Motioner angående ersättningar och arvoden 10

Dagordningspunkt 10: Motioner Innehåll Motioner med förslag till stadgeändringar 2 Helsingborgs och Hässleholms nämndemannaföreningar Årsmöte varje år i stället för kongress vart fjärde år 2 Ta bort rösträtten för styrelsens ledamöter på årsmöte och extra årsmöte 3 Minska styrelsens ledamöter 4 Valordning av ledamöter 5 Öka föreningarnas representation på årsmötet 6 Inlämning av motioner senast den 28 februari 7 Motion angående medlemsavgiften till NRF 8 Stockholms Nämndemannaförening Motioner angående ersättningar och arvoden 10 Motion ang. ersättningar och arvoden 10 Lycksele tingsrätts nämndemannaförening Motion angående ersättning tjänstgöring domstol kvällstid 10 Gotlands nämndemannaförening Motion ang Arvodering av nämndemän 11 Södertälje nämndemannaförening Motion ang. nämndemännens tjänstgöring vid annan domsaga 13 Södertälje nämndemannförening Ersättning till nämndemän och vissa andra uppdragstagare inom 14 domstolsväsendet m.m. Kronobergs nämndemannaförening

Motioner med förslag till stadgeändringar Förbundsstyrelsens yttrande Motionen föreslår att kongressen vart fjärde år ska ersättas av ett årsmöte varje år. Förbundsstyrelsen (FS) delar motionärernas uppfattning att fyra år är en alltför lång period mellan kongresserna för att fatta beslut i viktiga frågor som resultat- och balansräkning, revisionsberättelse, ansvarsfrihet för styrelsen, medlemsavgift m.m. Inför det förslag till nya stadgar som FS tagit fram till kongressen har därför övervägts vilken periodicitet som skulle vara lämplig. Att ha årsmöten varje år vore naturligtvis önskvärt men har inte ansetts möjligt med hänsyn till de ökade kostnader som detta skulle dra med sig och som i förhållande till tillgängliga resurser inte skulle kunna finansieras. FS har därför stannat vid att föreslå två år som en lämplig period mellan de stämmor som föreslagits ersätta kongressen enligt 5. Redan detta kan visa sig bli en finansiell påfrestning men har ansetts nödvändigt. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att fyra år är en alltför lång period mellan kongresserna. Att införa årsmöte varje år har av kostnadsskäl inte ansetts möjligt utan förbundsstyrelsen har föreslagit att kongressen ska ersättas med stämman vartannat år. Förbundsstyrelsen föreslår att kongressen beslutar att motionen därmed är besvarad. 2

I motionen föreslås att rösträtten tas bort för förbundsstyrelsens ledamöter på de föreslagna årsmötena. Motionärerna anser att styrelsen har en i förhållande till ombuden alltför stor andel av rösterna vilket sätter demokratin ur spel. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning. Rösträtten för styrelsens ledamöter om de inte samtidigt är ombud för sina föreningar - har således tagits bort i förbundsstyrelsens förslag till nya stadgar i 5 med avseende på förbundsstämman. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning och föreslår att kongressen beslutar tillstyrka att rösträtten för styrelsens ledamöter enligt 5 tas bort med avseende på förbundsstämman. 3

Motionen föreslår att förbundsstyrelsen minskas från femton till elva personer, dvs ska framledes bestå av nio ledamöter samt två ersättare. Som en följd av en minskad styrelse föreslås dessutom att förbundsstyrelsen sammanträder på ordförandens kallelse eller när fem ledamöter så begär. Idag krävs sex ledamöter för detta. Motionen föreslår att förbundets stadgar ändras i enlighet med förslaget. Förbundsstyrelsen instämmer i motionärernas motiv att deras förslag har såväl praktiska som ekonomiska fördelar samtidigt som olika regioner kan representeras i styrelsen. Men i styrelsens förslag till nya stadgar har vi valt att gå ännu längre och föreslår att styrelsen ska minskas till ordförande, kassör samt sju ledamöter och två ersättare. Detta har ansetts nödvändigt för att kunna effektivisera styrelsearbetet. Det ger ändå tillräckligt utrymme för att olika regioners representativitet kan tillgodoses. Som en följd av att styrelsen minskas föreslås att vid kallelse till förbundsstyrelsesammanträde skall det räcka med att fyra ordinarie ledamöter så begär. Förbundsstyrelsen delar motionärernas motiv för en minskning av förbundsstyrelsen men har i sitt förslag till nya stadgar beslutat gå ännu längre än motionen. Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att motionen därmed är besvarad. 4

I motionen förslås en förändrad valordning mot bakgrund av att årsmöten enligt motionärerna skulle ersätta kongressen. Som en konsekvens av att förbundsstyrelsen i stället valt att föreslå att kongressen ersätts av stämman som möts med två års mellanrum är förslaget till ny valordning inte tillämpligt. Förbundsstyrelsen har dock i sitt förslag till nya stadgar anpassat valordningen för alla val till att gälla under en två-års period i 6 och 7. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att besluta avslå motionen om en förändrad valordning 5

I motionen föreslås att NRF:s föreningar ska ha rätt att till årsmötet skicka ett ombud för varje påbörjat 50-tal medlemmar att jämföra med dagens ett ombud för varje påbörjat 100-tal medlemmar. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att detta skulle öka den representativa demokratin och bli en sporre för föreningarnas engagemang. Förbundsstyrelsen har således i sitt förslag till nya stadgar ändrat 10 i enlighet därmed så att föreningarna vid stämman får ett ombud för varje påbörjat femtiotal betalande medlemmar den 31 december föregående år. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen om att besluta tillstyrka motionen om att öka föreningarnas representation vid stämman. 6

Motionen föreslår en stadgeändring så att motioner till kongress skall vara FS tillhanda senast 28 februari mot nu gällande senast under mars månad. Förbundsstyrelsen anser att nu gällande inlämningstid under mars månad bör bibehållas så att eventuella motioner från lokalföreningarna ska hinna förankras hos medlemmarna på deras årsmöten, som i regel äger rum under mars månad. Tiden är ändå fullt tillräcklig för att FS ska hinna behandla inkomna motioner. FS har rutiner för samverkan och arbetsfördelning så att någon ändring inte behövs. FS vill värna om enskilda medlemmars och nämndemannaföreningars demokratiska möjligheter att påverka. Att tidigarelägga inlämningstiden går i fel riktning. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att avslå motionen. 7

Motion angående medlemsavgiften till NRF Medlemsavgiften till NRF är alldeles för hög Till kongressen i Karlskrona 2011 motionerade SNF om sänkt medlemsavgift till NRF vilket inte vann kongressens gehör. Sedan dess har vi varje år till årsmötet fått en motion om att vi skall avsluta vårt medlemskap i NRF på grund av den höga medlemsavgiften. Ett antal föreningar står utanför NRF av samma skäl bl.a. Nämndemannaföreningen vid Förvaltningsrätten i Stockholm. Stockholms Nämndemannaförening (SNF) har en medlemsavgift på 250:- per år varav 175:- går direkt till NRF. För de 75:- vi har kvar ska vi hålla möten, utbildningar, studiebesök och studieresor, både externa och interna. Det händer att vi kan få bidrag från Domstolsverket via NRF för hyra av buss vid externa studiebesök och från NRF för kostnader i samban med föreningsmöten. NRF ska alltså besluta om vi har råd att disponera våra redan inbetalda pengar. Vi tappar medlemmar. Vi har svårt att motivera våra medlemmar att vara med i föreningen, de anser att avgiften per medlem vi betalar till NRF är alltför hög. Vi har svårt att argumentera i frågan vad de får tillbaka i form av förbättrade villkor och bättre utbildning. Villkoren dikterar Domstolsverket och domstolarna utför introduktionsutbildningen. Att NRF påverkar våra villkor i positiv riktning är bara delvis sant. Vi arrangerar seminarier och studiebesök, ibland tillsammans med andra lokalföreningar av vilka alla inte är med i NRF. Vi diskuterar sinsemellan på lokal nivå och fungerar som remissinstans i för oss olika viktiga frågor. Vår förening vill vara en del av NRF. Vi anser att tillsammans är vi starkare. Det blir en tydligare gemensam röst gentemot Regeringen, Domstolsverket och övriga myndigheter vad gäller våra anställningsvillkor, skyldigheter och rättigheter. Subventionera medlemsavgifter? Nu blir en del föreningar som inte är anslutna till NRF erbjudna rabatterade medlemsavgifter för att ansluta sig eller återansluta sig vilket är märkligt. Det innebär att vi som betalar full avgift subventionerar deras medlemsavgifter. Detta strider mot kongressens tidigare beslut att inte göra några undantag vad gäller avgiftens storlek. Vi vinner på att ha låga avgifter. Det måste vara mycket bättre att ha många medlemmar som var och en med glädje betalar en för individen relevant medlemsavgift än att ha ett färre antal som överväger att lämna föreningen på grund av missnöje med medlemsavgiftens storlek till NRF. Vi yrkar att medlemsavgiften sänks till en för medlemmarna acceptabel nivå och att den redovisas i detalj årligen vad gäller arvoden, resor, aktiviteter, kongresser och liknande. Vi ser fram emot ett positivt mottagande för vår motion och därmed ett ökat medlemsantal i vår egen och andra lokalföreningar. Enligt beslut på årsmötet den 17 mars 2015 Stockholms Nämndemannaförening SNF Gerd Augustsson Jan-Åke Porserud 8

I motionen framförs synpunkter på att den årliga medlemsavgiften till NRF är alldeles för hög och lämnar för liten del kvar till SNF för möten och aktiviteter. SNF yrkar därför att medlemsavgiften sänks. Det ifrågasätts också varför SNF från inbetalda medlemsavgifter sedan ska kunna ansöka om och erhålla bidrag för olika aktiviteter efter beslut av NRF. Förbundsstyrelsen har förståelse för att detta kan uppfattas som en rundgång i systemet som bara medför onödiga kostnader för administration. Den höga avgiften anses också bidra till att nämndemannaföreningen tappar medlemmar. Förbundsstyrelsen kan inte utesluta att avgiftens höjd kan vara en bidragande orsak till att medlemsutvecklingen inom de till NRF anslutna föreningarna i stort varit negativ under senare år även om den till en del kan förklars av en allmän trend i samhället att antalet medlemmar i föreningslivet minskar. Det kan handla om att många anser medlemsavgiften för hög i förhållande till vad ett medlemskap ger. Nämndemannatidningen får man ändå, hemsidan är tillgänglig för alla och icke medlemmar kan ofta inte utestängas från aktiviteter i lokalföreningarnas regi i den mån de erhållit verksamhetsstöd från kommuner och landsting. Det är därför tänkbart att NRF skulle kunna få fler medlemmar om avgiften sänks och fler lokalföreningar skulle välja att ansluta sig. Den negativa medlemsutvecklingen har satt press på NRFs ekonomi men genom de förslag till stadgeändringar som förbundsstyrelsen lagt fram slimmas organisationen för att kunna hålla kostnaderna nere. Om förslaget går igenom kommer dessutom kongressavgiften - som för närvarande utgör 25 kr av den årliga medlemsavgiften på 175 kr - att avvecklas. Stämmorna kommer att finansieras genom deltagaravgifter. Särskild finansiering får övervägas för de lokalföreningar som har lång resväg och begränsade resurser. SNFs yrkande om en detaljerad redovisning har redan tillgodosetts. Hur medlemsavgifterna används framgår av NRFs årliga verksamhetsberättelser som också innehåller en årsredovisning. Dessa skickas ut varje år till ordförandena för anslutna lokalföreningar och finns tillgängliga för alla under fliken dokument på NRFs hemsida (www.nmrf.se). Under förutsättning att kongressen beslutar genomföra de av förbundsstyrelsen föreslagna ändringarna av 5 och 7 i stadgarna föreslår förbundsstyrelsen kongressen att besluta tillstyrka motionen om en sänkning av medlemsavgiften till NRF med 25 kr till 150 kr per medlem och år. 9

Motioner angående ersättningar och arvoden Motion ang. ersättningar och arvoden Många är vi som funderar över hur vi skall kunna rekrytera unga nämndemän/kvinnor till att ta på sig detta viktiga uppdrag. Jag tror att ersättningsnivåerna både vad gäller dagsarvodet och resersättningar är för låga. Det måste finnas en morot och lönsamhet för unga att ta ledigt från sitt arbete med det besvär som det medför. Dagens arvode 500 kr för hel dag, och 3 timmar och mindre 250 kr är för lågt. Resersättningen på den skattefria delen motiverar inte dom kostnader man har för att köra egen bil, inte ovanligt att man har upp till 15 mil för att ta sig till tingsstället. Jag föreslår att dagsarvodet höjs till 700 kr/dag och att man slopar reduceringen för 3 timmarsregeln. Att resersättningen följer det statliga reglementet det gäller även traktamentsersättningen. Jag föreslår att kongressen beslutar i enlighet med ovannämnda förslag och ger styrelsen i uppdrag att föreslå detta till beslutande församling som är riksdagen. Lycksele tingsrätts nämndemannaförening. Per-Erik Holmlund/ordförande Motionen behandlades på årsmötet den 12 januari 2015. Mötet beslöt att anta motionen som föreningens egen. Motion angående ersättning tjänstgöring domstol kvällstid. Förhandling vid domstol kan ibland dra ut på tiden till efter klockan 17 00 ibland efter en lång dags tjänstgöring. Förslag: Att nämndemännens riksförbund driver frågan gentemot Domstolsverket om övertidsersättning för nämndemän om man tvingas tjänstgöra efter klockan 17 00. Lämplig ersättning kan vara ytterligare halvdagsersättning 250 kr om övertiden överstiger 30 minuter. Visby 2015 03 21 Nämndemannaföreningen Gotland Sture Gardell Ordförande 10

Motion ang Arvodering av nämndemän 11

Lycksele, Gotlands och Södertälje nämndemannaföreningar Förbundsstyrelsen (FS) delar den uppfattning som framförs i motionerna från Lycksele, Södertälje och Gotlands nämndemannaföreningar att hel- och halvdagsarvoden till nämndemännen ligger på en orimligt låg nivå och måste höjas. Det gäller också yrkandena om att någon form av övertidsersättning för tjänstgöring efter kl.17.00 behöver införas. Förbundsstyrelsen har under årens lopp gjort flera uppvaktningar av Justitiedepartement, Domstolsverk, riksdagsledamöter m.fl. för att framföra nämndemännens missnöje med arvodesfrågorna. Senast har arvodesfrågorna behandlats av Nämndemannautredningen där NRF genom förbundsordförande Lars Lassinantti hade möjlighet att driva frågan. I utredningen föreslogs således en dubblering av hel- och halvdagsarvodena till 1000 kr respektive 500 kr liksom även att extra ersättning med 250 kr skulle utgå för tjänstgöring efter kl.16.30. I sitt remissvar på utredningen gav NRF sitt stöd för detta förslag som mer än väl skulle ha tillgodosett alla de yrkanden som nu framförts i de aktuella motionerna. Statskontoret har också i sin nyligen presenterade utredning om den fria kvoten förordat en höjning av arvodena i enlighet med Nämndemannautredningens förslag för att kunna åstadkomma en föryngring av nämndemannakåren. Arvodesfrågan har dessvärre nu hamnat på regeringens väntelista mot bakgrund av att nämndemannautredningens övriga förslag om att begränsa nämndemännens medverkan i domstolarna - som kulle ha bidragit till finansieringen av de höjda arvodena - inte antogs av regeringen. Justitieminister Morgan Johansson har nyligen uttalat att han därför för närvarande inte kan utlova en höjning av arvodena men hoppas kunna återkomma med förslag senare under mandatperioden. En angelägen uppgift för FS är således att genom fortsatta uppvaktningar av Justitiedepartement och Domstolverk kraftfullt verka för att Nämndemannautredningens förslag till höjda arvoden inte hamnar i stå utan genomförs så snart som möjligt. Att arvodena nu legat på samma nivå sedan 2006 gör att problemet fortsätter växa tills en förändring sker. Vi måste sluta se nämndemannauppdraget som ideellt arbete. Det handlar om en ansvarsfull samhällsinsats som ska ersättas på ett anständigt sätt. Detta har dessutom en avgörande betydelse för rekryteringen av nämndemän och för att kunna uppnå de förändringar av ålderssammansättningen i nämndemannakåren som man vill uppnå. Lycksele nämndemannaförening berör i sin motion också frågan om ersättningar för resor och föreslår att även traktamenten ska följa det statliga reglementet. Av 4 i förordning 1982:814 framgåratt de bestämmelser som gäller för statstjänstemän också avser nämndemän vad gäller både reseersättningar och traktamenten. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att besluta bifalla motionerna att förbundet genom uppvaktningar av Justitiedepartementet och Domstolsverket kraftfullt ska verka för förbättringar av nämndemännens arvoden och ersättningar. Utgångspunkt ska vara Nämndemannautredningens förslag till höjda arvoden. 12

Motion ang. nämndemännens tjänstgöring vid annan domsaga 13

När heldagsarvodet bestämdes till 500 kr kan det inte ha varit avsikten att nämndemännen skulle tjänstgöra vid annan domsaga med längre arbetsdagar med långa restider till samma arvode dvs 500 kr för hel dag som gäller vid den egna domsagan. Den arvodering som gäller idag försvårar i allra högsta grad rekrytering av nämndemän som är verksamma i näringslivet och dessutom skall tjänstgöra med långa arbetsdagar och med långa restider som en följd av att förhandlingen är förlagd till en annan domsaga. Förbundsstyrelsen ställer sig bakom förslagen som framställs i motionen om ändrad arvodering alternativt rätt till traktamente vid tjänstgöring i annan domsaga och förslår kongressen besluta bifalla motionen och att förbundsstyrelsen får i uppdrag att framföra kravet till Domstolsverket för åtgärd i enlighet med motionens krav. Ersättning till nämndemän och vissa andra uppdragstagare inom domstolsväsendet m.m Förordning 1982:814 Kronobergs nämndemannaförening har fått många synpunkter från de nya nämndemännen, angående våra arvoden. Vi vet att förbundet arbetar mot regering och domstolsverk för att förbättra dessa. Vi vill ändå framföra vårt missnöje med nuvarande system. Är det rimligt att Domstolsverket ej betalar in individuell tjänstepension för den del som ersätts med förlorad arbetsförtjänst. För att uppdraget ska bli attraktivt även för yngre nämndemän, måste det bli bättre på den här punkten. Vi yrkar därför att: Förbundet ska verka för att Domstolsverket betalar in individuell tjänstepension för all ersättning som betalas ut för förlorad arbetsförtjänst. Detta kan lämpligen ske via statens pensionsavtal via Kåpan Kronobergs Nämndemannaförening E/U Tomas Jakopsohn Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen (FS) delar den uppfattning som framförs i motionen att det inte är rimligt att individuell tjänstepension inte betalas in för den del som ersätts med förlorad arbetsförtjänst. För att uppdraget ska bli attraktivt även för yngre nämndemän, måste det bli bättre på den här punkten. I förarbetena till regeringens förordning 1982:214 kan man läsa att vid förlorad arbetsinkomst skall inte ersättning för förlorad avtalspension utgå. Här vill FS därför ta initiativ i motionens anda. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att bifalla motionen och besluta att förbundet ska verka för att även förlorad avtalspension ska ingå i ersättningen för förlorad arbetsinkomst 14