Kalix - de Hållbara Byarnas kommun

Kalix - de Hållbara Byarnas kommun Landsbygdsprogram 2005-2010 Kommunens Landsbygdsprogram är ett styrdokument och arbetsverktyg, som förenar kommuninvånare, politiker och tjänstemän i ett gemensamt arbete för att förverkliga idén om en levande landsbygd i en hållbar kommun. Mål Mera Folk i byarna. Det handlar om att öka inflyttningen till Kalix landsbygd. Mera Företag i byarna. Ett företagsvänligt klimat skall skapas i byarna. Mera Fisk i vattnen. Kalix kommun ska nyttja sina unika naturtillgångar, de O-utbyggda älvarna, träsken, skärgården och skogen för att skapa möjligheter för lokal företagsutveckling och för en hållbar besöksnäring. Finn landsbygden i Kalix. Nyttja Kalix landsbygd den kulturbärande delen av Kalix, som en resurs för hela kommunens utveckling. Skapa ekologisk, ekonomisk och social hållbar framtid i Kalix genom att använda fotosyntesen som ett verktyg i utvecklingen. Fotosyntesen står för det gröna Kalix, naturen, hållbar energi, vårdade landskap, forskning och kunskap för en hållbar utveckling. Minska nettoutsläppen av växthusgaser från person- och varutransporter med 10% till år 2010. Ett lokalt inflytande där kommunens tjänstemän och politiker tidigt och tydligt informerar och samråder med byarna i frågor som berör dem. Utvecklad service och infrastruktur utifrån lokala förutsättningar Vision Vår framtidsbild av Kalix år 2010 är en bygd av levande och hållbara byar som förenas i ett livskraftigt centrum och har lokala resurser och en traditionsburen lokal kultur som grund för att möta en föränderlig värld. Befolkningen har ökat i kommunen varav minst hälften bor på landsbygden. Alla som vill och kan ska ha ett arbete och möjlighet till attraktivt boende. Det ska finnas aktiva företag och en fungerande service utifrån varje områdes förutsättningar. Byarna tar aktivt ansvar för sin närmiljö i ett långsiktigt hållbart arbete. Syfte Landsbygdsprogrammets syfte är att skapa en positiv utveckling på landsbygden i form av befolkningsökning, blandad åldersfördelning, samt ordna bra samhällsservice utifrån de förutsättningar som finns. Syftet är också att verka för en långsiktig ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. 1

Strategi Kommunen har ansvaret för genomförandet som kräver samverkan mellan politiker, tjänstemän och byaföreningar. Kommunens landsbygdsarbete leds av en landsbygdsutvecklare med verksamhetsansvar. Landsbygdsprogrammet integreras i all kommunal verksamhet som rör landsbygden. Samverkansrådet, som träffas minst fyra gånger per år, bereder och driver landsbygdsfrågor med stöd av Landsbygdsprogrammet och Byarnas Lokala utvecklingsplaner. Samverkansrådets sammansättning: De partier som sitter i fullmäktige utser var sin representant. Kalixbygdens Byaråd utser representanter och kommunens landsbygdsutvecklare är kontaktperson och sammankallande. Vid en årlig landsbygdskongress med representanter från byarna, kommunens politiker och tjänstemän utvärderas det gångna årets verksamhet. På landsbygdskongressen beslutas om en plan för verksamheter, aktiviteter och budget för det kommande året. Den årliga utvärderingen ska ske i form av Hållbar redovisning som ska beskriva hur den ekonomiska, sociala och ekologiska utvecklingen påverkats av landsbygdsverksamheten. Förarbetet till landsbygdsprogrammet, som kalixborna jobbade fram hösten 2004, ligger till grund för verksamheten. Se bilaga! Revidering sker kontinuerligt (vart 3:e år). Nuläge Kalix landsbygd är byarna utanför tätorten. Landsbygden har en befolkning på 9.192 av kommunens totala 17.653 alltså 52 % (2003). Butiker utanför centralorten: Sangis, Pålänge, Morjärv, Båtskärsnäs, Nyborg, Töre, Vitvattnet och Risön. 8 orter Skolor utanför centralorten: Sangis, Pålänge, Morjärv, Nyborg, Töre, Vitvattnet, Gammelgården, Risön. 8 orter. Barnomsorg utanför centralorten: Sangis, Björkfors, Båtskärsnäs, Risön, Nyborg, Ryssbält, Pålänge, Töre, Morjärv, Bondersbyn, Gammelgården, Vitvattnet. 12 orter. Äldreboende utanför centralorten: Sangis, Nyborg, Töre och Morjärv. 5 orter. Särskilt boende utanför tätorten: Sjukhem utanför centralorten: Hos kommunen registrerade företag utanför centralorten 2

Underlag från byar Sammanställning av synpunkter från byarna som kom fram under arbetet med underlaget till Landsbygdsprogram hösten 2004. Strategier VID ARBETET MED LANDSBYGDSPROGRAMMETS ANVÄNDS FÖLJANDE STRATEGIER: - Ett underifrånperspektiv är utgångspunkt för en social och kulturell mobilisering för ett hållbart samhälle. - Livskvalitet ges hög prioritet i utvecklingsarbetet - Ett gränsöverskridande samarbete mellan byar, partier, föreningar, företag och mellan olika sektorer i den kommunala verksamheten samt fördjupat samarbete med andra kommuner - Arbeta med attityd- och beteendeförändrande åtgärder för att uppnå en högre grad av eget ansvarstagande - Använda den nödvändiga triangeln, det vill säga den lokala förankringen, kommunen som möjliggörare och stimulanser från omvärlden, som tankemodell i förändringsarbetet. - Skapa tydligare förutsättningar för det lokala initiativet i form av företagande, föreningsdrift, social ekonomi etc. - Kommunen och byarna delar på ansvaret för genomförandet av programmet - Kommunens Landsbygdsutvecklare har ansvar för integrering av landsbygdsprogrammet i kommunens alla verksamheter och upprättar årligen i samverkan med kommunledning och byarepresentanter en plan för arbetet med landsbygdsprogrammet - I slutet av varje mandatperiod arbetas ett socialt och ekologiskt bokslut fram för de gångna fyra åren Utvecklingsområden ÖKAT INFLYTANDE HÅLLBARA KALIX FLER FÖRETAG OCH ÖKAD SYSSELSÄTTNING BOENDE OCH INFLYTTNING NÄRSERVICE TRYGGHET OCH TRIVSEL BARN OCH UNGDOM GOTT LIV I KALIX TÄTORT FÖR HELA KOMMUNEN 3

Ökat Inflytande Byborna ska få känna att de blir tagna på allvar och hörda i frågor som berör landsbygden. Det handlar om att bli informerad i ett tidigt stadium, att få yttra sig före beslut samt få medverka vid genomförandet. att komplettera dagens medborgarförslag genom att införa rätten för flera kommuninnevånare, byaföreningar m.fl. att tillsammans väcka frågor i kommunfullmäktige att informera och samråda i en samrådsgrupp eller med representanter för byarna i alla frågor som berör bygden att byarna rådfrågas i alla frågor som direkt berör byn före beslut och ges möjlighet att medverka vid genomförandet. FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER q Kontinuerlig uppdatering av kommunens hemsida q Stöd till Händer På Bygden q Anslagstavlor i byar q Årliga byakonferenser q Använda ett språk som alla förstår q Medborgarkontor q Demokratiska hållplatser samråd, dialog, remisser, studiecirklar q Delegering av ansvar för verksamheter till byanivå. q Områdesstyrelser Hållbara Kalix Hållbar utveckling innebär att dagens kalixbor ska kunna leva och tillfredsställa sina behov utan att begränsa framtida generationers möjligheter att göra detsamma. Därför krävs ökade kunskaper hos de styrande och hos kommuninvånarna om miljöns begränsningar och kretsloppstänkandets nödvändighet. att utarbeta och anta ett Agenda 21-program inom tre år att utarbeta ett program för miljöutbildning och genomföra återkommande utbildningar i hållbar utveckling för förtroendevalda, anställda och övriga kommuninnevånare att utarbeta en handledning i praktisk miljökunskap som ska användas i skolor och bland allmänhet 4

att fortsätta övergången till biobränslen med x % ökning årligen att införa ett miljökriterium vid upphandlingar och kommunala inköp genom att använda substitutionsprincipen utbytesprincipen konsekvent. Det vill säga om det finns två varor och den ena är mer miljövänlig än den andra, ska den miljövänligare köpas in. att minst hälften av de baslivsmedel som konsumeras på skolor, dagis, vårdhem skall produceras i regionen att 75% av de livsmedel som inköps till kommunen, i den mån det finns, skall vara Kravmärkta och Rättvisemärkta att minska utsläppen av växthusgaser CO 2 från transporter med tio procent till år 2010. FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER q Ta fram ett Agenda 21-program q Miljöutbildningar, miljömässa, manual i praktisk miljökunskap q Minskade biltransporter och bättre kollektivtrafik. q Fortsatt övergång till fastbränsle q Miljökriterium vid upphandlingar q Minska sopberget genom utbildning och information q Översyn av den nuvarande sophanteringen så att tillgängligheten ökar och transporterna minskar. q Mobil enhet för uppsamling av miljöfarligt avfall Fler företag och ökad sysselsättning En levande landsbygd behöver arbetstillfällen och sysselsättning. För att det skall uppnås behövs en god infrastruktur, stimulans och ett aktivt stöd från kommunen och i bygden. Företagandets villkor i byarna måste synliggöras. Jorden, skogen, älven och skärgården kan nyttjas mer för lokal produktion. att göra en plan för förbättring av infrastrukturen i form av vägar, kommunikationer, bredband och basservice att kartlägga vilka arbetsuppgifter och förvaltningar eller delar av förvaltningar och verksamheter kan flytta ut på landsbygden och genomföra det att uppsöka alla landsbygdsföretagare, gemensamt eller enskilt, för återkommande konsultation och utvecklingssamtal att ett lokalt kriterium läggs in i mallen för upphandling av varor och tjänster att sysselsättningen ökar med 100 årsarbeten, varav hälften på landsbygden att stimulera landsbygdsföretagande som bygger på lokal resursanvändning 5

FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER q Bättre vägstandard och underhåll q Utbyggnad av bredbandsnätet q Samordning av skolskjutsar och serviceresor q Marknadsföring av byar och företag genom en gemensam broschyr och karta över kalixbygden q Samordning av utvecklingsprogram för Älven, Kusten/Skärgården och Inlandet q Cykel- och gångvägar, vandrings-, skoter- och kanotleder genom kommunen. q Rådgivning om finansieringsmöjligheter, regelverk, skatter, bidrag, marknadsföring och andra företagsspecifika frågor q Bättre täckning i mobilnätet q Åtgärder för ett mer gynnsamt företagsklimat q Mindre krångliga regler q Företagsbyar och mentorskap q Kurser i entreprenörskap och företagande för alla åldrar, i bland annat produktion av mat, energi och utveckling av turism Boende och inflyttning Att bo på landet är för många hög livskvalitet och ett val av livsstil. Många fler skulle vilja göra det men hindras av brist på tillgängliga fastigheter och bostäder, svårigheter med finansiering och minskande sammhällservice. Kommunen och byarna gör tillsammans en kraftfull satsning för att, inte minst barnfamiljer ska kunna flytta ut på landsbygden. att tillsammans med respektive by kartlägga lediga tomter, tomma fastigheter och även möjliga strandtomter som kan bebyggas, köpas eller hyras ut att minst hälften av den framtida befolkningstillväxten bör beredas möjlighet att bosätta sig på landsbygden att kommunen och byarna genom byaplaner tillsammans utvecklar goda och stimulerande boende- och närmiljöer i byarna att i samråd med byarna göra en plan över hur befintlig kollektivtrafik genom samordning av beställningstrafik och samnyttjande av skolskjutsar ska kunna förbättras FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER q Kartläggning av tomma fastigheter samt byggbara tomter och strandtomter q Satsning på gång- och cykelvägar q Samlingslokaler, gym, lekplatser, sandlådor, biblioteksställen m.m. q Omvandla fritidsboende till fast boende q Underlätta boendet på landsbygden q Stimulansbidrag för inflyttning 6

Närservice trygghet och trivsel För att bo på landsbygden krävs basservice i form av vård, omsorg, postservice och förnödenheter för behov i livets olika skeden. Den skall vara lättillgänglig men kan finnas i byn, området eller tätorten och kan erbjudas på olika nivåer beroende på behov och antal invånare. att garantera basservice för alla men den kan genomföras förutom av kommunala vårdlag och hemtjänst också av föreningar, kooperativ eller privata entreprenörer att hemtjänsten görs mer flexibel och kompletteras med hemservice för lägre prioriterade behov och tjänster att dagligvaruförsörjning ska erbjudas minst en gång per vecka och i första hand genom lokala butiker FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER q Mer flexibel hemtjänst q Samordnade servicesresor till tätorten, vårdcentralen, tandläkaren, kommunen m.fl. q Möjlighet att starta och driva alternativa privata eller kooperativa lösningar i äldreomsorgen, som Närvårdshus q Utvidgade lantbrevbärartjänster q Morgontidningar till alla byar q Fixarpellar i området, d.v.s. arvoderade byavaktmästare som ansvarar för lättare snöskottning, gå ärenden och se till att boende i området mår bra. q Mer uppsökande verksamhet inom socialtjänst och distriktsvård q Seniorboenden i mindre skala q Samlingspunkter för yngre och äldre Service för stor och liten q Föreningar och intresseorganisationer ska erbjudas att ansvara för hemkörning av dagligvaror på landsbygden, genom att trafiktillstånd ordnas av kommunen q Kioskbutiker som utlämningsställe för internethandel q Varuhemsändning från närmaste lanthandel, alternativt införa varubussar Barn och Ungdom Barnen är de värdefullaste som finns i en bygd oavsett var i världen de kommer att leva sina liv. De måste få den bästa av alla starter i livet. Därför måste kommunen möta dem med stora insatser i deras närmiljöer. Det gäller i synnerhet de minsta barnen med omsorg av barn, dagis och förskola. Skolan ska inte bara vara en byggnad i byn utan ses i ett större sammanhang som ett centrum kring vilken bygdens invånare samlas med alla sina angelägenheter och aktiviteter. Skolan är inte bara en fysisk kropp utan i lika hög grad en mental byggnad i byn. 7

att en tydlig och hållbar struktur för barnomsorg och skola upprättas för de olika områdena att varje skola ges möjlighet att profilera sig för att attrahera elever från annat håll i kommunen att innan en kommunal skola läggs ner ska andra intresserade, som föräldrar, personal eller bybor erbjudas att driva skolan att utarbeta en lokal plan för grundskolan i entreprenörskap och kurser i entreprenörskap för gymnasiet att kommunens ungdomsråd beaktar landsbygdsungdomens behov av träffpunkter, aktiviteter och transporter i sin planering FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER q Skolan görs till en mötesplats i byn q Den lilla skolans pedagogik närhet, småskalighet, datormiljöer, lärarlag och föräldramedverkan q Profilering q Mer vuxna i skolan, faddersystem, rastvakter, morgonfika, uteliv osv. q Mer samverkan mellan skolorna q Grund- och kompletterande utbildningar för barn, ungdomar och vuxna med betoning på skogsbruk, trädgårdsskötsel, fiske- och naturguidning, turism.. q Öppna kulturarrangemang i skolorna för att stärka gemenskapen mellan barn och vuxna Gott liv i Kalix Livskvalitet innebär generellt sett god hälsa, ekonomisk och social trygghet, social och kulturell tillhörighet men också möjligheter till rekreation och personlig utveckling. Frihet att få ägna sig åt sådant som man verkligen tycker om att göra är en avgörande förutsättning för god livskvalitet. För att möjliggöra detta behövs stimulerande närmiljöer med ett varierande utbud av fritids- och kulturaktiviteter men också möjligheter att ta del av upplevelser utanför den egna byn. att stimulera fritidslivet och vardagskulturen på landsbygden genom ändamålsenligt stöd till verksamheter och till samlingslokaler i varje område. att upprätta en resursbank med utrustning och en aktörshandledning för lokala arrangemang att stödja lokala arrangemang för att möjliggöra och underlätta kulturevenemang i byarna att kartlägga kulturminnesplatser och utflyktsmål runt om i bygden för att synliggöra och informera om sevärdheter i bygden att starta en evenemangskalender för fortlöpande information om evenemang i byarna 8

FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER q Små arrangemang av typ Kulturrallyt q Musikcaféer q Friskvårdsmöjligheter som motionsspår, träningslokaler, platser för spontanidrott m.m. q Samordning och samutnyttjande av samlingslokaler q Bussresor vid vissa större kulturarrangemang q Biblioteksfilialer q Evenemangskalender q Resursbank för utlåning av utrustning q Arrangörsmanual q Katalog över utflyktsmål med karta q Kartläggning av värdefulla kulturmiljöer q Samverkan med studieförbunden Tätort för Hela Kommunen Tätorten Kalix har två funktioner dels att vara kommunens ansikte utåt världen dels att vara ett nav för kommunens alla byar. Det är av yttersta vikt att kommunen har ett attraktivt centrum för kontakter, handel, besökare, utbildning, företagande, massmedier och påverkansarbete. Tätorten skall vara ett uttryck för det genuina Kalix med sin traditionsburna kultur och folkrörelsekaraktär men också för det nya Kalix med modern teknologi och demokratisträvanden. Ett modernt men genuint Kalix. Den andra funktionen som nav i ett nätverk av byar bör tas till vara och utvecklas. Majoriteten av befolkningen bor i byarna även om man arbetar i centrum. Tätorten ska därför utvecklas i samverkan med landsbygden. att ta fram en plan för Kalix kommun där tätort och landsbygd är kompletterande delar i en helhet att byarna också finns med vid marknadsföringen av Kalix att centrum har klara inslag av demokrati-, folkrörelse- och kulturaspekter och inte bara blir ett rent kommersiellt koncept. att Kalix centrum ska vara en plats för ungdomar med attraktiva nöjen, träffpunkter, aktiviteter, arbeten och utbildningar att Strandängarna utvecklas till ett parkområde med festplats att infarten till centrum från E 4-an görs om så den blir mer attraktiv och inbjudande för att locka förbipasserande att titta in 9

FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER q Bra och lättillgängliga parkeringsplatser med motorvärmare q Informationstavla och karta vid infarten där också byarna finns med q Ett gott utbud av sällantjänster q Mer och bättre ungdomsverksamhet q Kundanpassade bussturer från byar q Broschyr och karta över kommunen med uppgifter om byarna q Ett mer folkrörelse- och demokratiprofilerat centrum q Park och festplats på Strandängarna q Områdesföreningar i ytterområdena q Lätt tillgänglighet för äldre och funktionshindrade q Få tätortsborna att upptäcka landsbygden q Utnyttja det fantastiska Folkets Hus för fler kulturarrangemang q Återskapa den gamla kyrkbyn i modern tappning i det nya centrum Områdesplaner Byaplaner För att Landsbygdsprogrammet ska bli komplett behövs lokala utvecklingsplaner för byarna, för varje by eller gemensam för flera byar. Genomförandet av Landsbygdsprogrammet och de lokala utvecklingsplanerna skall ske genom samverkan mellan kommunen och lokala aktiva medborgare, t ex utvecklingsgrupper eller områdesstyrelser. 10