Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2012
fakta om svensk turism Innehåll Förord 3 Sammanfattning av turismen 2012 4 Utmaningar och utveckling 6 Turismens effekter på ekonomin 11 Turismens exportvärde 20 Turismens effekter på sysselsättningen 25 Internationell turism 30 Turism i Sverige 35 Inhemsk turism 45 Inkommande turism 53 Utgående turism 79 Internationella kongresser 85 Nyckeltal 2012 88 Definitioner och källor 90 Fler exemplar av denna publikation kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Tillväxtverket Stockholm, juni 2013 Info 0510 ISBN: 978-91-86987-85-5 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Peter Terpstra Telefon, växel 08-681 91 00 2
fakta om svensk turism Förord Tillväxtverket är ansvarig myndighet för turism och besöksnäringsfrågor och utvecklar näringspolitiska insatser för främjande av turistföretagande och entreprenörskap. Tillväxtverket är också ansvarig myndighet för den officiella turiststatistiken och har som uppgift att ta fram och sprida kunskap om turismens utveckling i Sverige. Det globala resandet fortsatte att stärkas under 2012. I Sverige ökade turismens totala omsättning med 4,8 procent till 275,5 miljarder kronor. Både sysselsättningen och exportvärdet, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, fortsatte också att öka. Enligt internationella bedömningar kommer turismen och resandet i ett globalt perspektiv att öka med drygt tre procent per år fram till 2030. Sverige har goda förutsättningar att ta del av denna ökning då våra basresurser i form av attraktiva resmål och anläggningar samt natur och kultur i förädlad form ligger i linje med vad både fritidsoch affärsresenärer förväntas efterfråga. Samtidigt är många beroende av beslutsunderlag. Såväl myndigheter, enskilda näringsidkare, turistorganisationer, turistkonsulter som forsknings- och utredningsinstitut använder, förutom egna undersökningar, ofta de källor som används i denna publika tion för analyser av specifika frågeställningar. Turism är en mångfacetterad företeelse och det finns sällan några enkla metoder att beskriva den. I denna publikation belyses turismen och resandet från ett stort antal olika perspektiv som till exempel ekonomi, exportvärde, sysselsättning, volymer, beteenden, utbud och efterfrågan. Rapportens författare är Peter Terpstra, turismanalytiker och vårt mål är att de data som finns samlade i Fakta om svensk turism ska bidr a till ökad kunskap och en fortsatt utveckling av sektorn. Stockholm i juni 2013 Gunilla Nordlöf Generaldirektör 3
sammanfattning av turismen 2012 Sammanfattning av turismen 2012 Turismen fortsatte att växa i relation till Sveriges totala ekonomi, export och sysselsättning Turismen fortsatte att växa sig stark även under 2012. Det var framför allt i förhållande till många andra sektorer och i relation till Sveriges totala ekonomi som turismens betydelse fortsatte att öka. Under 2012 växte bland annat turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) som andel av Sveriges totala export av varor och tjänster till 6,1 procent. En andel som vuxit från 3,9 procent sedan år 2000. Under 2012 ökade turismens exportvärde med 7,5 procent, samtidigt som Sveriges totala export minskade med 1,2 procent. Även relationen mellan import- och exportvärdet i resevalutabalansen stärktes under 2012. Sverige har länge haft ett underskott i resevalutabalansen, men det har skett en markant förändring av relationen mellan import- och exportvärdena. 1993 var värdet av importen (svenskars köp av utländsk valuta vid resor utomlands) nästan 70 procent högre än exportvärdet (utländska besökares köp av svensk valuta vid resor till Sverige). Sedan dess har detta gap minskat och under 2012 låg importvär det knappt 4,4 procent högre än exportvärdet, vilket var det lägsta värdet som hittills uppmätts. Under kvartal tre 2012 var till och med exportvärdet högre än importvärdet. Under 2012 stärktes också turismens effekter på sysselsättningen i förhållande till den totala sysselsättningsutvecklingen i Sverige. Mätt i medeltal sysselsatta personer ökade den totala sysselsättningen i Sverige med 0,9 procent under 2012, samtidigt som antalet sysselsatta som ett resultat av turismen ökade med 5,7 procent. 4
sammanfattning av turismen 2012 Sveriges relativa konkurrenskraft försvagades Samtidigt som turismen fortsatte att växa i relation till Sveriges totala ekonomi, export och sysselsättning, försvagades där emot Sveriges relativa konkurrenskraft som destination mätt i antal kommersiella övernattningar från utlandet. För första gången på många år minskade de kommersiella övernattningarna från utlandet med 0,8 procent under 2012. I förhållande till våra nordiska grannländer tappade Sverige också, för tredje året i rad, marknadsandelar av den inkommande turismen i Norden. I relation till utvecklingen av resandet inom och till Europa som helhet och resandet globalt har Sveriges relativa utveckling också försvagats under 2012. Visserligen stärkte Sverige sin position bland de femtio länder i världen som hade högst exportintäkter från turismen, men det gjorde även Norge och Finland. Kunskapen om vad som skapar attraktionskraft måste öka Om Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, förutsätts mer än att turismen växer i relation till en i övrigt svag utveckling av Sveriges ekonomi. Det som krävs för att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt är en stärkt internationell konkurrenskraft. Sverige har goda förutsättningar att ta del av den förväntade ökningen av turismen och resandet på global nivå, men för att uppnå detta krävs att kunskapen om vad som skapar attraktionskraft ökar. Det är inte i första hand hos de entreprenö rer som är verksamma inom sektorn, utan framför allt hos de offentliga aktörerna som denna kunskap måste stärkas. Detta eftersom de offentliga har en betydligt tyngre och mer avgörande inverkan på sektorns möjligheter att utveckla s än man har för många andra sektorer inom den svenska ekonomin. För ett utförligare resonemang se nästa kapit el Utmaningar och utveckling. 5
utmaningar och utveckling Utmaningar och utveckling Vad är turism Enligt Förenta Nationerna och den internationellt vedertagna definitionen omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Definitionen omfattar därmed i princip alla aktiviteter och den konsumtion som är direkt kopplad till resandet, inklusive affärsresandet. Det är den som konsumerar och inte vad som produceras som per definition avgör vad som är turism. Detta skall ställas mot den traditionella metoden att redovisa olika sektorers, näringars eller branschers effekter på ekonomin, där man mäter effektern a från produktionssidan. Den ekonomi som uppstår som ett resultat av turism och resande fördelar sig på en mängd olika branscher. Men det är i princip bara en bransch där 100 procent av värdet kan hänföras till turism och resande och det är resebyrå- och researrangörsledet. Av samma skäl är det bara drygt hälften av hotell- och restaurangbranschens aktivitet er som utgör en del av turismen eftersom resterande värde, framför allt på restaurangerna, uppkommer som ett result at av lokalbefolkningens konsumtion och därmed per definition inte är turism. Se även definitionerna i slutet av denna publikation. Begreppsbildningen är en kritisk faktor för god informationskultur och kunskapsutveckling. Det är svårt att utveckla och arbeta med turiststatistik och statistiskbaserad information om definitioner och begreppsbildningen inte är distinkt och inarbetad både hos den som producerar och den som använder informationen. 6
utmaningar och utveckling Varför turism Förutom att turism och resande bidrar till att skapa förståelse och broar mellan människor från olika platser och kulturer är den också ett handelsskapande och välståndsbyggande verktyg. Med en hållbar utveckling, skapas också ett bredare utbud av natur- och kulturaktiviteter, restauranger och besöksmål och därmed attraktivare boendemiljöer. Turism och resande ger inkomster för många företag och skapar arbetstillfällen. Den ger samhället skatteinkomster och är en förutsättning för att skapa och utveckla en större och mer attraktiv infrastruktur. Turism en tillväxtnäring Under 2012 ökade turismens totala omsättning i Sverige med 4,8 procent till 275,5 miljarder kronor, varav svenska fritidsresenärer svarade för drygt 44 procent, svenska affärsresenärer för drygt 17 procent och resenärer från utlandet för nästan 39 procent. Turismens exportvärde, mätt som utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 7,5 procent till 106,5 miljarder kronor under 2012, vilket var cirka 85 procent mer än järnoch stålexporten (57,1 mdkr) och nästan tre gånger så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten (37,6 mdkr). Turismens exportvärde utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi, men turismens förmåga att bidra till ökad sysselsättning har också en avgörande betydelse. Särskilt viktig är sektorns förmåga att skapa arbetstillfällen åt unga och behovet av den kompetens som många med utländsk bakgrund kan bidra med. Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige har minskat, har turismen bidragit till 37 100 fler sysselsatta sedan 2000. Under 2012 bidrog turismen med sysselsättning till nästan 168 000 personer. Konkurrens- och attraktionskraft Den gängse bilden av konkurrenskraft som något som i första hand skapas i företagen måste när det gäller turismen kompletteras med en annan utslagsgivande faktor. Denna består framför allt av platsens eller aktivitetens attraktionskraft som i samspel med företagen är den avgörande faktorn för framgång. Det är den helhet som karaktäriserar platsen eller aktiviteten, det vill säga natur- och kulturmiljö, evenemang, värdskap, 7
utmaningar och utveckling fysi sk miljö, infrastruktur etcetera, som skapar attraktionskraften. För att skapa konkurrenskraft krävs därför ett utvecklat samarbete mellan många olika aktörer. Det gäller inte bara företag inom olika branscher utan i högsta grad även offentli ga aktörer som för turismen och resandet har en väsent ligt tyngre och mer avgörande roll än för många andra sektorer inom ekonomin. Samordning av offentliga insatser Samhället har som ägare och förvaltare av många attraktionsresurser, som till exempel nationalparker, kulturminnen och infrastruktur, en avgörande inverkan på turismens möjligheter att utvecklas. Turismens förutsättningar påverkas också av en mängd andra beslut, lagstiftning och regelverk som regleras inom många olika politikområden. Samhället avsätter också betydande resurser inom en rad olika sektorer på både nationell och regional nivå för att direkt eller indirekt främja turismen och resandet. Dessa resurser behöver samordnas för att bli effektiva. Målet för regeringens turistpolitik är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. För att uppnå dessa mål förutsätts en gemensam strategi och en effektiv samordning över sektorgränserna och av de insatser som genomförs hos myndigheter som primärt inte arbetar med turism, men vars verksamhet har betydelse för turismens utveckling eller vise versa. Planera för turism Turismen behöver goda villkor för att utvecklas. Turismen i Sverige är fortfarande relativt outvecklad och i många sammanhang har dess potential för utveckling ännu inte beaktats. Till exempel vid planeringen av infrastruktur och dess utformning är det fortfarande den varuproducerande industrins och kollektivtrafikens behov som prioriteras. Det saknas ofta kunskap om turismen och de långväga persontransporternas behov och förutsättningar. Dessa frågor bör därför tillvaratas på ett bättre sätt. 8
utmaningar och utveckling Ett annat exempel är det uppenbara sambandet mellan den fysiska miljöns utformning och turismens förutsättningar att utvecklas. En estetisk utformning av den fysiska miljön påverka inte bara hur besökare uppfattar platsen utan skapar också attraktivare boendemiljöer. På många platser har i första hand funktionalitet och tekniska krav prioriterats på bekostnad av den estetiska utformningen. Här har också det offentli ga med ansvar för frågor såsom markanvändning, rastplatser, planteringar, belysning, parkering, skyltning och inte minst renhållningen ett viktigt ansvar. Ofta är intentionerna hos de förvaltningar som ansvar för dessa frågor goda, men man saknar ofta insikt i och kunskap om den egna förvaltningens avgörande betydelse för turismens förutsättningar att utvecklas. Det förekommer också att man hanterar de turistiska utvecklingsfrågorna separerade från övriga planerings-, investerings-, och utvecklingsfrågor. För att nå framgång förutsätts därför ett ökat samarbete mellan näringen, turismföreträdare, samhällsplanerare och övriga förvaltningar. Gemensamma miljömål, omsorg om den fysisk a miljön, hög kvalitet på aktiviteter och arrangemang samt bevarande av och tillgängliga natur- och kulturmiljöer har en avgörande betydelse för att skapa attraktionskraft. Kunskap och statistik en förutsättning för framgång I takt med att turismens betydelse uppmärksammas, ökar också intresset hos både offentliga och privata aktörer för att engagera sig på området. Målet för turistpolitiken i kombination med både offentliga och privata insatser, ställer särskilda krav på hur turismens betydelse och utveckling skall mätas, eftersom effekterna sällan eller aldrig syns i den befintliga produktionsstatistiken. Varken offentliga eller privata insatser kan bidra till framgång om det inte bygger på kunskap. Det behövs kunskap i form av statistik och undersökningar för att bedöma om insatserna ger effekt, men också för att kunna bedriva en effektiv marknads-, produkt- och destinationsutveckling. Näringen består av några mycket stora företag men framförallt ett stort antal små entreprenörer. Dessa har ytterst begränsade resurser att själva ta fram den marknadskunskap 9
utmaningar och utveckling som krävs för att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet. En av de viktigaste insatserna för att främja turistföretagande och entreprenörskap är därför att förse dessa företag med relevanta beslutsunderlag och marknadsfakta i form av turiststatistik och undersökningar. Det finns också ett behov av att stärka forskningen på området. Det är fortfarande så att många offentliga FoU-program och andra insatser i hög grad är riktade mot traditionell tillverkningsindustri, här finns således ett stort utrymme för förbättringar. 1 Kunskap om utländska besökare Turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi. Med en hemmamarknad på drygt nio och en halv miljon invånare kommer den förväntade tillväxten var beroende av utlandsmarknaderna. För att kunna bedriva en effektiv produktutveckling och marknadsföring av Sverige som destination behövs en löpande gränsundersökning som bland annat mäter volymer, besökarnas preferenser och konsumtionsmönster. Under 2011 påbörjade därför Tillväxtverket datainsamlingen till en nationell gränsundersökning, se sidorna 72 till 78. En global utmaning Den globala turismens största utmaning framöver är hur man åstadkommer en för miljön hållbar utveckling. Internationell turism är till sin natur gränsöverskridande och därför måste också lösningar för ett miljövänligare resande sökas inom rame n för internationella samarbeten och regelverk. Det går inte enbart att förlita sig på att förändringar i resenärernas efterfrå gan ska styra utvecklingen i rätt riktning. Det ligger också ett mycket stort ansvar hos sektorns olika aktörer att anpassa utbudet. Flygbolag, rederier, bussbolag och biluthyrare kan genom att ställa hårda krav på sina leverantörer driva utvecklingen framåt och därmed samtidigt tillvarata sina egna intressen. 1 Tillväxtfakta 2011, Tillväxtanalys och Tillväxtverket 10
turismens effekter på ekonomin Turismens effekter på ekonomin Uppgifterna i detta och efterföljande avsnitt (Turismens exportvär de och Turismens effekter på sysselsättningen) är hämtade från satellitkontoberäkningarna för svensk turism. För fakta om beräkningarna, se sidan 29. Fortsatt ökning av turismkonsumtionen i Sverige Den totala turismkonsumtionen i Sverige ökade med 4,8 procent under 2012. Sedan 2000 har den totala turismkonsumtionen i Sverige ökat med drygt 83 procent i löpande priser. Årsbokslut för svensk turism. Nyckeltal 2000 2012 (löpande priser, miljoner kronor) Total turismkon sumtion i Sverige Svenskars turismkonsumtion i Sverige Utländska besökares konsumtion i Sverige (export) Förädlingsvärde Sysselsatta med turism (personer, medeltal) Andel av/relation till total BNP, % 2000 150 102 109 470 40 632 51 881 130 800 2,7 2001 165 434 118 089 47 344 55 407 138 700 2,8 2002 171 101 121 661 49 441 58 572 136 800 2,8 2003 169 779 124 912 44 867 59 952 132 500 2,8 2004 175 526 126 684 48 841 60 733 130 100 2,7 2005 192 052 135 583 56 469 63 220 130 900 2,7 2006 213 735 145 632 68 104 69 983 140 100 2,8 2007 222 550 146 736 75 814 72 528 143 800 2,7 2008 239 575 158 035 81 540 77 412 150 800 2,8 2009 251 401 162 540 88 860 81 578 159 800 3,1 2010 247 271 155 903 91 368 80 338 152 200 2,9 2011* 262 823 163 754 99 069 85 722 158 900 2,9 2012* 275 437 168 978 106 460 90 887 167 900 3,0 11/12 % 4,8 3,2 7,5 6,0 5,7 00/12 % 83,5 54,4 162,0 75,2 28,4 * Preliminära data 11
turismens effekter på ekonomin Turism ens exportvärde, det vill säga värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige, har under motsvarande perio d ökat med 162 procent eller med i genomsnitt 8,4 procent per år i löpande priser. Exportvärdets andel av den totala turismkonsumt ionen har sedan 2000 ökat från cirka 27 till nästan 39 procent. Även förädlingsvärdet och antalet sysselsatta med turism har ökat sedan 2000. Turismens relation till/ andel av Sveriges totala BNP har sedan 2000 pendlat mellan 2,7 och 3,1 procent, vilket visar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar inom den övriga ekonomin påverkar dock turismens andel av BNP mer än upp- eller nedgångar inom själva turismen. Turismen skapar stora intäkter Under 2012 spenderade utländska besökare 106,5 miljarder kronor och svenska fritids- och affärsresenärer nästan 169 miljarder kronor i Sverige, pengar som fördelar sig mellan de olika branscherna enligt figuren nedan. Mest pengar spende Fördelning av turismkonsumtionen i Sverige 2012 (miljarder kronor) med förändring från 2011 (procent) Svenska affärsresenärer 47,6 (+4,1) Svenska fritidsresenärer 121,4 (+2,8 Utländska besökare 106,5 (+7,5) Resor & transporter 89,4 (+4,3) TURISM I SVERIGE 275,4 (+4,8) Boende & restaurang 84,5 (+5,8) Varuhandel 77,1 (+2,0) Drivmedel, 29,0 (+5,0) Luftfart, 24,2 (+5,1) Resebyrårer/arrang. 14,7 (+5,8) Övr. landtransp, 10,6 (+3,6) Hyrbilar, 4,4 ( 5,4) Järnväg, 3,4 (+2,6) Sjöfart, 3,0 (+2,7) Boende, 47,0 (+3,8) Restaurang, 37,5 (+8,3) Kultur & tjänster 22,4 (+13,9) Kultur/rekreation, 16,5 (+13,9) Övriga tjänster, 5,9 (+13,8) Övriga inköp/handel, 48,3 ( 1,1) Livsmedel, 28,8 (+7,6) 12
turismens effekter på ekonomin rade resenärerna på resor och transporter med utgifter för exempel vis tågbiljetter, flygbiljetter, hyrbilar och drivmedel. Denna del av konsumtionen svarade för en tredjedel av den totala turismkonsumtionen eller drygt 89 miljarder kronor. Därefter kom boende och restauranger som kunde tillgodoräkna sig intäkter på drygt 84 miljarder kronor eller drygt 30 procent av totalen. Varuhandeln med shopping och inköp av livsmedel svarade för drygt 77 miljarder kronor eller cirka 28 procent av totalen. Konsumtionen av kultur och rekreation var med en omsättning på 16,5 miljarder kronor en av de minsta sektorerna, men samtidigt en av de sektorer som växt snabbast. Kultur och natur i förädlad form är också sektorer som bidrar till den attraktionskraft som driver resandet och därmed övriga sektorer framåt. Av den totala konsumtionen svarade svenska resenärer för drygt 61 procent, varav fritidsresenärerna stod för merparten eller drygt 71 procent. Exportvä rdet, utländska besökares konsumtion, utgjorde därm ed nästan 39 procent av den totala konsumtionen. Stor ökning av turismens omsättning sedan 2000 Den totala omsättningen för turismen i Sverige har ökat med drygt 83 procent i löpande priser sedan 2000. Uttryckt i fasta priser (med hänsyn till inflationen) har ökningen varit drygt 52 procent. Utveckling av turismens totala omsättning i Sverige (miljarder kronor) 275 250 Löpande priser 2000 års priser 225 200 175 150 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
turismens effekter på ekonomin Utländsk konsumtion i Sverige har ökat nästan tre gånger så mycket som den inhemska Samtidigt som den totala omsättningen för svensk turism ökat med drygt 83 procent sedan 2000, har den inhemska turismkonsumtionen i Sverige ökat med drygt 54 procent i löpande priser. Under samma period har turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökat nästan tre gånger så mycket eller med 162 procent i löpande priser. Turismkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) 300 250 Total turismkonsumtion Svensk/inhemsk konsumtion Export (utländsk konsumtion i Sverige) 200 150 100 50 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Fritidsresenärernas totala konsumtion ökar mer än affärsresenärernas Under 2012 ökade de inhemska affärsresenärernas konsumtion mer än de svenska fritidsresenärernas konsumtion vid resor inom Sverige. Men i ett längre perspektiv har trenden varit den motsatta. Svenska fritidsresenärer stod för nästan tre fjärdedelar av svenskarnas totala turismkonsumtion i Sverige under 2012. Sedan 2000 har denna andel ökat från 65 till 72 procent. Affärsresenärernas andel har därmed under samma period minskat från nästan 35 till cirka 28 procent. Som ett resultat av i första hand finanskris och lågkonjunktur minskade affärsresenärernas konsumtion med nästan 2,2 miljarder kronor under 2009. Under de tre senaste åren har dock affärsresekonsumtionen återhämtat sig. Sedan 2000 har affärsresenärernas konsumtion ökat med drygt 25 procent i löpande priser. Mätt i 2000 års priser har dock utvecklingen av affärsresekonsumtionen varit endast 4,3 procent. Fritids resenärernas konsumtion ökade med 3,3 miljarder kronor elle r 2,8 procent under 2012. Sedan 2000 har den privata 14
turismens effekter på ekonomin turismkonsumtio nen ökat med cirka 70 procent i löpande priser eller med drygt 40 procent mätt i 2000 års priser. Svensk turismkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) 120 100 Svenska fritidsresenärer Svenska affärsresenärer (näringsliv och mynd.) 800 600 40 20 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Hushållens turismkonsumtion i Sverige ökar mer än hushållens totala konsumtion Svenskarnas privata turismkonsumtion i Sverige har ökat med cirka 70 procent sedan 2000. Under samma period har hushållens totala konsumtion av varor och tjänster ökat med cirk a 54 procent i löpande priser. Även under 2012 ökade hushållens inhemska turismkonsumtion (plus 3,0 procent) något mer än hushållens totala konsumtion (plus 2,7 procent). Hushållens turismkonsumtion i Sverige har sedan 2000 ökat sin andel från 6,4 procent till 7,1 procent av hushållens totala konsumtion av varor och tjänster. Index för hushållens turismkonsumtion i Sverige i förhållande till hushållens totala konsumtion av varor och tjänster (löpande priser). Index 2000 = 100 180 160 Turismkonsumtion Total konsumtion 140 120 100 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 15
turismens effekter på ekonomin Varuinköp stor utgiftspost för resenärer Cirka 28 procent av de drygt 275 miljarder kronor som svenska och utländska fritids- och affärsresenärer omsatte i Sverige under 2012 spenderades inom varuhandeln på till exempel shopping och livsmedel. Utländska besökare ägnade sig i större utsträckning åt shopping och varuinköp än de svenska rese närerna. Varuinköpen stod för nästan hälften av de utländska besökarnas konsumtion, där gränshandelns andel var betydande. För svenska fritidsresenärer var shopping och varu inköpens andel cirka 23 procent. De svenska fritidsresenärerna lade dock en något högre andel av sin konsumtion på kultur och rekreation än de utländska besökarna. För både svenska fritids- och affärsresenärer var utgifter för transporter inkl. drivmedel den enskilt största utgiftsposten, som tillsammans utgjorde 35 respektive 48 procent av den totala konsumtionen. För svenska affärsresenärer stod kommersiellt boende och restaurangbesök för en betydligt högre andel av konsumtionen än för svenska fritidsresenärer, som i stället hade en högre andel utgifter för boende i eget fritidshus. I statistiken ingår inte icke kommersiellt boende som inkvartering hos släkt och vänner. Utländska besökares konsumtion i Sverige fördelad på olika utgiftsslag 2012 med förändring från 2011 i procent Varuinköp, 46 % (+8,2 %) Boende och restaurang, 23 % (+11,1 %) Resor och transporter, 14 % ( 1,5 %) Drivmedel, 8 % (+9,1 %) Kultur, rekreation, 6 % (+8,7 %) Övriga tjänster, 1 % (9,7 %) Svenska fritidsresenärers konsumtion i Sverige fördelad på olika utgiftsslag 2012 med förändring från 2011 i procent Boende och restaurang, 33 % (+5,3 %) Resor och transporter, 23 % (+6,1 %) Varuinköp, 23 % ( 7,4 %) Drivmedel, 12 % (+3,3 %) Kultur, rekreation, 8 % (+17,9 %) Övriga tjänster, 1 % (0,0 %) 16
turismens effekter på ekonomin Svenska affärsresenärers konsumtion i Sverige fördelad på olika utgiftsslag 2012 med förändring från 2011 i procent Boende och restaurang, 41 % (+0,4 %) Resor och transporter, 35 % (+5,5 %) Drivmedel, 13 % (+3,2 %) Övriga tjänster, 11 % (+15,9 %) Turism viktigast för resebyråer och researrangörer Många branscher berörs på något sätt av turismen. Allra viktigast är den för resebyråer och researrangörer där turismen står för 100 procent av förädlingsvärdet, 1 därefter följer luftfarten med 73 procent. För varuhandeln är motsvarande siffra cirka sex procent. Varuhandeln hade dock, med nästan 21,4 miljarder kronor, det näst högsta förädlingsvärdet under 2012. Hotel l- och restaurangbranschen hade med 22,7 miljarder kronor det högsta förädlingsvärdet. Att andelen turism inom Totalt förädlingsvärde och turismens andel för olika branscher 2012 (miljarder kronor) Hotell och restaurang 50 % Varuhandel 6 % Fritidshus 10 % Kultur, sport, nöje Resebyråer, turistserv. Luftfart Taxi Övriga tjänster Uthyrning Övriga passagerartrp. Järnväg, passagerartrp. Sjöfart 21 % 100 % 73 % 33 % 23 % 10 % 9 % 21 % 9 % Turismens andel av förädlingsvärdet 0 50 100 150 200 250 300 350 400 1 Förädlingsvärde är lika med värdet av vad ett företag eller sektor tillför genom sin verksamhet, uttryckt som värdet av ett företags eller sektors samlade produktion minus värdet av de insatser som har använts. 17
turismens effekter på ekonomin hotel l och restaurang inte är högre än cirka 50 procent beror på att en stor andel av konsumtionen på restaurangerna görs av lokalbefolkningen som definitionsmässigt inte omfattas av turism en. Turismens förädlingsvärde Turismens totala förädlingsvärde uppgick till drygt 90 miljarder kronor under 2012. Förädlingsvärdet för den svenska turismen har sedan 2000 ökat från 51,9 miljarder till drygt 90 miljarder kronor eller med drygt 75 procent i löpande priser. Turismens förädlingsvärde (löpande priser, miljarder kronor) 90 85 80 75 70 70,0 72,5 77,4 81,6 80,3 85,7 90,9 65 60 55 51,9 55,4 58,6 60,0 60,7 63,2 50 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Turismens andel av BNP högre än för jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske Turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP har sedan 2000 pendlat mellan 2,7 och 3,1 procent, vilket visar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar inom den övriga ekonomin påverkar dock turismens andel av BNP mer än upp eller nedgångar inom själva turismen. Syftet med figuren nedan är att illustrera och sätta turismens andel av BNP i relation till några jämförbara sektorer/näringar. De utvalda sektorerna/ näringarna tjänar i detta sammanhang endast som exempel på olika delar av den totala ekonomins relation till det totala BNP-värdet och syftar inte till att ge en heltäckande bild. 18
turismens effekter på ekonomin Andel av/relation till BNP för några jämförbara sektorer/näringar 2012 (procent) 4 3 3,5 3,0 2 1 1,7 1,3 0,9 0 El, gas, värme, vatten Turism Jordbruk, skogsbruk, yrkesfiske Livsmedel Mineralutvinningsindustri 19
turismens exportvärde Turismens exportvärde Turismens exportvärde högre än för flera viktiga varuområden Utgifter som resenärer från ett land har när de besöker ett annat land resulterar både i import- och exportvärden. Svenskars utgifter i utlandet är lika med import och utländska besökares utgifter i Sverige är lika med export, det vill säga skapar ett inflöde av utländsk valuta till Sverige. Därför kan utländsk turism i Sverige betraktas som en exportsektor som vilken anna n varu- eller tjänsteexporterande sektor som helst. Även under 2012 var turismens exportvärde i relation till Sveriges totala export högre än för flera viktiga varuområden. Turismens exportvärde ökade med 7,5 procent till 106,5 miljarder kronor under 2012 vilket var cirka 85 procent mer än järnoch stålexporten (57,1 mdkr) och nästan tre gånger så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten (37,6 mdkr). Syftet med figurerna nedan är att illustrera och sätta turismens exportvärde i relation till exportvärdet för några viktiga Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) 2012 i jämförelse med exportvärden för några viktiga varuområden (miljarder kronor) 120 100 80 111,0 106,5 60 40 57,1 48,0 37,6 30,2 20 16,6 0 Industrimaskiner Turism Järn o stål Livsmedel Personbilar 1 1 Kraftalstrande maskiner, för särskilda industrier och för metallbearbetning Trävaror Möbler 20