Uppföljning av bostadsbyggandet 215 - med bedömning av vilka konsekvenser det redovisade byggandet kan medföra för den skånska bostadsmarknaden Regleringsbrevsuppdrag 48, 215 1
Titel: Uppföljning av bostadsbyggandet 215 Utgiven av: Författare: Copyright: med bedömning av vilka konsekvenser det redovisade byggandet kan medföra för den skånska bostadsmarknaden, Regleringsbrevsuppdrag 48, 215 Länsstyrelsen Skåne Moa Paulin Hansson & Hanna Sahlström Negash, planhandläggare Elisabet Weber, länsarkitekt Gunvor Landqvist, enhetschef social hållbarhet Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: 4-22766-15 Layout: Omslagsbild: Hanna Sahlström Negash Mats Runvall 2
Förord Länsstyrelsen Skånes beräkningar av framtida bostadsbehov landar på omkring 7 nya bostäder per år 215-23. Befolkningsprognosen som låg till grund för beräkningarna levererades till Länsstyrelsen i augusti 215. I den beräknas migrationen till Skåne som ett medelvärde av immigrationen de senaste åren. Med tanke på det ackumulerade bostadsbehovet till följd av lågt bostadsbyggande under lång tid samt att det inte är osannolikt att antalet personer som flyr eller söker sig till Skåne kan öka, är det rimligt att anta att det bostadsbehovet kan bli större. Å andra sidan kan generationsväxlingar i det befintliga beståndet påverka behovsbilden. Kommunerna behöver ha beredskap för att behovsbilden snabbt kan förändras. Under 215 byggdes 3 819 bostäder i Skåne. Utöver dessa tillkom 254 bostäder i flerbostadshus genom ombyggnation. Det innebär att bostadsbristen fördjupats. Bostadsmarknaden är segmenterad och bostadsbrist och trångboddhet ökar för vissa grupper i samhället. I denna rapport redovisas bostadsbyggandet 215 och resonemang förs kring dess konsekvenser. Malmö juni 216 Göran Enander, vikarierande Länsöverdirektör 3
Om denna skrift Länsstyrelsen Skåne fick i regleringsbrevet 215 uppdraget att i samvergöra en regional bedömning av bostadsbehovet i länets kommuner och att granska respektive kommuns planeringsmässiga förutsättningar att förverkliga angivet antal nya bostäder. Länsstyrelsen skulle också redovisa antalet nya bostäder som tillkommit i respektive kommun under åren 21-214. Uppdraget, Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner -Regleringsbrevsuppdrag 48 1, 215, redovisades till Regeringskansliet i november 215. I uppdraget ingår också att i samverkan med Boverket göra en uppföljning av bostadsbyggandet under 215 i länets kommuner och göra en bedömning av vilka konsekvenser som det redovisade bostadsbyggandet kan medföra. Under våren har länsstyrelserna med detta uppdrag haft avstämningsmöten där Boverket varit representerat genom Hans-Åke Palmgren. Detta är redovisningen av uppföljningen. Underlag Om inget annat anges härstammar statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB). Vi refererar också till svaren från Bostadsmarknadsenkäten (BME) 216 och de samtal som Länsstyrelsen under våren förde med varje kommun på temat bostadsförsörjning. Länsstyrelsen på kommunturné Under våren 216 har Länsstyrelsen, enheterna för social hållbarhet och samhällsplanering, besökt länets samtliga kommuner för att samtala med politiker och tjänstepersoner om bostadsförsörjning och bostadsbyggande. Inom ramen för detta ingick även samtal kring hur kommunerna hanterar bostadsförsörjningen för anvisade nyanlända. 215 års kommunbesök, (Bostadsförsörjningen i Skåne - Erfarenheter från 33 kommundialoger 2 ), fungerade som underlag till första delen av detta uppdrag; Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner, som i sin tur utgjort diskussionsunderlag vid årets kommunbesök. Detta har gett Länsstyrelsen möjlighet att följa kommunernas arbetssätt och bostadsbyggande. Årets besök utgör således underlag för denna uppföljning av uppdraget att göra en bedömning av vilka konsekvenser det redovisade byggandet medför. Länsstyrelsen har inlett mötena med information kring ny lagstiftning, bostadsbyggande i länet och fakta om kommunen i fråga från Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner. Presentationen avslutades med ett kollage med de rubriker Länsstyrelsen ville täcka in under mötet. (Se bild på motstående sida.) Samtalen varade omkring 2,5 timmar och gav mötesdeltagarna möjlighet att relativt grundligt diskutera de frågor som är aktuella för kommunen. Länsstyrelsen har fått ett varmt bemötande i kommunerna och många har påtalat vikten av goda relationer mellan stat och kommun. Flera har också påtalat bristerna i kommunikationen vertikalt, från kommun till riksdag och regering och tvärtom. Länsstyrelsen har berättat om hur det interna arbetet har utvecklas och de åtgärder som genomförs för att göra Länsstyrelsen mer tillgänglig och användbar i kommunens arbete. Generellt kan Länsstyrelsen vittna om stor förändring i kommunerna, bostadsbehovet är akut och nya typer av arbetssätt och organisation har sett dagens ljus. Det förvaltningsövergripande samarbetet med bostadsförsörjning har fått genomslag i så gott som alla skånska kommuner. I många fall har den nya lagen om bosättning för nyanlända 3 varit anledning för kommunen att göra organisatoriska förändringar. Flera tjänstepersoner och politiker beskriver att dessa förändringar är positiva för kommunens arbete med bostadsförsörjning generellt. 1 http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/publikationer/215/pages/ bostadsbehov-planeringslage-bostadsbyggande.aspx 2 Bilaga 1 Bostadsförsörjningen i Skåne 4 3 Lag (216:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning
Skånska kommuners olika förutsättningar Under kommunbesöken har Länsstyrelsen fördjupat sin förståelse för kommunernas olikheter. Kommunernas väldigt olika förutsättningar och möjligheter innebär att insatserna för att få till stånd fler bostäder skiljer sig åt. Det går inte att förutsätta att liknande angreppsätt ger likvärdiga resultat. Kommunerna efterfrågar större förståelse inför dessa olikheter i utformning av den statliga bostadspolitiken. AKTÖRER RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING TIDSASPEKTEN LÅNG/KORT SIKT BOENDEN FÖR NYANLÄNDA BOSTADSBEHOV MARKBEREDSKAP ORGANISATION & SAMARBETEN ALLMÄNNYTTAN ÄGARDIREKTIV BOSTADSBYGGANDE BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND INTRÄDE PÅ BOSTADSMARKNADEN En sida ur diskussionsunderlaget för Länsstyrelsens kommunbesök: tema bostadsförsörjning 5
Nya bostäder 215 Det byggdes 3 819 bostäder i Skåne 215 i flerbostadshus och småhus. Utöver dessa tillkom 254 bostäder i flerbostadshus genom ombyggnation, exempelvis genom vindsomvandlingar eller när större lägenheter byggts om till mindre. Ombyggnation kan också resultera i färre antal bostäder när mindre lägenheter slås ihop till större. Det byggdes inga bostäder i Åstorp, Höör och Sjöbo 215. På nästa uppslag finns kartor med diagram över fördelningen mellan hustyper och upplåtelseformer för de bostäder som byggdes i Skåne 215. Antal nybyggda bostäder per 1 invånare 215. <2 2-4 4-6 6-8 8-1 Antal nybyggda bostäder 215 Båstad 44 Osby 12 Höganäs 12 Helsingborg 499 Ängelholm 151 Åstorp Bjuv 2 Klippan 4 Örkelljunga 25 Perstorp 4 Hässleholm 163 Östra Göinge 3 Bromölla 28 Landskrona 11 Svalöv 16 Höör Kristianstad 13 Kävlinge 1 Eslöv 46 Hörby 11 Burlöv Lomma 15 Malmö 1349 2 Staffanstorp 15 Svedala 2 Lund 783 Sjöbo Tomelilla 6 Simrishamn 4 Vellinge 97 Trelleborg 28 Skurup 13 Ystad 19 Antal nybyggda bostäder i flerbostadshus och småhus total och per 1 invånare år 215 6
Beräknat bostadsbehov 215-23 I första delen av detta uppdrag redovisades beräkningar av bostadsbehovet i Skånes kommuner. Utifrån prognostiserad befolkningsförändring 215-23 gjordes två olika beräkningar. En där bostadsbehovet beräknas genom hushållskvoter (olika ålderskategoriers benägenhet till samboende) och en genom personer per hushåll 214 (som beräknar prognosticerad befolkningsförändring genom personer per hushåll i kommunerna 214). Översta kartan visar bostadsbehovet beräknat genom hushållskvoter och den nedre bostadsbehov beräknat genom personer per hushåll 214. Beräkningarna av bostadsbehov genom hushållskvoter resulterade i ett något lägre bostadsbehov för Skåne (6 645 bostäder per år) än de beräknade genom personer per hushåll 214 (7 234 bostäder per år). Höganäs 145 Båstad 68 Helsingborg 713 Ängelholm 174 Bjuv 48 Landskrona 225 Åstorp 6 Kävlinge 131 Malmö 2181 Vellinge 153 Lomma 164 Burlöv 96 Svalöv 66 Klippan 6 Staffanstorp 13 Svedala 78 Trelleborg 182 Örkelljunga 37 Eslöv 147 Perstorp 28 Höör 75 Hässleholm 14 Hörby 53 Lund 686 Sjöbo 64 Skurup 54 Ystad 137 Osby 43 Tomelilla 42 Östra Göinge 66 Osby 5 Kristianstad 364 Simrishamn 42 Bromölla 48 Beräknat bostadsbehov per år 215-23 genom hushållskvoter per 1 invånare 214 Båstad 64 Det bör påpekas att beräkningarna är gjorda utifrån hur vi använde bostadsbeståndet 214. Befintligt bostadsbestånd kan användas mer optimalt och då erbjuda fler personer bostad. Generationsväxlingar kan generera bostäder åt fler. Då förändras bostadsbehovet. Hur och var det finns bostäder påverkar naturligtvis också hur och var vi kommer att bo. Höganäs 131 Helsingborg 788 Ängelholm 172 Bjuv 45 Landskrona 264 Åstorp 57 Kävlinge 17 Svalöv 74 Klippan 67 Örkelljunga 39 Eslöv 145 Perstorp 3 Höör 73 Hässleholm 147 Hörby 53 Östra Göinge 73 Kristianstad 384 Bromölla 48 Bostadsbehov 1 invånare -2 2-4 4-6 Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik för 215 visar att vi i Skåne var 2 personer fler än prognosen angivit. Malmö 2543 Vellinge 121 Lomma 151 Staffanstorp Burlöv 92 93 Svedala 85 Trelleborg 198 Lund 86 Sjöbo 66 Skurup 58 Ystad 15 Tomelilla 49 Simrishamn 39 Beräknat bostadsbehov 215-23 genom personer/hushåll per 1 invånare 214 7
Bostadsbyggande 215 i relation till beräknat bostadsbehov Nya bostäder 215* Bostadsbehov per år hushållskvoter Bostadsbehov per år personer per hushåll 214 Nya bostäder/ bostadsbehov** Bjuv 2 48 45 4,3 % Bromölla 28 48 48 58,4 % Burlöv 2 96 93 2,1 % Båstad 44 68 64 66,4 % Eslöv 46 147 145 31,5 % Helsingborg 499 713 788 66,7 % Hässleholm 163 14 147 113,6 % Höganäs 12 145 131 74, % Hörby 11 53 53 2,9 % Höör 75 73, % Klippan 4 6 67 6,3 % Kristianstad 149 364 384 39,9 % Kävlinge 1 131 17 8,5 % Landskrona 11 225 264 45,3 % Lomma 15 164 151 66,7 % Lund 784 686 86 15,8 % Malmö 1551 2181 2543 66, % Osby 12 43 5 26, % Perstorp 4 28 3 13,7 % Simrishamn 43 42 39 16,6 % Sjöbo 64 66, % Skurup 13 54 58 23,2 % Staffanstorp 15 13 92 15,4 % Svalöv 16 66 74 22,8 % Svedala 2 78 85 2,5 % Tomelilla 6 42 49 13,2 % Trelleborg 45 182 198 23,7 % Vellinge 97 153 121 71,6 % Ystad 19 137 15 13,3 % Åstorp 6 57, % Ängelholm 155 174 172 89,5 % Örkelljunga 25 37 39 65,8 % Östra Göinge 11 66 73 15,9 % TOTALT* 473 6675 7264 58,5 % *Här ingår även tillskott genom ombyggnad **Andelen nya bostäder av det behov som tidigare beräknats (genomsnitt av bostadsbehov beräknat genom hushållkvoter och personer per hushåll 214). 8
Ökat intresse för att bygga bostäder På mostående sida redovisas andelen nya bostäder av beräknat bostadsbehov. I Skåne har nära 6 % av beräknat bostadsbehov uppnåtts 215. Länsstyrelsen har i andra sammanhang uppmärksammat brister i statistiken. Även vid detta tillfälle finns anledning att påminna om detta. På kommunsidorna i Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner har vi ställt beräknat bostadsbehov mot kommunens mål i översiktplan eller riktlinjer för bostadsförsörjning. Påfallande stort antal kommuner ligger i linje eller i närheten av beräknat bostadsbehov i sina måldokument (översiktplan eller riktlinjer för bostadsförsörjning). Höganäs Båstad Örkelljunga Ängelholm Åstorp Klippan Perstorp Helsingborg Bjuv Svalöv Höör Landskrona Eslöv Kävlinge Lomma Lund Burlöv Staffanstorp Malmö Vellinge Svedala Skurup Trelleborg Hässleholm Hörby Sjöbo Ystad Osby Östra Göinge Kristianstad Tomelilla Simrishamn Bromölla Länsstyrelsen har i samtalen med kommunerna fått höra att mycket bostadsbyggande är på gång. Flera kommuner tar upp att det är svårt att hitta kompetens och kapacitet, både inom bygg, planering och exploatering. Intresset från byggherrar ökar även i flera kommuner där intresset tidigare varit svalt. Höganäs Båstad Ängelholm Örkelljunga Osby Östra Göinge Nya bostäder 215 Hustyper Småhus 151 Helsingborg Åstorp Bjuv Klippan Perstorp Hässleholm Bromölla Flerbostadshus Småhus Flerbostadshus 2768 Landskrona Svalöv Eslöv Höör Hörby Kristianstad Fördelningen av hustyper i Skåne totalt och per kommun 215 Kävlinge Lomma Lund Nya bostäder 215 Upplåtelseformer Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätter Äganderätt 824 Bostadsrätt 142 Hyresrätt 1953 Malmö Burlöv Staffanstorp Vellinge Svedala Trelleborg Skurup Sjöbo Ystad Tomelilla Simrishamn Fördelningen av upplåtelseformer i Skåne totalt och per kommun 215 9
Så har det byggts i Skåne 21-215 Åren 21-214 har bostadsbyggandet ökat från år till år med undantag för 213 då vi såg en liten minskning. 215 byggdes 3 819 bostäder. Det är dryga 8 bostäder färre än vad som byggdes 214. Sedan 21 har bostäder i flerbostadshus ökat markant liksom hyresrätten som upplåtelseform. 215 har bostadsbyggandet vänt nedåt igen och resulterar i en siffra lägre än den vi såg 213. Andelen hyresrätter forstsätter att öka. Flera kommuner beskriver att intresset för att bygga hyresrätter har ökat och att flera projekt som varit tänkta som bostadsrätter nu utförs som hyresrätter. Kommunerna beskriver också att många bostäder håller på att byggas och förutser större bostadsbyggande 216. Nya bostäder 21-215 5 4 3 2 Ombyggda lägenheter i flerbostadshus (tillskott) småhus flerbostadshus 1 Antal nybyggda bostäder 21 211 212 213 214 215 2518 2849 472 3913 4631 3819 Tillkomst av bostäder (ombyygnation) 18 167 27 78 28 254 Upplåtelseformer 21-215 År 21 211 212 213 214 215 Äganderätt 1234 Hyresrätt 753 Bostadsrätt 531 Äganderätt 1242 Hyresrätt 85 Bostadsrätt 82 Äganderätt 17 Bostadsrätt 943 Hyresrätt 1429 Äganderätt 1118 Bostadsrätt 978 Hyresrätt 1817 Äganderätt 846 Bostadsrätt 1495 Hyresrätt 229 äganderätt 824 bostadsrätt 142 hyresrätt 1953 1
Hur kompletteras befintligt bostadsbestånd? De flesta bostäder som byggdes 215 var 2:or och 3:or. Detta gäller även för de bostäder som byggdes åren 21-215. Länsstyrelsen har inte tillgång till motsvarande statistik över lägenhetstyper i befintligt bestånd. I svaren från Bostadsmarknadsenkäten (BME) kan vi se att kommunerna ser ett behov av bostäder i storlekarna 2:or, 3:or och 4:or, framförallt hyresrätter. Under Länsstyrelsens kommunbesök har lägenhetstyper diskuterats. Flera ställer sig frågan om vilka lägenhetstyper som bäst kompletterar befintligt bestånd och underlättar rörelse på bostadsmarkanden. Farhågor har dryftats kring att nyproducerade smålägenheter möter akut behov snarare än ser till beståndets utveckling. Andra farhågor gäller riskerna med att storsatsa på bostadsbyggande. Många kommuner har tidigare haft tomma bostäder stående och en del har rivningar av bostäder färska i minnet. Kan vi bygga för många små lägenheter? Vilka konsekvenser får det och för vem? Kommunerna ser ett akut behov av små lägenheter men att det framförallt är tillgång till äldre (billigare) små lägenheter som kan möta det behovet. Vilken typ av nyproduktion frigör bäst lägenheter ur det äldre beståndet? Flera kommuner anser det problematiskt att tilltänkta stöd riktas till mindre bostäder. Det påpekas också att det är lättare att nå måluppfyllelse om antal bostäder genom att bygga flera små. Befintligt bostadsbestånd kan användas mer optimalt och då erbjuda fler personer bostad, t.ex. genom generationsväxlingar. Problemet är att få äldre villaägare med låga boendekostnader att flytta till dyrare nyproducerade bostäder. Flera kommuner beskriver att många äldre, med hjälp av bostadsanpassningsbidrag, bor kvar i sina bostäder länge. Detta leder också till att generationsväxlingar i bostadsbeståndet fördröjs. Lägenhetstyper i nybyggda hus 215 12 1 8 6 Lägenhetstyper i nybyggda hus 21-215 6 5 4 2 4 3 2 1 11
Personer per hushåll 215 jämfört med 214 Genomsnittet av antal personer per hushåll 215 (2,23) är detsamma som 214 men på kommunal nivå har fördelningen förändrats. Bilden till höger visar antalet personer per hushåll 215, där mörkast röd indikerar färre personer per hushåll och ljusast gul, flest. Angivet finns också förändringen i antal hushåll per person jämfört med 214. Det betyder att kommuner med positiv procentsats nyttjar beståndet bättre eller bor lite trängre, jämfört med 214. Personer per hushåll 215 2,41-2,56 2,31-2,4 2,21-2,3 2,11-2,2 2-2,1 Höganäs 2,28 4%, Antal personer per hushåll % Förändring från föregående år. Båstad 2,14-2% Helsingborg 2,2-13% Ängelholm 2,19 1% Åstorp 2,41 17% Bjuv 2,38 9% Landskrona 2,25-3% Kävlinge 2,47 8% Burlöv 2,47 Malmö 2,19-5% Vellinge 2,54 18% Svalöv 2,35-2% Lomma 2,56 18% Klippan 2,16-1% Svedala 2,52 8% Eslöv 2,34 4% Staffanstorp % 2,55 14% Trelleborg 2,25 7% Örkelljunga 2,16-2% Perstorp 2,17-1% Lund 2,12-17% Höör 2,34 4% Skurup 2,31 7% Hässleholm 2,19-2% Hörby 2,18-12% Sjöbo 2,18-3% Ystad 2,9-18% Osby 2,2 1% Östra Göinge 2,26-3% Kristianstad 2,23-7% Tomelilla 2,19-14% Simrishamn 2,5-7% Bromölla 2,25 6% Hushållsstorlekar i Skåne 215 4 35 3 25 2 15 1 5 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7+ personer 12
Andelen enpersonshushåll ökar 37,55 37,5 37,45 37,4 37,35 37,3 37,25 37,2 37,15 37,1 37,5 211 212 213 214 215 Andelen enpersonshushåll varierar i de skånska kommunerna 215 Lund Malmö Perstorp Helsingborg Simrishamn Ystad Klippan Landskrona Örkelljunga Hässleholm Hörby Kristianstad Ängelholm Osby Båstad Tomelilla Sjöbo Trelleborg Östra Göinge Eslöv Bromölla Svalöv Skurup Höganäs Burlöv Bjuv Åstorp Höör Kävlinge Svedala Staffanstorp Lomma Vellinge För de personer som saknar uppgift om bostad/lägenhet i folkbokföringsregistret (Uppgift saknas) kan inte hushåll skapas. 1 2 3 4 5 13
Allmännyttan i Skåne ökar sitt bestånd De har byggts färre bostäder i Skåne 215 än det gjorde året dessförinnan men de allmännyttiga bostadsbolagen bygger allt mer. De har också fått en allt mer betydande roll i arbetet med bostadsförsörjning i de allra flesta av länets kommuner, inte minst för att möta bostadsbehovet från de ekonomiskt svagare hushållen. Allmännyttans bostadsbyggande ökar i stort men det finns stora skillnader mellan kommunerna. Tre av de skånska kommunerna har ingen allmännytta. I ytterligare fem kommuner har allmännyttan inte byggt nya bostäder under åren 21-215. 21-215 färdigställdes sammanlagt 3 345 nya lägenheter i allmännyttornas bestånd. 215 färdigställdes 859 lägenheter fördelade mellan sju kommuner. SCB:s statistik skiljer sig från kommunernas svar i BME. Enligt enkätsvaren gällande allmännyttiga bostadsbolag nyproducerades 962 bostäder, 51 köptes in, 331 tillkom genom ändring av byggnad, 113 såldes och 13 revs. Sammanlagt innebär det en ökning med 1 218 bostäder i allmännyttans bestånd. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 211 212 213 214 215 Färdigställda lägenheter i allmännyttan 21-215 487 285 24 698 776 859 14
Riktlinjer för bostadsförsörjning Skånes kommuner fortsätter att vara aktiva i arbetet med att ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjning. Länsstyrelsen anser att riktlinjerna generellt har utvecklats till att tydligare beskriva demografi, bostadsbestånd, bostadsbehov och utvecklingspotential/-planer. De har blivit mer genomförandeinriktade och en del fördelar uppgifter och ansvar inom kommunens olika förvaltningar och allmännyttiga bostadsbolag. Riktlinjer antagna 211-215 Riktlinjer antagna före 211 Inga riktlinjer Årtal för antagande Pågående arbete med att ta fram nya riktlinjer Nya riktlinjer antagna tidigast 214 (enligt ny lagstiftning) Båstad 23 Osby Höganäs 214 Helsingborg 214 Ängelholm 213 Åstorp Bjuv 29 Klippan 25 Örkelljunga 216 Perstorp 213 Hässleholm Östra Göinge 212 Bromölla Kristianstad Landskrona 22 Kävlinge 27 Svalöv 213 Eslöv 29 Höör 215 Hörby Burlöv 214 Lomma 213 Staffanstorp 213 Lund 213 Sjöbo 213 Malmö 214 Vellinge 215 Svedala 215 Trelleborg Skurup Ystad 212 Tomelilla 21 Simrishamn 15
Iakttagelser med koppling till bostadsbehov och bostadsbyggande i Skåne 215 Länsstyrelsen Skånes beräkningar av framtida bostadsbehov landar på omkring 7 nya bostäder per år 215-23. Under 215 färdigställdes 473 bostäder i Skåne. Det innebär att bostadsbehovet blir större. Uppdraget att göra en bedömning av konsekvenserna av bostadsbyggandet 215 är utöver det uppenbara (ökad bostadsbrist!) vanskligt. De problem som kommunerna beskriver i relation till sitt bostadsförsörjningsansvar kan också läsas som en beskrivning av konsekvenser av för lågt bostadsbyggande. Iakttagelser Den svåra situationen på bostadsmarknaden begränsar individ och samhälle. Exemplen är oräkneliga. Bostadsmarknaden är segmenterad och bostadsbrist och trångboddhet ökar för vissa grupper i samhället. Låg rörlighet i alla segment av bostadsmarknaden. Låg betalningsförmåga hos de ekonomiskt svagare och låg betalningsvilja hos de ekonomiskt starkare (som ofta har låga boendekostnader). Flera kommuner menar att betalningsförmågan hos de ekonomiskt svagaste måste stärkas för att de ska ha råd att bo. De med låg betalningsförmåga kan inte efterfråga nyproduktion. Långa och växande köer till hyresbostäder. Ökande antal sociala kontrakt - många kommuner använder även dessa för kommunanvisade nyanlända. I vissa kommuner är avsikten med kontrakten inte längre att de ska övergå i förstahandskontrakt, utan fungerar som genomgångsboende, tills permanent lösning ordnas. Det finns anledning att förmoda att tillfälliga lösningar blir långvariga. Vad innebär det för individen och samhällets utveckling? Fler kontaktar socialtjänst endast med anledning av sin boendesituation. Migrationsverket hyr lägenheter i kommunerna (7 i landet), många med undermålig standard och till höga priser. 16
Nyanlända asylsökande bor många gånger i permanenta bostäder, bostäder som skulle ha behövts för personer med uppehållstillstånd. Många kommuner berättar att Migrationsverket inte vill förhandla om att släppa lägenheter. Många anvisade med permanent uppehållstillstånd bor i tillfälliga bostäder. Även mindre kommuner ser att många nyanlända skriver sig på samma adress. De beskriver också en ökning av svart uthyrning och handel med kontrakt. Regelverken kring brandceller är försvårande för kommuner som utforskar möjligheten att låta anvisade nyanlända dela bostad, då bristen på lediga smålägenheter är stor. Det förvaltningsövergripande samarbetet med bostadsförsörjning har fått större genomslag i Skåne. I många fall har den nya lagen om bosättning för nyanlända varit anledning för kommunen att göra organisatoriska förändringar. Flera tjänstepersoner och politiker beskriver att dessa är positiva för kommunens arbete med bostadsförsörjning generellt. Flera kommuner beskriver hur en ny tidsaspekt har uppenbarat sig i arbetet med bostadsförsörjning; mellan tillfälliga akutlösningar och långsiktig planering. Det finns numera en vilja till mellankommunal samordning även kring bostadsförsörjning. Tidigare lyftes frågan ur de mellankommunala samarbetena på grund av konkurrensen om invånare. En del kommuner beskriver en kapacitetsbrist inom byggsektorn, men även när det gäller kommunens planering och hantering av bygglov. Riskerna i att storsatsa på bostadsbyggande (vad händer om människor sedan väljer att bosätta sig i andra kommuner?) Denna farhåga kopplas ofta till en svag arbetsmarknad. Flera kommuner med tidigare låg efterfrågan, upplever en förändring och att det nu blir budgivning på varenda villa. Det är inte i plan- och bygglagstiftningen som knutarna sitter, det är i de ekonomiska förutsättningarna. 17
Många kommuner beskriver att bankerna inte medger lån till byggande. Bankerna saknar förståelse om att det inom kommuner med generellt lågt prisläge finns mikrolägen med andra förutsättningar. Befintligt bostadsbestånd kan användas mer optimalt och då erbjuda fler personer bostad, t.ex. genom generationsväxlingar. Problemet är att få äldre villaägare med låga boendekostnader att flytta till dyrare nyproducerade bostäder. Flera kommuner lyfter att många äldre med hjälp av bostadsanpassningsbidrag bor kvar i sina bostäder länge. Detta leder till att generationsväxlingar i bostadsbeståndet fördröjs. Bredbandsutbyggnad är en förutsättning för att landsbygden ska blomstra. Bostäder där bredband saknas blir inte lika attraktiva. 18
Utvecklingsområden för staten enligt kommunerna Länets kommuner har den senaste tiden gjort betydelsefulla organisatoriska förändringar. Det finns en förväntan på staten att på motsvarande sätt se över sina arbetssätt och rutiner. Följande punkter har påtalats vid flertalet kommunbesök. Informationen från Migrationsverket gällande lokalisering av boenden för asylsökande beskrivs vara ytterst bristfällig vilket försvårar kommunernas förutsättningar att planera för skola, vård, SFI etc. Kritik riktas mot Migrationsverket och Arbetsförmedlingen gällande information och kommunikation kring anvisade nyanlända. Asylperioden är lång, relationer har vuxit fram och kommun och kommuninvånare har investerat mycket tid och kraft, liksom de asylsökande. Många kommuner vill ha möjligheten att få anvisade de personer som bott i kommunen under asyltiden. Flexibilitet och lösningsorienterat samarbete efterfrågas. Flera kommuner riktar kritik mot Arbetsförmedlingen i deras sätt att hantera etableringstiden och anvisningar. Flera kommuner vittnar om nyanlända som under etableringstiden inte får det stöd de har rätt till samt att det inte går att få mer utförlig information om vem som anvisas. Kommunerna efterfrågar tydligare besked från Länsstyrelsen i tidiga lägen. Kommunerna efterfrågar mer dialog och att Länsstyrelsen oftare anordnar tillfällen för kommunerna att träffas och utbyta erfarenheter. Kommunerna efterfrågan mer omfattande planeringsunderlag liknande Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner. Det är resurskrävande att besvara olika enkäter (t ex bostadsmarknadsenkäten), längre intervaller önskas. 19
Uppföljning av bostadsbyggandet 215 med en bedömning av vilka konsekvenser det redovisade byggandet kan medföra för den skånska bostadsmarknaden Regleringsbrevsuppdrag 48, 215 2