Verksamhetsberättelse 211 Omvärlden Höga sockerpriser Världsmarknadspriset låg under större delen av året på en historiskt sett mycket hög nivå. Priset var en bra bit över EU:s referenspris. Orsaker står att finna i bl a en konstant ökad efterfrågan och att produktionen i Brasilien varit sviktande. Brasilien har under många år gått fram som en ångvält, men under de tre senaste åren har den inhemska konjunkturen inte varit den allra bästa. Återplantering av äldre sockerrörsodlingar har eftersatts, vilket innebär att man har en hög andel överåriga odlingar som tappar i skörd för varje år. Brasilien kan till viss del ställa om mellan socker- och etanolproduktion. Den brasilianska regeringen ändrade under året det lagstadgade kravet på inblandning av etanol i bensin från 25 till 2 %, som ett medel för att få mer sockerexport. Vissa bedömare vill dock hävda att de styrande i landet inte längre har samma intresse för socker och etanol, efter det att nya stora oljefyndigheter hittas strax utanför landets kust. EU:s genomsnittliga marknadspris var i stigande under hela året. De höga världsmarknadspriserna medförde att det för många länder var mer intressant att hitta köpare på nära håll jämfört med att exportera till EU. Efter införandet av nuvarande sockerreform är EU beroende av en stor import för att klara sin sockerförsörjning. För att mota bristen på socker vidtog EUkommissionen extraordinära åtgärder. T ex öppnade man upp för konvertering av 5 ton utomkvotsocker till kvotsocker. Vidare gavs möjlighet till en extra tullfri import. kr/1 kg 7 6 5 4 3 2 VM-pris och EU-pris på socker sedan sockerreformen 26 VM-pris (blå) EU:s referenspris (röd) Marknadspris i EU (grön) 1 Källa: Danske Sukkerroedyrkere
kr/1 kg 6 VM-pris på vitt socker 1999-212 5 4 3 2 1 Källa: Danske Sukkerroedyrkere EU som helhet tog en rekordstor sockerskörd räknat på hektarbasis. Några länder tog skördar i närheten av 15 ton socker per hektar! I flertalet länder var kampanjerna mycket långa, men tämligen bekymmersfria. Förslag om ny CAP Under hösten presenterade EU-kommissionen sitt lagförslag till den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) för åren 214-22. För sockerområdet föreslogs avskaffande av produktionsavgiften på 12 /ton socker, avskaffande av minimipriset för sockerbetor (26,29 /ton vid 16 % sockerhalt), bevarande av referenspriset för socker (44,4 /ton), bevarande av kravet på branschavtal mellan odlarorganisation och industri, samt från 215 avskaffande av sockerkvoterna. Dessförinnan hade Europaparlamentet kommit med sina uttalanden om den framtida jordbrukspolitiken. Då det gäller socker var skrivelsen: Förespråkar att 26 års sockermarknadsordning förlängs åtminstone fram till 22 i sin nuvarande form och efterlyser lämpliga åtgärder för att skydda sockerproduktionen i Europa och att tillåta EU:s sockersektor att förbättra sin konkurrenskraft inom en stabil ram. Odlingsåret 211 Efter ännu en kall, vit och lång vinter smygstartade betsådden de sista dagarna i mars. Sådden började ta fart på allvar strax före mitten av april. Jordarna redde sig inledningsvis i regel mycket bra. Betsådden fortsatte över hela påskhelgen. Ju längre in i påskveckan man kom, desto hårdare blev jorden och det blev svårt att skapa de bästa groningsbetingelserna för betfröet. I en hel del av betfälten som såddes under slutet av påsken blev därför uppkomsten ojämn. Regnskurar efter en tid hjälpte upp situationen. 2
Medelsådatum blev den 16 april, vilket bara är någon dag senare än normalåret. Ogräsbekämpningarna skedde inledningsvis ofta under rätt så torra förhållanden, vilket gav en medelmåttig effekt. Bl.a. var åkerbinda och målla svåra att få kontroll på. Avsaknad av Tramat underlättade inte situationen. Tillväxten av betgrödan var inledningsvis normal. På insektsfronten förekom osedvanligt mycket trips i betornas tidiga utveckling. En del sekundära svampar uppträdde där tripsen bitit, men i regel växte betplantorna ifrån skadorna. I slutet av maj började det växa rejält. Gynnsamt väder under första delen av juni medförde en mycket god bettillväxt. Genomsnittsfältet slöt raderna strax efter mitten av månaden. En del ogräs som överlevt ogräsbekämpningarna började sticka upp ovanför betorna. Juli och augusti bjöd på mycket regn, begränsat med sol, men trots allt goda temperaturer. Tillväxten var god. Blasten utvecklades enormt. Vädret under juli och augusti gynnade angrepp av Aphanomyces. Angreppen av bladsvampar fram till slutet av augusti var emellertid väldigt låga med hänsyn till sommarens väder. Kampanjen startade den 1 september. Vattenmättade fält gjorde att upptagningsförhållandena till en början var allt annat än perfekta. Bitvis svårt att ta sig fram och en låg renhet. Nederbörden minskade och fälten torkade upp. Nästan avsaknad av nederbörd i november medförde att man kunde köra med personbil i fälten vid Mårten. En annars inte helt vanlig syn. Hela kampanjen karakteriserades av en högre, eller väsentlig högre, temperatur jämfört med ett normalår. Den 1 oktober nådde kvicksilvret upp till 25 grader. Alla tiders rekord för oktober månad? Inte någon gång under kampanjen förekom det ett enda sammanhängande dygn med frost. Några enstaka frostnätter förekom strax efter Mårten och kring nyår. För att skydda mot frost räckte det med, som någon uttryckte det, ett nät med trasiga maskor! Med föregående års kampanj i färskt minne påbörjades upptagningen av lagringsbetor redan i slutet av oktober. Avsaknaden av frost medförde att betkvaliteten var hög ända till kampanjens slut. Skonsamt hanterade torra betor i lagren bidrog till lagringsförluster som var att beteckna som normala, eller därunder med tanke på antalet daggrader. Halm, och kanske i synnerhet TopTex, hjälpte till att hålla stukorna torra. Vissa kvalitetsanmärkningar förekom, men betydligt färre än normalt. Där de förekom handlade det om värmeskadade betor som ofta kunde hänföras till lagertyper eller lagringsplatser med bristande ventilation. Lastning och transport kunde ske utan nämnvärda problem. Kampanjen avslutades efter 129 dygn den 17 januari, vilket innebar den näst längsta kampanjen någonsin. Ett bra betmaterial tillsammans med ett välskött bruk gjorde att Örtofta slog nytt avverkningsrekord på i genomsnitt 19 6 ton per dygn. En rotskörd på 62,9 ton med en sockerhalt på 16,8 % gav en polsockerskörd på 1,6 ton per hektar. Den näst högsta sockerskörden och den högsta rotskörden genom tiderna. Den totala sockerproduktionen blev 388 5 ton. 3
Odlingsdata i korthet 27 28 29 21 211 Medel 7-11 Antal odlare 2 67 2 371 2 212 2 152 2 19 2 29 Areal 39 95 36 6 38 9 37 1 39 38 3 Medelareal 15,3 15,5 17,6 17,2 18,5 16,7 Rotskörd, ton/ha 52,5 53,6 6,4 52, 62,9 56 Sockerhalt, % 17,7 17,4 17,9 17,1 16,8 17,4 Polsockerskörd, ton/ha 9,3 9,3 1,8 8,9 1,6 9,8 Renhet, % 9,5 89,8 9,8 88,7 9, 9 Sockerproduktion, ton 354 327 43 315 388 5 358 Kontrakterad mängd, ton 312 311 314 34 317 312 Kampanjelängd, dygn 12 113 134 19 129 121 5 % av kvotvolymen innehades av de 18 minsta odlarna 5 % av kvotvolymen innehades av de 3 största odlarna 8 % av kvoten fanns hos de största 9 odlarna De 1 största odlarna hade 27 % av kvoten och drygt 8 ton i snitt De 5 största odlarna hade 63 % av kvoten och knappt 4 ton i snitt De 5 minsta odlarna hade 4 % av kvoten och drygt 2 ton i snitt De 1 minsta odlarna hade 13 % av kvoten och knappt 4 ton i snitt Antal odlare 45 4 35 3 25 2 15 1 5 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 4
6 Hektar sockerbetor 5 4 3 2 1 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 2 Genomsnittsareal 15 1 5 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Kvothandeln inför 211 Totalt flyttades 9 ton kvot inför årets odling. Mycket av detta var brukarbyten, d.v.s. där en hel gård byter brukare. När det gäller ren kvothandel, d v s flyttning av kvot utan mark inblandad, uppskattar Betodlarna att många affärer gjordes upp i intervallet 1 5 2 kr/ton. Priset för kvothyra hamnade i många fall mellan 2 och 4 kr/ton. 5
Betodlarnas arbete under 211 Nationell näringspolitik Med anledning av förslagen på CAP efter 213 hade Betodlarna på nationellt plan inledande kontakter med LRF Skåne, LRF-riks, Nordic Sugar, Landsbygdsdepartementet och företrädare för andra branscher inom växtodlingen. I samband med Jordbruksverkets yttrande om analys av fortsatta reformer i sockersektorn inkom Betodlarna med synpunkter till Landsbygdsdepartementet. Arbetet på EU-nivå Representanter för Betodlarna deltog under året vid ett antal möten i CIBE. Otto von Arnold, Betodlarnas ordförande fram till 211 års stämma, var under året ordförande i CIBE:s näringspolitiska kommitté. Denna arbetar väldigt nära EU-kommissionen i Bryssel. Under året arbetade CIBE mycket med villkoren för sockerbetor i EU:s kommande gemensamma jordbrukspolitik. Styrelseledamoten Jacob Bennet var föreningens huvudansvarige i internationella näringspolitiska sockerfrågor. CIBE-konferens i Ystad I början av november stod Betodlarna värd för en konferens med CIBE:s tekniska kommitté. 11 delegater representerande 17 europeiska länder deltog. Långtidslagring var ett viktigt tema vid konferensen. Även om vi i Sverige har mycket kvar att lösa när det gäller frågor om långtidslagring, ligger vi rätt långt framme jämfört med många andra länder. Fortsatt samarbete över gränserna Det sedan tidigare goda och värdefulla samarbetet med Danske Sukkerroerdyrkere och den nordtyska odlarföreningen DNZ (Der Dachverband Norddeutscher Zuckerrübenanbauer) fortsatte. Utbildning av upptagarförare I ett samarbete mellan Betodlarna, Nordic Sugar, NBR och Partnerskap Alnarp planerades och genomfördes en utbildningsdag för förare av betupptagare under temat Högre upptagningskvalité ger ökad konkurrenskraft. Utbildningen bestod av teori, praktiska övningar och erfarenhetsutbyte. Totalt deltog 5 odlare. Växtskyddsfrågor En likartad tillgång på växtskyddsmedel jämfört med konkurrentländerna är mycket viktigt för konkurrenskraften i den svenska växtodlingen. Under många år har begränsningar funnits i Sverige. Betodlarna ser framöver en risk för ytterligare begränsningar i betodlingen, samtidigt som inflödet av nya substanser är mycket begränsat. Under året hade Betodlarna, i samverkan med Nordic Sugar och NBR fortlöpande kontakter i växtskyddsfrågan med kemfirmor, KEMI, LRF, företrädare för andra branscher och rådgivningsorganisationer. Betodlarna sökte hos KEMI dispens för en extra sprutning med Betanal Power under 211. Ansökan beviljades snabbt. 6
Tillsammans med Nordic Sugar inkom Betodlarna med remissvar till Jordbruksverket angående strategi för växtskyddsmedel. Löpande hantering av svenska sockerbetsfrågor Betodlarna hade under året olika möten med Nordic Sugar rörande den löpande hanteringen av svenska sockerbetsfrågor, häribland tillämpningen av branschavtalet. Forsknings- och försöksverksamhet Forsknings-, försöks- och utvecklingsarbete inom betodlingen bedrevs under året av stiftelsen NBR Nordic Beet Research (NBR). Därutöver i ytterligare ett antal projekt utanför NBR finansierade via sockerprogrammet inom Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). 211 innebar det fjärde verksamhetsåret för NBR. Omsättningen blev 14,8 miljoner DKK. Verksamheten bedrivs i ungefär lika stor omfattning i Danmark och Sverige. Måltalet om 5 % externfinansiering uppnåddes under året. På den svenska sidan utgör SLF den viktigaste externa bidragsgivaren. Nya odlingsrön och försöksresultat förmedlades skriftligen på NBR-sidorna i tidskriften Betodlaren, samt muntligen vid NBR:s vintermöte den 1 februari och vid NBR:s sommarmöte den 15 juni. Båda mötena drog fullt hus, 12 personer, på Flädie Mat & Vingård. Därutöver deltog NBR vid Betodlarnas distriktsstämmor. Provning av nya sorter Sortprovningen omfattade 79 sorter där två nya sorter godkändes för odling 212. Förutom den konventionella sortprovningen genomfördes särskild provning av sorter på nematodinfekterad mark och, på en lokal, fält med hårt tryck av Aphanomyces. Provning av nya växtskyddsprodukter NBR fortsatte under 211 att prova produkter inom områdena svamp- och insektsbetning liksom bekämpning av bladsvampar och örtogräs. Inflödet av helt nya substanser för bekämpning av ogräs och skadegörare i sockerbetor är fortsatt mycket begränsat. Omregistrering av produkter leder ofta till hårdare begränsningar i användningen. NBR arbetar intensivt med kunskapsuppbyggnad kring sorters tolerans mot skadegörare, olika skadegörares uppträdande och betydelse liksom framtagning av bättre bekämpningströsklar och prognosmetoder. Allt i syfte att utveckla alla verktyg vi har inom ramen för integrerat växtskydd i sockerbetor. NBR drev elva SLF-finansierade forsknings- och utvecklingsprojekt under 211. I november 211 beviljades medel till fyra nya projekt. 1. Integrerad kontroll av bladsvampar i sockerbetor odlingstekniska åtgärder i kombination med prognosbaserad bekämpning. 27 29. 2. Sockerbetornas effekt på skörd och kvalitet i efterföljande spannmålsgröda. 28 21. 3. Inverkan av raps och mellangrödor i en växtföljd med sockerbetor. 29 214. 4. Inverkan av kalkning på skörd och kvalitet i sockerbetor genom dess effekt på markkemi och bördighet. 29 212. 5. Odlargenererade kunskapssystem med lärgemenskaper ett sätt att identifiera och nå outnyttjade potentialer. 211 214. 6. Optimerad ogräsbekämpning. 211. 7
7. Möjligheter för mer betor med mer socker till bruket genom rätt sortval. 21 211. 8. Kalk och lagring. 211 212. 9. Olika betsorters inverkan på populationsutveckling av betcystnematoder i svensk betodling. 211. 1. Inverkan av kalkning på upptag av växtnäring i sockerbetor. 211 212. 11. Lagring av sockerbetor möjligheter och begränsningar för fem koncept av vatten och frostskydd. 211 213. 12. Inventering av frilevande nematoder i det svenska odlingsområdet. 212. 13. Förekomst och påverkan av Verticillium på sockerbetor i Sverige. 212. 14. GPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor. 212 214. Projektrapporter och presentation finns publicerade på NBR:s hemsida: www.nordicbeet.nu Betodlarnas representanter i NBR:s styrelse under året var Sven Åkesson och Fredrik Larsson. Kontrollen Ingrid Nybogård och Göran Sonesson arbetade som kontrollanter vid provtvätten och betlaboratoriet i Örtofta. Kontrollen innebär, förenklat uttryckt, att säkerställa att de rutiner för invägning, provtagning och analys som Betodlarna och Nordic Sugar kommit överens om verkligen följs. Ansvarig för Betodlarnas kontrollverksamhet var styrelseledamoten Lars Falck. Information Facktidningen Betodlaren utkom med de sedvanliga fyra numren. Redaktör var Ann-Margret Olander, Profilera Marketing. Betodlarnas webbplats www.betodlarna.se användes för snabb informationsspridning. Bettorget, www.bettorget.se, var sedvanligt den naturliga mötesplatsen vid kvothandeln och datasockerhandeln. Kansli och organisation Styrelsen deltog i delar av den operativa verksamheten och bestod efter 211 års stämma av Gustaf Tornérhjelm (ordf.), Stefan Hansson (vice ordf.), Sven Åkesson, Lars Falck, Erik Wildt-Persson, Jacob Bennet och Fredrik Larsson. Anders Lindkvist var generalsekreterare. En ekonomiassistentfunktion på deltid köptes in av Louise Mårtensson. Under året hade styrelsen sex protokollförda sammanträden. I juni genomfördes en tvådagars studieresa till Danmark för styrelsen. Vidare hade styrelsen två träffar med fullmäktigegruppen. 8
Ekonomi Svenska Betodlarna ek. förening redovisar en förlust på 2,8 mkr. Föreningen har en slimmad kostnadseffektiv organisation. Detta gör att rörelsens kostnader ligger på ungefär 5 miljoner kronor och har gjort så de senaste åren. 211 års intäkter uppgick till cirka 1 miljon kronor och det beror på den sänkta serviceavgiften från 18 kr till 1 kr per ton socker som medlemmarna betalt. Styrelsen tog beslutet att finansiera löpande verksamhet med befintligt kapital eftersom föreningen har god ekonomi. Under 211 gjordes en grundlig genomgång av föreningens kapitalförvaltning. Styrelsen antog en ny placeringspolicy som har till syfte att skapa ett enhetligt ramverk för placeringsverksamheten och tydliggöra roller och ansvar mellan styrelse och den löpande förvaltningen. Policyn ska även fungera som vägledning i det dagliga arbetet för ansvariga personer. Under hösten genomfördes en upphandling av kapitalförvaltningen. Detta för att få en kostnadseffektiv förvaltning, bättre uppföljning samt professionell rådgivning. Det slutgiltiga valet föll på Carnegie som nu förvaltar hela föreningens kapital. Marknadsvärdet av de finansiella nettotillgångarna uppgick vid årets slut till cirka 26 mkr. Under 211 minskade värdet på kapitalet med 5 % som en följd av ett turbulent år på börserna runt om i världen. Dock ska detta ses i ljuset av att Stockholmsbörsen under året backade med ungefär 2 %. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): balanserad vinst 22 765 737 årets förlust -2 827 439 disponeras så att 19 938 298 i ny räkning överföres 19 938 298 19 938 298 9