte längre mycket gemensamt med garnisonssjukhuset och dess uppgift blir enligt reglementet den 11 december 1822 att utbilda läkare i allmänhet och inte längre speciellt fältläkare. Från december 1833 gick styrelsen av ekonomiska ärenden över från garnisonsjukhusbyggnadskommittén till Sundhetskollegium. Postadress Besöksadress Telefon E-Post Karolinska Institutet 171 77 Stockholm Nobels väg 5 Solna Telefonnr, 08-524 800 00 arkivet@ki.se Webb Fax ki.se 08-31 11 01 Org.nummer 202100 2973
Sida: 2 / 17 1861 frigjordes institutet från Sundhetskollegium och underställdes istället kanslern för Uppsala universitet. Professorernas samlande till sammanträden fick istället benämningen lärarkollegium och ett förvaltningsutskott (efter 1886 benämnd förvaltningsnämnd) tog över skötseln av de ekonomiska angelägenheterna. Förvaltningens arkiv har delats upp i ett huvudarkiv, kansliets arkiv och förvaltningsnämndens och kamrerarekontorets arkiv, dit även räkenskapshandlingar förda av Sundhetskollegium 1834-1861 har förts. Tandläkarinstitutet bildades 1898 under namnet Tandläkarinstitutet och stod under KI:s styrelse och förvaltning. 1947 blev Tandläkarinstitutet en självständig högskola under namnet Tandläkarhögskolan och 1964 infogades den helt i Karolinska Institutet. 1900 erhöll KI genom inrättande av Nobelstiftelsen uppdraget att utdela Nobelpriset i fysiologi och medicin. Den 16 februari 1906 fick KI rätt att utdela medicine doktorsgrad. Efter avlagd medicine kandidatexamen skulle eleverna tjänstgöra sex månader vid någon av Lunds eller Uppsalas universitetskliniker. Genom kungligt brev 13 juni 1923 fullbordades institutets utvidgning till en fullständig medicinsk fakultet och efter detta datum behövde KI:s elever inte längre genomgå den sex månader långa sjukhustjänstgöringen vid någon av universitetsklinikerna, utan kunde direkt fortsätta vid de till KI nyanslutna sjukvårdsinrättningarna. Under 1940- och 1950-talet flyttades verksamheten ut till Norrbackaområdet i Solna. Efter flera mindre administrativa ändringar fick KI 1964 formen av medicinsk fakultet och en odontologisk fakultet med ett konsistorium som ersatte lärarkollegiet. Den operativa utbildnings- och forskningsverksamheten bedrivs vid KI:s institutioner. Karolinska Institutet är sedan 1 jan 1997 ett medicinskt universitet. Arkivmaterialet innan 1964 har levererats till Riksarkivet, med undantag från många av KI:s institutioners äldre arkiv som vanligtvis finns kvar. Rektorslängd Inspectorer Anders Johan Hagströmer, 1816-1830 Anders Retzius, 1830-1860 Magnus Huss, 1860 Gustaf von Düben, 1860-1871 Sten Stenberg, 1871-1884 Christian Lovén, 1884-1886 Rektorer Axel Key, 1886-1898 Karl Axel Hamus Mörner, 1898-1917 Frithiof Lennmalm, 1917-1923 Hjalmar Forssner, 1923-1927 Gunnar Hedrén, 1927-1931
Sida: 3 / 17 Gunnar Holmgren 1931-1940 Viktor Wigert, 1940-1942 Hilding Bergstrand, 1942-1953 Sten Friberg, 1953-1969 Sune Bergström, 1969-1977 Bengt Pernow, 1977-1983 Bengt Samuelsson, 1983-1995 Hans Wigzell, 1995-2003 Harriet Wallberg-Henriksson, 2003-2012 Anders Hamsten, 2013- Verksamhet Organisation Karolinska Institutet leds av konsistoriet, som delegerat löpande beslutsfattande till rektor (som även är myndighetschef). Under konsistoriet finns tre styrelser (Styrelsen för utbildning, Styrelsen för forskning och Styrelsen för forskarutbildning) och under dessa finns en stor mängd beredande och beslutsfattande organ, vilkas struktur ändrats i och med att organisationen har förändrats. Den operativa utbildnings- och forskningsverksamheten bedrivs vid Karolinska Institutets institutioner. Varje institution har ansvar för sin egen arkivbildning och utgör egna delarkivbildare, innebärande att det vid sidan om denna arkivbeskrivning för hela Karolinska Institutet även finns separata arkivbeskrivningar för varje institution. En mycket viktig samarbetspartner för Karolinska Institutet är Stockholms läns landsting. Många av KI:s lärare, doktorander och forskare är yrkesverksamma vid regionens stora sjukhus och ett flertal institutioner har sin verksamhet förlagd till landstingsmiljö. Beslut om övergripande strategier för utbildning, forskning och infrastruktur tas i gemensamma styrgrupper inom KI/SLL-samverkan som upprättar egna protokoll. Karolinska Institutet har två campus, ett i Solna och ett i Huddinge. Därutöver är Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och S:t Eriks ögonsjukhus också undervisningssjukhus där en stor del av den praktiska utbildningen äger rum. Utbildning KI har ca 6000 inskrivna studenter.15 nybörjarprogram som leder till examens ges, nämligen: Arbetsterapeut Audionom Biomedicinare Biomedicinsk analytiker Folkhälsovetare Logoped Läkare Optiker Psykolog Röntgensjuksköterska Sjukgymnast Sjuksköterska
Sida: 4 / 17 Tandhygienist Tandläkare Tandtekniker Därutöver har KI ett flertal fortsättningsprogram, magister- och mastersprogram, samt fristående kurser. KI svarar för ca 12 procent av svenska högskolans forskarutbildning och varje år tar drygt 350 forskarstudenter doktorsexamen vid KI. Forskning KI står för över 40 procent av all medicinsk forskning vid universitet och högskolor i Sverige, och har således som universitet en stark forskningsanknytning. Vid KI finns unika resurser för epidemiologisk forskning, såsom KI Biobank, Svenska tvillingsregistret och LifeGene-projektet. KI har även, i en gemensam satsning med KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet, upprättat det nationella resurscentret Science for Life Laboratory (SciLifeLab) som är ett laboratorium för biovetenskaplig forskning. Åtta Nobelpris i fysiologi eller medicin har hittills gått till svenska forskare. Fem av dessa kommer från KI: 1955 Hugo Theorell (för sina upptäckter om oxidationsenzymernas natur och verkningssätt) 1967 Ragnar Granit (för sin kartläggning av näthinnans funktion och nervcellers respons på ljusstimuli, färg och frekvens) 1970 Ulf von Euler (för identifieringen och kartläggningen av det sympatiska nervsystemets viktigaste signalsubstans, noradrenalin) 1982 Sune Bergström och Bengt Samuelsson (för upptäckten av prostaglandiner) Sökmedel till Karolinska Institutets olika arkiv Diarieförda handlingar går att söka i Karolinska Institutets gemensamma diarie- och ärendehanteringssystem W3D3. De äldre diarie- och ärendehanteringssystemen Diabas och Platina finns båda migrerade sedan 2013 till W3D3. Det integrerade löne-, personal- och matrikelregistret Primula, samt analoga tjänstgöringsjournaler och personalförteckningar är relevanta sökvägar för att hitta information om personer som varit anställda vid Karolinska Institutet. Personalhandlingar vid Karolinska Institutet återfinns bland personalakterna, dessa förvaras vid Universitetsförvaltningen. Handlingar om Karolinska Institutets forskning arkiveras vid respektive institution. När det gäller information om studenter och studieresultat kan detta återsökas i det studieadministrativa systemet Ladok. Ladok infördes 1995, dessförinnan finns inte information om studenter och studieresultat bevarat på något strukturerat sätt, utan återfinns i olika arkivserier i Universitetsförvaltningens arkiv. Beslut och protokoll som fattas på en övergripande nivå för hela Karolinska Institutet arkiveras vid Universitetsförvaltningen, medan beslut som rör styrning av specifika institutioner arkiveras vid respektive institution.
Sida: 5 / 17 Utbildningshandlingar återfinns framför allt i så kallade kursakter vid den kursgivande institutionen. Digitala räkenskapshandlingar eftersöks lättast i ekonomisystemet Agresso. Därutöver fungerar Karolinska Institutets arkivförteckningar som sökmedel till arkiven. Delarkivbildare till Karolinska Institutet Alla Karolinska institutets institutioner utgör delarkivbildare. De består för närvarande av (föregångare till dagens institutioner redovisas i bilaga 1): - C1 mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) 1993- - C2 biokemi och biofysik (MBB) 1993- - C3 fysiologi och farmakologi (FyFa) 1993- - C4 neurovetenskap 1993- - C5 cell- och molekylärbiologi (CMB) 1993- - C6 Institutet för miljömedicin (IMM) 1993- - C7 lärande, informatik, management och etik (LIME) 2002- - C8 Medicinsk epidemiologi och biostatisk (MEB, t.o.m. 2003 medicinsk epidemiologi) 1997 - CB Karolinska Institutets bibliotek (KIB) 1810- - D1 kliniska vetenskaper (DS) 1993- - F1 Universitetsförvaltningen (UF) 1999- - H1 neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS, tidigare NEUROTEC) 1993- - H2 biovetenskaper och näringslära (BioNut) 1993- - H5 laboratoriemedicin 1993- - H7 medicin, HS 1993- - H9 klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) 1993- - K1 molekylär medicin och kirurgi 2005- - K2 medicin, KS 1993- - K6 kvinnors och barns hälsa 1993- - KM Komparativ medicin, 2010- - OF odontologi 1996- - S1 klinisk forskning och utbildnings, Södersjukhuset 1993-
Sida: 6 / 17 - UF Universitetsförvaltningen Inskränkningar i arkivets tillgänglighet genom sekretess och gallring Se respektive delarkivs arkivbeskrivning. Överlämnande av arkiv från annan myndighet eller enskild Se respektive delarkivs arkivbeskrivning. Överlämnande av arkiv till annan myndighet eller arkivmyndighet Se respektive delarkivs arkivbeskrivning. Arkivbeskrivningens samband med klassificeringsstruktur Klassificeringsstruktur version 1 Referensdokument Bilaga 1: Föregångare till dagens institutioner Bilaga 2: KI:s historia efter årtal Datum: 2013-03-28 Upprättad av: Elin Christiansson, arkivarie Källor: Äldre arkivbeskrivningar för Karolinska Institutet olika delarkiv Wkipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/karolinska_institutets_historia F. Lennmalm, Karolinska Mediko-Kirurgiska Institutets historia, första delen, Stockholm 1910. KI:s internwebb: http://internwebben.ki.se/sv/samverkansorganisationen-kisll Karolinska Institutet ett medicinskt universitet, Informationsbroschyr utgiven av Karolinska Institutet, utgivningsår okänt Karolinska Institet 200 år, Jubileumsmagasin från Karolinska Institutet, ett medicinskt universitet. Utgiven av Karolinska Institutet och distribuerades med Dagens Nyheter, 2010.
Sida: 7 / 17 Bilaga 1: Föregångare till dagens institutioner C1 bakteriologi 1941-1993 mikrobiologi, tumör- och immunologi 1982-1993 cellbiologi (MTC) 1993- smittskydd? (arkiv saknas, institutionen existerade bara under 4 månader) 1941-1993 tumörbiologi virologi 1949-1993 C2 biokemi och biokemi I 1979-1993 biofysik (MBB) 1993- och II och Biokemiska avdelningen I medicinsk 1956-1993 fysik medicinsk kemi I och II 1969-1993 C3 fysiologi och Sektionen för anestesiologi? farmakologi (FyFa) 1993- och intensivvård vid molekylär medicin och kirurgi farmakologi 1986-1993 farmakologi 1968-1993 avdelningen för odontologisk farmakologi fysiologi I? och II, baromedicin och omgivningsfysiologi fysiologi III 1977-1993 C4 anatomi 1944-1993 neurovetenskap 1993- histologi 1878-1985 histologi 1987-1993 och neurobiologi neurofysiologi 1940-1993 C5 cell- och medicinsk 1948-1993 molekylärbiologi (CMB) 1993- cellgenetik medicinsk mikrobiell ekologi?
Sida: 8 / 17 mikrobiologisk genetik medicinsk cellbiologi molekylär genetik molekylär biologi Verksamheten från Centrum för genomik och bioinformatik C9 1962-1993 1987-1993 1987-1993 1988-1993 flyttades till CMB 2006 C6 Institutet för miljömedicin Hygien 1957-1993 (IMM) 1993-1988-1993 miljömedicin Toxikologi 1965-1993 C7 lärande, medicinsk 1980-1993 informatik, management och etik (LIME) 2002- informationsbehandling I medicinsk 1984-1993 undervisning IMU humaniora, 1998-2001 informatik och samhällsvetenskap HIS medicinsk informatik och pedagogik (MIP) 1993-1998 Centrum för genomik och 1998-2005 bioinformatik CGB epidemi vid Uppsala universitet C8 Medicinsk epidemiologi och biostatisk (MEB, t.o.m. 2003 medicinsk epidemiologi) 1997- Flyttades till KI 1997-? CB Karolinska Institutets Biomedicinska 1964-1997 bibliotek (KIB) 1810- informationscentralen BMDC, från 1975 Medicinska informationscentralen MIC Toxikologisk 1981-1985 informationsservice Hälsohögskolans bibliotek tillhör KIB sedan Spris bibliotek och utredningsbank 1998 tillhör KIB sedan 2000
Sida: 9 / 17 D1 kliniska diagnostisk 1980-1993, förkommit vetenskaper (DS) 1993- radiologi 1967-1993 infektionssjukdomar kirurgi 1980-1993 klinisk 1980-1993 fysiologi klinisk kemi 1980-1993 medicin 1980-1993 obstetrik 1968-1993 och gynekologi psykiatri 1968-1993, förkommit F1 Universitetsförvaltningen Karolinska Institutet 1830-1964 (UF) 1999- förvaltningsnämndens och kamrerarkontorets arkiv Karolinska Institutet kansliet 1828-1964 Kamerala avdelningens arkiv 1936-1971 Karolinska Institutets universitetsförvaltning och medicinska fakultets arkiv 1964-1998 H1 1988-1993 neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS, tidigare allmänmedicin geriatrik 1987-1993 NEUROTEC) 1993- neurologi 1974-1993 psykiatri 1976-1993 social- och 1948-1993, förkommit rättspsykiatri 1983-2002 sjukgymnastik omvårdnad 1998-2006 Stiftelserna Centrum för bioteknik CBT, Centrum för nutrition och toxokologi CNT och Centrum för strukturbiokemi CSB H2 biovetenskaper och näringslära (BioNut) 1993- Arkiv saknas från alla tre stiftelser, vissa handlingar fram till 2006 har levererats till Landstingsarkivet och vissa handlingar finns redan från 1993 i BioNuts arkiv, se t.ex. dnr 520/93) 1986-1994 molekylärbiologi medicinsk 1978-2005
Sida: 10 / 17 näringslära H5 klinisk 1972-1993 laboratoriemedicin 1993- farmakologi klinisk 1972-1993, förkommit fysiologi klinisk kemi 1972-1993 medicinsk 1993-2002 laboratorievetenskap och teknik medicinsk 1960-1993 teknik 1965-1993 infektionssjukdomar klinisk 1973-1993 bakteriologi klinisk virologi 1992-1993, arkiv finns ej patologi 1976-1993 oral 1975-1993 mikrobiologi Kliniskt forskningscentrum 1976-1992, 1993-2003, handlingar mellan 1976-1992 har förkommit enligt uppgift medicin 1972-1993 yrkesmedicin H7 medicin, HS 1993-1990-1993, det ursprungligen förtecknade arkivet har förkommit, andra icke förtecknade handlingar från arkivbildaren har sedan dess återfunnits och förtecknats H9 klinisk diagnostisk 1972-1993 vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) 1993- radiologi kirurgi 1973-1993 logopedi 1977-1993 och foniatri medicinska 1980-1993 njursjukdomar obstetrik 1972-1993
Sida: 11 / 17 och gynekologi oftalmiatrik 1974-1993 pediatrik 1974-1993 öron-, näsa- 1974-1993 och halssjukdomar Centrum för kirurgisk 1993-2005 vetenskap K1 molekylär 1958-1993 medicin och kirurgi 2005- endokrinologi klinisk 1970-1993 genetik molekylär 1993-2005 medicin kirurgisk vetenskap K3 1993-2005 - anestesiologi och intensivvård (1963-1993) - diagnostisk radiologi (1940-1993) - experimentell kirurgi (1950-tal-1993) - fysikalisk medicin och rehabilitering (1977-1993) - kirurgi (1940-1993) - klinisk fysiologi (1956-1993) - ortopedi (1913-1993) - thoraxkirurgi (slutet av 1950-talet/början av 1960-talet-1993) - urologi (1967-1993) K2 medicin, KS klinisk 1977-1993
Sida: 12 / 17 1993- immunologi Gustaf V:s forskningsinstitut 1948-1993 molekylär 1993-2005 medicin medicin 1940-1993 reumatologi 1973-1993 1957-1993 thoraxmedicin dermatologi 1948-1993 och venereologi klinisk 1983-1993 farmakologi K7 onkologipatologi medicinsk 1941-1993 radiobiologi onkologi 1936-1993 (t.o.m. 1997 radioterapi) patologi 1965-1993 radiofysik 1921-1993 (f.d. Radiofysiska institutionen) rättsmedicin 1861? (olika uppgifter förekommer)-1993 psykiatri och psykologi K8 klinisk neurovetenskap 1993-1941?-1993 ( psykiatri flyttade till Karolinska sjukhuset 1941, men institutionens uppkomstår är något oklart) 1959-1993 (arkivet stressforskning har stora luckor) 1973-1993 neuroradiologi 1956-1993 experimentell alkohol- och narkotikaforskning (efter 1989 benämnd Institutionen för experimentell beroendeforskning) 1948-1962 neurofysiologi Enheten för 1979/1980-1993
Sida: 13 / 17 psykoterapiutbildning neurologi 1987-1993 (arkivet har stora luckor) psykiatri, 1970-talet - 1993 S:t Görans sjukhus neurokirurgi 1935-1993 klinisk 1948-1993 neurofysiologi 1973-1993 neuroradiologi audiologi 1953-1994 (arkivet har förkommit) K9 Institutionen socialmedicin, 1980-1993 folkhälsovetenskap 1993 Vårdcentralen Kronan Internationell hälsa och sjukvårdsforskning 1984-1993 OF odontologi oral kirurgi 1993-1996 1996- - Odontologisk smittrisk (ingick i Oral diagnostik) - Oral kirurgi (1964-1993) - Oral mikrobiologi (1955-1993, ingick i H5) ortodonti och 1993-1996 pedodonti - Ortodonti (1949-1993) - Pedodonti (1977-1993) klinisk oral 1993-1996 vetenskap - Cariologi (1949-1993) Endodonti (1939-1993, förkommit) Geriatrisk odontologi (1984-1993, förkommit) Klinsk oral fysiologi (1966-1993) Parodontologi (1966-1993)
Sida: 14 / 17 Protetik (1975-1993, förkommit) - Odontologisk teknologi (1974-1993, förkommit) oral diagnostik - Odontologisk toxikolog (1974-1993, förkommit) - Oral diagnostik (1985-1993) - Oral diagnostik radiologi (1940-1993, förkommit, diarieföring har heller aldrig gjorts) - Oral patologi (1955-1993, förkommit) Rättsodontologi (1980-1993, förkommit) Odontologiska intendenturavdelningen (1975?-1993) - Centrum för dentalteknik och biomaterial (COB 1986-1993, stiftelse, arkiv saknas) 1993-1996 1968-1993 dermatologi och venereologi S1 klinisk forskning och utbildnings, Södersjukhuset 1993-1975-1993, diagnostisk radiologi förkommit kirurgi 1967-1993 klinisk 1975-1993 fysiologi medicin 1966-1993 neurologi?-1997, ska enligt uppgift finnas kvar på S1 1975-1993 ortopedisk kirurgi pediatrik 1982-1993 Sachsska öron-, 1975-1993
Sida: 15 / 17 näsa- och halssjukdomar klinisk bakterologi klinisk kemi oftalmiatrik uppgifter om arkivet saknas 1975-1993 1977-1993 (stora delar av arkivet har förkommit) Helt upphörda institutioner: - socialmedicin (1972-1997, Riksarkivet) - kirurgi, St Erik (1980-1985/86, enstaka volymer finns på Riksarkivet) -Centrum för idrottsforskning (1988-2001, därefter Gymnastik- och idrottshögskolan) Generellt vad gäller föregångarna till dagens institutionsarkiv bör det noteras att arkiven ofta innehåller stora luckor, inte sällan har hela serier förkommit och har inte heller kunnat återfinnas.
Sida: 16 / 17 Bilaga 2: KI:s historia efter årtal 1810 KI grundas den 13 december. 1811 KI börjar utbilda läkare i allmänhet och inte bara kirurger. 1813 En av KI:s första professorer, Jöns Jacob Berzelius (1779-1848), lägger grunden för KI:s riktning. 1816 Läkaren och professorn Anders Hagströmer (1753-1830) blir KI:s första inspector (rektor). 1874 KI erhåller rätten hatt utexaminera läkare och genomföra disputationer. 1875 Alfred Levertin blir den första vid KI att disputera, med avhandlingen Om Torpa Källa där han försökte bedöma mineralvattnets medicinska nytta. 1895 Alfred Nobel skriver under sitt testamente där han fastslår en stiftelse grundad på sin förmögenhet. Uppdraget att tilldela Nobelpriset i fysiologi eller medicin går till KI. 1906 Den akademiska ceremonin promotion hålls för första gången vid KI. 1915 KI-forskaren Robin Fåhraeus (1888-1968) upptäcker sänkningsreaktionen, sänkan. 1930 Riksdagen beslutar att ett nytt sjukhus ska byggas i Solna, sjukhuset får på KI:s initiativ Karolinska sjukhuset. 1935 KI-forskaren Erik Jorpes (1894-1973) publicerar banbrytande rön om renframställning av heparin (som hindrar blod från att koagulera). 1937 Läkaren Nanna Svartz (1886-1986) vid KI blir Sveriges första kvinnliga professor i statlig tjänst. 1940 Rolf Sievert (1896-1966) blir chef för avdelningen vid radiofysik vid KI. Sievert har fått den internationella mätenheten sievert uppkallad efter sig. 1945 KI flyttar till Norrbacka. 1952 Seldinger-tekniken uppfinns av tidigare KI-studenten Ivar Seldinger (1921-1998). 1955 Hugo Theorell (1903-1982) får Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 1959 blir Theorell professor i biokemi vid KI. 1958 Åke Sennin (1915-2000) vid KI opererar in världens första pacemaker på en människa.
Sida: 17 / 17 1959 Sjukgymnastikinstitutet i Stockholm införlivas med KI. Diabetesforskare Rolf Luft (1914-2007) beskriver Lufts sjukdom. Detta utgjorde första steget i ett nytt forskningsområde, mitokondriell medicin. 1959 Yngve Ericsson lämnar in sitt första patent med fluor i tandkräm. 1964 Logopedutbildningen startar och Tandläkarhögskolan blir en odontologisk fakultet vid KI. 1967 KI-professorn Ragnar Granit (1900-1991) får Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 1970 Ulf von Euler (1905-1983) får Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 1972 Huddinge sjukhus invigs. 1977 Sjukgymnastikinstitutet i Stockholm upphör och sjukgymnastutbildningen förs över till KI. 1982 KI-forskarna Sune Bergström (1916-2004) och Bengt Samuelsson (född 1934) får Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 1998 Hälsohögskolan införlivas med KI (som därigenom får sju nya utbildningar: arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, sjuksköterska, röntgensjuksköterska och tandhygienist). 2004 KI får sin första kvinnliga rektor, Harriet Wallberg-Henriksson. 2009 KI rankas som Europas främsta medicinska universitet.