Mål nr T 11351-13, enhet 42 Torgny Jönsson./. staten genom JK

Stockholms tingsrätt Avdelning 4 Box 8307 104 20 Stockholm 2013-12-10 Mål nr T 11351-13, enhet 42 Torgny Jönsson./. staten genom JK Torgny Jönsson får yttra sig enligt föreläggande med anledning av det svaromål som ingivits av staten genom JK (ab 26). STATENS INSTÄLLNING Som Torgny Jönsson uppfattar statens inställning menar staten att det föreligger såväl formella som materiella skäl som grund för bestridande av käromålet. Torgny Jönsson förstår staten enligt följande: Avseende materiella skäl för bestridandet hänvisar staten i första hand till Ekobrottsmyndighetens (EBM) yttrande av den 2013-10-03 ( ab 27). Angående formella skäl för bestridandet framställer staten dessa i aktbilaga 26 med hänvisning till aktbilaga 27 samt tre bilagda domar. Staten delar Torgny Jönssons bedömning att Stockholms tingsrätt är behörig att pröva om staten genom JK är skyldig att utge omstämt skadestånd. Statens yttrande I statens yttrande förekommer återkommande formuleringar som antyder att staten genom JK inte till fullo förstått av Torgny Jönsson framställda yrkanden och grunder för käromålet. 1

Stockholms Med anledning tingsrätt härav indelas detta yttrande i två delar där den första delen behandlar de Avdelning av staten anförda 4 formella skälen för bestridande av käromålet. Box 8307 104 I den 20 andra Stockholm delen yttrar sig Torgny Jönsson över av staten anförda materiella skäl för bestridande av käromålet, det vill säga EBM:s yttrande. För undvikande av missförstånd har EBM:s yttrande infogats nedan in extenso och 2013-12-09 Torgny Jönssons inställning avseende EBM:s uppgifter har placerats i den löpande texten. Mål nr T 11351-13, enhet 42 Torgny Jönsson./. staten genom JK STATENS INVÄNDNINGAR AV FORMELLA SKÄL Torgny Jönsson åberopar primärt Europakonventionen direkt som grund för käromålet. Torgny Skadeståndslagen Jönsson får är yttra i och sig för enligt sig tillämplig föreläggande sekundärt med anledning genom fel av och det försummelse svaromål som ingivits vid tjänsteutövande av staten genom av statens JK (aktbilaga företrädare. 26). Högsta domstolen har i ett flertal avgöranden fastslagit att staten kan bli skadeståndsskyldig med direkt tillämpning av Europa-konventionen. Högsta domstolen har också fastslagit att vid prövning JK:s inställning av skadeståndstalan mot staten måste skadeståndslagen i den utsträckning det är möjligt tolkas fördragskonformt, vilket kan medföra att vissa begränsningar intagna i Som Torgny Jönsson uppfattat JK:s inställning menar JK att det föreligger såväl formella förarbeten, som praxis materiella eller doktrin skäl till inte grund kommer för statens att kunna bestridande upprätthållas. av käromålet. Torgny Yrkat belopp Jönsson för förstår ideellt JK skadestånd enligt följande: grundar sig på den praxis som JK har utvecklat vid sin prövning Avseende av skaderegleringsärenden materiella skäl för bestridandet enligt den hänvisar tidigare JK lagen i första om ersättning hand till vid frihetsinskränkning, Ekobrottsmyndighetens d v s främst frihetsberövandets (EBM) yttrande längd, av den men 2013-10-03 även faktorer ( aktbilaga såsom 27). frihetsberövandets Angående art och formella det påstådda skäl för brottets bestridandet karaktär. framställer JK dessa i aktbilaga 26 med hänvisning till aktbilaga 27 samt tre bilagda domar. Beträffande Torgny Jönssons yrkande avseende ren förmögenhetsskada anför staten JK att Torgny delar Torgny Jönsson Jönssons inte styrkt bedömning att han betalat att Stockholms utdömda tingsrätt skadestånd. är behörig Inställningen att pröva är om staten anmärkningsvärd. genom JK är Skadan skyldig inträffade att utge omstämt naturligtvis skadestånd. i det ögonblick som tingsrättens dom i den delen vann laga kraft. Huruvida Torgny Jönsson betalat eller ej saknar betydelse. Beloppet blev genom domen direkt exigibel. JK:s yttrande I Staten JK:s yttrande anför att förekommer Torgny Jönsson återkommande i vart fall är formuleringar medvållande till som förmögenhetsskadan antyder att JK inte till fullo genom förstått medgivande av Torgny av skadeståndsyrkandena. Jönsson framställda yrkanden Påståendet och är inte felaktigt. heller de grunder som anförts från Torgny Jönssons sida. Torgny Jönsson medgav målsägarnas yrkade belopp på civilrättslig grund, innebärande Med att målsägarna anledning hade härav en indelas motsvarande detta yttrande fordran. i tre Genom delar kränkningen där den första förhindrades delen behandlar Torgny de materiella Jönsson att skäl uppfylla som JK sina presenterat civilrättsliga genom skyldigheter EBM:s yttrande visavi målsägarna. i aktbilaga 27. Fordran var inte förfallen till betalning och pengarna hade investerats av målsägarna för att förmeras. För Genom undvikande frihetsberövandet av missförstånd av Torgny har EBM:s Jönsson yttrande föll investeringsprojektet infogats nedan extenso och gjorda och Torgny insatser Jönssons blev värdelösa. bestridande av EBM:s uppgifter har placerats i den löpande texten. 2

I Det den föreligger andra delen därmed återfinns ett direkt Torgny orsakssamband Jönssons yttrande mellan över kränkningen JK:s påståenden av Torgny angående Jönssons formella rättigheter skäl enligt för Europakonventionen statens bestridande av och käromålet. skadan. Den tredje delen av förevarande yttrande innefattar en sammanfattning av Torgny Jönssons synpunkter över aktbilaga 26. STATENS INVÄNDNINGAR AV MATERIELLA SKÄL EBM:s yttrande (aktbilaga 27) EBM har på JK:s begäran yttrat sig över Torgny Jönssons käromål. Yttrandet inkom till EBM JK 2013-10-03 har på JK:s och begäran återfinns yttrat i tingsrättens sig över Torgny aktbilaga Jönssons 27. käromål. Yttrandet inkom till JK den 2013-10-03 och återfinns i tingsrättens aktbilaga 27. Av yttrandet framgår såväl de formella som materiella skäl som EBM menar utgör Av grund yttrandet för ett framgår bestridande såväl av de Torgny formella Jönssons som materiella käromål i skäl dess som helhet. EBM Såsom menar Torgny utgör grund Jönsson för har ett uppfattat bestridande JK av är yttrandet Torgny Jönssons centralt för käromål statens i dess inställning. helhet. Såsom Torgny Jönsson har uppfattat JK är yttrandet centralt för statens inställning. Torgny Jönsson har mot denna bakgrund funnit skäl att yttra sig över EBM:s Torgny påståenden Jönsson på sådant har mot sätt denna att Torgny bakgrund Jönssons funnit inställning skäl att bemöta inte kan EBM:s missförstås. påståenden Torgny på sådant Jönssons sätt invändningar att Torgny Jönssons och kommentarer inställning i inte denna kan del missförstås. styrks till fullo genom åberopat bakgrundsmaterial. 1. EBM:s yttrande till JK av 2013-10-03 (aktbilaga 27) EBM:s yttrande i dess helhet med Torgny Jönssons invändningar infällda i texten. 1.1 Angående TJ stämningsansökan och skadeståndsanspråk med hänvisning till hur Ekobrottsmyndigheten har agerat under en förundersökning m m. JK har begärt att Ekobrottsmyndigheten ska yttra sig över en stämningsansökan med skadeståndsanspråk som TJ givit in vid Stockholms tingsrätt (T 11351-13). TJ har yrkat att staten ska förpliktas utge skadestånd till honom med drygt 120 miljoner, varav 117 miljoner avser förmögenhetsskada och 3,6 miljoner avser ideellt skadestånd. Grunden för yrkandet är att TJ anser att hans rättigheter enligt artikel 6 i Europakonventionen har kränkts. Med anledning härav får Ekobrottsmyndigheten avge följande yttrande, 1.2 Ekobrottsmyndighetens inställning Ekobrottsmyndigheten bestrider skadeståndsanspråket. Enligt Ekobrottsmyndighetens uppfattning har TJ inte genom Ekobrottsmyndighetens beslut och åtgärder under förundersökningen utsatts för en kränkning av de rättigheter som tillförsäkras var och en enligt artikel 6 i Europakonventionen. Inte heller har myndigheten gjort sig skyldig till fel eller försummelse på annan grund, 3

1.3 Uppgifter i TJ:s stämningsansökan som Ekobrottsmyndigheten avser att bemöta TJ gör gällande ett antal omständigheter som han åberopar för att visa att han inte beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sin försvar och att han därigenom utsatts för en kränkning av artikel 6 Europakonventionen. De omständigheter som TJ pekar på till stöd för sin uppfattning att kränkning skett som Ekobrottsmyndigheten avser att bemöta tar i huvudsak sikte på delgivningen av utredningsuppgifter och förundersökningsprotokoll den hemliga telefonavlyssningen och TJ:s påstående om att utredarna medvetet tillhandahållit materialet från den hemliga telefonavlyssningen utan kronologisk ordning och att de av åklagarna åberopade telefonsamtalen ensidigt är till TJ:s nackdel. Ekobrottsmyndighetens uppgifter om förundersökningens omfattning som TJ menar har redovisats som två olika alternativ TJ påstående att han inte erkänt sig skyldig till brott TJ:s påstående att 11 000 sidor sidomaterial undanhölls honom och hans försvarare betydelsen av att utredarna/förhörsledarna befanns skyldiga till ringa tjänstefel. Inför upprättande av detta yttrande har vice chefsåklagaren Lars Olson och kammaråklagare Martin Bresman (den senare var förundersökningsledare i den utredning som låg till grund ör TJ:s fällande dom, EB 3368-08) lämnat upplysningar om handläggningen av ärendet genom underhandskontakt. Även utredaren, kriminalinspektören Lars-Göran Ritmer, har lämnat uppgifter och svarat på frågor om utredningen. De båda åklagarna var inkopplade i ärendet och Lars Olsson medverkade i utredningen huvudsakligen då förundersökningen slutfördes och målet fördes vidare till huvudförhandling. I övrigt har handlingar i förundersökningen sparade i Cåbra och Ekobrottsmyndighetens ärenden EBM B-2011/0107 och EBM A-2012/0056 utgjort underlag för yttrandet. 1.4 Bakgrund 1.4.1 TJ dömdes 2003 för grovt bedrägeri i ett mål där TJ haft ungefär samma affärsidé som i nu aktuell utredning (Malmö tingsrätt dom den 23 april 2003 i mål B 7454-02). TJ åtalades för ett flertal grova bedrägerier men frikändes av tingsrätten för merparten av dem. l korthet innebar åklagarens ansvarsyrkande att TJ genom vilseledande hade förmått ett stort antal personer att utbetala belopp om totalt ca 49 miljoner kronor för att investera i ett flertal olika affärer som skulle generera stora vinster för investerarna. Av tingsrättens dom från 2003 framgår bl.a. att flertalet målsäganden var övertygade om att de inte blivit utsatta för bedrägeri utan hade förtroende för TJ:s fortsatta affärer. De ansåg sig således inte bedragna trots den information som kommit fram under utredningen. Målsägandenas inställning till huruvida de varit utsatta för brott kom att spela en avgörande betydelse för åklagarnas bedömningar och beslut i den nu aktuella förundersökningen (EB 3368-08). Åklagarna valde av den anledningen att låta den hemliga telefonavlyssningen fortsätta för att säkra bevisning om att brottslig verksamhet pågick. 1.4.2 Upprinnelsen till den nu aktuella förundersökningen (EB 3368-08) var en förundersökning rörande misstanke om stämpling till grovt narkotikabrott och grovt penninghäleri, som leddes av åklagare vid Internationella åklagar-kammaren i Malmö (JAK). Förundersökningen inleddes den 21 maj 2008. Samma dag erhöll åklagaren tillstånd till hemlig telefonavlyssning. 4

1.4.3 Förundersökningen kom efter en tid att inriktas mot misstankar om grov ekonomisk brottslighet. Det kunde misstänkas att TJ hade en väsentlig roll i det brottsliga upplägget. Genom den hemliga teleavlyssningen erhölls indikationer på att överföring av stora summor planerades och genomfördes. 1.4.4 På grund härav kopplades Ekobrottsmyndigheten in i ärendet. Den hemliga teleavlyssningen avsåg kommunikation mellan teleadresser med anknytning till dels medlemmar av en familj som misstänktes för inblandning i de grova narkotikabrotten, dels TJ. Kommunikationen mellan dessa familjemedlemmar och TJ avsåg överföring av pengar. 1.4.5 Den 16 juli 2008 förlängdes och utökades den hemliga telefonavlyssningen. Antalet brottsmisstankar hade då ökat och omfattade nu även grovt bedrägeri, grov medhjälp till skattebrott och grovt penninghäleri. 1.4.6 Den 21 juli 2008 lade åklagaren vid IÅK i Malmö ned förundersökningen beträffande misstankarna om stämpling till grovt narkotikabrott. Förundersökningen gällande övriga brottsmisstankar såsom penninghäleri, grovt bedrägeri och grov medhjälp till skattebrott togs då över av Ekobrottsmyndigheten och kammaråklagare Martin Bresman. I samband med detta fick Martin Bresman även ta över ansvaret av den hemliga telefonavlyssningen. Torgny Jönssons invändningar avseende EBM:s uppgifter 1-1.4.6 EBM tecknar en osann och felaktig bild över upprinnelsen till den rättsprocess vid vilken Torgny Jönssons rättigheter enligt artikel 6 i Europakonventionen kränktes. Inledningsvis lämnar EBM en beskrivning av förundersökningen och den rättsprocess som föregick Malmö tingsrätts dom den 23 april 2003 i mål nr B7454-02. EBM utelämnar informationen att förundersökningsledare i det målet var vice chefsåklagare Lars Olson. I stycke 1.3 påstås att åklagaren Lars Olson huvudsakligen medverkade då förundersökningen slutfördes och vid huvudförhandlingen i målet. Uppgiften skall bedömas mot bakgrund av att Lars Olson var åklagare i brottmålet B 7454-02 mot Torgny Jönsson. Av EBM:s redogörelse över målet B7454-02 kan utläsas att man från EBM:s sida var missnöjd med utgången i målet. Åklagaren Lars Olson har i media, samt i samband med tingsrätts-förhandling i Malmö tingsrätts mål nr B 8571-08 (härefter benämnt Bedrägerimålet) och vid ljudupptaget vittnesförhör i Stockholms tingsrätts mål nr B 6049-11 förklarat misslyckandet med att Torgny Jönsson på olika sätt skulle ha manipulerat förundersökningen. Påståenden som Olson inte vid något tillfälle har styrkt. Vice chefsåklagare Lars Olson uppgav vid ljudupptaget vittnesförhör i Stockholms tingsrätts mål nr B 6049-11 att EBM haft löpande kontakter med vissa målsäganden som förekom i mål nr B 7454-02. Dessa kontakter styrks av omfattande mailkorrespondens mellan Lars Olson och advokat Christian Olsen vid Foyen Advokatfirma i Göteborg, Bilaga 1. 5

För att bättre förstå EBM:s bevekelsegrunder för agerandet vid förundersökningen och under det rättsliga efterspelet till Bedrägerimålet mot Torgny Jönsson, är det av vikt att känna till vice chefsåklagare Lars Olsons agerande efter EBM:s misslyckande i mål nr B 7454-02. I stycke 1.4.2 ovan redovisas EBM:s påståenden om de bakomliggande skälen till varför förundersökningen mot Torgny Jönsson inleddes. Torgny Jönsson gör gällande att den beskrivning som lämnas är medvetet oriktig. Utredningen mot Torgny Jönsson var redan inledd den 2 maj 2008 då Skatteverkets specialrevisorer lät genomföra en tredjemans revision hos företaget CJA i Bredaryd AB, Bilaga 2. De transaktioner som omfrågades var uteslutande sådana som omedelbart kunde knytas till Torgny Jönssons verksamhet och utländska företag, Bilaga 3. Torgny Jönsson har aldrig varit föremål för några egentliga misstankar om koppling till narkotikabrott. Från Torgny Jönssons sida görs gällande att den förundersökning om stämpling till grovt narkotikabrott som omnämns aldrig har bedrivits. Torgny Jönsson har inte vid något tillfälle delgivits misstanke om stämpling till grovt narkotikabrott och inte heller i samband med förhör eller på annat sätt underrättats om att sådana misstankar har förekommit eller avskrivits. I stycke 1.4.4 framgår följande; Den hemliga telefonavlyssningen avsåg kommunikation mellan teleadresser med anknytning till dels medlemmar av en familj, dels TJ. Inte någon enda person ur alla de familjer som Torgny Jönsson är bekant med har någonsin underrättats om att de skulle ha varit föremål för tvångsmedel och om att denna därefter har upphört, jmfr 27 kap 31 Rättegångsbalken. Att IÅK endast använts som ett verktyg för att ge Ekobrottsmyndigheten möjlighet att bedriva telefonavlyssning mot Torgny Jönsson understryks med styrka av skrivelse ingiven av Lars Olson till Hovrätten över Skåne och Blekinge den 2012-09-26 i ärende Ö 2541-12, Bilaga 4, vilket rörde en begäran från Torgny Jönsson att få ta del av uppgifter om tidpunkter för beslut om hemlig telefonavlyssning mot honom i bedrägerimålet. I sista stycket av nämnda skrivelse anför Olson följande; Ett utlämnande av de begärda uppgifterna i nu aktuellt fall skulle riskera att röja hur de brottsutredande myndigheterna arbetar i fall av mycket omfattande ekonomisk brottslighet; vilka åtgärder som vidtas och när, omfattningen av åtgärderna och vilka personalresurser som kan användas i olika skeden. 6

Det kan i sammanhanget konstateras att Torgny Jönsson aldrig, varken nu eller tidigare, ens delgivits misstanke om att ha ägnat sig åt någon form av narkotikarelaterad brottslighet. En omständighet som är väl känd vid Ekobrottsmyndigheten. Olsons svar kan istället förstås precis på så sätt som gjorts ovan, att IÅK agerat som bulvan för Ekobrottsmyndigheten. Den hemliga telefonavlyssningen mot Torgny Jönsson inleddes den 21 maj 2008 då förundersökningen mot Torgny Jönsson inleddes. Den hemliga avlyssningen mot de icke namngivna familjemedlemmarna och Torgny Jönsson avbröts enligt vad som sägs i yttrandet i slutet av maj 2008. Det kan konstateras att en hel del måste ha hunnit inträffa under i princip en och samma vecka. Några av de frågor som omedelbart inställer sig är; Varför avbryts en avlyssning med endast hänvisning till att de misstänkta familjemedlemmarna åkt utomlands? Särskilt när det rörde sig om grov organiserad brottslighet av stort nationellt och internationellt intresse där polismyndigheten i Skåne, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten under perioder arbetade tillsammans med brittisk och schweizisk polis? Varför startade IÅK en förundersökning med användande av omfattande spaningsåtgärder för att omedelbart släppa taget? Att IÅK endast använts som ett verktyg för att ge EBM möjlighet att bedriva telefonavlyssning mot TJ understryks med styrka av det som EBM redovisar i yttrande till JK i ärende 6340-11-40 och 660-12-40, (TJ aktbilaga 4, JK aktbilaga 10). I samma yttrande redovisas att kammaråklagare Martin Bresman den 10 juni 2008, mindre än tre veckor efter det att förundersökningen mot TJ inleddes, deltog i ett möte vid Eurojust i Haag vilket behandlade Torgny Jönssons kopplingar till ett nätverk i Storbritannien. Varför deltog inte den åklagare, kammaråklagare Michael Hansson vid IÅK, som enligt vad som framgår av yttrandet var förundersökningsledare? Naturligtvis var Martin Bresman väl insatt i omständigheterna kring Torgny Jönsson långt innan han deltog i mötet den 10 juni 2008. Omständigheten att Martin Bresman från Ekobrottsmyndigheten utsågs att representera det svenska rättsväsendet den 10 juni 2008 styrker entydigt påståendet om att Ekobrottsmyndigheten, i effektiv mening, var den myndighet som bedrev förundersökningen mot TJ från det att den inleddes den 21 maj 2008. I yttrandet från EBM till JK sägs även att den 11 juni 2008 begärde och erhöll IÅK förlängning av tillstånd till hemlig telefonavlyssning och att under tiden som följde ägde överläggningar rum rörande överföring av ledningen av förundersökningen såvitt avsåg grovt penninghäleri till åklagare vid Ekobrottsmyndigheten. Följande fråga inställer sig; 7

Varför skall IÅK begära förlängning av en avlyssning, där IÅK sedan slutet av maj inte längre sagt sig lyssna till de s k familjemedlemmarna? Omnämnda påstående i yttrandet är naturligtvis endast ännu en omständighet som understryker påståendet om det bulvanförhållande som förekommit mellan IÅK och Ekobrottsmyndigheten. Därmed styrker det även påståendet om att Ekobrottsmyndigheten i effektiv mening varit den myndighet som har bedrivit förundersökningen mot TJ sedan den 21 maj 2008. Ovannämnda uppgifter åberopas till vederläggande av att de uppgifter som EBM inkommit med till JK i ärendet är riktiga samt till styrkande av att EBM haft skäl att skapa sig ett processuellt och materiellt övertag som medfört att Torgny Jönssons rättigheter enligt artikel 6.3.b i Europakonventionen har kränkt. 1.5 Enligt uppgift från kammaråklagare Martin Bresman bedömdes frågan om tvångsmedel fortlöpande. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgift 1.5 JK:s beslut av 2013-05-22 i ärendena 6340-11-40 respektive 660-12-40 innefattar kraftfulla ifrågasättanden av Martin Bresmans överväganden rörande interimistisk passivitet och därmed även av tvångsmedelsanvändning. På sidan 24 skriver JK; Sammantaget talar det nu anförda för att förundersökningsledarens beslut med att dröja med att ingripa mot den förestående brottsligheten mot sökandena kan ifrågasättas. Det framstår som tveksamt att intresset av att utreda och lagföra redan utförda brott kan motivera att brottsbekämpande myndigheter avvaktar med att ingripa mot så allvarliga bottsmisstankar som nu är fråga. 1.6 Den 12 oktober 2008 frihetsberövades TJ och husransaknan genomfördes. Den 16 oktober 2008 häktades TJ misstänkt för att ha ägnat sig åt omfattande bedrägerier där en mängd olika personer blivit vilseledda att investera betydande belopp i affärer vars verkliga existens kunde sättas ifråga. Tingsrätten ansåg att TJ på sannolika skäl var misstänkt för grova bedrägerier begångna under 2003-2008. 1.6.1 Det var först efter det att TJ frihetsberövades som målsägandeförhör och andra kunde påbörjas. Eftersom TJ hade mycket goda kontakter med banken kunde en fullständig kartläggning av penningflöden etc. med hänsyn till riskerna att röja utredningen. inte göras förrän efter den 12 oktober 2008. 1.6.2 Den l juni 2009 väcktes åtal mot TJ jämte ytterligare två personer. Åtalet mot TJ avsåg grova bedrägerier medan åtalen mot de två andra avsåg grovt penninghäleri och osant intygande (grovt brott). 8

1.6.3 Enligt gärningsbeskrivningen bestod de grova bedrägerierna i att TJ vilselett ett antal personer genom att ha framkallat, vidmakthållit och förstärkt en oriktig föreställning hos investerare eller långivare om pågående eller framtida affärsuppgörelser som skulle generera mycket stor avkastning på investerade eller utlånade belopp samt att han skulle ha förtigit att han saknade vilja och förmåga att fullgöra vad som avtalats. 1.6.4 Antalet målsäganden i tingsrätten uppgick till 21, vilket inkluderade de bolag som personerna företrädde. Bedrägerierna hade begåtts under tiden den 8 maj 2003-2 oktober 2008 och omfattade sammanlagt drygt 117 miljoner kr (beloppet justerades vid huvudförhandlingen). 1.6.5 TJ dömdes i tingsrätten för grovt bedrägeri till 6 års fängelse (Malmö tingsrätt dom den 17 juli 2009 i mål nr B 8571-08). Hovrätten ändrade tingsrättens domslut endast på så sätt att fängelsestraffets längd bestämdes till 7 år (Hovrätten över Skåne och Blekinges dom den 10 november 2009 i mål nr B 1986-09). 1.6.6 För en mer utförlig redogörelse av utredningen hänvisas till Ekobrottsmyndighetens yttrande i det skadeståndsärende som Justitiekanslern handlade i samband med att vissa målsägande begärde skadestånd (se JK:s ärende 6340-11-40 och 660-12-04; Ekobrottsmyndighetens ärende EBM B-20 11/0107 och EBM A-2012/00S6). Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 1.6-1.6.6 Vad som anges i ovannämnda avsnitt saknar relevans för frågan som Stockholms tingsrätt har att pröva. 2. Uppgifter av betydelse till bemötande av TJ:s påståenden Omständigheter av betydelse för åklagarnas bedömning och åtgärder 2.1 Misstankarna mot TJ stärktes successivt under avlyssningsperioden. Det framkom b1.a. att han agerade under falskt namn i vissa fall, att åtgärder planerades som tydde på att målsäganden skulle vilseledas och att återbetalningar inte avsågs ske i vissa fall. Under september 2008 stärktes också misstankarna att uppgivna garantier inte skulle kunna infrias. Utskrifter från den hemliga telefonavlyssningen gav åklagarna indikationer på en brottslig verksamhet. Utredningsmaterialet innehöll också uppgifter som talade i motsatt riktning och som först mot bakgrund av senare inkommen bevisning kunde vederläggas. Återbetalning skedde i vissa fall, vilket dels stärkte målsägandena i deras tro att det var frågan om riktiga affärstransaktioner, dels försvårade det möjligheten att få en klar bild för utredarna. 2.1.1 Detta föranledde Ekobrottsmyndigheten att senare uttrycka följande formulering om TJ:s agerande i den efterföljande granskningen av det tidigare nämnda skadestånds--ärendet (JK:s dnr 6340-11 40 och 660-12-04): Intrycket är att T.J anpassade vad han uttryckte och gjorde till vad som för tillfället gagnade hans syften. 2.1.2 Något som ytterligare försvårade bedömningen var uppgifter i de avlyssnade samtalen som tydde på att en del av investerarna/långivarna själva kände till att TJ vilselett andra, t.ex. banker, myndigheter och andra målsäganden och att detta inte avhöll dem från att medverka i fortsatta transaktioner. 9

Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2-2.1.2 Vad som anges i ovannämnda avsnitt saknar relevans för frågan som Stockholms tingsrätt har att pröva. 2.1.3 TJ använde sig av ett flertal olika telefoner under den tid som telefonavlyssningen pågick. Den hemliga avlyssningen beträffande T.J omfattade 11 olika teleadresser. Enligt en uppgift som framfördes i myndighetens yttrande till Justitiekanslern 2012-10-02 talade TJ i telefon ca 16 timmar per dygn alla dagar i veckan under den avlyssnade perioden (se sid 2 i EBM:s yttrande till JK i ärende 6340-11-40 och 660-12-40; TJ aktbilaga 4, JK aktbilaga 10). Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.1.3 EBM:s tidigare lämnade uppgift om att det förekom 16 timmar inspelat avlyssningsmaterial per dag styrker Torgny Jönssons påstående i stämningsansökans avsnitt 2.1.3.2, sid 11 ff om att Torgny Jönsson borde givits ytterligare 284 dagar för förberedelse av sitt försvar. EBM:s bekräftelse av tidigare lämnad uppgift åberopas av Torgny Jönsson till styrkande av att hans rätt till tillräcklig tid för förberedelse av sitt försvar har kränkts av staten. 2.1.4 Den omfattande avlyssningen uppgick till 68 396 telemeddelanden, varav 18 392 utgjordes av sms-meddelanden. En stor del av de övriga telemeddelandena fördelar sig på meddelanden utan svar, dubbelregistreringar (meddelandet är av någon okänd anledning registrerat två gånger) och felkopplade samtal. Antalet genomförda telefonsamtal synes vara ca 19 000 samtal. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.1.4 EBM:s tidigare lämnade uppgift om att det förekom ca 19 000 genomförda samtal styrker Torgny Jönssons påstående i stämningsansökans avsnitt 2.1.3.1, sid 8 ff om att Torgny Jönsson borde givits ytterligare 83 dagar för förberedelse av sitt försvar. EBM:s bekräftelse av tidigare lämnad uppgift åberopas av Torgny Jönsson till styrkande av att hans rätt till tillräcklig tid för förberedelse av sitt försvar har kränkts av staten. 10

2.1.5 Det var mycket svårt för utredarna att enbart utifrån det avlyssnade materialet avgöra vilka uppgifter som var riktiga eller vilka av de personer TJ talade med som blev vilseledda. Det gick inte heller enbart pga. avlyssningen att bedöma i vilken utsträckning vilseledandet påverkade målsägandenas agerande. Därtill krävdes bevisning i form av kontoutdrag och andra handlingar för att analysera betalningsströmmar etc. och för att bedöma TJ:s avsikter och förmåga att återbetala beloppen till målsägandena. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.1.5 Torgny Jönsson gör i stämningsansökan gällande att han varken fått tillräcklig tid eller möjlighet för förberedelse av sitt försvar. EBM understryker utredningens komplexitet och de omfattande utredningsåtgärder som vidtagits. Noterbart i sammanhanget är att EBM undviker att beröra Torgny Jönssons påstående, i den komplettering som ingivits i målet, att han under endast tre veckor haft tillgång till miniräknare för genomgång av det skriftliga material som av EBM beskrivs som mycket komplext. Som nämns i stämningsansökan, till vederläggande av uppgiften att Torgny Jönsson fått tillräcklig tid och möjlighet för förberedelse av sitt försvar, var Torgny Jönsson placerad på Göteborgshäktet under hela förundersökningsperioden, d v s 30 mil från sin försvarare Jonas Carlsson. Kontakten med Jonas Carlsson bestod i telefonsamtal som Torgny Jönsson fick ringa från häkteskorridorens toalett då den trådlösa telefonen inte gick att använda från häktescellen. Från toalettutrymmet på två kvadratmeter skulle Torgny Jönsson hantera sin förberedelse. Även om inte EBM kan lastas för just denna situation var den väl känd för EBM, som skulle ha beaktat detta förhållande vid beslut kring huruvida Torgny Jönsson skulle medges ytterligare tid för förberedelse av sitt försvar. 2.1.6 Innehållet i olika samtal bedömdes också ha stor betydelse för målsägandenas möjligheter att själva bedöma om de ansåg sig vara utsatta för bedrägerier. För att möjliggöra för målsägandena att själva få en uppfattning om informationens innehåll valdes den ovanliga utredningsmetoden att låta målsägandena lyssna på vissa samtal som en inledning till de förhör som hölls med dem sedan TJ hade frihetsberövats. Insikten av att det fanns ett behov av att inför ett sådant moment i målsägande-förhören uppkom främst genom erfarenheterna efter utgången av Malmö ingsrätts dom den 23 april 2003 i mål 7454-02. 2.1.7 Det bör dock här noteras att åklagaren, utöver vad som redovisats i förundersöknings-protokollet, inte åberopat ljudfilerna som bevisning. Inte heller TJ sedan han beretts tillfälle till det har åberopat mer än ett fåtal telefonsamtal. De poliser som hanterat telefonavlyssningen har fortlöpande i loggar markerat de samtal som kan ha relevans för utredningen som viktiga. Det innebär emellertid inte att de behöver ha betydelse för utredningen av målet i domstolen när åtal väl har väckts. 11

2.1.8 En hel del av de avlyssnade samtalen har varit av rent privat karaktär och helt saknat betydelse för utredningen om eventuella brott. Av de samtal som loggats som viktiga utgör merparten sådana samtal där TJ kunde misstänkas tala om de affärer som var föremål för bedömning i förundersökningen. TJ bör därför ha haft vetskap om vad som avsågs eller avhandlades i de olika samtalen. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.1.6-2.1.8 Det är i sammanhanget värt att påpeka att samtliga målsägandeförhör inleddes med uppspelning av telefonsamtal i avsikt att övertyga respektive målsägande om att denne utsatts för brott av Torgny Jönsson. Som framgår i avsnitt 2.1.6 var man från EBM:s sida beredd att göra betydande avsteg från vedertagen objektivitetsplikt för att inte misslyckas på samma sätt som man uppenbart menar att man gjort i mål B 7427-03. Av protokoll från planeringssammanträdet den 13 maj 2009, ingivet i målet, framgår dessutom att åklagarsidan såg det som betydelsefullt att samtliga målsäganden närvarade under åklagarens sakframställan då de därigenom skulle kunna förstå att de utsatts för brott och ge en bättre berättelse. Som EBM kan förstås har man missuppfattat vilken fråga det är som Stockholms tingsrätt har att pröva. Det är i sammanhanget ovidkommande vilka ljudfiler som åklagaren valde att åberopa i målet mot Torgny Jönsson, så länge inte Torgny Jönsson gavs tid och möjlighet att ta del av allt det material som fanns i förundersökningen. Att Torgny Jönsson endast åberopade ett fåtal ljudfiler beror av naturliga skäl på att han inte gavs tid att gå igenom materialet och hann koppla telefonsamtal till den skriftliga bevisningen som kontoutdrag, avtal etc. Av Torgny Jönsson ingiven bevisning visar att utredande poliser lät markera ett stort antal samtal som intressanta och viktiga. Polisens bedömningar av vilka samtal som kunde anses vara av betydelse saknar i sammanhanget helt relevans. Torgny Jönsson utgick ifrån att polisen genomfört ett urval som skulle stödja ett senare åtal. På samma sätt som man valt ut vilka samtal som skulle spelas upp för målsägandena. Torgny Jönsson har redan i stämningsansökan bemött EBM:s idé om att tillskriva honom förmågan att, efter åtta månader av strängast tänkbara häktesregim, klara av att komma ihåg vad som sagts i 68 000 samtal och när dessa ägt rum i tid. EBM har även sökt implementera föreställningen att Torgny Jönsson, utöver att komma ihåg alla dessa samtal och placera dem i tid på respektive abonnemang, var kapabel att omedelbart koppla samman samtalet med den skriftliga bevisning som skulle kunna kopplas till samtalet. Vad som nu anförts från Torgny Jönsson åberopas till vederläggande av EBM:s uppgifter och till styrkande av att Torgny Jönssons rättigheter enligt artikel 6 har kränkts. 12

2.1.9 Eftersom TJ använde ett flertal olika telefoner under den tid som avlyssningen pågick lagrades informationen för respektive telefon för sig och sparades i kronologisk ordning. Det är i denna ordning som informationen presenterades för TJ. 2.1.10 Enligt vad som framgår av åklagarnas yttrande 2010-01-05 fick TJ del av de inspelade telefonsamtalen på ljudfiler som sparades ned på cd-skivor och hårddisk och TJ hade då två månader att gå igenom de inspelade samtalen. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.1.9-2.1.10 Åklagarens yttrande av 2010-01-05, med anledning av Torgny Jönsson överklagande till Högsta domstolen innehåller en lång rad oriktigheter. När de ljudupptagna samtalen delgavs Torgny Jönsson 2009-03-27 fungerade inte den hårddisk som krävdes för att Torgny Jönsson skulle kunna lyssna till samtalen. Sedan detta avhjälpts hade Torgny Jönsson 32 arbetsdagar på sig att gå igenom hela avlyssningsmaterialet samt att gå igenom hela det skriftliga materialet. Förhållandet är naturligtvis väl känt för EBM. Den hemliga telefonavlyssningen överlämnades till Torgny Jönsson i form av 32 CDskivor. Avlyssningen hade sparats från 11 olika abonnemang vilket innebar att samtal från samma tidsperiod förekom på olika CD-skivor. CD-skivorna innehöll drygt 68 000 filer där samtliga inspelade samtal, sms-meddelanden och avbrutna samtal var varvade om vartannat. Det var på det sättet som det material presenterades, som EBM nu redovisar att Torgny Jönsson borde ha haft färskt i minne. 2.2 Domstolarnas syn på utredningen 2.2.1 Av vad som nu redovisats framgår att ett omfattande utredningsarbete återstod för att uppnå bevisgraden tillräckliga skäl för åtal och för att åklagaren därmed skulle kunna motse en fällande dom. Dels var det under en längre tid oklart om det överhuvudtaget var frågan om bedrägerier, dels var det från den tidigare processen klart att det krävdes omfattande och klar bevisning för att åklagaren skulle ha möjligheter au leda åtalet till en fällande dom. 2.2.2 Enligt Ekobrottsmyndigheten uppfattning framgår det av tingsrättens domskäl att innehållen i de avlyssnade telefonsamtalen haft betydelse för bedömningen av att målsägandena hade vilseletts men att de inte ensamt räckte för att visa att TJ vilselett målsägandena på sådant sätt att de vidtagit dispositioner som inneburit skada. Utöver innehållet i samtalen har, såsom tingsrättens domskäl måste tolkas, bl.a. krävts; att hanteringen av utlånade medel närmare har kunnat presenteras, att TJ:s uppgifter till målsägandena har kunnat motbevisas dels genom efterföljande kontroller, dels genom att andra handlingar presenterats som visar att pengarna använts för helt andra ändamål, att uppgivna garantier, vars existenser indikerades genom olika dokument, inte existerade eller inte kunde göras tillgängliga på sådant sätt att en skada (förlust eller risk för slutlig förlust) inte skulle föreligga. 13

2.2.3 Innehållen i de avlyssnade samtalen har också haft betydelse för hovrättens bevisvärdering. Samtalen ger stöd för uppfattningen att t.ex. uppgivna affärer inte var verkliga och visar hur TJ gått till väga för att vilseleda målsägandena. Innehållen i samtalen var, enligt myndighetens tolkning av domstolens domskäl, emellertid inte tillräckliga för att styrka att TJ gjort sig skyldig till grova bedrägerier. Hovrätten har vid sin bedömning lyft in en rad andra informationskällor som gjorts tillgängliga genom utredningen i målet. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.2.1-2.2.3 Vad som anges i ovannämnda avsnitt saknar relevans för frågan som Stockholms tingsrätt har att pröva. 2.3 Ekobrottsmyndighetens bedömning 2.3.1 Inledningsvis kan konstateras att TJ frihetsberövades 2008-10-12 och han var frihetsberövad under hela utredningstiden. Åtal väcktes 2009-06-0 l mot TJ och två medmisstänkta. Förundersökningen omfattade ytterligare tio personer men lades ned mot dessa vid tiden för förundersökningsprotokollets färdigställande. Utredningen kom därför totalt sett att omfatta en stor mängd utredningsuppgifter som inte ingick i det slutliga förundersökningsprotokollet. 2.3.2 I samband med slutdelgivning av förundersökningsprotokollet enligt 23 kap 18 rättegångsbalken genomfördes ett planeringssammanträde vid Malmö tingsrätt med anledning av att TJ bl.a. uttryckt önskemål om ytterligare tid ( skäligt rådrum ) innan åtal. Åklagaren hade meddelat TJ att åtalet skulle väckas den 19 maj 2009, vilket var alltför kort tid enligt TJ (se TJ aktbilaga 3, protokollsbilaga sid 1 och JK aktbilaga 9). 2.3.3 Av tingsrättens protokollsbilaga (sid l och 3) framgår att TJ:s försvarare meddelat tingsrätten att TJ har uppgett att han kan vara färdig med genomgången av samtalen i mitten av juni och att han inte är färdig med genomgången av den ekonomiska utredningen men att TJ för dagen inte har några större invändningar mot densamma. Tingsrätten meddelade därefter att åtal skulle väckas senast den 20 maj 2009. 2.3.4 Dagen efter planeringssammanträdet redogjorde åklagarna i en skrivelse till Malmö tingsrätt för sin uppfattning att TJ beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar (se skrivelse daterad 2009-05-14; TJ aktbilaga 7, JK aktbilaga 13). 2.3.5 TJ begärde därefter mer tid för skäligt rådrum och att förundersökningen skulle kompletteras. Åklagaren tillmötesgick denna begäran och gjorde en framställan 2009-05-19 om förlängning av åtalstiden till den l juni 2009 med hänvisning till att förundersökningen skulle kompletteras. 2.3.6 Tingsrätten beviljade denna framställan varefter åtal väcktes den l juni 2009. 2.3.7 Av intresse i sammanhanget är åklagarnas avslutande kommentar som innehåller följande anmärkning: Om tingsrätten skulle besluta att påbörja huvudförhandlingen den 8 juni skulle [TJ] få två veckor längre tid att gå igenom samtalen än vad åklagaren ursprungligen avsett, samtidigt som det bara skiljer sig en vecka från det önskemål som TJ lämnat (se TJ aktbilaga 7 sid 2 sista stycket, JK aktbilaga 13). 2.3.8 Ekobrottsmyndigheten kan därför inte uppfatta detta på annat sätt än att TJ fått ytterligare tid till förberedelse och att detta i princip motsvarade det behov han själv givit uttryck för. 14

2.3.9 Såväl tingsrätt som hovrätt har därefter fått ta del av TJ:s invändningar om att den bristande förberedelsetiden utgör grovt rättegångsfel. Domstolarna har med andra ord tidigare prövat frågan om TJ:s rättigheter enligt Europakonventionen kränkts i någon mening och att grovt rättegångsfel därmed skulle anses föreligga. Som nu torde ha framgått har domstolarna inte funnit att grovt rättegångsfel har förelegat. 2.3.10 I svarsskrivelse till hovrätten 2009-08-14 anförde åklagaren bl.a. att Den invändning som har framförts till åklagare inför åtalsbeslutet har varit att TJ påstått att han ännu inte lyssnat igenom samtliga inspelade ljudfiler från den hemliga telefonavlyssningen. Ljudfilerna som TJ önskat gå igenom har inte åberopats av åklagaren som bevis mot TJ utan har av åklagaren bedömts vara av mindre betydelse och lämnats utanför förundersökningen som sidomaterial. Till saken hör all TJ under förundersökningen har erkänt sig skyldig till brott under den tid som telefonavlyssningen pågått, vilket han sedan tagit tillbaka vid huvudförhandlingen i tingsrätten. I det följande avsnittet anger åklagaren att TJ:s beskrivning av omfånget på antalet avlyssnade samtal och materialet i övrigt bör nyanseras något (se TJ aktbilaga11; JK aktbilaga 17). 2.3.11 Ekobrottsmyndigheten kan inte utifrån de nu redogjorda omständigheterna finna att åklagarnas handläggning av förundersökningen medfört att TJ inte beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar. Någon kränkning av artikel 6 i Europakonventionen föreligger därför inte. 2.3.12 Ekobrottsmyndigheten övergår nu till att bemöta de påståenden som myndigheten uppfattat att TJ gör gällande till stöd för sin uppfattning att han inte beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar (se sid 1-2 ovan) och att han därigenom utsatts för en kränkning av artikel 6 i Europakonventionen. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.3.1-2.3.11 Torgny Jönssons förklaring om att han varit beredd att sitta häktad till augusti har tingsrätten inte kunnat förlita sig på. Ingen kan sitta frivilligt häktad i avvaktan på lämplig tidpunkt för huvudförhandling. Så uttryckte sig åklagarna Martin Bresman och Lars Olson i den skrivelse som EBM refererar till i avsnitt.2.1.10. När Torgny Jönsson begärde tid till åtminstone augusti var det en objektiv åklagares sak att medge denna förlängning - inte tingsrättens. Skrivelsen som givits in i målet (se skrivelse daterad 2009-05-14; TJ aktbilaga 7, JK aktbilaga 13) visar att det var EBM som drev på och krävde en snabb rättegång. Detta oaktat av det som framgick i utredningen man var medveten om att Torgny Jönsson krävde ytterligare tid för att hinna förbereda sig. Det mål som Stockholms tingsrätt har att pröva rör frågan huruvida EBM kränkt Torgny Jönssons konventionsenliga rätt. EBM:s egen bekräftelse om att Torgny Jönsson krävde och önskade att få sitta häktad ytterligare 2-3 månader för att klara att förbereda sitt försvar åberopas till styrkande av att staten inte uppfyllt Torgny Jönssons rättigheter enligt artikel 6.3.b i Europakonventionen. Sedan åklagarna Martin Bresman och Lars Olson klargjort sin ståndpunkt den 24 maj 2010 kunde Torgny Jönsson inte göra annat än att vädja om ytterligare några dagars förlängning för att försöka hinna gå igenom så mycket som möjligt av materialet. Denna 15

vädjan resulterade i att Torgny Jönsson fick ytterligare en vecka (sic!) till sitt förfogande för att gå igenom materialet. Uppskattningsvis innebar det 3 månader för kort tid, se Bresman och Olsons skrivning ovan. Torgny Jönssons försvarare Jonas Carlsson inledde rättegången vid Malmö tingsrätt med att framställa yrkande om att huvudförhandlingen måste ställas in då det förelåg hinder för huvudförhandling. I konsekvens med vad som anförts i nu aktuellt mål hävdade advokat Jonas Carlsson att Torgny Jönsson inte beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar. 2.4 Delgivningen av utredningsuppgifter och förundersökningsprotokoll 2.4.1 Som framgått ovan vidtogs en rad andra utredningsåtgärder än hemlig avlyssning efter det att avlyssningen upphörde i och med att TJ frihetsberövades. l takt med att annan bevisning flöt in i utredningen (kartläggning av betalningsströmmar, uppgifter från hörda målsägande etc.) ställdes TJ:s uppgifter emot dessa i förnyade förhör. Detta ledde till att TJ hördes om sådana uppgifter som måste kontrolleras av utredarna. 2.4.2 Såvitt framgår av de uttalanden och yttranden som både utredare och åklagare avgivit har TJ fortlöpande tagit del - eller i vart fall beretts tillfälle att ta del - av de uppgifter som stärkte misstankarna mot honom. Att TJ inte i samband härmed fått ta del av allt underlag som flutit in i utredningen kan knappast anses som anmärkningsvärt. Eftersom åklagarna bedömt att visst material inte hade betydelse för brottsutredningen mot honom har materialet inte ingått i förundersökningsprotokollet utan lagts i den s.k. slasken. 2.4.3 Något skäl som medför att det finns anledning att anta att åklagarna har brustit i sin objektivitetsplikt har inte framkommit under utredningen, Av åklagarnas yttrande 2010-01-05 framgår att utredningen beaktat omständigheter som talar för och emot TJ:s brottsmisstankar och tillvaratagit bevis som varit till TJs förmån, Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.4.1-2.4.3 Torgny Jönsson delgavs inte något förundersökningsmaterial löpande, utöver det som framgår av sammanställningen på sidan 9 ff i Torgny Jönssons komplettering av den 2013-08-20. Till styrkande av denna uppgift inges från Torgny Jönssons sida samtliga de förhör som hölls med Torgny Jönsson där det exakt anges vilket material som Torgny Jönsson tilläts att löpande ta del av (se nedan). Inalles delgavs 5 handlingar och 10 samtal ur den hemliga telefonavlyssningen innan slutförhör och delgivning inleddes. Detta av totalt 6 500 handlingar och drygt 68 000 ljudfiler. Torgny Jönsson hävdar fortsatt att någon egentlig fortlöpande delgivning av förundersökningsmaterial aldrig ägde rum. 16

Med anledning av EBM:s invändning kompletterar Torgny Jönsson tidigare ingiven bevisuppgift med utdrag ur förundersökningsprotokoll 12 i Bedrägerimålet, innefattande samtliga förhör som hölls med Torgny Jönsson. Förhörsutskrifterna åberopas till vederläggande av EBM:s uppgifter om att Torgny Jönsson fortlöpande delgavs material från förundersökningen till styrkande av att Torgny Jönssons rättigheter enligt artikel 6.3.b i Europakonventionen har kränkts, Bilaga 5. 2.5 Den hemliga telefonavlyssningen och dess innehåll 2.5.1 Såvitt framgår av det yttrande som Martin Bresman och Lars Olson upprättat 2009-05-14 och som gavs in till Malmö tingsrätt inför huvudförhandlingen (se TJ aktbilaga 7 sid 1, JK aktbilaga 13) har TJ 2009-04-01 fått del av samtliga ljudfiler från den hemliga telefonavlyssningen och 2009-04-09 har TJ fått del av ca 90 % av alla handlingar i förundersökningen. Uppgifter av samma slag och innehåll redovisades på nytt av Martin Bresman 2009-08-14 då han yttrade sig till hovrätten med anledning av att TJ även under hovrättsförhandlingen anfört att han inte fått tillräckligt med tid att förbereda sig (se TJ aktbilaga 11, JK aktbilaga 13). 2.5.2 Av åklagarnas yttrande 2010-01-05 framgår vidare att TJ allt sedan frihetsberövandet 2008 10-12 fortlöpande fått del av vad som framkommit under förundersökningen och att detta framgår av utskrifter av förhör i förundersökningsprotokollet. Martin Bresman och Lars Olson hävdar därför att TJ under närmare åtta månader varit medveten om vad brottsmisstankarna bestod i och därför hade möjlighet att - utifrån det som lades honom till last - förbereda sitt försvar tillsammans med sin försvarare. Eftersom TJ i april 2009 fick tillgång till i princip det fullständiga materialet som kommit fram genom förundersökningen hade TJ två månader på sig att gå igenom utredningen (se TJ aktbilaga 6 sid 2, JK aktbilaga 12). 2.5.3 Åklagarna i målet har, som framgått ovan, redovisat sin uppfattning att TJ varit väl insatt i vad som avhandlats på telefon och vilka affärer samtalen avsett och att delta avsevärt måste ha underlättat TJ:s genomgång av ljudfilerna och av övrigt material. 2.5.4 Med hänsyn till att åklagaren, utöver vad som redovisats i förundersökningsprotokollet, inte åberopat resterande ljudfiler som bevisning bör man kunna utgå från att dessa samtal saknat betydelse för åtalsprövningen. 2.5.5 TJ:s påpekande att han för egen del åberopade ett 30-tal samtal som tillfördes förundersökningsprotokollet visar inte annat än att domstolarna inte tillmätt dessa någon betydelse. Det har alltså inte påverkat domstolens bevisvärdering till TJ:s fördel. TJ:s egen invändning att det antal samtal (386 st) som åklagarsidan valde ut att ingå i förundersökningsprotokollet ensidigt talar till TJ:s nackdel medför inte att åklagarna brustit i sin objektivitet. Invändningen kan därför lämnas utan avseende, Det finns inte heller grund att anta att övriga telefonsamtal är till TJ:s fördel och att dessa visar all brott inte begåtts. 2.5.6 TJ invände redan under förhandlingarna i tingsrätt och hovrätt att han inte beretts tillräckligt med tid för förberedelse av sitt försvar och då särskilt att han inte fått tillräckligt med tid att lyssna på telefonsamtalen, Såväl tingsrätten som hovrätten delade åklagarnas bedömning att TJ han tillräcklig tid att sätta sig in i målet och förbereda sitt försvar. 2.5.7 TJ:s invändning att utredarna medvetet tillhandahållit materialet från hemliga telefonavlyssningen utan kronologisk ordning är inte heller korrekt. 17

2.5.8 Som tidigare redovisats använde TJ ett flertal olika telefoner under den tid som avlyssningen pågick. Samtalsinformationen från respektive telefon lagrades i kronologisk ordning och det är i sådan form den också redovisades till TJ när han fick del av informationen på cd-skivor och den dator han hade till förfogande under häktningstiden. Det finns enligt uppgift från utredaren LGR idag inte någon teknisk möjlighet att sortera om all telefontrafik i ett ärende så att den redovisas kronologiskt oavsett vilken telefon som avlyssnats. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.5.1-2.4.3 Ovanstående avsnitt är en direkt upprepning av påståenden i de avsnitt som Torgny Jönsson redan har bemött. Torgny Jönsson finner ändå skäl att bemöta två av de påståenden som görs. EBM gör gällande att utredarna inte medvetet lät tillhandahålla materialet från hemliga telefonavlyssningen utan kronologisk ordning. Det var utredarna som överlämnade de 32 CD-skivorna och det torde inte ha kunnat undgå dem att materialet inte var kronologiskt ordnat. Utredaren LGR:s påstående om det saknas teknisk möjlighet att sortera om all telefontrafik i ett ärende så att den redovisas kronologiskt oavsett vilken telefon som avlyssnats, ska lämnas utan avseende. Under huvudförhandling i såväl tingsrätt som hovrätt i Bedrägerimålet framkom att polis och åklagare hade tillgång till avlyssningsmaterialet i kronologisk ordning. Om detta skall advokat Jonas Carlsson höras i nu aktuellt mål. 2.6 Uppgiften att Ekobrottsmyndigheten angivit olika alternativ om förundersökningens omfattning 2.6.1 TJ uppger att Ekobrottsmyndigheten över tid lämnat olika uppgifter om förundersök-ningens omfattning. Enligt TJ har åklagarna i målet tidigare uppgivit att förundersök-ningen omfattar 4 000 sidor för att sedan när det har funnits skäl att framställa förundersökningen i Bedrägerimålet som mera omfattande... ändrat uppgiften till 6 500 sidor. 2.6.2 Som framgår av Ekobrottsmyndighetens yttrande 2012-10-02 i JK:s skadeståndsärende anges att förundersökningsprotokollet omfattar 6 500 sidor. Vad TJ möjligen har missat att redovisa är att den uppgiften bygger på att det i målet var tre personer som var åtalade som ingick i förundersökningen och att åtminstone tre tilläggsprotokoll har upprättats (se t.ex. Ekobrottsmyndighetens yttrande 2013-02-22; TJ aktbilaga 10; JK aktbilaga 16). 18

Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.6.1-2.6.2 Torgny Jönsson har ingivit samtlig den bevisning i vilken EBM har skildrat förundersökningsmaterialets omfattning. EBM har, situationsanpassat, angett olika omfattning beroende på skilda syften. Vid frågan huruvida Torgny Jönsson beretts tillräcklig tid och möjlighet för förberedelse av sitt försvar har det legat i EBM:s intresse att ge bilden av att förundersökningsmaterialet inte alls varit så omfattande som Torgny Jönsson påstått. När två av målsägandena i Bedrägerimålet därefter begärt skadestånd i anledning av EBM:s agerande var intresset det motsatta och EBM tvingades att lägga korten på bordet. Därför skildras förundersökningens faktiska omfattning på ett riktigt sätt i de två yttranden som EBM inkom med till JK i oktober 2012 och februari 2013. Torgny Jönsson har dessbättre inte missat någonting avseende förundersökningens omfattning, utan kan konstatera att tilläggsprotokollen som upprättades efter planeringssammanträdet innefattar mindre än 900 sidor. Förundersökningsprotokollet mot övriga två misstänkta omfattade 52 sidor. 2.7 TJ påstående att han inte erkänt sig skyldig till brott 2.7.1 TJ uppger i stämningsansökan (se sid 18) att han inte erkänt sig skyldig till något brott. Vare sig under utredningen mot honom eller under huvudförhandlingen. 2.7.2 TJ har både i tingsrätten och i hovrätten medgett att han vilselett målsägande under den period som den hemliga telefonavlyssningen har pågått. Av domarna framgår att TJ vidgått vissa uppgifter som vilseledande, att han tagit emot 117 miljoner av målsägandena och att han saknat återbetalningsförmåga för de medel han lånat upp. TJ har även erkänt bedrägeri vid häktningsförhandlingen (se t.ex. sid 10 och 31 sista st i TR dom). Av tingsrättens dom framgår också att TJ på civilrättslig grund har medgett att betala ersättning till målsägandena. 2.7.3 TJ:s inställning ska ses mot den bevisning som förebringades mot honom under utredningen. TJ bör under utredningens gång ha förstått allvaret i de misstankar som riktades mot honom. 2.7.4 Att TJ bekräftade vissa omständigheter som låg honom till last och som redovisades av utredarna har haft betydelse för gärningens rättsliga kvalifikation, dvs. att det var fråga om flera fall av grova bedrägerier. 2.7.5 I och med att TJ bekräftade vissa omständigheter kunde handlandet också sättas in i ett vidare rättsligt perspektiv. Tingsrätten redovisar i sin dom utförligt sin syn på hur TJs handlande ska bedömas och vad detta inneburit för målsägandena (se sidorna 42-45 i Malmö tingsrätt dom i mål B 857l-08). 19

Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.7.1-2.7.5 Torgny Jönsson har vid huvudförhandling i Bedrägerimålet förklarat att han under en kort period av den totala åtalsperioden lämnat viss information till några av målsägandena vilken varit vilseledande. Torgny Jönsson gjorde samtidigt klart att de felaktiga uppgifterna inte skulle medföra någon slutlig skada för målsägandena. Vad som i övrigt anförs i ovanstående avsnitt saknar relevans för frågan som Stockholms tingsrätt nu har att pröva. 2.8 TJ:s påstående att 11000 sidor sidomaterial undanhölls honom och hans försvarare 2.8.1 TJ anger att 11000 sidor sidomaterial undanhållits honom - dvs. en kränkning av hans insynsrätt - och att den omständigheten medfört en allvarlig kränkning av konventions- rättsliga rätt att förbereda sitt försvar (se sid 28-30 i TJ:s stämningsansökan). 2.8.2 Martin Bresman har bl.a. uppgivit att TJ - sedan han tagit del av ekorevisorns analys och redogörelse över betalningsströmmar m.m. inte varit intresserad av att närmare ta del av de kontoutdrag m.m. som bifogades utredningen. 2.8.3 Eftersom det var en sådan mängd med handlingar bestående av kontoutdrag och transaktionslistor m.m. och med hänsyn till TJ inställning till - och bristande intresse av -att ta del av detta material valde förundersökningsledaren att sortera in detta underlag i pärmar som inte utgjorde del av huvudprotokoilet; i utredningen tidigare benämnt sidomaterial. Ett påstående att Ekobrottsmyndigheten vägrat TJ att ta del av samtligt icke-sekretessbelagt material stämmer således inte. 2.8.4 För en närmare analys av förundersökningens struktur och uppbyggnad hänvisas till dokumentet Genomgång av den arkivlagda åklagarakten ED 3368-08 (Bilaga A till Ekobrottsmyndighetens yttrande 2013-02-22, se JK:s ärende 660-12-40, aktbilaga 30-31, och i nu aktuellt ärende JK aktbilaga 19). Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under 2.8.1-2.8.4 Kammaråklagare Martin Bresmans påstående om att Torgny Jönsson skulle ha varit ointresserad av att ta del av allt sidomaterial är direkt oförskämt. Torgny Jönsson gavs 290 dagar för kort tid att ta del av det förundersökningsmaterial som EBM självmant delgav honom. Av protokoll från planeringssammanträdet den 13 maj 2009 kan utläsas advokat Jonas Carlssons uppgift om att Torgny Jönsson ägnade 12 timmar per dag 7 dagar i veckan åt att gå igenom det förundersökningsmaterial som han delgivits. Trots arbetsbelastningen framförde Torgny Jönssons önskemål om att få gå igenom allt sovrat material. Torgny Jönsson fick då beskedet att det skulle vara praktiskt omöjligt p g a säkerhetsskäl att tillåta honom besöka EBM:s kontor. Istället skulle denna genomgång göras av advokat Jonas Carlsson. 20