Utbildningsinspektion i förskoleklass, grundskola 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1
SKOLVERKET Kryddgårdsskolan Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 85 Förskoleklass 18 Grundskola 72 Sörbyängsskolan Skolbarnsomsorg 90 Förskoleklass 25 Grundskola 213 bildar tillsammans en enhet som leds av en rektor. I Kryddgårdsskolan finns barn och elever från 1 års ålder till och med årskurs 3 i grundskolan. I Sörbyängsskolan finns elever från och med förskoleklassen till och med årskurs 6. Kryddgårdsskolans elever flyttar över till Sörbyängsskolan när de börjar årskurs 4. Den här rapporten handlar om förskoleklasserna och grundskolan. Båda skolorna ligger i direkt anslutning till bostadshus. Sörbyängsskolan ligger i Sörbyängens centrumanläggning som blev inflyttningsklar 1984. I centrumanläggningen fanns från början flera av kommunens serviceorgan, men dessa har flyttat efterhand och nu disponerar skolan samtliga lokaler. I början på 1990- talet blev elevantalet så stort att eleverna i årskurs 6 fick flytta över till högstadieskolor i närheten, men från och med 2000 är årskurs 6-eleverna tillbaka. När det är dags att börja årskurs 7 sker detta i skolan Navet. Karaktäristiskt för de båda skolorna är att man arbetar i arbetslag och när det gäller de tidiga skolåren är grupperna åldersblandade och omfattar elever från och med förskoleklassen till och med årskurs 3 (F 3). I vardera skolan finns i dag tre grupper F 3. I Sörbyängsskolan arbetar dessa grupper enligt Maria Montessoripedagogiken. I Kryddgårdsskolan säger man sig vara inspirerad av samma pedagogik, men man bygger sin undervisning även på andra grunder. I arbetet i skolorna finns även influenser från Gardners teori om Multipla Intelligenser. Från och med årskurs 4 ordnas eleverna i åldershomogena grupper. De sex F 3-avdelningarna övergår i en tvåparallellig organisation. Utöver arbetslag och åldersblandade grupper för de yngre eleverna ingår naturoch miljöintresse i skolornas profil. Båda skolorna är anslutna till datanätverket Asellus, vilket är ett ideellt nätverk som verkar för ett samarbete mellan skolor i vilkas undervisning ingår naturstudier nära den egna skolan. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 28 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Kryddgårdsskolan och 2
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun Sörbyängsskolan har bestått av undervisningsråden Bengt Fredén och Eva Håkansson. Besök i Sörbyängsskolan genomfördes den 29 september 2004 och i Kryddgårdsskolan den 30 september 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. Inför besöket studerades de dokument som skolorna hade sänt in till Skolverket. Övriga dokument, till exempel elevvårdsprotokoll och åtgärdsprogram, studerades på platsen. Formella intervjuer genomfördes i Kryddgårdsskolan med elever från årskurs 2 och i Sörbyängsskolan med elever från årskurserna 2 och 6. Vidare intervjuades rektor, representanter för elevhälsovården samt pedagogisk personal i grundskola och förskoleklass. Lektionsbesök gjordes i grundskolan. Under besöket fördes också samtal med föräldrar till barn i grundskolans årskurs 2 respektive årskurs 6. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. De intervjuade eleverna i känner sig trygga i skolan. Det råder en anda som karaktäriseras av att man får vara den man är. Det är ett öppet klimat i såväl vuxengruppen som i barn-/elevgrupperna och mellan vuxna och barn/elever. Lärarna menar att eleverna är toleranta mot varandra och har lärt sig att tackla konfliktsituationer som uppstår, t.ex. på rasterna. Eleverna klarar också av att genomföra så kallade kompissamtal, vilka är till för att belysa motsättningar och finna lösningar som att kunna kompromissa och söka konsensus. Det finns inga skrivna regler i skolan. Det som behövs för att skapa goda umgängesformer traderas av de vuxna och de äldre kamraterna i skolan genom påpekanden när situationer så kräver. 3
SKOLVERKET Eleverna tar ansvar för miljön och för det egna lärandet. Detta visar sig bland annat i de städområden som de klarar av att upprätthålla ordning i och genom att de tar ansvar för planeringen och genomförandet av större och olika arbetsuppgifter. Föräldrarna är imponerade av vad deras barn klarar av när det gäller att tackla händelser med konfliktpotential.. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av skolans arbete med normer och värden är av god kvalitet, vilket visar sig i elevernas beteende och förhållningssätt gentemot varandra. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Under de tidiga skolåren karaktäriseras arbetet av att eleverna får arbeta i egen takt och utvecklas efter sin förmåga. Det är inspektörernas bedömning att eleverna når de lokala mål som har ställts upp i relation till bl.a. uppfattningen om elevernas förmåga. En form av kvalitetssäkring kan vara att, så snart tillfälle bjuds, stämma av de lokalt uppställda målen med de nationella målen i läroplanen och kursplanerna. En möjlighet till sådan avstämning ger de diagnosmaterial och ämnesprov som Skolverket erbjuder och det finns även annat motsvarande material. I Sörbyängsskolan används de av Skolverket erbjudna ämnesproven för skolår 5. Lärarnas bedömning av årskurs 5-elevernas måluppfyllelse vårterminen 2004 visar att en relativt stor andel av eleverna inte hade nått målen i framförallt engelska och matematik. Av totalt 46 elever var det sju (15 procent) som bedömdes inte ha nått ända fram. Andelen var lika stor i båda ämnena. I svenska var det fem elever som bedömdes behöva extra hjälp för att nå målen. Med ett undantag har andelen elever som bedömdes inte ha nått målen ökat jämfört med resultaten vårterminen 2003. Nedgången vid en jämförelse kan delvis förklaras av att det i gruppen ingick tre elever med stora svårigheter. Även när eleverna arbetar i egen takt och får utvecklas efter sin förmåga, är det av vikt att kontinuerligt uppmärksamma vilka förväntningar som uttrycks genom målen i läroplan och kursplaner. När flera elever får problem med mål att uppnå i slutet av det femte skolåret, kan det vara nödvändigt att se över undervisningens uppläggning i stort. Det finns annars en risk att alltför stor del av det sjätte året får ägnas åt uppföljning av det femte i stället för att låta det stå på egna ben med siktet ställt mot mål att uppnå det nionde skolåret. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolornas arbete med kunskapsuppdraget var av god kvalitet. Dock finns det anledning att uppmärksamma att en relativt stor andel elever inte når mål att uppnå i svenska, engelska 4
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun och matematik i slutet av det femte skolåret. Detta bör leda till en diskussion om huruvida dessa elever kan ges adekvat stöd i ett tidigare skede. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I var det en varm och öppen stämning i klassrummen och ett mjukt umgängessätt mellan vuxna och elever. Arbetet med normer och värden i enlighet med läroplanen genomsyrar all verksamhet i. Värdegrunden finns i allt, sa en lärare i lärarintervjun. Värdegrundsdiskussionerna har bidragit till att utveckla ett gemensamt förhållningssätt hos personalen. Kännetecknande för detta är att alla barn och elever är allas barn och elever och att den eller de i personalen som är närmast genast tar itu med händelser som inte stämmer överens med vad man vill uppnå. Dessutom har det blivit självklart att de normer och värden som man arbetar för även gäller vuxna i verksamheten. Arbetet med normer och värden stöds av en dokumentation med samlingsnamnet TRYGG MILJÖ. Denna innehåller en handlingsplan mot kränkande särbehandling och mobbning, en krisplan samt ett dokument som heter Vår värdegrund. Personalen menar att dokumentet TRYGG MILJÖ i dagsläget är det mest levande dokumentet. I Sörbyängsskolan finns ett skolråd, medan man i Kryddgårdsskolan använder benämningen Föräldraråd. I skolrådet finns tre personer från personalen samt två föräldrar från varje enhet - en ordinarie och en suppleant. Skolrådet, som är en rådgivande instans, skall arbeta för att skapa insyn i verksamheten inom ramen för kommunens skolplan. I sin arbetsplan, med underrubriken Möjligheternas Hus 2003 2004, beskriver personalen i Kryddgårdsskolan vilken relation de önskar ha med föräldrarna. Där sägs bl.a. att föräldrarna skall känna sig trygga när deras barn är i skolan, att föräldrarna skall känna sig delaktiga i verksamheten och att samarbetet med föräldrar måste bygga på ömsesidig respekt. De intervjuade föräldrarna till barn i Kryddgårdsskolan verifierade att personalen lyckats väl med den delen av arbetet. Båda skolorna arbetar med klassråd och elevråd. De intervjuade föräldrarna är nöjda med den information de får om vad som händer i skolan och om vilka framsteg deras barn gör och de ser inga hinder vad gäller möjligheten att få kontakt med skolan och gehör för sina synpunkter. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att de båda skolornas arbete med eftersträvansvärda normer och värden är av god kvalitet. Ett förbättringsområde är att se över mångfalden av begrepp och planer som används i verksamhe- 5
SKOLVERKET ten för att tydliggöra på vilket sätt de olika begreppen och planerna samverkar för en ökad kvalitet. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. F 3-enheterna i Sörbyängsskolan arbetar enligt Montessoripedagogiken, vilket innebär ett stort mått av individualisering och i vissa fall förekommer knappast någon gemensam genomgång eller i vart fall sällan. I F 3-enheterna i Kryddgårdsskolan har man inspirerats av Montessori, men menar att man har hittat en egen variant som bygger på inslag från flera håll. Ett grundläggande förhållningssätt i Kryddgårdsskolan är att ha respekt för elevernas förmåga, att låta eleverna arbeta i sin egen takt och att låta eleverna göra färdigt. I båda skolorna gestaltas idén om att göra färdigt bland annat av den s.k. heldagsslöjden, vilket innebär att tiden för slöjd disponeras så, att eleverna kan slöjda en hel dag. En bärande idé i båda skolorna är att lära eleverna att ta ansvar dels för sin arbetsmiljö, dels för sitt eget lärande. Det senare tar sig uttryck i att eleverna själva får planera in när under veckan de skall göra det som de och läraren har bestämt i början av veckan. När det under dagen är dags för arbete med egen planering kan eleverna välja ämne och arbetsuppgift och själva bestämma hur lång tid de skall ägna sig åt varje del. Frihetsgraderna vad gäller arbetsuppgifterna kan se olika ut mellan klasserna, men i stora drag arbetar samtliga på samma sätt. Arbetsmodellen introduceras tidigt i skolåren och avsikten är att låta den utvecklas i takt med elevernas stigande ålder och mognad. Emellertid händer något när eleverna går i årskurserna 5 och 6. I vissa fall gör läraren här avkall på ambitionen med eget arbete till förmån för mer gruppundervisning. Intervjuade föräldrar i båda skolorna har fullt förtroende för att deras barn lär sig det de skall lära sig i skolan. De uppfattar att svårighetsgraden anpassas till respektive elev. Några föräldrar framhöll att barnen lär sig så mycket mer än de formella kunskaper skolan skall ge. Det handlar inte bara om att läsa och räkna, utan om att barnen får en allmänbildning och vet vad som händer omkring dem och ute i världen. I ämnet hem- och konsumentkunskap får eleverna i läxa att genomföra vissa praktiska inslag hemma. Detta försvårar för läraren när det gäller att bedöma elevens måluppfyllelse visavi vissa mål att uppnå i slutet av det femte skolåret. Här bör möjligheterna att genomföra mer av ämnets praktiska inslag i skolan utvecklas. 6
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun disponerar tillsammans en specialpedagog på heltid. Hon har enligt egen utsago god kännedom om de flesta eleverna, såväl socialt som kunskapsmässigt. I de flesta fall är det läraren som tar kontakt med specialpedagogen, men hon genomför också vissa tester i egen regi. När läraren tar kontakt med specialpedagogen om en elev, gör hon en första bedömning för att se vilken typ av åtgärd som kan bli aktuell. I vissa fall involveras andra kompetenser, exempelvis skolsköterska, socionom, psykolog och läkare. I andra fall kan andra åtgärder vara aktuella att vidta. Efter denna första bedömning föreslås åtgärd, vilken noga följs upp och specialpedagogen finns med så länge hon behövs. I specialpedagogens konsultativa roll ingår även att kontinuerligt handleda olika personalgrupper i skolan. Detta sker ibland på kvällstid eller eftermiddagstid för att alla skall kunna delta och innehållet väljs i regel med utgångspunkt i någon aktuell fråga. Skolornas timplan för läsåret 2004/2005 har tagits fram i samverkan med skolan Navet. Vid besöket framkom att ingen hade full kontroll över huruvida den garanterade undervisningstiden fördelades enligt uppgjord timplan. Detta kan möjligen och delvis förklaras av att lärarna planerar och genomför undervisningen enligt rådande mål- och resultatstyrningsmodell. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten och undervisningen är av god kvalitet. Möjligheten att genomföra de praktiska övningarna i ämnet hem- och konsumentkunskap i skolan och i grupp bör utvecklas. En annan förbättring som bör genomföras är att försäkra sig om att eleverna får sin garanterade undervisningstid, fördelad enligt uppgjord timplan. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolornas rektor har lång erfarenhet av rektorsarbete. En drivfjäder är och har varit pedagogiskt utvecklingsarbete. Hon menar dock att arbetsuppgifterna har förskjutits från pedagogiskt ledarskap till ekonomihantering, vilket tar mer och mer av arbetstiden. Trots att arbetsförhållandena inte medger ständiga besök i klassrummen är rektor väl insatt i verksamheten och förtrogen med vad som pågår i de olika enheterna och arbetslagen. tillhör båda förvaltningsområde Sydost (SO) i Örebro. Inom området finns samverkansgrupper av olika slag och det är i regel skolledarna som ingår i eller ansvarar för kontakten med dessa. Exempel på sådana grupper är de s.k. stödteamen. I dessa ingår specialpedagoger, socionomer/kuratorer, psykologer samt läkare. Till varje stödteam finns också språkoch talpedagoger samt logopeder kopplade. Det är till dessa stödteam skolan kan vända sig och be om råd eller handläggning när de egna resurserna tryter. Andra skolexterna grupperingar där rektor deltar är Områdesforum och För- 7
SKOLVERKET valtningsgruppen SO. Internt i skolan ingår rektor i mobbningsgruppen samt leder elevrådet en gång per månad. Vid besöket gav skolornas kvalitetsarbete ett splittrat intryck. Förvaltning SO ger skolorna direktiv om vilka områden som skall kvalitetsredovisas. När skolorna har uppfyllt detta, skrivs en verksamhetsplan som matchar utfallet av kvalitetsredovisningen. Denna del av kvalitetsarbetet tycktes gå i ett spår för sig. Den hade till synes lite att göra med kvalitetsarbetet - måluppfyllelsen - i sin helhet i klassrummet. Här torde förbättringar kunna göras genom att klargöra hur kvalitetsarbetet kan utvecklas till en helhet som syftar till att bidra till lokal skolutveckling. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att ledningen av Kryddgårdsskolan och Sörbyängsskolan är av god kvalitet. Ett område att förbättra är kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. erbjuder alla barn och elever samma möjligheter att utvecklas. Skolornas information till föräldrarna är tillfredsställande. Elevens val genomförs som tema och eleverna kan välja mellan olika inslag. Inspektörerna ifrågasätter om denna lösning ger eleverna tillgång till den fördjupning i ett eller flera ämnen som arrangemanget med elevens val avses ge. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till omsorg, pedagogisk verksamhet och undervisning är av god kvalitet i Kryddgårdsskolan och Sörbyängsskolan. En översyn av elevens val bör göras med syftet att öka överensstämmelsen mellan utformningen av verksamheten och statens intentioner med densamma. 8
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. All personal i olika yrkesgrupper i har adekvat utbildning för de arbetsuppgifter de har. Det finns en ambition att fortlöpande utveckla kompetensen och förkovra sig inom olika områden. Generellt råder ett öppet och mottagande klimat, vilket innebär att man i skolorna tar emot lärarkandidater och andra som är i utbildning. har ändamålsenliga lokaler. Vid besöket var det god ordning i såväl klassrummen som i de gemensamma utrymmena. Tillgången till läromedel och annan undervisningsmateriel var god. Grundskolan tilldelas resurser utifrån antalet elever samt ett strukturbidrag utifrån hur upptagningsområdet ser ut med avseende på ett antal variabler. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resurstillgången var god. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i övergripande är av god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - andelen elever som inte når mål att uppnå i slutet av det femte skolåret och huruvida dessa elever kan ges adekvat stöd i ett tidigare skede än vad som sker i dag, - mångfalden av begrepp och planer som skall vägleda verksamheten bör ses över och samordnas, - möjligheten att genomföra de praktiska övningarna i ämnet hem- och konsumentkunskap i skolan och i grupp bör utvecklas, - säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid, fördelad enligt uppgjord timplan, - kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen bör ses över i riktning mot lokal skolutveckling samt 9
SKOLVERKET - en översyn av elevens val bör göras med syftet att öka överensstämmelsen mellan utformningen av verksamheten och statens intentioner med densamma. Datum Ort 2005-04-29 Linköping Bengt Fredén Eva Håkansson 10