INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

Relevanta dokument
INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN

INFO från projektet. Skördaraggregat för skörd av energived. En-träds hantering vid skörd BIOENERGI FRÅN SKOGEN

En bra kvalité på råvaran för förgasning av biomassa

INFO från projektet 45

INFO från projektet 14

En utlokaliserad energiproduktion

INFO från projektet 35

INFO från projektet 106. FinnMetko Maskinell röjning. Radiostyrd skogstraktor. Ny röjningssax BIOENERGI FRÅN SKOGEN

INFO från projektet 04

Biobränslehantering från ris till flis

INFO från projektet 05

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS

Biobränsle från skogen

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

LOGSET TH skördaraggregat

E E E E E E+ ENERGIKLIPPAGGREGAT

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk

Vår vision. Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog ska vara oberoende på marknaden

FÖRESKRIFT Nr 2/2013. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda. Datum Dnr 498/62/2013. Giltighetstid 1.1.

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Välkommen att bekanta dig med projektets verksamhet genom. INFO från projektet BIOENERGI FRÅN SKOGEN

INFO från projektet. Det finns många möjligheter för att vidareförädla energiråvaror från skogen. Metoder BIOENERGI FRÅN SKOGEN

Skogsbränslehandledning

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

Odla poppel & hybridasp!

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Mellandagsvisning i Ljungby

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis

Skörd av trädbiomassa från marginalmarker

Vi är WSP. Mer än medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

Skogen som energikälla - nu och i framtiden -

FLISHUGGAR FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD

FÖRESKRIFT Nr 1/2017. Datum Dnr 3512/ /2017. Giltighetstid tills vidare

Biobränslen från skogen

Biobränsle. - energi för kommande generationer

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem

VärmlandsMetanol AB!

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Vem tänder på flisstackar?

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson

Ekonomisk analys. Skörd av små fält med olika maskinsystem, Värmeforskrapport Några viktiga antaganden som är osäkra

BioDRI: Skogen möter stålet

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

Naturbruksprogrammet Skog på Slottegymnasiet i Ljusdal. För dig som vill jobba med skog!

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Lotta Elmfeldt VD Maskinflisning i Laxå , Svebio Bränslemarknadsdag

Ved Veden skall vara torr

MenSe röjningsaggregat

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Från TRAKTOR till SKÖRDARE

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG

PTH 900/820 E PTH 1200/1000 HACKERTRUCK

Stockholm

ALLÄTARE. Danmarks största krossentreprenör VI SÄTTER TÄNDERNA I ALLT SOM SERVERAS FRÅN ASFALT OCH ARMERAD BETONG TILL RÖTTER OCH TRÄAVFALL.

-ett stort litet aggregat

Naturhänsyn vid grothantering

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Studieresa till Finland på temat Bioenergi 1-2 sept 2010 Kommittén för energifrågor, KSLA Reseberättelse

Bioenergi från Stockholms stads skogar!

SVENSK STANDARD SS

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå.

Biogas från många bioråvaror

FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD

Hänsyn vid uttag av grot

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Bio2G Biogas genom förgasning

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Mobil tork. för den som vill ha flexibilitet

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

Biometan via förgasning

UTVECKLING AV LOGISTIKEN FÖR SKOGSBRÄNSLEN

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE

Wood. cracker next tech

Trädbränslen från skogen

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson

Korsnäs Din skogliga partner

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Biobränslen. s

Salix biobränsle från skörd till värmeverk

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

Förädling av bioenergi - en lokal resurs att nyttja fullt ut

Industriellspillvärme

Transkript:

HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 12 Exempel på Logistik för biomassan För att förgasningen ska har biomassa tillgänglig krävs att logistiken eller hanteringskedjan fungerar. Logistiken är beroende på vilken typ och kvalité av råvara som man ska använda. Tumregeln som ofta används är att desto homogenare och renare råvaran desto enklare blir reningsprocessen efter förgasningen. Utgångsläget är ofta tillgängligheten på råvaran och vad produktgasen eller Bio-SNG (Bio-Syngas) ska användas till. Ska den producerade gasen direkt förbrännas i en lokal CHP-enhet (kraftvärmeverk) ställs rätt låga krav på produktgasens renhet. För annan användning ökar kraven. Skörd, hantering och förbehandling eller processning av biomassa från skogen kan ske på många olika sätt, helt beroende på vem som är säljare och köpare. Den största skillnaden i hanteringskedjan ser man ofta om det är fråga om en stor kund, ett kraftvärmeverk, eller en lokal kund som ett energi kooperativ (andelslag). För småskalig förgasning på landsbygden är det i första hand fråga om att kombinera förgasningsanläggningen med den lokala CHP-enheten för att producera både värme och el. Beroende på typ av förgasningsanläggning, kan det behövas mera eller mindre förtorkning av biomassan förrän den kan finfördelas och användas för förgasning. T.h. En förenklad översiktsbild över vilka vägar biomassan kan ta från, Energiskog, gallringar eller slutavverkningar. Valen är många och användningsmöjligheterna och konkurrensen om biomassan ökar.

Biomassa från gallringar Utrustning för skörd och hantering av biomassa från gallringar använder ofta något mindre maskiner och utrustning än för slutavverkningar där virket är grövre och en stor andel stockträd finns med. Här ska tas med endast ett par exempel på maskiner och utrustning. Skörd Skotning Uttransport av gagnvirke och biomassaråvaror från gallringar sker ofta med en mindre skogstraktor eller skotare. T.v. Lastning av energivirke på skotare. Ovan, En mindre timmergrip med klippfunktion kan också klippa av eller fälla mindre stammar vid röjning. En mindre skördare som utrustats med ett MTH aggregat för skörd av gagnvirke och biomassa i en gallring. Ett mindre skördaraggregatet till höger är försett med bandmatning och knivar för kvistning, aggregatet har teknik för MTH skörd (flerträdsskörd). Drivning För ett kombinerat arbete vid skörd och uttransport av gagnvirke och/eller biomassa kan en mindre drivare användas. De enklast byggda är ofta en skotare som utrustats med lämplig kran och skördaraggregat för att klara av uppgiften. Ska samtidigt en mindre mängd gagnvirke tas ut kan skördaraggregatet vara av en enklare modell som försett med kvistningsknivar. Kvistningen kan då göras genom att greppa stammen och föra aggregatet upp efter stammen så högt man vill kvista för gagnvirke. Resten kan tas som biomassa med kvistarna kvar. En jordbrukstraktor utrustad med skördare som har ett stegmatat skördaraggregat för gagnvirke. T.h. Ett enklare MTH aggregat för energivirke i en gallring, som saknar drivrullar och knivar för kvistning. En mindre drivare som skördar energivirke i en gallring. T.h., Ett mindre MTH aggregat för skörd av biomassa i en gallring, det saknar kvistningsknivar.

Biomassa från slutavverkning Maskiner för skörd och hantering av gagnvirke och biomassa från slutavverkningar kan ofta vara fullvuxna maskiner. Speciellt om skogen är har en stor andel stockträd behövs en rejäl utrustning. Här följer ett par exempel på maskiner och utrustning. Skörd Skotning Kapaciteten på skotning i slutavverkningar kan vara hög för att det finns gott om utrymme för större maskiner. Utkörning av gagnvirke och GROT ofta med samma typ skotare men i skilda omgångar beroende på om man vill förtorka kvistar och toppar på hygget eller i stack vid skogsbilväg. T.v. Lastning av gagnvirke på skotare. T.h., GROT lastas på skotare för utkörning till skogsbilväg för flisning och vidare transport. En större skördare som utrustats med ett MTH aggregat för skörd av gagnvirke och biomassa i en gallring. MTH aggregatet till höger används för att plocka flera energiträd i samma grepp. Eftersom aggregatet har kvistningsknivar kan det också buntkvista de greppade träden när man vill ha ett energivirke utan gröna delar för t.ex. tillverkning av träpellets. Drivning För ett kombinerat arbete vid skörd och uttransport av gagnvirke och/eller biomassa kan också en drivare användas. Drivaren kan ha ett kombinerat lastutrymme som samtidigt kan ta gagn- och energivirke. En stor drivare som skördar timmer. En stor skördare kan ha ett skördaraggregat som passar för timmer men är försett med drivrullar som också passar att samla flera stammar av energived i samma grepp för buntkvistning. T.h. närbild av ett sådant MTH aggregat för både timmer, massaved och skörd av och biomassa. Buntning av biomassa Stora kraftvärmeverk kan ha buntning av GROT som ett alternativ i sin hantering av energiråvara från avverkningar. GROT i risbuntar kan vara ett framtida alternativ också för anläggningar med förgasning av biomassa. Buntning av CRL eller risstockar, t.h. Hög med risstockar som torkar vid skogsbilväg. (CRL=Composite Residue Logs)

Biomassa från energiskog Lämpliga maskiner för skörd och hantering av biomassaråvaror från energiskog kan ofta vara av samma typ som används för skörd i gallringar. Det kan vara skäl att avväga användningen till vad man vill använda de grövre stammarna i energiskog, kanske dessa passar bättre att användas till gagnvirke än som energivirke. Skörd av glasbjörk Skörd för en rå eller färsk flis Kvalitén på biomassa råvaran försämras snabbt om svampar, bakterier och insekter ges möjlighet att snabbt föröka sig under lagringen. Denna risk finns alltid med rå eller fuktig flis som får ta värme. En skördare med ett MTH aggregat för skörd av gagnvirke och biomassa i en energiskog med odlad glasbjörk. Glasbjörk kan vara ett bra alternativ i energiskog med kort rotation. Skörd av salix Salix av snabbväxande arter odlas på åkermark. Metoder för plantering, odling och skörd har bl.a. Utvecklats i Sverige, Danmark och Holland där odlingen är rätt omfattande jämfört med de blygsamma försök som gjorts i Finland. Det gör också att den mesta och bästa kunskapen kan hämtas från dessa länder. Salix är också ett alternativ till råvara för förgasning av biomassa. Flisning av GROT Större värme- och kraftvärmeverk (CHPenhet) använder två metoder för flisning av GROT. Dels grön eller färsk råvara, men helst en brun eller lufttorkad råvara. Salix eller vide odlas mera i Sverige, Danmark och Holland. Där används också speciella skördemaskiner för en rationell skörd. Bild, Claas, Tyskland. Flisning av grön GROT på en slutavverkning med en större flisutrustning monterad på en skotare.

Undvik att råvaran bryts ner under lagringen Kvalitén på biomassa råvaran försämras snabbt om svampar, bakterier och insekter ges möjlighet att snabbt föröka sig under lagringen. Man kan minska risken för nedbrytning genom en förtorkning som ordnas på rätt sätt. Naturlig torkning En naturlig lufttorkning är det förmånligaste alternativet för att bli av med den högsta fuktigheten i råvaran. Genom täckning innan höstregnen startar kan man nå minst 5% enheter lägre fuktighet i energiråvaran, jämfört med en hög utan täckning. En väl utför täckning av energiråvaran ger en torrare slutprodukt. Beroende på förutsättningarna kan fukthalten i råvaran fås ner till under 30% vh. Sönderdelning Sönderdelningen sker ofta med en flishugg eller en kross. När det är fråga om lägre kvalité på råvaran och där det finns risk för att den har förorenats jord används en kross. För hyggesrester i buntar kan en kross många gånger vara funktionsdugligare. än med en flishugg. Flisning i skogen Normalt sker sönderdelningen eller flisningen vid skogsbilväg. Men det finns utrusning som också passar för flisning av biomassan i skogen med en lastbärande enhet. Utrusningen förutsätter att energiråvaran är lätt tillgänglig och av ren kvalité utan jord och steninblandning. Mobil flisenhet integrerad i en skogstraktor. Bild, Silvaro Ab. En större flishugg har utrustning för att snabbt utföra flisningen, den garanterar också en jämn och bra kvalité på flisen. Ulf-Peter Granö Tel.: 00-358-6-8294239