Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Arbetsgivarkontakter

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 2015-02-20 Avser januari till december 2014

Sida: 2 av 42

Sida: 3 av 42 Dnr: Af-2013/508922 Datum: 2015-02-20 Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter ska stärkas. Arbetsförmedlingen ska fortsätta att utveckla, förbättra och öka sina arbetsgivarkontakter, dels för att stödja personer att hitta arbete, dels för att underlätta för arbetsgivare som behöver rekrytera. Ett sådant arbete omfattar bland annat uppsökande aktiviteter hos arbetsgivare. Särskilda ansträngningar ska göras för att stödja kvinnor och män som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska senast den 13 juni 2014 och i samband med årsredovisningen för 2014 redovisa och analysera om de ökade kontakterna med arbetsgivare bidragit till en effektivare matchningsprocess samt om arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden har kunnat dra nytta av Arbetsförmedlingens ökade kontakter med arbetsgivare. Vidare ska Arbetsförmedlingen redovisa resultaten i relation till arbetsgivare av olika storlek och med olika förutsättningar i övrigt. Beslut i detta ärende har fattats av biträdande generaldirektör Clas Olsson. Ärendet har föredragits av kvalificerade handläggaren Frida Lindvall. I den slutliga handläggningen har enhetschef Soledad Grafeuille och chef för avdelningen Nationella kunder Said Maroufkhani deltagit. Clas Olsson Frida Lindvall

Sida: 4 av 42

Sida: 5 av 42 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 1. Inledning... 10 1.1 Bakgrund... 10 1.2 Arbetsförmedlingen och en effektiv matchningsprocess... 10 1.3 Rekryteringskanaler... 11 2. Metod... 12 2.1 Definition av effektiv matchningsprocess...12 2.2 Data...12 3. Resultat och analys... 14 3.1 Arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter... 14 3.2 Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning... 16 3.3 Arbetssökande långt från arbetsmarknaden... 22 4. Metoder för att främja en effektiv matchning... 27 4.1 Arbetsförmedlingens kanaler för informationsspridning... 27 4.2 Möten mellan arbetsgivare och arbetssökande... 28 4.3 Insatser och program för en förbättrad matchning... 30 5. Arbetsförmedlingens utvecklingsarbete... 31 5.1 Arbetsförmedlingens förtroendearbete...31 6. Diskussion... 34 6.1 Arbetsförmedlingens arbetsgivararbete och effektiv matchning... 34 6.2 Slutsatser... 35 6.3 Åtgärder... 36 Tabellbilaga... 38

Sida: 6 av 42 Sammanfattning Arbetsförmedlingen har i regleringsbrevet för 2014 fått i uppdrag att analysera om de ökade kontakterna med arbetsgivare har bidragit till en effektivare matchningsprocess samt om arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden har kunnat dra nytta av Arbetsförmedlingens ökade kontakter med arbetsgivare. Till delar begränsad data avseende effekten av Arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter försvårar analysen av vilken inverkan Arbetsförmedlingens ökade arbetsgivarkontakter har haft på matchningsprocessen. Dock hämtar Arbetsförmedlingen månadsvis information om ett urval av arbetsgivare som har anmält ledig plats till Arbetsförmedlingen. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning svarar dessa arbetsgivare på ett antal frågor som bland annat berör deras uppfattning om att de har fått ett tillräckligt antal kandidater med rätt kvalifikationer. Då det i dagsläget inte finns en heltäckande utvärdering av den process som leder fram till en effektiv matchning samt hur denna samverkar med ett ökat antal arbetsgivarkontakter har vi därför valt att redovisa delar ur Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning. Faktorer som är av betydelse för att uppnå en effektiv matchningsprocess är följande: 1 Arbetsgivare och arbetssökande möts genom samma rekryteringskanaler. Information om lediga tjänster och aktuell arbetskraft finns tillgänglig. Kompetensen hos de arbetslösa motsvarar arbetsgivarnas kompetenskrav Vi kommer att redovisa resultat från Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning som görs med ett urval av de arbetsgivare som har haft kontakt med Arbetsförmedlingen och anmält en ledig plats. Vi redovisar även antalet lediga platser som bland annat annonseras på Arbetsförmedlingens platsbank samt de metoder och insatser som Arbetsförmedlingen använder i syfte att sänka vakans-och arbetslöshetstider. Vi kan konstatera att: Antalet arbetsgivarkontakter ökar Arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter har kontinuerligt ökat i antal de senaste tre åren 2. En av slutsatserna i Arbetsförmedlingens föregående återrapport om arbetsgivarkontakter var att det inte främst är antalet kontakter som är 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport 2014 s. 53 2 Se del 3.1

Sida: 7 av 42 avgörande för arbetssökande långt från arbetsmarknaden, utan snarare användningen av anställningsstöd. Parallellt med ett ökat antal arbetsgivarkontakter har en viss ökning skett vad gäller antalet ackvirerade platser. För vissa av de målgrupper som står långt från arbetsmarknaden har andelen som har fått arbete under 2014 ökat jämfört med tidigare år. Antalet lediga platser ökar Antalet lediga platser som registreras hos Arbetsförmedlingen har ökat markant under det senaste året 3. Arbetsgivare som annonserar på Platsbanken via sitt rekryteringsverktyg online, där annonsen kan distribueras av fler aktörer än Arbetsförmedlingen har ökat sin annonsering avsevärt. Av de arbetsgivare som har anmält en ledig plats hos Arbetsförmedlingen och har deltagit i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning har o en övervägande majoritet (närmare 80 procent) fått sökande med tillräckliga kvalifikationer för tjänsten. Denna andel har minskat något under de senaste tre åren. o arbetsgivare med ett större antal anställda, i högre utsträckning än mindre arbetsgivare, uppgett att de har fått sökande som har rätt kvalifikationer för tjänsten. Andelen som uppger att de har fått tillräckligt med sökande är cirka 20 procentenheter högre bland större arbetsgivare. o Arbetsgivare med ett större antal anställda uppgett att de i högre utsträckning är nöjda med Arbetsförmedlingens hantering av den anmälda lediga platsen 4 än vad småföretag uppger. o De arbetsgivare 5 som i något lägre utsträckning uppger att de fått tillräckligt med sökande för att anställa samt att de anställt tillhör främst hotell - och restaurangbranschen samt vård och omsorg. Även arbetsgivare inom handeln uppger att de i mindre utsträckning anställt någon 2014 jämfört med året innan. 3 Arbetsförmedlingen har sett en ökning av antalet nyanmälda lediga platser med ett overifierat bakomliggande rekryteringsbehov. Detta medför att utvecklingen för Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik avseende lediga platser skall tolkas med försiktighet. Arbetsförmedlingens andel av de lediga platserna varierar över tid och konjunktur. Också annonseringsregler och annonseringskultur förändras över tid. Syftet med platsannonseringen är primärt att underlätta matchningen på arbetsmarknaden. 4 Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning 5 Som ingår i urvalet i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning

Sida: 8 av 42 Arbetsförmedlingens arbetsgivarstrategi och förändringsarbete Arbetsförmedlingens arbetsgivarstrategi förmedlar ett ökat fokus på kvalitativ och träffsäker matchning. Arbetsgivarstrategin fastslår även att faktorer som professionellt bemötande, hög tillgänglighet samt snabb återkoppling och uppföljning är av särskild vikt. Centrala områden i strategin är också goda branschkunskaper och en bättre bedömning av arbetsgivares behov. Ett arbete har påbörjats med att skapa nya digitala matchningsverktyg i syfte att förenkla rekryteringsprocessen för arbetsgivare. Denna satsning kommer att utvärderas kontinuerlig utifrån resultat från kundundersökningar. Under hösten 2014 har ett arbete inletts med att ta fram nya mål och mått för arbetet med arbetsgivare. Syftet är att utveckla verksamheten samt att närmare kunna utvärdera effekterna av myndighetens arbetsgivararbete. För att på ett bättre sätt kunna mäta och utvärdera denna frågeställning har ett omfattande utvecklingsarbete initierats vilket beskrivs nedan i korthet samt i kapitel 5.

Sida: 9 av 42

Sida: 10 av 42 1. Inledning 1.1 Bakgrund I regleringsbrevet för 2014 ges Arbetsförmedlingen följande uppdrag: Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter ska stärkas. Arbetsförmedlingen ska fortsätta att utveckla, förbättra och öka sina arbetsgivarkontakter, dels för att stödja arbetssökande att hitta arbete, dels för att underlätta för arbetsgivare som behöver rekrytera. Ett sådant arbete omfattar bland annat uppsökande aktiviteter hos arbetsgivare. Särskilda ansträngningar ska göras för att stödja kvinnor och män som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska senast den 13 juni 2014 och i samband med årsredovisningen för 2014 redovisa och analysera om de ökade kontakterna med arbetsgivare bidragit till en effektivare matchningsprocess samt om arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden har kunnat dra nytta av Arbetsförmedlingens ökade kontakter med arbetsgivare. Vidare ska Arbetsförmedlingen redovisa resultaten i relation till arbetsgivare av olika storlek och med olika förutsättningar i övrigt. De slutsatser som presenterades i Arbetsförmedlingens föregående återrapportering om arbetsgivarkontakter var bland annat följande: Fler tillgängliga vakanser leder till lägre genomsnittliga arbetslöshetstider. Arbetsförmedlingens ackvirering av platser ökar möjligheterna för arbetssökande långt från arbetsmarknaden att få arbete. Det är främst användningen av olika former av anställningsstöd, inte mängden arbetsgivarkontakter, som ökar möjligheterna att få ett jobb för de arbetssökande som står längst från arbetsmarknaden. Arbetsgivares möjligheter att rekrytera påverkas positivt av ett tillräckligt antal ansökningar till en ledig plats. Effekten är dock avtagande vid ett för stort antal ansökningar, eftersom arbetsgivaren då kan välja en annan kanal istället, alternativt ställa högre kvalifikationskrav för att få ett lägre antal ansökningar 6. 1.2 Arbetsförmedlingen och en effektiv matchningsprocess Processen som leder fram till en matchning utgörs av de vägar som en arbetsgivare och en arbetssökande tar för att komma i kontakt med varandra. Den bästa och mest effektiva matchningsprocessen kännetecknas av att den arbetssökande som arbetsgivaren söker använder sig av samma rekryteringskanal som arbetsgivaren. 6 Arbetsförmedlingens återrapport, den13 juni 2014

Sida: 11 av 42 Arbetsförmedlingen kan göra skillnad inte bara vid val av rekryteringskanal utan också i arbetsgivarens utvärderingsprocess. Via insatser såsom intervjuer på en rekryteringsträff eller beviljande av en praktikplats kan det bli lättare för arbetsgivaren att bestämma sig för vilken arbetssökande som ska få jobbet. Arbetsförmedlingen kan även stärka en arbetssökandes möjligheter att bli vald genom att bevilja ett anställningsstöd. Tillgång till information är en avgörande faktor i själva matchningsprocessen, både kvantitativ och kvalitativ. Informell, kvalitativ kompetens är svårare att förmedla, men viktigt i matchningsprocessen efter det att formell kompetens fastställs. Att välja arbetssökande via rekommendation från personliga nätverk är ett sätt för arbetsgivaren att kunna bedöma kvalitativ information och minska osäkerheten kring informell kompetens. Utifrån detta resonemang kan Arbetsförmedlingen göra skillnad genom att underlätta spridning och inhämtande av information för arbetsgivare och arbetssökande samt minska behovet av granskning för arbetsgivaren gällande kvalitativa egenskaper. Arbetsförmedlingen kan också påverka matchningen genom att tillhandahålla olika typer av mötesplatser elektroniskt eller i form av fysiska möten. 1.3 Rekryteringskanaler När arbetsgivare har svårt att komma i kontakt med arbetssökande med en viss typ av kompetens kan det förväntas att de föredrar en formell annonsering på exempelvis Platsbanken eller i rikstäckande media. Detta för att så många som möjligt ska få information om tjänsten. Det är dock inte alla arbetsgivare som föredrar att använda sig av Arbetsförmedlingen vid rekrytering. I Riksrevisionens rapport 7 från 2010 uppgav 70 procent av de tillfrågade arbetsgivarna som haft personlig kontakt med Arbetsförmedlingen att de inte trodde att Arbetsförmedlingen kunde hjälpa dem. Omkring hälften av de tillfrågade ansåg att Arbetsförmedlingen inte föreslog lämpliga, eller onödigt många, arbetssökande. Detta angavs också som skäl till att de inte rekryterade via Arbetsförmedlingen. I en enkätstudie som Riksrevisionen genomförde 2010 framgår det att Arbetsförmedlingen är den mest använda formella rekryteringskanalen på den svenska arbetsmarknaden 8. Därefter följer annonser på internet, annonser i dag- eller fackpress samt privat arbetsförmedling. Informella kanaler är dock, enligt studien, den vanligaste rekryteringskanalen som två tredjedelar av arbetsgivare använder sig av. 7 Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter (RiR2010:6) s 87 8 Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter (RiR2010:6) s 105

Sida: 12 av 42 En förklaring till att många arbetsgivare föredrar att utgå ifrån information från informella nätverk när de rekryterar är graden av tillförlitlighet, det vill säga att de får information om den sökande som även rör exempelvis sociala färdigheter 9. 2. Metod 2.1 Definition av effektiv matchningsprocess Faktorer som är av betydelse för att uppnå en effektiv matchningsprocess är följande: 10 Arbetsgivare och arbetssökande möts genom samma rekryteringskanaler. Information om lediga tjänster och aktuell arbetskraft finns tillgänglig. Kompetensen hos de arbetslösa motsvarar arbetsgivarnas kompetenskrav Då informationen om vilken inverkan Arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter har på ovanstående matchningsprocess är bristfällig har vi istället valt att redogöra för resultat ur Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning. Vi redovisar även antalet lediga platser som bland annat annonseras på Arbetsförmedlingens platsbank samt de metoder och insatser som Arbetsförmedlingen använder i syfte att sänka vakans-och arbetslöshetstider. 2.2 Data Data som förekommer i rapporten är hämtad från Arbetsförmedlingens datalager, Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport 2014 samt Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning. Arbetsgivarundersökningen genomförs en gång i månaden med ett urval av de arbetsgivare som anmält ledig plats via Arbetsförmedlingen. Resultat från projektet Jobbsökarna kommer även att redovisas, samt statistik från Riksrevisionens rapport Den offentliga arbetsförmedlingen, 2006:22. För att kunna fastställa vilken inverkan en ökad omfattning av Arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter har på matchningsprocessen krävs att Arbetsförmedlingen samlar in information om vad varje kontakt resulterar i. Då det i dagsläget inte finns någon information om detta är det inte möjligt att uttala sig om den direkta effekten av en specifik kontakt med en arbetsgivare. Däremot genomför Arbetsförmedlingen varje månad en undersökning med ett urval av arbetsgivare som har anmält ledig plats till 9 Jansson F (1999), Informationsflödet och rekryteringsprocessen, en kunskapsöversikt med Arbetsförmedlingens roll i fokus, Ura 1999:14, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm. 10 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport 2014 s. 53

Sida: 13 av 42 Arbetsförmedlingen. En av frågorna i denna undersökning berör huruvida arbetsgivaren fått ett tillräckligt antal sökande med rätt kvalifikationer för tjänsten. På detta sätt kan vi få information om i vilken grad arbetsgivare som har anmält en ledig plats till Arbetsförmedlingen uppger att de har fått ett tillräckligt antal sökande med rätt kvalifikationer för tjänsten. De arbetsgivare som ingår i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning kan även ha använt andra rekryteringskanaler. Matchningen och tillsättningen kan således ha skett genom andra aktörer än Arbetsförmedlingen. Frågan som gäller om platsen har blivit tillsatt besvaras också oberoende om det är med Arbetsförmedlingens hjälp eller inte som arbetsgivaren har kunnat anställa. Därför måste svaren tolkas med viss försiktighet.

Sida: 14 av 42 3. Resultat och analys 3.1 Arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter Antalet registrerade arbetsgivarkontakter 11 har fortsatt att öka de senaste tre åren och uppgick år 2014 till 491 905, se tabell 1. Statistiken avser arbetsgivare som har upp till 100 anställda. Statistiken i nedanstående tabell är sannolikt en grov underskattning av det egentliga antalet kontakter. Antalet kontakter är betydligt fler då större arbetsgivare inte redovisas i denna undersökning. Tabell 1. Antalet registrerade arbetsgivarkontakter. Period: Helår 2012-2014. 12 2012 2013 2014 Antal registrerade arbetsgivarkontakter 436 559 470 538 491 905 Källa: Arbetsförmedlingens datalager. 13 Även den mer specificerade tabellen nedan visar att antalet arbetsgivarkontakter årsvis har ökat. Antalet sjönk något under det andra kvartalet 2014 men ökade därefter, främst under det tredje kvartalet 2014 14. 11 I Arbetsförmedlingens statistik ingår enbart kontakter med företag som har upp till 100 anställda. 12 Exklusive internetarbetsgivare. 13 Registrerade manuellt i Arbetsförmedlingens informationssystem. Arbetsgivare med 1-100 anställda. 14 Statistiken avser arbetsgivare som har upp till 100 anställda.

Sida: 15 av 42 Figur 1 Antal registrerade kontakter med arbetsgivare < 100 anställda under år 2012-2014, månadsvis. 15 Källa: Arbetsförmedlingens datalager. Enligt tabell 2 nedan har antalet lediga platser ökat kraftigt år 2014 i jämförelse med år 2013 16. Uppgången är särskilt markant under den senare delen av 2014 i förhållande till samma period föregående år. Även antalet order har ökat, i synnerhet gäller detta DXAorder. Dessa order har ökat betydligt i antal under 2014. Med DXA menas att en order direktöverförs till Platsbanken och andra valda rekryteringskanaler från arbetsgivarens egna onlineverktyg som används vid rekrytering. Antalet DXA-order utgjordes under 2014 av 230 064. Detta kan jämföras med 170 746 under år 2013. De arbetsgivare som har ett rekryteringsverktyg med möjlighet att annonsera på bland annat Platsbanken har därmed ökat sin annonsering. Det kan exempelvis handla om större företag, offentliga myndigheter eller bemannings- och rekryteringsföretag. Även en del mindre företag har ett sådant rekryteringsverktyg. 15 Den tydliga minskningen under sommarmånaderna är en naturlig reaktion på att arbetsgivare då inte rekryterar personal i samma omfattning som under övriga månader. 16 Arbetsförmedlingen har sett en ökning av antalet nyanmälda lediga platser med ett overifierat bakomliggande rekryteringsbehov. Detta medför att utvecklingen för Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik avseende lediga platser skall tolkas med försiktighet. Arbetsförmedlingens andel av de lediga platserna varierar över tid och konjunktur. Också annonseringsregler och annonseringskultur förändras över tid. Syftet med platsannonseringen är primärt att underlätta matchningen på arbetsmarknaden.

Sida: 16 av 42 Tabell 2. Antal nya anmälda platser samt order med varaktighet i mer än 10 dagar. Period: Helår 2012-2014. 2012 2013 2014 Antal order 376 508 374 136 447 574 Antal anmälda platser 664 348 669 459 795 539 Källa: Arbetsförmedlingens datalager. 3.2 Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning genomförs en gång i månaden med ett urval arbetsgivare. Undersökningen genomförs i form av telefonintervjuer med arbetsgivare som har anmält en ledig plats till Arbetsförmedlingen. Här redovisas delar av resultaten från den senaste undersökningen som avser år 2014. Resultaten redovisas på nationell nivå. 17 3.2.1 Kundnöjdhet bland arbetsgivare Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning genomförs enbart med arbetsgivare som har anmält en ledig plats hos Arbetsförmedlingen. De arbetsgivare som inte har anmält platsen men ändå har anställt eller gått igenom en rekryteringsprocess i samarbete med Arbetsförmedlingen finns inte representerade här. Resultatet redogörs för nedan och innefattar följande frågor ur Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning: Har ni anställt någon 18? Har ni fått tillräckligt med sökande för att kunna anställa 19? (upplever arbetsgivaren att hen har fått sökande med tillräckliga kvalifikationer för tjänsten?) Är ni nöjda med Arbetsförmedlingens hantering av denna order? 17 Tidigare år har denna undersökning enbart inkluderat arbetsgivare som har annonserat eller rekryterat via Arbetsförmedlingen. Under våren 2014 har en utökad studie gjorts som även inkluderar arbetsgivare som inte har haft kontakt med Arbetsförmedlingen. Frågeställningarna i denna undersökning skiljer sig dock något åt i relation till den ursprungliga undersökningen, varför det blir svårt att göra jämförelser mellan dessa. 18 Frågan besvaras oberoende om det är med Arbetsförmedlingens hjälp eller inte som man kunnat anställa. Om ordern avser flera platser ställs frågan om samtliga platser har kunnat tillsättas. 19 Frågan besvaras oberoende av om det är med Arbetsförmedlingens hjälp eller inte som man har fått sökande. Om arbetsgivaren endast har fått en (1) sökande med rätt kvalifikationer för tjänsten så har arbetsgivaren fått tillräckligt med sökande, enligt Arbetsförmedlingens definition. Om arbetsgivaren inte tycker att en (1) sökande är ett tillräckligt antal trots uppfyllda utbildnings- och erfarenhetskrav kodas detta som Annat.

Sida: 17 av 42 Är du nöjd med den service du får från Arbetsförmedlingen 20? (tycker du att Arbetsförmedlingen har något meningsfullt att erbjuda som är anpassat för dig och dina behov?) Enligt tabell 3 nedan uppger drygt hälften av de arbetsgivare som har varit i kontakt med Arbetsförmedlingen att de har hunnit anställa någon vid intervjutillfället 21. Denna andel har sjunkit något jämfört med 2013. Det bör dock poängteras att andelen som har anställt ökar i takt med uppföljningstiden eftersom det kan gå lång tid mellan intervju och tillsättning av platsen. En förutsättning för att arbetsgivare ska anställa är dock att de har fått tillräckligt med sökande. Med detta menas att arbetsgivaren upplever att hen har fått sökande med tillräckliga kvalifikationer för tjänsten. En övervägande majoritet av arbetsgivarna upplever att de har fått tillräckligt med sökande för att kunna anställa, 77 procent, vilket bör betraktas som positivt. Det går dock att skönja en viss minskning även här under 2014 jämfört med 2013 då 81 procent uppgav att så var fallet. Som framgår av tabell 3 nedan så uppger omkring 90 procent av arbetsgivarna att den person som anställts hade den utbildning och erfarenhet som krävdes för tjänsten. 22 Resultatet är jämnt över tre års tid. Det bör betraktas som mycket positivt att en övervägande majoritet av arbetsgivarna är nöjda med de anställdas kvalifikationer och erfarenheter. Resultaten visar också på vikten av att den sökande har rätt utbildning och erfarenhet när platsen ska tillsättas. 20 Med service menas här tycker du att Arbetsförmedlingen har något meningsfullt att erbjuda som är anpassat för dig och dina behov? 21 Instruktion för telefonintervjuaren: Frågan besvaras oberoende av om det är med Arbetsförmedlingens hjälp eller inte som arbetsgivaren har kunnat anställa. Om ordern avser flera platser har frågan ställts om samtliga platser har kunnat tillsättas. 22 Instruktion för telefonintervjuaren: Frågorna om huruvida den anställde har tillräcklig utbildning och erfarenhet ställs för att bedöma kvalitén på de arbetssökande. Om arbetsgivaren inte hade några särskilda utbildningskrav kodas Ja. Om den anställde har högre utbildning än vad som krävdes kodas Ja. Om den anställde har en annan inriktning kodas Nej.

Sida: 18 av 42 Tabell 3 Arbetsgivares uppfattning om rätt matchning. Helår 2012-2014 Andel (%) 2012 2013 2014 Har ni anställt någon? 53 55 51 Har ni fått tillräckligt med sökande för att kunna anställa? 82 81 77 Hade den anställde den erfarenhet ni krävde? Hade den anställde den utbildning ni krävde? 92 91 90 89 90 88 Källa: Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning helår 2014. 3.2.2 Kundnöjdhet Det bör betraktas som ett gott betyg att hela 88 procent av de tillfrågade arbetsgivarna uppger att de är nöjda med Arbetsförmedlingens hantering av ordern 23, se tabell 4 nedan. Detta är en hög siffra vilket Arbetsförmedlingen betraktar som positivt. Andelen har dock minskat i jämförelse med år 2013. Det finns anledning att ta reda på orsaken till detta samt om det påbörjade förtroendearbetet kan påverka resultatet i positivt riktning framöver. Arbetsgivares uppfattning om Arbetsförmedlingens service ingår i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning. Med service menas här tycker du att Arbetsförmedlingen har något meningsfullt att erbjuda som är anpassat för dig och dina behov?. Andelen nöjda arbetsgivare är här avsevärt lägre än vid ovan nämnda frågeställning om order, vilket framgår i tabell 4 nedan. Endast 35 procent uppger att de är ganska eller mycket nöjda med Arbetsförmedlingens service. Det bör dock tilläggas att hela 43 procent av de som 23 Instruktion till telefonintervjuaren: Arbetsförmedlingen har numera samma frågeformulär för vanliga arbetsgivare som för Annonsera Direktarbetsgivare. Detta ligger i linje med att myndigheten ser alla tre servicevägarna (internet, Kundtjänst och lokal Arbetsförmedling) för Arbetsförmedlingens tjänster som en helhet. Hanteringen av ordern kan innebära olika saker. Vissa arbetsgivare kan ha fått mycket hjälp från Arbetsförmedlingen, t.ex. annonsskrivning och förslag på sökanden, andra har genomfört annonseringen självständigt (arbetsgivaren har mailat in en order eller anmält den via Annonsera Direkt). Oavsett omfattningen på Arbetsförmedlingens service vill myndigheten veta om arbetsgivaren är nöjd.

Sida: 19 av 42 svarat uppger att de inte haft kontakt med Arbetsförmedlingen. Vidare uppger enbart 6 procent att de är ganska eller mycket missnöjd 24. Arbetsgivare är därmed i regel nöjda med hur Arbetsförmedlingen hanterar specifika rekryteringsuppdrag, men anser ändå inte att det som myndigheten erbjuder är tillräckligt anpassat efter deras behov. Detta har även uppmärksammats som en av insikterna i kundresorna 25. Myndigheten arbetar därför aktivt vidare med att utveckla nya arbetssätt för att bättre tillvarata arbetsgivarens behov och förutsättningar i bland annat växthusprojektet, se del 5.1.2. Tabell 4 Kundnöjdhet. Helår 2012-2014 Andel (%) 2012 2013 2014 Är ni nöjda med Arbetsförmedlingens hantering av denna order? Är du nöjd med den service du får från Arbetsförmedlingen? 88 91 88 34 36 35 Källa: Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning helår 2014. Som tabell 5 visar så kan den till synes låga andelen arbetsgivare som anger att de är nöjda med Arbetsförmedlingens service förklaras med att hela 43 procent uppger att de inte har haft kontakt med Arbetsförmedlingen. Detta trots att de har anmält en ledig plats. Det är möjligt att det främst är arbetsgivare som själva har registrerat den lediga platsen som har uppgett detta. Denna slutsats förutsätter att de arbetsgivare som svarat inte tolkar ett besök på Arbetsförmedlingens hemsida som en kontakt. Ytterligare en förklaring kan vara att det inte är samma person som svarar på frågorna som från början hade kontakt med Arbetsförmedlingen 26. 24 Se tabell 5 25 Med kundresor avses den studie med kundperspektiv som Arbetsförmedlingen har genomfört med syfte att öka insikten om hur myndigheten bäst kan utvecklas på ett sådant sätt att Arbetsförmedlingen når ett ökat förtroende bland arbetsgivare och arbetssökande. I kundresorna ingår både arbetsgivare som haft kontakt med Arbetsförmedlingen och övriga arbetsgivare medan det i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning enbart är arbetsgivare som har anmält en ledig plats. 26 Denna orsak är vanlig bland fritextsvar som arbetsgivare uppger då de deltar i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning.

Sida: 20 av 42 Andelen 35 procent som uppger att de är nöjda bör således ställas mot den mycket låga andel som uppger att de inte är nöjda. Tabell 5 Nöjdhetsgrad avseende Arbetsförmedlingens service. Helår 2014 Ja, mycket nöjd Ja, ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Nej, ganska missnöjd Nej, mycket missnöjd Ej haft kontak t med Af Är du nöjd med den service du får från Arbetsförmedlingen? (%) 13 22 15 4 2 43 Källa: Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning, helår 2014. 3.2.3 Arbetsgivarundersökningen 2009-2014 Figurerna nedan visar hur arbetsgivare som har annonserat via Arbetsförmedlingen, har svarat under perioden 2009-2014 27 gällande om de har fått tillräckligt med sökande för att kunna anställa anställt någon vid frågetillfället. 28 Som figurerna nedan visar har resultatet sjunkit något vad gäller båda frågeställningarna. Enligt figur 2 förekommer, sedan 2009, en minskning vad gäller andelen arbetsgivare som upplever att de har fått tillräckligt med sökande för att kunna anställa. Detta kan bero på att arbetsgivare generellt har haft svårare att finna lämplig personal under denna period. Det kan även förklaras med övriga konjunkturberoende faktorer. Utvecklingen över tid visar på nödvändigheten av en än mer effektiv matchningsprocess för att arbetsgivare i högre grad än tidigare ska uppleva att de får tillräckligt med kvalificerade sökande när de rekryterar. 27 År 2009-2014 28 Om arbetsgivaren har fått en sökande med rätt utbildning och erfarenhet har arbetsgivaren fått tillräckligt med sökande, enligt Arbetsförmedlingens definition. Frågan besvaras oberoende av om det är med Arbetsförmedlingens hjälp eller inte som arbetsgivaren har fått sökande.

Sida: 21 av 42 Figur 2 Har ni fått tillräckligt med sökande för att kunna anställa? 2009-2014 Källa: Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning 2009-2014. Enligt figur 3, har en något minskad andel uppgett att de har anställt någon vid frågetillfället. Även denna kurva kan förklaras med konjunkturella faktorer. Denna trend ställer ännu högre krav på att rätt kompetens matchas mot de lediga platserna som ökat i antal under 2014 jämfört med tidigare år. Figur 3 Har ni anställt någon? 2009-2014 Källa: Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning 2009-2014.

Sida: 22 av 42 3.2.4 Arbetsgivare av olika storlek och bransch. Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning består av ett urval av både större och mindre arbetsgivare. Med mindre arbetsgivare avses här 0-19 anställda. Med större arbetsgivare avses arbetsgivare med över 1000 anställda. Arbetsgivare med ett större antal anställda upplever i högre grad än mindre arbetsgivare att de har fått sökande som har rätt kvalifikationer för tjänsten 29. Större arbetsgivare svarar även, i högre grad än mindre arbetsgivare, att de är nöjda med Arbetsförmedlingens hantering av ordern 30. Branschindelningen i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning förändrades år 2013. Därmed blir en korrekt jämförelse över tid åren 2012-2014 inte möjlig. En jämförelse mellan år 2013 och 2014 visar att arbetsgivare i lägre utsträckning än tidigare anställt någon inom branscherna handel, hotell och restaurang samt vård och omsorg. De arbetsgivare som i något lägre utsträckning uppger att de fått tillräckligt med sökande för att anställa år 2014 än året innan tillhör främst hotell - och restaurangbranschen samt vård och omsorg. 3.2.5 Ökat antal order och lediga platser Ett kraftigt ökat antal order och lediga platser signalerar att de arbetsgivare som annonserar via Arbetsförmedlingen är i större behov av personal än tidigare. Samtidigt uppger en större andel än tidigare att det att är svårare att få tag i personal med rätt kvalifikationer för tjänsten. Detta ställer än högre krav på en effektiv matchning. 3.3 Arbetssökande långt från arbetsmarknaden Ett av Arbetsförmedlingens uppdrag är att underlätta för arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden att hitta och behålla ett arbete. Det finns ett flertal olika anställningsstöd och andra insatser i form av ekonomiska subventioner som kan öka möjligheterna för arbetssökande långt från arbetsmarknaden att få ett arbete. 3.3.1 Arbetssökande som fått arbete Totalt var 1 055 512 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen under verksamhetsåret 2014. Av dessa personer fick 428 388 personer ett arbete, vilket motsvarar drygt 40 procent. Andelen som fick ett arbete 2014 var dock något lägre än 2013. En förklaring till att antalet som fick jobb minskade, trots ett förbättrat arbetsmarknadsläge, är att sammansättningen bland de arbetslösa har förändrats och fler arbetslösa har en svag arbetsmarknadsförankring. Andelen som tillhör grupper med utsatt ställning 31 på 29 Nära 20 procentenheter fler av tillfrågade arbetsgivare som har mer än 1000 anställda uppger detta. 30 Det är viktigt att påpeka att storleksindelningen av Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning i detta fall inte utgår ifrån antal arbetsställen/ kontor, utan istället utgår från organisationsnummer. Detta innebär att en mindre arbetsgivare som ingår i en större organisation här betraktas som en större arbetsgivare. 31 Det rör sig om personer som har högst förgymnasial utbildning, är födda utanför Europa, är äldre än 55 år och/eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Sida: 23 av 42 arbetsmarknaden har ökat de senaste åren. Generellt är chansen att få ett arbete lägre för dessa individer och arbetslösheten högre än bland andra grupper. I tabell 6 redovisas antalet och andelen som har fått arbete, dels bland samtliga inskrivna, dels specifikt för personer i garantierna, nyanlända och utomeuropeiskt födda (inklusive nyanlända) samt personer med funktionsnedsättning. Det framgår att andelen som har fått arbete varierar mellan de olika grupperna men för samtliga grupper är det en lägre andel som har fått arbete än bland samtliga inskrivna. Närmast totalsiffran ligger deltagarna i jobbgarantin för ungdomar. Värt att notera är emellertid också att utvecklingen vad gäller andelen som gått till arbete under 2014 jämfört med 2013 är positiv för flertalet av grupperna. Undantagen är nyanlända och utomeuropeiskt födda. Andelen övergångar till arbete minskade bland dessa grupper under 2014 jämfört med 2013. Antal till arbete har dock ökat bland nyanlända och utomeuropeiskt födda. Deltagarna i garantierna hade en förhållandevis god resultatutveckling mellan 2013 och 2014. Särskilt stark är uppgången för deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin. Uppgången kan delvis förklaras av att fler personer i jobb- och utvecklingsgarantin har fått arbete med stöd. Det gäller i första hand anställningar med särskilt och förstärkt särskilt anställningsstöd som är till för inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin. Antalet anställningar med dessa stöd ökade stort under 2014.

Sida: 24 av 42 Tabell 6. Personer som fått arbete totalt och i olika grupper; antal och andel i procent av samtliga inskrivna. Period: Helår 2012 2014. Antal (samt andel) till arbete 2012 2013 2014 Total 437 093 (40,7%) Därav: Nyanlända 13 892 (22,9%) 452 745 (41,4%) 15 351 (20,9%) 428 388 (40,6%) 17 620 (19,7%) Utomeuropeiskt födda 88 052 94 297 97 324 (inkl. nyanlända) (32,2%) (31,9%) (31,3%) Funktionsnedsättning 58 714 (26,8%) 64 180 (27,3%) 67 020 (28,5%) UGA (Jobbgaranti ungdom) 34 473 (32,3%) 36 748 (34,4%) 33 804 (35,8%) JOB (Jobb- och utv. garantin) 34 697 36 107 40 764 Fas 1 & 2 (27,3%) (26,8%) (28,9%) Sysselsättningsfasen 8 722 (18,7%) 11 795 (22,4%) 13 571 (24,6%) Källa: Arbetsförmedlingens datalager. Olika typer av anställningsstöd lämnas för arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden. Exempel är lönebidrag, instegsjobb samt nystartsjobb. Nystartsjobb är den oftast förekommande insatsen och avser arbetssökande som har varit arbetslösa en längre tid. Dock har det visat sig att stöd för Nystartsjobb i högre grad lämnas för arbetssökande som står relativt nära arbetsmarknaden. Som framgår av tabell 7 nedan har det totala antalet arbetssökande som har fått en anställning med anställningsstöd ökat under 2014 jämfört med 2013. Denna utveckling bör ses som positiv för arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är dock av vikt att anställningsstöd beviljas främst åt de arbetssökande som har störst behov av detta.

Sida: 25 av 42 Tabell 7 Antal nya och kvarstående personer i arbete med stöd i genomsnitt per månad år 2013 och år 2014. Avser arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden. 2013 2014 Typ av stöd: Nya Kvarstående Nya Kvarstående Förstärkt särskilt anställningsstöd 530 3 859 546 5 441 Lönebidrag 1 389 38 155 1 393 32 814 Nystartsjobb 3 967 42 320 4 239 45 213 Offentligt skyddat arbete 148 3 884 159 3 590 Särskilt anställningsstöd 568 4 567 643 5 621 Särskilt nystartjobb 5 145 7 76 Trygghetsanställning 1 175 27 733 1 081 33 353 Utvecklingsanställning 646 5 170 889 7 843 Totalsumma 8 428 125 833 8 957 133 951 Källa: Arbetsförmedlingens datalager 3.3.2 Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) Särskilt introduktions-och uppföljningsstöd (SIUS) är ett individuellt stöd som erbjuds arbetssökande med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Insatsen är, i förhållande till diskussionen om arbetsgivarkontakter och effektivitet, särskilt intressant att redovisa och utvärdera. Detta eftersom det handlar om arbetsgivarkontakter som bygger på ett utökat kontaktnät. Samtidigt är det också de arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden som berörs. De senaste åren har Arbetsförmedlingen utökat antalet SUIS-konsulenter. Under 2014 fick 6 170 arbetssökande som har fått ett beslut om SIUS-insats arbete, vilket är en ökning från år 2013. Som tabell 8 nedan visar så har även antalet ackvirerade platser ökat 2014 jämfört med tidigare år. Statistik över ackvirerade platser inkluderar de platser som ackvirerats av exempelvis SIUS-konsulenter. Den inkluderar även vissa platser som hämtats in i samband med arbetsgivarkontakter åt andra arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden.

Sida: 26 av 42 Tabell 8 Antal ackvirerade platser, helår 2013 och 2014. 2013 2014 Antal ackvirerade platser 15 819 16 704 Källa: Arbetsförmedlingens datalager 3.3.3 Samarbetet med nationella arbetsgivare Som ett led i Arbetsförmedlingens fokus på att arbeta mer aktivt med arbetsgivarkontakter, erbjuder Arbetsförmedlingen en ingång till nationella arbetsgivare som är verksamma på flera orter i landet och är intresserade av att rekrytera arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden. Dessa arbetsgivare får en kontaktperson på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen hade fram till i december 2014 tecknat nationella överenskommelser med ett 50-tal företag, organisationer och myndigheter över hela Sverige. 3.3.4 Information om anställningsstöd till arbetsgivare Omkring 27 procent av de tillfrågade arbetsgivarna i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning 2014 uppgav att de har blivit kontaktade i syfte att diskutera praktik, anställningsstöd och lönebidrag. Detta är insatser som riktas till arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är en minskning med sex procentenheter i förhållande till föregående år.

Sida: 27 av 42 4. Metoder för att främja en effektiv matchning Arbetsförmedlingen har ett flertal metoder till förfogande för att påverka arbetsmarknadens funktionssätt då det gäller det direkta arbetet mot arbetsgivare. I detta avsnitt beskrivs dessa arbetsmetoder. 4.1 Arbetsförmedlingens kanaler för informationsspridning Arbetsförmedlingen erbjuder arbetsgivare flera olika rekryteringskanaler. Nedan presenteras de vanligaste kanalerna samt övriga metoder som används för att främja en effektiv matchning. 4.1.1 Formella och informella rekryteringskanaler Arbetsgivare har möjlighet att söka efter lämpliga kandidater i Arbetsförmedlingens CVdatabas och annonsera efter arbetskraft på Platsbanken på Arbetsförmedlingens webbsida. Arbetsgivaren väljer då att antingen kontakta Arbetsförmedlingen vid annonsering, alternativt att själv administrera detta genom direktöverförda annonser eller Annonsera Direkt. Alla lediga platser som arbetsgivare registrerar via direktöverförda annonser och Annonsera direkt publiceras i Platsbanken och Eures platsbank. Mellan 40-45 procent av de lediga platserna på arbetsmarknaden är registrerade i Arbetsförmedlingens databas 32. Detta betyder att majoriteten av antalet lediga platser på arbetsmarknaden snarare går via andra, ofta informella, informationskanaler. Cirka 12 procent av de arbetssökande som får en anställning utan stöd har hittat jobbet på Platsbanken eller i Platsjournalen. Detta kan ställas mot omkring 70 procent som har fått kännedom om jobbet med hjälp av informella kanaler 33. Här kan vi se att Arbetsförmedlingen troligtvis behöver utforma kanaler, där arbetsgivare och arbetssökande kan mötas, som i högre grad ger arbetsgivaren den information som hen önskar om den arbetssökande. Det kan då handla om att möjliggöra utbyte av liknande information som arbetsgivaren kan få via informella kanaler. Exempel på detta är referenser eller kunskap om den arbetssökandes kvaliteter utöver utbildnings-och erfarenhetsbakgrund. För arbetssökande som saknar ett eget nätverk är det särskilt viktigt att Arbetsförmedlingen har ett väl utbyggt nätverk. En förutsättning för att Arbetsförmedlingen på bästa sätt ska kunna nyttja detta nätverk är en god kännedom om 32 Arbetsförmedlingens återrapport, den13 juni 2014, s. 31. 33 Ibid. S. 32

Sida: 28 av 42 de arbetssökandes såväl formella som informella kompetens. Dessutom krävs en väl genomförd bedömning av arbetsgivarens behov. Detta är även utgångspunkten i Arbetsförmedlingens arbetsgivarstrategi som har framtagits under 2014, se del 5.1.3. 4.1.2 Rekrytering inom EU via Eures Genom det europeiska nätverket European Employment Service, Eures, kan arbetsgivare annonsera lediga platser inom hela EU/EES och Schweiz samt söka efter lämpliga kandidater i Eures CV-databas. Enligt den statistik som redovisas till EU-kommissionen (Eures Monthly Reports) har 3697 arbetssökande från Sverige fått arbete i annat EU/EES-land samt Schweiz under 2014. Detta är en mindre ökning från föregående år. Av dessa utgör en stor andel arbetssökande som har fått arbete i Norge. Samtidigt visar statistiken även att 522 arbetssökande från övriga EU/EES samt Schweiz har fått en anställning hos en svensk arbetsgivare. Denna siffra kommer att öka då ett antal rekryteringsevent genomfördes under december. I synnerhet avses yrken där det råder brist på arbetskraft, såsom läkare, ingenjörer och IT-personal. Ytterligare insatser för att stödja arbetsgivare i både Sverige och andra EU/EES länder bidrar till ett sammantaget förbättrat resultat för Eures i Sverige under 2014. 4.1.3 Nyhetsbrev arbetsgivare Nyhetsbrevet är ett informationsblad som ges ut till arbetsgivare en gång per månad. Det innehåller information om Arbetsförmedlingens service, i synnerhet subventionerade anställningar. Nyhetsbrevet ges ut i digital form. Sedan november 2013 skickades nyhetsbrevet ut till cirka 70 000 arbetsgivare per månad. Detta antal har nu ökat sedan december 2014 till 84 000 per månad. 4.2 Möten mellan arbetsgivare och arbetssökande 4.2.1 Rekryteringsträffar och urval Under 2013 anordnades knappt 2 000 rekryteringsträffar. Detta är en ökning jämfört med året innan då knappt 1 900 träffar registrerades 34. Syftet med en rekryteringsträff är att möjliggöra fysiska möten mellan arbetssökande och arbetsgivare som söker personal. Arbetsförmedlingen anordnar även jobbmässor inom olika branscher och inför perioder på året då arbetsgivare söker säsongsanställd personal. 34 Arbetsförmedlingens Årsredovisning 2013 s. 71. I dessa siffror är inte de rekryteringsträffar som föregås av ett urval av arbetssökande inkluderade då det i dagsläget inte finns någon uppföljning på dessa, vare sig vad gäller antal eller utfall. På grund av tekniska svårigheter har det inte varit möjligt att följa upp antalet rekryteringsträffar som annonserades under 2014.

Sida: 29 av 42 En del arbetsgivare önskar ytterligare stöd i sin rekrytering genom att Arbetsförmedlingen bistår med ett urval av arbetssökande som har de kvalifikationer som tjänsten kräver. På detta sätt kan arbetsgivaren spara tid och resurser. 4.2.2 Ackvirering Med metoden Ackvirering av arbete menas att efterfråga arbete för en specifik arbetssökande där arbetsgivaren inte har anmält ett rekryteringsbehov. Metoden ska användas för att möjliggöra att fler arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden ska få ett arbete och bygger på beprövad erfarenhet. Det är främst arbetssökande i avsaknad av ett eget kontaktnät och aktuella referenser som är i störst behov av Arbetsförmedlingens kontaktnät. Antalet ackvirerade platser har ökat det senaste året vilket redovisas i kapitel 3 ovan. Arbetsförmedlingen har anställt drygt 450 så kallade kundresurser vars uppdrag är att ha kontakter med arbetsgivare i syfte att underlätta för arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden. 4.2.3 Uppsökande verksamhet Genom uppsökande verksamhet bland landets småföretag har pilotprojektet Jobbsökarna pågått sedan den 1 maj 2013 och kommer att avslutas den 31 juni 2015 35. Jobbsökarna är ett samarbete mellan Företagarna och Arbetsförmedlingen. Syftet med projektet är att samverka för att informera småföretag om Arbetsförmedlingens service och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som kan underlätta för arbetsgivare vid anställning. Det handlar även om att öka kännedomen om Arbetsförmedlingens service hos de företagare som vanligtvis inte tar kontakt med Arbetsförmedlingen. Ett annat syfte med projektet har varit att utveckla Arbetsförmedlingens arbetssätt för att tillgodose arbetsgivares behov av arbetskraft, i synnerhet mindre och medelstora företag. Projektet syftar även till att generellt öka förtroendet för Arbetsförmedlingen hos arbetsgivare och arbetssökande genom goda relationer, professionellt bemötande samt goda yrkes- och branschkunskaper. Hittills har projektet genererat 2 332 platser, varav 1 176 har blivit tillsatta. Motsvarande siffra för helåret 2014 är 1 726 platser, varav 841 har blivit tillsatta 36. Metoden kommer att implementeras i hela organisationen under 2015. Arbetet med detta har påbörjats under 2014. 35 Ibid 36 Manuell uppföljningsfil Jobbsökarna 2014-10-17

Sida: 30 av 42 4.3 Insatser och program för en förbättrad matchning Grunden i Arbetsförmedlingen uppdrag är att arbetsgivare ska få kompetent arbetskraft och arbetssökande ska få ett arbete. Till de insatser och program som ska gynna en sådan matchning hör bland annat arbetsmarknadsutbildning och praktik. 4.3.1 Arbetsmarknadsutbildning I syfte att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt har Arbetsförmedlingen upphandlat ett antal yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar. En arbetsmarknadsutbildning ska bidra till att fylla behovet av arbetskraft på arbetsmarknaden i de fall efterfrågan inte kan tillgodoses via det reguljära utbildningssystemet. Utbildning inför rekrytering erbjuds till arbetsgivare som har behov av att rekrytera nya medarbetare inom branscher och yrkesområden där det råder brist på arbetskraft och som inte kan få sitt arbetskraftsbehov tillgodosett. 4.3.2 Praktik Ett av de verktyg som Arbetsförmedlingen använder i syfte att effektivisera matchningen är praktik. Praktik används bland annat i syfte att underlätta för arbetsgivaren i bedömningen om en arbetssökande är lämplig för den lediga tjänsten. Under perioden augusti 2012 till juli 2014 har omkring 35 procent av de arbetssökande som deltagit i en praktik under perioden fått ett arbete med eller utan stöd inom 90 dagar efter avslutad praktikperiod. 37 4.3.3 Utrikes födda akademiker med utländsk utbildning Ett av de projekt som Arbetsförmedlingen har bedrivit under året är ESF-finansierade Projekt Nationell matchning. Projektet har pågått från och med den 1 november 2011 till och med den 30 december 2014. Projektet syftar till att stödja arbetsgivare som söker kvalificerad arbetskraft. Det syftar även till att öka möjligheterna till en anställning inom sitt yrkesområde för utrikesfödda akademiker med en utländsk utbildning. Projektet har haft samarbete med omkring 400 företag och resulterat i arbete och yrkeskompetensbedömningar. Cirka 39 procent av deltagarna har fått ett arbete i linje med sin akademiska utbildning och erfarenhet. 37 Detta inkluderar anställningsstödet Nystartsjobb samt övriga anställningsstöd och reguljära anställningar.

Sida: 31 av 42 5. Arbetsförmedlingens utvecklingsarbete Som ett led i myndighetens förtroendearbete har det under 2014 tagits flera viktiga steg inom utvecklingen av arbetet med arbetsgivarkontakter. Det handlar dels om de kundresor 38 som genomförts under året och den arbetsgivarstrategi som beslutades under våren 2014. Det handlar även om det påbörjade arbetet med digitala kanaler och den operativa försöksverksamheten som beskrivs nedan. 5.1 Arbetsförmedlingens förtroendearbete Det är nödvändigt att Arbetsförmedlingen har väl fungerande och förtroendefulla kontakter med arbetsgivare samt god kunskap om deras förutsättningar. Genom att tidigt fånga upp arbetsgivares behov av arbetskraft och ha goda kunskaper om arbetssökandes kompetens kan vi underlätta för arbetsgivare att rekrytera. Detta medför ett högt förtroende hos arbetsgivarna. Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning visar att förtroendet för Arbetsförmedlingen över tid ligger på en relativt jämn och låg nivå från 2009 till och med 2014. Med förtroende menas i detta fall om arbetsgivaren litar på att Arbetsförmedlingen gör ett bra jobb. Figur 4 Hur stort förtroende har du för Arbetsförmedlingen? Källa: Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning Om frågan bryts ned i andel som svarat att de har mycket eller ganska mycket förtroende så svarar något fler ja på detta än vad de gjort tidigare år. Dock svarar en ännu större del att de har litet/ mycket lite förtroende för Arbetsförmedlingen. Denna utveckling är 38 Se del 5.1.1

Sida: 32 av 42 särskilt tydlig från år 2013 och framåt, även om utvecklingen har tagit en mer positiv riktning under andra halvåret 2014. Detta är också en del av anledningen till Arbetsförmedlingens stora satsning på att bygga och utveckla relationer med arbetsgivare. 5.1.1 Förtroendearbetet och NEXT 39 För att Arbetsförmedlingen ska nå en bättre effekt i sitt uppdrag så krävs ett högt förtroende hos arbetsgivare och arbetssökande. Som ett resultat av låga förtroendesiffror startades ett förtroendearbete på Arbetsförmedlingen under hösten 2013. Inom ramen för detta förtroendearbete har en förstudie genomförts 40. Syftet med förtroendearbetet har varit att ta reda på varför Arbetsförmedlingens kunder har lågt förtroende för verksamheten. Därefter genomfördes ett antal kundresor tillsammans med bland annat arbetsgivare. Syftet med dessa kundresor har varit att få insikt i hur myndigheten kan förbättra sina tjänster och metoder, för att bättre motsvara arbetsgivarnas behov inför, under och efter rekrytering. Därigenom förväntas förtroendet bland både arbetsgivare och arbetssökande öka. Arbetsförmedlingen startade NEXT-programmet (Nytt förmedlingsstöd med externt kundfokus) i slutet av 2013. Syftet är att erbjuda en förbättrad självservice och personlig service till arbetsgivare i myndighetens digitala kanaler. Detta är en del av myndighetens förtroendearbete. De digitala kanalerna ska fungera som den främsta ingången så att mer av den löpande servicen kan ske via självservice. Med färre rutinärenden och mindre administration ges ett ökat utrymme för att fokusera mer på kvalificerad rådgivning gentemot arbetsgivare. 5.1.2 Kundresorna och försöksverksamhet Ett utvecklingsarbete har påbörjats under året utifrån de förbättringsförslag som kundresorna 41 har genererat. Konceptet kallas för Växthusprojektet och kännetecknas av en kund- och medarbetardriven utveckling. I växthusen sker utvecklingen i nära samarbete med kund och medarbetare kring tjänstens innehåll. Insikter som framkommit handlar bland annat om att, redan vid första kontakten, erbjuda relevant och tydlig information till arbetsgivare om vilket stöd Arbetsförmedlingen kan erbjuda vid rekrytering. 39 Nytt förmedlingsstöd med externt kundfokus 40 I förstudien genomfördes djupintervjuer via telefon med ett urval av små och medelstora arbetsgivare över hela landet. Fokus riktades mot arbetsgivare som använt sig av Arbetsförmedlingens tjänster samt en mindre kontrollgrupp av arbetsgivare som inte hade använt sig av Arbetsförmedlingens tjänster. 41 Ett verktyg som bygger på kvalitativa djupintervjuer och används för att få en schematisk beskrivning av kundens resa i sin relation med oss från första kontakt och framåt och de olika beröringspunkterna som finns längs vägen. Vid varje beröringspunkt illustreras hur kundens attityder och känslor påverkas och vilka behov kunden har i de olika delarna i processen.