Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion



Relevanta dokument
Klimatbokslut Klimatbokslut Insatser och investeringar i Sverige under 2005.

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Klimatbokslut Klimatbokslut Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Biokraftvärme isverigei framtiden

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Kraftfulla Öresundsverket

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Basindustrin finns i hela landet

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Energigas en klimatsmart story

Annika Balgård, Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Köparens krav på bränsleflis?

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Varifrån kommer elen?

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme

Datum Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad

Förnybarenergiproduktion

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter. Mia Bodin Bodecker Partners

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Det här är elcertifikatsystemet

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

Klimat- bokslut 2010

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Ännu mera kraftvärme!

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Finsk energipolitik efter 2020

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Vindkraftutbyggnad. Svensk Vindenergi Tomas Hallberg

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Energiläget 2018 En översikt

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Klimatbokslut Klimatbokslut Alla har vi vårt perspektiv på klimatet. Alla kan vi göra något.

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2011

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Energiläget En översikt

Profus ansats för miljövärdering av el

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Framtida prisskillnader mellan elområden

Klimatbokslut Klimatbokslut Insatser och investeringar i Sverige under 2006.

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2010

/ /1

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Pressinformation. 11 april 2007

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund

Vindkraften en folkrörelse

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

Kan baskraften möta utmaningarna på elmarknaden? - En rapport från ÅF

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g Gustav Melin, VD.

Grön el i Västra Götaland

Välkomna till E.ON. Tord Olsson Ann-Sofie Ståhl Mona Karlström Marie Andersson. Mölnlycke/Kullbäckstorp/ Landvetter Aa Kungsbacka Aa.

Priser och marknadsutsikter

Bodecker Partners. Vindkraftseminarie Eolus Vind

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

Sysselsättningseffekter

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Elproduktion. Översikt. Ångkraftverk. Värmekraftverk. Kraftverkstyper Kombination av kraftslag Miljöpåverkan Lagrad energi.

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

Energiförbrukning 2010

Miljövärdering av el

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden

Kommissionens förslag juli 2015 till revision av direktivet om utsläppshandeln. på fem röda. Fores Magnus Nilsson. Magnus Nilsson Produktion

Transkript:

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind, biobränsle) 49,5 % Kärnkraft 44,5 % Totalt 43 400 GWh

Exempel på miljöstyrmedel i energisektorn Svavelskatt Energiskatt Koldioxidskatt NOx-avgift Elcertifikat Utsläppsrätter för koldioxid m.m.

Elcertifikat stöd till elproduktion från förnybara källor Mål inom EU att 12 % av energianvändningen och 22 % av elproduktionen ska vara förnybar år 2010 Det svenska elcertifikatsystemet startade 2003 för att påskynda utvecklingen av el från förnybara källor och ersatte tidigare stödformer Mål att öka den årliga elproduktionen från förnybar energi i Sverige med 10 TWh till år 2010 Systemet har förlängts till år 2030 Det nya målet är 17 TWh förnybar el år 2016

Elcertifikat hur fungerar det? Producenter tilldelas certifikat motsvarande sin produktion av förnybar el och får en intäkt som motsvarar elpris + elcertifikatpris Elanvändare har kvotplikt och måste köpa elcertifikat för en viss andel av sin elanvändning (12,6 % år 2006) Ett elcertifikat motsvarar 1 MWh el från förnybara energikällor Anläggningar som har rätt till elcertifikat är vindkraft, vattenkraft (med effekt < 1500 kw), vågenergi, solenergi, geotermisk energi och biobränsle (inkl. torv) Idag är priset på ett elcertifikat ca 180-190 SEK (ca 18-19 öre/kwh)

E.ON Sveriges elcertifikat-produktion Produktionsslag Vattenkraft (småskalig) Vindkraft Kraftvärme (biobränsle) Totalt Produktion (normalår) 250 000 st (MWh) 40 000 st (MWh) 550 000 st (MWh) 840 000 st (MWh) eller ca 7 % av produktionen av elcertifikat i Sverige år 2005

Elcertifikat vad är resultatet? Jämfört med 2002 har produktionen av förnybar el i Sverige ökat med ca 5 TWh El från biobränsleeldad kraftvärme i fjärrvärmenäten och i massa- och pappersindustrin står för den största delen Målet kommer sannolikt att uppnås till år 2016 Målet uppnås huvudsakligen med ökad/förändrad produktion i kraftvärmeanläggningar - mindre del nyinvesteringar i t.ex. vindkraft

Utsläppsrätter handel med koldioxidutsläpp i EU EU:s system för handel med utsläppsrätter för koldioxid infördes 2005 och ett av verktygen för att uppnå EU:s klimatmål enligt Kyoto En utsläppsrätt ger innehavaren rätt att släppa ut 1 ton koldioxid Handelssystemet omfattar kraft- och värmeverk > 20 MW, oljeraffinaderier, koksverk, tillverkning av järn och stål, glas och glasfiber, cement och keramik samt papper och pappersmassa Omfattar ca 50 % av koldioxidutsläppen i EU

Utsläppsrätter hur fungerar det? Ett tak sätts för hur stora CO 2 -utsläppen får vara under en handelsperiod (första handelsperioden pågår 2005-2007, nästa period 2008-2012) Motsvarande antal utsläppsrätter delas ut till anläggningarna För perioden 2005-2007 tilldelades energisektorn i Sverige utsläppsrätter motsvarande 80 % av utsläppen för åren 1998-2001 Nya energianläggningar får tilldelning av utsläppsrätter enligt s.k. riktmärken (endast högeffektiva kraftvärmeverk) Varje år måste anläggningarna redovisa faktiska utsläpp och lämna över motsvarande mängd utsläppsrätter

E.ON Sveriges utsläpp av fossil koldioxid (2005) Elproduktion ca 260 000 ton CO 2 Värmeproduktion ca 550 000 ton CO 2 Vår tilldelning av utsläppsrätter per år är ca 685 000 utsläppsrätter (ton)/år (2005-2007) Minskningen av koldioxidutsläpp beror till stor del på en övergång från fossila bränslen till biobränsle i värmeproduktion Elproduktionens utsläpp kommer från oljeeldad reservkraft som används då övriga resurser inte räcker till, t.ex. vid torrår och sträng vinterkyla

Klimatbokslut det här har vi gjort 2005 Nya biobränsleeldade pannor i Åmål, Värnamo, Orsa, Markaryd, Hägernäs Utbyggnad av fjärrvärmen i Norrköping, Örebro och Mönsterås Konvertering av panna vid Åbyverket i Örebro från olja till pellets Installation av rökgaskondensering i biobränsleeldade värmeverk i Sollefteå och Mora mer av energin blir fjärrvärme Försäljning av fordonsgas i form av biogas och naturgas ökade med 17 % Effektivisering med Energidirigent genomförd hos ca 30 kundföretag Under 2005 minskade vi utsläppen av koldioxid med 82 000 ton CO 2

Utsläppshandeln vad är resultatet? 2005 redovisades i Sverige utsläpp på ca 19,4 miljoner ton CO 2 ca 3 miljoner ton under utsläppstaket Även överskott i resten av EU för 2005 resultatet av utsläppsminskningar eller för högt utsläppstak? Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen är till stor del långsiktiga, för tidigt att dra slutsatser Priset på koldioxid har en stor påverkan på företagens investeringsbeslut Sverige klarar sina Kyoto-åtaganden, men i de flesta EU-länder krävs ytterligare åtgärder

Utsläppsrätter vad är resultatet? Priset på utsläppsrätter har sedan starten 2005 uppvisat kraftiga svängningar med en toppnotering förra vintern på över 30 /ton CO 2 Priset har fallit sedan redovisningen av första årets utsläpp av koldioxid och ligger nu kring 9 /ton CO 2 Utsläppsrättspriset och dess påverkan på elpriset (mellan 6-20 öre/kwh) har gett upphov till stora diskussioner om utsläppshandelns effekter Klimatpolitiken har en kostnad som får genomslag på elpriset Det är en del i ett marknadsbaserat styrmedels funktion att prissignalen ska påverka val och beteende hos alla aktörer i kedjan

Marknadsmässig hantering för att minska CO 2 -utsläpp är bra, men olika regler för tilldelning av utsläppsrätter i olika länder måste harmoniseras tilldelning av rätter sker med kort tidshorisont och hindrar långsiktiga investeringar som minskar utsläppen av koldioxid fler länder bör delta i systemet med utsläppsrätter auktionering av utsläppsrätterna är en möjlighet att hantera prissättning av rätterna och uppnå en gemensam europeisk tilldelning Ett antal förbättringar av EU:s utsläppshandelssystem bör genomföras

Vad planerar vi att göra nu? Nytt kraftvärmeverk i Malmö - Öresundsverket Effekthöjningar i kärnkraften (bl.a. 480 MW i Oskarshamn) Vindkraftsinvesteringar (Rødsand II, Utgrunden II) Nya biobränsleeldade kraftvärmeverk över landet Möjligheter till bränslebyte i reservkraftverk F&U inom biogas och CO 2 -avskiljning/lagring På 5 år investerar vi ca 20 miljarder SEK i ny elproduktion som bidrar till minskad klimatpåverkan

Öresundsverket 1953-1993 Öresundsverket byggdes i tre omgångar; 1953, 1957 & 1964 i Malmö oljehamn och använde kol samt olja som bränsle Öresundsverket hade en sammanlagd produktionskapacitet av 400 MW el och 250 MW värme Verket lades i malpåse 1993 efter 40 år av elproduktion

Öresundsverket tryggar elförsörjningen adderar elproduktion och minskar Sveriges importbehov av el stärker elbalansen i södra Sverige och minskar risken för stora strömavbrott möjlighet att försörja Malmö vid större strömavbrott i riksnätet genom ö-nätsdrift

Öresundsverket 2009 ett högeffektivt kraftvärmeverk Tekniska data Bränsle Naturgas Inst. eleffekt 440 MW Inst. värmeeffekt 250 MW Elverkningsgrad >58% Totalverkningsgrad >89% Årlig prod. 3 TWh el och 1 TWh värme Motsvarar energin som behövs för att försörja 70 % av Skånes hushåll med el samt 40 % av Malmös fjärrvärmebehov

Öresundsverket bidrar till minskade utsläpp Öresundsverket ersätter produktion vid kolkondenskraftverk i det nordeuropeiska energisystemet Växthuseffekten är global - koldioxidutsläpp som genereras på andra sidan jordklotet påverkar oss i Sverige och tvärtom 2500 2000 1500 1000 500 Utsläppsjämförelse av CO 2 mellan Öresundsverket och koleldat kondenskraftverk vid 3 TWh elproduktion (1000 ton/år) Öresundsverket bidrar till att minska de globala utsläppen av CO 2 med 1 miljon ton per år 0 Öresundsverket Koleldat kondenskraftverk